Nya vägar till bättre tillgänglighet - Västra Götalandsregionen

Primärvården Göteborg 

Nya vägar till 

bättre tillgänglighet 

2006

Innehåll 

Produk tiVitetSProJek tet 

i VÄStr a GötaL andSreGionen 

rätt vård på rätt nivå – i tid 3 

Centrum För VerkSamHetSut VeCkLinG 

många små förändringar – stora förbättringar 4 

Genombrottsmetoden 5 

PrimÄrVÅrdSLedninGen 

Vi vet att vi kan – genombrott 

för bättre tillgänglighet 6 

VÅrdCentr aLen br ÄmareGÅrden 

delad makt över tidboken 

– vinst för både doktor och patient 9 

brämaregården vann Guldluren 2006 10 

barn- oCH unGdomSmediCin 

GamLeStaden 

Ständig granskning – bra kan 

bli ännu bättre 11 

VÅrdCentr aLen kunGSHöJd 

Första kontakten nålsögat – tillgänglighet 

mer än en bemanningsfråga 14 

VÅrdCentrum oLSkroken 

Glesare återbesök – frigör 

många läkarbesökstider 17 

Förändrade arbetssätt 19 

Så går arbetet vidare 19 

nationell vårdgaranti 19 

Väntetider i vården 19 

tredje tillgängliga tid – t3 19 

teleQ 19 

Genombrottsprojekt för bättre tillgänglighet 

har genomförts i Primärvården Göteborg med 

projektledningsstöd från Centrum för 

Verksamhetsutveckling, CVu. 

Gösta Carlsson, 031-705 16 72 

gosta.carlsson@vgregion.se 

marie Lundborg, 031-705 16 75 

marie.lundborg@vgregion.se 

www.vgregion.se/cvu 

Produktion: GCL kommunikation. redaktör och text: Lisbeth Hedberg 

design och original: Lillemor bulukin. Foto: Frank Palm. 

rätt vård 

Tillgängligheten i fokus när 

Produktivitet och tillgänglighet är ständigt 

uppmärksammade frågor inom Västra Götalandsregionen, 

inte minst primärvårdens tillgänglighet. 

– Det handlar om att ge rätt vård i tid, och då 

primärvården är basen måste det fungera där. 

Men, det är viktigt att arbeta med förbättrad 

tillgänglighet både inom primärvård och sjukhusvård. 

Allt hänger ihop – hela tiden, säger 

läkaren Thomas Wallén som leder regionens 

Produktivitetsprojekt, ett strategiskt arbete 

för att öka tillgängligheten, effektiviteten och 

kvaliteten. 

Bakgrunden till att Västra Götalandsregionens politiska 

ledning ville granska och höja produktiviteten var analyser 

från åren 1998 till 2003 som visade sjunkande produktivitetssiffror 

både inom primär- och sjukhusvård. 

– Det handlade om kalla siffror. Men också om signaler 

till oss politiker från medborgarna om hur svårt det 

var att komma till – och om bemötande, säger Roland 

Andersson, regionstyrelsens ordförande. 

– Det var nödvändigt att starta något nytt. I detta fall 

inte ifrån ett ovanperspektiv där vi centralt i detalj säger 

vad som ska göras. Det är ute i verksamheterna som förändringar 

ska börja. Och Genombrottsmetodiken, som 

nu används inom Primärvården i Göteborg, är ett väldigt 

bra sätt för medarbetarna att genomlysa sin verksamhet 

och åstadkomma förändringar. Vi ser redan mycket positiva 

resultat, och jag tycker att alla våra verksamheter 

borde ta till sig den metodiken. 

Hur arbetar vi? 

Avsikten med det tvååriga Produktivitetsprojektet är att 

arbeta med förhållningssättet till produktivitet. Tre delområden 

har prioriterats – tillgänglighet till primärvård, 

tillgänglighet till planerad sjukhusvård och vårdkvalitet 

värderad utifrån medicinska resultat. 

– Vi vet att förbättrad effektivitet och produktivitet 

inte enbart är en resursfråga. Lika ofta, eller oftare, är det 

en metodfråga, och vi måste ställa oss frågan: Hur arbetar 

vi? Det gäller alla nivåer och alla personalkategorier, 

säger projektledaren Thomas Wallén som framhåller att 

man inte bara ska stirra sig blind på siffror. Man måste 

också analysera kvalitet och patientnytta närmare. 

– Många korta besök kan, i jämförelse med få och 

längre besök, tolkas som gynnsamt ur produktivitetsper-

på rätt nivå – i tid 

produktiviteten granskas 

spektiv. Men det säger inget om kvaliteten för patienten. 

Vi måste bredda vårt fokus från de patienter som redan 

är inne i systemet, till att även omfatta dem som inte 

kommer till eller som får vänta för länge. För att frigöra 

kapacitet så måste vi bland annat ifrågasätta rutinmässiga 

återbesök. 

Upplevs som god kvalitet 

– En sak vet vi, och det är att en god tillgänglighet på 

telefon och till besök på mottagningen upplevs som god 

kvalitet av patienterna. Och anmärkningsvärt nog visar 

erfarenheter att hög tillgänglighet sällan leder till 

överutnyttjande. Tvärtom verkar det som att patienter 

som känner sig trygga och vet att de få komma när de 

behöver, ofta reder sig själva längre och bara kommer 

när det verkligen behövs. 

Ett av Produktivitetsprojektets större deluppdrag är 

att granska och utveckla ett antal vårdprocesser inom 

den planerade sjukhusvården. Här tittar man på områden 

som nationellt blivit kända för sina långa köer, exempelvis 

höft- och knäledsförslitningar inom ortopedin, 

framfall inom kvinnosjukvården, prostataförstoring 

och prostatacancer inom urologin och grå starr inom 

ögonsjukvården. Målet är att uppfylla den nationella 

vårdgarantin (se sidan 19) och öka tillgängligheten med 

bibehållna resurser. 

Ett annat uppdrag är att kartlägga vårdens resultat 

med hjälp av nationella kvalitetsregister. Här tittar man 

närmare på exempelvis stroke, höftledsproteser, hjärtinfarkt 

och diabetes, bland annat för att jämföra Västra 

Götalandsregionen med det nationella genomsnittet. 

– Utifrån den granskningen kan vi ta fram regionala 

mål och se vilka enheter som behöver stöttning av olika 

slag, säger Thomas Wallén. 

Alla skulle vara med 

Det tredje delprojektet är att granska och förbättra tillgängligheten 

inom Primärvården Göteborg, vars uppdrag 

är att bereda sjukvård åt upp emot en halv miljon 

invånare (487 627 juni 2006). I utvecklingsarbetet deltar 

samtliga enheter förutom två för vilka primärvårdsledningen 

ansett tidpunkten vara olämplig. 

– Det är alldeles unikt – aldrig tidigare har man i Sverige 

jobbat med systemutveckling där ett helt område 

är involverat. Och här handlade det inte om ett erbjudande 

att få vara med, utan alla skulle vara med, vilket 

till en början möttes av ett visst motstånd att granska 

P ro duk t i V i t e t S P roJek t e t i VÄ S t r a Göta L a n dSreG i o nen 

sin verksamhet ”på order uppifrån”, fortsätter Thomas 

Wallén och förklarar varför det är så viktigt att samtliga 

deltar. 

– Ett känt systemhinder för att utveckla enskilda delar 

är att den som förbättrar sig kan drabbas av överströmning 

från enheter som inte fungerar så väl. Det 

kan göra att det inte är så angeläget att utveckla sin egen 

verksamhet. 

Legitimitet att testa 

– Arbetet inom primärvården har löpt på väl, och resultaten 

är häpnadsväckande inom vissa områden. Detta trots 

att en del känt sig beordrade och varit avvaktande till en 

början och en bra bit in i projektet. Samtidigt upplever 

sig flera som utvalda när de nu fått möjlighet att titta 

på sin verksamhet mer ingående. Och stöttningen från 

primärvårdsledningen och från cheferna ute i verksamheterna 

har i det närmaste varit total. 

– Alla är ense om att primärvården i Göteborg äger ett 

gemensamt problem, och det är tillgängligheten. Det här 

projektet har gett legitimitet att testa och i vissa fall genomföra 

förändringar som många burit i sina huvuden. 

– Flera av vårdcentralerna klarade redan före projektet 

sin tillgänglighet inom ramen för vårdgarantin. Trots 

det har de deltagit och hittat ytterligare möjligheter att 

förbättra sin tillgänglighet, slutar Thomas. 

En boll i rullning 

Det stora Produktivitetsprojektet med sina delprojekt 

avslutas med en slutkonferens våren 2007. Men alla 

inblandade är övertygade om att man nu satt en boll 

i rullning, och att verksamheternas utvecklings- 

och förändringsarbete med patienternas bästa 

för ögonen kommer att fortsätta. Och en 

gemensam slutsats är att det krävs fortsatt 

ledning och stöttning för att utvecklingsarbetet 

ska fortgå när det dagliga arbetet 

löper på och trycket på verksamheterna är 

stort. 

”Vi vet att förbättrad 

effektivitet och pro- 

duktivitet inte enbart 

är en resursfråga. 

Lika ofta, eller oftare, 

är det en metodfråga, 

och vi måste ställa oss 

frågan: Hur arbetar vi? 

