Inneklimatsystem - Fläkt Woods AS

Inneklimatsystem

Anl.typ
Klimatanläggning
Kylbärare Vatten Luft
Kylprincip
System
Vent. flöde
Luftföring
Torr Kyla
Kylbafflar
q norm
Ombl.
Byggnadstyp/Verksamhet
Luftbehandlingsanläggning
Våt Kyla
Fan Coil
Evap. kyla
CAV
q norm
Deplac.
Handbokens syfte
Kompr.
3
Vent.anläggning
VAV CAV
q norm/q max
Ombl.
q komfort
Deplac.
Inneklimatsystem
q norm
Ombl.
Den här handboken om inneklimatsystem från Fläkt Woods vänder sig till dig
som på olika sätt kommer i kontakt med en fastighets inneklimatsystem.
Byggherrar, konsulter, projektledare, installatörer, drifts- och miljöansvariga är
alla exempel på grupper som fattar tekniska, ekonomiska och miljörelaterade
beslut som påverkas av inneklimatsystemets utformning. Vårt syfte med handboken
är att ge dig en översikt över de systemlösningar vi rekommenderar för
olika typer av lokaler. De lösningar vi föreslår representerar modern klimatteknik,
och är väl utprovade i praktisk användning.

Minneslista
Så här projekterar du
med hjälp av handboken
1.
Gå igenom
kravspecifikationen.
2.
Gör en grovprojektering
enligt sida 23
där behov och
erforderliga
luftflöden
bestäms med
hjälp av snabbvalstabellerna
på sidorna
34–40 och typrumsbeskrivningarna
på
sidorna 42–57.
4
3.
Välj rumssystem
efter rummens
krav, se sidorna
24–31 och
34–38.
4.
Välj lämplig
luftföringsprincip,
se
sida 28–31.
5.
Välj de produkter
som ska ingå
i systemet.
Använd Fläkt
Woods produktvalsprogram
för
att hitta lämpliga
produkter.

6.
Välj lämplig
värmeåtervinnare
i luftbehandlingsaggregatet,
se sida 84.
7.
Lägg ut kanalsystemet
med
rätt dimensioner
för att vara säker
på att det får
plats. Använd
de kompletta
systembilderna
på sidorna 58–
67 som mall.
8.
Fastställ ditt
utrymmesbehov
i aggregatrum,
aggregatets
vikt samt dess
el- och värme/
kyleffekt.
5
9.
Kontrollera
ljudnivån med
hjälp av ljuduppgifter
från
Fläkt Woods
produktvalsprogram.
10.
Kontrollera
klimatanläggningens
SFP-tal
och beräkna
eventuellt även
LCC-kostnaden
för anläggningen,
sida
98-99.
11.
Dokumentera
varje enskilt
rum med hjälp
av blanketten
på sida 126.

© Fläkt Woods AB
Svensk Försäljning
Produktion: CCJ Kommunikation 08.12
Tryck: Tabergs Tryckeri
Tryckt på Tom & Otto Silk, klorfritt papper.
6

Innehållsförteckning
INLEDNING
Handbokens syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Presentation av handboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11
DEFINIERA KRAVEN
Anläggningens uppgift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Krav på temperaturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Krav på luftkvaliteten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Dokumentera klimatkraven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
VÄLJ INNEKLIMATSYSTEM
Inför systemvalet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23
Kombinera flera system . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24
En kombinationsanläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25
Fyra grundläggande rumssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26
Frånluftsstyrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27
Välj luftföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28
Metodernas fördelar och begränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31
Minneslista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32
Välj system . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34
Välj system för kontor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36
Välj system för skolor och daghem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36
Välj system för bibliotek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37
Välj system för sjukhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37
Välj system för butiker och varuhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38
Välj system för banker/storkontor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38
Välj system för hotell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39
Välj system för restauranger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39
Välj system för teatrar och biografer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40
Välj system för lätt industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40
Typrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42
Typrum A: Förråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46
Typrum B: Småkontor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48
Typrum C: Småkontor, höga krav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50
Typrum D: Konferensrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52
Typrum E: Storkontor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54
Typrum F: Vårdrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56
Tips om system- och produktval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .58
En konstantflödesanläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .60
En variabelflödesanläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .62
En anläggning med vattenburen kyla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .64
En kombinationsanläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .66
Bostadsventilation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .68
REFERENSDEL
Rätt rumstemperatur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .76
Temperatur och ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .78
Värme och kyla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .80
Beräkna kyleffekten rätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .81
Systemvalsmatris och luftföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .82
Värmeåtervinning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .84
Econet värmeåtervinning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .88
Luftburen kyla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .90
Fancoils . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .92
VAV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .93
Kylbafflar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .94
Fasadapparater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .96
Energieffektiva system . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .98
El-effektiva fläktar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .100
Styr- och reglerutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .102
DCV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .103
Brandskyddssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .105
Produktvalsprogram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .108
EPBD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .109
Miljö och kvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .110
Ljud i luftbehandlingssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .113
Ljudnivåberäkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .114
Litteraturreferenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .123
Begrepp och definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .125
APPENDIX: BLANKETTER & DIAGRAM 126
7

Inledning
8

1
2
3
4
5
Handbokens syfte
Fem viktiga punkter
Den här handboken om inneklimatsystem från Fläkt Woods vänder sig till dig
som på olika sätt kommer i kontakt med en fastighets inneklimatsystem.
Byggherrar, konsulter, projektledare, installatörer, drifts- och miljöansvariga är
alla exempel på grupper som fattar tekniska, ekonomiska och miljörelaterade beslut
som påverkas av inneklimatsystemets utformning. Vårt syfte med handboken är
att ge dig en översikt över de systemlösningar vi rekommenderar för olika typer
av lokaler. De lösningar vi föreslår representerar modern klimatteknik, och är väl
utprovade i praktisk användning. Vårt budskap kan sammanfattas i fem punkter:
Lönar sig
En klimatanläggning i förhållande till en enkel ventilationsanläggning lönar sig
genom bättre arbetseffektivitet och ger dessutom bättre trivsel på arbetsplatsen.
Flera nivåer
Du kan själv välja omfattning på din investering i klimatet. I ett individuellt
klimat får var och en den temperatur han/hon själv vill ha, medan man i det
kollektiva klimatet bara ser till att temperaturen inte stiger till en obehaglig
nivå. Oberoende av vilken nivå du väljer betalar sig investeringen snabbt.
Det individuella klimatet innebär visserligen en större investering, men också
en större effektivitetshöjning.
Luftflödet avgör luftkvaliteten
Vid val av inneklimatsystem är luftkvaliteten en mycket viktig klimatfaktor.
Luftens kvalitet bestäms i första hand av tillfört uteluftsflöde, i andra hand av
filterkvalitet och luftföringsprincip. I lokaler där människor och elektriska
apparater är huvudsakliga föroreningskällor är bortförade av lukt den dimensionerande
faktorn. För att uppnå en god luftkvalitet krävs det normalt ett större
luftflöde än vad Boverkets Byggregler föreskriver, flöden upp till 15-20 l/s per
person är inte ovanligt för att uppnå en god luftkvalitet.
Projektera rum för rum
Varje rum i byggnaden ska studeras var för sig, oberoende av andra rum.
I och med det får man fram en anläggning som exakt motsvarar behoven.
Stora luftflöden kräver reglering
Så fort luftflödet överskrider vad som krävs för ventilation ska flödet behovsstyras.
Detta kan ske med små eller stora reglerzoner. Att öka luftflödet utöver
vad som krävs för ventilation, utan att reglera luftflödet, innebär ett onödigt
slöseri med energi.
9

En teknik i utveckling
Den senaste tiden har kunskapen om inomhusklimatets betydelse och påverkan
på människor, miljö och energikostnader ökat, och människor har börjat värdesätta
både god luftkvalitet och anpassad temperatur. Samtidigt har engagemanget
i debatten spridits också till andra än ventilationstekniker.
Några exempel:
• Utvecklingen av energikostnaderna har tvingat systemkonstruktörerna att
ägna sig åt systemens energiförbrukning i högre grad än tidigare.
• Datatekniska hjälpmedel möjliggör noggrannare beräkningar där hänsyn
tas till fler parametrar.
• Datorsimulering är ett viktigt inslag.
Anläggningar där flera olika system kombineras under ett gemensamt aggregat
med konstant kanaltryck kan väntas bli normallösningen i framtiden. En sådan
anläggning kombinerar flexibilitet och behovsanpassning till en ekonomiskt
optimal konstruktion.
Kunskaperna om inneklimatets betydelse för koncentrations- och prestationsförmåga
har ökat, vilket har inneburit ökad satsning på utveckling av
produkter och system. Det finns helt enkelt pengar att tjäna på komfort på
arbetsplatserna.
Forskning visar att det inte bara är människor som ger upphov till dålig
luft som måste ventileras bort, utan i hög grad även olika byggnads- och
inredningsmaterial. Vi har dessutom de senaste åren lärt oss betydligt mer
om luftrörelsernas betydelse för upplevelsen av komfort.
10

Presentation av handboken
Definiera kraven
Handboken inleds med en kortfattad genomgång av de uppgifter som du
måste ha tillgång till för att kunna välja den lämpligaste systemlösningen i ett
visst rum. De här uppgifterna utgör en del av den totala kravspecifikationen.
Resten av kravspecifikationen påverkar i huvudsak val och dimensionering
av ingående produkter. Ett detaljerat exempel visar hur du kan systematisera
inhämtandet av ingångsdata.
Välj inneklimatsystem
Kombinera systemen
I avsnittet Välj Inneklimatsystem, sidan 22, presenterar vi Fläkt Woods råd och
rekommendationer för val av luftbehandlingssystem. Huvudprincipen är ett
gemensamt luftbehandlingsaggregat som förser byggnadens kanalsystem med
tilluft med viss temperatur och fuktighet. I en anläggning med ett sådant aggregat
kan du med fördel blanda konstantflödessystem och variabel flödessystem.
Tilläggskyla från kylbafflar eller
fläktkonvektorer kan lätt integreras
i anläggningen där så behövs.
Välj system efter rummets krav
I avsnittet beskriver vi ett antal
grundläggande sätt att tillföra luft
och värme/kyla till ett rum. Vi ger
rekommendationer för ett antal typrum
som representerar huvuddelen
av de fall som en projektör kan
komma att ställas inför.
Rekommendationerna är baserade
på våra erfarenheter från olika
typer av byggnader.
11

Snabbval
Vilka lösningar som Fläkt Woods rekommenderar i olika typer av rum och
lokaler framgår av snabbvalstabeller som hänvisar till typrummen.
Projektera i två steg
FÖRPROJEKTERING
Genom att förprojektera med hjälp av denna handbok får man på bara ett par
timmar ett mycket gott grepp om en anläggning. Tillsammans med Fläkt Woods
produktkataloger och dimensioneringsprogram får man med god noggrannhet
uppgifter om bl.a:
• kyleffekter
• luftflöde
• typ av inneklimatsystem
• eleffekt till aggregat
DETALJPROJEKTERING
För att öka noggrannheten räknas bl.a kyleffekterna fram med de aktuella
värdena. Därefter följer man samma arbetsgång som i förprojekteringen, men
med skillnaden att alla handlingar nu görs helt färdiga.
Referensdel
Avsnittet Referensdel, sidan 74, innehåller teknisk information som kan vara till
hjälp vid specificering och projektering. Där finns anvisningar om hur man väljer
och värderar rumstemperaturen. Varför ska man föreslå en modern klimatanläggning?
Hur motiverar man merkostnaden?
Här påvisas också hur viktigt det är att göra noggranna beräkningar av
behovet av kyleffekt så att man inte ska behöva tillgripa onödiga och kostsamma
överdimensioneringar.
I referensdelen finns också information om olika återvinningssystem, energieffektiva
luftdistributionssystem och eleffektiva fläktar. Under rubriken Miljö
och kvalitet, sidan 110, beskrivs också kortfattat begrepp som LCA, CE-märkning
samt kvalitets- och miljömärkningssystem.
Avslutningsvis hänvisar vi till information om intressant facklitteratur
inom olika ämnesområden.
12
• värme/kyleffekt till aggregat
• VAS-klass och SFPv-värde
• lämpliga styr- och reglermetoder
• LCC (Livscykelkostnad)

Definiera kraven
14

Anläggningens uppgift
Klimatanläggningens huvuduppgift är:
• Att föra bort oren luft och ersätta den med ren luft
• Att åstadkomma rätt temperatur
I det här avsnittet ska vi uppehålla oss vid de krav som är viktiga för grovplanering
av anläggningen. Läs mer om bakgrunden till kraven i avsnittet
Referensdel, sidan 74.
BESTÄLLARENS KRAVSPECIFIKATION
Kraven på inneklimatet bör anpassas till verksamheten i byggnaden och de
människor som arbetar där. Detta måste framgå av beställarens kravspecifikation.
I specifikationen skall därför anges vilka krav beställaren ställer på inneklimatet
(termisk komfort, luftkvalitet, ljudnivå o.d).
Observera att det är beställaren, normalt byggherren, som ansvarar för kravspecifikationens
innehåll och dess användbarhet som underlag för projektering.
EFFEKTER AV EN RIKTIG PROJEKTERING
Att ställa krav är första förutsättingen för att få fram en lyckad anläggning.
Därefter måste man givetvis dimensionera korrekt utifrån kraven.
En riktigt projekterad anläggning utmärks av att:
• hög luftkvalitet erhålls
• luftrörelserna ej orsakar obehag, tex drag
• temperaturen håller sig inom önskade gränser
• klimatet är anpassat till behovet i byggnadens alla delar
• ljudnivån blir låg
• luftfuktigheten håller sig inom givna gränser
• servicearbetet går smidigt
• kostnaderna hålls nere
För befintliga system gäller att inomhusklimatet inte får påverkas negativt när
energibesparande åtgärder genomförs i fastigheten. En korrekt utförd projektering
är därför ett grundläggande krav även vid modernisering och utbytesprojekt.
15

Krav på temperaturen
Människor är olika
Människor har olika uppfattning om vad som är rätt klimat. Samma klimat
upplevs olika av olika människor, beroende på klädsel, aktivitetsnivå och
ålder. I ett kollektivt reglerat klimat, t.ex. ett kontorslandskap, brukar ca 80%
vara nöjda medan övriga antingen tycker det är för kallt eller för varmt.
Olika kravnivåer
Tre olika kravnivåer kan vara utgångspunkt vid projektering:
A – Enkel ventilation utan övre temperaturgräns
B – Kollektivt reglerat klimat
C – Individuellt reglerat klimat
De tre nivåerna leder till olika kvalitet, vad gäller inneklimat, och svarar mot
olika kostnadsnivåer vid investeringen. Om man även tar med intäktssidan,
som t.ex ökad arbetseffektivitet, förändras relationerna mellan de tre nivåerna.
Läs mer om detta i Referensdel, sidan 74.
När man väljer kravnivå är det viktigt att man vet vad den innebär.
Annars riskerar man tvister när anläggningen levererats. Det har hänt att de
krav som ställts av beställaren i samband med projekteringen lett fram till en
enkel ventilationsanläggning. När anläggningen sedan tagits i bruk har man
väntat sig att den ska ha samma prestanda som en kvalificerad klimatanläggning.
A
B
C
16

Nivå A – Enkel ventilation
utan övre temperaturgräns
Boverkets byggregler BBR2006 anger inte någon övre
temperaturgräns. Det betyder att rumstemperaturen
tillåts stiga över de gränser som representerar ett
komfortabelt klimat och god arbetsmiljö. I rum med
system som är projekterade enbart utifrån byggreglerna
är det sommartid inte ovanligt med rumstemperaturer
över 30°C.
Kravnivå A ger den lägsta investeringskostnaden.
Beroende på vilken typ av verksamhet som lokalen är
avsedd för kan eventuellt andra normer och föreskrifter
vara aktuella att ta hänsyn till. För exempelvis arbetsplatser
gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter som även
omfattar krav på lokalens termiska krav.
Nivå B – Kollektivt klimat
Vid likartade rum och måttliga belastningar är det
möjligt att konstruera ett kollektivt reglerat klimat.
I sådana rum begränsas rumstemperaturen så att det
inte blir obehagligt varmt. Rumstemperaturen ska
hållas vid en nivå som normalt anses vara komfortabel,
dvs temperaturen ligger normalt lite i överkant för att
de mest känsliga personerna inte ska frysa. Målet bör
vara att maximalt 10% av personerna är missnöjda.
System för rum med kollektivt klimat brukar
dimensioneras för att hålla en rumstemperatur på
23°C–26°C. Detta kräver åtminstone i de södra och
mellersta delarna av Norden att luftbehandlingsaggregatet
utrustas med luftkylare.
Kravnivå B ger något högre investeringskostnad än
nivå A. Om korta perioder med högre rumstemperatur
accepteras, så kan investeringskostnaden reduceras.
Så länge utetemperaturen håller sig under 5°C, klarar
man nämligen oftast kylbehovet utan luftkylare.
I jämförelse med nivå A blir klimatet radikalt bättre.
Ökad arbetseffektivitet gör att anläggningen snabbt
betalar sig.
Nivå B motsvarar TQ2 enligt rekommendationerna
från R1an (Riktlinjer för Inneklimatkrav).
17
Nivå C – Individuellt klimat
Individuell rumsreglering väljer man
• vid stora och starkt varierande belastningar
• när man har höga krav på arbetseffektivitet och komfort
Om klimatet regleras individuellt kan man ställa hårdare
krav på systemets förmåga att hålla låg rumstemperatur
än när klimatet regleras kollektivt. Den som tycker att
det blir för kallt kan då själv välja en något högre rumstemperatur.
Ett individuellt reglerat klimat kostar mer än ett
kollektivt reglerat klimat att installera. Men eftersom
arbetseffetiviteten ökar ännu mer om man kan välja sin
temperatur individuellt så betalar sig även detta mer
kvalificerade system snabbt, ofta på mindre än ett år.
Nivå C motvarar TQ1 i VVS-Tekniska föreningens
riktlinjer för Inneklimat (R1). Läs mer om arbetseffektivitet
och ekonomi i Temperatur och ekonomi, sidan 78.
Ställ krav rumsvis
I en byggnad finns normalt olika kravnivåer representerade.
Och det är viktigt att utifrån lokalernas användning
ställa krav på varje rum för sig. Först då får man
en anläggning som svarar mot det verkliga behovet.
Lämpligt temperaturintervall beror i hög grad på vilken
nivå som brukarnas fysiska aktiviteter ligger på och
vilken värmeisolerande förmåga deras kläder har.

Krav på luftkvaliteten
Ventilation och luftkvalitet
Täta hus, mindre golvyta per person, nya bygg- och inredningsmaterial gör
att luftkvaliteten allt mer ställs i centrum. Nästan dagligen hör vi talas om s.k
sjuka hus. Senare års forskning har visat att ventilationsbehovet på grund av
inredningsmaterial kan vara mångdubbelt större än vad som föranleds av
personbelastning. I framtiden kan vi hoppas på någon form av ventilationsteknisk
klassning av bygg- och inredningsmaterial.
Enligt Boverkets byggregler skall hänsyn tas till såväl människor som andra
föroreningskällor. Föreskriftens uteluftsflöden förutsätter dock att emissioner
av föroreningar från t.ex byggnadsmaterial är låga. Det är därför naturligt att
luftflödena i allmänhet uppfattas som väl små. Luftkvaliteten påverkas i första
hand av luftflödets storlek, och i andra hand av filterkvalitet, tilluftstemperatur
och tilluftsmetod.
Tillräckligt luftflöde
Där inte byggnadsmaterial eller inredning är särskilt besvärliga ur ventilationssynpunkt
bör luftflödet vara minst 10 liter per sekund och person. Detta resulterar
normalt i en luftomsättning per timme.
Arbetsmiljöverket ställer dessutom krav på hygieniska gränsvärden och
åtgärder mot luftföroreningar vilket i vissa fall kan innebära att det erforderliga
luftflödet blir högre. Med luftförorening avses här ett ämne, eller en blandning
av ämnen som finns i luften i en halt som kan medföra besvär eller ohälsa.
Exempel på besvär kan vara rinnande ögon, irriterade slemhinnor i näsa och
svalj, men också lukter som i sig kan vara ofarliga men medför olägenhet för
de som vistas i lokalen.
Lufthastighet
Vintertid bör inte lufthastigheten orsakad av ventilationen vara högre än 0,15 m/s.
Motsvarande hastighet sommartid bör inte överstiga 0,25 m/s. Högre hastigheter
uppfattas som drag. Dessa värden gäller för att uppnå TQ2 i R1an.
För att uppfylla högsta nivån, TQ1, så gäller det att lufthastigheten vintertid
inte får vara högre än 0,10m/s och på sommaren gäller max 0,15 m/s.
Erfarenhetsmässigt har det visat sig att lufthastigheter under 0,15-0,20 m/s
beroende på årstid, av de flesta personer uppfattas som dragfria.
18

Tilluftens kvalitet
Tilluftens kvalitet beror dels på uteluftsintagets placering, och dels på filterklass.
Uteluftsintaget ska placeras med hänsyn till uteluftens föroreningshalt.
För komfortanläggningar i storstäder bör lägst filterklass F 7 användas. Med
modern klimatteknik finns ingen anledning att använda återluft för att spara
energi, varför system med återluft helt ska undvikas.
För att luftkvaliteten ska bli god krävs också att fläktar placeras så att läckage
på grund av oönskade tryckdifferenser mellan från- och tilluftssidan inte uppstår
i värmeåtervinnare.
Luftfuktighet
Om det finns krav på en lägsta luftfuktighet under vintern utrustas luftbehandlingsaggregatet
med en luftfuktare. I dessa fall kan det vara lämpligt
att använda hygroskopiska roterande värmeväxlare. Rummets luftfuktighet
kommer då att återvinnas med en verkningsgrad av ca 75% och man sparar
mycket energi för uppfuktning.
Om krav finns på högsta luftfuktighet under sommaren kan luftbehandlingsaggregatet
utrustas med luftkylare för att torka luften. För hög luftfuktighet
kan bidra till olägenhet, men också tillväxt av mögel och ökad gasavgivning
från material och inventarier.
För att mer i detalj kunna studera luftens beskaffenhet finns det ett
Mollierdiagram på sidan 128.
FLÄKT WOODS REKOMMENDERAR
• Dimensionera luftflödet till minst 10 liter per sekund och person.
• Ventilationssystemet bör utformas så att hela vistelsezonen ventileras.
• Behovsstyrning av ventilationen skapar inte bara bättre klimat utan sparar
dessutom energi.
• Uteluftsintag placeras så att tilluften inte förorenas av avluft, trafik, m.m.
• Undvik återluft.
• Förse anläggningen med filter av lägst klass F7.
Mer att läsa om luftkvalitet: se Litteraturreferenser, sidan 123.
19

Dokumentera klimatkraven
Dokumentera kraven
Moderna klimatanläggningar utformas så att varje rum eller enhetlig grupp av
rum ska kunna få ett behovsanpassat klimat. För att projektören ska kunna välja
rätt inneklimatsystem för de olika rummen krävs att beställaren specificerar rätt
klimat. Det är viktigt att kraven noga dokumenteras så att tvister inte uppstår
i efterhand om vad som beställts.
SIDOEFFEKTER
För att uppnå önskat inomhusklimat (temperatur, luftkvalitet och ljudnivå)
dimensioneras anläggningen enligt gjorda beräkningar. Det är därför viktigt
att projektören kontrollerar att beställarens kravspecifikation är rimlig, dvs
går att utföra utan besvärande sidoeffekter.
Vid mycket stora kyleffektsbehov (över 80 W/m2 ), t.ex vid stora glasytor,
uppstår ofta problem med att bortföra överskottsvärmen.
Alltför höga kyleffekter leder lätt till drag och kan ge onödigt höga investerings-
och driftkostnader. Kontrollera därför att luftflödet och kyleffekten
per m2 golvyta är rimliga. Kyleffektsbehovet kan t ex ofta reduceras med hjälp
av utvändigt placerad solavskärmning.
NÅGRA RIKTVÄRDEN FÖR KYLEFFEKTSBEHOV:
Litet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .< 30 W /m 2
Måttligt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30–40 W/m 2
Medelstort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40–60 W/m 2
Stort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .60–80 W/m 2
Mycket stort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .> 80 W/m 2
Kontrollera också förväntad ljudnivå mot ställda krav och gällande normer.
20

Följande blankett visar ett lämpligt sätt att samla in och ställa upp fakta inför projekteringsarbetet. Data som ska anges i blanketten
är dels tekniska förutsättningar (uteklimat, värmebelastningar, m.m), dels krav på rumsklimatet (temperatur, luftkvalitet,
m.m). Utgå från beställarens kravspecifikation. Dela in byggnaden i zoner med likartade krav. Ange förutsättningar och krav för
varje rum eller grupp av rum. Uppgifter som är gemensamma för hela byggnaden, t.ex ort, byggnadstyp och dimensionerande
utetemperaturer, anges i blanketthuvudet. Blanketten finns på sidan 126.
GEMENSAMMA UPPGIFTER
Dimensionerande utetemperatur, DUT
Såväl dimensionerande utetemperatur sommar, DUTs, som
dimensionerande utetemperatur vinter, DUTv finns tabellerade.
TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Beskrivning. Här anges vilken lokal som avses.
Antal personer. Används som underlag för beräkningar av
personvärme. Om ansträngande fysiska aktiviteter
bedöms förekomma (t ex i motionshallar) kan detta
nämnas i anmärkningskolumnen.
Belysningseffekt. Anges som installerad effekt, inklusive
drosseleffekt vid lysrörsbelysning.
Maskineffekt. Anges som avgiven effekt från maskiner med
hänsyn tagen till eventuell intermittent drift.
Fönsterdata. Här anges fönsteryta, eventuella solskydd mm,
som påverkar instrålningen av solvärme. Specificera
närmare i anmärkningskolumnen.
Övrigt. Här kan man komplettera med uppgifter som t.ex
speciell fuktavgivning från simbassänger, nyttjandetid, mm.
t bör , Normaltemperaturbörvärdet. Det är lämpligt att man
tillfälligt accepterar en avvikelse av temperaturen som
21
avviker från börvärdet, för att på så sätt utnyttja byggnadens
värmeackumulerande egenskaper och därigenom
minska installerade kyl- och värmeeffekter.
t max . Den övre gränsen för normal temperaturvariation.
t min . Den undre gränsen för normal temperaturvariation.
Min. luftflöde/luftomsättningar. Specificera önskad luftkvalitet
genom att ange hur många rumsvolymer som ska bytas
per timme, alternativt anges ett minsta luftflöde per
person och sekund.
Maximal luftrörelse. Högsta godtagbara lufthastighet i vis-
telsezonen vid t max i sommarfallet. Vid högre rumstem-
peratur kan man godta något högre lufthastighet.
Individuell/kollektiv reglering. Ange om rummet används så
att kollektiv reglering av flera likartade lokaler kan godtas.
Maximal ljudnivå. Högsta tillåtna ljudnivå alstrad av luft-
behandlingsinstallationen. Anges i dB(A). Ta hänsyn till
samtliga ljudkällor som finns i rummet. För vissa typer
av lokaler finns krav specificerade i Boverkets Byggregler.
För att anläggningen ska upplevas komfortabel bör normens
värden för känsliga rum minskas med ca 5 dB(A).
För normala kontorsrum är 35 dB(A) ett vanligt värde.

