31.08.2013 Views

Kris- och katastrofberedskap i VGR.pdf - Västra Götalandsregionen

Kris- och katastrofberedskap i VGR.pdf - Västra Götalandsregionen

Kris- och katastrofberedskap i VGR.pdf - Västra Götalandsregionen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Kris</strong>- <strong>och</strong><br />

<strong>katastrofberedskap</strong><br />

i <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong><br />

Prehospitalt <strong>och</strong> Katastrofmedicinskt Centrum<br />

1


©Prehospitalt <strong>och</strong> Katastrofmedicinskt Centrum, 2011<br />

Fjärde upplagan<br />

Tryck: PKMC<br />

2


Innehåll<br />

Förord ................................................................................................. 4<br />

<strong>Västra</strong> Götaland - länet <strong>och</strong> regionen .................................................5<br />

Risker <strong>och</strong> hot.......................................................................................6<br />

Många allvarliga händelser ..................................................................7<br />

Nationella <strong>och</strong> internationella händelser...............................................8<br />

Målet för den katastrofmedicinska beredskapen ................................10<br />

Definitioner .........................................................................................10<br />

Lagar <strong>och</strong> föreskrifter.......................................................................... 11<br />

Sekretess............................................................................................ 11<br />

<strong>Kris</strong>ledningsnämnd i kommun <strong>och</strong> landsting ......................................12<br />

<strong>Kris</strong>- <strong>och</strong> <strong>katastrofberedskap</strong> - organisation ......................................12<br />

Sjukvårdsledning vid allvarlig händelse ..............................................15<br />

<strong>Kris</strong>kommunikation .............................................................................20<br />

Samverkan .........................................................................................21<br />

Lästips ................................................................................................25<br />

Ordlista ...............................................................................................26<br />

3


Förord<br />

Varje sjukvårdshuvudman i Sverige har ansvar för att det finns en katastrofmedicinsk<br />

beredskap inom sitt geografiska område. I <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong><br />

är det Prehospitalt <strong>och</strong> katastrofmedicinskt centrum (PKMC) som<br />

ansvarar för att det finns en beredskap för ”det som inte får hända, men som<br />

ändå gör det”.<br />

<strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong> har under åren drabbats av flera allvarliga<br />

händelser. Erfarenheterna från dessa händelser ligger som grund för planer,<br />

utbildning <strong>och</strong> övning av regionens personal samt hur den regionala katastrofmedicinska<br />

ledningen är organiserad.<br />

I skriften används samlingsbegreppet allvarlig händelse som för sjukvården<br />

täcker hela skalan från inträffad händelse eller hot om stor händelse till<br />

katastrof. Begreppet extraordinär händelse används i lagtext om kommun<br />

<strong>och</strong> landsting. De exakt återgivna definitionerna finns att läsa på sidan 10.<br />

Denna skrift riktar sig till alla som vill skaffa sig en översiktlig bild av<br />

den katastrofmedicinska beredskapen i <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong>. Direkt<br />

berörd personal bör komplettera sin kunskap genom att delta i utbildningar<br />

<strong>och</strong> övningar som kontinuerligt genomförs inom ämnesområdet <strong>och</strong> ta del<br />

av den regionala <strong>och</strong> de lokala medicinska katastrofplanerna. I februari<br />

2011 antog regionfullmäktige en krishanteringsplan för <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong><br />

utarbetad av säkerhetsstrategiska avdelningen <strong>och</strong> regionkansliets<br />

informationsavdelning. Planen inkluderar också en kriskommunikationsplan.<br />

Syftet med planen är att klargöra roller, ansvar <strong>och</strong> uppgifter före,<br />

under <strong>och</strong> efter en händelse som påverkar <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong>s nämnder/styrelser/bolag/privata<br />

vårdgivare i <strong>Västra</strong> Götaland.<br />

Göteborg i oktober 2011<br />

Annika Hedelin<br />

Beredskapschef<br />

4


<strong>Västra</strong> Götaland - länet <strong>och</strong> regionen<br />

<strong>Västra</strong> Götaland sträcker sig från Svenljunga i söder till Bengtsfors i norr.<br />

Länet har närmare 1,6 miljoner invånare <strong>och</strong> 49 kommuner, varav Göteborg<br />

är den största. Geografiskt är <strong>Västra</strong> Götaland ett av de största länen i Sverige<br />

med en yta på cirka 24 000 kvadratkilometer.<br />

<strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong> verkar inom <strong>Västra</strong> Göta lands län, ansvarar<br />

för hälso- <strong>och</strong> sjukvården <strong>och</strong> driver de regionala tillväxt- <strong>och</strong> utvecklingsfrågorna<br />

i länet. Från <strong>och</strong> med 1 januari 2012 är <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong><br />

ensam ägare till Västtrafik <strong>och</strong> regional myndighet för kollektivtrafik.<br />

PKMC, Prehospitalt <strong>och</strong> Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens<br />

enhet för kris- <strong>och</strong> <strong>katastrofberedskap</strong> i <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong>. PKMC<br />

har det regionala ansvaret för beredskap vid allvarliga händelser <strong>och</strong> bedriver<br />

utbildning lokalt, regionalt, nationellt <strong>och</strong> internationellt.<br />

Foto: Sergio Joselovsky<br />

Foto: Sergio Joselovsky<br />

Foto: Sergio Joselovsky<br />

Foto: Veronica Svensson<br />

5


Risker <strong>och</strong> hot<br />

<strong>Västra</strong> Götaland är ett av de folktätaste områdena i landet. Det är nordens<br />

största transportregion <strong>och</strong> knutpunkt för vägar <strong>och</strong> järnvägar. Den industriella<br />

verksamheten sysselsätter ett stort antal personer <strong>och</strong> hanterar många<br />

olika typer av farliga ämnen.<br />

Kommuner <strong>och</strong> landsting ska enligt lag analysera vilka extraordinära<br />

händelser som kan inträffa inom kommunen respektive landstinget <strong>och</strong> hur<br />

de kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas<br />

<strong>och</strong> sammanställas i en risk- <strong>och</strong> sårbarhets analys. Regionens olika förvaltningar<br />

ansvarar för risk- <strong>och</strong> sårbarhetsanalyser inom sina egna verksamheter.<br />