T HOM A S WA L L É N 

Västra Götalandsregionens 

Produktivitetsprojekt leds 

av Thomas Wallén, 

sjukhusdirektör 

på Frölunda 

Specialistsjukhus.

Cen t rum F ö r V erk S a mHe t Su t V eCkLinG Leder o CH S töt ta r 

” 

En styrka i Genom- 

brott är att alla har ett 

gemensamt fokus. 

G ÖSTA CA R L S SON 

Marie Lundborg och Gösta 

Carlsson från Centrum för Verk- 

samhetsutveckling, CVU har varit 

projektledare för Genombrott 

Primärvården Göteborg. 

Många små förändringar... 

Stora förbättringar 

Hur arbetar vi nu? Och hur skulle vi kunna 

arbeta? Med hjälp av dessa frågor och Genombrottsmetoden 

har vårdcentraler och barn 

och ungdomsmedicinska mottagningar inom 

Primärvården Göteborg ökat sin tillgänglighet 

drastiskt. 

För göteborgarna är det nu lättare att 

komma fram på telefon och att få tid för besök 

på mottagningarna. För personalen innebär 

den ökade tillgängligheten arbetsmiljövinster 

genom minskad press från missnöjda patienter. 

Genombrottsprojektet i Primärvården Göteborg startade 

hösten 2005 och har drivits av Marie Lundborg och 

Gösta Carlsson från Centrum för Verksamhetsutveckling, 

CVU. Förutom ett övergripande projektledningsansvar 

har de tillsammans med speciellt utvalda handledare 

stått för metodstödet ut till deltagarna. 

De deltagande tvärprofessionella teamen har kartlagt 

sin verksamhet, granskat inarbetade vanor, testat nya 

idéer, förkastat en del av dem men också genomfört en 

mängd förändringar i sitt sätt att arbeta. 

– Det finns många bra förbättringsmetoder. En styrka 

i Genombrott är att alla har ett gemensamt fokus. Strukturen 

är tydlig. Man beskriver syfte och mål, fångar upp 

idéer, testar i liten skala och mäter hela tiden mot de 

uppsatta målen, säger Gösta Carlsson. 

Framgången i metoden ligger bland annat i att prova 

många idéer. Ju fler tester som görs desto bättre, och önskvärt 

är minst tio tester per enhet. En annan mycket central 

del i metoden är lärandeseminarierna där teamen tillsammans 

med sina handledare och chefer deltar. 

– Seminarierna fungerar som kreativa möten där 

man ostört från ordinarie 

verksamhet kan dis- 

kutera och planera för det fortsatta arbetet på hemmaplan. 

Man plockar upp idéer och låter sig stimuleras och 

stimulerar andra till nya grepp, säger Marie Lundborg. 

En stor utmaning 

CVU har de senaste åren genomfört ytterligare två Genombrottsprojekt 

inriktade på tillgänglighet. I dessa har 

enheter från olika delar av Västra Götalandsregionen 

deltagit. Båda dessa projekt gav mycket goda resultat. 

– Det som nu varit den stora utmaningen är att vi 

jobbat med en hel förvaltning och att initiativet kommit 

uppifrån. Det kan tyckas svårare, men skillnaden 

är inte så stor. Själva förändringsarbetet har gjorts ute 

på enheterna och det är deras egna förslag som lett till 

resultat. En viktig framgångsfaktor har varit ledningens 

stöd och engagemang, säger Gösta Carlsson. 

Leda och handleda 

Ledningens stöd är centralt i allt förbättringsarbete. Ledningen 

måste skapa möjligheter och tid för teamen att 

arbeta, ständigt efterfråga resultat, se till att det sprids 

information om arbetet och göra så att alla på arbetsplatsen 

blir delaktiga. Också handledarnas arbete är viktigt 

för att driva arbetet framåt. 

– Deras roll inte nog kan betonas. De har varit till 

mycket stor hjälp, bland annat genom att komma med 

kritiska frågor. Men också genom att finnas till hands 

på andra vis, genom personliga besök hos teamen och 

rådgivning på telefon. Flertalet av handledarna kommer 

från andra verksamheter och det har gjort att primärvården 

fått in ”nya ögon”, säger Marie Lundborg. 

Både Marie och Gösta är mycket nöjda med det sammanlagda 

resultatet av teamens arbete. 

– Vid den nationella mätningen av väntetider som 

gjordes hösten 2005 hade Primärvården Göteborg 71 

procents tillgänglighet till ett läkarbesök inom sju dagar. 

Att på ett halvår, fram till mätningen i mars 2006, 

lyckas förbättra tillgängligheten till 85 procent är mycket 

bra. Och vi ser med spänning fram emot kommande 

mätning. Det är också tillfredställande att telefontillgängligheten 

förbättrats på ett radikalt sätt på åtskilliga 

mottagningar. 

På frågan om projektledarna från CVU kan rekommendera 

fler förvaltningar att tackla gemensamma problem 

med hjälp av Genombrottsmetoden eller genom något 

annat strukturerat utvecklingsarbete, säger Gösta: 

– Absolut, mer pengar får ingen inom offentlig sjuk-

vård, och man kan inte pressa personalen att arbeta 

hårdare än de redan gör. Enda sättet är att se över hur 

man arbetar och förbättra det som är problem utifrån 

patientens perspektiv. 

– Jag är övertygad om att alla som arbetar inom en 

förvaltning, administratörer likaväl som de som jobbar 

med patienterna, måste ha ett perspektiv på att vi 

arbetar för våra ”kunder”. Om alla hade detta synsätt 

så skulle problem förknippade med patientsäkerhet, 

ekonomi, arbetsmiljö och många andra problem kunna 

lösas lättare. 

Genombrottsmetoden 

Genombrott är en metod för systematiskt förändringsarbete 

som ursprungligen utarbetats av the 

institute for Health Care improvement, iHi i boston. 

metoden togs till dåvarande Landstingsförbundet 

1996, och har anpassats för svenska förhållanden. 

i Sverige har metoden använts på många olika 

områden inom vårdsektorn, både i nationella och 

regionala projekt. 

kännetecknande för ett Genombrottsprojekt är att 

• utgå från patienten och dennes behov och att 

testa idéer i liten skala med tydliga syften och 

mätbara mål 

• välja ett fokusområde, exempelvis väntetider 

och tillgänglighet, precis som man nu gjort i 


• samarbeta i tvärprofessionella team från olika 

vårdenheter för att bygga upp en gemensam 

kunskap om vilka förändringar som kan leda till 

förbättringar 

• på så kort tid som möjligt genom tester och 

aktiviteter pröva så många förändringar som 

möjligt 

• testa med hjälp av den så kallade PDSA-cirkeln 

(plan, do, study, act – planera, testa, analysera, 

lära/agera). 

• den rätta lösningen inte finns från början utan 

att den utvecklas över tid 

• teamen möts i så kallade lärandeseminarier, 

vanligtvis vid tre till fyra tillfällen, för redovisning 

av resultat, inspiration, lärande och 

kunskapsspridning 

Mer om Genombrott på Sveriges Kommuner och 

Landstings webbplats www.skl.se

Vi vet 

att vi kan 

– genombrott för 

bättre tillgänglighet 

– Vi gick in i projektet för att försöka göra 

något åt gapet mellan det vi vet att vi kan 

göra och verkligheten. 

Det säger Bo Rangmar, områdesdirektör 

för Primärvården Göteborg där personal och 

ledning med hjälp av Genombrottsmetoden 

lyckats vända trenden och på mindre än ett år 

ett år drastiskt ökat göteborgarnas tillgång till 

primärvård. 

– Framgången har varit enorm och jag hoppas att det 

ska växa fram en ny bild av Primärvården Göteborg och 

att vårt varumärke, som under många år varit naggat i 

kanten, ska stärkas. Och jag hoppas att de anställda ska 

kunna få den uppskattning de förtjänar och kunna känna 

sig stolta över sitt arbete. 

Det säger Bo Rangmar som tillsammans med cheferna 

för Göteborgs fyra primärvårdsområden och med 

projektledningsstöd från Centrum för Verksamhetsutveckling, 

CVU ansvarat för Projekt Genombrott hösten 

2005–hösten 2006. 

Mätningar hade åren dessförinnan visat att Primärvården 

Göteborg låg efter när det gällde prestationer, 

både regionalt och nationellt. Ett faktum som skapat stor 

frustration ute i verksamheterna. 

– Tillgänglighet är en förtroendefråga, säger Christina 

Malmer, områdeschef för Primärvården Öster. Troligtvis 

är primärvården här i Göteborg varken mycket 


• Har 1280 anställda och erbjuder service åt 

drygt 487 600 invånare. 

• 2005 gjordes 948 225 patientbesök hos 

läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster 

med flera.

sämre eller mycket bättre än primärvård i stora delar av 

landet, trots att vi fått ett mycket starkt varumärke att 

”inte vara tillgängliga”. Men patienters sätt att söka vård 

i en storstad är annorlunda, och det var viktigt för oss att 

klarlägga hur det verkligen ser ut, säger hon. 