Välj inneklimatsystem
22

Anl.typ
Inför systemvalet
Grovprojektering
Projekteringsarbetet utförs enligt de kravspecifikationer och förutsättningar
som beställaren angett och som beskrivits tidigare på sidan 14–21.
Börja med att räkna fram kyleffektbehov och erforderliga luftflöden, se
typrumsbeskrivningar på sidan 42–57. Detta gör man först rumsvis, som
underlag för val av lämpligt inneklimatsystem. Summera effekterna för att
välja den aggregatstorlek som krävs, osv. Läs mer om kyleffektbehovsberäkning
i Referensdel, sidan 74. På sidorna 32–33 finns det en sammanfattande minnes-
lista över de olika stegen.
Blankett
Klimatanläggning
Kylbärare Vatten Luft
Kylprincip
System
Vent. flöde
Luftföring
Torr Kyla
Kylbafflar
q norm
Ombl.
Byggnadstyp/Verksamhet
Luftbehandlingsanläggning
Våt Kyla
Fan Coil
Man kan med fördel använda följande
blankett eller en liknande uppställning
för att sammanställa resultaten.
Den här blanketten utgör en fortsättning
av blanketten för kravspecifikation
som beskrevs på sidan 21.
Efter hand som man kommer fram
till lösningar kan man fylla i dontyper,
terminalapparater och andra
resultat av arbetet. Blanketten i A4storlek
finns längst bak i handboken,
se sidan 126.
Evap. kyla
CAV
q norm
Deplac.
23
Kompr.
Vent.anläggning
VAV CAV
q norm/q max
Ombl.
q komfort
Deplac.
q norm
Ombl.

Kombinera flera system
Välj system efter rummets krav
I en byggnad har man normalt olika kravnivåer för olika rum:
A – Enkel ventilation utan övre temperaturgräns
B – Kollektivt klimat (kollektiv temperaturreglering)
C – Individuellt klimat (rumsvis temperaturreglering) Därmed är det också
naturligt att för varje rum välja det rumssystem som bäst uppfyller kraven.
KRAVNIVÅ RUMSSYSTEM
Enkel ventilation Konstant luftflöde, CAV. Fläkt Woods rekommenderar att
(Nivå A) vid luftflöden som är högre än vad som enbart behövs för
ventilation bör anläggningen utföras som en VAV-anläggning
(se nedan) med stora reglerzoner.
Kollektivt klimat Variabelt luftflöde VAV, med stora reglerzoner och måttlig
(Nivå B) installerad kyleffekt.
Individuellt klimat VAV, fläktkonvektor (fan-coil) eller kylbaffel beroende på
(Nivå C) kyleffekt och krav på luftrörelser.
Välj ett luftbehandlingsaggregat
som klarar alla system
(CAV, VAV, FLÄKTKONVEKTORER OCH KYLBAFFLAR)
I en modern anläggning använder man vanligen ett centralt luftbehandlingsaggregat
som matar ett kanalsystem med konstant tryck. En tryckreglering ser
till att trycket hålls tillräckligt konstant oberoende av aktuellt totalluftflöde.
Tilluften hålls på en konstant undertemperatur antingen genom värmning
eller kylning, beroende på utetemperaturen. Om tilluften behöver värmas,
utnyttjar man i första hand frånluftens värmeinnehåll, som kan återvinnas
med hjälp av värmeväxlare.
Till ett luftbehandlingsaggregat av detta slag kan man samtidigt ansluta
både system med variabelt luftflöde och system med konstant luftflöde.
Aggregatet kan kompletteras med funktioner för vattenburen kyla.
Allt oftare förekommer aggregat med integrerad styr- och reglerutrustning
för att energieffektivt hålla rätt temperatur och tryck. Dessa aggregat kan även
ges möjlighet till datakommunikation med t.ex övervakningssystem för drift
och skötsel av byggnaden. På detta sätt får man ett universellt användbart och
flexibelt aggregat för byggnaden.
24
v

En kombinationsanläggning
Kombinera rumssystemen
Så här kan en kombinationsanläggning utformas i en byggnad. Anläggningen betjänas av ett aggregat
som håller tryck och temperatur på tilluften konstant.
Kontor, sjukhus och varuhus är exempel på byggnader där kombinationsanläggningar i allmänhet
är den bästa lösningen, eftersom dessa byggnader innehåller rumstyper med mycket olika kylbehov.
Läs mer om projektering av kombinationsanläggningar på sidorna 66–67.
Rum med kylbafflar och
konstantflödessystem (CAV)
GT1
GP1
GF
GF
GT
Rum med konstantflödessystem
(CAV)
25
GT
GP2
GT
GT
Rum med variabelflödessystem
(VAV)
GT
Rum med fläktkonvektor och
konstantflödessystem (CAV)

Fyra grundläggande rumssystem
Rumssystem med konstant luftflöde (CAV)
I ett CAV-system är till- och frånluftsflödet konstant och oberoende av
hur värmealstringen i lokalen varierar. Luftflödet ställs in så att det
klarar av att transportera bort föroreningar och överskottsvärme under
normala omständigheter. Om värme behöver tillföras kan man göra
detta med radiator eller genom att eftervärma tilluften.
För ett CAV-system gäller:
• Behovet av att bortföra värme bör vara relativt litet.
• Ett system med låg investeringskostnad, lämpligt för små luftflöden.
Rumssystem med variabelt luftflöde (VAV)
I ett VAV-system varierar luftflödet. Vid litet behov använder systemet
ett litet luftflöde, vid större behov används mer luft. Minimiflödet
ställs in efter normalt ventilationsbehov medan maximiflödet bestäms
av det maximala behovet av att bortföra värme och föroreningar.
För ett VAV-system gäller:
• Lämpligt vid stora belastningsvariationer. Flödet bör regleras för
att man ska få god komfort och driftekonomi.
• Möjligheten att fritt kunna välja reglerzonens storlek ger god
prisflexibilitet.
• Möjlighet till kollektiv eller individuell reglering av flödet med
rumsgivare som känner: temperatur, närvaro, koldioxidhalt,
luftkvalitet, fukt, etc.
Rumssystem med fläktkonvektor (fancoil)
Vid stora behov av att bortföra värme är vattenburen kyla ofta fördelaktigt.
I ett luftsystem kompletterat med fläktkonvektor separeras ventilation
och klimatstyrning. Tilluftssystemet utnyttjas endast för ventilation.
Flödet bestäms av ventilationsbehovet. En fläktkonvektor i rummet
cirkulerar rumsluften genom ett vattenbatteri där luften värms eller kyls
efter behov. Fläkten har flera hastigheter och kan stängas av vid behov.
För ett system med fläktkonvektor gäller:
• Individuell temperaturreglering ingår alltid.
• Effekt tillgänglig för snabb kylning eller värmning året runt.
• Minskar utrymmesbehovet för kanaldragning.
• Lämplig att kombinera med värmepumpsdrift.
• Risk för hög lufthastighet i vistelsezonen vid stora belastningar.
26
GT
GT

Rumssystem med kylbafflar
En kylbaffel avger sin kyla i huvudsak genom konvektion (cirkulerande
rumsluft passerar genom ett kylbatteri). Tilluften kan antingen tillföras
med kylbaffeln eller med separat tilluftsdon. Det första alternativet ger
mest kyleffekt. Tilluftsflödet dimensioneras enbart för ventilation och
fuktkontroll samtidigt som det ger en grundkyla. Kylbaffelns batteri svarar
för merparten av kylningen, som regleras med en styrventil för en eller
flera bafflar beroende på önskad flexibilitet. Kylvattnets tilloppstemperatur
ska vara högre än rumsluftens daggpunktstemperatur för att undvika
kondensutfällning, normalt sett inträffar luftens daggpunkt vid 14–15°C.
Om det finns risk för kondens regleras styrventilen mot stängt läge.
Utmärkande egenskaper för ett system med kylbafflar:
• Klarar stora kylbehov.
• Tilluftsbaffelns spalter ger snabb inblandning av rumsluft över en
stor yta och därigenom låga lufthastigheter i vistelsezonen.
• Låg ljudnivå.
• Krav på fuktkontroll.
• Flexibel reglering genom att temperaturen kan påverkas rumsvis
eller för större zoner.
Frånluftsstyrning
Olika sätt att ta hand om
frånluften vid variabelt flöde
Frånluften måste givetvis tas om hand på rätt sätt.
I anläggningar med variabelt flöde är det viktigt att
även frånluftsflödet styrs, så att det inte uppstår felaktiga
tryckförhållanden i byggnaden.
Det finns flera olika sätt att ta hand om och styra frånluften:
• Direkt från varje rum/grupp av rum (s.k zonvis styrning)
• Via överluftsdon till korridor (s.k våningsvis styrning)
Man kan givetvis kombinera de olika sätten att ta hand
om frånluften.
GF GF
GT
GT
27
GT
ZONVIS FRÅNLUFTSSTYRNING
Zonvis frånluftsstyrning innebär att frånluft och
tillluft styrs synkront av samma givare. En reglerzon
kan antingen vara ett enda rum eller ett flertal
rum med likartade termiska belastningar.
VÅNINGSVIS ELLER BRANDCELLSVIS
FRÅNLUFTSSTYRNING
Våningsvis frånluftsstyrning innebär att frånluften
från flera reglerzoner samlas in t.ex via en korridor
(överluftsdon från rummen). Frånluftsflödet styrs
av en givare som mäter det sammanlagda tillluftsflödet
till de reglerade zonerna.
GT
GT

Rumshöjd
Välj luftföring
Två huvudalternativ
Systemvalet innefattar också val av luftföringsprincip.
Man brukar skilja mellan två typer av luftföring i ett rum:
A – Omblandande luftföring. Kallas också strålluftföring.
B – Undanträngande (deplacerande) luftföring.
Kallas också termiskt styrd luftföring.
Det är i allmänhet möjligt att konstruera en väl fungerande
anläggning oavsett vilken luftföringsprincip man väljer.
Tilluftstemperatur Frånluftstemperatur
15°C
17 19 21 Temp °C
Omblandande luftföring
15
}
Δt = 6°C
Rumsmedeltemperatur,
1,1 m över golv
Strålluftföring är den vanligaste luftföringsmetoden. Den
tillförs i en eller flera strålar med hög hastighet. Luftstrålarna
drar med sig omgivande luft och deras hastighet och riktning
avpassas så att tilluft och rumsluft blandas effektivt
utan att dragproblem uppstår. Genom omblandningen
fördelas föroreningarna jämnt i lokalen och halten bestäms
av genererad mängd och flöde. Strålluftföring är relativt
okänsligt för störningar och såväl värme som kyla kan
tillföras utan att temperaturgradienterna blir för stora.
28
Rumshöjd
Koncentration i tilluft Koncentration i frånluft
20
40 60 80 100 %
Det är vanligt att låta luftstrålen häfta vid taket eller väggen.
Man får då en stabil cirkulerande luftström med liten
temperaturgradient och liten känslighet för störningar.
I lokaler med stora kylbehov kan strålluftföring ge för höga
lufthastigheter vid golvet på grund av de stora luftflöden
som behövs. Ska strålluftföring användas är det därför
viktigt att man använder don som ger en mycket effektiv
inblandning av omgivningsluft.
A
Rumsmedeltemperatur,
1,1 m över golv

Rumshöjd
Undanträngande luftföring
Vid undanträngande luftföring tillförs luften direkt till vistelsezonen med liten inblandning av
rumsluft. Metoden ger möjlighet till bra luftkvalitet och hög ventilationseffektivitet samtidigt som
kylning av lokalen kan åstadkommas med låg driftkostnad.
Något undertempererad luft tillförs lokalen vid golvnivå med
låg hastighet (0,2–0,5 m/s). Luften sprids ut över golvet på grund
av den något högre densiteten. Värmekällor förorsakar uppåtriktade
konvektionsströmmar, som på sin väg medejekterar omgivande luft.
Detta innebär att luftflödet ökar i strömningsriktningen. I den nedre
zonen är tillluftsflödet större än det totala konvektionsflödet vilket
innebär en undanträngande funktion. I den övre zonen är däremot
konvektionsflödet större än tilluftsflödet och där uppstår en
omblandning. Här är lufttemperaturen och koncentrationen med
föroreningar högre än i den nedre zonen.
19°C
Tilluftstemperatur Frånluftstemperatur
Rumsmedeltemperatur,
1,1 m över golv
15 17 19 21 23 25
}
Δt = 6°C
Temp °C
Temperaturen i ett rum med undanträngande luftföring
stiger från golv till tak som figuren visar.
Rumstemperaturen (definierad som temperaturen på
1,1 m över golv) ligger någonstans emellan tilluftens och
frånluftens temperatur. Noterbart är att tillförd kyleffekt
bestäms i både undanträngande och omblandande fallet av
temperaturskillnaden mellan frånluft och tilluft. För en given
rumstemperatur ska därför tilluftstemperaturen vara högre
med undanträngande, jämfört med omblandande luftföring.
Lutningen på temperaturprofilen bestäms av förhållandet
mellan kylbehovet i rummet och tilluftsflödet. Ju större
kylbehovet är per flödesenhet desto större blir lutningen.
Profilen för koncentration av föroreningar markerar tydligt
gränsen mellan nedre och övre zonen.
29
Rumshöjd
Koncentration i tilluft Koncentration i frånluft
20
Medelkoncentration i vistelsezon,
1,1 m över golv
40 60 80 100 %
Närmast tilluftsdonen (innanför komfortgränsen) ger
kombinationen av lufthastighet och temperatur risk för
drag men överallt utanför den gränsen blir komforten
god. Detta ger förutsättningar att tillföra mycket luft till
en lokal.
Den undanträngande funktionen bygger på att temperaturen
på tilluften är lägre än rumsluften. Med övertempererad
tilluft stiger denna omedelbart upp mot tak
med ett ”halvdåligt omblandande” resultat.
Mer ingående information om luftföringsprinciperna
finns i projekteringsdelen i Fläkt Woods donkatalog. För
nogrann dimensionering av data i rummet finns produktvalsprogram
ExSelAir att tillgå.
B

Frånluft
Vid omblandande luftföring och övertempererad tilluft ska frånluftsdonen
placeras så att kortslutning av till- och frånluft undviks.
Vid undanträngande luftföring gäller huvudregeln att frånluftspunkterna
ska placeras i tak.
• I stora lokaler med stor rumshöjd kan ett fåtal stora frånluftsdon användas
• Däremot bör stora lokaler med låg höjd förses med flera frånluftsdon jämnt
fördelade över takytan. Detta för att undvika för stor horisontell transport
av ”förbrukad” luft i övre zonen.
• Finns dominerande värmekällor är det fördelaktigt att placera frånluftspunkter
rakt ovanför och i taknivån.
30

+
–
+
–
Metodernas fördelar och begränsningar
Fördelar Omblandande
• Jämn ventilation av hela lokalen med liten temperaturgradient.
• Klarar större kyleffekter än undanträngande.
• Stabil strömningsbild.
• Möjligt att värma med tilluften.
• Golvet fritt från ventilationsdon.
• Stort sortiment av tilluftsdon med olika egenskaper.
• Traditionell luftföring med bred kunskap i branschen.
Begränsningar Omblandande
• Svårt att åstadkomma en hög ventilationseffektivitet utan risk för drag.
• Svårt att tillföra stora luftflöden utan risk för drag.
• Risk för kortslutning mellan till- och frånluft vid tillförsel av övertempererad luft.
• Begränsad variation av flödet med bibehållen funktion.
• Större effektbehov vid kylning.
Fördelar Undanträngande
• Hög ventilationseffektivitet med ren luft i vistelsezonen.
• Låga lufthastigheter utanför komfortgränsen.
• Möjligt att tillföra stora luftflöden med låg ljudalstring.
• Mindre effektbehov vid kylning och därför lämplig i kombination med indirekt evaporativ kyla.
• Flexibel placering av tilluftsdonen.
• Taken fria från tilluftskanaler och tilluftsdon.
Begränsningar Undanträngande
• Funktionen kan störas av kallras och drag från öppna dörrar.
• Mindre lämplig för uppvärmning.
• Donen och deras komfortgräns kräver golvutrymme.
• Kunskapen i projektering är mindre utbredd än för omblandande.
• Klarar endast måttliga kyllaster vid låga rumshöjder.
• Ej lämplig för små rumskontor
31

Minneslista
Så här projekterar du
med hjälp av handboken
1.
Gå igenom
kravspecifikationen.
2.
Gör en grovprojektering
enligt sida 23
där behov och
erforderliga
luftflöden
bestäms med
hjälp av snabbvalstabellerna
på sidorna
34–40 och typrumsbeskrivningarna
på
sidorna 42–57.
32
3.
Välj rumssystem
efter rummens
krav, se sidorna
24–31 och
34–38.
4.
Välj lämplig
luftföringsprincip,
se
sida 28–31.
5.
Välj de produkter
som ska ingå
i systemet.
Använd Fläkt
Woods produktvalsprogram
för
att hitta lämpliga
produkter.

6.
Välj lämplig
värmeåtervinnare
i luftbehandlingsaggregatet,
se sida 84.
7.
Lägg ut kanalsystemet
med
rätt dimensioner
för att vara säker
på att det får
plats. Använd
de kompletta
systembilderna
på sidorna 58–
67 som mall.
8.
Fastställ ditt
utrymmesbehov
i aggregatrum,
aggregatets
vikt samt dess
el- och värme/
kyleffekt.
33
9.
Kontrollera
ljudnivån med
hjälp av ljuduppgifter
från
Fläkt Woods
produktvalsprogram.
10.
Kontrollera
klimatanläggningens
SFP-tal
och beräkna
eventuellt även
LCC-kostnaden
för anläggningen,
sida
98-99.
11.
Dokumentera
varje enskilt
rum med hjälp
av blanketten
på sida 126.

Välj system
Snabbvalstabeller för följande typer av byggnader
1. Välj den byggnadstyp som bäst motsvarar den aktuella byggnaden, och slå upp motsvarande snabbvalstabell.
2. Leta i snabbvalstabellen upp den eller de rumstyper som är aktuella.
3. Läs ut ur tabellen vilket typrum som Fläkt Woods anser bäst motsvara det aktuella rummet.
4. Läs mer om Fläkt Woods förslag till rumssystem på det uppslag i handboken där typrummet presenteras.
KONTOR (SIDAN 36) SKOLOR/DAGHEM (SIDAN 36)
SJUKHUS (SIDAN 37) BIBLIOTEK (SIDAN 37)
34

BUTIKER/VARUHUS (SIDAN 38)
STORKONTOR/BANKER (SIDAN 38)
RESTAURANGER (SIDAN 39)
35
TEATRAR/BIOGRAFER (SIDAN 40)
LÄTT INDUSTRI (SIDAN 40)
HOTELL (SIDAN 39)

Välj system
för kontor
FÖRSLAG TILL TYPLÖSNING
Rumstyp Typrum Sida Kommentar
Småkontor B 48 –
Småkontor, höga krav C 50 –
Storkontor E 54 –
Konferensrum D 52 –
Kontorsförråd A 46 –
Matsal E 54 –
Pausrum E 54 –
Kvalificerad anläggning betalar sig snabbt
Klimatanläggningen i ett kontor har stor betydelse för verksamheten. Både trivsel och effektivitet förbättras om
personalen kan arbeta i ett bra inomhusklimat. En satsning på en kvalificerad anläggning betalar sig snabbt.
Välj system
för skolor
och daghem
FÖRSLAG TILL TYPLÖSNING
Luftkvaliteten viktig i skolor
Rumstyp Typrum Sida Kommentar
Lektionssal D 52 –
Lärarrum E 54 –
Bibliotek, inre A 46 –
Förråd A 46 –
Gymnastiksal – – VAV. separat anläggning
Omklädningsrum A 46 5 l/s, m 2 golvarea
Småkontor B 48 –
Småkontor, höga krav C 50 –
Matsal E 54 5 l/s, m 2 golvarea
Kök – – CAV. spiskåporna dimensionerar luftflödet
I skolor och daghem har det vid flera tillfällen visat sig att elever och personal fått allergier och andra
besvär på grund av olämpligt materialval i kombination med otillräcklig ventilation. Skollokalerna är
växelvis tomma och fyllda, vilket leder till varierande behov av både kylning och ventilation.
Skolbyggnaderna innehåller dessutom ofta både gymnastiksalar, matsalar, fysik- och kemilaboratorier.
Detta sammantaget ställer krav på en flexibel anläggning med olika rumslösningar.
36

FÖRSLAG TILL TYPLÖSNING
Rumstyp Typrum Sida Kommentar
Lånesal E 54 –
Läsesal E 54 –
Småkontor B 48 –
Småkontor, höga krav C 50 –
Konferensrum D 52 –
Bokförråd A 46 –
Ljudnivån viktig
I ett bibliotek är ventilationen viktig inte minst för att skydda böckerna mot fukt och mögel.
I läsesalar bör man speciellt tänka på att hålla nere ljudnivån.
FÖRSLAG TILL TYPLÖSNING
Rumstyp Typrum Sida Kommentar
Vårdrum F 56 –
Vårdrum D 52 Eftervärme
Undersökningsrum D 52 –
Omklädningsrum A 46 5 l/s, m 2 golvarea
Småkontor B 48 –
Småkontor, höga krav C 50 –
Bra klimat förkortar vårdtiden
Sjukhus innehåller många olika lokaltyper, med olika krav på klimatet. Här finns allt från operationssalar och
intensivvårdsrum till kontor, matsalar och omklädningsrum. Ett bra klimat i vårdrum påverkar patienterna
positivt och medverkar till en kortare vårdtid. En kvalificerad klimatanläggning behövs för att tillgodose
kraven i behandlingslokalerna. Därigenom är grunden lagd för att utan större merkostnader få ett bra klimat
även i kontorslokaler etc.
37
Välj system
för bibliotek
Välj system
för sjukhus

Välj system
för butiker
och varuhus
Speciella krav
FÖRSLAG TILL TYPLÖSNING
Rumstyp Typrum Sida Kommentar
El/radio-tvbutik D 52 Omblandande av utrymmesskäl
Färgbutik D 52 Omblandande av utrymmesskäl
Livsmedelsbutik F 56 –
Varuhus, allmänt D 52 Omblandande av utrymmesskäl
Varuhus, livsmedel F 56 –
Småkontor B 48 –
Småkontor höga krav C 50 –
I butiker och varuhus ställs speciella krav på klimatanläggningen. Den ska ge god luftkvalitet och förhindra
att lukter från t.ex livsmedelsavdelning eller skoavdelning når till andra avdelningar. I livsmedelshallar
krävs att temperaturen hålls tillräckligt låg även under varma sommardagar. Vissa lokaler, t.ex el- och
lampbutiker och radio/TV-butiker kräver hög kyleffekt.
Välj system
för banker/
storkontor
FÖRSLAG TILL TYPLÖSNING
Rumstyp Typrum Sida Kommentar
Banklokal fasad E 54 –
Banklokal, inre E 54 –
Småkontor B 48 –
Småkontor, höga krav C 50 –
Kassavalv A 46 –
Bankfacksrum B/C 48/50 –
Klimatet viktigt för besluten
I banker krävs ett högklassigt inomhusklimat. På en arbetsplats där beslut fattas som gäller miljonbelopp
krävs det att man kan tänka klart, även om utetemperaturen är 30°C.
38

FÖRSLAG TILL TYPLÖSNING
Rumstyp Typrum Sida Kommentar
Gästrum, höga krav C 50 –
Gästrum, normala krav B 48 –
Konferensrum D 52 –
Småkontor B 48 –
Småkontor, höga krav C 50 –
Kök – – CAV. spiskåporna dimensionerar luftflödet
Matsal D 52 –
Motionsrum D 52 behovsstyrt
Klimatet avgör komforten
Den upplevda komforten i ett hotellrum bedöms i hög grad efter hur väl klimatanläggningen klarar sin
uppgift. Det är viktigt att temperaturen sommartid hålls nere så att gästerna får god sömn. Detta kräver
dessutom att anläggningen har låg ljudnivå och är fri från drag. Ventilationsluftflödet måste vara så stort
att t.ex röklukt från en gäst hinner försvinna innan nästa gäst anländer.
FÖRSLAG TILL TYPLÖSNING
Rumstyp Typrum Sida Kommentar
Matsal E 54 5 l/s, m 2 golvarea
Kök – – CAV. spiskåporna dimensionerar luftflödet
Diskrum – – CAV. spiskåporna dimensionerar luftflödet
Kylrum A 46 –
Torrförråd A 46 –
Vinkällare A 46 –
Småkontor B 48 –
Småkontor, höga krav C 50 –
Inte bara matos
39
Välj system
för hotell
Välj system
för restauranger
Restauranger innehåller många olika lokaltyper. I själva restauranglokalen/matsalen krävs rätt ventilation
och luftföring för att matos inte ska spridas. Köket kräver kökskåpor över spisar och stekhällar, men också
ventilation för att föra bort överskottsvärmen.