En regional analys skall årligen rapporteras till Socialstyrelsen <strong>och</strong><br />

Myndigheten för samhällsskydd <strong>och</strong> beredskap (MSB).<br />

Oljeraffinaderierna i Göteborg <strong>och</strong> Lysekil <strong>och</strong> den petrokemiska industrin<br />

i <strong>Västra</strong> Götaland utgör stora riskområden. Många industrier, särskilt<br />

runt Göteborg <strong>och</strong> Stenungsund, hanterar kemikalier <strong>och</strong> explosiva material.<br />

Trafiken på land, till sjöss <strong>och</strong> i luften medför många olika risker. På E45<br />

transporteras den största volymen giftiga gaser i Sverige. Stora mängder farligt<br />

gods transporteras också på E6 <strong>och</strong> E20. En händelse med farligt gods i tätbebyggt<br />

område skulle kunna få ohyggliga konsekvenser för människor <strong>och</strong> miljö.<br />

Sjöfarten i regionen är intensiv. Hälften av landets export via hamnar<br />

sker från Göteborg. Göteborgs hamn är nordens största räknat till antal ton<br />

som lossas <strong>och</strong> lastas årligen. Färjorna från Göteborg transporterar drygt 1,5<br />

• Raffinaderierna i Göteborg <strong>och</strong> Lysekil<br />

• Den petrokemiska industrin i<br />

6<br />

Stenungsund<br />

• Rangerbangården i Göteborg<br />

• Riksvägar <strong>och</strong> europavägar med tät<br />

trafik<br />

• Götaälvdalen <strong>och</strong> Munkedals kommun<br />

med rasrisk<br />

Särskilda riskområden i <strong>Västra</strong> Götaland<br />

• Ett flertal industrier som hanterar farliga<br />

ämnen<br />

• Trafiktunnlar där räddningsproblem kan<br />

uppstå<br />

• Färjetrafiken på Kattegatt <strong>och</strong> Skagerrak<br />

• Flera flygplatser med linjetrafik<br />

• Stora publika evenemang


miljoner passagerare årligen. Inte sällan transporteras passagerare <strong>och</strong> farliga<br />

ämnen på samma fartyg. Flygtrafiken <strong>och</strong> transport av flygbränsle medför<br />

också risker. I <strong>Västra</strong> Götaland finns flera flygplatser med linjetrafik.<br />

Industribränder, bränder i varuhus <strong>och</strong> festlokaler har blivit färre, men<br />

när en sådan brand inträffar kan konsekvenserna bli förödande. Anlagda<br />

bränder i t ex skolor, containers <strong>och</strong> bostäder ökar däremot.<br />

I <strong>Västra</strong> Götaland finns inga kärnkraftsanläggningar, men det är nära till<br />

kärnkraftverket Ringhals i Halland. En riskfaktor som tillkommit är joniserat<br />

material på soptippar <strong>och</strong> radioaktiva ämnen på sjukhusen <strong>och</strong> i industrin.<br />

Risken för naturkatastrofer är förhållandevis liten i vårt land. Det inträffar<br />

dock varje år händelser som står naturkatastroferna nära. Exempel på sådana<br />

händelser är snöoväder, stormar, översvämningar, ras <strong>och</strong> jordskred.<br />

Många allvarliga händelser<br />

<strong>Västra</strong> Götaland är den del av Sverige som drabbats av flest allvarliga händelser.<br />

Exempel på sådana är tåg olyckan i Lerum 1987, branden på fartyget<br />

Scandinavian Star 1990, spårvagnsolyckan vid Vasaplatsen i Göteborg 1992<br />

<strong>och</strong> diskoteksbranden på Hisingen 1998.<br />

I juni 2001 uppstod kravaller vid EU:s toppmöte i Göteborg. Sjukvård, polis<br />

<strong>och</strong> räddningstjänst mötte en ny typ av scenario där händelseförloppen ändrades<br />

snabbt <strong>och</strong> oroligheter utbröt på flera ställen samtidigt. Även svåra väderförhållanden<br />

kan ge anledning till att den regionala katastrofmedicinska ledningen<br />

(RKML) aktiveras. De kalla vintrarna 2009-2011 med ovanligt mycket snö <strong>och</strong><br />

hårda vindar föranledde att RKML aktiverades i samband med SMHI:s vädervarning<br />

klass 2. När en klass 2-varning utfärdas betyder det en ”väderutveckling<br />

som kan innebära fara för allmänheten”.<br />

Flera större händelser har inträffat utanför <strong>Västra</strong> Götaland som berört vår<br />

verksamhet <strong>och</strong> aktiverat RKML. Ett exempel är bussolyckan utanför Arboga<br />

där nästan alla inblandade kom från Skaraborg. Andra exempel är godståget<br />

lastat med klor som spårade ur mellan Anneberg <strong>och</strong> Kungsbacka i Halland,<br />

söder om Göteborg <strong>och</strong> terrorattacken i juli Norge 2011.<br />

7


Exempel på allvarliga händelser i <strong>Västra</strong> Götaland<br />

1977 Jordskred i Tuve 9 döda 62 skadade<br />

1978 Brand på stadshotellet i Borås 20 döda 50 skadade<br />

1980 Tjörnbron rasar 8 döda<br />

1987 Tågolycka i Lerum 9 döda 130 skadade<br />

1990 Fartygsbrand på Scandinavian Star 158 döda 30 skadade<br />

1992 Spårvagnsolycka i Göteborg 13 döda 37 skadade<br />

1998 Diskoteksbrand i Göteborg 63 döda 213 skadade<br />

2001 Kravaller vid EU-toppmötet i Göteborg 143 skadade<br />

2002 Klorgasutsläpp i Skara sommarland 39 till sjukhus<br />

2006 Jordskred i Småröd<br />

2008 Åkattraktionen Rainbow på Liseberg rasar 33 skadade<br />

2009 Influensapandemi<br />

2010 Snöoväder, februari<br />

2010 Askmoln från Island<br />

2010 Bombhot mot Göteborg<br />

Nationella <strong>och</strong> internationella händelser<br />

Tsunamin i Sydostasien<br />

Händelser som inträffar i andra delar av världen kan i högsta grad påverka<br />

oss i Sverige. Tsunamin i Sydostasien 2004 fick katastrofala följder för<br />

ett stort antal länder. I området, främst i Thailand, vistades drygt 17 000<br />

svenskar. Det stod tidigt klart att Sverige var ett av de hårdast drabbade<br />

länderna i Europa. Antalet saknade <strong>och</strong> omkomna svenskar i flodvågskatastrofen<br />

uppgick till närmare 550.<br />

Stormen Gudrun<br />

I januari 2005 drog stormen Gudrun in över södra Sverige. Det var en svår<br />

storm med orkanstyrka i vindbyarna <strong>och</strong> ledde till omfattande skador på<br />

den samhällsviktiga infrastrukturen. Många tusentals hushåll, framför allt<br />

på landsbygden, fick klara sig utan värme, el <strong>och</strong> vatten under flera veckor.<br />