– Genom ett sådant här stort projekt får vi omfattande 

kunskap både om våra bra och dåliga sidor, fortsätter 

Christina som tycker att det är bra att hela förvaltningen 

samtidigt är fokuserad på en och samma sak. 

– Det ger ett mervärde och bidrar till ett gemensamt 

lärande och skapar goda tillfällen till erfarenhetsutbyte. 

Men tidsfaktorn har varit besvärande. Även om man vetat 

att det är viktigt och att det är tillåtet att avsätta tid 

för projektet så har det ändå varit svårt. 

Många enheter har nått mycket goda resultat. Nästan 

alla har ökat sin telefontillgänglighet så att i princip 

samtliga som ringer till mottagningarna kommer fram 

och får svar samma dag. Många enheter har också genom 

olika förändringar skapat fler tider för besök hos läkare 

och andra personalkategorier. 

För vemfokus 

– Det ligger i rollen som chef och ledare att bevaka kvaliteten, 

att ständigt reflektera över det vi gör, säger Ann- 

Christin Baar, områdeschef för Primärvården Hisingen. 

Det finns många bra metoder och nu har vi fått chansen 

att bli bra på en, Genombrottsmetoden. Den stimulerar 

till att testa och se och prova hypoteser, och då den närmar 

sig forskningsmetoden passar den hälso- och sjukvården. 

Och det är en framgångsfaktor för oss i ledningen 

att hålla fast vid den. 

– Tillgängligheten har satts i fokus och enheterna har 

arbetat hårt för att nå målen de själva satt upp. Flera har 

lyckats mycket bra, andra är på gång. Framför allt tror 

jag att vi alla kommit till insikt om att detta är början på 

en ständig process, där vi hela tiden måste ompröva vårt 

sätt att utföra vårt arbete för att använda våra resurser på 

bästa sätt och jobba för god tillgänglighet. Det har också 

blivit väldigt tydligt att vi måste ha ett för vem-fokus. Vad 

tycker patienterna?, fortsätter Ann-Christin. 

P rimÄrVÅ r den Göt ebo rG Hit ta r VÄG a r t i L L bÄt t re t i L LG Ä n G L i GHe t 

– Det är också stor vinst är att lära av varandra. Alla behöver 

inte uppfinna alla hjul. Det finns massor av goda exempel 

och erfarenheter som alla kan och bör ta del av. 

Mariann Grufman, chefsöverläkare för Barn- och 

ungdomsmedicin, är nöjd med valet av metod. 

– Jag har alltid upplevt att det saknats metoder för att 

bedriva systematiskt förbättringsarbete på de arbetsplatser 

där jag har varit. Det har aldrig varit brist på idéer, 

men idéerna har inte kunnat tas till vara på och utvärderas 

på ett systematiskt sätt. De metoder som jag tidigare 

kommit i kontakt med har inte har varit anpassade till 

sjukvården. Genombrottsmetoden däremot, har ju utvecklats 

just för vårdverksamhet, säger hon. 

– Kartläggningen i inledningen av projektet medförde 

att det syntes tydligt hur mycket som gjordes på våra 

mottagningar. Man blev också medvetna om varandras 

olika arbetsuppgifter, och när man ser vad som görs är 

det också möjligt att påverka hur det ska göras. 

– Ökad kunskap om vad vi gör innebär att arbetssituationen 

blir mer begriplig och förhoppningsvis bättre 

hanterbar. Det i sin tur kan leda till att arbetet upplevs mer 

meningsfullt och då stärks känslan av sammanhang och 

den är, som vi vet, viktig för vår hälsa, säge r Mariann. 

Leda i förändring 

På frågan om hur det är att leda i förändring, säger Eva 

Jellbin Hermansson, områdeschef för Primärvården 

Centrum-Väster: 

– Vi måste jobba med vår ledning och se till att förändringsarbetet 

hela tiden finns på agendan. Cheferna 

ute i verksamheten är oerhört betydelsefulla för hur 

framgångsrikt ett sådant här arbete blir, och nu måste 

vi diskutera hur vi bibehåller detta goda jobb som gjorts 

under året, säger Eva. 

Alla fem är nu helt överens om att arbetet måste fortsätta 

och att Genombrottsmetoden kommit till Primärvården 

Göteborg för att stanna. 

– Vi har gjort en jätteinvestering i tid, engagemang 

och pengar, självklart måste vi ta vara på det, slutar 

Bo Rangmar. 

Projekt Genombrott 


Syftet är att öka tillgängligheten 

på vårdcentraler och övriga enheter 

inom Primärvården Göteborg. Det 

ska vara lätt för patienten att nå 

sin vårdenhet och få råd eller vård. 

Tillgängligheten omfattar alla 

professioner. 

Övergripande mål är att senast 

2008 erbjuda alla som söker en 

kontakt enligt intentionerna i 

Västra Götalandsregionens 

vårdgaranti (se sidan 19). 

Delmål är att Primärvården 

Göteborg vid höstmätningen 

oktober 2006 vad gäller Väntetider 

i vården (se sidan 19) ska vara 

minst lika bra som snittet i 

regionen. 

Genombrottsmetodens 

syn på ledningens roll 

• Skapa förutsättningar för personalen 

att bedriva för-ändringsarbete genom 

att erbjuda tid och möjlighet för alla 

att delta. 

• Skapa förutsättningar för information 

och diskussion, exempelvis på 

arbetsplatsträffar och ledningsgruppsmöten. 

• Kontinuerligt uppmärksamma och 

efterfråga resultat. 

Ledningen för Primärvården 

Göteborg och styrgrupp för 

Genombrottprojektet: 

Områdescheferna Eva 

Hermansson Jellbin, Centrum- 

Väster, Ann-Christine Baar, 

Hisingen, Mariann 

Grufman, Barn- och 

ungdomsmedicin, 

Christina Malmer, 

Öster, och 

Bo Rangmar, 

områdesdirektör 

för Primärvården 

Göteborg.

delad makt 

över tidboken 

– vinst för både doktor och patient 

Förutom intensivt arbete med förbättrad telefontillgänglighet 

är ett totalt förändrat sätt 

att arbeta med tidboken det största genombrottet 

på Vårdcentralen Brämaregården på 

Hisingen. Hälften av tiderna bokas nu av sjuksköterskorna 

och hälften bokar doktorerna 

själva. 

– Förut kändes det tröstlöst att alltid slå upp 

en fullbokad tidbok. Nu vet jag att jag styr 

över hälften av tiderna själv, säger Christina 

Malm, distriktsläkare. 

På Brämaregården var det före Genombrottsprojektet 

svårt för patienterna att komma fram på telefon, svårt 

att få läkartid både för akuta och planerade besök, och 

det stod alldeles för många patienter på väntelistan. Trots 

att alla upplevde detta som problem var känslorna blandade 

när personalen på Brämaregården ombads delta i 

Genombrottsprojektet. En av dem som fick i uppgift att 

ingå teamet som skulle ta sig an förändringsarbetet var 

Christina Malm. 

Nej – sedan Ja! 

– Min första reaktion var Nej! Jag har inte tid, jag har 

inte lust. Nu vill de att jag ska springa fortare, säger Christina 

Malm. 

Efter de första protesterna tog dock hon och sjuksköterskorna 

Kata Mujic och Catarina Bäck-Edberg i Genombrottsteamet 

sitt uppdrag på fullaste allvar. Något 

Genombrottsmål 

• Förbättra tredje tillgängliga tiden – t3 till under 

7 dagar. utgångsvärde 34 dagar. Genombrott! 

• Förbättra tillgängligheten per telefon, bland 

annat genom införande av teleQ. Sjuksköterskorna 

har 2006 talat med i genomsnitt 660 fler 

patienter per månad jämfört med 2005. de har 

också gett mer telefonrådgivning än tidigare. 

Genombrott! 

P rimÄrVÅ r den HiSinGen / VÅ r dCen t r a Len br Ä m a reG Å r den 

som bland annat lett fram till att vårdcentralen nu belönats 

med det nyinrättade vandringspriset Guldluren 

för sin förbättrade tillgänglighet. 

Sedan våren 2006 kommer 99 av 100 fram på telefon, 

jämfört med endast 35 procent tidigare. Alla akuta patienter 

får tid till läkare samma dag, och övriga inom en 

vecka. Förut kunde patienter med besvär som inte var 

akuta få vänta över en månad på att få en tid. 

Brämaregårdens personal är sedan tidigare vana vid 

att ständigt försöka förändra det som inte är bra. 

– Vi försöker förbättra det som är dåligt hela tiden och 

tillåter oss aldrig att stå still, säger Kata Mujic. 

Dock var Brämaregården, precis som många andra 

vårdcentraler, inne i en negativ spiral med ständigt missnöje 

från patienter som inte kommit fram på telefon, 

fullbokade tidböcker och långa väntetider för ett icke 

akuta besök till doktorn. 

Få prova en idé 

I den inledande kartläggningen av samtliga personalkategoriers 

besökslistor, som gjordes under två från varandra 

fristående veckor hösten 2005, framkom mest sådant 

som teamet redan kände till. 

– Vi visste att vi var fullbokade. Men vi blev förvånade 

över att läkarbesöken totalt sett bestod av så många 

återbesök, även om det varierade från doktor till doktor, 

säger Christina Malm, som själv länge gått och funderat 

över en förändring av tidbokningssystemet. Hennes system 

skulle, som hon såg det, innebära större egen makt 

över tiderna och göra att hon och kollegerna fick större 

eget ansvar, men också större påverkan på sin arbetssituation. 

