Utomhusscen Sommardesignkontoret - SVID, Stiftelsen Svensk ...

SOMMAR 

DESIGN 

KONTORET 

Utomhusscen 

Sommardesignkontoret 

Halmstad 2012

Innehåll 01 Om Sommardesignkontoret 1 

02 Designprocessen 2 

03 Uppdraget 4 

04 Arbetsprocessen 5 

05 Analys 8 

Analys av platsen och omgivningen 8 

Funktioner med scenbyggnaden 8 

Avvikande formspråk eller samklang med naturen? 9 

En akustiskt bärande scen 10 

Akustiska möjligheter och begränsningar 10 

Konstruktionsmöjligheter och -begränsningar 10 

Formspråk 10 

06 Konceptförslag 

Konstruktion 16 

Akustik 18 

Tillgänglighet 20 

Materialval 22 

07 Rekommendationer för det fortsatta arbetet 24 

08 Sammanfattning 25 

09 English summary 1 

10 Projektteam 26 



Halmstad 2012 

3

01 Om Sommar- 

designkontoret 

När företag, kommuner och organisationer kommer i 

kontakt med designstudenter blir resultaten slående. 

I Sommardesignkontoret får företag möta de ungas 

värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och 

studenter kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos 

riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign 

har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor 

runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa 

miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor 

består av studenter från högskolor och 

universitet med olika inriktning. Studenterna 

samarbetar i flera projekt och får arbeta med 

problembaserade uppdrag under sju intensiva 

sommarveckor. 

Årets Sommardesignkontor har haft tema hälsa. 

Syftet har varit att utveckla nya produkt- och 

tjänstekoncept för de deltagande företagen som också 

förstärker företagens möjligheter till framgångsrik 

kommunikation av deras arbete inom området hälsa. 

Ett annat syfte har varit att öka uppdragsgivarnas 

kunskap och intresse för design och dess möjligheter 

för affärsutveckling. 

Den här rapporten beskriver kortfattat utgångspunkt 

och resultat av sommarens arbete. 

www.svid.se 

Projektnamn 


Ort 2012 

1

02 Designprocessen Designprocessen 

5. Genomförande 

Vi har arbetat utifrån designprocessen med målet att Förslaget förankras nu hos nyckelpersoner inom 

nå fram till en konceptuell nivå. Designprocessen ser tillverkning, marknad och andra som behövs för att 

lite olika ut från projekt till projekt men har en del realisera 

gemensamma punkter som genomförs i alla 

realisera förslaget. Produkten testas och utvärderas 

designprojekt. 

ytterligare och en del justeringar kommer förmodligen 

att göras nu för att passa produktionsprocessen 

2 



Halmstad 2012 

1. Utgångspunkt 

Ett projekt startar ofta i och med att det finns ett 

problem som ska lösas. En väl formulerad 

problemformulering är grunden till en bra 

designprocess. 

2. Analys 

I analysfasen utförs t.ex. användarstudier, behovs- och 

funktionsanalyser samt omvärldsanalyser. Vilken typ av 

research som används kan se väldigt olika ut för olika 

projekt beroende på vad som är relevant att veta för att 

lösa det formulerade problemet. 

3. Konceptutveckling 

Med problemformuleringen och resultaten i 

analysfasen som grund tas ett antal konceptuella 

skissförslag fram som testas och utvärderas. 

4 .Val av koncept 

Efter utvärderingen har man kommit fram till det 

koncept som på bästa sätt löser det formulerade 

problemet. Konceptet vidareutvecklas och nu går man 

in på detaljnivå. 

6. Uppföljning 

Efter produktionsstart utvärderas projektet för att 

optimera framtida förbättring



Halmstad 2012 

3

03 Uppdraget 

4 



Halmstad 2012 

Laholms kommun har en ny stadspark som ritats av 

Peter Gaunitz. Parken strävar till att stimulera våra 

sinnen med dofter, färger och ljud. 

I parken står en gammal scen som inte längre är i 

skick. Vårt uppdrag genom sommardesignkontoret har 

varit att ta fram ett konceptuellt förslag på en 

scenbyggnad samt tillhörande åskådarplatser. 

Åskådarplatserna bör anpassas och göras tillgängliga 

även för besökare som är rullstolsburna. 

Laholms kommun betonar litenheten och de önskar att 

scenen kan användas för spontana arrangemang samt 

bli en samlingsplats i parken.