Fler än tio personer omkom under stormen, eller som en följd av den.<br />

8


Terrorhandlingar <strong>och</strong> krig<br />

Flera mycket allvarliga terroristattacker har inträffat under de senaste åren.<br />

Den 11 september 2001 i New York, Pentagon <strong>och</strong> Pennsylvania då tusentals<br />

personer dog. I mars 2004 exploderade bomber på fyra pendeltåg i Madrid,<br />

190 människor miste livet <strong>och</strong> mer än 1500 skadades. Den 7 juli 2005 utlöstes<br />

bomber i Londons tunnelbana. Mer än 50 personer dog <strong>och</strong> över 700<br />

skadades. I november 2008 dödades över 100 personer <strong>och</strong> minst tre gånger<br />

så många skadades då en grupp män beväpnade med automatvapen <strong>och</strong> granater<br />

gick till koordinerad kommandoattack på olika platser i Bombay. Den<br />

27 juli 2011 skakades Oslo av en mycket kraftig bombladdning som detonerade<br />

intill regeringskansliet. Samtidigt pågick dödsskjutning av ungdomar<br />

från det norska arbetarpartiets sommarläger på Utøja. 76 personer fick sätta<br />

livet till <strong>och</strong> närmare ett 100-tal skadades, många mycket svårt.<br />

Samhällsutvecklingen har lett till ökade risker för terroristhandlingar <strong>och</strong><br />

sabotage, kemiska olyckor <strong>och</strong> kärnkraftskatastrofer. Detta är alltså något<br />

som olika myndigheter måste ha med i sin planering.<br />

Under kriget i Libanon, juli 2006, genomfördes den största evakuering av<br />

svenskar från utlandet någonsin. Cirka 8 500 svenska medborgare <strong>och</strong> andra<br />

personer bosatta här evakuerades tillbaka till Sverige. Behovet av vård var<br />

inte stort, däremot fanns ett stort behov av psykosocialt stöd.<br />

Trots att många länder minskar de militära anslagen <strong>och</strong> drar ner på<br />

vapentillverkningen är det internationella läget långt ifrån stabilt. Hur<br />

<strong>Västra</strong> Götalands regionens sjukvård ska organiseras vid höjd beredskap<br />

(krig) finns beskrivet i den regionala katastrofmedicinska planen.<br />

Katastrofmedicinsk beredskap för svenska insatser utomlands<br />

Den 1 september 2008 trädde lagen om katastrofmedicinsk beredskap, som en<br />

del av svenska insatser utomlands, i kraft. Socialstyrelsen har fått uppdraget att<br />

ta fram föreskrifter som behövs för den katastrofmedicinska delen av insatsen.<br />

<strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong> är ett av de sex landsting som i lagen utpekas<br />

att ha beredskap för att skicka läkare <strong>och</strong> sjuksköterskor att bistå drabbade<br />

9


svenskar i annat land efter beslut som fattas av regeringen. <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong><br />

har utbildat <strong>och</strong> tränat de läkare <strong>och</strong> sjuksköterskor som<br />

ingår i den s k stödstyrkan. Stödstyrkan larmas genom regional tjänsteman i<br />

beredskap (RTiB).<br />

Målet för den katastrofmedicinska beredskapen<br />

Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong> är att:<br />

• minimera konsekvenserna för somatiska <strong>och</strong> psykiska följdverkningar<br />

för drabbade <strong>och</strong> indirekt drabbade<br />

• kunna aktivera, samordna <strong>och</strong> omfördela resurser så att god medicinsk<br />

kvalitet vidmakthålls<br />

• den regionala organisationen skall kunna vara i drift dygnet runt årets<br />

alla dagar<br />

• utifrån medicinska riskinventeringar <strong>och</strong> analyser vidta åtgärder som<br />

minskar faran för allvarliga händelser i regionen<br />

• upprätthålla <strong>och</strong> säkerställa funktions- <strong>och</strong> driftsäkerhet.<br />

Definitioner<br />

Allvarlig händelse<br />

En händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras,<br />

ledas <strong>och</strong> användas på särskilt sätt.<br />

Stor olycka<br />

En allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta<br />

behovet, men där det genom omfördelning av resurser <strong>och</strong> förändrad teknik är möjligt<br />

att upprätthålla normala kvalitetskrav.<br />

Katastrof<br />

En allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta<br />

behovet <strong>och</strong> belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder<br />

inte längre kan upprätthållas.<br />

Extraordinär händelse<br />

En händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande<br />

risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner <strong>och</strong> kräver skyndsamma<br />

insatser av kommunen eller landstinget.<br />

10


Lagar <strong>och</strong> föreskrifter<br />

Den katastrofmedicinska beredskapen styrs av<br />

flera lagar <strong>och</strong> föreskrifter, som till exempel:<br />

• Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdslagen (1982:763)<br />

• Smittskyddslagen (2004:168)<br />

• Offentlighets- <strong>och</strong> sekretesslag (2009:400)<br />

• Säkerhetsskyddslagen (1996:627)<br />

• Patientdatalagen (2008:355)<br />

• Lag om kommuners <strong>och</strong> landstings åtgärder inför <strong>och</strong> vid extraordinära<br />

händelser i fredstid <strong>och</strong> höjd beredskap (2006:544)<br />

• Lag (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser<br />

utomlands. Till lagen hör också en förordning (2008:553)<br />

• Socialstyrelsens föreskrifter <strong>och</strong> allmänna råd avseende<br />

katastrofmedicinsk beredskap <strong>och</strong> planläggning inför höjd beredskap<br />