– Jag såg min chans att få prova en idé som gick ut 

på att jag själv skulle svara för bokning av halva antalet 

tider per dag, och sjuksköterskorna för andra halvan. 

Hälften av samtliga tider, både de som bokas av sjuksköterska 

och av doktor, skulle dessutom reserveras för 

besök samma dag. 

– Jag visste att inte alla skulle välkomna en sådan idé, 

men nu fanns möjligheten att säga ”vi är med i ett projekt 

Vårdcentralen 

Brämaregården 

• Öppnade 1981 och ger service åt 

drygt 15 000 invånare i Brämaregården 

och delar av Kvillebäcken. 

• Drygt 11 000 av invånarna är mellan 

16 och 64 år. Gruppen över 80 år 

ökar stadigt. Bostadsbeståndet består 

mest av små lägenheter. 

Stor inflyttning av personer med 

invandrarbakgrund. Lägre förvärvsintensitet, 

fler arbetssökande, 

framför allt bland ungdomar, samt 

större andel familjer med socialbidrag 

än övriga Göteborg. Hög 

andel barnfamiljer med enbart en 

vårdnadshavare. 

Genombrottsteamet 

Kontaktperson: 

Kata Mujic, sjuksköterska 

kata.mujic@vgregion.se 

Övriga teammedlemmar: 

Christina Malm, distriktsläkare 

Catarina Bäck-Edberg, 

distriktssköterska 

Handledare: 

Magda Marchioni, Regionala 

barn- och ungdomshabiliteringen 

magda.marchioni@vgregion.se 

Övriga Genombrottsteam 

Primärvården Hisingen 

Vårdcentralen Backa 


Marie-Louise Fallgren, 

mottagningssjuksköterska 

marie-louise.fallgren@vgregion.se 


Anna-Lena Holgersson, sekreterare 

Susanne Ellbjär, distriktsläkare 

Handledare: 

Helene Aulin-Ivdal, Primärvården 

Göteborg 

helene.aulin_ivdal@vgregion.se 

Vårdcentralen Biskopsgården 


Marketta Soon, distriktssköterska 

marketta.soon@vgregion.se 


Lamia Yasin, distriktsläkare 

Carina Svensson, sjuksköterska 

Handledare: 

Sören Johansson, 

SU/Område Sahlgrenska 

soren.johansson@vgregion.se 

▶

P rimÄrVÅ r den HiSinGen / VÅ r d Cen t r a Len br Ä m a reG Å r den 

Vårdcentralen Bjurslätt 


Carina Ström, läkarsekreterare 

carina.l.strom@vgregion.se 


Bibbi Lind, distriktsläkare 

Lena Mickelsson, distriktssköterska 

Handledare: 

Carin Häggström, Primärvården 

Göteborg 

carin.haggstrom@vgregion.se 

Vårdcentralen Kyrkbyn 


Gunilla Hansson, sjuksköterska 

gunilla.i.hansson@vgregion.se 


Gunnar Lundell, distriktsläkare 

Diana Olsson, distriktssköterska 

Handledare: 

Johan Paulin, Vuxenpsyk, 

SU/Område Östra 

Johan.paulin@vgregion.se 

Vårdcentralen Kärra 


Michael Jacobsson, läkare 

michael.jacobsson@vgregion.se 


Kristina Arvidsson, distriktssköterska 

Handledare: 

Karin Westberg, Göteborgsregionens 

kommunalförbund 

karin.westberg@gr.to 

Vårdcentralen Torslanda 


Susanne Svanström, sekreterare 

Susanne.svanstrom@vgregion.se 


Ingrid Sahlin, distriktssköterska 

Klaus Kjaer, distriktsläkare 

Handledare: 

Lena Willesson, 

Barnmorskemottagningen, Kärra 

lena.willesson@vgregion.se 

Vårdcentralen Tuve 


Lena Söderlund, sjuksköterska 

lena.soderlund@vgregion.se 


Veronica Thorell, distriktsläkare 

Kerstin Björklund, 

läkarsekreterare 

Handledare: 

Magda Marchioni, 

Regionala barn- och ungdomshabiliteringen 

magda.marchioni@vgregion.se 

10 

och detta är bara ett test”, säger Christina Malm. 

Och det visade sig att hennes idé höll. 

– Jag har fått makt över tiderna och det känns jättebra. 

Och vi doktorer kan inte längre skylla på sjuksköterskorna 

om tidböckerna är fulla eller överbokade. 

T3, det vill säga tredje bokningsbara tiden (se sidan 

19), är ett mått som används inom Genombrottsmetoden. 

För Brämaregården låg T3 före förändringen på 34 dagar 

och är nu nere i 0–2 dagar. 

– Det har blivit ett verkligt systemskifte, säger distriktssköterskan 

Catarina Bäck-Edberg. Tidigare var 

det en ständig kamp om tiderna och alla, både doktorerna 

och vi sjuksköterskor, smygbokade även om alla 

visste att vi inte fick. 

Slussen en tillgång 

När det gäller telefontillgängligheten har införandet av 

TeleQ (se sidan 19) och fler sjuksköterskor som svarar i 

telefon inneburit en revolution. 

Ett betydelsefullt ställningstagande för Brämaregår- 

Guldluren är ett nyinstiftat 

vandringspris som ska delas ut 

till den vårdcentral i Göteborg 

som det senaste året åstadkommit 

störst förbättring för 

tillgängligheten. Tanken är att 

priset ska stimulera till fortsatt 

förbättringsarbete. 

2006 gick priset till Vårdcentralen 

Brämaregården som minskat den 

genomsnittliga väntetiden för ett 

läkarebesök från 34 dagar till min- 

dre än 7 dagar, och samtidigt ökat 

telefontillgängligheten från 35 till 99 

procent. 

I juryns motivering står: Har med 

hjälp av systemförändringar och 

många tester förvandlat lastkajen till 

Röda mattan! (Uttrycket syftar på entrén 

till vårdcentralen som personalen 

själva kallar för lastkaj.) 

Övriga nominerade till priset var 

Vårdcentralen Karl Johan, Primärvården 

Centrum-Väster, Vårdcentrum 

Olskroken, Primärvården Ös- 

den är också att de beslutat sig för att behålla den så 

kallade slussen som många andra vårdcentraler valt att 

ta bort. 

Till slussen, som ständigt bemannas av en sjuksköterska 

som också deltar i TeleQ, kan patienter komma 

direkt för rådgivning och tid. 

– Ja, vi vill ha kvar vår sluss, vi ser den som en stor 

tillgång. Det är få som kommer till slussen och säger att 

de vill ha ett råd, de säger nästan alltid ”jag vill träffa 

doktorn.” Men ofta resulterar samtalet just i ett råd och 

inte i ett läkarebesök. Också det påverkar tidbokningen 

i positiv riktning, säger Kata Mujic. 

Kata är, precis som de andra i teamet och övriga arbetskamrater 

på vårdcentralen, glad över att de fått möjlighet 

att delta i Genombrottsprojektet. Speciellt glada 

är de för den fina utmärkelsen Guldluren som står till 

allas beskådan i slussen. 

– Vi visste att vi är bra, men visste ändå inte riktigt 

hur bra. Nu vet vi det, slutar Kata Mujic. 

brämaregården vann Guldluren 2006 

ter, och Barn- och ungdomsmedicin 

Biskopsgården. Dessa vill säkerligen 

vara med och kämpa om priset 2007, 

men om Ann-Christine Baar, områdeschef 

för Primärvården Hisingen, 

får önska så ska priset stanna ett tag 

på Hisingen: 

– Ja, jag tycker att vi ska kämpa för 

att behålla priset här och inte låta det 

gå över älven, sa hon glatt när pristagaren 

tillkännagavs. 


Vårdcentralen Brämaregården: 

Kata Mujic, 

sjuksköterska, Christina 

Malm, distriktsläkare, och 

Catarina Bäck-Edberg, 

distriktssköterska.

a rn - o CH unGdomSmediCin G a m LeS ta den 

Ständig granskning 

bra kan bli 

ännu bättre 

Barn och ungdomsmedicin i Gamlestaden 

är en verksamhet som 

fungerar väl. Så sent som 2005, 

när Barn och ungdomsmedicin 

i Hammarkullen och i Kortedala 

slogs samman till Gamlestaden, 

såg man över sina rutiner. Trots 

det tyckte man att det var spännande 

att få möjlighet att titta 

mer ingående på verksamheten. 

– Även en bra verksamhet kan 

alltid bli bättre, säger Sari Darborg, 

barnläkare. ▶ 

Barn- och ungdomsmedicin Gamlestaden 

är en specialistmottagning för barn 

och ungdomar mellan 0 och 18 år som 

får många remisser från vårdcentraler, 

barnavårdscentraler, skolor och andra 

vårdenheter. 

Minskad pappershantering 

– Vi har inget remisstvång, men många 

tror nog att det går fortare att få en tid 

med en remiss. Istället blir det en tidskrävande 

pappershantering då remissen 

går mellan olika yrkeskategorier här på 

mottagningen. En hel del av remisserna 

kan ersättas med ett enkelt telefonsamtal, 

säger Kerstin Tengelin i Genombrottsteamet, 

sekreterare och involverad i remisshanteringen. 

