Regionmagasinet nr 3/2006 - Västra Götalandsregionen

vgregion.se

Regionmagasinet nr 3/2006 - Västra Götalandsregionen

www.vgregion.se ::: nr 3. 2006

Lysande

utsikter

för turismen

En tidning från Västra Götalandsregionen till hushållen


Patientens väg i sjukvården

Om du blir sjuk

Om du blir sjuk ska du i första hand vända

dig till din läkare eller din vårdcentral för

att få vård eller behandling. Om mottagningen/vårdcentralen

är stängd för dagen

kan du söka vård på jour-/akutmottagningen.

Dit vänder du dig när du behöver akut

vård på kvällar, nätter och helger. Telefonnummer

och mottagningstider hittar du i

telefonkatalogen på de blå sidorna. Du kan

även kontakta sjukvårdsupplysningen för

att få råd och hjälp (telefonnummer finns

på sidan 31). Behöver du vård/behandling

på sjukhus eller annan specialiserad vård

hjälper din läkare dig att ordna det. Vid

behov av ambulans ring 112.

Vårdgaranti

Vårdgaranti innebär att:

•Du ska få kontakt med primärvården i

telefon eller på plats samma dag. Med

primärvård menas till exempel vårdcentral,

husläkarmottagning, jourcentral

eller sjukvårdsupplysning.

•Bedömer primärvården att du behöver

besöka en läkare där ska du erbjudas

sådant besök inom högst sju dagar.

•Om du, efter medicinsk bedömning,

behöver besöka den specialiserade

vården, ska du få en tid där så snart som

möjligt, men senast 90 dagar efter

beslutet om din remiss. Om du själv har

tagit kontakt med den specialiserade

vården räknas de 90 dagarna från den

dagen då din vårdbegäran är mottagen

och medicinskt bedömd.

•Om man inom den specialiserade vården

bedömer att du behöver behandling, ska

du erbjudas den så snart som möjligt

men senast 90 dagar efter beslutet.

Mer information om vårdgarantin finns på

www.vgregion.se/vardgaranti eller ring

Vårdslussen på 020-44 55 55.

Pengarna tillbaka

Har du bokat besök på vårdmottagning

och får vänta över 30 minuter efter avtalad

tid har du rätt att få avgiften tillbaka.

Detta gäller inte vid besök på

akutmottagning eller jourmottagning.

Vårdgaranti vid cancersjukdom

Om det finns en välgrundad misstanke om

cancersjukdom ska du få en tid hos specialistläkare

inom två veckor efter att remiss

anlänt. För barn ska väntetiden inte överstiga

två arbetsdagar.

Valfrihet i vården

Du som bor i Västra Götaland har rätt att

få vård på vilken vårdcentral eller på vilket

sjukhus du vill inom regionen, i Halland

eller hos privata vårdgivare som har avtal

med Västra Götlandsregionen eller Landstinget

Halland.

Du har också rätt att få vård i ett annat

landsting i mån av plats. Västra Götalandsregionen

står för vårdkostnaderna men

resan betalar du själv. Om vården kostar

mer än 20 000 kr måste du ha en betalningsförbindelse

från Vårdslussen, tel

020-44 55 55. Högspecialiserad vård,

till exempel provrörsbefruktning och

fetmaoperationer ingår inte i valfriheten.

Du har rätt att läsa din egen journal

Du har rätt att läsa din egen journal, utom i

vissa undantagsfall.

Tolkhjälp

Den som inte förstår svenska eller har

hörsel- eller talsvårigheter har rätt att få

tolk. Detta meddelar man personalen,

antingen själv eller genom ombud, innan

besöket. Tolkhjälpen är kostnadsfri.

Sjukresor

Västra Götalandsregionen betalar, förutom

en viss egenavgift, dina resekostnader

till och från vårdgivare inom Västra

Götalandsregionen och i Landstinget

Halland, eller privata vårdgivare som

regionen har avtal med.

Kontakta sjukresekontoret för mer information.

Adress och telefonnummer hittar

du i telefonkatalogens blå sidor.

Om du har synpunkter på vården

Om du är missnöjd med den vård eller

behandling du har fått, bör du först försöka

reda ut problemet hos den vårdcentral

eller mottagning du har besökt.

Om du har gjort det och ändå är missnöjd

kan du vända dig till patientnämnden.

Patientnämnden är en från hälso- och

sjukvården fristående nämnd, vars uppgift

är att stödja och hjälpa patienterna i kontakten

med hälso- och sjukvården samt

tandvården. Vid en del sjukhus finns även

patientombud eller patientkonsulenter.

Patientnämnden i Borås

Tel: 033-17 48 50

Patientnämnden i Göteborg

Tel: 031-63 70 10

Patientnämnden i Mariestad

Tel: 0501-621 80

Patientnämnden i Uddevalla

Tel: 0522-67 08 60

Du har rätt att få information

För att du ska få en bra vård är det viktigt

att du berättar för vårdpersonalen vad du

vet om din sjukdom och vilka mediciner du

använder. Läkaren är i sin tur skyldig att

ge dig information om din sjukdom och

vilka undersökningar som måste göras,

samt vilka behandlingar som går att få.

Som patient har du ansvar för din egen

hälsa och kan därför tacka nej till vård du

blir erbjuden. Du kan däremot inte kräva

att få en viss behandling eller undersökning

om inte läkaren anser att det behövs.

Mer information finns på www.vgregion.se

(klicka på Patientinformation)


Välkommen till RM

Visste du att turismen är den snabbast växande näringen i

Västra Götaland och att exportinkomsterna faktiskt överstiger

många av de stora industribranscherna?

Jag hade i alla fall ingen aning om det innan temat för

den här tidningen kom upp till diskussion.

Efter att ha kommit i kontakt med flera av dessa fantastiska,

besjälade och ihärdiga människor som försörjer sig

på turismen i Västra Götaland förstår jag bättre.

Nu vet jag att bakom alla de där handtextade skyltarna

som dyker upp längs våra vägar finns någon som vågat ta

steget. En del har förverkligat en idé de gått och burit på

länge. Andra har satsat målmedvetet från början.

Inom turismen finns förstås också de stora jättarna,

men de allra flesta är småföretagare som var och en

bidrar till totalupplevelsen av besöket i Västra Götaland.

En av dessa små entreprenörer är Ingegerd Johansson i

Kungshamn. Hon driver ett kafé i källaren av sitt hus, ett

café med rödrutiga dukar och kanelbulledoft.

– Jag lever gott på det beröm jag får, säger Ingegerd.

Just det kanske är få förunnat, men doften och smaken av

hennes nybakade kanelbullar bidrar helt klart till den bild

av Västra Götaland som sprids vidare när reseminnen

berättas för vänner och bekanta. För att det ska gå runt

hyr Ingegerd också ut rum och cyklar. Just detta att kombinera

olika saker har hon gemensamt med många av de

små entreprenörerna.

För att lyckas med sin satsning behöver man vara både

bred och mångsidig, våga tänka nytt och framförallt vilja

samarbeta med andra. Att det ena lilla företaget kan befrukta

det andra genom olika typer av nätverk finns det

flera exempel på.

Ett av Västra Götalandsregionens uppdrag är att verka

för tillväxt och utveckling av näringslivet så att jobben

säkras på lång sikt. Turismen kan både skapa nya jobb

och öka tillväxten genom de pengar som turisterna spenderar

i området. De senaste fem åren har antalet jobb

inom turismen ökat från 16 000 till 21 000 och det fortsätter

att peka uppåt.

Med det här numret av Regionmagasinet hoppas vi

kunna ge en inblick i turistföretagarens vardag. Du hittar

också tips om sånt som kan vara bra att veta om du funderar

på att starta företag. Kanske kan innehållet i

tidningen också ge någon inspiration att våga ta det där

berömda steget.

Med önskan om trevlig läsning!

Bettina Axelsson,

vik. chefredaktör

4

8

25

innehåll nr 3.06

Lysande utsikter för turismen i Västra Götaland 4

Sicka typer de är – turisterna 6

Många års hårt arbete bakom mötesplats

på Koster 8

Samarbete bättre än konkurrens 12

Läsarnas egna smultronställen 15

Ellinor har hittat sin plats i livet 16

Arn-turismen tänjer på gränserna 18

Ingegerd har många bullar i luften 21

Service med stort S på Tjörns turistgymnasium 22

Så startar du eget inom turism 24

Lyckad satsning på turismutbildning 25

Vart tog alla gläntor vägen? 26

Här hyllas en livsgärning 28

Korsord 30

Drömmen om det egna kaféet 32

BESÖK GÄRNA VÅR WEBBPLATS:

www.vgregion.se/regionmagasinet

Där hittar du: RM i lättläst version och kan lyssna på RM

via internet. Vill du ha RM som taltidning – ring 033-35 76 16

Ansvarig utgivare: Kerstin Einarsson | Chefredaktör: Jeanette Karlström (tjänstledig) | Vik.chefredaktör: Bettina Axelsson | Grafisk form: Chi Tsai/ETC | Repro: ETC

Tryck: Tryckeriet Lagersberg | Upplaga: 720 000 ex | Kostnad/tidning: 2 kronor | Regionmagasinet: Regionens Hus, Lillhagsparken 5, 405 44 Göteborg

Tel: 0521-27 59 20 | E-post: regionmagasinet@vgregion.se | Webbplats: www.vgregion.se/regionmagasinet

Omslagsbild: Anna Rehnberg | ISSN: 1651-6443

12

REGIONMAGASINET 3.2006 3


Lysande utsikter

för turismen i Västra Götaland

Turismen är den snabbast växande näringen i Västra Götalandsregionen.

På fem år har antalet jobb ökat från 16 000 till 21 000. Om fem år kan

det vara 27 000 personer som får sitt levebröd från turismen.

– Jag ser inget som talar emot den

utvecklingen, prognoserna från FN:s

världsturistorganisation UNWTO är

väldigt optimistiska, säger Bengt

Holmgren på Handelshögskolan

som forskat kring turism och sysselsättning.

Bilar, skog, stål, mobiltelefoner

och musik brukar lyftas fram som

Sveriges heta exportbranscher. Men

faktum är att utländska turister ger

oss mer pengar än till exempel

exporten av bilar.

– Ja, folk vet nog inte hur stor

betydelse turismen har, att exportinkomsterna

faktiskt överstiger många

av de stora industribranscherna,

konstaterar Bengt Holmgren.

I Västra Götaland har inkomsterna

från turismen ökat från nästan 20

miljarder kronor år 2000 till 28 miljarder

år 2004. Om fem år kan siffran

ha växt till nästan 36 miljarder!

Boomen på senare år beror till

stor del på en sak: Lågprisflygets

explosiva genombrott. År 2001 fanns

inte ett enda lågkostnadsbolag med

flyg till Göteborg – idag finns 20

linjer! Det billiga flyget har lett till

nya och mer flexibla resvanor.

– För fem år sedan var Norden,

norra Tyskland och Londonområdet

vår utlandsmarknad. Idag har Göteborg,

Stockholm och Malmö flyg

från 40–50 storstadsregioner i

Europa – och det är där den stora

marknaden finns, säger Ossian

Stiernstrand, chefsekonom på

Turismens utredningsinstitut.

– Från att ha varit små, relativt

sett, har vi nu en enorm potential.

Förut var det kanske 20 miljoner

människor som ganska enkelt kunde

4 REGIONMAGASINET 3.2006

’”Göteborg ska

vara för Västra

Götaland vad

Nice är för

Rivieran.”

åka hit. Nu är det kanske 200 miljoner,

enbart på den europeiska marknaden.

– De närmaste tre–fyra åren ser väldigt

ljusa ut. Fler och fler flygbolag

tillkommer, så det kan nästan bara

öka. Såvida resandet inte drabbas av

oljekriser, terrorattentat eller krig,

säger Ossian Stiernstrand.

Men konkurrensen om resenärerna

är stenhård. Hur ska lilla Göteborg

och Västra Götaland höras och

synas ute i världen?

– Jag tror att man ska fortsätta

den lyckade satsningen på Göteborg

som evenemangsstad. Det är sånt

som EM i friidrott, Volvo Ocean

Race och stora konserter på Ullevi

som sätter Göteborg på kartan, säger

Bengt Holmgren.

–Vad hade vi sett på TV från

Tyskland i sommar om inte fotbolls-

VM avgjorts där?

Ossian Stiernstrand instämmer:

–Väldigt sällan åker man till ett

ställe man aldrig hört talas om. Vi

kan inte sälja orter som Karlsborg

internationellt. Göteborg är

”motorn”, det är här flyget landar,

men sedan är det nära ut till natur

och andra upplevelser i regionen.

– I Göteborg kan du sätta dig på

en färja och vara ute i kustbandet på

15–20 minuter. Det finns inte många

storstäder som kan erbjuda en sådan

produkt, säger Ossian Stiernstrand.

Så tänker också de ansvariga på

regionens turistbolag Västsvenska

Turistrådet och Göteborg & Co, som

förra året lanserade samarbetet

Göteborg Plus. Tanken är att mäss-,

konferens- och evenemangsstaden

Göteborg ska locka hit resenärerna

och att regionen, med sina tillgångar

inom natur, vildmark, kust och hav

och god mat ska bjuda på upplevelserna,

minnena.

För även om syftet med resan är

en tandläkarkongress på Svenska

Mässan i Göteborg är det kanske

stunden när ett gäng tandläkare

sitter på en klippa i Skärhamn, äter

räkor ur en strut och ser solen gå

ner i Västerhavet som de minns bäst

när de kommit hem …

Göteborg ska vara för Västra Götaland

vad Nice är för Rivieran. Göteborg

är destinationen, med flyg,

färjor och de stora evenemangen,

medan regionen lockar med sin

unika natur.

–Tankarna på Göteborg Plus har

funnits tidigare, men aktualiserats

med lågprisflyget, säger Lotta Nibell-

Keating, chef för affärsutveckling på

Västsvenska Turistrådet.

Viktigt är att få hotell, vandrarhem

och aktiviteter bokningsbara på

internet.


– Fortfarande bokas många av

våra fina boenden med telefon,

papper och penna. Men kunderna

vill kunna boka direkt på nätet, för

så köper de ju sin flygbiljett, säger

Lotta Nibell-Keating.

Hon och hennes kollegor sitter

nu och arbetar tillsammans med

Göteborg & Co för att fylla varumärket

Göteborg Plus med innehåll.