(SOSFS 2005:13 M)<br />

Offentlighet <strong>och</strong> sekretess<br />

Offentlighets- <strong>och</strong> sekretesslagen innehåller bestämmelser om sekretess inom<br />

hälso- <strong>och</strong> sjukvården. Lagen säger att en uppgift om patienter inte får lämnas<br />

ut, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller den-<br />

nes närstående lider men.<br />

Bestämmelser om tystnadsplikt för hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspersonal finns<br />

i lagen om yrkesverksamhet på hälso- <strong>och</strong> sjukvårdens område. Sekretesslagen<br />

<strong>och</strong> sjukvårdspersonalens tystnadsplikt gäller även vid allvarliga händelser<br />

<strong>och</strong> katastrofer.<br />

Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag (SFS 2010:659).<br />

Syftet är att göra vården säkrare <strong>och</strong> att det ska bli enklare för patienter att<br />

anmäla felbehandling.<br />

11


<strong>Kris</strong>ledningsnämnd i kommun <strong>och</strong> landsting<br />

Enligt lag ska det finnas en krisledningsnämnd i varje kommun <strong>och</strong> lands-<br />

ting för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. Ordföranden i<br />

krisledningsnämnden bedömer när nämnden ska träda i funktion. Om det blir<br />

nödvändigt, på grund av en händelses art eller omfattning, kan krislednings-<br />

nämnden överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder.<br />

12<br />

I <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong> består krisledningsnämnden av fem ledamöter<br />

ur regionstyrelsen.<br />

<strong>Kris</strong>- <strong>och</strong> <strong>katastrofberedskap</strong> - organisation<br />

Prehospitalt <strong>och</strong> Katastrofmedicinskt Centrum<br />

Prehospitalt <strong>och</strong> Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC) är <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong>s<br />

enhet för kris- <strong>och</strong> <strong>katastrofberedskap</strong> <strong>och</strong> har det övergripande<br />

regionala ansvaret för att skapa en välfungerande kris- <strong>och</strong> katastrofmedicinsk<br />

beredskap. I arbetet ingår att upprätta planer som beskriver hur hälso-<br />

<strong>och</strong> sjukvården ska organiseras vid hot om eller inträffad allvarlig händelse.<br />

PKMC ansvarar också för att förtroendevalda <strong>och</strong> anställd personal får<br />

utbildning, träning <strong>och</strong> övning för att kunna utföra sina uppgifter vid en<br />

allvarlig händelse. Utbildningarna genomförs lokalt, regionalt, nationellt<br />

<strong>och</strong> internationellt.<br />

Regionala planer<br />

De planer som finns på regional nivå - regional katastrofmedicinsk plan,<br />

epidemiplan inkl pandemiplan <strong>och</strong> säkerhetsskyddsplan - följer regionens<br />

krishanteringsplan.<br />

Den regionala katastrofmedicinska planen bygger på Socialstyrelsens<br />

föreskrifter <strong>och</strong> allmänna råd <strong>och</strong> ska ligga till grund för sjukvårdsinrättningarnas<br />

lokala katastrofmedicinska planer.


PKMC ansvarar för att den regionala katastrofmedicinska planen är aktuell<br />

<strong>och</strong> att berörda befattningshavare i <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong> är bekanta<br />

med innehållet. Planen godkänns av regionala katastrofmedicinska kommittén<br />

<strong>och</strong> fastställs sedan av regionstyrelsen.<br />

Regional katastrofmedicinsk kommitté<br />

Den regionala katastrofmedicinska kommittén består av representanter från<br />

regionledningen, samtliga sjukhusgrupper, säkerhetsstrategiska enheten, primärvården,<br />

smittskyddsenheten, informationsenheten <strong>och</strong> PKMC. Kommittén<br />

beslutar om gemensamma riktlinjer för den katastrofmedicinska verksamheten.<br />

Lokala planer - sjukhus <strong>och</strong> primärvård<br />

De lokala planerna ska fungera som underlag för hur resurserna används<br />

bäst när belastningen på sjukvården är hög. De ska också beskriva hur det<br />

katastrofmedi cinska arbetet på varje enhet ska organiseras. Larm- <strong>och</strong> åtgärdslistor,<br />

utrymnings- <strong>och</strong> brandplaner är exempel på de lokala planernas<br />

innehåll. I varje plan ska också finnas riktlinjer för hur personalen ska tas om<br />

hand genom exempelvis avlastningssamtal efter avslutad insats.<br />

Planerna ska uppdateras kontinuerligt <strong>och</strong> vara kända av personalen. Den<br />

lokala katastrofmedicinska kommittén ansvarar för att planerna hålls aktuella.<br />

Lokal katastrofmedicinsk kommitté<br />

Varje sjukhusområde ska ha en lokal katastrofmedicinsk kommitté för planering<br />

av den katastrofmedicinska verksamheten. Kommittén ansvarar för<br />

att den lokala katastrofmedicinska planen är aktuell, följer övergripande<br />

beslut <strong>och</strong> är känd av berörd personal.<br />

I kommittén ingår t ex representanter för sjukhusledningen, sjukhusets olika<br />

verksamheter, lokal beredskapssamordnare, personal med psykosocial kompetens<br />

<strong>och</strong> informatör.<br />

13


Stabsrummet på PKMC, Svangatan i Göteborg Foto: Jonas Sundquist, PKMC<br />

14<br />

Beredskapsgrader inom sjukvården<br />

Stabsläge<br />

Utlöses vid larm om en händelse eller hot där omfattningen är oklar <strong>och</strong> tillgängliga<br />

sjukvårdsresurser kan bli otillräckliga. Ökad beredskap för akut omhändertagande<br />

nås inom ramen för tillgängliga resurser. Kapacitet kan frigöras bland annat genom<br />

att planerade behandlingar skjuts upp <strong>och</strong> att personal i avgående skift stannar<br />

på arbetsplatsen. En ledningsansvarig läkare träder i funktion för planering <strong>och</strong><br />

organisation av den medicinska verksamheten.<br />

Förstärkningsläge<br />

Utlöses vid larm om en händelse där tillgänglig kapacitet kommer att bli otillräcklig<br />

för det akuta omhändertagandet, men det ändå kan förväntas räcka med begränsad<br />

resursförstärkning. Förstärkningsläge innebär att särskild sjukvårdsledning<br />

träder i funktion. Sjukvårdsverksamheten förstärks punktvis där det är nödvändigt,<br />

exempelvis på akutmottagningen <strong>och</strong> operations- <strong>och</strong> intensivvårdsavdelningen.<br />

Katastrofläge<br />

Utlöses vid larm om en händelse där det är helt klart att det krävs resurser långt<br />

över de tillgängliga för det akuta omhändertagandet <strong>och</strong> för att klara verksamheten<br />

under ett långdraget förlopp. Alla de funktioner som behövs för att ta hand om ett<br />

stort antal patienter mobiliseras. Extra personal kallas in enligt larmlistor.