04 Arbetsprocessen Genom brainstorming och i samtal med Laholms 3D-visualiseringsprogram och lera. 

kommun definierades scenens ändamål. Scenens För att verifiera konstruktionsprinciperna i 

främsta användning bör vara uppträdanden inför en scenbyggnaden kontaktades Karl-Gunnar Olsson, 

mindre publik, upp till ca 200 personer. 

universitetslektor i byggnadskonstruktion på Chalmers, 

som kunde bekräfta att våra tankar fungerade. 

Då bland annat Laholms kulturskola ligger i närheten 

av parken finns önskemål om att scenen kan användas 

spontant och utan krav på förhandsbokning. 

För att underlätta den spontana användningen utgick 

konceptualiseringen från idén om en så bra akustisk 

lösning som möjligt. Ett koncept som bygger på att 

scenen skulle vara möjlig att använda även utan 

elektronisk ljudförstärkning. 

För att hitta ett visuellt uttryck för scenen och känsla 

som den skulle uttrycka togs en moodbord fram. I 

moodboarden samlades bilder som grupperades enligt 

uttryck, känsla och former. Moodboarden ligger till 

grund för de vidare skissarbetet. 

För att ta fram former och konstruktionslösningar som 

gav en så akustiskt bra lösning som möjligt 

undersöktes litteratur inom området. Utifrån litteraturen 

och moodboarden togs några tidiga koncept kring 

scenens och åskådarplatsernas uttryck fram med hjälp 

av handskisser och enkla lermodeller. För att 

utvärdera, verifiera och värdera dessa, samt för att få 

bekräftat att de akustiska elementen fungerade 

kontakades Mendel Kleiner, docent i byggnadsakustik 

och proffessor på Chalmers tekninska högskola. 

För att förfina formen, utveckla konstruktionen samt för 

att hitta ett system för åskådarplatser som 

harmoniserar med scenens uttryck och bildar en enhet 

gjordes fördjupade formskisser i 

Slutligen bestämdes scenens former och konstruktion 

mer detaljerat varefter 3D-modellering och fysiskt 

modellbygge tog vid. En modell i laserskuren plywood 

togs fram med hjälp för att kommunicera resultatet. Vi 

vill rikta ett stort tack till Creative Tools för all hjälp med 

att skära ut modellbitarna. 



Halmstad 2012 

5

Moodboard



Halmstad 2012 

7

05 Analys Analys av platsen och omgivningen 

byggnaden. 

8 



Halmstad 2012 

I parken har samspelet mellan ljus och skugga, 

kontrasterna mellan det klassiskt strama och det 

vildvuxna och naturliga uttryckts. Kontrasterna skapar 

spänning, liv och lekfullhet, något som scenen också 

kan uttrycka. För att låta scenen bli en del av parkens 

uttryck bör arbetet fokuseras på att förena natur och 

arkitektur. 

Scenen är belägen i den lummiga delen där buskagen 

är tätt omslutande och bildar en syddande nisch kring 

scenorådet. Tack vare det skyddande buskagen kan 

man låta scenen bli delvis gömd i parken, skapa en 

viss mystik kring den och ge besökarna en känsla av 

att upptäcka något då de leds in på scenområdet. 

Funktioner med scenbyggnaden i parken 

För att få en bild av möjliga scenarion som 

scenbyggnaden och åskådarplatsera kan ingå i gjordes 

en inventering av möjliga användningsområden. 

Till en början diskuterades olika användningsområden 

av parken och platsen under dygnet. Det är troligt att 

besökarna i parken varierar under dygnet, exempelvis 

barnfamiljer dagtid och ett vuxnare klientel kvällstid. 

Vidare brainstormades kring möjliga funktioner och 

aktiviteter som skulle kunna inrymmas i en 

scenbyggnad, idéer som kom fram var bl.a., 

spelningar/konserter, viskvällar, utomhusbio, teater, 

dans, picknickkonserter, poesiuppläsningar, cirkus/ 

clowner, “trallsång” för barn. Målgrupper för dessa 

evenemang är personer i alla åldrar vilket stämmer väl 

överrens med Laholms kommuns önskemål för 

En liknande brainstorming gjordes kring möjliga 

funktioner som scenbyggnad och åskådarplatser kunde 

ha. Ur brainstormen framkom bl.a., regnskydd, 

landmärke/mötesplats, lekplats, dansbana, teater, bio, 

disco, pickninckplats. För att definera de behov som 

behöver uppfyllas för att möjliggöra detta listades även 

den typen av funktioner, bl.a., tätt tak, synas sticka ut, 

möjliggöra uppsikt, bra golv, stor plan yta, 

projektionsyta, sittplatser. 