Välj system
för teatrar
och biografer
FÖRSLAG TILL TYPLÖSNING
Behovsstyrning behövs
Rumstyp Typrum Sida Kommentar
Salong D 52
Maskinrum D 52
Omklädningsrum A 46
Sminkloger B 48
Foaje E 54
I teatrar och biografer måste klimatanläggningen klara både låg ljudnivå och dragfrihet under själva föreställningen.
Här är det viktigt med behovsstyrd ventilation. Projektorn på en biograf och lamporna på en
teater avger mycket värme som måste avledas om temperaturen inte ska bli olidligt hög.
Välj system
för lätt
industri
FÖRSLAG TILL TYPLÖSNING
Rumstyp Typrum Sida Kommentar
Småkontor B 48 –
Småkontor, höga krav C 50 –
Arbetslokaler D 52 I arbetslokaler med föroreningar från
Konferensrum D 52 –
Förråd A 46 –
Pausrum E 54 –
Omklädningsrum A 46 –
Bra klimat höjer trivsel och arbetsglädje
Inom lätt industri arbetar personalen ofta med arbetsuppgifter som ställer krav på precision och
noggrannhet. Ofta måste hänsyn tas till värmeavgivning från belysning och maskiner.
Klimatanläggningen har därför stor betydelse för arbetsresultatet.
40
processer, måste speciella åtgärder vidtas
för att vid källan avlägsna dessa

Typrum
Vi redovisar på de följande uppslagen 6 st. typrum med
förslag på lämpligt inneklimatsystem. Systemen är en
sammanfattning av Fläkt Woods erfarenhet av projektering
och vi räknar med att något av dessa system är lämpliga i
90% av de miljöer som behandlas i denna bok. Alla system
går att kombinera i en anläggning med ett gemensamt
luftbehandlingsaggregat, som håller tryck och temperatur
konstant i tilluftssystemet.
TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Typrummen har vid beräkningen behandlats som medeltunga.
Tunga bjälklag med nedpendlat undertak, medeltung
fasad men i övrigt lätt konstruktion.
U-värde
I beräkningen har konstruktioner med följande u-värden valts.
Yttervägg: [W/m2,ºK] . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .0,3
Fönster [W/m2,ºK] . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1,4
Infiltration
Antagen infiltration: 0,2 oms/tim för behandlade moduler
mot fasad.
Dimensionerande utetillstånd
Sommar . . . . . . . . . . . . . . .27ºC RF50%
Drift- och arbetstider
Drifttid: (ventilation) . . . .00.00 – 24.00
Vid beräkning av rummets kyleffektbehov är förlängd
drifttid förutsatt. (Normal drifttid: 07.00 – 18.00 )
Arbetstid: . . . . . . . . . . . . . .08.00 – 17.00
Rumstemperaturkrav
Två kravnivåer är behandlade.
Måttliga krav: . . . . . . . . . . .Max 27ºC (Operativ temperatur)
Höga krav: . . . . . . . . . . . . .Max 25,5ºC (Operativ temperatur)
Vid beräkningen beaktas lufttemperaturen i rummet.
Den är antagen att ligga 1ºC lägre än operativa temperaturen
i kylfallet.
42
FÖNSTER OCH SOLSKYDD
Beräkningen är gjord för fyra nivåer på glas och solskydd.
Följande nivåer på ”solfaktor” är behandlade; 0,40, 0,30,
0,20 och 0,10. Solfaktorn (g) anger förhållandet mellan
totalt transmitterad solenergi genom glaskombinationen
och totalt infallande mot glaset. Kontrollera med glasleverantören
vad som gäller för en viss kombination.
Exempel på glas och solskyddskombinationer för valda
nivåer på solfaktor (g).
Solfaktor (g) 0,40
Klart solskyddsglas som yttre glas i en isolerruta.
Alt. isolerruta med klart lågemissionsglas i kombination
med invändig solskyddsgardin/persienn.
Solfaktor (g) 0,30
Klart solskyddsglas som yttre glas i en isolerruta.
Alt. ett mindre solavvisande glas i kombination med
invändig solskyddsgardin/persienn.
Solfaktor (g) 0,20
Effektivt solskyddsglas som yttre glas i en isolerruta.
Alt. ett mindre solavvisande glas i kombination med
invändig solskyddsgardin/persienn.
Solfaktor (g) 0,10
För att nå solfaktorn 0,10 krävs i regel ett utvändigt
solskydd typ persienn.
Ex. isolerruta med klart lågemissionsglas i kombination
med utvändig persienn/helskuggande markis/solskärm.

GLASYTOR OCH INTERNA VÄRMELASTER
Några karaktäristiska indata för valda typrum
Rum Rumstyp Golv Fönster Interna värmelaster Anm.
typ yta area * Personer Belysning Maskiner Summa intern last
10 W/m 2
Internlasten för konf.rummet (typrum D) har antagits
gälla under 2 + 2 timmar med 1 timmes uppehåll mellan
belastningsfallen. Internlasten har tidsmässigt sammanfallit
med max solbelastning för de olika fasaderna.
Interna värmelaster i ovanstående tabell anger max nominell
effekt för respektive grupp. Dessa effekter påverkar rummets
kyleffektbehovet på olika sätt.
I beräkningen är värmeavgivningen från personer antagen
till 100 W vid rumstemperaturen 22ºC. Denna effekt reduceras
vid stigande rumstemperatur för att vid 25ºC motsvara
cirka 77 W/person.
m 2 m 2 % Ant. W W W W W/m 2
B Småkontor, måttliga krav 10 2,8 40 1 100 100 150 350 35
C Småkontor, höga krav 10 2,8 40 1 100 100 150 350 35
D Konferensrum, höga krav 40 8,8 40 20 2000 400 200 2600 65
E Storkontor, höga krav 50 9,2 40 6 600 500 900 2000 40
F Vårdrum, måttliga krav 24 2,5 20 4 400 240 0 640 27
*% fönster beräknat på ytterväggsyta sett från rum.
43
Värme från belysning består dels av strålning och dels
som konvektion. Konvektionsdelen påverkar direkt lufttemperaturen
i rum och därmed också kyleffektbehovet
medan strålningsdelen först måste absorberas i rumsytor
och höja dess temperatur innan någon påverkan på kyleffektbehovet
sker. Här får rummets massa stor inverkan.
Värme från maskiner behandlas som ren konvektion och
påverkar direkt rummets kyleffektbehov.
Detta tillsammans kan vid låga externa tillskott (solvärme)
resultera i att rummets kyleffektbehov är lägre än
summa nominell internlast.

Typrum
RUMSTYP A:
FÖRRÅD
ARKIV
ENKELT KONTOR
KASSAVALV
KYLRUM
E SE SIDA 46
RUMSTYP B:
SMÅKONTOR, NORMALA KRAV
ENKLA HOTELLRUM
E SE SIDA 48
44
RUMSTYP C:
SMÅKONTOR, HÖGA KRAV
HOTELLRUM, HÖGA KRAV
E SE SIDA 50

RUMSTYP D:
KONFERENSRUM
SAMMANTRÄDESRUM
FILMSAL
VISNINGSRUM
BUTIKSLOKAL
KLASSRUM
E SE SIDA 52
RUMSTYP E:
STORKONTOR/BANKER
CALLCENTER
LÄRARRUM
MATSAL
AULA
E SE SIDA 54
45
RUMSTYP F:
VÅRDRUM
BEHANDLINGSRUM
E SE SIDA 56

Typrum A: Förråd
Beskrivning
Användning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Förråd, arkiv, enkelt kontor
Rumsyta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Ca 10 m 2
(t.ex tillfällig arbetsplats)
Antal personer . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 (tillfälligt 2)
Ventilationskrav . . . . . . . . . . . . . . . .Ska förebygga ohälsa
Rumstemperaturkrav . . . . . . . . . . . .Ingen övre temperaturgräns.
Nivå A (se sida 10).
Kylbehov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Inget (kortvarig personbelastning)
Placering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Inre eller yttre zon
Fönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Möjligen
Värmebehov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Normalt eller inget
46
Temperatur
30
25
20
Januari Juli
December
Årstid

Lösning
System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Ventilationssystem med konstant luftflöde (CAV)
Lämpligt luftflöde . . . . . . . . . . . . . . .10 l/s (1 l/s per m2 golvyta)
Luftföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Omblandande
Målvärde för ljud . . . . . . . . . . . . . . .Max 35dB(A)
Resultat
Systemet är billigt och ger en tillfredsställande luftkvalitet. Men rumstemperaturen kommer
under stor del av året att upplevas som besvärande hög.
47

Typrum B: Småkontor
Beskrivning
Användning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Kontor, avsett för en person.
Rumsyta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Ca 10 m2 Antal personer . . . . . . . . . . . . . . . . . .1 (tillfälligt 2)
Ventilationskrav . . . . . . . . . . . . . . . .Normala
Rumstemperaturkrav . . . . . . . . . . . .Måttliga (ej över 27°C),
kollektiv temperaturreglering.
Kylbehov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Litet till måttligt (35 W/m2 )
vid god solavskärmning.
Placering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Fasad
Andel glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40%
Värmebehov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Ja, för att motverka kallras.
48
Temperatur
30
25
20
Januari Juli
December
Årstid

Lösning
Inneklimatsystem . . . . . . . . . . . . . . .VAV-system
Reglering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Kollektiv reglering med små grupper av likartade rum i
varje reglerzon (kollektivt klimat) fungerar tillfredsställande
när effektbehovet är måttligt (30–40 W/m2). Tänk
på att två personer av tio inte kommer att vara nöjda vid
kollektiv reglering. Vid större kyllaster bör system med
individuell reglering användas – kylbafflar, VAV eller
fläktkonvektorer, se typrum C.
Uppvärmning . . . . . . . . . . . . . . . . . .Radiatorer vid kylbaffel- och VAV-system. Radiatorn
styrs av utetemperaturen – utom kontorstid för uppvärmning,
under kontorstid för att motverka kallras. Vid
fasadplacerad fläktkonvektor sker uppvärmning med ett
i fläktkonvektorn inbyggt värmebatteri.
Lämpligt max. luftflöde . . . . . . . . . .Ca 30 l/s
Lämpligt min. luftflöde . . . . . . . . . .10 l/s
Luftföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Omblandande
Målvärde för ljud . . . . . . . . . . . . . . .Max 35 dB(A)
Resultat
En anläggning med ett klimat som upplevs som väsentligt bättre än det som man får i
Typrum A. Genom flexibilitet i valet av reglerzoner kan en anläggning av detta slag utföras
till en måttlig merkostnad.
Riktvärden
Rummets totala kyleffektsbehov i W/m 2 golvyta vid olika nivåer på solfaktor framgår av
följande tabell.
Typrum B, småkontor, måttliga krav
Orientering Solfaktor (g)
0,40 0,30 0,20 0,10
W/m 2 W/m 2 W/m 2 W/m 2
Söder 65 50 40 30
Öster 60 45 35 25
Väster 50 40 30 25
Norr 25
49

Typrum C: Småkontor, höga krav
Beskrivning
Användning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Kontor, avsett för en person.
Rumsyta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Ca 10 m2 Antal personer . . . . . . . . . . . . . . . . . .1
Ventilationskrav . . . . . . . . . . . . . . . .Normala
Rumstemperaturkrav . . . . . . . . . . . .Höga, individuell
temperaturreglering.
Kylbehov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Måttligt med god
solavskärmning (35 W/m2 ).
Placering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Fasad
Andel glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40%
Värmebehov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Ja, för att motverka kallras.
50
Temperatur
30
25
20
Januari Juli
December
Årstid

Lösning
Inneklimatsystem . . . . . . . . . . . . . . .Val av system beror bl a på kyleffektbehovet.
Välj antingen kylbafflar, fläktkonvektorer eller ett
VAV-system. Se vidstående matris.
Reglering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Individuell reglering med temperaturgivare i varje rum
som styr tillförd kyleffekt. Temperaturgivaren styr också
till värmaren eller radiatorn tillförd värmeeffekt.
Uppvärmning . . . . . . . . . . . . . . . . . .Radiatorer vid kylbaffel- och VAV-system. Radiatorn
styrs av utetemperaturen – under kontorstid för att
motverka kallras, utom kontorstid för uppvärmning.
Vid fasadplacerad fläktkonvektor sker uppvärmning
med ett i fläktkonvektorn inbyggt värmebatteri.
Värmeventilen styrs i sekvens med kylventilen.
Lämpligt max. luftflöde . . . . . . . . . .Ca 70 l/s. Bestäms av erforderlig kyleffekt.
Lämpligt min. luftflöde . . . . . . . . . .15 l/s. Bestäms av önskad luftkvalitet.
Luftföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Omblandande eller undanträngande luftföring.
I det senare fallet bör lågimpulsdon med induktion väljas.
Målvärde för ljud . . . . . . . . . . . . . . .Max 35 dB(A)
Resultat
En väl tilltagen tillgänglig effekt
ger flexibilitet i förhållande till
effektbehovet och gör det möjligt
att uppfylla individuella önskemål.
Detta ger goda förutsättningar
att skapa en anläggning
som alla är nöjda med.
Riktvärden
Rummets totala kyleffektsbehov i W/m 2 golvyta vid olika typer av solfaktor framgår av
följande tabell.
Typrum C, småkontor, höga krav
Orientering Solfaktor (g)
0,40 W/m 2 0,30 W/m 2 0,20 W/m 2 0,10
W/m 2 W/m 2 W/m 2 W/m 2
Söder 80 65 50 40
Öster 70 60 45 35
Väster 60 50 40 35
Norr 35
Systemlösning Luftföring
CAV
VAV
Fancoil
Kylbafflar
51
Omblandande Undanträngande
Kylbehov W/m 2
0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100
Bästa val Acceptabelt val Vid stora luftflöden kan luft tillföras med lågimpulsdon.
Luftföringen i rummet blir omblandande
på grund av kylbafflarnas dominerande inverkan.

Typrum D: Konferensrum
Beskrivning
Användning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Konferens- och samman-
trädesrum, filmsal,
visningsrum, butikslokal
Rumsyta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40 m2 Antal personer . . . . . . . . . . . . . . . . . .5–20
Ventilationskrav . . . . . . . . . . . . . . . .Stora (periodvis)
Rumstemperaturkrav . . . . . . . . . . . .Höga (ej över 25,5°C),
individuell temperaturreglering.
Kylbehov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Medelstort till stort (65 W/m2 30
25
20
).
Placering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Fasad
Andel glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40%
Januari Juli
Värmebehov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Ja, vid ytterzon för att motverka kallras.
52
Temperatur
December
Årstid

Lösning
Inneklimatsystem . . . . . . . . . . . . . . .VAV-system, eventuellt kompletterat med
eftervärmningsbatteri i ytterzon.
Reglering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Varierande personbelastning och periodvis stort
ventilationsbehov ställer speciella krav på regleringen.
Kylbehovet styr tilluftsflödet mellan min- och maxflöde.
Tilluftsflödet kan dessutom regleras av luftkvalitetsgivare
eller närvarogivare. Terminalapparaten kompletteras då
med värmebatteri. Vattentemperaturen till radiatorerna
styrs i regel efter utetemperaturen för att kompensera för
kallras.
Lämpligt max. luftflöde . . . . . . . . . .200 l/s, bestäms av erforderlig kyleffekt.
Lämpligt min. luftflöde . . . . . . . . . .Ca. 50 l/s
Luftföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Vid måttliga kyllaster, t.ex i innerzoner, används
undanträngande luftföring, vid stora kyllaster används
omblandande luftföring.
Målvärde för ljud . . . . . . . . . . . . . . .Max 26 dB(A)
Riktvärden
Rummets totala kyleffektsbehov i W/m 2 golvyta vid olika typer av solfaktor framgår av
följande tabell.
Typrum D, konferensrum, höga krav
Orientering Solfaktor (g)
0,40 0,30 0,20 0,10
W/m 2 W/m 2 W/m 2 W/m 2
Söder 85 75 65 55
Öster 80 70 60 50
Väster 75 70 60 50
Norr 50
Innerzon 45
53

Typrum E: Storkontor
Beskrivning
Användning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Större kontorsrum med många
människor och många värmealstrande
apparater
Rumsyta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50 m2 Antal personer . . . . . . . . . . . . . . . . . .10–15
Ventilationskrav . . . . . . . . . . . . . . . .Normala
Rumstemperaturkrav . . . . . . . . . . . .Höga (ej över 25,5°C),
individuell temperaturreglering.
Kylbehov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Medelstort till stort (40–80 W/m2 30
25
20
).
Placering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Fasad
Andel glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40%
Januari Juli
Värmebehov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Ja, vid ytterzon för att motverka kallras.
54
Temperatur
December
Årstid

Lösning
Inneklimatsystem . . . . . . . . . . . . . . .Kylbafflar och konstant luftflöde.
Med tanke på det stora kylbehovet är det lämpligt att
använda kylbafflar med tilluft jämnt fördelade över
takytan. Den totala kyleffekten till rummet består av en
grundkylning genom den tillförda luften samt en större
reglerbar del från baffelns kylbatteri.
Reglering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Rumstemperaturgivare och styrventiler reglerar
vattenflödet genom bafflarnas batterier. Radiatorerna
styrs antingen i sekvens med kylbafflarna eller av utetemperaturen
för att kompensera för kallras.
Lämpligt luftflöde . . . . . . . . . . . . . . .10 l/s och person, som uppfyller normala krav på luftkvalitet.
Luftföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Omblandande luftföring.
Målvärde för ljud . . . . . . . . . . . . . . .Max 40 dB(A)
Riktvärden
Rummets totala kyleffektsbehov i W/m 2 golvyta vid olika typer av solfaktor framgår av
följande tabell.
Typrum E, storkontor, höga krav
Orientering Solfaktor (g)
0,40 0,30 0,20 0,10
W/m 2 W/m 2 W/m 2 W/m 2
Söder 65 55 45 40
Öster 60 50 45 35
Väster 55 50 45 40
Norr 35
55

Typrum F: Vårdrum
Beskrivning
Användning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Vårdrum på sjukhus
Rumsyta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Ca 24 m2 Antal personer . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
Ventilationskrav . . . . . . . . . . . . . . . .Höga
Rumstemperaturkrav . . . . . . . . . . . .Måttliga (ej över 27°C),
kollektiv temperaturreglering.
Kylbehov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Litet (15–30 W/m2). Placering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Fasad
Andel glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20%
Värmebehov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Ja, för att motverka kallras.
56
Temperatur
30
25
20
Januari Juli
December
Årstid

Lösning
Inneklimatsystem . . . . . . . . . . . . . . .CAV-system med eftervärme, vid större kylbehov
väljs VAV-system.
Reglering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Individuell eller kollektiv reglering av rums-
temperaturen, beroende på kylbehovets storlek.
Framledningstemperaturen till eventuellt radiatorsystem
styrs efter utetemperaturen.
Lämpligt luftflöde . . . . . . . . . . . . . . .Min 10 l/s och person, bestäms av önskad luftkvalitet.
Luftföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Undanträngande, lågimpulsdon.
Målvärde för ljud . . . . . . . . . . . . . . .Max 35 dB(A)
Resultat
När ventilationsbehovet är tillräckligt stort för att bära hela kyleffekten erhålls ett bra inneklimat
till en låg kostnad. Vid stora krav på temperaturen eller om kylbehovet är stort måste
luftflödet ökas och behovstyras.
Riktvärden
Rummets totala kyleffektsbehov i W/m 2 golvyta vid olika typer av solavskärmning framgår
av följande tabell.
Typrum F, vårdrum, måttliga krav
Orientering Solfaktor (g)
Notera
0,40 0,30 0,20 0,10
W/m 2 W/m 2 W/m 2 W/m 2
Söder 30 25 20 15
Öster 25 20 15 15
Väster 20 20 15 15
Norr 15
I detta typrum är fönsterytan måttlig. Om den ökas måste också luftflödet ökas för att klara
kyleffekten.
57

Tips om system- och produktval
På följande sidor visar vi några exempel på anläggningar:
• En konstantflödesanläggning, se sida 60–61
• En variabel flödesanläggning, se sida 62–63
• En anläggning med vattenburen kyla, se sida 64–65
• En kombinationsanläggning, se sida 66–67
Normalfallet i de flesta byggnader är en kombinationsanläggning där rumssystemen
valts efter de enskilda rummens krav. Exemplen på ”rena” anläggningar
finns i första hand med för att de olika grundsystemen (CAV, VAV,
fläktkonvektor, kylbafflar) ska kunna beskrivas på ett tydligt sätt. I exemplen
ger vi tips om tryck, givarplacering, kanaldimensioner och kanalhastigheter,
ljuddämpning, m m.
Begreppsförklaringar
På systemskisserna förekommer bla följande begrepp och förkortningar:
v Kanalhastighet GT Temperaturgivare
Δp tot Totaltrycksfall GP Tryckgivare
58

En konstantflödesanläggning
Enbart ventilation
På detta uppslag beskrivs en ren konstantflödesanläggning. Syftet är främst
att visa hur konstantflödesdelarna i en anläggning byggs upp, och därmed
underlätta projekteringen av en kombinationsanläggning.
AGGREGAT
För ett givet luftflöde kan som regel flera aggregatstorlekar
väljas. En större aggregatstorlek innebär
minskade driftkostnader. Aggregatet bör vara
utrustat med roterande värmeväxlare med hygroskopisk
rotor, vilket minskar uttorkningen under den
kalla årstiden. Rotorn ska kunna varvtalsregleras då
detta dubblerar rotorns energibesparing. Luftvärmaren
måste kunna regleras effektivt och dimensioneras
därför enbart som eftervärmare, inte som ersättare
för värmeåtervinnaren. Se vidare anvisningar för
varje aggregat i Fläkt Woods aggregatkataloger.
FLÖDESMÄTNING OCH INJUSTERING
I ett luftbehandlingsaggregat ska både till- och
frånluftsflöde kunna mätas. Lämpligast görs detta
med ett fast mätdon i respektive fläkts inlopp.
Kanalsystemet förses också med fasta mätdon som
förenklar injustering till rätta luftflöden i respektive
kanal. Mätdonens metodfel bör vara maximalt ±5–7%.
Det är också viktigt att välja produkter som kan
rensas från föroreningar med hjälp av mekaniska
redskap (borstar o dyl).
TRYCKNIVÅER OCH TRYCKFALLSBERÄKNING
Om trycknivåer och kanaldimensioner väljs som på
bilden behöver man normalt inte göra någon tryckfallsberäkning
under streckmarkeringen i bilden.
Observera att vid tilluft är det donet som sitter närmast
aggregatet som är dimensionerande ur tryck-
fallssynpunkt; vid frånluft det som sitter längst
bort. Vid höga byggnader kan det vara aktuellt att
öka trycknivåerna i huvudkanalerna ytterligare för
att motverka inverkan av termisk stigkraft.
REGLERING
I anläggningar med mer än en reglerzon brukar tillluftsreglering
fungera bäst. Tilluftstemperaturen
vid givare GT1 bör vid komfortanläggningar aldrig
överstiga 17°C. I en anläggning utan kyla innebär
detta att den roterande värmeväxlaren eller luftvärmaren
aldrig får vara aktiverad om tilluftstemperaturen
stiger över 17°C. För aggregat med integrerad
styr- och reglerutrustning, se vidare Fläkt
Woods aggregatkataloger.
LJUDDÄMPNING
I normalfallet behövs ljuddämpare efter tilluftsfläkt
och efter spjäll. En noggrann beräkning, (se Ljud i
luftbehandlingssystem, sida 113) avgör om några
dämpare kan undvaras. Observera. Ett ”stort”
aggregat minskar behovet av ljuddämpning och
reducerar dessutom energiförbrukningen.
VIKTIGT
För varje aggregat finns anvisningar om hur ljuddämpning
ska anordnas. Dessa anvisningar måste
följas noga. Felaktig anslutning av ljuddämpare
kan kosta upp till 200 Pa i oplanerat tryckfall, och
dessutom utebliven funktion.
60
v

TOALETTLUFT
Toaletterna ventileras lämpligen med ett frånluftsflöde på
minst 15 l/s.
AVSTÄNGNINGSSPJÄLL
Placeras nära yttervägg för att minimera kall luft till
aggregatet.
YTTERVÄGGSGALLER ELLER AVLUFTSHUV
Placeras så att kortslutning undviks.
GT1
Δp t = 150 Pa
61
YTTERVÄGGSGALLER VID LUFTINTAG
Placeras helst åt norr och så att inverkan av varma tak
elimineras. Undvik placering ut mot trafikleder.
Uteluftsintaget och avluften bör vara utformat så att
kortslutning undviks.
LUFTDON
Alla Fläkt Woods tilluftsdon för komfortventilation kan
med fördel dimensioneras vid ptot = 50 Pa.
Kontrollventiler bör dimensioneras för max. 100 Pa.