– I november 2005 gick vi ut med information 

om detta till barnavårdscentralerna 

i området. Samtliga läkare på 

mottagningen, som även tjänstgör på 

BVC och inom skolhälsovården, uppmanades 

också att tänka på remissflödet och 

i större utsträckning be föräldrarna att 

själva beställa tid. Vårt mål är att minska 

antalet remisser med 40 procent, fortsätter 

Kerstin. 

– Genombrottsprojektet har gjort oss 

uppmärksamma på pappersflödet som 

vi nu försöker göra något åt. Men för att 

förändringen ska hålla i sig krävs ständig 

information. Det är lätt att falla tillbaka i 

gamla rutiner igen, säger Sari Darborg. 

Skapat fler tider 

Målet att ta emot alla barn under 2 år 

och barn och ungdomar med kroniska 

sjukdomar samma dag klarar Gamlestaden 

oftast redan nu. Sjuksköterskorna 

tvingas dock ibland, framför allt i början 

av veckan då trycket är som störst, 

att hänvisa ett antal av dessa patienter till 

andra mottagningar. Alla övriga patienter 

får tid inom vårdgarantins gränser (se 

sidan 19). 

– En stor förändring som nu genomförs 

är att vi öppnar upp för flera akuttider. 

Det gör vi dels genom att göra fler 

tider tillgängliga i början av veckan då 

trycket oftast är som störst, dels genom 

färre återbesök, säger Jessica Nilsson, 

barnsjuksköterska. 

Tidigare har man i princip haft patientfritt 

på måndagseftermiddagarna 

för möten och administration. En veckodag 

som nu inte känns särskilt bra vald, 

men som utgått från att man måste välja 

en dag då samtliga läkare är på plats. Från 

hösten 2006 kommer också måndags- 


• att efter behov ge barn under 2 

år samt barn och ungdomar upp 

till 18 år med kroniska sjukdomar 

tid samma dag. 

• minska antalet inkommande 

remisser med 40 procent. 

utgångsläge i oktober 2005 var 

120 remisser/månad. 

• minska antalet återbesök med 

40 procent. 

11

a rn - o CH unGdomSmediCin G a m LeS ta den 

Barn och ungdomsmedicin 

Gamlestaden 

• Öppnade 2005 då Barn- och 

ungdomsmedicin i Hammarkullen 

och Kortedala slogs samman till en 

enhet. 

• Ger service åt huvudsakligen de 

nordöstra stadsdelarna i Göteborg; 

Gunnared, Lärjedalen, Bergsjön, 

Kortedala, Härlanda och Örgryte. 

• I upptagningsområdet bor cirka 

31 000 barn och ungdomar i 

åldrarna 0–18 år. 

• Stadsdelarna Gunnared, Lärjedalen 

och Bergsjön har en förhållandevis 

ung befolkning med höga ohälsotal. 

Motsatsen är Härlanda och Örgryte 

som har lägre ohälsotal än 

genomsnittet för Göteborg. 



Kerstin Tengelin, läkarsekreterare 

kerstin.tengelin@vgregion.se 


Sari Darborg, barnläkare 

Jessica Nilsson, barnsjuksköterska 

Handledare: 

Sören Johansson, 

SU/Område Sahlgrenska 

soren.johansson@vgregion.se 

1 

eftermiddagar att användas för akuttider 

och mötena glesas ut eller förläggs till annan 

tid. 

Det bästa för barnet 

Kartläggningen av verksamheten i början 

av Genombrottsprojektet visade mest sådant 

som personalen redan var medvetna 

om, bland annat brister i telefontillgängligheten. 

Men strax efter kartläggningen 

infördes TeleQ (se sidan 19), och detta 

tillsammans med ökad bemanning i telefonerna 

har gjort att det blivit enklare att 

komma fram på telefon. 

Kartläggningen visade också att det 

görs väldigt många rutinmässiga återbesök, 

och mottagningen har nu satt som 

mål att minska dessa med 40 procent. 

– Det är en förändring som bygger på 

att var och en tänker till lite extra innan 

man förbokar en återbesökstid. En väg 

är att lägga större ansvar på föräldern att 

ta kontakt när de tycker att det behövs, 

en annan att låta patienten komma på 

återbesök till sjuksköterskorna i större 

utsträckning än tidigare. Men självklart 

gör var och en av oss det vi tycker är bäst 

för barnet, säger Sari Darborg. 

Kan faktiskt förändra 

Teamet på Barn- och ungdomsmedicin 

Gamlestaden har upplevt arbetet med 

Genombrott mestadels positivt. 

– Det har varit bra att få vara med i projektet, 

säger Sari. Man är ju ändå tvungen 

att hela tiden titta på sin verksamhet. Om 

något inte är fungerar så ska en förändring 

till, och även det som är bra kan bli 

bättre. Och förhoppningsvis har projektet 

gjort oss medvetna om att man faktiskt 

kan förändra. 

– Den riktigt stora vinsten är att vi tre 

i teamet fått tid att jobba med detta. Normalt 

är det svårt att ta sig tiden att sitta 

ner och tänka igenom saker, säger Kerstin 

Tengelin, och Jessica Nilsson håller med. 

– Det har också varit bra att höra andra 

deltagare i projektet berätta om sin verksamhet. 

Då märker vi hur bra vi har det. 

Många vårdcentraler har det besvärligt 

med sådant som vi redan löst. 

Flera små förändringar 

Barn- och ungdomsmedicin Gamlestaden 

har förutom ett antal tester också genomfört 

flera mindre aktiviteter utan föregående 

test. 

– Ofta handlar det om något litet som 

vi vill förändra för att arbetet ska fungera 

bättre, och även små förändringar kan få 

stor betydelse, säger Kerstin och berättar 

att arbetet har präglats av delaktighet och 

idérikedom i personalgruppen. 

– Ja, och det är inte farligt att prova. 

Ingen förändring blir bestående om den 

inte fungerar, slutar Sari som tillsammans 

med Kerstin och Jessica är överens om att 

även en bra verksamhet som deras kan bli 

bättre. 


Barn- och ungdomsmedicin 

Gamlestaden: 

Sari Darborg, 

barnläkare, 

Jessica Nilsson, barnsjuksköterska, 

och 

Kerstin Tengelin, 

läkarsekreterare. 


Barn och ungdomsmedicin, 

Göteborg 


Backa 


Carina Söderqvist, läkarsekreterare 

carina.linnea.soderqvist@ 

vgregion.se 


Annika Boij, barnsjuksköterska, 

enhetschef 

Anders Gustafsson, barnläkare 

Handledare: 

Susanna Lindman, 

Barnmedicinska mottagningen, 

Mölnlycke 

susanna.lindman@vgregion.se 


Biskopsgården 


Pia Staaf, läkarsekreterare 

pia.staaf@vgregion.se 


Galina Vallinsgren, barnläkare 

Lisette Simonsson, barnsjuksköterska 

Handledare: 

Mona Karlsson, 

Medicinmottagningen, SU/Mölndal 

mona.karlsson@vgregion.se 


Kungshöjd 


Nina Olsson, sjuksköterska 

nina.olsson@vgregion.se 


Annika Sällström-Holmstrand, 

barnläkare 

Catharina Mellander, sekreterare 

Handledare: 

Margareta Åström, 


margareta.astrom@vgregion.se

P rimÄrVÅ r den Cen t rum -VÄ S t er / VÅ r d Cen t r a Len kunGSHöJ d 

Vårdcentralen Kungshöjd 

• Öppnade i januari 2003 i nya lokaler 

och med nytt namn. Verksamheten 

hette tidigare Vårdcentralen Sociala 

huset. 

• Ger service åt drygt 26 000 invånare 

i stadsdelarna Landala, Lorensberg, 

Vasastaden, Stampen, Inom 

Vallgraven och Heden. 

• Blandad befolkning med god 

socioekonomisk situation. Många 

förstabarnsfamiljer som lämnar 

upptagningsområdet inom två år. 

Många studenter och yngre hårt 

arbetande i ”karriären”. Få familjer 

från andra länder. Pensionärer som 

uppnår hög ålder. 



Anette Eklind-Darberg, 


anette.eklind@vgregion.se 


Anita Olofsson, undersköterska 

Karin Meuller, distriktsläkare 

Handledare: 

Annika Karlsson, Psykiatriska kliniken, 

NU-sjukvården 

annika.karlsson@vgregion.se 


Primärvården 

CentrumVäster 

Vårdcentralen Askim 


Malin Örnberg, läkarsekreterare 

malin.ornberg@vgregion.se 


Els Kroese, mottagningssköterska 

Agneta Smittberg, distriktsköterska 

Ulf Nyqvist, distriktsläkare 

Handledare: 

Ulla-Maj Rydén, 


ulla-maj.rydén@vgregion.se 

Vårdcentralen Frölunda 


Britt Gidlund, läkarsekreterare 

britt.gidlund@vgregion.se 


Ann-Kristin Persson, distriktssköterska 

Peter Larsson, distriktsläkare 

Handledare: 

Johan Paulin, Vuxenpsyk, 


johan.paulin@vgregion.se 

1 

Första kontakten 

nålsögat 

– tillgänglighet mer än en bemanningsfråga 

Fem tusen obesvarade samtal på en månad 

– trots att cirka 1 800 samtal besvarades under 

samma period! Det var vad Vårdcentralen 

Kungshöjd såg när TeleQ infördes och de fick 

möjligheter att följa samtalsmängden dag för 

dag. 