– Ännu har vi inte bestämt vilka

tema vi ska lyfta fram, säger Lotta

Nibell-Keating.

– Men vi har massor av fantastiska

pärlor att välja bland: Göteborg

med omnejd, maten, vildmarken i

Dalsland och Bohusläns skärgård

med 100-tals öar inom räckhåll från

kusten.

Sverige är det land i världen som har

flest fritidsbåtar, en båt per var sjätte

invånare, och vi är också bäst på att

utnyttja båten. Så man kan tro att

båtturismen här är avancerad,

kommersiellt välutvecklad och jobbskapande.

Men riktigt så är det inte.

– Nåt motsvarande vårt båtliv

finns nog inte nån annanstans i världen.

Men vi är väldigt dåliga på att

få ut ”business” av det, säger Anders

Svedberg, projektledare för Båt och

hav, ett av fem prioriterade tillväxtområden

för turismen i Västra Götaland.

Båtturisterna spenderar i

genomsnitt 165 kr per person och

dygn, att jämföra med camparens

386 kr. En ”snålhet” som nog inte

bara beror på att de lagt alla pengar

på den dyra båten, utan också på att

utbudet av service, aktiviteter och

upplevelser i gästhamnarna inte är

särskilt stort.

– Merparten av gästhamnarna är

fortfarande kommunalt drivna och

därför förhindrade att driva affärsmässig

verksamhet. Ibland ligger de

i en fiskehamn och ofta är inriktningen

p-plats för båtar – inte

boende och upplevelser för människor,

säger Anders Svedberg.

Han hoppas på en förvandling av

gästhamnarna liknande den som

campingen gjort de senaste decennierna.

– För 30 år sedan var de flesta

campingar också kommunägda

”p-platser” för tält och husvagnar.

Idag är de fortfarande kommunägda,

men drivs av entreprenörer med

massor av aktiviteter och upplevelser

”vid sidan om.”

– Om alla båtturister lägger ut

bara en krona mer per dygn, så leder

det till två nya arbetstillfällen!

Båt och hav-projektet har väckt internationellt

intresse och redan uppfyllt

flera av sina mål till 2007. Till

exempel har omsättningen av båtturismen

fördubblats, från 250 miljoner

kronor, till 499 miljoner.

– Det målet nåddes redan 2005.

Vi ville också kunna erbjuda trådlöst

bredband i 20 hamnar. Redan idag

har vi det i 22 hamnar, så det målet

är också uppnått.

Dessutom har många gästhamnar

förlängt säsongen, minst ett par i

varje kommun öppnar redan vid

påsk och stänger först i oktober,

några har till och med öppet året

runt, till exempel Marstrand och

Strömstad.

Bokningsbara platser har införts

på många håll och ett större utbud

av service och aktiviteter är på gång.

– Jag tycker att vi är på god väg.

Men den stora frågan har vi kvar:

Hur vi ska få plats längs kusten när

20 000 köar till en båtplats, säger

Anders Svedberg.

Han tycker att den största framgången

med Båt och hav är att många

aktörer, både privata och offentliga,

har lyckats samarbeta över gränserna.

– De fem kommunerna i norra

Bohuslän har gått ihop i en strategisk

plan, där besöksnäringen kallas ”den

viktigaste”. Ett unikt dokument, för

vi kan åstadkommma otroligt mycket

om vi samverkar över gränserna –

privata företag, kommuner, samhällsplanerare

och naturförvaltare.

Tankar finns på evenemang som

Swedish Classic Week med gamla

träbåtar som kappseglar, eller ett

Vasalopp för kajaker..!

–Tänk om Tjörn Runt kunde

utvecklas till båtlivets Vasaloppsvecka,

först kajaker och jollar och

så de stora båtarna i Tjörn Runt på

slutet av veckan, säger Anders

Svedberg.

TEXT: MATS FAHLGREN

FOTO: LISA NESTORSON, KJELL HOLMNER,

LEIF GUSTAFSSON

Fotnot:

För åren 2004–2007 finns fem

åtgärdsprogram för ökad tillväxt

inom besöksnäringen i Västra Götaland:

naturturism i Dalsland, medeltid

och Göta kanal i Skaraborg,

textildesign i Sjuhäradsbygden,

mötesmarknaden i Göteborg samt

båt och hav i Bohuslän.

REGIONMAGASINET 3.2006 5


Norrmännen. Är den klart största utländska turistgruppen. I gästhamnen

i Strömstad är nio av tio båtar norskregistrerade. Sverige är

rena prisparadiset och allt går att köpa. Fritidshus, lägenheter, rökt

skinka, bildelar, vin, öl, sprit, smågodis och läsk. Norrmännen spenderar

under sin semester mer än dubbelt så mycket på shopping

som svenskarna.

Stadsturisterna. Stockholmare turistar gärna i Västra Götaland.

Stockholmsfamiljen kan ha köpt en paketresa med tåg tur och retur

Göteborg där det ingår ett par hotellnätter och några evenemang.

De går på Liseberg och Universeum. Åker Paddan. Äter på restaurang

och fikar i Trädgårdsföreningen. Pratar stockholmska på

Avenyn.

6 REGIONMAGASINET 3.2006

Campare. Camping är stort i Västra Götaland. Står för en femtedel

av all camping i landet. Tre fjärdedelar av camparna är svenska barnfamiljer

och hälften av dem kommer från Västra Götaland. De badar,

solar och går på lokala attraktioner i närheten av campingen. Hyr

cyklar och kanoter och spelar minigolf. Grillar.

Sicka

Såna är de, turisterna, som väljer att paddla,

äta korv, gå på museum och åka karusell i just

Västra Götaland. En brokig samling som gärna

återvänder år efter år. De flesta bor i länet.

Kulturfolk. Par från norra Europa, till exempel Holland. Gör en konstoch

kulturresa i egen bil i Bohuslän. De bor på pensionat eller bed &

breakfast. Besöksmål är Nordiska akvarellmuseet på Tjörn och

Saltarvet i Fiskebäckskil. Kyrkor. Och självklart hällristningarna i

Tanumshede med Vitlyckemuseet. De äter gott på finare restauranger.

Badar nakna i havet om det är tillräckligt varmt.


Båtfolk. En blandad skara. Här finns kompisgänget som lånat föräldrarnas

segelbåt och drar runt en vecka bland skärgårdsöarna. De

känner till vattnen väl eftersom de tillbringat varje sommar här sedan

de var bäbisar. Ungdomarna bor i båten och lagar sin egen mat –

konserver och pasta. Undantag för besök på pizzeria eller hamburgerrestaurang.

typer Shopparna.

Många kommer från Norge och en hel del från

Stockholm. Kanske har du mött dem i sommar.

Eller så dyker de upp på en strand nära dig redan

nästa år. Någon ju kan rent av vara du själv.

Friluftare. Par i 30-årsåldern från Tyskland som paddlar i Dalsland.

Borta en vecka. Lagar medhavd mat i den schöööööna natüren. Fiskar.

De har tagit bilen hit och har eventuellt med sig egen kanot. Monterar

ned en älgvarningsskylt som souvenir om tillfälle ges eller köper den

i souvenirbutiken. Där finns massor med andra schüüzzzta älgprülar.

Väninnor i övre medelåldern. De tar bilen och målet är

Gällstad och tygbutikerna i Kinna. Lite glas- och keramikhantverk

lockar också på vägen. Resan har blivit tradition och de har utökat

med en natt på bed & breakfast. Äter sallad på lunchservering intill

köpställena. Fikar. På senare år har trendkänsliga ungdomar också

hittat till Gällstad.

Ensamstående. Västra Götaland är bra att turista i för ensamstående

enligt föreningen Makalösa föräldrar. OK kollektivtrafik och närheten

till havet. Den ensamstående mamman i Göteborg kan ta

spårvagnen till Saltholmen och därefter vidare för kupongerna med

båt till de södra skärgårdsöarna. Med sig har hon matsäck och

grejer för en natt eller två i tält eller på vandrarhem.

TEXT OCH ILLUSTRATION: KARIN ÅSTRÖM BENGTSSON Källor: Västsvenska turistrådet, Turismens utredningsinstitut, Lokala turistbyråer, Makalösa föräldrar

REGIONMAGASINET 3.2006 7


Många års hårt arbete

bakom mötesplats på Koster

Helena och Stefan drömde om att odla sin trädgård.

Och att människor skulle komma till trädgården

för att skörda, äta, dricka och inspireras.

På Sydkoster fann de vad de sökte, men

upptäckte också att livet som småföretagare

inte bara handlar om det fysiska slitet med att

anlägga trädgård, rensa ogräs eller bygga

restaurang.

–Välkomna till Kosters trädgårdar,

hälsar Helena von Bothmer, som

tillsammans med maken Stefan

driver ett av Sydkosters mest populära

turistmål. Hit kommer människor

för att vandra i trädgården,

inspireras i växthuset eller äta något

gott i restaurangen, tillverkat av

trädgårdens egna råvaror.

Det är en av de sista dagarna i juli

och det efterlängtade regnet har äntligen

kommit. Varma dofter stiger

från jorden och trädgårdsarbetarna

är i full färd med att skörda mangold

och sallad till restaurangens pajer

och sallader.

Helena möter oss i sina arbetskläder.

Vi har kommit mitt i den

mest hektiska perioden av odlingsåret.

När turisterna är som flest och

skörden är som störst. Arbetsdagarna

är långa, men bakom hörnet

väntar hösten och vintern med

andra uppgifter och ett lite lugnare

tempo.

För Helena och Stefan är Kosters

trädgårdar resultatet av många års

medvetet, hårt arbete mot ett

gemensamt mål.

– Redan när vi båda studerade i

Uppsala, jag till agronom och Stefan

till biolog, började vi fundera på hur

vi ville bygga vår framtid. Från

början var det väl en mer romantisk

8 REGIONMAGASINET 3.2006

dröm om huset vid havet där vi

skulle odla och ha en liten restaurang.

När Helena och Stefan fått sitt

första barn tog de ett sabbatsår från

sina tjänster vid lantbruksuniversitetet

och reste runt i världen och

arbetade på gårdar. Det blev ett år

med mycket funderingar på framtiden

som till slut resulterade i en

nedskriven vision, som faktiskt inte

låg så långt från den där romantiska

drömmen från studietiden.

De kom hem igen och började

leta efter det där huset där de både

kunde bo och arbeta.

– Basen skulle vara odling, men vi

hade också idén om ett kafé, säger

Helena.

Odlingarna skulle vara ekologiska,

inte bara för att utesluta gifter,

utan också för att småskaligheten

och närheten till människorna

ingick i deras vision. De ville också

kombinera sin odling med kursverksamhet,

inom ämnen som odling,

miljö och utomhuspedagogik.

– Vi drömde om att kunna inspirera

människor mer än genom bara förädlingen,

säger Helena.

Efter flera års letande fann de

1995 ett skärgårdshemman på Sydkoster.

Åtta hektar mark hörde till

huset. Mark som en gång varit

brukad, men som nu vuxit igen och

i stort sett bestod av sankmark.

– Det enda som växte här var vass

och sälg, men vi såg förutsättningarna.

Här fanns både odlingsmässig

potential och gården låg vid ett

turistråk. Vi skulle inte behöva

tvinga hit folk, säger Helena.

Helena och Stefan började röja

upp. De skaffade också några grisar

som fick böka upp och gödsla

marken.

33 Fortsättning på nästa sida.


REGIONMAGASINET 3.2006 9


Turer i naturen!

På spaning efter knoppar och

blommor, för att skåda fågel eller

fjäril, eller bara för att se vart

stigen leder. Många har i sommar

samlats för att följa en guide ut i

vår vackra natur!

Och än är det inte för sent att

följa med! Västkuststiftelsen

ordnar guidade vandringar i

många av Västsveriges skiftande

naturreservat. Från tidig vår

ända fram till i november finns

organiserade vandringar med

duktiga naturguider som berättar

om både natur och kultur.

Guidade turer är ett bra sätt

att möta naturen, både för dem

som är vana och för dem som är

ovana vandrare. En guidad vandring

ger en extra dimension åt

naturutflykten. Passa på att lära

känna naturreservatet i ditt

närområde eller gör utflykter och

upplev Västsveriges alla skiftande

naturtyper. Bra för hälsan och

livskvaliteten är det också - att

promenera i naturen. Det ger

både motion och avkoppling!

Man kan läsa om de guidade

vandringarna på www.vastkuststiftelsen.se.

Vandringarna

är gratis och kräver ingen föranmälan.

Det är bara att dyka upp!

En matsäck är gott att ta med,

kanske en kikare eller flora och

rejäla skor på fötterna.

Väl mött i naturen – i år eller

nästa säsong!

Fotnot:

Västkuststiftelsen förvaltar närmare

hälften av Västra Götalands

nästan 400 naturreservat.

10 REGIONMAGASINET 3.2006

Många års hårt arbete

bakom mötesplats på Koster

33 Från föregående sida.

I inledningsskedet hade Stefan kvar

sitt arbete på universitetet i Uppsala.

Helena tog konsultuppdrag

inom landsbygdsutveckling och

kompletterade med att städa på

hotell och jobba extra i öns ICAbutik.

Den första skörden sålde de

från ett bord vid vägen, där folk fick

lägga pengar. Efter några år stod

växthuset på plats och så småningom

också restaurangen.

Parallellt med att trädgårdarna

vuxit har Helena och Stefan också

utvecklat sin kursverksamhet.

Helena håller kurser i blandannat

odling, kompostering, trädgårds-

design och hållbar utveckling.

Stefan i ämnen som utomhuspedagogik

och skolgårdsplanering.

–Vi skulle aldrig kunna leva helt

på turismen och trädgårdarna, och

kursverksamheten är en viktig del i

vår vilja att inspirera andra.

Ett nytt steg som Helena och Stefan

har tagit är också en satsning på så

kallad grön rehabilitering. Under

åren har flera långtidsarbetslösa

eller sjukskrivna på eget initiativ

sökt sig till Kosters trädgårdar och

arbetat med Helena och Stefan. Nu

har idén om en mer strukturerad

rehabilitering tagit form och från

och med i höst och ett år framåt har

Kosters trädgårdar beviljats så kal-

lade Mål 3- medel * för att kunna ha

ytterligare två platser för grön rehabilitering.

– Jag hoppas vi kan ha fler sådana

platser i framtiden, för det är läkande

att arbeta i en trädgård.

Har ni uppnått er vision nu?