En variabelflödesanläggning
Luftburen kyla: VAV-anläggning
På detta uppslag beskrivs en ren VAV-anläggning. Syftet är främst att visa hur
VAV-delarna i en anläggning byggs upp, och därmed underlätta projekteringen
av en kombinationsanläggning.
AGGREGAT
Aggregatets uppgift är dels att hålla tilluftstemperaturen
konstant och dels att hålla trycknivåerna
konstanta i till- och frånluftskanalerna. För att få
konstant tilluftstemperatur väljs i första hand en
roterande värmeväxlare med varvtalsreglering.
Luftvärmaren får inte vara överdimensionerad
eftersom den då blir svår att reglera. Eftersom
rotorns verkningsgrad blir mycket hög vid små
luftflöden, kommer luftvärmare i praktiken att
avge små värmemängder, om ens någon värme
alls. Välj en luftkylare som kan regleras lätt, t ex en
vattenkyld luftkylare. Det finns dock numera flera
olika sätt att även reglera kyla med förångande
köldmedium. Tryckreglering av fläktar minskar
energiförbrukningen och håller nere ljudnivån.
Både B-hjulsfläktar och kammarfläktar kan regleras
med hjälp av frekvensomriktare.
Tilluftstemperaturen vid GT1 är som regel konstant
året om: ca 13–14°C för omblandande och
18–19°C vid undanträngande luftföring. Luften till
tilluftsdonen blir då ca 1 grad högre genom uppvärmning
i kanalsystemet. Eftersom aggregatets
årsmedelluftflöde ofta bara är hälften av projekterat
maxluftflöde, kan aggregatet väljas så att det
nätt och jämnt klarar maxluftflödet.
REGLERING AV FRÅNLUFT
För att inte besvärande tryckskillnader ska uppkomma
i byggnaden, bör frånluftsflödet styras
parallellt med tilluften i varje våningsplan.
Anordningen består av en flödesgivarenhet i vardera
till- och frånluftskanalen, och en speciellt
utrustad VAV-apparat i frånluften. Om man inte
kan acceptera överluft till korridoren, kan man
använda parallellstyrning av till- och frånluft till
samma reglerzon. Se vidare sida 25.
LUFTDON
Alla luftdon måste fungera både vid högsta och
lägsta flöde. Vid val av don är det viktigt att även
beakta tryckfall, kastlängd och ljud.
VAV-APPARATER
Viktigt att tänka på vid val av VAV-apparater:
• Reglerfunktionen ska vara oberoende av tryckändringar
i kanalsystemet.
• Apparaterna ska fungera oberoende av inbyggnadsriktning.
De ska ha en flödesmätfunktion
som är oberoende av reglerutrustningen.
KANALDIMENSIONERING/TRYCKNIVÅER
Tilluft – Dimensioneringsmetod: 30%-metoden.
”Sämst” belägna don: I regel donet närmast
tilluftsfläkten.
Trycknivå: Ca 150 Pa, dvs erforderligt statiskt tryck
vid tryckgivare GP1.
Frånluft – Dimensioneringsmetod: Konstant tryck-
fall per längdenhet.
”Sämst” belägna don: Alltid donet längst bort från
frånluftsfläkten. Trycknivå: Ca 150 Pa, dvs erforderligt
statiskt tryck vid tryckgivare GP2.
62
v

v

En anläggning med vattenburen kyla
Separera ventilation och kyla
På detta uppslag beskrivs en anläggning med ren vattenburen kyla. Syftet är främst
att visa hur de vattenburna delarna i en anläggning byggs upp, och därmed underlätta
projekteringen av en kombinationsanläggning.
LUFTSIDA
Se sida 60–61 för mer information om:
• Kanalhastigheter
• Ljuddämpning
• Flödesmätning/injustering
AGGREGAT MED VATTENKOPPLING
Anläggningen utförs enklast så att kondensering
inte tillåts i rumsapparaterna. Detta innebär att
kallvattnet vid givaren GT2 inte får vara kallare än
14°C. Samtidigt måste tilluften vara relativt torr.
Detta uppnår man genom att kyla tilluften till 17°C
eller lägre (givare GT 1) .
Observera att kylmaskinens effekt ökar markant
om kallvattenstemperaturen höjs från normala 6°C.
Man kan därmed välja en mindre kylmaskin.
Om kallvattenstemperaturen höjs, måste hänsyn till
detta tas när aggregatets luftkylare dimensioneras.
ALTERNATIVT AGGREGAT
Speciellt då Fläkt Woods fläktkonvektorer med låg
vattenförbrukning används, kan centralaggregatets
kylshunt sparas in. Luftvärmaren kan då också ersättas
av en värmare i vattenkretsen. Dessutom sparas energi
både genom fri kyla och genom mindre eleffekt till
kylmaskinen tack vare hög kallvattentemperatur.
FLÄKTKONVEKTORER
Viktigt att tänka på vid produktval:
• Låg ljudnivå
• Litet erforderligt vattenflöde
• Tillräckligt hög impuls på luften, så att man
uppnår tillräcklig inblandning
Fläkt Woods fläktkonvektorer uppfyller dessa krav.
Fläktkonvektorer dimensioneras normalt vid lägsta
fläktvarvtal. Detta innebär stor effektreserv då man
snabbt vill kyla ner enskilda rum.
KYLBAFFLAR
Viktigt att tänka på vid produktval:
• Låg ljudnivå
• Hög kyleffekt
• Flexibel längd med tanke på kapacitet
och anpassning till rumsförhållanden
• Enkelt och snabbt montage
• Lätt rengöringsbar kylbaffel
Vattentemperaturen till kylbafflarna ska ligga
över rumsluftens daggpunkt. Normalt 14–15°C.
Vid måttliga värmebehov kan baffeln förses med
värmeslingor på bottenplåten. Detta ger en kombination
av strålning och konvektion.
64
GT2

GT1
GT
65
GT

En kombinationsanläggning
Konstant och variabelt flöde
De flesta moderna anläggningar kommer att vara kombinationsanläggningar
där konstantflöde utnyttjas i vissa rum, variabelflöde i andra.
LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT
Se sida 62–63, ”En variabelflödesanläggning”.
TRYCKNIVÅER OCH TRYCKFALLSBERÄKNING
Se sida 60–61.
KANAR
Två fall:
1 Konstantflödesdelar avdelas med vanligt injusteringsspjäll.
Kanalhastigheterna väljs enligt vidstående bild. Luftdon som ansluts
direkt till våningskanal utan flödesvariator måste väljas för totaltryckfallet
150 Pa. I många fall innebär detta att tilluftsdon måste anslutas med kanalspjäll
och ljuddämpare.
2 Konstantflödesdelar avdelas med hjälp av flödesvariator. Samma kanalhastigheter
som i fallet med variabelflödessystem. Se sida 62–63.
INJUSTERINGSSPJÄLL
Inga injusteringsspjäll får placeras före apparater i variabelflödessystem.
Till konstantflödessystem duger vanliga injusteringsspjäll. Med rätt placerade
tryckgivare blir trycknivån så jämn att luftflödet blir konstant även utan
flödesvariator eller konstantflödesdon. Mekaniska konstantflödesdon höjer
dessutom ofta trycknivån i onödan.
VAV – VARIABELFLÖDESSYSTEM
Läs mer om variabelflödessystem på sida 62–63 och på sida 24–25.
FLÄKTKONVEKTOR OCH KYLBAFFLAR
Läs mer om vattenburen kyla på sidorna 64–65 och på sida 24–25.
CAV – KONSTANTFLÖDESSYSTEM
Läs mer om konstantflödessystem på sidorna 60–61 och på sida 24–25.
66
v

GP1
GF
GF
GT
GT
GT
67
GP2
GT
GT

Det är livsviktigt med bra inomhusluft
En vuxen människa äter ca 1 kg, dricker ca 3 l och andas
ca 25 000 l luft per dag. Vi som bor i Sverige tillbringar
dessutom 90 procent av vår tid inomhus och hälften av
den tiden är vi hemma. Trots det är vi otroligt noga med
vad vi äter och dricker, men inte med det vi andas in.
Borde inte allt vi får i oss klassas som livsmedel?
Ställer du frågan, vet de allra flesta att luften är viktig för
vår hälsa, men ändå tar vi den allt för ofta för självklar.
Luften ska bara finnas där och vi förutsätter att den är tillräckligt
bra. Men tyvärr är den det alldeles för sällan.
Världens största forskningsprojekt om inomhusluft,
Värmlandsstudien, pekar på att många svenska bostäder
inte ens når upp till myndigheternas lågt ställda krav på
0,5 luftomsättningar per timme. Med luftomsättning
menas att den gamla luften byts ut mot ny frisk luft.
68
Studien visar ett klart samband mellan låg luftomsättning
i bostaden och t ex astma och allergi hos barn. Enligt
Statens Strålskyddsinstitut dör 500 personer varje år av
dålig luft inomhus.
Imma på fönstren, svårigheter att få bort fukt i badrummen
och trötthet eller irriterade luftrör är några tecken på
dålig ventilation. Oavsett vilka problem du har är det viktigt
att du ser över ventilationen hemma regelbundet.
Frånluftsventilerna i t ex badrummet kontrollerar du
genom att sätta ett hushållspapper framför utsuget.
Pappret bör sitta kvar.
Ett väl fungerande ventilationssystem tar in ren och frisk
luft och transporterar bort gammal och dålig luft, fukt och
lukt. Luften blir hälsosammare att andas och du och din
familj mår bättre helt enkelt.

Bostadsventilation
Det mest kompletta ventilationssystemet kallas balanserad ventilation, ett sk
FTX-system. Det är ett fläktstyrt till- och frånluftssystem med värmeåtervinning,
som ger dig full kontroll över mängden friskluft som tillförs ditt hem.
Ett stabilt, flexibelt och kostnadseffektivt system.
När du investerar i ett FTX-system utrustas ditt hus med ett kanalsystem (i
många hus finns dessa kanaler redan dragna) som transporterar bort använd
luft och tillför ny frisk luft. Men innan den uppvärmda inomhusluften (frånluften)
skickas ut, passerar den ett värmeåtervinningsaggregat, som använder
energin i frånluften att värma upp den kalla inkommande tilluften. På detta
sätt sparar du energi samtidigt som du får bättre inomhusluft.
Tilluftsventilerna placeras i vardags- och sovrum och frånluftsventilerna i badrum,
toalett och tvättstuga. Det betyder att luften kommer in där den ska och ditt
FTX-system ser till att den tillförda friska uteluften ligger temperaturmässigt
mycket nära rumstemperaturen. Du får därmed en mycket skön luftväxling och
hög komfort, med minimal risk för kallras. De balanserade ventilationssystemen
har även effektiva filter som tar bort damm och pollen som finns i uteluften.
Med ett FTX-system återvinner du mellan 50–80 procent av den värme du
behöver tillföra luften, vilket innebär en besparing på 5 000–7 000 kWh per
år för en normalstor villa, radhus eller lägenhet. En annan viktig parameter
är att ventilationen är separerad från uppvärmningen vilket innebär
att du fritt kan välja värmekälla, nu och i framtiden.
Balanserad ventilation kräver visserligen separata kanaler, men
tack vare få rörliga delar är det låga service- och underhållskostnader,
vilket snabbt ger dig pengarna tillbaka. Studier
visar att återbetalningstiden för ett FTX-system ligger på tre
till fem år. En investering som alla fastighetsägare borde
göra. Om inte för lönsamhetens så för hälsans skull.
Socialstyrelsen och Boverket säger att luftomsättningen
ska vara 0,5 ggr/timme – vilket betyder att en stor del
av luften är utbytt efter två timmar. Många svenska
bostäder ligger långt under detta krav.
69

KORT OM SYSTEM
MINIMASTER
• Köksplacerat aggregat
• Uppvärmd tilluft fördelas till
alla rum
• Inget kalldrag
• Effektiv energiåtervinning
• Möjlighet till effektiv filtrering
av uteluft och frånluft
• Ventilationsaggregat RDKG
har hög återvinningskapacitet,
upp till 66%
• Ventilationsaggregat RDKR
har roterande värmeväxlare
• RDKR upp till 83% värmeåtervinningskapacitet
• Både RDKG och RDKR har
låg elförbrukning
Minivent 0–155 m 2
Minimaster 0–155 m 2
För villor och lägenheter i ett eller två plan på 0–155 m 2 rekommenderar vi
Minimaster, balanserad ventilation med värmeåtervinning. Som centralenhet
används köksplacerade ventilationsaggregaten RDKG eller RDKR med
tillhörande spiskåpa CPDC eller CPDJ. Här är aggregatet med andra ord
ihopkopplat med köksfläkten. Vill du inte ha ventilationen ihopkopplad med
köksfläkten så går det utmärkt att välja ett vägghängt aggregat som placeras
i t ex tvättstugan, och då kallas systemet Minivent.
Uteluft
Frånluft
Tilluft
Avluft
Takhuv/takfläkt
Ljuddämpare
Frånluftsdon
Tilluftsdon
Uteluftsintag/
Avluftsutlopp
VVX-aggregat
Frånluftsfläkt
med spiskåpa
Vill du ha en separat köksfläkt och kunna välja en speciell spiskåpa ska du
satsa på Minivent. Den enda skillnaden mellan Minimaster och Minivent är
att den senare inte placeras i köket. Minivent placeras istället med fördel i ett
varmt utrymme som t ex i tvättstugan eller i förrådet. Som centralenhet
används ventilationsaggregaten RDKG eller RDKR med inbyggd manöverenhet.
Både Minimaster och Minivent är en mycket effektiv ventliationslösning
för villor och lägenheter samt mindre lokaler i ett eller två plan på 0–155 m 2.
Uteluft
Frånluft
Tilluft
Avluft
Takhuv/takfläkt
Ljuddämpare
Frånluftsdon
Tilluftsdon
Uteluftsintag/
Avluftsutlopp
VVX-aggregat
Frånluftsfläkt
med spiskåpa
70
KORT OM SYSTEM
MINIVENT
• Placeras i varmt utrymme i
bostäder eller lokaler, t ex i
tvättstugan eller i förrådet
• Uppvärmd tilluft fördelas till
alla rum
• Inget kalldrag
• Effektiv energiåtervinning
• Möjlighet till effektiv filtrering
av uteluft och frånluft
• Ventilationsaggregat RDKG
har hög återvinningskapacitet,
upp till 66%
• Ventilationsaggregat RDKR
har roterande värmeväxlare
• RDKR upp till 83% värmeåtervinningskapacitet
• Både RDKG och RDKR har
låg elförbrukning

KORT OM SYSTEM
REXOVENT
• Utvändigt isolerat för placering
i kallt utrymme, t ex vind
• Förvärmd tilluft fördelas till
alla utrymmen som utnyttjas
mer än tillfälligt
• Inget kalldrag
• Effektiv energiåtervinning
• Ventilationsaggregat RDAB
130 W
• Har en ny filterlösning med
högre kapacitet
Rexovent 156–280 m 2
För villor och mindre lokaler i ett eller två plan på 156–280 m 2 rekommenderar
vi Rexovent, balanserad ventilation med värmeåtervinning. Som centralenhet
används ventilationsaggregatet RDAB med en fläktstorlek på 130 W,
som kan placeras i ett kallt utrymme, exempelvis på vinden. Även här har du
separat köksfläkt och kan välja vilken spiskåpa du vill. Systemet tryggar en
effektiv ventilation i alla rum och tillvaratar värmen i den begagnade luft som
lämnar huset. Därutöver ingår ett antal systemanpassade komponenter.
Uteluft
Frånluft
Tilluft
Avluft
Takhuv/takfläkt
Ljuddämpare
Frånluftsdon
Tilluftsdon
Uteluftsintag/
Avluftsutlopp
VVX-aggregat
Frånluftsfläkt
med spiskåpa
Rexovent Turbo 281–370 m 2
För en- och två plans flerbostadshus på 281–370 m 2 rekommenderar vi Rexovent
Turbo, balanserad ventilation med värmeåtervinning. Systemet är speciellt
lämpligt att använda i flerbostadshus där man önskar ett gemensamt aggregat
för en trappuppgång, för kontor, barnstugor, mindre industrilokaler eller
lagerlokaler. Rexovent Turbo är uppbyggt kring ventilationsaggregatet RDAB
250 W, som placeras i kallt utrymme, t ex vind. Systemet tryggar en effektiv
ventilation och tillvaratar värmen i den begagnade luft som lämnar lokalen.
Uteluft
Frånluft
Tilluft
Avluft
Takhuv/takfläkt
Ljuddämpare
Frånluftsdon
Tilluftsdon
Uteluftsintag/
Avluftsutlopp
VVX-aggregat
Frånluftsfläkt
med spiskåpa
71
KORT OM SYSTEM
REXOVENT TURBO
• Utvändigt isolerat för placering
i kallt utrymme, t ex vind
• Förvärmd tilluft fördelas till
alla utrymmen som utnyttjas
mer än tillfälligt
• Inget kalldrag
• Effektiv energiåtervinning
• Ventilationsaggregat RDAB
250 W
• Har en ny filterlösning med
högre kapacitet

Allmänt
Ventilationens uppgift är att ge frisk luft inomhusluft som
vi mår bra av. Den ska ta bort gammal, dålig luft och ta in
ren, frisk luft i rummen. Huvuduppgiften är naturligtvis
att se till att inomhusluften är hälsosam att andas. Men
ventilationen idag handlar också mycket om energi, om att
spara in på energikostnaderna genom att ha ventilation
med värmeåtervinning.
Ventilation i bostäder
– tekniska lösningar
Man brukar säga att det finns tre olika typer av tekniska
systemlösningar för ventilation. Inom dessa finns naturligtvis
olika variationer men de tre huvudtyperna är:
• Självdragssystem (S-system)
• Fläktstyrda frånluftssystem (F-system)
• Balanserade ventilationssystem (FT/FTX-system) som
innehåller såväl till- som frånluftsfläktar. Dessa kallas
också fläktstyrda till- och frånluftssystem.
De två sistnämnda kombineras nästan alltid idag med
någon typ av värmeåtervinning.
För att systemet ska fungera krävs, utom självdrag, ett
bra styr- och reglersystem.
SJÄLVDRAGSVENTILATION (S-SYSTEM)
Principen för självdrag är enkel. Den varma luften inomhus
stiger uppåt och försvinner ut ur huset via luftkanaler, vilket
skapar ett undertryck i byggnaden. Tack vare undertrycket
sugs ny luft in utifrån, den nya luften kommer in via otätheter
i huset. Ju större temperaturskillnad det är mellan
ute- och inneluften, desto större luftmängder omsätts.
Även ett självdrag som fungerar ur ventilationssynpunkt
medför dock oönskade effekter. Om man har tillräckligt
stora luftflöden för att få bra luft inomhus slösar man med
energi eftersom den uppvärmda luften släpps rakt ut – man
eldar således för kråkorna. Om man åtgärdar det genom att
minska på luftflödet, blir inomhusmiljön ohälsosam eftersom
luften blir dålig. Ett annat problem med självdrag är att man
inte kan kontrollera ventilationen, det blir så att säga ”som
det blir”. Luften renas heller inte, det går ju inte att sätta in
filter vid alla otätheter.
FLÄKTSTYRD FRÅNLUFT (F-SYSTEM)
Fläktstyrd frånluft, som brukar kallas F-system, är precis det
som namnet säger. Luften sugs ut från bostaden med hjälp
av fläktar. Luften sugs ut från köket, från toaletter/badrum
samt från tvättstugan och ersätts på samma sätt som i hus
med självdrag, alltså genom uteluftsdon, vädringsfönster
och otätheter i byggnaden.
En vanlig skillnad är dock att man här oftast tar in luften
genom ventiler eller vädringsfönster, inte genom dörrspringor
och andra läckor. Det är viktigt att inte föra bort luft från
72
sovrum och vardagsrum eftersom luften då strömmar i fel
riktning. Konsekvensen av det blir bland annat att man får
in matos och fukt i hela bostaden.
Fläktstyrd frånluft är populärt eftersom det är billigt och
enkelt att installera. Dock har F-system tidigare ofta haft
samma nackdel som självdrag när det gäller luften som
kommer in (uteluften/friskluften), den renades inte tillräckligt
och den är kall vintertid. Numera kan tilluftsdon i
ytterväggar förses med filter som avskiljer de grövsta
föroreningarna. Genom att noggrant dimensionera och
placera donen kan drag och kallras motverkas.
BALANSERADE VENTILATIONSSYSTEM
(FT/FTX-SYSTEM)
Den mest kompletta formen av ventilationssystem är de så
kallade balanserade systemen, FT-systemen. Fläktar styr både
till- och frånluften vilket innebär att man har full kontroll
över mängden friskluft, vilket man inte har i de båda andra
systemen. I någorlunda täta hus kan man därför säga att
praktiskt taget all tilluft kommer via tilluftsdonen eftersom
systemen inte bygger på undertryck. Det innebär också att
det är lätt att rena luften, man sätter filter vid luftintaget.
Systemen är normalt sett dyrare i inköp men ger möjlighet
till lägre energiförbrukning och bättre komfort. Idag är
systemen både effektiva och tysta och det finns gott om
forskning som visar att om man vill ha en installation med
både låg energianvändning och gott inneklimat behöver
man ett FT-system. Låg energianvändning förutsätter värmeåtervinning
och energi-effektiva produkter såsom fläktar,
filter och värmeväxlare.
Ett bra FT-system är både stabilt och flexibelt. Stabiliteten
innebär att systemet ska fungera som avsett nästan oberoende
vad som görs i huset. Att det är flexibelt betyder att man
ska kunna styra ventilationen efter vilket behov man har,
är det många i huset behöver man mer ventilation än när
huset står tomt. Sådan behovsstyrning av ventilation blir
allt vanligare. Detta, och värmeåtervinning, minskar behovet
av energi och gör därmed driftskostnaderna för huset lägre.
Ett FT-system med värmeåtervinning har beteckningen
FTX-system, där X:et står för värmeväxling. I stället för att
skicka den använda, och varma, luften rakt ut låter man
den passera ett värmeåtervinningsaggregat där frånluften
värmer upp den kalla uteluften som tas in. I nyare anläggningar
är värmeåtervinning oftast en självklarhet.
STYR- OCH REGLERSYSTEM
Styr- och reglersystem har en avgörande inverkan på
installationernas funktion och därmed på luftkvaliteten
inomhus. Ett bra styr- och reglersystem gör att de ställda
funktionskraven ska kunna upprätthållas under lång tid
framöver, med ett minimum av energianvändning.
Fläkt Woods har reglersystem för de olika systemen.
Källa: Andnöd - en handbok om luften i våra bostäder

Utan värmeåtergivning
Fläktstyrd frånluft, som brukar kallas F-system, är precis
det som namnet säger. Luften sugs ut från bostaden med
hjälp av fläktar.
Friskluft tas ofta in genom spaltventiler i fönsterkarmarna.
Den varma förbrukade luften sugs ut genom
frånluftsventiler i våtrum och genom köksfläkten. Dessa
frånluftsventiler knyts samman i ett kanalsystem varifrån
luften blåses ut med hjälp av en frånluftsfläkt.
Nackdelen är att friskluften tas in obehandlad, vilket
medför kalldrag när det är kyligt ute. Det gör att man
ofta stänger friskluftsventilerna, för att sedan aldrig mer
öppna dem, vilket resulterar i att ventilationen upphör
att fungera. Friskluften är inte heller filtrerad när den
kommer in i bostaden.
73
Med värmeåtergivning
BALANSERAD VENTILATION MED VÄRMEÅTERVINNING
Den mest kompletta formen av ventilationssystem är de
så kallade balanserade systemen med värmeåtervinning
(FTX-system). I ett till- och frånluftssystem med värmeåtervinning
placeras friskluftsventilerna i vardags- och
sovrum och frånluftsventilerna i bad, toalett och tvättstuga.
I det här systemet tas värmen i den förbrukade ventilationsluften
till vara, luft som annars skulle gå direkt ut i kylan.
Den uppvärmda inomhusluften passerar ett värmeåtervinningsaggregat
innan den skickas ut och används
till att värma upp den kalla inkommande uteluften. På
detta sätt sparas energi samtidigt som man får ett bättre
inomhusklimat. Det är alltså möjligt att kontrollera både
luftkvaliteten och den luftmängd som tillförs bostaden.
De balanserade ventilationssystemen har även effektiva
filter som filtrerar bort damm och pollen som finns i uteluften.

