Hjälpmedel och grundutrustning i förskola och skola - Västra ...

vgregion.se

Hjälpmedel och grundutrustning i förskola och skola - Västra ...

Hjälpmedel

och

grundutrustning

i

förskola och skola

Maj 2006

Samarbetsrådet för hjälpmedel

Lars Eklind, Charlotte Stigh, Ann Sundén-Ludvigsson, Inger Wiklund, Bosse

Zetterlund, Lisbeth Öhman


Redovisning inför samarbetsrådet

Hjälpmedel/grundutrustning i förskola/skola

Tisdag 23 maj 2006

Göteborg 2006-05-09

Justerat 2006-05-10

Justerat 2006-05-19

Justerat 2006-05-22

Sammanfattning

Arbetsgruppen har under sitt arbete inte kunnat enas om en specificerad lista.

Kommunrepresentanterna menar att den problematik kring förhållningssätt och

ansvarsområden, som bör avhandlas mellan landstings- och kommunanställd

personal inom förskola/skola, inte löses i dagsläget genom att en lista upprättas.

Metoden för att uppmärksamma personal inom kommuner och landsting på ökad

samverkan och delat ansvar, bör vara dialog.

Kommunrepresentanterna föreslår därför att kommunerna och landstingets

verksamhetsansvariga gemensamt tar ansvar för att skapa arenor och forum för

diskussioner mellan habiliteringar och förskolor/skolor kring synen på funktionshinder

i förskola/skola - innan ett beslut om listning av hjälpmedel eller grundutrustning

formuleras.

Problembeskrivning

Arbetsgruppen har i sina diskussioner upprepade gånger fastnat i samtal kring

gränssnitten. I våra diskussioner kring gränsdragningen, har habiliteringens

representant pläderat för att gränsdragning av kostnadsansvar för grundutrustning

skall gå mellan hjälpmedel som är anpassade respektive specialanpassade (enligt

definition i riktlinjerna). Detta, menar kommunrepresentanterna, innebär en allt för vid

tolkning av förskola/skolas ansvar. Gränsdragningen för kommunernas ansvar bör gå

i den grupp av hjälpmedel som här kallas anpassade. Detta synsätt stärks av de

skrivningar som finns i SOU 2004:38 och VG-regionens och VästKoms

gemensamma dokument ”Grundutrustning och hjälpmedel i skolan 2005-09-09”.

Vidare har diskussionerna även rymt samtal kring specialanpassade hjälpmedel. I

den mån ett barn behöver ett specialanpassat hjälpmedel i skolan, förskriver och

tillhandahåller habiliteringen ett sådant hjälpmedel. Om eleven har behov av flera

likadana hjälpmedel, t ex om eleven förflyttar sig mellan olika salar eller byggnader

under skoldagen och även har skolbarnsomsorg under eftermiddagarna, skall

kommunen stå för kostnaden för dessa ”extra specialanpassade hjälpmedel”, anser

habiliteringen.

En lista förmodas, i dagsläget, inte klargöra ansvarsfördelningen, menar

arbetsgruppen.

Inledning

Ansvarsfördelning mellan regionen och kommun när det gäller förskrivning av

personliga hjälpmedel är reglerat i det sk Primärvårdsavtalet, som trädde i kraft 1999

i samband med regionbildningen. Fr o m december 2005 gäller även Riktlinjer för

förskrivning av personliga hjälpmedel, antagna av Västra Götalandsregionen och

2


VästKom. Diskussioner i arbetsgruppen har förts med utgångspunkt i dessa båda

överenskommelser samt även med stöd av de ställningstaganden som förs fram i

SOU 2004:83 - Hjälpmedel.

Bakgrund

Samarbetsrådet för Västra Götalandsregionen och VästKom har gett en arbetsgrupp

- bestående av representanter från Handikappförvaltningen, Primärvården,

Fyrbodals-/, Sjuhärads-/, Skaraborgs-/ och Göteborgsregionens kommunförbund - i

uppdrag att konkretisera och exemplifiera grundutrustning inklusive pedagogiska

hjälpmedel i barnomsorg/skola. Syftet med uppdraget skulle vara att ”på så sätt

skapa en samsyn i Västra Götaland om gränsdragning mellan grundutrustning, inkl

pedagogiska hjälpmedel, i barnomsorg/skola och personliga hjälpmedel till

barn/elever”.