Inte konstigt att folk var arga för att det inte 

kom fram!, konstaterade personalen. Samtidigt 

insåg de att här måste det ligga en hund 

begraven. Och det gjorde det – massor av felringningar 

var ett av svaren! 

Genom medverkan i Genombrottsprojektet har de nu 

också fått möjligheter att kartlägga och analysera verksamheten, 

testa idéer om nya arbetssätt och förkasta eller 

föreslå förändringar. Och det har inneburit mycket positivt 

på Vårdcentralen Kungshöjd. Även om det fortfarande 

är en bit kvar till genombrott för de höga mål som 

vårdcentralen satt upp. Som till exempel att öka nybesöken 

med 70 procent! I det ingår att halvera antalet besök 

som centruminvånarna gör på privata Axessakuten istället 

för på Kungshöjd. En utmaning som kanske är större 

än man först trodde. 

Ytterligare förbättrad telefontillgänglighet är ett annat 

mål. Och med TeleQ (se sidan 19) och ökad bemanning 

i telefonerna är de redan på god väg. 

Att hitta nya vägar att förbättra tillgängligheten har 

hög prioritet på mottagningen. Bland annat sätter de 

Vårdcentralen Gibraltargatan 


Christina Håkansson Calmerklint, 

vårdcentralschef 

christina.calmerklint@vgregion.se 


Jones Zaeri, distriktsläkare 

Lena Dolfe Glennsten, distriktssköterska 

Naima Hultberg, sjuksköterska 

Handledare: 

Ulrika Frithiofsson, Vuxenpsyk, 


ulrika.frithiofsson@vgregion.se 

Vårdcentralen Karl Johan 


Margret Järrehult, 

mottagningssköterska 

margret.jarrehult@vgregion.se 

stort hopp till att en förbättrad styrning av telefonsamtalen 

ska minska antalet felringningar. Många samtal 

som ska till mödravården, barnavårdscentralen, barn- 

och ungdomsmedicin, mammografin eller till kris- och 

traumaenheten i samma hus, hamnar felaktigt på vårdcentralen. 

Arbete pågår för fullt med att hitta ett bra sätt 

att styra samtalen rätt. 

Har tider att erbjuda 


Bengt Murray, distriktsläkare 

Christin Jonsson, mottagningssköterska 

Handledare: 

Lena Willesson, 

Barnmorskemottagningen, Kärra 

lena.willesson@vgregion.se 

– Självklart har det varit väldigt stressande för oss att så 

ofta få kritik för att vi inte svarar. Och också att se att det 

handlade om verkligt många obesvarade samtal – trots 

att vi varit fullt upptagna med att svara på så många 

andra samtal varje dag, säger Anette Eklind-Darberg i 

Genombrottsteamet. 

Det är alltså den första kontakten som är nålsögat, och 

inte att vårdcentralen har för få tider att erbjuda. Bland 

annat har schemaändringar för läkarna bidragit till utökning 

av antalet tider. Nedkortade akutbesök från 20 

till 15 minuter och av så kallade dubbeltider från 40 till 30 

minuter har bland annat gjort att man nu kan ta emot fler 

patienter. Men den stora förändringen kom i september 

då de införde ett nytt akutsystem med flera läkare varje 

dag som betar av en gemensam lista av patienter som får 

tid samma dag de ringer. Denna förändring kan ge över 

250 nya akuttider per vecka. 

Redan vid inledningen av Genombrottsprojektet hösten 

2005 hade Vårdcentralen Kungshöjd ett T3-värde, det 

Vårdcentralen Kungssten 

(tidigare Hagen) 


Anette Waller, sekreterare 

anette.waller@vgregion.se 


Mats Öhberg, distriktsläkare 

Ann-Marie Johansson, 

sjuksköterska 

Handledare: 

Helene Aulin-Ivdal, 


helen.aulin_ivdal@vgregion.se


• öka antalet nybesök med 70 procent. delmål: 

minska antalet patienter från upptagningsområdet 

som söker axessakuten med 50 procent. 

• öka tillgängligheten på telefon, bland annat 

genom högre bemanning. Följa mätningarna 

av teleQ. minska antalet felringningar. 

vill säga tredje tillgängliga tid (se sidan 19), som låg under 

7, vilket innebar att samtliga patienter kunde erbjudas 

tid inom en vecka, helt i enlighet med den nationella 

vårdgarantin (se sidan 19). Som en följd av läkarvakanser 

våren 2006 sköt T3 i höjden, men med det nya akutsystemet 

kan de nu erbjuda alla icke-akuta patienter en tid 

inom en vecka. 

Vända strömmen 

Varje månad söker upp emot 300 patienter från Kungshöjds 

upptagningsområde på privata Axessakuten. Detta 

är en ström som Vårdcentralen Kungshöjd vill vända och 

minska med hälften. 

– Men vi ser ännu ingen egentlig minskning av besöken 

på Axessakuten. Vi misstänker att det handlar om 

unga yrkesarbetande som inte vill gå ifrån på dagarna, 

utan hellre vill komma kvällen. Vi har också förstått att 

de uppskattar att kunna boka tid på Internet, vilket inte 

är möjligt hos oss ännu, säger Anette. 

– Vi har kvällsöppet på måndagar och har än så länge 

inte diskuterat att ha öppet fler kvällar, då efterfrågan inte 

varit så stor. Vi tror att bättre framkomlighet på telefon 

och fler tider dagtid ska göra att vi kan få över en del av 

dem, fortsätter hon. 

– Men, kanhända är dessa personer mer otåliga och 

vänder sig snabbare till någon annan mottagning när de 

inte kommer fram på telefon. Och kanske 

kan vi aldrig få hit dem, hur till- 

P rimÄrVÅ r den Cen t rum -VÄ S t er / VÅ r dCen t r a Len kunGSHöJ d 

gängliga vi än blir! Många kanske inte ens ringer till primärvården. 

Vi har ju fått ett rykte om oss att inte kunna 

erbjuda tider. Men det håller vi på att ändra på! 

Reklam för verksamheten 

Genombrottsteamet tror också att vårdcentralen måste 

bli bättre på att tala om att de finns och att de faktiskt 

har tider att erbjuda. Diskussioner har förts om att skicka 

ut information till invånarna i upptagningsområdet och 

göra reklam för verksamheten, men detta är fortfarande 

på diskussionsstadiet. 

Kungshöjd är en av de vårdcentraler som under Genombrottsprojektet 

gjort ganska många tester och genomfört 

flera mindre förändringar utan föregående test. 

– När vi först började arbeta med Genombrottsmetoden 

kändes allt förvirrat. Och kartläggningen som vi 

gjorde i början visade mest sådant som vi redan kände 

till. Skillnaden var att nu fick vi det på pränt, säger Anita 

Olofsson, undersköterska. 

– Nu har vi blivit bra både på att testa idéer, mäta resultat 

och genomföra förändringar. Även om det var ett 

stort arbete för oss att komma in ordentligt med dataprogrammen 

som krävs för att dokumentera allt vi gör. Men 

vi har haft väldigt bra stöd i arbetet från vår handledare 

och behärskar nu detta ganska bra. 

– Ibland har det varit trögt att locka våra arbetskamrater 

att komma med idéer om förändringar. Och 

många säger så här om saker och ting: Så är det!, fortsätter 

Anita. 

Det ska vi ändra på 

– Men då säger vi: Det ska vi ta reda på!, fyller Anette 

Eklind-Darberg i, och bekräftar det som många i primärvårdens 

olika Genombrottsteam lärt sig. Nämligen att 

det är fullt legitimt att testa en idé. Först därefter behöver 

man bestämma sig för att anamma eller förkasta ett nytt 

sätt att arbeta. 

Vårdcentralen Masthugget 


Birgitta Messman, 


birgitta.messman@vgregion.se 


Elsie Johansson, distriktsläkare 

Christina Hansson, 

mottagningssköterska 

Handledare: 

Wenche Jenssen, Patientnämnden, 

Regionkansliet 

wenche.jenssen@vgregion.se 

Vårdcentralen Slottsskogen 


Kjell Klingborg, distriktsläkare 

kjell.klingborg@vgregion.se 


Lilian Svanström, läkarsekreterare 

Elisabeth Friederici, sjuksköterska 

Handledare: 

Mona Karlsson, Medicinkliniken, 

SU/Mölndal 

mona.karlsson@vgregion.se 

Vårdcentralen Styrsö 


Marie Johansson, sjuksköterska 

marie.e.johansson@vgregion.se 


Lars-Uno Andersson, distriktsläkare 

Margareta Strömhielm, sekreterare 

Handledare: 

Susanna Lindman, Barn- och 

ungdomsmedicin, Mölnlycke 

susanna.lindman@vgregion.se 

Vårdcentralen Svalebo 


Annette Grebelius, 


annette.grebelius@vgregion.se 


Monica Dahlberg, sekreterare 

Osman Hosseinzadeh, 

distriktsläkare 

Handledare: 

Arne Pettersson, Personalstrategiska 

avdelningen, Regionkansliet 

arne.pettersson@vgregion.se 

Genombrottsteamet Vårdcentralen 

Kungshöjd: Anita Olofsson, 

undersköterska, Anette Eklind- 

Darberg, distriktssköterska, och 

Karin Meuller, distriktsläkare. 