Referensdel
74

Rätt rumstemperatur
Vad är rätt temperatur
De rekommendationer som finns för temperaturen har sin bakgrund i forskning
kring komfortkänsla och arbetseffektivitet.
Temperatur och komfort
ISO-standarden inom området inomhusklimat (SS-EN ISO 7730) anger nedanstående
riktvärden för vad som ska betraktas som ett behagligt, komfortabelt
inomhusklimat. Mer att läsa om inneklimat: se Litteraturreferenser, sida 123.
Komfortkrav under vinterförhållanden och lätt, huvudsakligen stillasittande
aktivitet. Enligt den internationella standarden SS-EN ISO 7730.
• Den operativa temperaturen skall ligga mellan 20°C och 24°C.
• Den vertikala skillnaden i lufttemperatur mellan 1,1 m och 0,1 m över golvet
(huvud- och ankelhöjd) skall vara mindre än 3°C.
• Golvets yttemperatur skall normalt vara mellan 19°C och 26°C, men system
med golvvärme kan tillåtas ha 29°C.
• Luftens medelhastighet skall vara mindre än 0,15 m/s.
• Strålningstemperaturasymmetrin på grund av fönster eller andra kalla
vertikala ytor skall vara mindre än 10°C (i förhållande till ett litet vertikalt
plan 0,6 m över golvet).
• Strålningstemperaturasymmetrin på grund av ett varmt (uppvärmt) tak ska vara
mindre än 5°C (i förhållande till ett litet horisontellt plan 0,6 m över golvet).
Komfortkrav under sommarförhållanden och lätt, huvudsakligen stillasittande
aktivitet. Enligt standarden SS-EN ISO 7730.
• Den operativa temperaturen skall ligga mellan 23°C och 26°C.
• Den vertikala skillnaden i lufttemperatur mellan 1,1 m och 0,1 m över golvet
(huvud- och ankelhöjd) skall vara mindre än 3°C.
• Luftens medelhastighet skall vara mindre än 0,25 m/s.
SS-EN ISO 7730 motsvarar klass TQ2 i R1an.
76

Effektivitet i %
100
90
80
70
60
50
Temperatur och arbetsprestation
Var och en har klart för sig att arbetsprestationen minskar när det är för varmt
(eller för kallt). Men hur mycket? Och hur mätbar är förändringen?
David Wyon, tidigare vid Statens Institut för Byggnadsforskning, har studerat
de här frågorna ingående. Han har kommit fram till att idealtemperaturen för
maximal prestation varierar något mellan olika människor. Men redan vid en
eller ett par graders avvikelse från idealtemperaturen kan man mäta en försämrad
arbetseffektivitet. Ovanstående diagram visar medelvärdet av en stor
mängd mätningar av effektiviteten. För andra typer av verksamhet måste hänsyn
tas till typ av klädsel och fysisk aktivitet för att uppnå optimalt inomhusklimat.
FLÄKT WOODS REKOMMENDERAR:
En klimatanläggning bör inte bara dimensioneras så att klimatet upplevs som
någorlunda behagligt (nivå B, sida 17) utan den bör dimensioneras så att
maximal arbetsprestation uppnås (nivå C, sida 17). Redan vid ett par graders
avvikelse från bästa inomhustemperatur försämras arbetseffektiviteten och
koncentrationsförmågan.
77
Rumstemperatur °C
15 20 22 25 30

Temperatur och ekonomi
Ett räkneexempel
I följande räkneexempel baserat på 2007 års kostnadsnivå påvisas hur mycket
pengar som finns att tjäna tack vare ökad arbetseffektivitet om man satsar på en
modern klimatanläggning i stället för på en enkel ventilationsanläggning. Beräkningarna
grundar sig på David Wyons forskningsresultat. Man kan konstatera
att den kostnadsökning som en bra klimatanläggning medför, tjänas in redan
under första året. Detta genom att produktiviteten kan öka med upp till 20 procent.
Förutsättningar
Räkneexemplet gäller en person som utför typiskt inomhusarbete på kontor.
Vi antar att han är hundraprocentigt effektiv så länge temperaturen håller sig
under 24°C. I exemplet jämför vi effektiviteten i två olika klimatfall: dels om
rummet har ett Nivå A-system (inga krav på temperaturen), dels om det har
ett Nivå C-system (individuellt klimat, högst 24°C).
LÖNEKOSTNADER OCH ARBETSTID
Vi antar att den beräknade årslönekostnaden (inkl. lönebikostnader) är 510 000
kronor. Arbetet utförs under 200 arbetsdagar. Vid full effektivitet utför personen
alltså en arbetsinsats värd 2550:- varje dag.
TEMPERATUROMRÅDEN
Vi beräknar effektivitetsförändringen inom tre temperaturområden. Underlag för
beräkningen finns i diagrammen. Diagrammet på föregående sida visar effektiviteten
i de olika temperaturområdena. Ur diagrammet nedan får man fram antalet
arbetsdagar under året inom de olika temperaturområdena. Se följande tabell.
Temperaturområde Effektivitet Nivå A Nivå C
Över 27°C 75% 15 dagar 0 dagar
26°C–27°C 80% 20 dagar 0 dagar
24°C–26°C 95% 50 dagar 0 dagar
Under 24°C 100% 115 dagar 200 dagar
Rumstemperatur °C
27
25
22,5
20
78
Temperaturkurva för en enkel
ventilationsanläggning (Nivå A)
Temperaturkurva
för en Nivå B-anläggning
Januari April Juli Oktober December
Motsvarande kurva
för en Nivå C-anläggning
Önskvärd temperatur
Månad

Räkna så här
För en Nivå A-anläggning kan förlusterna i effektivitet
under de varma dagarna beräknas enligt följande uppställning.
Förlusten anges i förhållande till en Nivå Canläggning
som ju ger 100% effektivitet året runt.
1. OMRÅDET ÖVER 27°C – 15 dagar, 75% effektivitet
Lönekostnad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38.250:-
Prestation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28.690:-
Förlust jämfört med Nivå C. . . . . . . . . . . . . . . 9.560:-
2. OMRÅDET 26°C – 27°C – 20 dagar, 80% effektivitet
Lönekostnad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51.000:-
Prestation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40.800:-
Förlust jämfört med Nivå C. . . . . . . . . . . . . . . 10.200:-
3. OMRÅDET 24°C – 26°C – 50 dagar, 95% effektivitet
Lönekostnad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127.500:-
Prestation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121.130:-
Förlust jämfört med Nivå C. . . . . . . . . . . . . . . 6.200:-
4. OMRÅDET UNDER 24°C – Full effektivitet.
Ingen förlust jämfört med Nivå C.
Summa besparing: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25.960:- per år!
Under totalt 85 av årets 200 arbetsdagar kommer personens
effektivitet alltså att vara nedsatt om man arbetar i lokaler
med Nivå A-klimat. I jämförelse med Nivå C-klimat (full
effektivitet under alla de 200 dagarna) motsvarar detta en
lönekostnad av 25.960:- som inte motsvaras av någon
prestation.
79
Ventilations- eller klimatanläggning
Man skulle enligt räkneexemplet ovan alltså årligen tjäna
25.960:- per person i ökad arbetseffektivitet om man investerar
i en klimatanläggning i stället för i en ventilationsanläggning.
Det finns anledning att göra ytterligare en
kostnadsjämförelse där också investeringskostnaderna
finns med. Man brukar räkna med följande investeringskostnader:
Ventilationsanläggning (Nivå A, per m 2 ) . . . .850 kronor
Klimatanläggning (Nivå C, per m 2 ) . . . . . . . . .1.300 kronor
Skillnad (per m 2 ) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .450 kronor
En normal kontorsarbetsplats brukar motsvara ca 18 m 2 .
Merinvesteringen för att ge den arbetsplatsen ett bra klimat
året om blir då totalt:
18 m 2 x 450 kronor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .= 8100 kronor
Den årliga kapitalmerkostnaden per anställd blir då 578
kronor, om man räknar med 20 års avskrivning och 6% real
ränta (annuitetsfaktor 0,08718). 0,08718 x 8100 kr = 706 kr.
Driftkostnaden för en nivå C anläggning behöver nödvändigtvis
ej bli högre, utan kan i vissa lägen bli lägre! Den
årliga intäkten blir skillnaden mellan effektivitetshöjningen
25.960:- och kapitalmerkostnaden 706:-.
25.960 – 706 kronor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .= 25.254 kronor
FLÄKT WOODS SAMMANFATTAR
Klimatanläggningen betalar sig på mindre än ett år. Vilka
andra investeringar på en arbetsplats gör det? Även om
anläggningens merinvestering vore dubbelt så stor, eller
om den enklare anläggningen vore helt gratis, så är det
fortfarande en bra investering!

Värme och kyla
Bortföra värme
Den viktigaste parametern vid val av systemlösning i en lokal är i allmänhet
behovet av att bortföra värme (kyla luften) i den aktuella lokalen. Om kyleffektbehovet
är ringa är också behovet av att kunna variera effekten ringa.
Om kyleffektbehovet är mycket stort, klarar man inte uppgiften med enbart
luftbaserade system utan man måste komplettera med vattenbaserade system.
Behovet av kyleffekt påverkas av följande faktorer:
• Uteklimat (geografiskt läge)
• Fönsterstorlek och solavskärmning
• Värmekällor
• Verksamhetens krav
• Rumsplacering (väderstreck, inre rum eller fasadrum)
Tillföra värme
Värme kan behöva tillföras av flera olika skäl:
1 Rummet har fönster som ger strålningsförluster och kallras.
Denna typ av värmebehov tillgodoser man normalt med en panelradiator
under fönstret. Radiatorn styrs av en utetemperaturgivare på ett sådant sätt
att utetemperaturens inverkan kompenseras.
2 Uteluften är så kall att den behöver värmas.
Denna typ av värmebehov tillgodoses bäst genom återvinning av värmeenergin
i frånluften. Roterande värmeväxlare i centralaggregatet kan
återvinna upp till 85% av frånluftens värmeinnehåll.
3 Ventilationsbehovet är så stort att tilluften kyler ner för mycket.
Denna typ av värmebehov tillgodoses bäst genom eftervärmning av
tilluften till rummet.
80

Beräkna kyleffekten rätt
Kylning behövs i allmänhet
Ett normalt rum utsätts hela tiden för varierande termiska
belastningar, något som leder till att rumsluftens temperatur
påverkas. Konsekvensen av detta blir att vid behov måste
värme bortföras eller tillföras. Normalt alstras överskottsvärme
som måste föras bort. Det är viktigt att värmebelastningar
beräknas noggrant. Största kravet på korrekt beräkning måste
ställas om man avser att utforma en anläggning utan kylmaskin.
Manuell beräkning
Eftersom de flesta av ett rums inre och yttre termiska belastningar
varierar under dagen och med årstiden, varierar
också den mängd värme som måste till- eller bortföras.
Det enklaste sättet att statiskt beräkna kyleffektsbehovet
är att addera summan av positiva och negativa värmebelastningar.
Detta starkt förenklade sätt att beräkna leder
dock till en anläggning som blir överdimensionerad och
därmed onödigt dyr.
En mer noggrann manuell beräkning är mycket
komplicerad och omfattande och i praktiken omöjlig att
genomföra. Faktorer som ska beaktas är exempelvis tilllåten
förändring av rumstemperaturen, strålningsutbyte
mellan rumsytor, värmelagring i byggnader och inverkan
av avgiven värme från elektrisk utrustning.
Förenklade metoder
På marknaden finns det ett antal förenklade manuella
datoriserade beräkningsmetoder. Inte heller bland dessa
är noggrannheten tillräcklig, vilket får till följd att systemen
tenderar att bli överdimensionerade. Med denna typ
av förenklade program kan man inte återföra
resultaten till ett förväntat rumstemperaturförlopp.
81
Noggrann datorberäkning
Noggrann datorberäkning är det bästa sättet för en projektör
att få ett säkert underlag för sin dimensionering. Marknadens
avancerade beräkningsprogram ger goda möjligheter att
ta hänsyn till alla parametrar som påverkar effektbehovet.
Programmen ger i allmänhet användaren möjlighet att själv
välja hur detaljerat han vill utföra beräkningarna, beroende
på i vilken fas i projekteringsarbetet han befinner sig. Med
ett avancerat beräkningsprogram kan man även räkna fram
ett rumstemperaturförlopp för att verkligen försäkra sig om
anläggningens kvalitet. I Fläkt Woods systemvalsprogram
finns dessa funktioner samlade i en applikation för att
beräkna kyl- och värmeeffekten för olika rum.
INFORMATION SOM BEHÖVS
För att kunna utföra en detaljerad kyleffektberäkning
behövs följande uppgifter:
1 Byggnadens belägenhet och orientering.
2 Föremål som skuggar byggnadens fasader
3 Vägg-, golv-, innertaks- och yttertakskonstruktion
4 Rumslayout och rumsstorlekar
5 Solskydd 1)
6 Drifttid och verksamhet
7 Föreslaget schema för belysning, verksamhet samt inre
utrustning och processer som avger värme
8 Önskad temperatur och relativ fuktighet, tillsammans
med tillåtna temperaturglidningar och funktionsgränser
för styrning av planerat system
9 Ventilationsbehov
1) Vid användning av vissa typer av utvändiga solskydd kan mer kyleffekt
behövas under en vårdag än under en sommardag, beroende på
att solen strålar från lägre vinklar under våren än under sommaren.
FLÄKT WOODS REKOMMENDERAR:
Fläkt Woods rekommendation är att använda ett avancerat
beräkningsprogram. Först då kan man förutsäga och för
kunden visa vilket inomhusklimat han/hon kommer att få.
För en seriös beställare är detta ett självklart krav.

Systemvalsmatris och luftföring
Typ av
byggnad
Kontor
Hotell
CAV
VAV
Fan-coil
Varuhus CAV
Kylbaffel
CAV
VAV
Fan-coil
Sjukhus CAV
Publika
lokaler
1)
Systemlösning
VAV
Kylbaffel
CAV
VAV
VAV
Fan-coil
Kylbaffel
= Bästa val
= Acceptabelt val
= Vid stora luftflöden kan luft tillföras med lågimpulsdon.
Luftföringen i rummet blir omblandande på grund av
kylbafflarnas dominerande inverkan.
0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100
82
Luftföring
Omblandande Undanträngande
Kylbehov (W/m 2 golvyta)
1)
1)
1)

Typiska rum
och effektområden W/m 2 golvyta
Cellkontor
med kollektiv reglering
med individuell reglering
Konferensrum
Gästrum
normalstandard
hög standard
Vårdrum
Undersöknings- och
behandlingsrum
Intensivbehandling
Konferensrum
Teater och biografsalonger
Restauranger
Utbildningslokaler
Livsmedelshallar
Allmänna avdelningar
Hemelektronikavdelningar
Belysningsavdelningar
0-30
30-50
20-80
0-25
25-50
0-30
20-60
> 50
20-80
40-60
30-70
20-50
20-40
30-60
40-80
50-100
83
Matris för snabbval
av rätt rumssystem
Matrisen till vänster ger en sammanfattning
av hur man väljer system och luftföring.
Man väljer system rumsvis. Som underlag
för systemvalet används i första hand
behovet av kyleffekt. Bästa val av system
och luftföringsteknik anges med blått.
Gult anger acceptabelt val.

Regoterm ®,
roterande
värmeväxlare
Värmeåtervinning
Återvinnare i luftbehandlingssystemet
Återvinning av energi ur frånluft ger i regel de ekonomiska förutsättningarna
för att kunna skapa ett bra inomhusklimat. Betydande energibesparingar kan
göras genom värmeåtervinning ur frånluft (ventilations- eller processluft).
En besparing som normalt ger en mycket kort återbetalningstid för den gjorda
investeringen samtidigt som luftbehandlingsinstallationens miljöbelastning
(behov av primär-energiproduktion) reduceras på ett avgörande sätt. Värmeåtervinningen
måste vara reglerbar, annars blir energibesparingen begränsad.
VARFÖR INTE ÅTERLUFT?
Återluftsinblandning försämrar kvaliteten på rumsluften, eftersom många
föroreningar inte kan filtreras bort. I moderna komfortsystem finns heller inte
någon anledning att använda återluft, eftersom luftflödet i varje rum eller zon
är lika med ventilationsbehovet, då inget kylbehov föreligger. För att man ska
undvika att frånluft läcker över till tilluften ska fläktarna placeras så att olämpliga
tryckdifferenser ej uppstår.
I aggregatsortiment från Fläkt Woods används fyra olika typer av återvinnare.
• Roterande värmeväxlare – REGOTERM ®
• Plattvärmeväxlare – RECUTERM ®
• Vätskekopplade värmeväxlare – ECONET ® alternativt ECOTERM ®
Vilken återvinnare skall man välja? Det finns ingen som är bäst vid alla tillfällen och
ur alla synpunkter. Ofta är det så att flera typer är möjliga i varje enskild installation.
TEKNISKA FAKTORER
Ett flertal tekniska faktorer måste beaktas vid valet av återvinnare i systemet.
Viktigt är att verkningsgrader, tryckfall och miljötålighet motsvarar de krav
på lönsamhet som ställts upp men också andra faktorer kan vara avgörande
för valet. Finns t.ex hälsofarliga ämnen i frånluften, typ lösningsmedel, eller
risk för luktöverföring blir kravet på läckagefaktorn utslagsgivande.
Faktorer som påverkar val av återvinnare:
• Verkningsgrad • Tryckfall
• Miljötålighet • Läckage
• Tillförlitlighet • Kanalanslutning
• Tillgängligt utrymme • Reglering
• Påfrostning • Överföring av fukt
• Kylåtervinning • Luktöverföring
84

Lönsamhet
Lönsamheten vid installation av återvinnare
bestäms av erforderlig investering,
effekt/energibesparing, effekt/energikostnad
samt underhållskostnad. Erhållen
besparing är till stor del beroende av verkningsgrad
och återvinnarens samlade
driftstid under året. Det bör observeras att återvinnarens
driftstid påverkas i hög grad av temperaturdifferensen mellan
från–tilluft, stor differens ger kortare driftstid.
Effekt/energikostnaden är till dominerande del beroende på återvinnarens
tryckfall och den därmed ökade elkostnaden för fläktarna (två stycken). Man skall
således alltid beakta både verkningsgrad och tryckfall i sin utvärdering av
lönsamhet. Nedan har temperaturverkningsgrad och tryckfall jämförts i ett fall
motsvarande 1,0 m3 /s per filtermodul (ca 2,8 m/s). Vid detta flöde ökar energiförbrukningen
per 100 Pa tryckfall med 800–1000 kWh/år.
SAMMANFATTNINGSVIS
Temperaturverkningsgrad (%) Tryckfall (Pa)
Roterande värmeväxlare 75–85 150
Plattvärmeväxlare 55–65 150
Ecoterm 50–60 1) 270
Econet 60–75 1) 320
1) 30% etylenglykol
Roterande värmeväxlare är normalt första valet på grund av dess överlägsna
energibesparing kombinerat med lågt tryckfall. Om av någon anledning den
roterande värmeväxlaren inte är acceptabel på grund av kanalanslutning eller
risk för luktöverföring väljs någon av de tre övriga återvinnarna.
Econet är ett system som tillvaratar spillvärme och kyla på ett effektivt sätt så
att den totala energikostanden blir lägre trots ett högre tryckfall. Detta måste
dock beräknas utifrån de aktuella förutsättningar som finns att tillgå.
85
Econetaggregat

Som allmän vägledning vid valet av återvinnare kan nedanstående rankinglista tjäna.
–
+
ROTERANDE VÄRMEVÄXLARE REGOTERM ®
Roterande värmeväxlare används för återvinning och överföring av värme (sommartid i
vissa fall kyla) och ev fukt ur frånluft till tilluft. Roterande värmeväxlare är speciellt
fördelaktigt för anläggningar, där hög temperatur- och fuktverkningsgrad är önskvärd.
Vanliga användningsområden är kontor, hotell, skolor, sjukhus, publika lokaler och
industrilokaler. På grund av risk för luktöverföring används denna värmeväxlare ej för
bostäder, operationsrum och liknande. Typisk temperaturverkningsgrad: 75–85%
VÄTSKEKOPPLADE VÄRMEVÄXLARE ECONET
Econet är en vidarutveckling av Ecoterm och fått högre verkningsgrad och en del extra funktioner.
I Econet-konceptet är alla energifunktioner samlade i en gemensam krets för värme-/kylåtervinning,
värme och kyla. Batterierna är extremt effektiva och temperaturskillnaden mellan vätskan
och luft liten. Det är möjligt att utnyttja lågtempererade energikällor eller att utnyttja stora temperaturskillnader
för värme- respektive kylvattnet. Systemet optimerar vätskeflödet i batterierna
så att bästa möjliga värmeåtervinning åstadkoms. Typisk temperaturverkningsgrad: 60–75%
PLATTVÄRMEVÄXLARE RECUTERM ®
Plattvärmeväxlare används i normala komfortanläggningar och i anläggningar där man
kan acceptera en liten överläckning (någon procent). Genom att ordna tryckförhållandena
så att eventuellt läckage sker från tilluft till frånluft elimineras luktöverföring. Lämpliga
användningsområden för värmeåtervinning med plattvärmeväxlare är: storkök, läkemedelsindustri,
badanläggningar, bostäder och barndaghem.
Typisk temperaturverkningsgrad: 55–65%
VÄTSKEKOPPLADE VÄRMEVÄXLARE ECOTERM ®
Vätskekopplade värmeväxlare används i anläggningar där inget läckage och ingen luktöverföring
får förekomma. Vätskekopplade värmeväxlare används också där plattvärmeväxlare
inte får plats. Ett annat vanligt installationsfall är där till- och frånluftsaggregaten
är skilda åt. Typisk temperaturverkningsgrad: 50–60%
86