–Vi har faktiskt uppnått väldigt

mycket av det vi ville, även om inte

allt blev precis som vi tänkt. Men

det är ju bara naturligt eftersom

både vi och omvärlden förändrats

under tiden, säger Helena.


”Om vi skulle göra det igen skulle vi ta mer hjälp

av någon företagskunnig person.”

– De första tio åren har handlat

mycket om fysiska strukturer, som

att anlägga trädgården, bygga växthus,

anlägga damm och bygga

restaurangen. Nu är det mer mjukvara

som ska in. Visst har det blivit

en mötesplats här, men den delen

kan utvecklas mycket mer. Det vore

roligt om vi kunde knyta fler företagare

till oss, som någon som ville

satsa på örter eller utveckla turismen.

Vi skulle också vilja arbeta

mer med rehabilitering. Det är ett

spännande område.

Har det varit värt allt slit?

– Ja, om du menar allt praktiskt,

fysiskt slit. Ingen av oss är rädd för

att arbeta med kroppen. Det värsta

slitet är den ekonomiska pressen.

Om vi skulle göra det igen skulle vi

ta mer hjälp av någon företagskunnig

person. För all administration

stoppar oss. Vi startade inte det här

för att vi är kontorsmänniskor. Det

finns någon slags underförstått

antagande att alla företagare fuskar

och bara är ute efter att tjäna

pengar. Jag tycker myndigheterna

har väldigt liten förståelse för småföretagares

villkor. Därför missar

man många människor som skulle

kunna satsa på något eget.

Vad är det som är tjusningen med det

liv du lever?

– Att jag kan jobba ute hela året

och välja vilka dagar jag vill vara ute

eller inne. Det är också närheten till

våra grönsaker, att veta att vi äter

bra mat. Och variationen i arbetet,

med turisterna, med de bofasta som

kommer och handlar grönsaker,

med dem som kommer på våra

kurser. Närheten till naturen och

vädret är lyx. Det är det första jag

tittar på, vad det är för väder. Bor

man i stan är sådant inte så viktigt,

men jag ser det som ett privilegium

att leva så nära naturen.

Vad är det som driver dig framåt?

– Egentligen är jag ganska

pessimistisk när jag ser hur snedfördelade

världens resurser är. Min

drivkraft är att jag utifrån min privilegierade

situation kan bidra med

något, så att jag kan se mina barn i

ögonen. Jag vill visa att småskaligheten

har ett värde och hoppas att

vår lilla verksamhet kan växa till

flera verksamheter där andra kan få

sysselsättning. Turism i sig är aldrig

hållbar, eftersom det medför

utsläpp när människor reser, men

jag ser hellre att människorna reser

än att maten gör det.

Helena och Stefan är sedan 2005

medlemmar i den svenska slow

food-rörelsen, något som också går

hand i hand med deras ideologi. Att

mat ska vara ren, rättvis och god.

– Jag sympatiserar med det konceptet

och det tycker jag att den

svenska bonderörelsen också kan

göra, säger Helena.

TEXT: ANNA-LENA BJARNEBERG

FOTO: AGNETA THORSÉN

* Växtkraft mål 3 finansieras genom

EU och Europeiska socialfonden och

syftar till att ge ekonomiskt stöd för att

stärka individens ställning i arbetslivet.

Fotnot:

Kosters trädgårdar är en av 33

krogar i Västra Götaland som ingår i

”Västsvensk mersmak”, en certifiering

med perfekta råvaror och perfekt

anrättning av måltiderna som

gemensam nämnare.

Läs mer på www.vastsverige.com

under fliken Äta.

Vilka är Sveriges

bästa turistmål?

Amanda Hessle, Torsö

– Göta

Kanalområdet

har allt jag

behöver.

Här finns

helheten

och lugnet.

Torsö är också fantastiskt.

Monica Carlsson, Fullösa

– Gotland

har jag

älskat sen

barnsben.

Det känns

som utomlands

fast

det är Sverige.

Och det är nästan alltid fint

väder.

Johan Svensson, Fullösa

– För det första

en flat

klippa på

Kållandsö

i Vänern på

sommaren.

För det

andra Ottsjö

i Jämtland. För det tredje, Kinnekulle.

Britta Friberg, Fullösa

– Italienska

vägen

mellan

Båstad och

Torekov.

Här kan

man rasta

och skåda

ut över Laholmsbukten. Hovs

hallar är också fint.

Mats Andersson, Göteborg

– Sarek, att

stå på

kanten av

Rapadalen

och se ut

över nationalparken.

Västkusten,

förstås. Söka nya trakter är

också kul.

REGIONMAGASINET 3.2006 11


Nya politiker i

regionfullmäktige

Det nya regionfullmäktige sammanträder

för första gången den

7 november. Då väljer fullmäktige

regionstyrelsen, arvodes- och valberedningarna

samt fullmäktiges

presidium.

De nya regionråden/oppositionsråden

och ersättarna i

regionstyrelsen träder i tjänst

direkt efter det att de valts i

fullmäktige. Antalet regionråd

och oppositionsråd blir sammanlagt

15 istället för dagens 17.

Även antalet ersättare i regionstyrelsen

minskar till 15.

Den 28 november beslutar

regionfullmäktige om budgeten

för 2007, antingen blir det en

bekräftelse av redan antagna

budget i juni eller beslut om en ny.

Den nyvalda regionstyrelsen

kommer att hålla sitt första

sammanträde den 14 november.

Styrelsen kommer då bland annat

att bereda budgetbeslutet och

eventuellt utse också ledamöterna

i styrelsens olika utskott.

Den 5 december väljer fullmäktige

ledamöter i nämnder

och styrelser men bytet sker inte

förrän den 1 januari 2007. Under

samma sammanträde väljs också

bolagsstyrelserna men dessa

ledamöter inträder först efter

bolagens stämmor nästa år.

Den slutliga valnattssammanställningen

gav för Västra Götalandsregionen

en del förändringar

jämfört med 2002 års valresultat.

I nedanstående anges mandat i

årets val och inom parantes

mandat i valet 2002.

Socialdemokraterna 52 (55),

Folkpartiet 14 (20), Centerpartiet

11 (10), Moderaterna 36 (24),

Kristdemokraterna 12 (15),

Vänsterpartiet 10 (13), Miljöpartiet

8 (6) och Sjukvårdspartiet 6

(6). Inga andra partier lyckades

få mandat i regionfullmäktige.

Allmänheten är välkommen att

närvara vid regionfullmäktiges

möten som hålls i kommunhuset i

Vänersborg. Du kan också lyssna

på debatten på närradion direkt

eller via internet www.vgn.nu.

Mer information om valet till

regionfullmäktige hittar du på

www.vgregion.se/valet.

12 REGIONMAGASINET 3.2006

Samarbete lönar sig

På landsbygden i norra Skaraborg går småföretagare

och föreningar samman för att locka

turister. Hittills har tio turistnätverk växt fram.

Fler kan det bli.

– Jag är helt säker på att samverkan skapar

arbetstillfällen och ger oss nya besökare i området,

säger Marita Lundqvist, coach och samordnare

för nätverken.

Marita Lundqvist (tv) drog igång turistnätverket

kring sjön Viken. Ulla Nordstedt

är en av deltagarna.

Idén att skapa turistnätverket fick

Marita Lundqvist för fem år sedan.

Marita arbetade med inventering av

boendestandard vid rumsuthyrning

i norra Skaraborg, när hon upptäckte

behovet av hjälp hos många uthyrare.

– De hade många frågor och

nästan alla ville träffa andra människor

som sysslade med liknande

verksamheter. Behovet var stort,

säger Marita.

Då föddes tanken att skapa

nätverk. Marita Lundqvist började

arbeta som coach och samordnare

för turistnätverket inom LINS-projektet,

Näringslivsinriktad Landskapsutveckling

i Norra Skaraborg

för småföretagare och föreningar.

Det första turistnätverket skapades på

Torsö utanför Mariestad.

– De tog fram ”Torsökassen” med

gemensam marknadsföring av akti-

viteter, kultur, rumsuthyrning och

butiker på ön. Informationen i

kassen nådde ut och snart rullade

turistbussarna till Torsö, berättar

Marita.

Även ryktet om det lyckosamma

samarbetet på Torsö spreds. Alltfler

efterfrågade liknande nätverk på

landsbygden utanför Gullspång,

Töreboda, Mariestad och Karlsborg.

– Hajstorp/Fredsberg är ett

exempel där hembygdsförening,

kyrkstuga, traktormuseum och

lokala hantverkare kontaktade oss.

Man ville lära sig mer om guidade

turer och samverkan.

För Marita är en av de viktigaste

förutsättningarna vid nätverksskapandet

att verkligen lyssna till

vad företagarna och föreningarna

vill uppnå.

– Det gäller att inte ha för bråttom

utan låta var och en få känna

suget efter vad de vill göra. Då får

man den bästa drivkraften.

Marita Lundqvist är utbildad förskollärare

och har tidigare drivit det

egna turismföretaget Öhns gård, en

bondgård i sekelskiftesmiljö med

FAKTA: LINS-PROJEKT

lägerverksamhet, konferenser och

rumsuthyrning.

– Jag har lärt mig det positiva i

att samarbeta med människor i närmiljön

och upptäcka resurserna som

finns hos var och en.

Hon har även haft nytta av sina

pedagogiska kunskaper i uppbyggnaden

av nätverken. Deltagarna har

fått turas om att hålla i träffarna.

På så sätt har alla snabbt fått inblick

i varandras verksamheter. Marita

tror att det har varit en fördel att

hon funnits med som en neutral

person i början av samarbetet.

– Det kan nog vara lättare att ta

till sig tips från mig i början, om det

är något som inte funkar.

Utöver kontaktskapande har deltagarna

bland annat fått utbildning i

marknadsföring och försäljning. De

har utvecklat koncept, bollat idéer

och gjort studieresor till olika turistföretag.

Torsö, Böckersboda, Viken, Fredsberg/Hajstorp,

Häst och Gäst/

Skagern runt, Naturnära Harmoni,

Jakt och fiske Hasslerör, Sjön Östen,

Sjötorp och Lyrestad heter de tio

nätverk som vuxit fram inom LINSprojektet.

I dagsläget deltar ungefär

170 småföretag och föreningar.

Allteftersom tiden går har

nätverken blivit mer självgående.

Marita är nu klar över vad nästa steg

kan bli.

– Målet är att knyta ihop dem

med varandra, till ett riktigt stort

turistnätverk i trakten kring Göta

kanal.

TEXT: KRISTINA KARLBERG

FOTO: ANNA REHNBERG

LINS (Näringslivsinriktad Landsbygdsutveckling i Norra Skaraborg) riktar

sig till småföretagare och föreningar på landsbygden och är uppdelat i tre

delar: turism, bioenergi och småskalig livsmedelsproduktion.

Projektet genomförs av Hushållningssällskapet med medel från EU mål 2,

Västra Götalandsregionen, LRF, Naturbruksgymnasiet Sötåsen, Kooperativ

utveckling samt kommunerna Gullspång, Karlsborg, Mariestad och

Töreboda. Läs mer på: www.hush.se/r/lins


ättre än konkurrens

Efter 32 år på Volvo öppnade

Bernt Breding eget ångbåtsföretag.

Nu samverkar han med andra

turistföretagare, som också

förverkligar sina drömmar.

Läs mer på nästa sida. 33

– Det viktiga är inte pensionen utan passionen, säger Bernt medan han styr ångbåten över sjön Vikens blåkrusiga vatten.

REGIONMAGASINET 3.2006 13


Vad är ditt värsta

turistminne?

Björn Högberg, Kungslena

– Det var

för många

år sedan

när vi

krockade

i Uddevalla,

på väg

hem från

en semester på Västkusten.

Josefin Gustafsson, Mariestad

– Jag blev

stungen av

en geting

när vi var ute

på Brommö

med segelbåten

i förra

veckan.

Christer Jonsson, Otterstad

– När vi fick

gå i ösregn i

fyra kilometer.

Vi var på

semester i

Rättvik och

skulle hem

till stugbyn och det var omöjligt

att få tag på en taxi.

Maria Blomqvist, Säffle

– Vi skulle

åka Dalslands

kanal

och hade

båten på

släp efter

bilen. På

en bensinstation

i Tosse låste sig bilen så

vi inte kunde komma in i den.

Det slutade med att vi fick haka

av båten, ta en bärgningsbil till

Karlstad med vår bil och låna en

annan bil till semestern.

Johan Fagerlind, Lidköping

– Vi hade

hyrt en stuga

på Gotland

som

såg fin ut på

bilden i tidningen.

När

vi kom dit

var det mer som en barack. Innergården

var helt utbränd och hela

stället liknade mest en soptipp.

14 REGIONMAGASINET 3.2006

Samarbete lönar sig

bättre än konkurrens

33 Från föregående sida.

För tio år sedan kände sig Bernt

Breding klar med livet som ingenjör

på Volvo i Skövde. Han ville satsa

sin tid på att rita, tillverka och köra

ångbåtar.

– Jag tog steget och släppte den

invanda tryggheten, säger Bernt

Breding.

Fler förändringar följde i hans liv.

Han återfann sin ungdomskärlek

och tillsammans flyttade de till det

gamla brukssamhället Forsvik norr

om Karlsborg. I anslutning till bostaden

startade Bernt ångbåtstillverkning.

Dessutom kör han turister på

Göta kanal och sjön Viken med

ångbåt.

I början drev han ångbåtsföretaget

utan koppling till andra företagare

i området. När chansen till

samarbete kom, tog Bernt den direkt.

– Jag trodde på idén och jag gillar

att skapa. Därför tyckte jag om att

vara med och bygga upp ett nätverk

som kan gynna turistnäringen här

vid Viken.

En av hans samarbetspartners

blev hustrun Laila Gullnäs. Efter att

ha sagt upp sig från arbetet som

undersköterska, satsade hon på en

butik med marina presentartiklar.

Affären är nu inne på sitt femte år.

Ungefär 40 000 personer beräknas

besöka slussområdet vid Forsvik

varje säsong.

– Jag jobbar in hela min årsinkomst

under månaderna maj till september.

Dessutom är det en dröm

sen länge med egen affär, berättar

Laila i butiken invid slussporten.

Grannen mitt över gatan, Marie Nilsson

som driver ”Forsviks café och

mat”, har även hon gått med i Vikens

turistnätverket.

– För mig som driver företag

ensam är det skönt att ha de andra.