(Karin kunde inte medverka 

vid intervjun.) 

1

Utglesade återbesök för kroniskt sjuka utan 

medicinsk kvalitetsförsämring för patienterna. 

Enbart räknat på diabetespatienterna har 

detta gett Vårdcentrum Olskroken över 800 

extra läkarbesökstider per år! 

Detta tillsammans med en numera 100procentig 

telefontillgänglighet, en timmas 

snabbakut hos samtliga doktorer varje förmiddag 

och dropinmottagning hela dagen hos 

sköterskorna, har gjort vårdcentralen mera tillgänglig 

för patienterna. 

Vårdcentrum Olskroken var under tjugo år jourcentral 

för stora delar av Göteborg, men blev 2004 en ”vanlig” 

vårdcentral. 

– Fötterna går fortfarande hit, och vi har ännu inte 

kunnat göra en renodling. Men vi måste se till att de som 

bor i upptagningsområdet får bra service. Det är både en 

medicinsk prioritering och en resursprioritering. 

Vi har sex till sju heltidstjänstgörande läkare, men 

skulle kunna vara tio till tolv, säger Per Hellke, distriktsläkare 

och vårdcentralschef som kom till Olskroken 1987 


• ökad telefontillgänglighet. alla ska komma fram 

på telefon samma dag de ringer. Genombrott! 

• kvällsmottagning. ökad tillgänglighet utanför 

ordinarie kontorstid. Genombrott! 

• ökat antal akutbesök dagtid. Genombrott! 

• Frigöra fler läkartider och minska behovet av 

hänvisning till andra vårdgivare, bland annat 

genom ”utglesning” av onödigt täta besök av 

patienter med kronisk sjukdom, utan påverkan 

på den medicinska vårdkvaliteten och genom 

att andra vårdgrupper avlastar läkare med olika 

specialmottagningar. Genombrott! 

• ökad tillgänglighet för rådgivning och vård hela 

dagen till sjuksköterska på drop in-basis utan 

bokning, typ apotekens Vårdotek. Genombrott! 

• kortare ledtider för journalskrivning, mål inom 

ett dygn. Genombrott! 

P rimÄrVÅ r den öSter / VÅ r dCen t rum o L Skro k en 

Glesare återbesök 

– frigör många läkarbesökstider 

och som haft möjlighet att följa utvecklingen både som 

praktiserande läkare och som chef. 

– Vi, eller kanske rättare sagt jag som chef, ville gärna 

vara med i Genombrottsprojektet. Jag såg det som en 

bra ingång för att kunna förändra, vilket var helt nödvändigt. 

– Men när det gäller förändringsarbete kan man väl 

säga att många vill ha det som det är, och ser status quo 

som det normala. Och det är svårt att göra förändringar 

i en verksamhet som hela tiden lever under ett starkt 

tryck, men nu känns det som om de flesta är med, fortsätter 

Per. 

Alla samtal besvaras 

– Vi hade flera viktiga bitar att ta tag i. Och sedan projektet 

kom igång har vi lagt mest energi på att förbättra 

telefontillgängligheten, vilket vi också lyckats med. Numera 

bemannas telefonerna mellan klockan 8–9 av samtliga 

tjänstgörande sjuksköterskor, både mottagnings- och 

distriktssköterskor – förutom en av dem som tar hand om 

de patienter som kommer direkt upp till mottagningen. 

– Med hjälp av TeleQ (se sidan 19) sorteras patienterna 

och alla blir uppringda senare samma dag. Vi är nu 

framme vid 100 procents telefontillgänglighet! 

Tidigare ett gissel 

– Telefonen var tidigare ett gissel hela dagen, personalen 

var trötta och blev ständigt utskällda. Det var inte en bra 

situation för någon. Vi hade också en känsla av att det 

var något som inte stämde när det gällde de obesvarade 

samtalen, säger Per. 

Vårdcentralen beställde därför redan sommaren 

2005, innan Genombrottsprojektet startat, en mätning 

från Telia. Och den visade att de hade 10 000 inkommande 

samtal under en vecka, varav bara 500 blev besvarade! 

Dock kom de 10 000 samtalen bara från 520 

nummer, vilket tydligt visar att varje patient kunde få 

ringa upp emot 20 gånger! 

– För den vetskapen var det värt att satsa pengar på 

att mäta, konstaterar Per. 

Men det räcker inte att enbart öka telefontillgänglig- 

Vårdcentrum Olskroken 

• Öppnade 1983. Omfattade då även 

en jourcentral öppen alla dagar året 

om till klockan 23. Jourcentralen 

avvecklades 2004 då vårdcentralerna 

Lunden och Olskroken slogs 

samman under namnet Vårdcentrum 

Olskroken. 

• Ger service åt cirka 28 000 invånare i 

norra Örgryte och västra Härlanda 

inom stadsdelarna Olskroken, 

Redbergslid, Bagaregården, 

Strömmensberg, Lunden och västra 

Munkebäck. 

• Befolkning i upptagningsområdet är 

lite äldre än genomsnittet i Göteborg 

och har en socioekonomisk något 

bättre ställning. 



Per Hellke, distriktsläkare, 

vårdcentralschef 

per.hellke@vgregion.se 


Annika Alvhede, distriktssköterska 

Thérese de Don, sjuksköterska 

Handledare: 

Helle Wijk, SU/Område Sahlgrenska 

helle.wijk@vgregion.se 


Primärvården Öster 

Vårdcentralen Angered 


Elisabeth Johansson, sekreterare 

elisabeth.g.johansson@vgregion.se 


Eva Fägerskjöld, distriktsläkare 

Inger Langré, sjuksköterska 

Handledare: 

Annika Karlsson, Psykiatriska kliniken, 

NU-sjukvården 

annika.karlsson@vgregion.se 

Vårdcentralen Björkekärr 


Ingrid Frödell, mottagningssköterska 

ingrid.frodell@vgregion.se 


Anne-Marie Ståhl, distriktssköterska 

Per-Arne Stenberg, distriktsläkare 

Handledare: 

Arne Pettersson, Personalstrategiska 

avdelningen, Regionkansliet 

arne.pettersson@vgregion.se 

▶ 

1

P rimÄrVÅ r den öSter / VÅ r dCen t rum o L Skro k en 

Vårdcentralen Ekmanska 


Kristina Andersson, sjuksköterska 

kristina.hoff-andersson@ 

vgregion.se 


Helen von Sydow, distriktsläkare 

Seija Jyrkäs-Andersson, 


Handledare: 

Carin Häggström, 


carin.haggstrom@vgregion.se 

Vårdcentralen Lövgärdet 


Åsa Alderblom, distriktssköterska 

asa.alderblom@vgregion.se 


Merce Martinsson, distriktsläkare 

Ann-Marie Gardestrand, sjuksköterska 

Handledare: 

Karin Westberg, Göteborgsregionens 

Kommunalförbund 

karin.westberg@gr.to 

Vårdcentralen Spinnaren 

(tidigare Bergsjön, Gamlestaden, 

Kortedala; sammanslagning juni 2006) 

Kontaktpersoner: 

Malin Olsson, sjuksköterska 

malin.c.olsson@vgregion.se 

Monica Pehrsson, distriktssköterska 

monica.pehrsson@vgregion.se 


Kerstin Hagström, distriktsläkare 

Britt-Marie Johansson, kurator 

Göran Fällgren, distriktsläkare 

Irena Stenklint, distriktsläkare 

Lotta Åhrman, distriktssköterska 

Handledare: 

Margareta Andersson, 

Göteborgs kommun, SDN Tuve-Säve 

margareta.e.andersson@ 

tuve-save.goteborg.se 

Ulla-Maj Rydén, 


ulla-maj.rydén@vgregion.se 


Vårdcentrum Olskroken: 

Thérese de Don, 

sjuksköterska, 

Per Hellke, 

distriktsläkare, och 

Annika Alvhede, 

distriktssköterska. 

(Annika och Thérese 

kunde inte medverka 

vid intervjun.) 

18 

heten. Det fanns mycket annat som Per Hellke, Annika 

Alvhede och Terese de Don i Genombrottsteamet ville 

titta närmare på. 

Genom att testa, och sedan ganska snabbt inrätta, en 

snabbakut där samtliga läkare deltar mellan klockan 10 

och 11 måndag till fredag betas minst 20-25 extra patienter 

av per dag. Bredvid detta finns precis som förut en 

akutlinje som tar emot patienter hela dagen. 

Lättar på trycket 

– Det är bra för sjuksköterskorna att på morgonen under 

telefontiden kunna erbjuda dessa tider. För oss läkare 

lättar snabbakuten också upp ordinarie läkarmottagning 

som annars ofta består av tyngre fall, säger Per Hellke 

som berättar att vårdcentralen för närvarande också har 

kvällsmottagning till klockan 18 måndagar och tisdagar, 

och att de nu diskuterar att ha det ytterligare en kväll. 