Sjukvårdsledning vid allvarlig händelse<br />

I varje landsting ska det finnas en särskild sjukvårdsledning. Med särskild<br />

sjukvårdsledning menas en förberedd organisation för att leda hälso- <strong>och</strong><br />

sjukvårdens insatser vid allvarlig händelse. Särskild sjukvårdsledning<br />

utövas regionalt, lokalt (på sjukhus <strong>och</strong> vårdcentral) <strong>och</strong> i skadeområde.<br />

Särskild sjukvårdsledning på regional nivå<br />

Regional tjänsteman i beredskap<br />

I <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong> finns en regional tjänsteman i beredskap (RTiB)<br />

dygnet runt årets alla dagar. RTiB är en person med medicinsk utbildning<br />

<strong>och</strong> fördjupade kunskaper i krishantering, som är anställd på PKMC <strong>och</strong><br />

kan ta emot larm vid allvarlig händelse. RTiB larmas via SOS Alarm utifrån<br />

fastställda kriterier. RTiB ska vara operativ inom fem minuter <strong>och</strong> snabbt<br />

kunna upprätta särskild sjukvårdsledning på regional nivå i samverkan<br />

med regional beredskapsläkare.<br />

Vid planerade händelser med hög riskbild, exempelvis vissa fotbollsmatcher,<br />

konserter <strong>och</strong> demonstrationer, informeras <strong>och</strong> larmas RTiB enligt<br />

normala larmvägar.<br />

Regional beredskapsläkare<br />

Förutom regional tjänsteman i beredskap finns i <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong><br />

en organisation med regional beredskapsläkare (RBL). RBL är en ledningsutbildad<br />

läkare med lång erfarenhet <strong>och</strong> särskild utbildning inom katastrofmedicin.<br />

En regional beredskapsläkare finns i beredskap dygnet runt årets<br />

alla dagar <strong>och</strong> söks vid behov av RTiB.<br />

15


Regional kris- <strong>och</strong> katastrofmedicinsk ledning<br />

Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML) bedriver särskild sjukvårdsledning<br />

på regional nivå.<br />

RKML har till uppgift att stödja, samordna <strong>och</strong> vid behov leda sjukvårdsinsatsen<br />

i regionen vid överhängande hot om eller vid en allvarlig händelse.<br />

RKML arbetar i första skedet operativt <strong>och</strong> sedan i huvudsak med strategiska<br />

ledningsuppgifter på regional nivå.<br />

Vid en allvarlig händelse är regional tjänsteman i beredskap (RTiB) larmmottagare.<br />

RTiB har befogenhet att utöva särskild sjukvårdsledning på<br />

regional nivå. I första fasen organiseras den med RTiB <strong>och</strong> RBL. Vid behov<br />

utökas <strong>och</strong> förstärks grundbemanningen <strong>och</strong> regional katastrofmedicinsk<br />

ledning upprättas.<br />

Regional katastrofmedicinsk ledning har befogenheter att använda regionens<br />

totala materiella <strong>och</strong> personella resurser i akuta lägen vid allvarliga händelser.<br />

Regional kris- <strong>och</strong> katastrofledning har bl a till uppgift att<br />

• samordna <strong>och</strong> vid behov leda regionens sjukvård<br />

• inventera regionens sjukvårdsresurser <strong>och</strong> vid behov även hos andra sjukvårdshuvudmän<br />

i landet <strong>och</strong> utomlands stödja sjukvårdens ledning i skadeområdet <strong>och</strong> på<br />

sjukvårdsinrättning<br />

• samverka med experter inom olika områden<br />

• vara en kanal till sjukvården i <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong> för lokala, regionala <strong>och</strong><br />

centrala myndigheter <strong>och</strong> organisationer<br />

• ansvara för kontakter med andra sjukvårdshuvudmän, myndigheter <strong>och</strong> organisationer<br />

• ansvara för samordnad intern <strong>och</strong> extern information på regionnivå<br />

• informera regionledningen <strong>och</strong> vid behov krisledningsnämnden.<br />

Särskild sjukvårdsleding på lokal nivå ska bl a<br />

• mobilisera sjukhusets resurser enligt katastrofplanen<br />

• bedöma det förväntade behovet av vård <strong>och</strong> omhändertagande<br />

• leda <strong>och</strong> samordna verksamheten inom sjukhuset<br />

• ansvara för information inom den egna verksamheten, till anhöriga <strong>och</strong> massmedia<br />

• planera resurserna på längre sikt<br />

• samverka med den regionala kris- <strong>och</strong> katastrofledningen<br />

16


Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå<br />

Akutsjukhus<br />

Alla akutsjukhus i <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong> ska ha en särskild sjukvårdsledning<br />

som avgör vilken beredskapsgrad som gäller i den egna verksamheten<br />

vid en allvarlig händelse.<br />

Vid hot eller larm om en allvarlig händelse har en jourhavande läkare det<br />

initiala ledningsansvaret. Så snart som möjligt organiseras sjukhusets katastrofledningsgrupp<br />

som tar över ledningen av det egna sjukhuset. På varje<br />

sjukhus ska det finnas lokaler som är förberedda för katastrofledningsgruppen.<br />

Lokalerna måste ha kommunikationsutrustning som exempelvis telefoner<br />

<strong>och</strong> fax, plottingtavlor <strong>och</strong> annan teknisk utrustning som kan anpassas<br />

efter behov <strong>och</strong> lokala förutsättningar.<br />

Psykosocialt krisstöd<br />

Psykosocialt krisstöd till drabbade, anhöriga <strong>och</strong> personal är en del av det<br />

katastrofmedicinska arbetet. Personer med speciell kompetens inom området<br />

bör finnas med i särskild sjukvårdsledning. Varje akutsjukhus bör ha lokaler<br />

förberedda för krisstödsinsatser till drabbade <strong>och</strong> närstående.<br />