FAKTA

Nu när vi känner varandra kan man

höra av sig och höra hur de tacklar

olika situationer. Den öppenheten

har inte funnits tidigare, säger Marie

Nilsson.

Även hon försörjer sig under

resten av året på inkomsterna från

sommarhalvåret. Gästerna är många

under lunchen denna augustidag

med getingsurr och kanalbåtar som

sakta glider förbi trädgården.

– Det har blivit väldigt positivt att

kunna tipsa matgästerna om andra

aktiviteter runt Viken. På så sätt

stannar de nog längre här och

kommer fler gånger och äter, säger

Marie Nilsson medan hon serverar

vid borden.

Liknade effekt har även Lotta

Haskovec och Håkan Carlsson på

”Sköna Rum” i Forsvik upptäckt. På

entréväggen har de ställ med kartor

och gemensam marknadsföring från

de 17 företagen och föreningarna i

samarbetet.

– Förut stannande gästerna oftast

en natt, men nu när vi kan tipsa om

till exempel cykeluthyrningen i

Viken är den högst belägna sjön på västgötadelen av Göta kanal. Den

ligger nordväst om Karlsborg och sträcker sig i en hästskoform mellan

samhällena Forsvik, Tåtorp, Undenäs och Halna.

Vill du läsa mer om turistnätverket vid sjön Viken, kan du besöka deras

hemsida www.vikenvisit.se.

För Lotta Haskovec och Håkan Carlsson

på ”Sköna rum” i Forsvik innebär samarbetet

i nätverket att gästerna ofta bor

kvar lite längre.

Vassbacken eller kanotfärder på

Viken, brukar de bo kvar ytterligare

några dygn, säger Lotta Haskovec.

Det sprutar och fräser av varm ånga

från skorstenen på Bernts ångbåt,

när den transporterar matgäster

på Göta kanal upp till Gammalruds

brygga. Vid brygghuset väntar

Thord och Ulla Nordstedt med helgrillat

lamm från egen uppfödning.

Även för dem har turistnätverket

gett utdelning. Människor letar sig

dit och båtar som tidigare seglat

förbi på Viken lägger till.

– Fler människor känner till oss

nu. Det är tydligt, säger Ulla Nordstedt.

När gästerna klivit av ångbåten

vid brygghuset är det dags att avsluta

vårt besök hos turistföretagarna

kring sjön Viken. Bernt Breding

verkar tillfreds med tillvaron som

skeppare och ångbåtskonstruktör.

– Man behöver inte bli fast på ett

jobb mellan nio och fem som man

inte trivs med. Det går att börja

om på nytt och känna sig fri, säger

Bernt innan han gör loss båten från

Gammalruds brygga.

TEXT: KRISTINA KARLBERG

FOTO: ANNA REHNBERG


Läsarnas brev:

”När jag ska visa

upp Västra Götaland

så blir det Sjötorp.”

I förra numret efterlyste vi läsarnas tips på turistmål. Alltså de där

särskilda smultronställena som man gärna visar upp. Vi fick många

roliga och spännande svar. För många för att kunna publicera alla, men

genom att korta ner breven lite har vi ändå lyckat få med en lång rad av

läsarnas bästa tips. Tack till alla skribenter! /REDAKTIONEN

›› ››

Midsommar på

Nääs. Stången rest

mellan de gamla seminariebyggnaderna

i trä. Picknick

i gräset och folkdans runt

midsommarstång. Så fantastiskt!

Jag liksom väntar

mig att få se Selma Lagerlöf

komma gåendes i

gräset. Precis som hon

gjorde då hon besökte

Nääs för hundra år sedan!

Historiens vingslag!

››

VANJA

Cirka 5 mil från

Trollhättan ligger sjön

Ellenö, där kan man

köpa ett fiskekort för

en billig peng. I sjön

finns gädda och gös.

Beroende på vilka

intressen man har finns

det lite att välja på.

Spela golf, fiska, bada.

Bo på vandrarhem eller

campa. Stället är inte

vida känt. En riktig

pärla i Dalsland att

koppla av på.

MED VÄNLIG HÄLSNING

”EN SOM ÄLSKAR DALSLAND”

Bästa turistmålet? Ja, det är Stångehuvud

i Lysekil när det är västlig storm. Då är

man ensam mot elementens raseri. Men man

bör tala om att man gått dit för ens närmaste.

›› ››

När jag ska visa upp

Västra Götaland så blir

det Sjötorp, med kanalen

och slussarna. Det är ju

otroligt vackert där och

så kan även matlusten få

sitt. Man sitter ute och

äter, har en vacker utsikt

över Vänern, gästhamnen

med alla båtarna.

MED SOMMARHÄLSNINGAR ASTRID GLAD

››

Här i Skövde har vi något unikt

som är väl värt att se, det heter Ryttmästarbostället

och ligger vid Simsjön

på berget Billingen. Det är flera

byggnader som varit bostad åt såväl

knektar som ryttmästare och ägaren,

en före detta militär, berättar iförd

uniform från gången tid verkligen

intressant och medryckande om

gångna tider.

NN

MED VÄNLIG HÄLSNING MAY CARLSSON

Marstrand är en pärla med

allt från fästning, goa promenader,

”trollskogen”, nålsögat, smugglarrännan,

näckrosdammen, badet,

fiskbilen, Lassemajas krog, mysig

bebyggelse mm. Turistbyrå finns med

kartor.

››

EVAH55

Om jag skulle få

besök av någon som

inte varit på västkusten

förut, då skulle jag

taga med dem upp på

Rönnängs högsta berg

Tjörnehuvud en vacker

sommarkväll. Då skulle

dom få se de vackraste

av vyer som dom

någonsin sett.

EGON

››

Bästa turistmålet är utan

tvekan Masthuggskyrkan och

den storslagna utsikten däri-

från. När min dåvarande pojk-

vän kom från Uppland för att

besöka mig i Göteborg, tog vi

alltid en ”titt från berget” innan

vi tog farväl.

››

GITTAN

PS. POJKVÄNNEN BLEV MAKE

– VILKEN UTSIKT! DS.

Vi besökte härom

veckan ett litet ställe vid

sidan om de stora allfartsvägarna,

vi letade oss fram

till Vänga kvarn. Några mil

norr om Borås kan man

besöka denna intressanta

och rogivande plats, den

gamla kvarnen som ännu är

i bruk är en så kallad skvaltkvarn.

Christina Levinsson

och Nils-Göran Johansson

som driver kaffeserveringen

visar sin konst i galleriet intill.

Musikunderhållning förekommer

på onsdagar och söndagar

men även vissa lördagar

och utbudet är brett, från

frälsningsarmén till jazz.

Och det fina i det hela är

deras motto: Inget inträde

– skänk en slant till radiohjälpen

istället.

››

MED HÄLSNING, OLOF

När jag vill uppleva

något som jag tycker är

spännande, reser jag till

Vänersborg och besöker

det pittoreska och unika

Dockmuseet. Det är

inrymt i stadens äldsta

trähus i en helt fantastisk

miljö.

GRUNNEGUMMAN

REGIONMAGASINET 3.2006 15


Ellinor har hittat

sin plats i livet

16 REGIONMAGASINET 3.2006

Att vara yrkesfiskare är tungt, kallt och slitigt.

Och inte särskilt lönsamt.

Men det är inte pengarna som driver Ellinor

Runosson, utan sättet att leva. Och med turismens

hjälp har hon kunnat utveckla ett annat

företagande vid sidan om fisket.

Det är ännu några veckor kvar av

säsongen när vi besöker fiskeläget

Spiken vid Vänern. Den omisskännliga

doften av rökt fisk leder oss på

rätt väg mot rökerierna och sjöbodarna

och snart hittar vi också

Ellinor Runossons fiskaffär Goda

fisken.

– Det är faktiskt många som inte

vågar sig in här, för de tror det är

privat, säger Ellinor när hon tar

emot oss utanför affären.

– Men det struntar jag i, för det

viktigaste är att de som verkligen

hittar hit ser det genuina och kommer

tillbaka. För det är så här vi

lever, med fisket och affären sida

vid sida.

Ellinors sambo Kjell-Åke Jonsson

har precis lagt till med fiskebåten

Lakerompen och landar dagens

fångst med sonen Tomas. Kajplatsen

ligger precis utanför affären och

som besökare hamnar vi mitt i

yrkesfiskarens vardag. Några bord

är placerade invid kajen där turister

kan slå sig ner med en sommartallrik

från affären och se på medan

fångsten lossas. Precis som Ellinor

vill ha det.

– Den bästa kommentar jag kan få är

när folk kommer hit och säger att

det inte är så turistiskt, säger Ellinor

och avbryter intervjun för att expediera

några turister som vill ha en

bit rökt fisk med sig på utflykten.

Det är nu andra sommaren som

Ellinor driver sin fiskaffär. Men

företaget Goda fisken har funnits

sedan 2003, då hon började leverera

filéad fisk till restauranger i närområdet.

– Innan dess hade vi sålt fisk till

grossister och fått på tok för lite

betalt. Så jag tog kontakt med

restaurangerna häromkring för att

höra om de ville köpa fisk från oss.

Vid den här tiden var det fler och

fler krogar som blev medvetna om

värdet i att servera närproducerad

mat så Ellinor var rätt ute. Snart

hade hon fått många kunder och ett

givande samarbete med många

krögare som håller i sig än idag.


”Jag ser det som

mitt kall att få ut

insjöfisken på

marknaden. Alla

ska äta av vår goa

fisk!”

– Nu är snarare problemet att jag

inte kan få fram de kvantiteter som

behövs.

Ellinors eget matintresse tillsammans

med inspirationen hon fick

från restaurangerna fick henne snart

att ta nästa steg, att öppna egen fiskaffär

med både färsk och rökt fisk

samt färdigrätter att ta med sig.

– Lokalen som vi använder för att

bereda fisken stod tom på somrarna

och vetskapen om att minst 100 000

personer kommer till Spiken varje

sommar gjorde definitivt att jag

vågade satsa på det här.

Fisken som ska rökas lämnar hon till

ett rökeri i Lidköping. Det är mest

rökt fisk som efterfrågas i Spiken,

även om Ellinor nu satt sig i sinnet

att ändra på detta.

– Jag ser det som mitt kall att få ut

insjöfisken på marknaden. Alla ska

äta av vår goa fisk! Tänk att vi är en

av norra Europas största insjöfiskehamnar

och att det är svårt att få tag

på färsk fisk här. Det vill jag ändra

på, men jag tar ett steg i taget.

En del idéer har hon redan förverkligat,

som att hon fått restauranger

att ta in hennes ryggfilé av

lake.

–Jag är nog ensam om att filéa

lake och tack vare krogarna har fler

upptäckt vilken god fisk det är. Ska

man jämföra med någon havsfisk så

liknar den marulk i konsistensen.

Hon berättar vidare om sin

baguetteröra med kokt lake hon

utvecklat och om krögaren som nu

serverar hennes recept på grönsaksfylld

foliegrillad sik.

Turisterna som kommer förbi och

köper en bit färsk fisk får såklart

också några ord på vägen. Att laxen

är god att steka med persilja och

vitlök, att lakefilén är god att grilla

med salt och citronpeppar. Eller att

kantarellstuvning passar bra till en

ugnsstekt gösfilé.

Ellinor Runosson har funnit fler ben att stå på vid sidan om fisket. Efter att fisken från

den egna båten Lakerompen rökts i Lidköping hamnar den på en delikatesstallrik i

Ellinors fiskaffär.

– Nästa steg blir att utveckla den

färska fisken. Det är fortfarande så

att de flesta som kommer hit vill ha

rökt fisk, men jag skulle vilja erbjuda

mer halvfabrikat, som färdiga grillspett

eller den grönsaksfyllda siken.

Den här säsongen blev inte riktigt

vad Ellinor hade tänkt, eftersom

hennes sambo Kjell-Åke drabbades

av en hjärtinfarkt i våras. Att vara

ensamföretagare är sårbart och i det

läget valde Ellinor att både hålla

nere sortimentet och att ta in extrahjälp

över sommaren.

– Men jag har hunnit tänka

mycket och jag skulle gärna vilja ha

ett lite annorlunda sortiment mot

vad alla andra har. I vinter tänker jag

fundera ut fler idéer. Förra vintern

hade jag lokala representanter för

slow food-rörelsen här för att titta

på löjromsberedningen. De fick

smaka på en gravad lake som jag

experimenterat fram. Den gjorde

succé, så nästa sommar blir det nog

både mer gravad och färsk fisk.

Sommarsäsongen går mot sitt slut

och snart väntar fisket igen för Ellinor.

Först grovfiske på gös, abborre,

gädda, lake och lax. Senare under

hösten startar löjromsberedningen

och fisket på siklöja. Löjrommen

från Vänern lever fortfarande lite i

skuggan av Kalix-löjrommen, men

har börjat komma ikapp. Det var faktiskt

en fiskare från Kalix som redan

på 1960-talet visade Spiken-fiskarna

hur man tar vara på rommen från

siklöjan.

– När jag är med och fiskar då

blir det annorlunda. Ute på sjön är

det här och nu som gäller på ett helt

annat sätt än i land, där det finns så

många måsten. Det finns inte utrymme

för något annat än att ta ut fisken

ur näten och rensa den.

Men det är också på sjön som det

är kallt, blött och blåsigt.

– Det jobbigaste är när det blåst

några dagar och vi måste gå ut, oavsett

väder. Näten ska inte ligga i sjön

och ta död på fisk vi inte kan använda,

säger Ellinor.

Vid löjromsberedningen lyssnar Kjell-

Åke och Ellinor extra noga på

sjörapporterna, för då får näten inte

ligga i mer än två dagar.

– Är det dåligt väder på gång, så

väntar vi hellre. Får näten ligga för

länge blir det ingen bra kvalitet på

löjrommen.

När Ellinor får frågan vad som är

tjusningen med att vara både turistentreprenör

och fiskare svarar hon:

–Variationen. När vi slutar fiska

siklöja i december ser vi fram emot

att ta det lugnt i januari, men i februari

börjar det krypa i en och man vill

ut igen. När sommarsäsongen

närmar sig kommer alla nya idéer

med hur jag kan utveckla affären och

få fler turister att upptäcka vår fina

fisk. Även om det inte är särskilt

lönsamt, finns det inget annat jag

vill göra. Jag älskar mitt arbete och

skulle inte vilja byta det för någonting.

