Skärgårdsdelegationens och skärgårdspolitikens historik 1949–2009

6.4 Permanent och temporär bosättning
SKÄRGÅRDSPOLITIKENS HISTORIA
Förutsättningarna för fast bosättning i skärgården har påverkats av arbetsplatser,
dagliga trafi kförbindelser, möjligheter till distansarbete, skolornas läge, hälso- och
socialtjänster, övriga tjänster samt tillgången till bostadstomter och bostäder.
Främjandet av dessa förutsättningar utgör en del av delegationens fortlöpande långsiktiga
arbete.
Från början av sin verksamhet har delegationen också fäst uppmärksamhet vid
deltidsbosättningens betydelse för skärgården. Även på stora öar utan fast vägförbindelse
kan deltidsbosättningen vara fl erfaldig jämfört med de fast bosatta. Sommargästerna
är den överlägset viktigaste gruppen när man söker eft er nya permanent
bosatta invånare och även arbetstagare till företagen i skärgården. När trafi kförbindelser
utvecklas har fritidsinvånarnas behov oft a en avgörande roll.
Därför började delegationen på 1990-talet främja fritidsboendet och utnyttja det i
förbättrandet av levnadsförhållandena i skärgården. Arbetsmetoderna har utgjorts
av utrednings- och utvecklingsprojekt, varav en del har genomförts på ett imponerande
sätt.
Alla landskap, de centrala riksomfattande instanserna och hälft en av landets kommuner
har deltagit i skärgårdsdelegationens stugprojekt på 1990- och 2000-talet.
Teman för dessa har varit planläggning av strandområden och styrning av byggandet,
byggande och renovering av fritidsbostäder, distansarbete, utnyttjande av stuggästernas
köpkraft och kompetens, deras utnyttjande av kommunala tjänster samt
utvecklingen av deras påverkningsmöjligheter.
Tillsammans med Statistikcentralen har delegationen skapat ett uppföljningssystem,
stugbarometern, för att följa upp stugutvecklingen. Den genomfördes första
gången 2003 och andra gången 2009.
■ Mitt bland blommorna
med en laptop i famnen.
Man kan distansarbeta i
fritidsbostaden – eller till
exempel skriva memoarer.
(Ismo Pekkarinen/
Lehtikuva)
45