Verkningsgrad
Effektminskning
Tryckfall Läckage Utrymme Kanalanslutning
Reglering Påfrostning
87
Fuktverkningsgrad
Luktöverföring
Korrosionsbeständighet
Kylåtervinning
Driftsäkerhet
= mycket fördelaktigt = fördelaktigt

Econet värmeåtervinning
I Econet konceptet är alla energifunktioner samlade i en gemensam
krets för värme-/kylåtervinning, värme och kyla. Härigenom krävs
färre komponenter i form av värme- kylbatterier, pumpar, ventiler,
rör, isolering osv. Resultatet blir ett kortare och mer kompakt
aggregat.
Batterierna är extremt effektiva och temperaturskillnaden
mellan vätskan och luft liten. Genom detta är det antingen möjligt
att utnyttja lågtempererade energikällor eller att utnyttja
stora temperaturskillnader för värme- respektive kylvattnet.
Dessutom förbättras värmeåtervinningen med hjälp av Econet
med 10-20% jämfört med traditionella batteriåtervinnare.
Econet-systemen levereras tillsammans med EU modulaggregatet. Systemet
väljs i aggregatvalsprogrammet och består av två alt. tre värmeväxlare, dvs. ett
eller två batterier i tilluftsenheten och ett i frånluftsenheten. I leveransen ingår
även en pumpenhet, bestående av pumpenhet och styrfunktion för optimering
av energiåtervinning. Alla nödvändiga givare i pumpenheten, programvaran
samt projektbaserade parametrar i frekvensomriktaren och styrskåpet är på
fabrik installerade. Rören i pumpenheten är isolerade och pumpenheten står på
eget stativ. Econet kan kompletteras med verkningsgradsmätning samt förses
med två pumpar.
SYSTEMETS FUNKTION
Värmeåtervinning: Systemet optimerar vätske-
flödet i batterierna så att bästa möjliga
värmeåtervinning åstadkoms. Vätskeflödet
regleras med den frekvensstyrda pumpen.
Värmeåtervinning + tilläggsvärme: Systemet optimerar
vätskeflödet i batterierna så att bästa möjliga värmeåtervinning
åstadkoms. Tilläggsvärme kan tillföras
kretsen, antingen direkt eller via en värmeväxlare.
Kyla: Frånluftsbatteriet kopplas bort och tilläggs-
kyla tillförs kretsen så att kylvätskan endast cirkulerar
genom tilluftsbatteriet. Tilläggskyla tillförs kretsen
direkt eller via en kylväxlare.
Kylåtervinning (tex; IEK): Frånluften kyls genom befuktning med indirekt
evaporativ kyla (Coolmaster). Kyleffekten överförs via återvinningssystemet
till tilluften. Vätskeflödet optimeras och vid behov kan tilläggskyla tillföras.
88
GT
41
SV
40
GP
41
GT
40
GT
42
GP
40
GF
10

Coolmaster
Luftburen kyla
Coolmaster
Indirekt Evaporativ Kyla (IEK) innebär en kylning av frånluften eller uteluft
genom en evaporativ fuktare och sedan värmeväxlas den kylda frånluften med
tilluften via en värmeväxlare. Se figur 1. Man kan i många fall skapa en bra
inomhustemperatur till en mycket låg kostnad. Det är möjligt att sänka tilluftstemperaturen
5–6°C. Bästa förutsättningar har Coolmaster i kombination med:
• små internlaster
• deplacerande luftföring och
Avluft
hög höjd i lokalen
• på orter med relativt torrt klimat
Vid stora internlaster blir frånluften varmare Uteluft
än uteluften. Man kan då kyla till en lägre
temperatur genom att fukta uteluften istället
för frånluften.
Kylmaskiner
Kompakta kylaggregat för kyl- och värmepumpsdrift är kompletta enheter.
Aggregaten finns med både vatten och luftkylda förångare. Kylmaskiner
som är luftkylda har en ofta en central kondensorenhet
och en eller flera förångningsbatterier
vilka är monterade direkt i luftbehandlingsaggregaten.
Kylmaskiner till ventilationssystem går
oftast med en dellast som är mindre än 60%
av sin maxkapacitet. Detta ställer stora krav
på att energiverkningsgraden är hög både
vid dellast och vid maxlast.
90
Frånluft
Tilluft

Cooler
Kylenheten är ett färdigt kylaggregat, komplett med alla komponenter inklusive
styr och regler. Den levereras fylld och provkörd från fabrik. Kylenheten behöver
en styrsignal på 0–10 V samt kraftmatning. Den kan förreglas över frånluftsfläkten
eller över en givare. Larm kan tas ut i form av ett summalarm, se ”Eldata”
i produktkatalogen.
Kylprincipen är direkt expansion med kapacitetsreglering i tre steg.
Kondensorn är placerad i frånluften och kylbatteriet i tilluften. Styr och regler
samt alla komponenter som man normalt behöver komma åt vid service är
placerade i en servicedel. Servicedelen kan öppnas under drift för kontroll av
prestanda. Kompressorerna sitter i frånluften.
Vid val av kylenhet utgår man från aggregatstorleken och väljer sedan en
effektvariant som motsvarar kylbehovet. Som tillbehör kan man få utomhusplacering
och vattenkyld kondensor. Vattenkyld kondensor används när man
inte har tillräckligt med frånluft för att bära bort kondensorvärmen eller om
man vill förvärma tappvarmvatten. Kylenheten Cooler skall användas när
man vill ha en:
• Testad, provkörd och prisvärd kylanläggning.
• Enkel, snabb och säker projektering och installation.
• Hög köldfaktor.
91

Fancoils
Fläktkonvektorer (Fancoils)
– rumssystem med vätska som kylbärare
System med fläktkonvektorer är lämpligt att använda då stora behov att bortföra
värme föreligger i kombination med stora krav på individuell reglering. Fläktkonvektorer
reagerar även snabbt på ändringar i last (kyl- eller värmebehov).
Vanliga användningsområden är hotellrum, sjuksalar och klassrum.
I denna typ av system är ventilationssystemet och kylsystemet separerade
från varandra, vilket gör att mindre dimension på ventilationskanaler erfordras
jämfört med ett VAV-system.
FUNKTION
Arbetsprincipen för en fläktkonvektor är att luften cirkuleras över kyl/värmebatteriet
i fläktkonvektorn med hjälp av den inbyggda fläkten. Mängden luft
och tillförd värme eller kyla styrs via rumstermostat och reglering av fläktens
hastighet så att inställd rumstemperatur upprätthålls.
Man skiljer mellan sk. torr och våt kylning. Torr kylning innebär att kallvattentemperaturen
till kylbatteriet inte understiger luftens daggpunkt, vilket
är lämpligt för nordiska förhållanden. Våt kylning innebär att temperaturen på
tillfört kallvatten till batteriet understiger luftens daggpunkt, vid våt kylning
måste därför ett uppsamlingskärl för kondens finnas.
Vid dimensionering av fläktkonvektorer är det viktigt att beakta risken för
höga ljudnivåer och drag.
92

VAV
VAV – Variabelflödessystem
med luft som kylbärare
I ett VAV-system anpassas ventilationsflödet efter rummets
behov. När innetemperaturen börjar stiga, ökar ventilationsflödet
och därmed den kylande effekten. Vid sjunkande
innertemperatur, dvs minskande belastning minskar också
ventilationsflödet vilket ger en hög energieffektivitet och
god driftsekonomi.
VAV-system används i applikationer med stora variationer
i belastning och, eller där det ställs krav på individuell reglering
av inomhusklimatet.
Man skiljer på tryckberoende och tryckoberoende system,
där det sistnämnda är att föredra då det medför mindre kanaldimensioner
och en enklare projektering och injustering. Ett tryckoberoende
system förutsätter en luftflödesregulator som mäter luftflödet i flödesvariatorn.
Huvudkomponenten är flödesvariatorn, det är den som via signal från
rummets temperaturregulator reglerar luftflödet så att inställd innetemperatur
bibehålls oavsett belastning. Flödesvariatorn har ett inställt min. luftflöde som
bestäms av det luftflöde som erfordras för att erhålla en god luftkvalitet och
ett max. luftflöde som bestäms av rummets beräknade kyleffektbehov.
Vid eventuella tryckförändringar i kanalsystemet kompenserar
luftflödesregulatorn för dessa så att erforderligt
luftflöde bibehålls.
93

Kylbafflar
System med kylbafflar är lämpligt att använda vid stora
kylbehov och/eller vid krav på individuell reglering av
temperaturen. Vid normala rumshöjder i exempelvis
kontor är max kyleffekt 80–90 W/m2 golvyta. Gränsen
sätts av max tillåten hastighet i vistelsezonen varför
högre rumshöjd ger möjlighet att tillföra större kyleffekt.
Som vid all kylbehovsberäkning gäller det att ta
hänsyn till byggnadens dynamik och ackumuleringsförmåga.
En summering rakt upp och ned av ”bruttoeffekter”
ger ett kylbehov, som kan vara cirka 50% för stort.
Tilluftsflödet svarar för luftkvaliteten i rummet och
ger dessutom en grundkylning. Maximal rekommenderad
undertemperatur på tilluften är 10° C. I vissa fall kan
tilluftstemperturen utekompenseras, d.v.s höjas några
grader med sjunkande utetemperatur. Kylbaffeln täcker
resten av kylbehovet. Vattenflödet varieras beroende
på behovet med hjälp av en rumsgivare. I jämförelse med
ett system där kylan helt bärs fram till rummen med luft
minskar ett kylbaffelsystem behovet av utrymme för
luftbehandlingsaggregat och kanaler.
KYLBAFFELNS FUNKTION
Ett system med kylbafflar bygger på att kyla distribueras med kallvatten och
att tilluften dimensioneras för att klara kravet på god luftkvalitet.
Tilluftsbafflar (även kallade aktiva bafflar)
arbetar med induktion. Den inkommande
tilluften drar med sig rumsluft,
som sugs genom baffelns batteri.
Genom baffelns utloppsspalt kommer
det totala flödet som är summan av
tilluftsflöde och cirkulationsluftflöde.
Det cirkulerande luftflödet med
rumsluft är 3–4 gånger så stort som
tilluftsflödet.
94
Passiva bafflar arbetar med en omvänd
skorstensverkan, som innebär att den
svalare luften inne i baffeln har högre
densitet än omgivande luft. Densitetsskillnaden
i kombination med baffelns
höjd driver cirkulerande rumsluft
genom baffelns batteri. Fläkt Woods har
ett heltäckande sortiment av klimatbafflar
för de flesta behov och där stor
vikt är lagd vid funktionen för bästa
komfort i rummet.

1. TILLUFTSBAFFLAR
Tilluftsbafflar med sin långa spaltluftspridare ger möjlighet till maximal
tillförd kyleffekt utan att hastigheten i vistelsezonen bli besvärande.
Anledningen är att tilluften från baffeln har en mycket god inblandning
med rumsluft eftersom kontaktytan med omgivande luft är extremt stor.
I maxfallet täcker den utströmmande luften en stor del av takytan. Envägsbafflar
placeras vid vägg medan tvåvägsbafflar placeras inne i rummet.
2. OMSTÄLLNING AV STRÖMINGSBILD I RUMMET
Fläkt Woods IQ-bafflar har separat ställbara hållängder på båda sidor.
Det innebär att luftflödena vänster/ höger kan ställas i valfria proportioner.
När en baffel är placerad nära en vägg kan t.ex. flödet mot
väggen väljas till 30% och i andra riktningen till 70%. Vid ombyggnation
av en anläggning flyttas ofta mellanväggar och med hjälp av de ställbara
hållängderna kan luftflödet från varje baffel enkelt omfördelas
så att dragproblem undviks. Ytterligare en funktion som finns på
IQ-baffeln är FPC, vilket innebär att luften kan riktas i olika vinklar.
Tillsammans ger dessa båda funktioner stor flexibilitet vid installation.
3. PASSIVA BAFFLAR
Passiva bafflar ger en i huvudsak nedåtriktad luftströmning i rummet.
Vid låg rumshöjd är det därför inte lämpligt att utan vidare placera
baffeln över t ex en arbetsplats med stillasittande arbete, för att undvika
drag. I rum med passiva bafflar tillförs luften med separata tilluftsdon.
Både omblandande och deplacerande don ger bra komfort i rummet i
kombination med passiva bafflar. Med deplacerande luftföring kommer
temperaturskillnaden mellan golv och tak att minska men den undanträngande
funktionen bibehålls. I rum utan undertak är det viktigt att
luftströmningen från omblandande tilluftsdon inte stör inströmningen
av luft till baffeln, vilket reducerar baffelns kyleffekt.
4. MULTIFUNKTIONELL KYLBAFFEL
I vissa lägen finns behov av en baffel, som innehåller funktioner, som
annars monteras separat i rummet. Fenomenet kallas multinfunktionell
kylbaffel. Fläkt Woods kylbaffel IQID är en multifunktionell kylbaffel
som fullt utbyggd kan innehålla följande funktioner:
• Tilluft
• Ökat luftflöde
• Kyla och värme
• Komfortreglage
• Styr- & Reglerutrustning
• Belysning
• FPC (Flow Pattern Control)
• Förberedd för sprinkler
(Ställbar hållängd för tilluften)
KASSETTKYLARE
Finns i två längder, 600 och 1200 mm, passande till standard undertak.
IQCA har CSC (Coanda Safety Control) som säkerställer luftstrålens
vidhäftning i undertaket.
95
1.
2.
3.
4.

Fasadapparat
Fasadapparat – rumssystem
med vätska som kylbärare
Arbetsprincipen för en fasadapparat är densamma som
för kylbafflar, dvs den använder tilluftens drivkraft som
genom induktion skapar en luftström genom batteriet
vilket gör att uppvärmd eller kyld luft blåses ur apparaten.
Fasadapparater monteras utmed husets fasad under platsbyggda fönsterbänkar
och kan sammankopplas i serie. Fasadapparater är lämpliga för kontor,
skolor, banker och hotell, och kan med fördel användas vid såväl nybyggnation
som renovering.
Rumsregulatorn styr värme- och kylventilerna via ett ställdon för att upprätthålla
inställd temperatur.
Den totala kyleffekten i en fasadapparat bestäms av summan av tilluftensoch
batteriets kyleffekter.
Det är i regel rummets kyleffektsbehov som styr dimensionering av fasadapparat,
den värmekapacitet som följer på vald storlek är oftast tillräcklig för
att tillgodose eventuellt värmebehov.
96

Energieffektiva system
SFP-värde och VAS-klasser
För att få ett mått på hur eleffektivt ett ventilationssystem är
kan man beräkna aggregatets SFP värde (Specific Fan Power).
Svenska Inneklimatinstitutet (SIKI) har givit ut riktlinjer
och anvisningar där olika VAS-klasser redovisas. I skriften
klassindelade luftdistributionssystem, R2, delas ventilationen
in i olika VAS klasser beroende på en anläggnings SFP. VAS
1500 innebär en anläggning med ett SFP på högst 1,5 kW/m3 /s.
I SIKI:s skrifter A2 och R2 definieras tre ”standardklasser”,
VAS 1500, VAS 2500 och VAS 4000. Med VAS-klass ”X” ges
möjlighet att definiera krav som ligger mellan de övriga
klasserna. För att kunna bestämma vilken VAS-klass anläggningen
hamnar i måste projektören räkna fram SFP-värdet
som anges i kW/(m3 /s).
Den specifika fläkteleffekten, SFP, för en hel byggnad är
lika med summan av tillförd eleffekt till byggnadens samtliga
fläktar i kW dividerat med byggnadens största projekterade
mätbara till- eller frånluftsflöde i m3 /s. (Obs! Ej uteluftseller
avluftsflöde.)
Specifik fläkteleffekt för en hel byggnad
SFP = ∑P nät
q max
SFP = byggnadens specifika fläkteleffektbehov
Pnät = summan av tillförd eleffekt till byggnadens samtliga fläktar, kW
qmax = byggnadens största projekterade mätbara till- eller flånluftsflöde, m3/s För CAV-system gäller SFP-flödet vid 100% av det projekterade
luftflödet medan det för VAV-system gäller vid 65% av detta
luftflöde. I tryckfallet som fläktarna skall övervinna inräknas
tryckfall i luftdistributionssystem och övriga anordningar
som luftbehandlingsapparater, filter och värmeåtervinningsanordningar.
Även systemeffekter skall vara inräknade. För
att anläggningen skall hamna i exempelvis VAS-klass 1500
får det beräknade SFP-värdet uppgå till högst 1,5 kW/(m3 /s).
VAS-klass SFP
Ventilation Air conditioning System Specific Fan Power
VAS 1500 = 1,5 kW/(m 3/s)
VAS 2500 = 2,5 kW/(m 3/s)
VAS 4000 = 4,0 kW/(m 3/s)
VAS x = x/1000 kW/(m 3/s)
98
SFP v -värde
Ovan har beskrivits hur en hel byggnads SFP-värde beräk-
nas. En byggnad består ju ofta av flera olika delar som var
och en betjänas av separata luftbehandlingsaggregat.
För att vid projekteringsarbetet kunna se om ett enskilt
aggregat uppfyller önskade delkrav på energieffektivitet
har föreningen V (Föreningen Ventilation-Klimat-Miljö) i
V-skrift 1995:1 definierat ett kompletterande SFP-värde
med index ”V”.
Specifik fläkteleffekt för värmeåtervinningsaggregat
med till- och frånluftsfläktar
SFP v = P nät TF + P nät FF
q max
SFP v = värmeåtervinningsaggregatets specifika fläkteleffektbehov kW/(m 3/s)
P nät TF = tilluftsfläktens fläkteleffekt, kW
P nät FF = frånluftsfläktens fläkteleffekt, kW
q max = aggregatets största till- eller frånluftsflöde, m 3/s
Tumregel
1 Pa kostar 2.50 kr/m 3/s och år
Driftstid = 12 tim/dag
Elkostnad = 0.5 kr/kW
Motoreffekt = 5 kW, m 3/s

η motor
Pfläkt ηtransm η fläkt
η regl
Livscykelkostnad LCC
P nät
q fläkt x Δp fläkt
99
Beräkning av fläkteleffekt, Pnät qfläkt x Δpfläkt Pnät =
ηfläkt x ηtransmission x ηmotor x ηregler x 1000
η = verkningsgrader för fläkt, transmission, motor
och reglerutrustning (se fig).
För aggregat med roterande värmeväxlare skall vid
beräkning av näteffekten till frånluftsfläktens motor,
läckage och renblåsningsflöde ingå.
Även den eventuella strypning på frånluftssidan som
behövs för att uppnå rätt tryckbalans och läckageriktning
i aggregatet skall inräknas.
SUMMAN AV INVESTERINGSKOSTNADERNA FÖR EN UTRUSTNING OCH NUVÄRDET AV
ENERGI-, UNDERHÅLL- OCH MILJÖKOSTNADERNA UNDER UTRUSTNINGENS LIVSLÄNGD.
För byggnadsanknuten utrustning har Sveriges Verkstadsindustrier gett ut ”Kalkylera med LCC- Ekonomisk
hållbar upphandling av energikrävande utrustning”. Syftet med denna skrift är att den skall vara ett konkret
hjälpmedel för beställare, konsulter, entreprenörer och leverantörer att effektivisera energianvändningen.
Här finns ett blankettsystem för hur livscykelenergikostnaden, LCCE , skall beräknas för en utrustning och
hur denna skall sammanvägas med investeringskostnaden. Underhålls- och miljökostnaden ingår inte i denna
sammanvägning. Fläkt Woods har en inbyggd LCCE-modul i sitt produktvalsprogram, där olika aggregatfunktioner
kan jämföras och optimeras för lägsta LCCE-kostnad. I en normal luftbehandlingsanläggning är driftkostnaderna ca 90% och investeringskostnaderna mindre än
10% av den totala livscykelkostnaden under 20 år. Energieffektiva system är därför av avgörande betydelse för den
totala ekonomin. Om krav på en viss LCCE-kostnad ställts för en anläggning och som garanterats av leverantören
skall detta kunna kontrolleras direkt genom mätning vid slutbesiktning. För ett luftbehandlingsaggregat med
värmeåtervinnare kan då luftflöden, effektbehov och temperaturer mätas så att verkligt SFP-värde och temperaturverkningsgrad
kan bestämmas. Från dessa data beräknas sedan LCCE-kostnaden och jämförs med kravet.
Om installationen ej uppfyller kraven kan leverantören bli ersättningsskyldig. Om installationen är mer
energieffektiv än vad som krävdes kan leverantören få en bonus.

El-effektiva fläktar
För att uppnå låg VAS-klass dvs låg specifik fläkt-eleffekt SFP i en anläggning
måste man i första hand se till att tryckfallen i aggregat och distributionssystem
hålls låga eftersom eleffektanvändningen är direkt proportionell
mot fläktens tryckökning. Det är naturligtvis viktigt att fläktens, motorns,
eventuella transmissioners och regler-anordningars verkningsgrader är så
höga som möjligt eftersom eleffektanvändningen är omvänt proportionell
mot dessa verkningsgrader.
Fläkttyper
SMÅ LUFTFLÖDEN < 0,5 M 3/S
För de minsta luftflödena används radialfläktar med framåt-
böjda skovlar trots att fläkttypens verkningsgrad är relativt
låg. Anledningen är att fläkttypen kan ge tillräcklig tryckökning
vid måttliga varvtal. Fläktar med bakåtböjda
skovlar måste i detta område ofta köras med opraktiskt
höga varvtal.
MEDELSTORA OCH STORA LUFTFLÖDEN < 0,5–10 M 3/S
De två vanligaste fläktarna i ventilationsaggregatet är:
kammarfäkt resp dubbelsugande fläkt med bakåtböjda skovlar.
Kammarfläkten består av ett radialfläkthjul direkt placerad
på en motoraxel, fläkten har ingen spiralkåpa utan utnyttjar
aggregatet som tryckkammare. Kammarfläkten har låga
vibrationer och är pga lättåtkomligheten lämplig för hygienapplikationer.
Den dubbelsugande radialfläkten har
bakåtböjda skovlar som ger hög verkningsgrad och det
dubbelsugande utförandet gör fläkten kompakt, vilket är
nödvändigt för inbyggnad i aggregat.
STORA LUFTFLÖDEN > 10 M 3/S
För stora luftflöden är kammarfläktar lämpliga, vid extra
stora luftflöden kan två fläktar placeras bredvid varandra.
En alternativ lösning är att använda sig av axialfläktar med
efterställda ledskenor. Genom att variera navdiameter, skovel-
antal och framförallt skovelvinkel kan man täcka ett stort
arbetsområde även för konstanta asynkrona motorvarvtal.
100
Transmissioner
REMVÄXELDRIFT
Remväxeldrift gör det möjligt att åstadkomma godtyckliga
varvtal hos fläkten i 6%-iga steg under, mellan och över de
asynkrona varvtal, som står till förfogande hos vanliga till
nätet direktkopplade trefasmotorer. Remväxeln gör det också
möjligt att välja lämpligt poltal på motorn. Slutligen ger
remväxeln stor frihet vid motorplaceringen, vilket är viktigt
vid inbyggnad i aggregat.
KILREMSVÄXLAR
Kilremsväxlar är vanligast förekommande. Största fördelen
är remmarnas och skivornas lättillgänglighet. De största
nackdelarna är deras skötselbehov med efterspänning och
begränsade livslängd samt stoftavgivning. Verkningsgraden
vid effekter över 3 kW är ca 95% men kan vara
betydligt sämre vid lägre effekter.
PLANREMSVÄXLAR
Moderna planremmar är skötselfria, har lång livslängd
(ca 5 år), hög verkningsgrad (ca 98%) och obetydlig stoftgenerering.
MICRO-V ELLER RIPPENBAND-REMVÄXLAR
MICRO-V eller Rippenband-remmar är ett mellanting
mellan kilremmar och planremmar. De har kilremsväxelns
nackdelar med efterspänning, slitage, begränsad livslängd,
skötsel och stoftavgivning men har något bättre verkningsgrad
än kilremmen.