Jag har hittat min plats i livet.

TEXT: ANNA-LENA BJARNEBERG

FOTO: ANNA VON BRÖMSSEN

Skydda dig

mot influensa

Hösten är här och influensan

med den.

För en del är influensan en

mycket allvarlig sjukdom och

dom behöver därför vaccineras.

Det gäller främst alla över 65

år, kroniskt hjärt- eller lungsjuka,

och personer med nedsatt

immunförsvar. Även personal

inom hälso- och sjukvården och

andra som har regelbunden kontakt

med patienter rekommenderas

att vaccinera sig.

Vaccinering kan göras på vårdcentraler

eller privata kliniker,

eller på sjukhus i samband med

ett annat ärende.

Vaccinet kostar 100 kronor. På

sjukhus i samband med annat

besök kostar det 85 kronor. På

särskilda boenden varierar avgiften

från kommun till kommun.

Vaccineringen påbörjas i början

av november, mer information

kommer. Läs gärna mer på

www.smittskyddsinstitutet.se.

För de flesta är influensan inte

farlig, men man kan bli ordentligt

sjuk. Typisk influensa börjar

plötsligt. Man fryser och känner

sig febrig och riktigt dålig. Det

kan ske inom bara en timme.

Det värker i alla muskler och det

kan till och med göra ont att röra

ögonen och man får hosta.

Influensan är svår att undvika

eftersom du kan bli smittad när

någon nyser eller hostar. Viruset

kan sväva länge i luften eller

finnas på små, små partiklar.

Om man råkar vidröra dessa och

sedan gnider sig i ögonen eller

petar näsan kan man föra in

virus och infekteras. Därför ska

man alltid vara noga med handhygien,

och att man försöker att

undvika att vidröra ögonen eller

peta näsan med ”orena” fingrar.

REGIONMAGASINET 3.2006 17


Arnturismen tänjer

på gränserna

Tusen män följde den vördade

marsken till hans grav i Varnhem.

Många, många fler kommer att

se filmen om honom.

Och sedan strömmar filmturisterna

till Skaraborg.

Arnsamordnare Anja Praesto har

fullt upp.

Hon minns vad hon tänkte när hon

läste boken:

– Pang! Det här handlar om oss!

Det är vår historia han beskriver.

Året var 1998, boken hette Vägen

till Jerusalem och var först ut i Jan

Guillous trilogi om Arn. Anja

Praesto hade just anställts som

marknadsförare på Västergötlands

museum i Skara.

Hon ringde upp Guillou: var

kommer resten av trilogin att utspela

sig..? Har du något emot att..?

Det hade han inte. Han skickade ett

långt fax som beskrev kommande

intriger i grova drag.

Den första vågen av besökare var

spontan. Små grupper av människor

kom resande med nya frågor i bagaget,

var det kanske här som Arn..?

18 REGIONMAGASINET 3.2006

Att vägen till Jerusalem faktiskt

börjar i Skara stod klart. Platserna

fanns där, Forsvik, Forshem, Gestrilen

och många fler, allihop av stor

betydelse för Sveriges historia.

Marknadsföringen tog fart, ett

enkelt nätverk bildades. I takt med

att Guillou fortsatte att producera

böcker – Tempelriddaren kom 1999

’”Det finns massor av goda idéer

ute i bygden som vi ska ta tillvara.”

och Riket vid vägens slut år 2000 –

vandrade alltfler i Arns fotspår.

Nätverket blev till ett brett samarbete

mellan tio kommuner,

Västra Götalandsregionen, Västsvenska

Turistrådet, Västergötlands

museum, Skara Stift och Piratförlaget

förstås, där Guillou är delägare.

– Böckernas blandning av fiktion

och verklighet gick hem. Att det var

en kändis som Guillou som skrev

gjorde det hela ännu bättre, säger

Anja Praesto.

Uppmärksamheten har stärkt självförtroendet

i bygden, menar hon.

– Skaraborg har verkligen något

fint att komma med.

Lusten att lära mer styr folks

resplaner i allt högre utsträckning,

visar trendanalyserna. Man vill inte

bara ha solbränna och souvenirer

med sig hem, utan något som räcker

längre. Vi lever i en historiefrälst tid

och då står historiska platser högt i

kurs.

Till saken hör också att turistindustrin

är en av världens största.

Den här dagen då vi träffar Anja

Praesto på Västergötlands museum,

meddelas det att den svenska turistnäringen

slår nya rekord. 190 miljar-


der i omsättning år 2005, och årets

siffror ser ännu bättre ut. Sverige

klarar sig relativt bra i konkurrensen,

förklarar experterna, inte minst

jämfört med övriga Europa.

Alla länder är med och tävlar. För en

tävlan är det. Den region som lockar

flest, får störst del av kakan. Turismen

i Västra Götaland omsätter

mellan 25 och 30 miljarder årligen.

Hur vet man det? Hur räknar

man egentligen? Detta ska diskuteras

i höst, då kulturturist-folk från

hela Europa samlas till konferens i

Göteborg. Västra Götalandsregionen

arrangerar.

–Vi ska bland annat försöka hitta

gemensamma mätvärden, säger

Anja Praesto.

’”Det stämmer att vi talat om att sälja

Arn-hamburgare. Varför inte, om de är goda?”

Arn-filmerna som börjar spelas in i december 2006 utspelar sig delvis i Skaraborg

med Film i Väst som samproducent. (Bilden är från tv-serien ”I Arns fotspår” som

sändes 2004.)

Att se på Forshems kyrka är

gratis, övernattningar, mat och

transporter skapar mervärde. Shopping

ligger i topp, handeln omsätter

mest.

Arnturismen skiljer sig en aning från

traditionell kulturturism.

– Kulturturisten i gemen är lite

äldre och har något högre utbildning.

Arnbesökaren är snarare ett

tvärsnitt av befolkningen, förklarar

Anja Praesto.

Så kan till exempel Skara Sommarland

vara ett bra dragplåster

även för museet:

– Först lite lattjolajban, bad och

annat, och sen en utflykt bak i tiden.

En fråga som ställs ibland är: får

man bli hur kommersiell som helst?

Om man är ett museum, vill säga?

Det har talats om historieförfalskning,

och om att människor vilseleds

att tro att Arn funnits på riktigt. Folk

får för sig att de är ättlingar i rakt

nedstigande led. Arn blir en ersättare

för en nationalhjälte vi aldrig haft,

vilket också oroar.

– Att Arn är en uppdiktad person,

skickligt inplacerad i verklighetens

historiska händelser – det markerar

vi mycket tydligt, förklarar Anja

Praesto.

Västergötlands museums utställning

”Vi har ju mötts förr” utvidgade

referensramarna. Här speglades

mötena mellan den kristna och

muslimska världen och det blev tydligt

att det går en rak historisk linje

från korstågstiden fram till idag.

Utställningen är nu på turné och

katalogen översätts till arabiska.

År 2002 hade man 400 000 besök

på ”Arn-platserna”. Besökssiffrorna

för medeltidskyrkan i Forshem hade

ökat från 10 000 till 70 000 på några

år.

Åren efter svalnade intresset och

nästa fråga blev: hur länge kan man

suga på Arn-karamellen?

Alldeles lägligt kom då tv-serien

”I Arns fotspår”, en dramadokumentär

i fem delar som sändes också i

Danmark och Norge.

Det var 2004. Intresset ökade

igen.

Projektet Arn omsätter flera hundra

miljoner om året och innefattar en

mängd aktiviteter. Researrangörer,

restauranger och hotell bildar

gemensam sak med kyrkor, studieförbund

och hembygdsföreningar.

Nu har filmatiseringen av Arnböckerna

sparkat igång med Film i

Väst som samproducent. Det är

Sveriges mest påkostade filmprojekt

hittills, med en budget på 210 miljoner.

Den första filmen får premiär år

2007 och den andra året efter.

Och sedan kommer filmturisterna,

spår Anja Praesto. Filmturismen

växer. Folk reser runt för att följa

sina favoriter i spåren. Intresset

efter filmatiseringen av Da Vincikoden

är ett exempel, det ökade

intresset för Nya Zeeland efter

Sagan om Ringen-filmerna ett annat.

Vissa skaraborgska scenbyggnader,

borgar eller annat, kan bli permanenta

och dra extra publik, är det

tänkt. Reviret utvidgas även geografiskt.

Museet ingår i ett utvecklingsprojekt

tillsammans med Östergötland.

Tre gemensamma

temaområden ska hålla reslust och

historieintresse vid liv: Birger Jarl,

pilgrimsvandringar och Eriksgatan.

Anja Praesto är marknadsförare, med

erfarenheter bland annat från Volvo.

Hon ser inga problem med ”kommersialiseringen”.

– Jag blir sur ibland på det där fisförnäma

tugget, säger hon. Det finns

massor av goda idéer ute i bygden

som vi ska ta tillvara. Och vad är

kvalitet – egentligen?

Filmen kan ge småföretagare och

idéskapare nya möjligheter, menar

hon. Hon kan tänka sig både Arndockor

och annat.

– Och ja – det stämmer att vi talat

om att sälja Arn-hamburgare. Varför

inte, om de är goda? Man måste

tänja på gränserna.

Men hennes främsta ambition är,

poängterar hon, att marknadsföra

den verkliga historien.

– Det är den som är mest spännande.

Arn är bara dörröppnaren.

En film om Birger Jarl skulle sitta

bra. År 2010 var det 800 år sedan han

föddes, visar senaste forskarrönen.

Guillou lade grunden och väckte

intresset i ”Arvet efter Arn”.

Anja Praesto är ensam i världen

om sin titel: Arnsamordnare. Just nu

snurrar hennes liv runt filminspelningen.

– Ibland blir jag avundsjuk på mig

själv, säger hon. Så roligt är det här

jobbet.

TEXT: PIA NAURIN

FOTO: ANNA REHNBERG

REGIONMAGASINET 3.2006 19


”Det är viktigt

att se helheten”

Detta är Eva Maria Friberg med yngste sonen

Edvard på armen.

Miljön är Kinnekulle. Och Skaraborg. Och

övriga världen.

– Man ska tycka om människor, säger hon.

Det är det turistnäringen går ut på.

Själv utgår Eva Maria Friberg från

Malma gård, postadress Fullösa.

Kontoret har hon i den före detta

lanthandeln strax intill, som just

renoverats. Härifrån sköts gårdens

affärer och här har hennes företag

N&N-resor sin plats.

Det ena N:et står för nytta, det

andra för nöje.

– Resor ska helst vara båda delar,


säger hon.

Eva Maria Friberg har ”alltid”

jobbat med turism, på hotell och

som reseledare på till exempel

Cypern, Rhodos, Lanzarote.

– Jag levde på resande fot i många

år. När jag slog mig ner på Malma

och bildade familj bestämde jag mig

för att i fortsättningen jobba hemifrån.

Det började med att Kinne hushållningsgille

bad henne ordna en resa

till England. Hon såg behovet av

lantbruksresor och startade eget.

Specialitet: studieresor för skogsoch

lantbruksfolk från och till Sverige.

Fokus ligger på lantbruk, kulturella

inslag kompletterar. En Irlandsresa

är på gång, med inriktning på

nötköttsprodukter, Brasilien är

under planering.

Eva Maria Fribergs man heter

Claes och är lantbrukare. Gården

har anor och omges av böljande

sädesfält. Här odlas mat till de

många grisarna.

Forshems medeltida kyrka, för

inte så länge sedan rätt bortglömd

20 REGIONMAGASINET 3.2006

och numera klassisk Arn-plats,

ligger i närheten.

Och i boninghuset finns tre söner

mellan elva och två år. Livet pågår

för fullt: när Arn-turismen rullade

igång såg Eva Maria Friberg möjligheterna.

– Jag tog kontakt med turistbyrån

i Lidköping och kom med på Arnguide-utbildningen.

Hon har ett stort historieintresse,

”trots att jag hade världens tråkigaste

historielärare”. Det var på 70-talet

i Kristianstad.

”Jag gillar den

här bygden och

vill vara med och

utveckla turismen

häromkring.”

En Arn-guide är en person som kan

Sveriges medeltida historia. 2001

genomfördes den första utbildningen

i samarbete mellan Västergötlands

museum och Västsvenska

Turistrådet.

Guidningen blir till en sorts

historielärarejobb.

– Det gäller att kunna fängsla

åhörare av alla de slag. Det är en

konst i sig att berätta på ett fångande

sätt, säger Eva Maria Friberg.

Hur man gör? En bra guide är sig

själv, visar att hon/han är intresserad

av ämnet, påläst förstås, och

När Eva Maria Friberg slog sig ner på Malma gård bestämde hon sig för att jobba

hemifrån. Idag är hon både researrangör och Arn-guide med fötterna stadigt förankrade

i den skarborgska myllan.

alltid uppdaterad med det senaste.

– Och man gillar att vara med

människor, säger Eva Maria Friberg.

Det är själva grunden.

Medeltiden intresserar henne.

– Det är fascinerande att folk i de

här trakterna, som bodde så långt

från händelsernas centrum, ändå

lyckades bygga upp så mycket, säger

hon.

Gustav III:s sjuttonhundratal är

ett annat favoritspår. Antikens

Cypern också.

– Det går att koppla Afrodite med

nutiden.

Allt hör ihop. Det är viktigt att se

helheten, tycker hon. Det är alldeles

för lätt att sätta gränser mellan människor:

vi och dom, här och där.

–Vi måste försöka ta bort föreställningen

om att vi är vi – och ni är

något annat.

Det gäller i Skaraborg också förstås.

När ett antal kommuner var

och en med sina särintressen ska

samsas runt turistnäringen, prövas

samarbetsviljan och förmågan att

bygga nätverk.

– Jag gillar den här bygden och

vill vara med och utveckla turismen

häromkring. Både professionellt och

ideellt, fortsätter hon.

”Vårrundan” på Kinnekulle hör

till det hon talar varmt om. Första

majhelgen varje år ordnas stor fest

på Kinnekulle med guidningar,

naturvandringar, musik, skådespel,

konst och konsthantverk och annat.

Och sen då?

Det handlar om att bredda sig,

förklarar hon. Allt ska inte snurra

runt Arn. Guideverksamheten kan

utvecklas. Bekväma vandringsresor

kommer stort i Europa. Temat spa –

må bra, också. År 2007 är det 300 år

sedan Carl von Linné föddes, jubileet

ska firas med Linnéarrangemang.