Drop-in-mottagning hos mottagnings- och distriktssköterskor 

är en annan åtgärd som håller på att utvecklas, 

och som också visat sig lätta på trycket. Långt ifrån alla 

patienter är i behov av att träffa doktorn och vårdcentralen 

har sedan lång tid väl utvecklade sjuksköterskemottagningar 

för diabetes-, benskörhets-, astma/KOL- och 

allergipatienter och för rökavvänjning. 

De utglesade återbesöken hos doktorn för kroniska 

patienter har också frigjort tider som kan erbjudas dem 

som tidigare fick vänta länge på en tid. Patientgrupper 

som nu kommer mera sällan är bland andra de med diabetes, 

högt blodtryck, astma/KOL och hjärt-kärlsjukdom 

med flera. Exempelvis har vårdcentralen cirka 800 diabetiker. 

Om dessa kommer var fjärde månad istället för var 

tredje så innebär detta 800 fler läkarbesökstider per år. 

Små viktiga förändringar 

Bland flera små men viktiga förändringar som gjorts är 

att inte doktorerna dikterar mer än 10 minuter på varje 

band. Förut kunde vårdcentralen ligga på cirka 8 veckors 

utskriftstid, numera skrivs journalanteckningarna för 

det mesta samma dag, och detta är en förändring som 

inneburit minskad stress, inte minst för sekreterarna. 

– Vi kommer att fortsätta att arbeta med Genombrottsmetoden. 

Personligen tillhör jag de otåliga som 

inte tycker att man måste utreda till 100 procent innan 

man testar en idé. Med den här metoden kan vi testa en 

idé så snart vi får den. Fungerar den inte så genomför vi 

ingen förändring, säger Per Hellke som är noga med att 

all personalen hela tiden hålls välunderrättad. 

Varje morgon samlas all personal till morgonmöte, en 

stund på dagen som gjorts till ett bra tillfälle för information 

om vad som händer i projektet. Dessutom redovisas 

alla resultat på en stor informationstavla i personalrummet.

Förändrade arbetssätt 

I denna rapport presenteras fyra av de 30talet mottagningar som 

deltagit i Genombrottsprojektet Primärvården Göteborg. 

Nedan följer ett antal exempel på tester och aktiviteter som lett till 

förändrade arbetssätt på dessa och övriga mottagningar i projektet. 

• Gemensam tid för familjemedlemmar 

med akuta infektionssymptom, 

så kallad ”tandembokning”. 

• ”Gräddfil” för akutpatienter till vårdcentralens 

laboratorium. 

• Ökad morgontillgänglighet för akutbesök 

till läkare. 

• Tidsbestämd sjuksköterskemottagning 

för suturtagning, inspektion av 

mindre sår, vaccinationer etc. 

• Nyinsatta tidiga och sena läkarbesökstider 

för pendlare. 

• Öppen mottagning, så nära drop-inmottagning 

som möjligt, där samtliga 

tjänstgörande läkare deltar måndag 

till fredag klockan 10–11. Timman 

spärras för annan bokning. 

• Bokad kvällsmottagning klockan 16– 

18 måndag och tisdag för akutfall som 

bokats under dagen. 

• Utglesade besök utan medicinsk kvalitetsförsämring 

för kroniskt sjuka. 

• Korta tydliga diktat. Färre diktat per 

band. 

• Ökad tillgänglighet för allergiker under 

pollensäsongen. 

• Färdiga mallar för skriftliga svar om 

provtagning. 

Så går arbetet vidare 

• Spärrad tidbok så att det inte går att 

boka mer än 14 dagar i förväg. 

• Ny telefonlinje för sekreterarfrågor. 

• emla-plåster med samtliga kallelser 

till läkarbesök på barnmottagningen 

för att undvika återbesök för provtagning. 

• Förbättrad tillgänglighet för patienter 

med övre luftvägs- och urinvägsinfektioner 

genom en sjuksköterskebaserad 

infektionsmottagning. 

• Telefonlinje endast för återbud. 

• Gemensam färgmarkering för återbudstider. 

• Färre blodtrycksmätningar hos distriktsköterskan 

tack vare 24-timmars 

blodtrycksmätning. 

• Förbättrat patientflöde till läkare genom 

att utnyttja patientens väntetid 

till att ta eventuella prover. 

• Brev till patienter som ska kallas med 

anmodan att själva boka tid. Minskar 

antalet återbud. 

• Tillgodose ökat behov av läkarbesökstider 

direkt efter helgen, ta hand om 

”måndagsvågen”. 

Fullständiga slutrapporter finns på 

www.vgregion.se/cvu 

Hösten 2006 påbörjas arbetet med att ta fram en strategi med långsiktigt 

perspektiv för kvalitets- och verksamhetsutveckling inom Primårvården 

Göteborg. 

Strategin ska fastställas våren 2007. det är dock redan bestämt att 

Genombrottsmetoden ska ingå som en av huvudmetoderna för utveckling 

av verksamheten. 

i förslaget till strategi ingår att ta hand om de uppnådda resultaten från 

Genombrottsprojektet, att fortsätta den systematiska utvecklingen på de 

enheter som deltagit och att utse Genombrottsteam och samordnare på 

de enheter som inte deltagit. 

Nationell vårdgaranti 

Sedan november 2005 gäller en ny vårdgaranti i hela landet. 

Den innebär att medborgaren ska få tid för besök och 

behandling inom en viss tid. 

Vårdgarantin gäller all planerad vård. Den akuta vården ges 

så fort som möjligt, precis som tidigare. Vårdgarantin anger 

inom vilket antal dagar vård ska erbjudas. Antalet dagar är 

olika, beroende på vilken vård som krävs. 

Det övergripande målet för Primärvården Göteborg är att 

erbjuda alla som söker en kontakt enligt Västra Götalandsregionens 

vårdgaranti, vilken överensstämmer med den 

nationella vårdgarantin. Vårdgarantin innebär att 

• kontakt med primärvården i telefon eller på plats ska 

erbjudas samma dag 

• om primärvården bedömer att patienten har behov av att 

besöka en läkare ska besök erbjudas inom högst 7 dagar 

• om patienten behöver besöka specialistvården ska tid där 

erbjudas så snart som möjligt, dock senast 90 dagar efter 

det att läkaren beslutat om remiss 

• om specialistvården bedömer att det behövs behandling 

ska denna erbjudas så snart som möjligt, men senast 90 

dagar efter beslutet. 

Läs mer om vårdgarantin på www.vgregion.se 

Väntetider i vården 

För att följa upp vårdgarantins intentioner görs sedan 2004 

nationella primärvårdsmätningar av telefontillgänglighet och 

tillgänglighet till läkarbesök. Mätningarna omfattar samtliga 

vårdcentraler i Sverige samt privata allmänläkarmottagningar 

med vårdavtal. Mätningarna genomförs två gånger om året 

under fem vardagar i rad, dels i mars och dels i oktober. 

Resultaten presenteras på SKL, Sveriges Kommuners och 

Landstings webbsida http://sas.skl.se, Väntetider i vården. 

Vid mätningen i oktober 2005 hade Primärvården Göteborg 

71 procents tillgänglighet till ett läkarbesök inom sju dagar, 

13 procentenheter under medianen för riket och 12 under 

medianen för primärvården i hela Västra Götalandsregionen. 

Vid mätningen i mars 2006 hade Primärvården Göteborg 

85 procents tillgänglighet till ett läkarbesök inom 7 dagar, 

en förbättring på 14 procentenheter. Vid detta mättillfälle var 

medianen för riket 87 procent och för Västra Götalandsregionen 

90 procent. 

Tredje tillgängliga tid – T3 

Tredje tillgängliga bokningsbara tid, T3, är en etablerad 

mätning som speglar tillgängligheten och mottagningens 

möjlighet att ge tider till patienten. Motivet för att registrera 

den tredje och inte den första eller andra tillgängliga 

besökstiden är att det visat sig att den bättre återspeglar en 

mottagnings kapacitet. 

Mätning av T3 har gjorts kontinuerligt under Genombrottsprojektet 

i Primärvården Göteborg, och primärvårdsledningen 

har nu bestämt sig för att fortsätta med dessa mätningar. 

TeleQ 

Tillsammans med ökad bemanning i telefonerna är TeleQ en 

stor del av framgången med den förbättrade telefontillgängligheten 

inom Primärvården Göteborg. 

• TeleQ besvarar samtalet och ger instruktion till den som 

ringer att knappa in eller tala in sitt telefonnummer. 

• TeleQ räknar ut en lämplig tidpunkt när någon från 

mottagningen kan ringa tillbaka. Beräkningen baseras på 

det schema som mottagningen matat in. 

1

Genombrottsprojekt för bättre tillgänglighet 

har genomförts i Primärvården Göteborg med projektledningsstöd 

från Centrum för Verksamhetsutveckling, CVU. 

P r o d u k t i o n : G C L ko m m u n i k at i o n . t ryC k : t y P o P r i n t, G ö t e b o r G 2 0 0 6 .

Nya vägar till bättre tillgänglighet - Västra Götalandsregionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?