Eftersom sittplaster för åskådare är en viktig del i 

utformningen, samt även till viss del kan definiera 

scenens ändamål, möjligheter och begränsningar 

gjordes en brainstorm även kring vad som var önskvärt 

av möblerna. Ord som kom upp var, 

handikappanpassning, relation till scen, relation till 

parken, variation, fikamöbler, sitta bakochfram, torra, 

hängande, behaglig temperatur, tåligt, årstidsvariation, 

del i scenografi, åldrande i material, möjlighet att sola, 

bord, gömma sig, möjlighet att ligga ner. 

För att möta önskemålen listades funktioner 

nödvändiga för dessa, exempelvis stort utrymme, 

materal och form, olika scener i olika riktningar, 

möjlighet till både sittande och liggande position, 

möjlighet att gruppera sig och titta på varandra (istället 

för att sitta enbart på rad), akustisk lösning så att ljudet 

opimeras på alla sittplatser, bra sikt, inte provocera till 

skadegörelse, möjlliggöra användning av 

åskådarplatser även då scenen inte används. 

Flera av funktionerna och önskemålen var 

kombinerbara, men andra blev svårare att få ihop i en 

sammanhållen lösning. Även utifrån de fysiska

egränsningarna, platsen och utrymmet, var vissa 

önskemål svårare att uppfylla än andra. En prioritering 

gjordes och de krav som valdes resulterade i följande 

kravspecifikation: 

- erbjuda akustiskt bärande scenkonstruktion 

- erbjuda åskådarplatser för upp till 150 personer 

- möjliggöra tillgänglighet för rullstolsburna 

- erbjuda möjlighet till varierande sittställningar 

- möjliggöra friare sittgrupperingar 

- möjliggöra sittytor där man kan titta mot varandra (ej 

sitta på rad) 

- möjliggöra platser med ryggstöd 

- möjliggöra projektionsyta i scenen 

- låta åskådarplatserna vara integrerade med naturen 

Avvikande formspråk eller samklang med naturen? 

Utifrån det uttryck som redan finns i parken placerades 

tankarna om den nya scenbyggnaden in på skalan 

konstruerat av människan34 naturens eget verk. 

Utifrån moodboarden valdes bilder och uttryck som 

representerade de olika graderna på skalan. I relation 

till den dynamiska, mjuka parken samt till kontrasterna 

mellan det naturligt vildvuxna och det mänskligt 

arrangerade i parken valdes ett uttryck för 

scenbyggnaden som baserades på naturelement. 

Uttrycket skulle sträva mot att så väl som möjligt smälta 

in i parken, inte konkurrera med det befintliga uttrycket 

utan snarare berika eller komplettera parken. Uttrycket 

valdes för att få harmoni, låta scenbyggnaden bli en del 

av parken. 



Halmstad 2012 

9

10 Utomhusscen 


Halmstad 2012 

Akustik 

När scenens funktioner och ändamål utvärderades 

växte tanken om en scen som fungerar utan elektronisk 

ljudförstärkning fram. Då scenen skulle inbjuda till 

spontan användning samt rikta sig till en mindre, mer 

intim publik var detta ett sätt att gå önskemålet till 

mötes. Scenens placering och parken som utstrålar 

natur och rekreation gjorde att en alltför förstärkt 

ljudbild också kunde upplevas konfliktande gentemot 

platsen. Baserat på den analysen var en akustiskt 

genomtänkt lösning var att föredra. Förslaget 

diskuterades med Laholms kommun och valdes som 

huvudsaklig inriktning för konceptet. 

Akustiska möjligheter och begränsningar 

För att akustiken ska fungera så bra som möjligt krävs 

vissa formelement, bl.a. ett utstickande tak som kan 

reflektera ljudet ner mot åhörarna och en plan bakre 

vägg inne i scenen. På insidan av scenen krävs 

diffusatorer och även någon typ av reflektorer som ger 

medhörning till artisten. 

Konstruktionsmässiga möjligheter och 

begränsningar 

Konstruktioner som får det utskjutande taket att bära 

undersöktes och stämdes av med det formässiga 

uttrycket. Den organiska formen på scenen testades 

genom olika konstruktionsförslag i modeller för att 

slutligen resultera i ett koncept som bygger på ledade 

bågar som spänns in i marken med vajrar. 