Om ett par år har internationella

nätverket för lantbruksturism,

ATOI, konferens i Sverige. Här är

hon med. Och hon fortsätter framåt:

en utmaning kan vara att få franskt

lantbruksfolk att fatta att medeltiden

faktiskt pågick i Skaraborg också.

TEXT: PIA NAURIN

FOTO: ANNA REHNBERG


Ingegerd har

många bullar i luften

Varje morgon klockan sex går Ingegerd upp för

att baka kanelbullar till sitt kafé. Tolv timmar

senare är arbetsdagen slut. Då har hon hunnit

baka, servera, förmedla rum, städa rum och

hyra ut cyklar.

På kafé Nyponrosen i Kungshamn

bakas allt kaffebröd för hand. Ingen

hushållsassistent göre sig besvär. Då

får brödbaket hellre ta lite tid.

– Det är därför jag har så goda

bullar, säger Ingegerd Johansson,

som i snart fyra år drivit kafé i källaren

av sitt hus. Ett kafé med rödrutiga

dukar och kanelbulledoft.

Året om håller hon öppet. På

sommaren blir det fyrdubbel sats

bulldeg, ett par mjuka kakor och

några plåtar muffins. Matbröd säljer

hon från det lokala bageriet.

– Det är ingen storproduktion, men

jag lever gott på det beröm jag får,

säger Ingegerd och visar gästboken.

Idel uppskattande ord om lyckan att

få sätta sig och få äkta hembakt kaffebröd.

– Jag har kunder från Falköping

som kommer hit flera gånger om


året. De åker hemifrån tidigt på

morgonen, bara för att få åka hit och

fika. Det är sådant som gör att det är

värt alla ansträngningar, säger Ingegerd,

som fyller 60 år i år.

För det är ansträngande. Med fötter

som svullnar och ben som värker.

Med tidiga morgnar.

– Och att jag jobbar jämt. Inte för

att jag är så fåfäng, men jag kan ju

aldrig göra mig riktigt snygg, säger

Ingegerd.

Ändå ångrar Ingegerd ingenting.

Innan hon öppnade kafét drev hon

en garnaffär i sexton år, en rörelse

som hon kände på sig inte skulle gå

så länge till. Då hade hon länge haft

tankar på att öppna ett kafé. Hon

tyckte själv att det saknades ett

ställe i Kungshamn och flera av

hennes kunder i garnaffären tyckte

detsamma.

– Här fanns ingenstans man

kunde sitta och bara mysa, säger

Ingegerd.

Sagt och gjort. Ingegerd sålde ut

sina garner och hade turen att bli av

med nästan allt. Pengarna som blev

över räckte till att köpa bord, stolar

och kyldisk till kafét. Hon öppnade

sitt kafé på julmarknadsdagarna år

2002.

”Jag lever gott på

det beröm jag får.”

– Då var det till och med gratis att gå

hit. Jag fick inte ta betalt eftersom

mina tillstånd inte var helt klara.

Men bjuda på lite pepparkakor och

glögg, det fick jag.

Snart var kafét godkänt av myndigheterna

och Ingegerd kunde

sätta igång på allvar. Det är snart

fyra år sedan nu och idag har rörelsen

utvecklats till att omfatta egna

övernattningsrum, rumsförmedling

och cykeluthyrning.

TEXT OCH FOTO: ANNA-LENA BJARNEBERG

Vad irriterar dig

när du turistar?

Lovisa Bergström, Gotland

– När man

är utomlands

och

inte fattar

vad de

säger i

det landet.

Eller när

det är för varmt i bilen.

Hanna Anderson, Göteborg

– Människor

som uppträder

dumt

och till

exempel

stjäl matbröd

i köket

på vandrarhemmet.

Regn när man går på

konsert, jag var nyligen på

musikkonsert på Dalhalla där

det regnade i tre timmar.

Elin Källerwald, Lidköping

– Dåliga

toaletter i

gästhamnarna,

där

pappret är

slut och

det finns

för få

bänkar att lägga saker på.

Mats Nilsson, Lidköping

– Jag retar

mig egentligen

inte

på något.

Alla är så

positiva

när de är

lediga. Möjligtvis

skulle det vara att det blir

för varmt att åka motorcykel när

det är över 25 grader.

Mats Öberg, Motala

– Om man

betalar hög

hamnavgift

och det är

dåligt städat

på toaletter

och i

duschar.

REGIONMAGASINET 3.2006 21


Service med stort S

nyckelord på Tjörns turistgymnasium

18-åringarna Kristina, Joel och Jonna vill arbeta

med turism i framtiden. I höst väntar utlandspraktik

på Kreta och Cypern.

– Men det är inte säkert att det blir som

man tänkt sig, säger Kristina Hilmersson, som

går tredje året på Turistgymnasiet på Tjörn.

En av anledningarna till att Kristina

Hilmersson, som kommer från

Spekeröd utanför Stenungsund,

valde Turistgymnasiet på Tjörn var

just möjligheten till att göra utlandspraktik

i trean. Förutom på Kreta

och Cypern har skolan praktikplatser

i länder som Irland, Spanien,

Malta och Island.

22 REGIONMAGASINET 3.2006

– Jag ska vara på en hotellanläggning

i Hersonissos på Kreta. Jag

kommer mest att vara i serveringen

och underhållningen. Det känns väldigt

spännande, särskilt som hotellet

inte har några skandinaviska gäster.

Det blir en utmaning, säger hon.

Kristina vet att turismen är en

tuff bransch och att det kan hända

saker som är utanför hennes

kontroll. Efter två praktikperioder,

en i ettan och en i tvåan, samt olika

helg- och sommarjobb har hon

redan fått en hel del erfarenheter

med sig. Som när hon i vintras

trodde hon skulle hamna på sin

drömpraktikplats.

Då fick hon plats på ett hotell i

Hemsedal med förhoppningar om

att få jobba både i receptionen och

på hotellets övriga avdelningar.

– Allt verkade så bra och jag

tänkte att det här kommer att bli

”grymt”, säger Kristina.

På hotellet, som var en tidigare oprövad

praktikplats för skolan, lät man

Kristina börja i serveringen och

köket. Där skulle hon vara en vecka

på varje ställe för att senare få stå i

receptionen. Det fick hon aldrig. En

rundvandring på hotellet fick hon

till slut, annars såg hon bara restaurangen.

– De var underbemannade så jag

fastnade där. Men å andra sidan fick

jag lära mig att ta hand om utländska

gäster där också. Och så här efteråt

ser jag att jag lärde mig massor,

kanske mer, eftersom det är viktigt

att lära sig att anpassa sig och inte ha

för höga förväntningar.

Turistgymnasiet på Tjörn är en bred

utbildning. Redan från årskurs ett

jobbar man med att eleverna ska få

inblick i hela branschen och de olika

delarna kök/servering, hotell och

turism.


”Det är så kul att se människor reagera på det man gör,

det är det som gör jobbet så spännande.”

– Den gemensamma nämnaren är

viljan att ge service, säger Margareta

Axelsson, programansvarig för

utbildningen.

– Om det är någon som är glad,

utåtriktad och har lätt att få kontakt

med människor vill jag gärna uppmana

den personen att söka vår

utbildning.

Kristina, Jonna och Joel tror på en framtid

inom turismen.

Margareta Axelsson trycker också hårt

på att det är en praktisk utbildning,

inte bara på grund av de långa praktikperioderna

utan också under

tiden i skolan.

– Skolan driver en egen restaurang,

Blå havet, där eleverna står för

både mat och servering tillsammans

med kunniga yrkeslärare. Vi jobbar

mycket med praktiska verklighetsanknutna

projekt och gör många

studiebesök.

Efter första året väljer eleverna

en inriktning; kök/restaurang, hotell

eller turism.

Kristina Hilmersson valde att

fördjupa sig inom turism, för hon

vill gärna arbeta som reseledare

eller på resebyrå i framtiden. I

somras arbetade hon på turistinformationen

på Sundsby på Tjörn,

något hon trivdes bra med.

– Det är väldigt roligt när jag kan

svara på turisternas frågor och kan

bidra till att de får en bra upplevelse.

Jag mår bra av att jobba med människor.

Oftast är turister glada personer,

för de är ju på semester för att

ha roligt. Och om de inte är så glada

och börjar klaga, då kanske jag kan

hjälpa dem tillrätta.

Hennes klasskamrat Jonna Heikkinen

håller med. Att hjälpa människor

är att ge service, enligt hennes

definition.

– Jag jobbade på en bilskrot ett

tag. Det var också service! säger hon.

Jonna beskriver sig själv som en tjej

som har skinn på näsan och som

klarar av när folk blir irriterade. Om

hon sedan lyckas vända situationen

känns det så mycket bättre.

– När det fungerar är det en

känsla som inte går att beskriva. Det

är så kul att se människor reagera på

det man gör, det är det som gör

jobbet så spännande. Människor är

olika och det gör att ingen dag blir

den andra lik, säger Jonna.

För Jonna har tiden på Turistgymnasiet

inneburit en stor utmaning.

För två år sedan hade hon beskrivit

sig på ett annat sätt, eftersom

hon då såg sig själv som lite blyg och

försiktig.

– Jag kommer från Bollebygd

utanför Borås och har haft mina

kamrater och min trygga värld. Jag

hade inte rest innan och nu ska jag

snart åka till Cypern och jobba på

hotell. Att gå här har varit ett sätt att

testa mina gränser, säger hon.

Jonna har valt att specialisera sig inom

hotell och hoppas att största delen

av praktiken kommer att bli i hotellets

reception. Under sin förra praktikplats,

på ett hotell i Göteborg,

bestod sysslorna mest av städning

och frukostservering.

Hon har också praktiserat på en

bistro, något som gett henne

mersmak på att någon gång i framtiden

kanske öppna ett eget ställe.

– Först vill jag ut och resa, kanske

jobba på hotell, men sedan kan det

bli ett litet ställe någonstans på västkusten.

Det bästa med utbildningen

tycker Jonna är att hon lärt sig bjuda

mer på sig själv. Och att förstå andra

människor. Nu ska jag göra mitt

bästa på Cypern, så kanske jag har

chans att åka dit och jobba på riktigt

efter studenten.

Joel Alexandersson har också fått

en praktikplats på Cypern, några mil

från Jonna. Han har inriktning

kök/servering och hoppas att han får

lära sig mer om bartenderteknik

under utlandsvistelsen.

– Det är tänkt att jag ska laga

medelhavsmat i tre veckor och resterande

sex veckor ska jag stå i baren.

Även Joel valde Turistgymnasiet på

grund av utlandspraktiken, men

också för att han hade kompisar som

redan gick här.

Han trivdes direkt, men upptäckte

snart att det var köket och serveringen

som var hans bästa gren. Det

är också där han ser sin framtid. Att

jobba som reseledare är så dåligt

betalt att man ändå bara kan hålla på

några år, resonerar han.

– Sedan gillar jag jargongen och

lagandan i ett kök. Och att det går så

bra att kombinera med att resa. Alla

måste äta och överallt kommer det

KY UTBILDNINGAR

JONNA HEIKKINEN

UTBILDNING INOM TURISM

att finnas jobb. Men man måste vara

serviceinriktad och tycka det är kul

att träffa andra människor.

Någon gång i framtiden, när Joel

kommit hem från sina resor, har han

en annan dröm. Han kommer från

Surte och tycker inte att orten fått

den uppmärksamhet den förtjänar.

–Vet du att coca cola-flaskan

uppfanns i Surte? Det får du veta

mer om ifall du besöker glasbruksmuseet.

Så får jag en föreläsning om

Alexander Samuelssons levnadsöde

och vems figur det var som inspirerade

honom till formen på flaskan.

– Det är inte många som vet om

det här, så jag skulle vilja placera

Surte på kartan.

TEXT: ANNA-LENA BJARNEBERG

FOTO: CHRISTER HALLGREN

Förutom möjligheten att studera turism på de nationella

programmen Handels- och administration (HP) samt Hotell och

restaurang (HR) finns också lokala, specialutformade program

inom turism på följande skolor i regionen:

Dals-eds gymnasium. www.utsikten.info

Turismgymnasiet, Burgårdens utbildningscentrum.

www.burgarden.educ.goteborg.se

Turismprogrammet, Marks gymnasieskola.

www.kunskapenshus.mark.se

Turistgymnasiet, Tjörn. www.tjorn.se

KY står för kvalificerad yrkesutbildning och är en eftergymnasial

utbildning på mellan 1 och 3 år, utformad i samarbete med arbetslivet.

Hospitality management 80 poäng, Göteborg.

Kulturturism med marknadsföring 100 poäng, Lidköping.

Projektledning inom mötesindustrin 80 poäng, Kungälv.

Receptions- och konferensansvarig 40 poäng, Göteborg.

Reseledare/Reseproducent/Receptionist 40 poäng, Uddevalla.

TRAC – Diplomerad resekonsult 80 poäng, Göteborg.

För mer information www.ky.se

REGIONMAGASINET 3.2006 23


Sugen på att starta eget?

Här finns hjälpen

Har du funderingar på

att starta eget inom

turism? Ett sommarcafé,

en camping eller

kanske någon helt ny

typ av tjänst som bara

du har kommit på?

Här försöker RM bena

ut vart du kan vända

dig för att få råd och

stöd för att förverkliga

din idé.

Det finns massor med frågor att ta

ställning till när man funderar på att

starta eller ta över ett företag, oavsett

vilken bransch det gäller. Håller

min idé? Kommer företaget att bära

sig? Hur gör man för att registrera

firman? Vilka konkurrenter och

tänkbara samarbetspartners finns?

Och så vidare i all oändlighet.

– Det är inte lätt att veta vart man

ska vända sig, för det finns väldigt

många olika aktörer där man kan få

rådgivning, och det ändrar sig hela

tiden, säger Christer Löfqvist på

BRA STÄLLEN ATT KONTAKTA:

Näringslivssekreteraren i din kommun. Kan ge

tips och råd om andra företag i ditt område.

Arbetsförmedlingen på din ort. Om du är

arbetslös kanske du kan få starta eget-bidrag

för att starta företag.

Turistkontoret eller turistbolaget i din

kommun. De känner till marknaden och andra

företag i kommunen och vet om det finns projekt

som får särskilda bidrag, till exempel inom

EU:s mål 2 och Leaderprojekt.