Uppdraget skulle vara slutfört senast den 1 april 2006 men förlängdes, efter

uppmaning från arbetsgruppen om utökad tid, till den 23 maj.

Handikappförvaltningens representant har haft uppdraget att vara sammankallande

för arbetsgruppen, som i sin helhet sammanträtt under fyra halvdagar. Därutöver har

kommunens representanter sammanträtt vid fyra tillfällen då VästKoms direktör Dan

Gustafsson deltog vid två möten. Vidare har kommunrepresentanterna inhämtat och

delgivit verksamhetsansvariga för exempelvis särskola och funktionshinder,

information.

Diskussioner / gränssnitt

Enligt de i regionen antagna riktlinjerna, som bland annat baseras på SOU 2004:83,

definieras personligt förskrivna hjälpmedel respektive grundutrustning och

pedagogiska hjälpmedel på följande sätt;

Personligt förskrivna hjälpmedel

Grundprincipen är att barn- och ungdomar med funktionshinder ska få sina behov av

hjälpmedel tillgodosedda oavsett var han eller hon vistas. Regionen ansvarar för

förskrivningen av personliga hjälpmedel till barn- och ungdomar.

Grundutrustning och pedagogiska hjälpmedel

Grundutrustning är ett begrepp för inredning och utrustning som avser göra den

verksamhet som bedrivs i lokalerna tillgänglig för dem som vistas där.

Grundutrustningen är ett ansvar för den som driver verksamheten.

Gränssnittens betydelse och värde som gräns har diskuterats. Arbetsgruppen har

inte kommit fram till en gemensam syn på var en entydig gräns går, inom de olika

gränssnitten (se ovan - problembeskrivning).

Skolform /-organisation

Det finns en samsyn i arbetsgruppen på ett behov av att differentiera kravet på

grundutrustning inkl pedagogiska hjälpmedel. Kravet skulle exempelvis se olika ut

beroende på om eleverna har sin skolgång i grundskoleklasser eller om de valt

skolgång i specifika särskoleklasser/rh-klasser. Även inom förskolan skulle kraven

skilja mellan ordinarie förskoleavdelningar och resursavdelningar i förskolan.

3


Behövs av flera eller kan användas av flera

Riktlinjerna säger att:

”Skolhuvudmannen ansvarar för hjälpmedel som huvudsakligen är kunskapsbärande,

som kan användas av flera elever, som inte behöver någon omfattande individuell

anpassning eller som utan större svårigheter kan anpassas till andra elever.”

Här har arbetsgruppen haft olika uppfattningar om betydelsen och värdet av detta

gränssnitt. Kommunens representanter menar att grundutrustning skall avgränsas till

att vara aktuell då det finns fler än en elev med likartade behov i enheten/gruppen.

En arbetsstol som inte behövs av fler än en elev måste betraktas som

specialanpassat.

Habiliteringens representant lyfter fram att en grundutrustning under tid kan

användas av flera elever men att det inte är frågan om att dagligen individuellt

anpassa/justera/ställa in produkten.

Konsekvenser för kommunerna och regionen av riktlinjerna kring hjälpmedel i

förskola/skola

Organisation / Kompetens ur ett kommunalt perspektiv

Barnomsorg/skola har idag varken kompetens eller organisation för att hantera ett

utökat ansvar kring hjälpmedel och utrustning. I den mån förskola/skolas ansvar

utökas - utöver det som hittills ansetts vara lokalanpassning, grundutrustning och

pedagogiska hjälpmedel - kan behovet av en stärkt kompetens och en förändrad

organisation vara nödvändig. Rektorer som är ansvariga för verksamheten måste

kunna bedöma behov av hjälpmedel, ha kunskap om utbud, kvalitet och kostnader.

Eventuellt behöver kommunerna skapa en organisation för att hantera hjälpmedel

som inte längre är i bruk.