Primärvården<br />

Vårdcentraler<br />

Alla vårdcentraler i <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong> - offentliga <strong>och</strong> kontrakterade<br />

som ingår i VG Primär - ska ha en katastrofmedicinsk plan för att bland annat<br />

kunna ta emot lätt skadade.<br />

Särskild sjukvårdsledning i skadeområdet<br />

Den sjukvårdspersonal som först anländer till skadeområdet, vanligtvis<br />

personalen i första ambulansen, är de som inledningsvis leder sjukvårdens<br />

insats i skadeområdet. Den särskilda sjukvårdsledningen i skadeområdet<br />

består av sjukvårdsledare <strong>och</strong> medicinskt ansvarig.<br />

17


Sjukvårdsledaren leder sjukvårdsinsatsen tillsammans med medicinskt<br />

ansvarig <strong>och</strong> samverkar med övriga aktörer på plats som exempelvis räddningsledare<br />

från räddningstjänst <strong>och</strong> polisinsatschef.<br />

Medicinskt ansvarig har ansvar för medicinska inriktningsbeslut. Sjukvårdsledaren<br />

har ansvar för bland annat samverkan, logistik <strong>och</strong> kommunikation.<br />

Sjukvårdsledarens <strong>och</strong> den medicinskt ansvariges uppgifter kan övertas<br />

av den regionala sjukvårdsledningen genom regional beredskapsläkare eller<br />

annan katastrofmedicinskt <strong>och</strong> ledningsutbildad läkare på plats. Sjukvårdsledare<br />

<strong>och</strong> medicinskt ansvarig ingår då i den nya ledningens stab.<br />

All sjukvårdspersonal som arbetar i skadeområdet ska bära tydlig funktionsmärkning.<br />

Klädseln ska vara grön <strong>och</strong> befattningen framgå av skyltning<br />

enligt Socialstyrelsens normer.<br />

Omhändertagande av skadade, prioritering, dokumentation <strong>och</strong> journalhantering<br />

sker utifrån fastställda principer <strong>och</strong> rutiner enligt MIMMS (Major<br />

Incident Medical Management and Support). MIMMS är ett engelskt koncept<br />

för ledning av sjukvård i skadeområdet vid allvarlig händelse <strong>och</strong> används av<br />

ett stort antal länder inom EU. <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong> har utbildat ambulans-<br />

<strong>och</strong> sjukvårdspersonal enligt MIMMS sedan 2001. För att läsa mer om<br />

MIMMS titta bland lästips på sidan 25.<br />

Sjukvårdsgrupper<br />

I <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong> finns sjukvårdsgrupper som kan arbeta över<br />

hela regionen. En sjukvårdsgrupp består vanligtvis av en sjuksköterska <strong>och</strong><br />

en läkare <strong>och</strong> består av personal från sjukhusen <strong>och</strong> ambulanshelikoptern.<br />

PKMC ansvarar för att personalen i sjukvårdsgrupperna får utbildning,<br />

träning <strong>och</strong> övning <strong>och</strong> akutsjukhusen i regionen ansvarar för att det finns<br />

personal för bemanning av sjukvårdsgrupperna.<br />

Sjukvårdsgrupperna larmas av regional tjänsteman i beredskap (RTiB)<br />

enligt förutbestämda kriterier. De larmas i första hand från sjukhusområden<br />

som inte är direkt berörda av den aktuella händelsen <strong>och</strong> som inte är mottagande<br />

sjukhus av drabbade.<br />

Larmkriterierna för regional sjukvårdsgrupp är händelser med stort skadeutfall<br />

eller hot om stort skadeutfall eller långvariga räddningsarbeten.<br />

18


Triage vid allvarlig händelse<br />

Triage, eller prioritering, är det första steget i den medicinska insatsen vid<br />

en allvarlig händelse. Syftet med triage är att få rätt patient till rätt plats i<br />

rätt tid. Triage bör utföras vid alla tillfällen då antalet skadade överstiger de<br />

omedelbart tillgängliga resurserna.<br />

Registrering av skadade <strong>och</strong> oskadade<br />

Triagekorten (Smart tag) som sjukvården använder för prioritering av skadade<br />

har alla ett unikt id-nummer, plats för dokumentation <strong>och</strong> en remsa för<br />

registrering vid avtransport från skadeområdet.<br />

De patienter som kommer till sjukhus i samband med en allvarlig händelse<br />

registreras också enligt särskilda rutiner. Triagekortet som innehåller dokumentation<br />

om patienten är en journalhandling <strong>och</strong> bifogas sjukhusjournalen.<br />

Polisens katastrofregister<br />

Polisen registrerar samtliga döda <strong>och</strong> skadade vid en allvarlig händelse i<br />

ett centralt katastrofregister. Detta utförs parallellt med sjukvårdens registrering.<br />

Det är alltså i första hand till polismyndigheten som anhöriga ska<br />

vända sig för att få information.<br />

Foto: Carl-Johan Ludwig, Norrlandsflyg<br />

19


<strong>Kris</strong>kommunikation<br />

Vid överhängande hot om eller vid en allvarlig händelse uppstår omedelbart<br />

kravet på lätt tillgänglig information. Det är avgörande för händelseutvecklingen<br />

att ge så korrekt information som möjligt, så snabbt <strong>och</strong> på ett så bra<br />

sätt som möjligt.<br />

Information på skadeplatsen<br />

För att i en kaotisk situation kunna ge en enhetlig bild av vad som har inträffat<br />

ansvarar räddningsledare, polisinsatschef, sjukvårdsledare <strong>och</strong> medicinskt<br />

ansvarig tillsammans för att informera drabbade, media <strong>och</strong> allmänhet.<br />

Var <strong>och</strong> en uttalar sig enbart om den egna organisationen <strong>och</strong> insatsen<br />

<strong>och</strong> de frågor som man på plats ansvarar för.<br />

Samordnad regional information<br />

Den regionala katastrofmedicinska ledningen (RKML) samordnar <strong>och</strong> sammanställer<br />

övergripande regional information, både internt till <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong><br />