Direktdrift
Med direktdrift avses att fläkthjulet är monterat direkt på
motoraxeln eller såsom vid ytterrotormotorer eller planankarmotorer
är monterat på motorns roterande ytterdel. Fördelen
är avsaknaden av transmissionselement och dess skötsel och
att transmissionsförluster undviks helt. En viktig fördel är
låg vibrationsnivå. Nackdelen är att varvtalet nästan alltid
vid radialfläktar måste regleras med en varvtalsregulator
för att den önskade arbetspunkten skall nås. Förlusterna i
denna utrustning är oftast högre än i en remväxel. Direktdrift
kan inte, med undantag för mycket små fläktar, användas
på dubbelsugande radialfläktar. Den långa fläktaxel, som då
skulle behövas, råkar i böjkritisk svängning. Axialfläktar
byggs med olika skovelvinklar för att få rätt tryck och flöde.
Högeffektiva elmotorer
EU och den europeiska tillverkarorganisationen CEMEP har
tagit fram ett klassificerings- och märkningssystem för lågspända
växelströmsmotorer efter verkningsgradsklasser.
Klassificeringen gäller än så länge 3-fas asynkronmotorer,
2- och 4-poliga, 50 Hz, 400 V och med nominell effekt mellan
1 och 90 kW. För dessa motorer finns det tre effektivitetsklasser,
eff1, eff2 och eff3. Klass eff1 omfattar de mest energieffektiva
motorerna. Energimyndigheten har en lista på
vilka krav som ställs på motorerna i de olika klasserna.
Diagrammet visar en generell översikt mellan klasserna.
Motorverkningsgrad (%)
100
95
90
85
80
75
eff1-motorer ovanför övre kurvan
eff2-motorer mellan kurvorna
eff3-motorer under nedre kurvan
Gräns mellan eff1 och eff2
Gräns mellan eff2 och eff3
0 25 50 75 100
Effekt (kW)
101
Regleranordningar
Det enklaste och billigaste sättet att reglera luftflödet genom
en fläkt är att ändra motståndet dvs strypa luftflödet med ett
spjäll. Metoden är dock energimässigt ogynnsam. En annan
metod är att styra flödet med ställbara ledskenor i fläktinloppet,
vilket ger minskat luftflöde med mindre förluster
än med spjällreglering. Det mest energieffektiva sättet att
styra en fläktdrift är genom kontinuerlig anpassning av
fläktvarvtalet efter behovet, med hjälp av en frekvensomriktare.
Genom att styra varvtalet exakt efter behovet kan
energibehovet minskas med 50% jämfört med strypreglering.
Figuren visar hur effektbehovet beror av volymflödet vid
olika reglermetoder.
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Fläkteffekt (%)
Spjällreglering
Ledskenereglering
Varvtalsreglering
System
20 30 40 50 60 70 80 90 100
Flöde (%)
För att uppnå högsta totalverkningsgrad måste fläkt, motor,
frekvensomriktare samdimensioneras. I de flesta fall så uppnås
den högsta verkningsgraden då motorn körs översynkront,
dvs mellan 50–85 Hz. Det förekommer asynkron-motorer
med inbyggd frekvensomriktare s k integralmotorer. De har
ungefär samma verkningsgrad som asynkronmotorer med
separat frekvensomriktare. Fördelen är enklare installation
särskilt med hänsyn till EMC-krav. På senare tid har s.k ECmotorer
lanserats i det lägre effektområdet. Det är permanentmagnetiserade
likströmsmotorer utan borstar och de styrs
av en elektronikenhet. De har hög verkningsgrad – speciellt
vid varvtalsreglering. All varvtalsreglering av fläktar
begränsas av fläktarnas ”pumpområden”.
För lämpliga regleranordningar i respektive fall,
se vidare Fläkt Woods produktkatalog.

Styr & Reglerutrustning
För att ett luftbehandlingssystem ska fungera korrekt så krävs
det inte enbart produkter, utan även av någon form av
elektroniskt styr- och reglersystem. Styrsystemets funktion
är att styra, reglera, och övervaka funktioner och komponenter
så att man uppnår det klimat som man har tänkt sig.
Traditionellt så byggs ett centralt apparatskåp som innehåller
all automatik för hela systemet. Med allt snabbare
byggtider är trenden att styr- och reglerkomponenterna
integreras i produkterna redan från början och på byggplatsen
sker enbart en sammankoppling av de olika produkterna.
BEHOVSSTYRD VENTILATION (DCV)
DCV baseras på att man ventilerar rummet med rätt luftflöde
vid rätt tillfälle. Ventilationsflödet styr av belastning
och närvaro i rummet. Rätt använd så ger detta hög luftkvalite
och sparar samtidigt energi. DCV kan appliceras på
utrymmen som varierar mycket vad gäller belastning och
närvaro, såsom, konferensrum, styrelserum, cafeterier etc.
Undersökningar har visat att närvaronivån är 25–60% lägre
än vad som är dimensionerat.
Detta innebär att med hjälp av DCV kan luftflödet reduceras
vilket också kan ge 10–30% mindre värme– och kylbehov.
ENERGIFÖRBRUKNING
CAV
VAV BEHOVSSTYRD
VENTILATION
102
CAV OCH VAV-SYSTEM
För CAV-system används ofta frekvensomriktare för att
bibehålla flödet oberoende av förändringar i tryckfall som
uppstår vid t ex. nedsmutsning av filter. Flödesreglering
är i detta fall ett lämpligt alternativ. För CAV-system med
tilläggszoner rekommenderas frekvensomriktardrift med
tryckreglering.
För VAV-system används tryckreglering, eventuellt med
flödeskompenserad till- eller frånluft för att säkerställa
balansen i systemet.
Frekvensomriktare är även ett utmärkt verktyg för
injustering av flödet, och kan eliminera behovet av att
byta remväxel för att förändra luftflödet. Detta kan dock
ge visst avkall på optimal verkningsgrad.
REGLERMETODER
Val av rätt temperaturreglering.
• Tilluftsreglering:
Lokaler med individuellt rumsklimat, efterbehandling med
t.ex Fan Coil, VAV etc., vid kollektivt rumsklimat där det ej
går att sätta en representativ rumsgivare. Lokaler med stora
luftomsättningar och små bidrag från interna värmelaster.
• Rumsreglering:
Används där aggregatet betjänar större utrymmen.
Lokaler med stora interna värmetillskott.
• Frånluftsreglering:
Lokaler där man ej kan sätta en rumsgivare och där frånluftens
medeltemperatur utgör ett bra medelvärde. Lokaler där man
eftersträvar en mycket liten temperaturavvikelse.

DCV – Demand Control Ventilation
Behovsstyrd ventilation är ett effektivt sätt att spara energi
och samtidigt säkerställa ett optimalt inomhusklimat där
människor mår och presterar väl. Grundprincipen är att
anpassa ventilationsgraden efter rummets belastning och
föroreningsgrad. I praktiken kan detta uppnås genom att
komplettera rumsregulatorn med givare för närvaro, koldioxid
och VOC (Volatile Organic Compounds, på svenska
flyktiga organiska ämnen).
FUNKTION
Närvarogivaren registrerar när någon befinner sig i rummet.
Då rummet är tomt styr rumsregulatorn ner ventilationsflödet
till en förinställd miniminivå och signal att öka ventilationen
ges först då närvaro i rummet detekterats. Med
denna metod undviks onödig ventilation och stora mängder
energi kan sparas, erfarenheter visar att besparingspotentialen
kan uppgå till 50%. De förhållandevis höga luftflödena
i ett VAV-system säkerställer i de flesta fall en god luftkvalitet
(IAQ) i rummet.
Halten koldioxid i rumsluften är en indikator på om
rummets luftomsättning är tillräckligt och kan därför
103
användas för att styra ventilationen efter rummets aktuella
belastning. Detta är särskilt effektivt i lokaler där belastningen,
dvs antalet personer som befinner sig i rummet
varierar kraftigt, exempel på sådana lokaler är skolsalar
och konferensrum. Om koldioxidhalten är lägre än 1000
ppm så är luftomsättningen i de flesta fall tillräcklig för de
personer som vistas i lokalen.
I glest befolkade lokaler, till exempel kontorslandskap
är det snarare byggnaden och verksamheten i sig, och inte
personerna som är föroreningskälla. Flyktiga organiska
ämnen (VOC) som kommer ifrån (emitteras) bland annat
byggnadsmaterial, inredning och elektroniska apparater
kan skapa ohälsa hos personerna som vistas i byggnaden.
VOC-givare som ökar ventilationen om koncentrationen
av VOC överstiger förinställt gränsvärde kan avhjälpa detta
och därmed bidra till välmående och hör prestationsförmåga
hos personerna som är verksamma i lokalen. För att uppnå
detta krävs i de flesta fall ett större luftflöde än vad som
anges i normer och föreskrifter.

KOMMUNIKATION – TOPOLOGI
KOMMUNIKATION
Ett modernt byggnadsautomationssystem bör vara uppbyggt
av standardiserad och öppen kommunikation.
Detta ger möjlighet till integration av olika fabrikat till en
låg kostnad, samtidigt som användarvänligheten och
funktionaliteten hamnar i fokus och systemet kan skräddarsys
efter kundens behov. Fläkt Woods styrutrustning
kan hantera följande öppna kommunikationsmöjligheter.
• BACnet
Regulatorn kan förses med kommunikationskort för
integrering i BACnetsystem. BACnet är en öppen världsstandard,
speciellt framtagen för byggnadsautomation.
BACnet ansluts via TCP/IPnätverk.
• OPC
AHU
VAV
Regulatorn kan förses med ett kort med OPC-server för
integrering i övervakningssystem som hanterar OPC.
OPC är en öppen industristandard som via ett gemensamt
gränssnitt förenklar integration av olika produkter i
samma system. OPC ansluts via TCP/IPnätverk.
104
Router
DUC
• LonWorks
Regulatorn kan förses med kommunikationskort för
anslutning mot LonWorks. Lonkorten är försedda med
automatisk utskickning av alla SNVT's vilket möjliggör
enkel idrifttagning. LonWorkskorten ansluts via Lon-nätverk.
• Modbus
Regulatorn kan förses med kommunikationskort för anslutning
mot Modbus-DUC alternativt mot modbus övervakningssystem.
Modbus är en öppen industriell defactostandard
och ansluts via RS 485 alternativt TCP/IP. Modbuskortet
kan konfigureras som antingen master eller slave.
• Web-kommunikation
BMS interface
Fläkt Woods interface
Närvarodetektor
Temperaturregulator
Flera reglerleverantörer erbjuder numera regulatorer med
inbyggd webserver, vilket innebär att något speciellt övervakningsprogram
inte behövs, det räcker med en standard
webbrowser på valfri dator i nätverket (TCP/IP).

Brandskyddssystem
BRANDFÖRLOPP
Vid brand skapas ett övertryck i brandrummet. Luften
expanderar när den värms upp och söker efter vägar ut till
andra rum där trycket är lägre. Med den heta luften följer
även toxiska brandgaser som är skadliga för människor.
Branden fortsätter att utvecklas tills syret eller bränslet tar
slut. Övertrycket är som störst precis innan fönster i brandrummet
går sönder. Fönster spricker och rummet får då en
naturlig tryckavlastning som minskar risken för spridning
av brandgaser.
VARFÖR VENTILATIONSBRANDSKYDD?
I byggnader med modern standard finns ventilationskanaler
som förbinder olika brandceller. Dessa utgör en utmärkt
väg ut för brandflödet, men brandgaser får inte spridas till
utrymmen där människor vistas. För att begränsa skador
på människor och egendom är det viktigt att ha ett aktivt
skydd som förhindrar brand och brandgaser att sprida sig
genom byggnaden. Ett bra brandskydd består av flera komponenter
som samverkar, men är trots allt inte starkare än den
svagaste länken. Ventilationsbrandskydd måste beaktas för
att uppfylla de krav på personsäkerhet som ställs i BBR.
105
EKONOMI
Ventilationsbrandskydd kostar alltid. Oavsett om man
väljer lösningar med kostnader för projektering eller kostnader
för teknisk utrustning måste ventilationsbrandskydd
finnas med i kalkylerna. Brandskyddet betalar sig
först vid en brand, med mindre skador på människor och
egendom. För att hitta en kostnadseffektiv lösning krävs
att man analyserar byggnad, verksamhet och prioriteringar.
Vad är viktigt för beställaren? Hur kommer byggnaden
att användas? Om detta steg görs korrekt och gärna i ett
tidigt skede, blir systemlösningen för ventilationsbrandskydd
den optimala, både ur kostnads- och säkerhetsmässig
synvinkel.
VAD ÄR EFFEKTIVAST?
Det finns ingen lösning som är optimal för alla fall. För
olika verksamheter finns olika skyddsmål, för olika geometrier
och ventilationssystem finns olika tekniska möjligheter
osv. Det effektivaste ventilationsbrandskyddet är
det som är bäst anpassat efter förutsättningarna. System
med brand-/brandgasspjäll uppfyller dock alltid krav på
skydd mot brand- och brandgasspridning.

Definitioner
BRAND
Brand är en oxideringsreaktion som utvecklar värme. Under
reaktionen bildas t ex koldioxid, kväveoxider och vätecyanid.
Dessa ämnen finns i brandgaserna och är skadliga för
människor.
BRANDFLÖDE
Brandflöde kallas den expansion som sker då luften värms upp.
Ju snabbare temperaturökningen sker desto högre blir brandflödet
(l/s). Brandflöde ska ej förväxlas med plymflöde.
PLYMFLÖDE
Plymflöde kallas den volym brandgaser som utvecklas ur
branden (l/s). Storleken på plymflödet varierar med material.
BRANDUTVECKLING
En naturlig brand utvecklas med olika hastighet beroende
på hur benäget materialet är att brinna.
STANDARDBRAND, ISO 834
Standardbrand är ett standardiserat brandförlopp.
Standardbranden är framtagen för att kunna prova och
dimensionera byggnadsdelar på ett jämförbart sätt.
Sambandet beskrivs enligt nedan:
Tt -T0 = 345 log10 ( 8t + 1 )
Tt = brandcellens gastemperatur i °C vid tiden t.
T0 = brandcellens gastemperatur i °C vid tiden t = 0.
t = tiden i minuter efter upphettningens början
106
BRANDSKYDDSDOKUMENTATION
En brandskyddsdokumentation beskriver brandskydd för nyoch
ombyggnadsobjekt. Brandskyddsdokumentationen ska
uppfylla krav i BBR.
BBR
Boverkets byggregler, föreskrift från Boverket där funktionskrav
och detaljkrav avseende brandskydd beskrivs.
BRANDCELLSGRÄNSER
Brandcellsgränser avskiljer olika verksamheter, våningsplan,
tekniska utrymmen osv. för att begränsa omfattningen av
skador vid brand. Brandcellsgräns ska uppfylla EI
30/60/90/120/240.
EI
Byggnadsdelen ska upprätthålla täthetskrav (E) och isoleringskrav
(I) under påverkan av en standardbrand i
30/60/90/120/240 minuter. Isoleringskravet (I) innebär
att den ej brandutsatta sidans temperaturökning (DT)
maximalt uppnår 140 °C i medeltemperatur och 180 °C i
punkt. Eftersom funktionen ska uppfyllas finns underförstått
även ett bärighetskrav på byggnadsdelen. Brandcellskrav
utgår från verksamhet och byggnadsklass.
Exempel:
EI 240: Br1-byggnad, brandbelastning >400MJ/m 2.
EI 120: Br1-byggnad, brandbelastning 200–400 MJ/m 2,
vissa arkiv.
EI 60: Br1-byggnad, brandbelastning 200–400MJ/m 2,
samtliga bostäder.
EI 30: Br2- och Br3-byggnader.
E30: Rökcellsgräns i vårdlokaler
BYGGNADSKLASSER
Byggnader delas in i olika klasser beroende på våningsantal,
verksamhet och storlek. Byggnadsklasser är Br1, Br2 och Br3.
Br1 medför de högsta kraven på bärighet och avskiljande
konstruktioner. Br3 medför de lägsta kraven. Råd enligt
BBR 5:21 delar in byggnader. Se faktaruta till höger.

INDELNING AV
BYGGNADER
ENLIGT BBR 5:21
Byggnader med tre eller flera
våningsplan bör utföras i klass
Br1. Följande byggnader med
två våningsplan bör utföras i
klass Br1:
Byggnader avsedda för
sovande som inte har god
lokalkännedom
Byggnader avsedda för
personer som har små
möjligheter att själva sätta
sig i säkerhet.
Byggnader med samlingslokal
på andra våningsplanet
Följande byggnader med två
våningsplan bör utföras i lägst
klass Br2:
Byggnader med fler än två
bostadslägenheter där
arbets- eller bostadsrum
finns på vindsplanet.
Byggnader med samlingslokal
i markplanet.
Byggnad med brandceller
större än 200m 2 .
Byggnader med ett våningsplan
med vårdanläggning
(förutom förskola) eller
samlingslokal bör utföras i
klass Br 2. Övriga byggnader
kan utföras i lägst klass Br 3.
*)NOX = Kväveoxid
HCN =Vätecyanid
Systemlösningar för
brandskydd i ventilation
Det finns en rad olika krav som ställs i BBR för ventilationssystem avseende
brandskydd. Kraven ställs framförallt då ventilationssystem betjänar eller
passerar flera brandceller.
Ventilationskanaler ska förläggas och utformas så att de vid brand inte
ger upphov till antändning utanför den brandcell som de är placerade i.
Ventilationssystemet får inte heller bidra till brandgasspridning mellan
brandceller. Luftbehandlingsinstallationer som går igenom brandcellsgränser
ska utformas så att den avskiljande förmågan upprätthålls.
Materialen i ventilationssystem ska vara obrännbara så att de inte bidrar
till brand och brandgasspridning.
DET FINNS HUVUDSAKLIGEN TRE OLIKA METODER
FÖR ATT UPPNÅ DESSA ALLMÄNNA KRAV:
• Separata ventilationssystem förvarje brandcell
• System som stänger in brandgaserna i brandcellen
• System som drar ut brandgaserna ur byggnaden
107

Produktvalsprogram
EXSELAIR
Program för val av don, kylbafflar, fancoils och fasadapparater.
Programmet är webbaserat och uppdateras kontinuerligt utan att
användaren behöver ladda ner och installera uppdateringar.
Programmet innehåller:
• Tekniska data
• 3D-modeller
• Flödesmönster i 2D och 3D
• Dxf kan exporteras till Cad-program
• Monterings- ,injusterings- och skötelinstruktioner
• Värme- och kylbehovsberäkningar.
ACON
Program för val och projektering av luftbehandlingsaggregat.
Programmet är webbaserat och uppdateras kontinuerligt utan att
användaren behöver ladda ner och installera uppdateringar.
Programmet ger effektivt användaren all den information och
stöd som krävs för en god projektering:
• Produktdimensioner
• Ljuddata
• Verkningsgrad
• LCC
• Leveranstid
• Dxf and Dwg kan exporteras till Cad-program.
• Stöd finns för Autodesks I-Drop.
• Alltid uppdaterad dokumentation
FAN SELECTOR
Program för val av axialfläktar. Programmet kan köras både på
webben och fristående. Uppdatering görs kontinuerligt via internet.
Programmet innehåller:
• Produktdimensioner
• Ljuddata
• Verkningsgrad
• LCC
• Leveranstid
108

EPBD
Som ett resultat av Kyotoprotokollet har EU satt upp ett mål för att minska
energiförbrukningen. Samtliga EU-länder ska fr.o.m. 2006 ha nya byggregler
som tar hänsyn till byggnaders energiprestanda. Målet med EU:s energidirektiv
är att energiförbrukningen ska reduceras med 22% till 2010. De 160 miljoner
byggnaderna i Europa förbrukar mer än 40 % av Europas energiförbrukning.
Därför har EU beslutat om ett energidirektiv, (Energy Performance of Buildings
Directive, EPBD). I Sverige har Boverket utarbetat nya byggregler i boken
Regelsamling för byggande som trädde i kraft 1 juli 2006. Regelverket har
omarbetats och anpassats för att leva upp till målen i energidirektivet.
I huvudsak innehåller EU:s energidirektiv fem delar som ska införas:
• En metodik för beräkning av byggnaders integrerade energiprestanda
• Minimikrav på energiprestanda för nya byggnader
• Minimikrav på energiprestanda för stora renoveringar/ändringar av byggnader
• Energideklaration av byggnader
• Besiktning av värmesystem, med panna/ brännare och luftkonditioneringssystem
samt en bedömning av värmesystem som är äldre än 15 år.
Minimikrav på energiprestanda
Oavsett typ och ålder på byggnaden så får inte minimikraven på energiprestanda
för byggnader innebära att inomhusklimatet eller funktionen försämras.
Lagen om Energideklarationer
Syftet med energideklarationerna är att få information om en byggnads energiprestanda
och rekommendationer till kostnadseffektiva åtgärder för att minska
energianvändningen.
Den nya lagen innebär att byggnader kommer att besiktigas, och att vissa
uppgifter om byggnaders energianvändning och inomhusmiljö deklareras i en
energideklaration vid försäljning, uthyrning och nybyggnation. Ägaren får
möjlighet att sänka kostnaderna för sin energianvändning genom de åtgärdsförslag
som finns med i energideklarationen.
Energideklarationen skall upprättas av en oberoende expert med särskild
sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö.
109
Saving Energy,
Economy and
Environment with
Fläkt Woods.

Miljö och kvalitet
Livscykelanalys – LCA (Life Cycle Assessment)
En viktig del i utvecklings- och tillverkningsprocessen är bedömningen av
produkternas påverkan på miljön under hela livscykeln innefattande råvara,
tillverkning, användning, avveckling och återvinning. Avsikten är att finna de
mest miljövänliga kombinationerna så att den negativa påverkan på miljön
kan begränsas.
Livscykelanalysen för fläktar och aggregat visar att energiförbrukningen för
att driva fläktarna under produkternas livstid är den största miljöbelastningen.
För att kunna välja energisnåla fläktar hänvisas till avsnittet Energieffektiva system
där det finns information om SFP-värde, VAS-klass och LCC. Information från
livscykelanalysen ger också underlag till miljödeklarationen.
Miljödeklaration
Byggsektorns Kretsloppsråd har fastställt vad som bör ingå i en byggvarudeklaration
och Föreningen Ventilation-Klimat-Miljö har med detta som underlag
utarbetat en mall för miljödeklaration av ventilationsprodukter. Miljödeklarationen
utarbetas av tillverkaren och innehåller faktabaserad information om
produkten som är lätt att tolka. Informationen omfattar allt från ingående
material, produktion, distribution, användning, avveckling och återvinning.
Den ger också information om tillverkarens kvalitets- och miljöstatus.
Avsikten med miljödeklarationen är att göra det lättare för kunden
att jämföra olika produkter och kunna välja sådana som har
liten negativ miljöpåverkan.
110
Miljömärkning
Kriterier för miljömärkning
saknas för ventilationspro-
dukter.