Formspråk 

De första formkraven sattes i och med att akustiken 

kräver ett utskjutande tak och en plan bakre vägg. I ett 

tidigt skede skissades varienter med mjuka formspråk, 

associationer till naturen gjordes och scenbyggnaden 

liknades bland annat vid en mussla. I och med tanken 

på musslan föddes även idén om att scenens form och 

åskådarplatsens form kunde spegla varandra så att 

scene skålades uppåt och åskådarplatserna skålades 

ner i sluttningen. 

Från naturen hämtades även skisser kring konstruktion, 

exempelvis att låta ådringen på ett löv bli bärande 

balkar. Genom skissprocesser och utvärderingar togs 

idéerna vidare och ur iden om musslan kom tankar om 

lövets ådring, svamphattars diffusationsförmåga, 

dragspelsfunktionen för medhörning och bältdjurets 

förmåga att rulla ihop sig. 

Parkens naturnära uttryck, dess många trädetaljer samt 

snidade objekt i kombination med träets förändring då 

det åldras gjorde att materialval för scenen föll på trä. 

För att konstruera scenen och bära upp det utskjutande 

taket skapades slutligen en form bestående av bågar.



Halmstad 2012 

11

06 Konceptförslag 



Halmstad 2012



Halmstad 2012 

13



Halmstad 2012



Halmstad 2012 

15



Halmstad 2012 

Konstruktion 

Konstruktionskonceptet bygger på att bågarna dras 

bakåt av vajrarna som är inspända i marken bakom 

scenen, och därigenom hindras från att falla framåt. För 

att spänna konstruktionen så hänger den främre bågen 

så att den med sin tyngd lutar hela scenen framåt. Den 

främre bågen är till skillnad från de övriga ledad i två 

punkter på varje sida, vilket gör att dess vinkel inte kan 

förändras, och konstruktionen därmed blir låst. Vajrarna 

trycker de höga bågarna nedåt och drar samtidigt de 

lägre bågarna uppåt så att de kan göras tunnare.



Halmstad 2012 

17



Halmstad 2012 

Akustik 

Det utskjutande taket reflekterar ljudet ner mot 

åhörarna. Balkarnas olika höjd gör att ljud studsar 

tillbaka mot artisterna och ger medhörning. Ribborna på 

insidan av väggarna varierar mellan 20-30 mm i djup för 

att diffusera ljudet. En plan vägg längst bak i scenen 

hjälper till att studsa tillbaka ljudet ljudet utåt mot 

publiken.



Halmstad 2012 

19

Tillgänglighet 

Marken vid den 

befintliga scenen är 

gräsbevuxen och 

nedanför scenen finns 

ett djupt dike som gör 

att sluttningen stiger 

brantare. Genom att ta 

bort diket och låta 

scenen vara i marnivå 

kan gångstigar leda 

nerifrån scenen upp till 

vägen ovanför. Från 

stigarna nås 

åskådarplatserna och 

vid stor publik kan man 

även sitta i slänten på 

gräset. 



Halmstad 2012

För personer som är 

rullstolsburna kan 

scenen och 

åskådarplatser framför 

scenen nås genom 

gångar från vägen 

bakom scenen. Via 

gången i slänten kan 

även den bredare 

mittdelen av 

såkådarplatserna nås 

med rullstol. Från 

vägen ovanför via 

stigarna kan även den 

bakre delen av 

åskådarplatserna nås 

med rullstol, på vägen 

ovenför finns även 

möjlighet att släppa av 

rullstolsburna med bil. 



Halmstad 2012 

21

Materialval 

Scenens balkar är 

tänkta att vara 

tillverkade av limträ och 

invändigt beklädda med 

träribbor. Stålvajer 

spänner in bågarna i 

marken. Marken kring 

scenen är gräsbevuxen 

och själva ytan för 

åskådarplatser är gjord 

i trä. Bågarna i 

åskådarplatserna är 

solitt trä och 

distanserna mellan dem 

är tänkta att vara gjorda 

av träribbor för att 

spegla scenens uttryck. 



Halmstad 2012 

Träribbor 

Träribbor 

Grässlänt 

Träbalkar 

Träbågar

07 Rekommendationer 

Vår rekommendation för det vidare arbetet med 

projektet är att ni håller kvar tankarna och känslorna 

som framkommit genom moodboarden. Att arbeta med 

det naturnära uttrycket och behålla trä som material i 

parken och i arbetet med scenområdet. Vi anser det 

vara viktigt att fortsätta arbeta utifrån tanken om parken 

som en enhet och scenområdet som en berikande del 

av denna. 

För att gå vidare med det scenkoncept som vi 

presenterat här rekommenderar vi att ni låter ta fram 

en plan för markanläggning samt bearbetning av 

läktarplatserna. Detaljerade konstruktionsberäkningar 

kommer också att vara nödvändiga liksom projektering. 