Västsvenska Turistrådet,

031-81 83 00. Har god inblick i det mesta inom

turismområdet och kan eventuellt tipsa om

tänkbara samarbetspartners. Jobbar också

med att utveckla den långsiktiga turistiska

tillväxten inom länet, och erbjuder information,

statistik och kunskap om turistnäringen.

24 REGIONMAGASINET 3.2006

Almi Företagspartner Väst, som ger

råd och stöd till företagare. Det viktigaste

är att vara aktiv och själv

söka efter så mycket information

som möjligt från så många olika ställen

som möjligt.

Almi ägs av både staten, Västra Götalandsregionen

och Business Region

Göteborg och ger viss kostnadsfri

rådgivning till företagare. De kan

hjälpa till med kunskap, kontakter

och kapital och bidrar dessutom

med analyser, finansiering och att

slussa vidare till andra ställen där

man kan få hjälp.

–Vi har många konsulter med

olika kompetens och stora nätverk,

så vi brukar kunna slussa vidare till

rätt person, säger Christer Löfqvist.

Därför kan det vara bra att ta kontakt

med oss så tidigt som möjligt.

Det finns också en del möjlig-

heter att få stöd från Västra Götalandsregionen,

till exempel genom

ett regionalt bidrag för företagsutveckling

till små och medelstora

företag. Det kan då gälla investeringar

i lokaler och möbler, men också

till kompetensutveckling. Västra

Götalandsregionen har också så

kallade konsultcheckar, där små och

medelstora företag kan få bidrag för

upp till 50 procent av kostnaderna

för att köpa konsulttjänster, till

exempel för kompetensutveckling.

Från och med nyår kommer också ett

nytt Landsbygdsprogram för Sverige,

ett EU-program som gäller åren

2007–2013.

– Det är inte beslutat i EU ännu,

men vi tror att det kommer att gå

igenom i stort sett enligt förslaget,

säger Kjell Virhammar, sektionschef

för LBU-sektionen på Länsstyrelsen

Västsvenska Turistrådet tillhandahåller även en

marknadsplats, den så kallad ”virtuella turistbyrån”

där anläggningar, arrangörer med fler

kan göra sina turistiska produkter och tjänster

synliga.

Almi Företagspartner Väst AB,

031-779 79 00. Offentligt finansierad hjälp till

företag. Kan ge råd, hjälpa till med finansiering,

skydd för idéer och stöd till utveckling av produkter

och tjänster. Har också ett stort kontaktnät

och kan slussa vidare till andra organisationer.

Länsstyrelsens Landsbygdsenhet,

031-60 50 00. För information om vilka

landsbygdssatsningar som finns och eventuella

möjligheter att få stöd.

Inom kooperativ utveckling kan du till exem--

i Västra Götalands län. Det verkar

som att möjligheterna att få stöd för

främjande av turismnäringen

kommer att öka och jag tror att man

kommer att kunna få relativt mycket

pengar, dels investeringsstöd och

dels projektstöd.

I Landsbygdsprogrammet ingår även

så kallade Leaderprojekt, där olika

områden i landet ska stötta landsbygdens

egen utvecklingspotential.

Landsbygdsenheten vid Länsstyrelsen

kan informera om vilka möjligheter

som finns.

TEXT: LENA FREDRIKSSON

FOTO: LISA NESTORSON

ALLMÄNNA RÅD

Till dig som funderar på att

starta eller ta över ett företag:

• Se dig omkring och försök

hitta information på många

olika ställen.

• Stäm så tidigt som möjligt av

med någon med branschvana

om vilka chanserna är att dina

kunder verkligen vill ha och är

beredda att betala för det du

tänker erbjuda.

• Bygg upp ett kontaktnät i

branschen.

• Glöm inte att det är du som

har ansvaret för ditt företag –

oavsett vilka råd du får är det

alltid du själv som ska fatta de

avgörande besluten.

• Skaffa en mentor, till exempel

en erfaren företagare i samma

bransch.

pel hyra en arbetsgivare för att kunna arbeta

med din affärsidé som anställd via en ekonomisk

förening. På så vis kommer du snabbt

igång och kan bygga upp din verksamhet i lugn

och ro innan du registrerar ditt företag.

Kooperativ utveckling Fyrbodal 0520-167 60,

Kooperativ Konsult Göteborg, 031-744 01 60,

Kooperativ Utveckling Sjuhärad,

033-435 79 23, eller Kooperativ Utveckling

Skaraborg, 0511-159 50.

Nyföretagaraktörer som till exempel nyföretagarcentrum.

Det finns många olika organisationer

inom området, och det ändras snabbt.

Västra Götalandsregionens miljösekretariat,

033-17 48 26. Om du vill miljöanpassa befintlig

verksamhet eller starta ny verksamhet med

miljöprofil.


ANVÄNDBARA LÄNKAR

www.vastsverige.com Västsvenska

turistrådets hemsida

med mycket fakta, statistik,

länkar och information om turism.

www.almi.se har guider, checklistor

och annat som gäller nyföretagande,

men också verktyg

för befintliga företag.

www.nutek.se klicka på Företagarguiden

så hittar du mycket

allmän information för den som

vill starta och driva företag.

www.landsbygdsguiden.se där

företag och nätverk inom kategorierna:

BO, HANDLA, UPPLEVA

och ÄTA finns listade. Där finns

möjlighet för företagare att

marknadsföra sig.

www.vgregion.se Västra Götalandregionens

hemsida, klicka

på Om tillväxt och utveckling.

www.trip2006.se Travel

Industry in Progress, ett forum

för företagsutvecklingsfrågor

inom rese- och turistnäringen.

www.kooperativutveckling.com

för information om kooperativ

och egenanställningsföretag.

www.fyrbodal.coop,

www.kooperativkonsult.coop,

www.sjuharad.coop

www.hyrarbetsgivare.se för

information om egenanställningsföretaget.

www.businessregion.se med

information om olika utvecklingsprogram

inom Business Region

Göteborg, BRG, som omfattar

Göteborg plus tolv kranskommuner.

Här finns också utbildningar

för företagare.

www.regeringen.se/sb/d/

6263/a/67349 där du kan

läsa och ladda ner förslaget till

Landsbygdsprogram för Sverige

år 2007–2013.

www.o.lst.se hemsidan för

Länsstyrelsen i Västra Götaland.

www.leaderplus.se samlad

svensk hemsida för EU:s gemenskapsinitiativ

som ska främja

utveckling på landsbygden.

www.ams.se arbetsförmedlingens

hemsida.

Margareta Årvik har just tagit en ny kull studenter under sina vingar. När de så småningom är färdiga med sin utbildning blir många

av dem istället hennes kolleger.

Lyckad satsning på kulturturism

När Margareta Årvik skulle starta en ny utbildning

i turism funderade hon mycket på hur kulturinstitutionerna

skulle komma med på tåget.

– På museerna fanns så vackra föremål.

Men hur skulle man få turisterna att komma

dit och se dem? tänkte jag.

Kultur ansågs fint, turism mindre fint.

Margareta Årvik slog ihop de båda och myntade

begreppet kulturturism.

I tio år har hugade studenter kunnat

utbilda sig vid KY-utbildningen Kulturturism

i Lidköping. När Margareta

Årvik, som är utbildningsansvarig,

ser tillbaka på dessa år kan hon

konstatera att det var en lyckad satsning

som har gått hand i hand med

samhällsutvecklingen.

– Det har ju hänt massor. I dag

är museerna fantastiska och skriver

information som folk förstår. De har

också blivit bättre på att marknadsföra

sig.

I början upplevde Margareta

Årvik en viss skepsis från kultursidan.

En oro för att kulturarvet

skulle förstöras om det blev mer

tillgängligt.

– Det var helt fel. Jag ville ju

plocka upp det ännu mer!

Riksantikvarieämbetet har

funnits med från början som samarbetspartner

i utbildningen liksom

Högskolan på Gotland och Göteborgs

universitet.

Utbildningen i Lidköping är tvåårig

med möjlighet till en termins

påbyggnad i internationell kulturturism

på Nya Zeeland. I år hade

man 80 sökande till 24 platser.

När Regionmagasinet besöker skolan

är det terminsstart och årets ettor

ska ut på en guidad tur på Kållandsö

och Kinnekulle.

– Det är för att de ska lära känna

miljön lite och att de ska känna sig

välkomna, säger Margareta Årvik.

Studenterna kommer från hela

landet, många från Göteborg och

Stockholm. Några enstaka väljer att

göra sin praktik, som utgörs av en

tredjedel av utbildningen, i närheten

av Lidköping, men de allra flesta

drar sig till större kulturinstitutioner

i Sverige eller utomlands. Under

åren har ett stort kontaktnät byggts

upp och Margareta Årvik berättar

att man nu är uppe i 350 företag som

är knutna till utbildningen.

– Så snart studenterna slutar här,

så blir de ju mina kolleger, säger

hon.

Enligt de undersökningar som gjorts

har ungefär 85 procent av studenterna

fått jobb efter avslutad utbildning

och hamnat på arbetsplatser som

Sveriges rese- och turistråd i New

York, Svenska ostindiska kompaniet

och Göteborgs maritima centrum.

Flera har startat eget inom branschen;

som en resebyrå med Arnresor

från Sverige till Syrien, ett

häst-på-landet-företag, eller ett kafé

där det ordnas konserter.

– Alla har inte kulturanknytning,

men så är det också en bred utbildning,

där en stor del läggs på marknadsföring

och entreprenörskap.

Jag skulle vilja säga att det är med

betoning på entreprenörskap, för

det genomsyrar hela utbildningen,

säger Margareta Årvik.

TEXT: ANNA-LENA BJARNEBERG

FOTO: CHRISTER HALLGREN

REGIONMAGASINET 3.2006 25


Vem älskar Yngve Frej

Vem älskar den svenska gläntan?

När samhället förändras, förändras också

naturen. I romanen ”Vem älskar Yngve Frej?”

skriver Stig Claesson om en del av Sverige

som är på väg att växa igen. Vi åkte till skogen

utanför Ulricehamn för att vandra i spåren efter

gläntorna som försvann.

Jag reser på Kulturvägen. Den kallas

så, sträckan mellan Falköping,

Ulricehamn och småländska Tranemo.

I Blidsberg stannar jag för att

fika. Bakom en bensinmack öppnar

sig ett stiliserat landskap med vattenfall,

träd, små broar och kafébord.

Det är avgjort mer kultur än

natur. Eller kanske rättare: det är ett

stycke natur som anpassats till den

moderna kulturen. Den nås lätt med

bil. Kaffe, toaletter och kvällstidningar

finns nära till hands. Och det

är väl så svenskarnas omtalade – och

paradoxala – svärmeri för naturen

ser ut. Vi besöker gärna skogen, men

under ordnade former och begränsad

tid. Kärleken till skogen tycks

växa i takt med att tvånget att bo i

den minskar.

I en broschyr läser jag att Kulturvägen

är ett samarbete mellan olika

aktörer inom besöksnäringen. Syfte

är att locka turister. Vägsträckan är

ett ”upplevelseområde” där man

möter ”småskaliga landsbygdsföretagare

inom bland annat lantligt

boende, mat- och kaffeservering,

lokalproducerad mat, aktiviteter,

konsthantverk och mycket mer i

kombination med naturen och

historien i en avstressande och

inspirerande miljö”.

26 REGIONMAGASINET 3.2006

Tydligare än så kan synen på

landsbygden som romantiserat

rekreationsområde för turister, snarare

än en plats man faktiskt lever

på, knappast formuleras. Så klyvs

bilden av Sverige utanför tätorterna

i två delar. Å ena sidan är landsbygden

en gigantisk fabrik för allt det

där som ligger i frysdisken i livsmedelsbutiken,

å andra sidan är den

ett enda stort friluftsmuseum.

Någon plats för utrotningshotade

arter som den idoge småbonden

finns inte längre.

’”Någon plats för

utrotningshotade

arter som den

idoge småbonden

finns inte längre.”

Den här utvecklingen såg författaren

Stig Claesson redan för fyrtio år

sedan. I ”Vem älskar Yngve Frej?”

från 1968 skriver han om hur den

sociala, ekonomiska och tekniska

utvecklingen (eller vad den nu ska

kallas) förändrar livsvillkoren för

människorna på landet.

Romanen utspelar sig i sydöstra

Västergötland, i gränstrakterna mot

och vart tog glän

Småland. Där, i skogen mellan två

samhällen, bor några gubbar och en

gumma som tiden har sprungit förbi.

För bilisten är det bara en transportsträcka

mellan de två samhällena.

Ingen modern människa kan tro att

någon verkligen bor där. Men det

gör det.

”Det är en bondgård”, skriver Stig

Claesson. ”En nedlagd bondgård

skulle man kanske kunna säga, men

man kan inte lägga ned en bondgård

så länge någon bor på gården. Lantbruket

kan man lägga ned. Det är för

bonden Erikssons del nedlagt. Men

han måste ju ändå sköta om det hela”.

Att sköta om betyder bland annat att

hålla markerna öppna. Det är en

hederssak. Gläntorna är en del av

det svenska kulturlandskapet, även

om de inte längre behövs för odling,

och man vill inte låta skogen ta tillbaka

det som människor med stor

möda vunnit under århundraden.

Ändå är det just det som håller på

att hända, i romanen och i verkligheten.

Bakgrunden är den att de

småjordbruk som tidigare präglat

den svenska landsbygden inte längre

är lönsamma, eller attraktiva för den

nya generations lantbrukare. Det är

en ekonomisk och social förändring

som också förändrar naturen.

Mellan 1945 och 1989 försvann

över två miljoner hektar åkermark

i Sverige (en hektar är tiotusen

kvadratmeter), bland annat på grund


torna vägen?

”Vem älskar Yngve Frej” råkar utspela sig i trakterna av Ulricehamn men skulle kunna handla om de flesta platser i Västra Götaland.

av att ängar och hagar vuxit igen, Överallt kan man ge sig ut i marker-

skriver Eva-Lotta Hultén i boken na och hitta de här övergivna

”Skogen vi ärvde”, och tillägger: torpen, husgrunderna som är på väg

”Sverige håller på att växa igen”. att försvinna under vegetationen,

De öppna landskapen stängs. stengärdsgårdarna som man snubb-

Människorna packar ihop, släcker lar över i en tät granskog och som

lyset och drar därifrån. Återvänder inte tycks omgärda någonting.

inte förrän nästa sommarsemester. Man förstår att här har någon

odlat, här har någon levat, här var

Förutom att ”Vem älskar Yngve för inte så länge sedan öppen mark.