Barn- och ungdomshabiliteringen har kunskapen om det enskilda barnets behov

samt kunskap om vilket/vilka hjälpmedel som är bäst lämpade. Utifrån grundtankarna

i primärvårdsavtalet är det den huvudman som fattar beslut om insatser som också

svarar för uppföljning och kostnader. Kommunrepresentanterna menar att det är

rimligt att habiliteringarna, som har kunskap och kompetens kring den enskilde och

kring hjälpmedel, också är den som står för kostnaden.

Kommunrepresentanterna menar därför att det inte kan anses samhällsekonomiskt

försvarbart att bygga upp dubbla organisationer kring kompetens och hantering av

hjälpmedel. Den samverkan som finns kring varje barns behov skall även

fortsättningsvis utgå från barnets bästa, i mötet mellan organisationernas kompetens

och ansvar.

Organisation / Kompetens ur ett regionperspektiv

Konsekvenser för Handikappförvaltningens Habiliteringsverksamheten av att

kommunerna inte kan tänka sig att lista grundutrustning i förskola och skola, är att

det fortsätter att ta betydelsefull tid från barnen, till att i varje enskilt fall diskutera vad

som är grundutrustning och vad som ska förskrivas som personliga hjälpmedel.

Kostnader kring enskilda elever

För att få en uppfattning om vilka kostnader som skulle uppstå, vid en listning av

grundutrustning, gjordes en studie i Marks kommun. Listan innehöll följande

produktgrupper/aktiviteter; toalettsitsar/flyttbara toalettstolar – gå på toaletten, bad-/

och duschstolar – i samband med idrottsaktiviteter, vridplattor/liftar – i samband med

överflyttning, samt arbetsstolar – pedagogisk verksamhet.

4


Inventeringen visade att fem barn inom Marks kommun hade tillgång till ovanstående

hjälpmedel. Den sammanlagda kostnaden för hyra av dessa produkter uppgick till 2

tkr/mån (25 tkr/år). I relation till invånarantalet inom Västra Götalandsregionen skulle

då kostnaderna motsvara 1 150 tkr. Kommunrepresentanterna menar dock att

studien inte kan anses vara signifikant för samtliga kommuner i Västra

Götalandsregionen och betonar att utöver kostnader för utrustning/hjälpmedel kan

kommunerna se sig tvingade att bygga upp en ny organisation inom

barnomsorg/skola. Det finns ingen kostnadsberäkning på detta.

Sammanfattande kommentarer från kommunernas representanter

Efter intensiva diskussioner har arbetsgruppen valt att inte formulera ett dokument

som konkretiserar och exemplifierar grundutrustning inklusive pedagogiska

hjälpmedel i barnomsorg/skola.

En exemplifiering av grundutrustning och hjälpmedel i form av en lista förmodas

skapa fler konflikter och större förvirring i ansvarsfrågan mellan landstingets

verksamheter och förskola/skola i kommunerna, än de värdegrundsdiskussioner som

bör/skall föras gemensamt på alla nivåer inom samtliga organisationer. Inkludering är

en process där alla parter måste samverka så att inte barnet/eleven hamnar mellan

stolarna. En nödvändighet för samsyn och helhetslösning för de enskilda

barnen/eleverna, kräver ett processarbete över längre tid än den arbetstid som vår

gruppering haft till sitt förfogande.

Kommunrepresentanterna föreslår att kommunerna och landstingets

verksamhetsansvariga gemensamt tar ansvar för att skapa arenor och forum för

diskussioner mellan habiliteringar och förskolor/skolor kring synen på funktionshinder

i förskola/skola - innan ett beslut om listning av hjälpmedel eller grundutrustning

formuleras. Den problematik som bör avhandlas kommer inte omedelbart att lösas

genom att en lista upprättas. En lista är i dagsläget inte svaret på det

sektorsövergripande förändringsarbete som landsting och kommuner står inför.

Arbetsgruppen

Hjälpmedel/grundutrustning i förskola/skola

Bosse Zetterlund Lars Eklind

Handikappförvaltningen Primärvården

Charlotte Stigh Ann Sundén-Ludvigsson

Göteborgsregionen Sjuhärad

Inger Wiklund Lisbeth Öhman

Fyrbodal Skaraborg

5

More magazines by this user
Similar magazines