Eurovent
Är ett oberoende tredje parts organ som utför tester av kyl- och ventilationsaggregat.
För att en produkt ska erhålla ett Eurovent certifikat måste de uppgifter
som tillverkaren anger i sin tekniska dokumentation kunna verifieras av test.
Genom att välja produkter med Eurovent certifikat kan man som beställare eller
projektör lita på att angivna data stämmer.
CE-märkning
EU har utarbetat ett antal direktiv som skall bidra till att öka säkerheten för
människor och miljö. För närvarande är det Maskindirektivet, Lågspänningsdirektivet
och EMC-direktivet som gäller för ventilationsanläggningar. Vid konstruktion
och tillverkning av produkter, har hänsyn tagits till dessa krav, och
kompletta luftbehandlingsaggregat som är försedda med el-, styr- och reglerutrustning
är CE-märkta. För övriga produkter utfärdar tillverkaren intyg på att
hänsyn tagits till EUs direktiv. CE-märkningen får sedan utföras på anläggningen.
ISO 9001
Standarden fastställer krav på hur ett kvalitetssäkringssystem skall vara utformat
men innehåller inga krav på produkterna. Kvalitetssystemet är ett hjälpmedel för
att effektivisera verksamheten och säkra kvalitetsnivån och leveranssäkerheten.
ISO 14001
Standarden fastställer krav på hur ett miljöledningssystem skall vara utformat.
Miljöledningssystemet säkerställer att tillverkaren har kontroll på sin miljöverksamhet
och kontinuerligt minskar negativ påverkan på miljön och bidrar
till långsiktig hushållning med naturresurserna.
EMAS (Eco Management and Audit Scheme)
EMAS är EUs miljöstyrnings- och miljöredovisningsordning som fastställer
krav på ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 samt en offentlig miljöredovisning.
Miljöredovisningen innehåller uppgifter om tillverkarens verksamhet,
bedömning av viktiga miljöfrågor samt nyckeldata för förbrukning av råvaror
och energi. Miljöredovisningen granskas och godkännes av ackrediterad miljökontrollant.
EMAS-registrering sker hos Miljöstyrningsrådet.
111

112

Ljud i luftbehandlingssystem
Allmänt om ljud
En jämn och behaglig ljudnivå är tillsammans med temperatur och lufthastighet
de viktigaste kraven på ett bra inomhusklimat. Flertalet av de klimatproblem
som kan uppträda inomhus kan lösas med hjälp av en klimatanläggning som
är rätt dimensionerad. Förutsättningen är att ett noggrant projekteringsarbete
utförs, där de ljudtekniska beräkningarna ingår som en viktig del.
Utöver fläktar och aggregat är det spjäll och don som är de största ljudkällorna
i ett luftbehandlingssystem. Fläktarnas ljud kan t.ex spridas till lokalerna
via byggnadsstommen eller genom själva kanalsystemet, något som gör att
ljuddämpande åtgärder krävs. I tilluftssystemet och även i frånluftssystemet
måste ofta ljuddämpare placeras vid fläktar och spjäll.
För ett don gäller att behovet av ljudreduktion bara kan tillgodoses genom
ändring av dontyp, storlek etc.
FLÄKT WOODS REKOMMENDERAR
Observera att ett stort aggregat förutom bättre driftsekonomi även minskar
behovet av ljuddämpning.
113

Ljudnivåberäkning
Att räkna med ljud
Att beräkna ljudnivåer i ett luftbehandlingssystem är ett intensivt och tidskrävande
arbete. Därför visas här ett förenklat sätt att utföra beräkningarna,
där den eventuella kanaldämpningen har utelämnats. Fläkt Woods rekommenderar
följande arbetsgång vid beräkningsarbetet:
1 Rita en enkel skiss som visar klimatanläggningens uppbyggnad.
2 För att underlätta ljudberäkningarna är det lämpligt att sammanställa
anläggningens komponenter i en tabell. Börja med fläkten och notera
komponenterna i luftens riktning. (Se tabellen på sidan 114.)
3 Genomför beräkningarna med utgångspunkt från de ljuddata som finns i
katalogmaterial från Fläkt Woods.
4 Vad blev resultatet? Har du fått ett värde som överstiger dina krav, går du
tillbaka i dina beräkningar för att se var i systemet de största ljudtillskotten
finns. En bra regel är att dämpa så nära ljudkällan som möjligt.
Du måste även ta hänsyn till andra ljudvägar, t.ex via byggnadsstommen,
och du bör se till att informera byggkonsulten om dessa. En genomgång av
hur man beräknar ljud till aggregatrummet finns i tabell på sidan 121.
I exemplet nedan visas olika systemkomponenters ljudgenerering och ljuddämpning
samt hur ljudtrycksnivån beräknas. Ljudkravet antas vara 35 dB(A),
och tilluftens ljudtrycksnivå får svara för högst hälften av den tillåtna ljudtrycksnivån,
dvs 35 – 3 = 32 dB(A). Alla ljudeffekts- och ljuddämpningsvärden
redovisas för enkelhetens skull bara vid ett oktavband, 500 Hz. En komplett
redovisning av beräkningsexemplet finns i tabell på sidan 120.
Ofta förekommande storheter
Storhet Enhet Beskrivning
Lwt dB Total ljudeffektsnivå alstrad av en ljudkälla
Lwok dB Ljudeffektsnivå per oktavband
Lpok dB Ljudtrycksnivå per oktavband; det tryck som påverkar örat.
Är beroende av rumsdämpningen och avståndet från ljudkällan.
LwA dB(A) Vägd ljudeffektsnivå alstrad av en ljudkälla
LA dB(A) Vägd ljudtrycksnivå vid angiven rumsdämpning
ΔL dB Dämpning
ΔLwA dB(A) Vägd dämpning
114

För tilluftsfläkten i detta system fås ljudeffektsnivån,
LwA , på 86 dB(A) ur nedanstående fläktdiagram.
ΔPt
Pa
r/min
Ljudeffekt
L wA = 86 dB(A)
3
m /s
Ljudeffektsnivån per oktavband till kanal, Lwok , beräknas
genom att man adderar en korrektionsfaktor enligt formeln
Lwok = LwA + Kok , Kok enligt tabell nedan. I vårt exempel
blir ljudeffektsnivån för frekvensen 500 Hz, 86 – 6 = 80 dB.
Oktavband, Hz 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000
K ok –6 –4 –5 –6 –5 –6 –10 –17
Ljuddämpningen i en oisolerad cirkulär böj är beroende
av frekvensen och kanaldiametern. Dämpningen för 500
Hz-bandet vid kanaldiametern 400 mm, blir 1 dB.
A tot
q
115
Avgrening 1
Dämpning för cirkulär böj, dB
Då en kanal delar sig, fördelas ljudeffekten i proportion
till kanalernas areor. Kvoten mellan dessa, för avgrening
1, är 0,16, som i diagram ger värdet på dämpningen i dB –
i detta fall 8 dB.
Dämpning i en avgrening, dB
20
15
10
5
ø400
A1 Areaförhållande = 0,16
Atot Avgrening 1
Avgrening 2
ø160
Oktavband, centerfrekvens, Hz
Diameter i mm 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000
130 – – – – – 1 2 3
140–250 – – – – 2 3 3 3
260–500 – – – 1 2 3 3 3
510–1000 – – 1 2 3 3 3 3
1010–2000 – 1 2 3 3 3 3 3
area=A tot
area=A 1
0,01 0,05 0,1 0,5 1
Areaförhållande A1 /Atot
Kanalsystemets egenljud kan försummas, förutsatt att de
lufthastigheter som rekommenderas inte överskrids.
A 1

Spjällets totala ljudeffektsnivå till kanal, L wt , omräknas
till oktavband enligt formeln:
L wok = L wt + K 1 + K 2
där korrektionsfaktorerna K 1 och K 2 erhålls ur vid-
stående tabeller för spjäll BDEP-1. Ljudeffektsnivån Lwt vid 50 Pa och 4 m/s blir 50 dB vid 40° spjällvinkel
[motsvarar LwA = 44 dB(A)], och de båda korrektionsfaktorerna
avläses till 0 respektive –13 dB.
Korrektionsfaktorerna K1 och K2 framgår av katalogdata,
och är beroende av spjällets vinkel och storlek.
Värdet på ljudeffektsnivån för frekvensen 500 Hz blir
enligt denna beräkning 50 + 0 – 13 = 37 dB.
Ljudeffektsnivå, spjäll BDEP-1
Totaltrycksfall Δp t, Pa
500
200
100
50
20
Spjällvinkel, a = 90° 80° 70° 60° 50° 40°
40
Storlek 008 – 031
10
1 2 5 10 15
Lufthastighet, m/s
50
60
Lwt = 70 dB
30°
20°
K 1
Storlek 008 010 012 016 020 025 031 040 050 063
K1 -2 -2 -1 0 +1 +2 +3 +4 +5 +6
K 2
Ljuddämpare ansluts i detta fall mellan spjäll (ljudkälla) och
tilluftsdon, och kan seriekopplas för högre dämpning.
116
Storlek Spjäll- Oktavband, centerfrekvens, Hz
008-031
Dämpning i dB
vinkel,° 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000
20 -4 -1 -10 -16 -18 -22 -26 -31
30 -2 0 -9 -15 -17 -20 -24 -30
40 -2 -1 -8 -13 -14 -13 -14 -21
50 -5 -3 -6 -11 -12 -10 -11 -17
60 -8 -5 -4 -8 -10 -13 -14 -19
70 -8 -4 -5 -8 -10 -13 -15 -21
80 -8 -4 -5 -9 -11 -14 -17 -23
90 -9 -3 -6 -9 -11 -14 -18 -25
Oktavband, centerfrekvens, Hz
Storlek 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000
BDER-30-016-030 0 4 6 9 11 18 18 13
BDER-30-016-060 2 5 10 18 23 33 30 19
BDER-30-016-090 3 8 16 27 36 47 37 21
A 1
ø160

A2 Areaförhållande = 0,4
A1 Beräkning av till- och frånluftsdons ljudalstring görs vid
normalt luftflöde. Notera att ett don ger en egenljudsalstring
och att donets ljuddämpning, L, bestämmer ljudtillskottet
från kanalsystemet. Följaktligen måste man ta hänsyn till
både donets egenljud och dess ljuddämpning. Ur donets
ljudnivådiagram fås tilluftsdonets egenljud LA = 25 dB(A).
Ljudtrycksnivå, tilluftsdon
ΔP t
L wok = L A + K ok
L A = 25 dB(A)
Donets ljudeffektsnivå beräknas genom att man adderar en
korrektionsfaktor (tabell A). Den blir 0 dB för 500-bandet. Donets
ljuddämpning fås ur tabell B. Den blir 13 dB för 500-bandet.
Tabell A
Frekvens, Hz 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000
K ok i dB –6 –3 –3 0 –1 –1 –9 –12
Tabell B
Avgrening 2
Frekvens, Hz 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000
DämpningL, dB 25 22 17 13 12 11 11 11
q
ø100
A 2
117
Ljudtrycksnivå i rummet.

dB
Addition av flera ljudkällor
Finns det två eller fler ljudkällor, måste dessa adderas med logaritmisk addition.
I vårt exempel stöter vi på detta vid tre olika tillfällen:
1 Ljudkälla i kanalsystemet, tex spjäll. Räkna först ut ljudeffektsnivån före spjället
och addera sedan spjällets ljudeffektsnivå. Använd nedanstående diagram.
2 Summering av oktavbandsvärden till dB(A)-värde, efter korrigering för
A-filter. Även här kan vi använda nedanstående diagram och addera ett
oktavband i taget.
Ökning (att adderas till den högsta nivån), dB
3
2
1
0
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
Skillnad mellan nivåer som skall adderas, dB
3 Flera ljudkällor finns i rummet. Använd ovanstående diagram.
EN TUMREGEL
Det är bra att komma ihåg att två lika ljudkällor ökar ljudnivån med 3 dB och
tre lika ljudkällor ökar ljudnivån med 5 dB.
Rummets dämpning
Ett rums dämpning är bl.a beroende av inredning och antal personer som finns
i rummet. Det är därför svårt att ge annat än riktvärden för olika rumstyper.
Följande typiska värden kan dock användas, om än med viss försiktighet:
Rumstyp Rumsdämpning, dB Kommentar
Modulkontor 4 –
Kontorslandskap 12 Med heltäckningsmatta
Konferensrum 10 och takabsorbent
Skolsal 11
Vårdrum 4
Litet aggregatrum 4
Stort aggregatrum 8
Dessa dämpningsvärden gäller i det s.k efterklangsfältet, vilket praktiskt
betyder att man befinner sig minst en meter från donet.
Dämpning av fläktljud
Då ljuddämpare placeras direkt efter fläkten är det mycket viktigt att noga följa
projekteringsråden från Fläkt Woods. Mer information om rumsdämpning och ljudnivåer
finns i kapitlet Projekteringsanvisningar i donkatalogen utgiven av Fläkt Woods.
118

119

Ljudnivåberäkning
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
I följande tabell redovisas en komplett beräkning för oktavbanden 63–8000 Hz.
120
Oktavband, centerfrekvens, Hz, enligt ISO
Ljudnivåberäkningsexempel enligt normal noggrann modell 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000
LwA dB(A)
L wA ,fläkt (sida 90)
K ok
L wok = 1 + 2
(sida 90)
ΔL, böj (sida 91)
ΔL, avgrening 1 (sida 91)
L wok före spjäll = 3 + 4 + 5
L wt , spjäll (sida 92)
K 1 , spjällstorlek 016 (sida 92)
K 2 , spjällvinkel 40° (sida 92)
L wok , spjäll = 7 + 8 + 9
L wok efter spjäll = 6 + 10 (log. add.)
ΔL, ljuddämpare BDER-30-016-030 (sida 92)
ΔL, avgrening 2 (sida 91)
Ljuddämpning, don, ΔL (sida 93)
L wok , kanalsystem = 11 + 12 + 13 + 14
L A , don vid 4 db:s rumsdämpning (sida 93)
K ok , don (sida 93)
L wok , don = 16 + 17
L wok , till rummet = 15 + 18 (log. add.)
Rumsabsorption i dB (sida 94)
Ljudtryck i rummet = 19 + 20
Korrektion för A-filter
L pok , A-vägd ljudtrycksnivå = 21 + 22
Maximal tillåten ljudnivå
Dämpningsbehov
86 86
-6 -4 -5 -6 -5 -6 -10 -17
80 82 81 80 81 80 76 69 86
0 0 0 -1 -2 -3 -3 -3
-8 -8 -8 -8 -8 -8 -8 -8
72 74 73 71 71 69 65 58 76
50
0 0 0 0 0 0 0 0
-2 -1 -8 -13 -14 -13 -14 -21
48 49 42 37 36 37 36 29 44
72 74 73 71 71 69 65 58 76
0 -4 -6 -9 -11 -18 -18 -13
-4 -4 -4 -4 -4 -4 -4 -4
-25 -22 -17 -13 -12 -11 -11 -11
43 44 46 45 44 36 32 30 47
25
-6 -3 -3 0 -1 -1 -9 -12
19 22 22 25 24 24 16 13 29
43 44 46 45 44 36 32 30 47
-4
39 40 42 41 40 32 28 26 43
-26 -16 -9 -3 0 1 1 -1
13 24 33 38 40 33 29 25 43
– Det klart dominerande ljudet är det kanalburna ljudet, se punkt 15 , som är detsamma som totala, se punkt 19 .
– Välj en minst 11 dB bättre ljuddämpare på 250, 500, 1000 och 2000 Hz, se punkt 25 . Gör en ny beräkning från 12 .
– Den förenklade ”snabbmetoden” ger som synes ett resultat som är mycket nära det noggrant beräknade.
– Observera! Även dB(C)-värdet bör kontrolleras då det bl.a krävs i BBR 2006.
Korrektion för C-filter
Tolerans enligt ISO för angivna ljuddata
1) Om denna uppgift saknas i katalogen beräknas den på följande sätt:
Lwok , Typfläkt
Ljuddämpning Don, ΔL
Subtraktion 26 + 27
ΔL wA , dB(A) 26 - 28
L A, dB(A)-figure
-1 – – – – – -1 -3
·± 6 ± 3 ± 2 ± 2 ± 2 ± 2 ± 2 ± 3 ± 3
80 82 81 80 81 80 76 69 86
-25 -22 -17 -13 -12 -11 -11 -11 –
55 60 64 67 69 69 65 58 74
32
11
12

1
30
31
32
33
Ljud till aggregatrum
Nödvändig information för att kunna beräkna ljudtrycksnivån i aggregatrummet
får du i Fläkt Woods katalog. Vid beräkning tas fläktens LwA , i detta
fall 86 dB(A). Sök därefter reda på värdet på Kok för inloppskanal och även
värden för höljets dämpning. Följ nedanstående exempel:
L womgivning = L wA + K ok + De
De = Reduktionstal för hölje
Dessa värden skall sedan reduceras med dämpningsvärden för det aktuella
aggregatrummet, se sida 118.
FLÄKT WOODS REKOMMENDERAR
Följ upp arbetet under projektets gång så att eventuella ändringar ej påverkar det
ursprungliga ljudkravet. Viktigt är att det finns en handläggare av ljudfrågorna
som följer arbetet, och som vid behov kan anvisa kompletterande åtgärder.
121
Oktavband, centerfrekvens, Hz, enligt ISO
Ljudnivåberäkningsexempel enligt normal noggrann modell 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000
LwA dB(A)
L wA ,fläkt
K ok inloppskanal
De, hölje
2 fläktar
Ljudeffektsnivå till omgivningen = 1 + 30 + 31 + 32
86 86
-5 -8 -4 -5 -5 -5 -9 -15
-10 -10 -19 -29 -31 -28 -32 -33
3 3 3 3 3 3 3 3
74 71 66 55 53 56 48 41 63

122

Litteraturreferenser
OM VENTILATION OCH LUFTBEHANDLING
(HELTÄCKANDE)
ASHRAE Handbook, USA
• Fundamentals 1997
• HVAC Systems and Equipment 1996
• HVAC Applications 1995
• Refrigeration 1994
OM INNEKLIMAT
VVS Tekniska Föreningen
• Klassindelade Inneklimatsystem
– Riktlinjer och specifikationer R1
• Klassindelade Inneklimatsystem
– Projektering och upphandling A1
• Inneklimat och hälsa H4
SS-EN ISO 7730:2006, Ergonomi för den termiska miljön
– Analytisk bestämning och bedömning av termisk komfort
med hjälp av indexen PMV och PPD samt kriterier för lokal
termisk komfort.
Svensk Ventilation, Bäst i klassen – En bok om lönsamt
inneklimat
Svensk Ventilation, Luften inne dödar
Svensk Ventilation, Andnöd
Professor Ole Fanger, Danmarks Tekniska Högskola har
publicerat ett antal uppsatser och forskningsrapporter
som berör luftkvalitet. Bland dessa märks följande:
• Olf och decipol – de nya enheterna för upplevd
luftkvalitet. VVS & Energi 2/88
• Näsan löser mysteriet med det sjuka huset.
VVS & Energi 2/88
• Luftens turbulens väsentlig för vår dragupplevelse.
VVS & Energi 9/88
• En komfortekvation för inneluftkvalitet.
VVS & Energi 11/88
OM LJUD OCH LJUDBERÄKNINGAR
Akustik & Buller av Johnny Andersson, tredje upplagan,
Ingenjörsförlaget.
BRANDSKYDDSSYSTEM
Fläkt Woods – Brandskyddshandboken, 2006
123
OM LUFTDISTRIBUTIONSSYSTEM OCH FLÄKTAR
VVS Tekniska Föreningen
• Klassindelade luftdistributionssystem
– Riktlinjer och specifikationer R2
• Klassindelade luftdistributionssystem
– Projektering och upphandling A2
• Klassindelade kanalsystem
– Riktlinjer och specifikationer R2:1
• Ventilationssystem – Rensbehov och rensbarhet H6
• Fläktar i kanalsystem H21
• Kanalsystem H22
Kungl Tekniska Högskolan – Klimat och byggnader nr
1/91. Rensning av ventilationskanaler. Chalmers Tekniska
Högskola, Lennart Jagemar – Energiekonomi – Val av
fläktar och kanalutformning. ASHRAE Standard 90.1–1989.
Svensk Ventilation, Eleffektivitet hos fläktar och luftbehandlingsaggregat
(V-skrift 1995:1 rev).
OM BERÄKNING AV KYLEFFEKTER
• ASHRAE Handbook, Fundamentals 1997
• VDI Richtlinien, Tyskland
ENERGIEFFEKTIV PROJEKTERING
OCH UPPHANDLING
Industrilitteratur
ENEU 94, Anvisningar för energieffektiv projektering och
upphandling inom industrin.
ENEU 94K, Anvisningar för energieffektiv projektering
och upphandling inom bl.a kommunal verksamhet.
Energimyndigheten, Översikt över effektiva elmotorer
European Directive for Energy Performance of Buildings, EPBD
Sveriges Verkstadsindustrier, VI, Kalkylera med LCC energi
BYGGREGLER OCH ANVISNINGAR
Boverket – Boverkets Byggregler BBR 2006
Arbetsmiljöverket, AFS 2000:42, Arbetsplatsens utformning
PRODUKTVALSPROGRAM
www.flaktwoods.se

124

Begrepp och definitioner
Några viktiga begrepp
LUFTBEHANDLINGSSYSTEM
De tekniska system som behövs för att till- och bortföra,
distribuera och (för)behandla luft till lokal eller byggnad.
Består i regel av centralt luftbehandlingsaggregat och
luftdistributionssystem.
LUFTDISTRIBUTIONSSYSTEM
System för tryckuppsättning och transport samt till-eller
bortförsel av luft dvs fläktar, kanaler, efterbehandlingsapparater
och luftdon.
KANALSYSTEM
System för transport av luft och gaser, dvs kanaler,
efterbehandlingsapparater och luftdon.
INNEKLIMATSYSTEM
De tekniska system som behövs för att skapa ett visst
inneklimat. Består i regel av luftbehandlingssystem och
rumssystem.
RUMSSYSTEM
De tekniska system som tillsammans med luftbehandlingssystemet
behövs för att skapa ett visst inneklimat i ett rum
eller i en grupp av rum. Består av efterbehandlingsapparater
med reglerutrustning (t ex VAV-apparater, kylbafflar, fläktkonvektorer
och radiatorer) för kylning, värmning och
eventuellt luftflödesreglering samt till- och frånluftsdon.
KLIMATANLÄGGNING
Se ”Inneklimatsystem”. Ventilationsanläggning
Se ”Luftbehandlingssystem”. Avser oftast enklare
anläggning utan möjlighet till kylning av luften.
VAV-SYSTEM (VARIABLE AIR VOLUME)
Inneklimatsystem med variabelt till- och frånluftsflöde
som har luft som energibärare.
125
CAV-SYSTEM (CONSTANT AIR VOLUME)
Inneklimatsystem med konstant till- och frånluftsflöde
som har luft som energibärare.
DCV-SYSTEM (DEMAND CONTROL VENTILATION)
Med Demand Control Ventilation menas behovsstyrd
ventilation. Många utrymmen ventileras med avseende
på topplaster, men med smart design och styrning kan
man behovsstyra ventilationen och reducera energiförbrukningen.
KYLBAFFELSYSTEM
Inneklimatsystem som har vatten som energibärare.
Kylelement placerat i tak och som i huvudsak avger sin
effekt genom att rumsluft cirkulerar förbi (genom) de
kylande ytorna. I kombination med tilluft ökas kyleffekten
på grund av induktion.
FLÄKTKONVEKTORSYSTEM (FAN COIL UNIT)
Inneklimatsystem som har vatten som energibärare och där
rumsluften tvingas passera igenom ett kyl-/värmebatteri.
LCC (LIFE CYCLE COST)
Livscykelkostnad (LCC) beräknas som den totala kostnaden
för en produkt/installation under hela dess livslängd.
Investering + driftskostnad + service och underhållskostnad.
VAS-KLASS
VAS-klass 1500 innebär att en fläkt förbrukar 1.5 kW för
att transportera 1 m3 /s luft.
SFP
Specifik fläkteleffekt.
SFPv
SFP för ett ventilationsaggregat.

KRAVSPECIFIKATION BLAD
Objekt Datum
Typ av byggnad Ort
Drifttid
Dimensionerande utetemperatur, vinter, DUTV °C Fuktinnehåll, vinter g/kg
Dimensionerande utetemperatur, sommar, DUTS °C Fuktinnehåll, sommar g/kg
Övriga gemensamma förutsättningar
TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR KRAV
Rum Beskrivning Golv- Antal Belysn.- Maskin- Fönster Övrigt Min luft- Min luft- Ind./koll. Max. Max. Anmärkningar
nr yta perso- effekt effekt omsättn. flöde reglering lufthast. ljudnivå
ner tbör t t max min (IND/ vid t max
m2 Temperaturvärden °C
W W oms/h l/s KOLL) m/s dB(A)
126
SEAVF/SE 3979

FÖRSLAG TILL TEKNISK LÖSNING BLAD
Objekt Datum
Typ av byggnad Ort
Kommentarer
ALLMÄNT PRODUKTVAL
Rum Beskrivning Kyl- Max Min Värme- Systemval/ Luftföring Dontyp Terminal- Dontyp Anmärkningar
nr effekt luftflöde luftflöde effekt Typrum Omblandande/ Tilluft apparattyp Frånluft
W l/s l/s W undanträngande
127
SEAVF/SE 3980

MOLLIERDIAGRAM FÖR FUKTIG LUFT. LUFTTEMPERATUR -25° C TILL +40° C.
128

TRYCKFALLSDATA FÖR CIRKULÄRT KANALSYSTEM
TRYCKFALLSDATA FÖR REKTANGULÄRT KANALSYSTEM
129

We Bring Air to Life
Fläkt Woods Group
kan erbjuda ett
komplett sortiment
av produkter
och lösningar
för ventilation,
luftbehandling och
industriell luftteknik
Pris 395:-
Fläkt Woods AB
Kung Hans väg 12
SE-192 68 Sollentuna
Tel. 0771-26 26 26
www.fl aktwoods.se
Försäljningskontor
Luleå 0920-25 83 30
Skellefteå 0910-393 36
Umeå 090-71 40 90
Sundsvall 060-67 82 80
Uppsala 018-67 79 40
Västerås 021-83 10 00
Sollentuna 08-626 49 00
Karlstad 054-12 09 50
Örebro 019-26 15 80
Norrköping 011-32 02 50
Jönköping 036-19 30 00
Växjö 0470-71 77 00
Kalmar 0480-156 66
Göteborg 031-83 65 30
Halmstad 035-15 71 20
Helsingborg 042-26 91 80
Malmö 036-19 30 00
FWG_Inneklimathandbok_SE_0812_2_8686 CCJ Kommunikation