Halmstad 2012 

23

08 Sammanfattning 



Halmstad 2012 

Projektet har handlat om att ta fram ett koncept på en 

scenbyggnad samt tillhörande åskådarplatser. 

Tillsammans ska scenen och åskådarplatserna utgöra 

en helhet som kompletterar parkens uttryck idag. 

Projektets fokus har varit att ta fram ett koncept som 

underlättar för spontan användning av såväl scen som 

åskådarplatser. Genom att konstruera scenen så att 

akustiken kan fungera även utan elektronisk 

förstärkning kan framträdande äga rum utan förbokning 

och administration. Genom att sittplatser varieras i 

utformningen kan området användas för picknick eller 

rekreation även då scenen inte används. 

Projektet har utgått från analyser av parken och dess 

formspråk samt de känslor som parken uttrycker. 

Genom att arbeta med akustiska principer, 

strukturidéer och tillgänglighetsanpassning har en form 

och ett uttryck på scenen vuxit fram.

09 English summary 

The project concerns the development of a stage and 

spectator area concept. Together, the stage and 

seatings form a whole that intends to complement the 

expression of the park. 

The project’s focus has been to develop a concept that 

facilitates the spontaneous use of both scene and 

spectator areas. Constructing the stage so that the 

acoustics can function without electronic amplification 

potentiates performances to be held without prebooking 

and administration. By the variations in the 

spectator area, the site can be used for picnics or 

recreation even when there is no performance on 

stage. 

The project is based on analyzes of the park, its design 

and its emotional expression. Working with acoustic 

principles, structural ideas and accessibility features 

has contributed to the form and expression of the 

concept. 



Halmstad 2012 

25

10 Projektteam 



Halmstad 2012 

Projektledare 

Christer Ericson 

Projektledare för Sommardesignkontoret 

i Halmstad 2012. 

Christer har varit projektledare på SVID 

under nästan två decennier och har 

ansvarat för flera sommardesignkontor. 

1998 initierade han Sveriges första 

ekodesignprojekt och är sedan några 

år tillbaka miljöansvarig inom SVID. 

christer.ericson@svid.se 

+46 (0)70 574 27 56 

Handledare 

Martin Bergman 

Handledare för Sommardesignkontoret i 

Halmstad 2012. MSc, Industrial Design. 

Martin är egenföretagare och doktorand 

i industridesign och funktionella ytor 

genom instutitionen för material- och 

tillverkningsteknink på Chalmers vid 

Högskolan i Halmstad. Han är också 

medlem i Designfakulteten på KTH. 

martin.bergman@hh.se 

+46 (0)73 029 35 52 

Projektteamet utgjordes av 

en spänstig trio – Moa, 

Lukas och Josefin. En 

förening av design, 

arkitektur och teknik har 

skapat en kompetensgrund 

på vilken projektet har vilat 

säkert.

Josefin Klintberg 

Har en kandidatexamen inom 

produktdesign från Malmö Högskola. 

hello@josefinklintberg.com 

Moa Carlsson 

Moa studerar femte året på Arkitektur- 

och Teknikprogrammet vid Chalmers 

tekniska högskola, och har för avsikt att 

ta en dubbelexamen som arkitekt och 

civilingernjör inom byggnadskonstruktion. 

carlsson.moa@gmail.com 

073-937 90 48 

Lukas Arvidsson 

Har studerat två år på 

Arkitekturprogrammet vid Chalmers 

tekniska högskola samt ett år på 

Designprogrammet på HDK, där han 

har en kandidatexamen i design. 

lukas.arvidsson@gmail.com 

073- 345 64 82 



Halmstad 2012 

27

SVID, 

Stiftelsen Svensk Industridesign 

Sveavägen 34, 6 tr 

111 34 Stockholm 

08-406 84 40 

www.svid.se 


Halmstad 2012 

Sommardesignkontoret är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att 

sammanföra studenter och näringsliv för att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. 

Årets Sommardesignkontor har haft tema hälsa. 

Syftet har varit att utveckla nya produkt- och tjänstekoncept för de deltagande företagen som också 

förstärker företagens möjligheter till framgångsrik kommunikation av deras arbete inom området 

hälsa. 

Detta projekt har gått ut på att ta fram ett förslag på en ny scenbyggnad samt tillhörande 

åskådarplatser i Laholms stadspark.

Utomhusscen Sommardesignkontoret - SVID, Stiftelsen Svensk ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?