<strong>och</strong> externt till drabbade, allmänhet, samverkande myndigheter,<br />

organisationer <strong>och</strong> massmedia. RKML ska förmedla helhetsbilden av en<br />

Ansvarsområden<br />

• Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för hälso- <strong>och</strong> sjukvården.<br />

• Kommunen ansvarar bland annat för den kommunala räddningstjänsten, stöd, service<br />

<strong>och</strong> information till innevånarna.<br />

• Polisen ansvarar bland annat för registrering av oskadade <strong>och</strong> döda, trafikreglering,<br />

upprätthållande av lag <strong>och</strong> ordning <strong>och</strong> eftersökning av försvunnen person.<br />

• Sjöfartsverket ansvarar för sjöräddning <strong>och</strong> flygräddning.<br />

• Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraftsanläggningar.<br />

20


händelse ur sjukvårdens perspektiv, medan respektive sjukhus <strong>och</strong> vårdcentral<br />

endast svarar <strong>och</strong> ansvarar för information om den egna verksamheten.<br />

RKML ansvarar också för att informa tionen samordnas med andra myndigheter<br />

så som räddningstjänst, kommun, polis, länsstyrelse med flera.<br />

Det är många som söker information om de inblandade i en allvarlig<br />

händelse. Därför är det viktigt att veta att sjukvårdens sekretessregler gäller<br />

både i skadeområdet <strong>och</strong> på sjukvårdsinrättningar.<br />

Samverkan<br />

Sjukvård, kommunal <strong>och</strong> statlig räddningstjänst <strong>och</strong> polis har olika lagstiftningar.<br />

Vid en allvarlig händelse måste samarbetet mellan de olika räddningsorganisationerna<br />

fungera <strong>och</strong> ansvarsområdena vara klart avgränsade.<br />

Frågor som berör flera olika verksamheter <strong>och</strong> därmed flera olika lagrum<br />

måste lösas genom samverkan.<br />

Ingen organisation kan bedriva ledning över en annan. Man talar istället<br />

om initiativskyldighet, vilket innebär skyldighet att ta initiativ till samverkan.<br />

Foto: Jonas Sundquist, PKMC<br />

21


AmbuAlarm<br />

AmbuAlarm, som är en del av PKMC, är <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong>s egen enhet<br />

för styrning, utveckling <strong>och</strong> uppföljning av ambulansalarmering, prioritering <strong>och</strong><br />

dirigering. AmbuAlarm arbetar nära SOS Alarm <strong>och</strong> sköter alla kontakter mellan<br />

<strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong>s prehospitala verksamheter <strong>och</strong> larmcentralen.<br />

I uppdraget ingår också att införa det nya radiosystemet RAKEL <strong>och</strong> att<br />

utveckla övriga kommunikationsvägar inom det prehospitala området.<br />

Ambulanssjukvård<br />

Ambulanssjukvården är ett särskilt ansvarsområde inom sjukvården. En ambulansöverläkare<br />

har det medicinska ansvaret för verksamheten medan det<br />

operativa ansvaret kan vara hos sjukhusen eller hos entreprenörer.<br />

All ambulansdirigering sker från SOS Alarm.<br />

Foto: Carl-Johan Ludwig, Norrlandsflyg<br />

22


Ambulansverksamheten är dimensionerad efter normal verksamhet. En allvarlig<br />

händelse med stort behov av sjuktransporter får omedelbart stora återverkningar<br />

i hela länet. Vid stora händelser kan ambulanser <strong>och</strong> helikoptrar<br />

rekvireras från hela landet <strong>och</strong>, när det behövs, även från våra grannländer.<br />

Ambulanshelikoptern<br />

<strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong> har en ambulanshelikopter som är stationerad på<br />

Säve flygplats. På basen finns två piloter, läkare <strong>och</strong> sjuksköterska i ständig<br />

beredskap. Med fem minuters anspänningstid ska de kunna vara i luften för<br />

att gå mot uppdrag. Nattetid är anspänningstiden femton minuter.<br />

Ambulanshelikoptern larmas, på samma sätt som övriga ambulansfordon,<br />

genom SOS Alarm.<br />

SOS Alarm<br />

SOS Alarm har ansvaret för att larma räddningsresurser genom nödnumret<br />

112. SOS Alarm i Göteborg tar emot samtal för hela <strong>Västra</strong> Götaland. De<br />

är en samordnande länk mellan bland andra polis, räddningstjänst, ambulans<br />

<strong>och</strong> sjöräddning. Organisationen är rikstäckande <strong>och</strong> ägs av staten <strong>och</strong><br />

Sveriges kommuner <strong>och</strong> landsting.<br />

Operatörer på SOS Alarm tar emot samtal <strong>och</strong> bedömer hjälpbehovet för att<br />

sedan larma de resurser som behövs. Vid en allvarlig händelse står SOS Alarm<br />

till sjukvårdens förfogande med teknik <strong>och</strong> kunskap.<br />

Kommunen<br />

Kommunen har en viktig roll i samband med en kris. En allvarlig händelse berör<br />

alltid en eller flera kommuner <strong>och</strong> det är kommunens ansvar att samordna<br />

information <strong>och</strong> insatser till invånarna, så kallat geografiskt områdesansvar.<br />

Personer som upplever en svår kris eller chockreaktion kan få stöd av<br />

kommunens POSOM-grupper. POSOM står för psykiskt <strong>och</strong> socialt omhändertagande<br />

<strong>och</strong> grupperna kan ge stöd <strong>och</strong> hjälp i olika faser av en kris.<br />

23


Kommunal räddningstjänst<br />

Kommunal räddningstjänst omfattar de räddningsinsatser som kommunen enligt<br />

lag ansvarar för vid olyckshändelser <strong>och</strong> överhängande fara för olyckshändelser<br />

för att hindra <strong>och</strong> begränsa skador på människor, egendom eller i miljön.<br />

Räddningsledaren, ett befäl från den kommunala räddningstjänsten,<br />

leder den kommunala räddnings insatsen.<br />

Polisen<br />

Till polisens uppgifter hör enligt polislagen bland annat att upprätthålla<br />

ordning <strong>och</strong> säkerhet, utreda brott, lämna allmänheten skydd <strong>och</strong> att bistå<br />

med upplysningar. En polisinsatschef leder polisens arbete i skadeområdet<br />

eller motsvarande.<br />

Länsstyrelsen<br />

Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid radioaktiva utsläpp från<br />

kärnkraftsanläggningar både i Sverige <strong>och</strong> utomlands.<br />

Vid mycket omfattande händelser med direkta konsekvenser i flera kommuner<br />

har Länsstyrelsen samordningsansvar. I samordningsansvaret ligger<br />

bland annat att hålla sig underrättad om händelseutvecklingen i länet <strong>och</strong><br />

verka för nödvändig samverkan.<br />

Sjöräddning<br />

Sjöräddningsinsatserna leds från Sjöfartsverkets sjöräddningscentral, Joint<br />

Rescue Co-ordination Centre (JRCC), i Göteborg. Där finns särskilt utsedda<br />

sjöräddningsledare. JRCC är dygnet runt bemannad enligt internationella krav.<br />

Flygräddning<br />

Flygräddningsinsatserna leds från Joint Rescue Co-ordination Centre (JRCC)<br />

i Göteborg av särskilt utsedda flygräddningsledare. JRCC är bemannad dygnet<br />

runt enligt internationella krav, för att omedelbart kunna ta emot larm, besluta<br />

om <strong>och</strong> leda flygräddningsinsatser.<br />

24


Lästips<br />

Behandlingsanvisningar vid händelse med kemiska ämnen. Prehospitalt <strong>och</strong> Katastrofmedicinskt<br />

Centrum, reviderad januari 2011. Finns på www.vgregion.se/pkmc<br />

Kommunledningen i stormens öga - om ett nytt krishanterings system. Svenska Kommunförbundet,<br />

ISBN 91-7289-125-4.<br />

<strong>Kris</strong>stöd vid allvarlig händelse. Prehospitalt <strong>och</strong> Katastrofmedicinskt Centrum 2008. Finns<br />

på www.vgregion.se/pkmc<br />

Lag om kommuners <strong>och</strong> landstings åtgärder inför <strong>och</strong> vid extraordinära händelser i<br />

fredstid <strong>och</strong> höjd beredskap. SFS 2006:544. Särtryck från Informationsbolaget 2006.<br />

Lag om katastrofmedicinsk beredskap för svenska insatser utomlands (2008:552).<br />

MIMMS - på svenska. Ett metodiskt sätt att hantera allvarliga händelser. Studentlitteratur<br />

2004, ISBN 91-44-03371-0.<br />

Regional katastrofmedicinsk plan för <strong>Västra</strong> <strong>Götalandsregionen</strong>. Prehospitalt <strong>och</strong> Katastrofmedicinskt<br />

Centrum. Finns på www.vgregion.se/pkmc.<br />

Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle. En sammanfattning. Försvarsdepartementet<br />

2006, artikelnr Fö2006.01.<br />

Sjukvårdsledning vid olycka <strong>och</strong> katastrof. Från skadeplats till vårdplats. Anders Rüter,<br />

Heléne Nilsson, Tore Vikström. Studentlitteratur 2006, ISBN 91-44-03905-5.<br />

Psykotraumatologi. Per-Olof Michel (red), Kerstin Bergh Johannesson, Tom Lundin. Doris<br />

Nilsson, Ulf Otto. ISBN 978-91-44-05884-9 Upplaga 2:1<br />

Webbsidor<br />

<strong>Kris</strong>information, www.krisinformation.se<br />

Länsstyrelserna - www.lst.se<br />

Myndigheten för samhällsskydd <strong>och</strong> beredskap - www.msb.se<br />

PKMC - www.vgregion.se/pkmc<br />

Polisen i Sverige - www.polisen.se<br />

Smittskyddsinstitutet - www.smittskyddsinstitutet.se<br />

Socialstyrelsen - www.socialstyrelsen.se<br />

SOS Alarm - www.sosalarm.se<br />

Sveriges Kommuner <strong>och</strong> Landsting - www.skl.se<br />

Transportstyrelsen - www.transportstyrelsen.se<br />

25


Ordlista<br />

Allvarlig händelse - en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna<br />

måste organiseras, ledas <strong>och</strong> användas på särskilt sätt.<br />

Anspänningstid - tiden från alarmering av personal till dess första räddningsenhetens<br />

första fordon går ut.<br />

Extraordinär händelse - en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig<br />

störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner <strong>och</strong><br />

kräver skyndsamma insatser av kommunen eller landstinget.<br />

Förstärkningsläge - beredskapsnivå inom sjukvården då stor olycka inträffat.<br />

JRCC - Joint Rescue Co-ordination Centre<br />

Katastrof - en allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till<br />

det akuta behovet <strong>och</strong> belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata<br />

åtgärder inte längre kan upprätthållas.<br />

Katastrofläge - beredskapsnivå inom sjukvården då katastrof inträffat.<br />

<strong>Kris</strong>beredskap - beredskap för att kunna förebygga, motstå <strong>och</strong> hantera krissituationer<br />

MIMMS - Major Incident Medical Management and Support. Ett koncept för ledning av<br />

sjukvård i skadeområdet vid allvarlig händelse.<br />

Regional beredskapsläkare (RBL) - ledningsutbildad läkare med lång erfarenhet <strong>och</strong><br />

särskild utbildning i katastrofmedicin<br />

Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML) - särskild sjukvårdsledning på regional<br />

nivå.<br />

Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) - en person med medicinsk utbildning <strong>och</strong><br />

fördjupade kunskaper i krishantering som kan ta emot larm vid allvarlig händelse.<br />

Skadeområde - område runt skadeplats inom vilket räddningsarbetet leds <strong>och</strong> organiseras.<br />

Skadeplats - geografisk plats där en olycka har inträffat.<br />

Stabsläge - beredskapsnivå inom sjukvården då hot om stor olycka eller katastrof föreligger.<br />

Stor olycka - en allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till<br />

det akuta behovet, men där det genom omfördelning av resurser <strong>och</strong> förändrad teknik är<br />

möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav.<br />

Triage - sortering av skadade eller sjuka i turordning för behandling<br />

26


28<br />

Prehospitalt <strong>och</strong> Katastrofmedicinskt Centrum<br />

Regionens Hus, 405 44 Göteborg<br />

Besöksadress: Svangatan 4<br />

pkmc@vgregion.se, www.vgregion.se/pkmc

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!