Frej?”är mycket underhållande


En glänta.

roman, kan den användas som en

praktisk guide till en livsstil och en

landsbygd som försvunnit.

En eftermiddag kör jag omkring

på småvägar i trakter där platser

som Köttkulla och Gunnarsbo är

mina referenspunkter på kartan.

Solen steker från en klarblå himmel

och vägarna är tomma. Så när som

på en och annan tyskregistrerad bil.

Då och då parkerar jag och promenerar

in i skogen på igenvuxna Människorna i Stig Claessons roman

stigar. Med Stig Claessons roman i känner sig som rester från en annan

handen får platsen liv. Det som tid. En dag tar de verkligen fasta på

annars bara ser ut som … tja, skog, det och spikar upp en skylt vid

får en historia, blir läsbara spår av vägen med texten: FORNMINNE.

en svunnen samhällsordning.

Det är sommar och semestertider

”Vem älskar Yngve Frej?” råkar och det tar inte lång tid förrän den

utspela sig i trakterna av Ulrice- första besökaren kommer.

hamn, men skulle kunna handla om En av gubbarna tar med dem till

de flesta platser i Västra Götaland. en husgrund strax intill och berättar

”Kärleken till

skogen tycks växa

i takt med att

tvånget att bo i

den minskar.”

att det lär vara resterna av en grav

där den gamle hövdingen Yngve Frej

ligger. Besökaren tycker att detta är

mycket intressant och kommer med

goda råd om hur besöksmålet kan

utvecklas.

Så småningom kommer de också

att tala om trasmattor, och nu blir

skillnaden i världsbild tydlig. Besökarna

romantiserar det förflutna,

skogens människor är realistiska och

praktiska.

”Jag såg att ni i erat kök hade

trasmattor av plast. Dom kan väl i

alla fall inte ersätta dom gamla

gedigna hederliga.

Dom är lätta att hålla rena, sa

Eriksson. Skrubba trasmattor är ett

helvete. Dom här platsmattorna

behöver man bara skölja lite.

Har ni era gamla trasmattor kvar,

sa en av damerna.

/… / Jag undrar, sa damen som

börjat tala om trasmattor, om man

kunde få köpa dom trasmattor ni har

liggande. Eller åtminstone titta på

dom.”

Skrattet är förstås på gubbarnas

sida, men skrattet fastnar i halsen.

Även om man inte vill ha tillbaka allt

det gamla, är det inte alls roligt att se

en värld gå under.

Jag kör förbi Rånnavägssjön. Där är

det fullt av barnfamiljer som badar.

För ett ögonblick funderar jag på att

stanna, men kör istället in på en liten

skogsväg. Den blir smalare och smalare,

och mer och mer igenvuxen. Jag

förväntar mig nästan att se en skylt

med texten ”Yngve Frejs grav”.

När något skrapar oroväckande

under bilen bestämmer jag mig ändå

för att vända. Jag svänger ut på en

lite större väg. Efter en stund ser jag

en annan skylt som väcker mitt

intresse. ”Skogen 2 km” och ovanför

”Odla 3 km”.

Det känns nästan som ett tecken.

Det är ju skogen och odlingen som

allt det här handlar om. Efter de två

kilometrarna stannar jag, kliver ur

bilen och går grusvägen framåt.

Snart ser jag att där intill det gamla

huset bygger någon ett nytt.

Det finns trots allt framtidshopp

i Skogen.

Fotnot:

David Björklund har gjort fler vandringar

i litteraturens fotspår. Läs

artiklarna på regionens kulturportal

www.kulturvast.se

TEXT: DAVID BJÖRKLUND

FOTO: ANNA REHNBERG

REGIONMAGASINET 3.2006 27


Här hyllas en livsgärning

Därför kostar det en slant att ligga på sjukhus

När man kommit hem från en sjukhusvistelse dimper det ner en

räkning med posten.

Det är patientavgiften, eller notan för maten kan man förenklat

säga. 80 kronor per dygn kostar det, men det finns ett tak.

Tanken bakom avgiften är enkel:

80 kronor motsvarar ungefär

matkostnaden för ett dygn på sjukhus.

I verkligheten varierar kostnaden

mellan olika landsting och

är såklart olika för olika patienter.

Någon äter mycket, en annan får

28 REGIONMAGASINET 3.2006

diet och en tredje äter kanske

knappt någonting.

Varje landsting, eller region,

bestämmer sin egen avgift. Därför

varierar sjukhusavgiften lite mellan

olika delar av landet. Det så kallade

högkostnadsskyddet varierar också,

i vissa landsting får man ett frikort

för sjukhusvård när taket uppnåtts.

I Västra Götalandsregionen gäller

regeln att ingen behöver betala mer

än 1200 kronor för sjukhusvård

inom en trettiodagarsperiod.

I praktiken betyder det att den

som behöver ligga så länge på sjukhus

inte behöver betala 80 kronor

per dag.

Ligger man inne trettio dagar i

sträck blir avgiften, med högkost-

Några är stora och har

skattemedel i plånboken,

andra är mindre

och drivna med privat

entusiasm och glöd.

I Västra Götaland

finns uppåt 700, lite

beroende på hur man

räknar.

Skyltarna syns

lite varstans i geografin:

MUSEUM.

Bara i Ambjörnarp finns två stycken,

samt ett pietetsfullt renoverat utedass,

nyinvigt med pompa och ståt

för några år sedan.

Dasset hittar man vid den nerlagda

järnvägsstationen, som i år

firar 100-årsjubileum och är förvandlad

till livlig bykrog.

Ambjörnarp, fem mil söder om

Borås, är också känt för fin natur,

som kan utforskas per cykel, dressin

och kanot. Förra året avhölls svenska

mästerskapet i vattenskidåkning i

en av de 40 sjöar som blänker i

bygden.

Museerna har dubbelnamn: Skoloch

hembygdsmuseet drivs av hembygdsföreningen,

medan Cykel- och

nadsskyddet, faktiskt bara 40 kronor

per dag.

Barn, upp till 19 år, har gratis sjukhusvård

och så finns det ett par

andra undantag. Annars är priset

detsamma för alla, oavsett ålder

och inkomst – 80 kronor per dygn.

Ibland finns det andra poster i

fakturan. Har doktorn skrivit ett

intyg som behövs för att få pengarna

tillbaka för en bokad charterre-


hembygdsmuseet är inrymt i före

detta verkstaden på Norra Strandvägen

där A.L. Strömqvist tillverkade

cykeln Trasten på sin tid.

Där möter Ella och Alf Strömqvist

upp.

Det är deras museum.

– A.L står för Arthur Leonard.

Han var min pappa, förklarar Alf.

A.L for till Amerika som ung och

inspirerades av diverse tekniska

nymodigheter. När han kom hem till

Sverige igen startade han cykelverkstad

i Ambjörnarp, och kompletterade

bland annat med radioapparater.

Inte konstigt alltså att sonen Alf

blev sport-, cykel-, radio-, och tvhandlare.

Och samlare: när han var

tolv år beställde han hem julkort att

tjäna julklappspengar på. Fakturan

sparade han. Han visar:

– Mitt första samlarobjekt.

Det var för 76 år sen. Samlingen

växte. Ella, som gifte sig med Alf

1944, ”har också varit intresserad”.

– Annars hade det inte gått, förklarar

de.

Tillsammans har de kört bygden

runt och längre bort ändå, till auktioner

och loppisar, ”bilen var alltid full”.

De köpte det de tyckte var intressant.

Skomakargrejor, engångsskjortor

av papper, luffararbeten, hästapinglor,

hushållsprylar, sport- och

fiskeartiklar och diverse udda ting

gör museet till ett typiskt ahamuseum:

–Vad var det för sorts skinn i de

där bandyrörens remmar, sa du?

– Ålaskinn.

– Aha.

När hemmet var fullt var det dags

att öppna museum. Alf skulle pen-

sa, som inte blir av på grund av sjukdomen,

kostar det en extra slant.

Om man får hjälp med någon

annan behandling under sjukhusvistelsen,

som inte har med skälet till

att man är inlagd att göra, debiteras

det också extra.

Detta är nytt sedan några år tillbaka,

tidigare ingick i princip allt

man kunde få utfört inom sjukhusets

väggar, under tiden man var

inlagd på sjukhus.

Förutom betalning från patienterna

för olika saker finns ett poängsystem

som kliniker och mottag-

sionera sig. Tiden fanns, och entusiasmen.

– 1980 köpte jag pappas gamla

verkstad, säger han.

Åtta år tog det att bygga om huset

till museum. Det fanns en symbolik i

det: det blev ett sätt att hylla en livsgärning.

– A.L Strömqvist var en snäll man.

Kanske kan museet ses som ett

monument över Alfs och Ellas liv

också? Och över utvecklingen i

Sverige.

Cyklarna är stommen i samlingarna.

När man ser dem påminns man

om att cykelns betydelse för moderniseringen

av landet är både enorm

och bortglömd. Med cykeln kunde

vanligt folk plötsligt förflytta sig

snabbt över stora ytor. Entreprenörer

som A.L Strömqvist i Ambjörnarp

såg affärsmöjligheterna och

köpte in cykeldelar, som de satte

ihop i små verkstäder lite varstans.

Det fanns flera tusen cykeltillverkare

i Sverige som alla prydde sina

cyklar med egna vackert utformade

frontmärken, gärna med fartfyllda

motiv; Trasten, Hermes, Rex, Rambler,

Royal.

Alf går längs raden av cyklar och

berättar: 1888 kom den första normala

cykeln – och det där är min äldsta,

ningar använder för att få betalt från

regionen.

En prislista för undersökningar

och behandlingar av alla slag, finns

samlade i en pärm på kliniken där

man är inlagd.

Det går alltid bra att fråga om

det är något man undrar över eller

tycker verkar krångligt eller fel.

En kort sammanfattning av avgifterna

skall också finnas på

anslagstavlan på avdelningen och

redan i kallelsen informerar de flesta

kliniker om vad patienten ska

betala.

den är från 1892. Och där ser du en

karbidlampa. Och detta är en Crescent

med träram och kedjeskydd av

trä.

En av cyklarna har en blecklåda fastmonterad

på styret.

– Kan du gissa vad han hade i

lådan? Hembränt. Och titta här, här

står Sveriges märkligaste velociped.

Det finns inget kedjehjul, man trampar

upp och ner. Och visste du att

den första växelcykeln kom 1893?

Den var femväxlad, man tryckte på

knappen här, det är en gummiboll.

Riktigt kluriga ärenden kan

någon vårdärendeansvarig på sjukhusets

ekonomiavdelning behöva

titta på. Där finns den verkliga

expertisen på det invecklade

avgiftssystemet.

I NU-sjukvården heter experten

Johan Ekström:

– Reglerna är egentligen solklara

men fyllda av undantag och specialfall.

Dessutom handlar det i vissa

fall om en bedömning eller tolkning.

Det kan ibland göra det lite klurigt

att hitta rätt, säger han.

Ellas favoritobjekt är sjömanskostymen.

– Den sydde Alfs mamma till hans

skolavslutning 1928.

Nobel satsade 40 000 på konstruktionen.

Svea Velociped. Det var två

unga grabbar som uppfann den. Men

den försvann sen.

– Och den här har en lärarinna

från Frölunda haft.

Alf förklarar, diskret sekonderad

av Ella.

Deras samstämmighet verkar vara

total. Tråkigt har de aldrig, säger de.

Även om de inte längre åker runt

och fyndar.

Det behövs inte heller. I deras

museum finns redan ett tvärsnitt av

förra och förrförra seklets historia

materialiserat.

Öppet för allmänheten håller de,

på de tider de har lust att visa samlingarna.

TEXT: PIA NAURIN

FOTO: ANNA SIGGE

Han försäkrar dock att regionen

aldrig försöker få mer betalt från en

patient än vad som står i regelverket:

– Visst blir det fel ibland men

ofta beror det på att patienten eller

vi har missat högkostnadsskyddet,

säger han.

TEXT: KARIN DANIELSSON

REGIONMAGASINET 3.2006 29


Korsord

är ju

vår

framtid

ikeas

bokhyllekille

÷

oförsonliga

rödluvan

Ç Ç Ç

dansar hålla i

vackert rodret

över

ängen

förslagen

Tävla och vinn!

De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med boken ”Köksvägen

till Västsverige”. Ytterligare fem korsordslösare vinner två biobiljetter vardera.

Skriv ner svaret som döljer sig i de skuggade fälten i korsordet och

skicka det till RM – Regionmagasinet, Regionens Hus, Lillhagsparken 5,

405 44 Göteborg (eller mejla till: svar.rm@vgregion.se) senast den 31

oktober 2006. OBS! Kom ihåg att märka kuvertet/vykortet/ mejlet med

”Kryss 3-06”.

Kryss RM nr 3-06

Namn: ..............................................................................

Adress: .............................................................................

Postnummer & Ort: ..............................................................

Rätta svaret: ......................................................................

Vinnare Regionmagasinet nr 2-06

Följande korsordslösare vann ”Köksvägen till Västsverige”:

Bernt Karlsson-Biller, Kållered, Birgitta Johansson, Karlsborg

Dagny Svensson, Trollhättan, Ulla-Britt Olausson, Göteborg

Anitha Raimund, Timmersdala.

Följande korsordslösare vann två biobiljetter var:

Ing-Brith Elfstrand Hyss, Borås, Majalisa Söderlund, Ljungskile

Åke Steinwall, Göteborg, Kerstin Ekmark, Lidköping

Ann-Britt Hellman, Falköping.

30 REGIONMAGASINET 3.2006

bildar

veckor

sån efter

person

bär på

fina

anor

är

alla

filéer

kan vi

av

skräck

är de

som

håller

sams

ses med

låga

÷

faller

det

mesta

här är gör

budapest

huvudbrandstadmän Ç längtar

friskus


rarus i

floran


talar

ej i

gåtor

jätte- bra så-

längst

den kan

fintdan vill

ger en

luktar

Ç ç

ned

konst- vi ha i man få Ç som ç

språk affär ro i

del sår

hunden

Ç

÷

stycken

kort

ska

skalor


hålla

låda

sänka

ses högst

på pallen

övermätta

spelas

i tennis

bryna i

pan na

Lösning till kryss i RM 2-06

ligger

vi gärna

på i

solgass

hysa

över

natten

vrång

färska

÷

n

damen i

kalmar

har en

alltför

tjock

mage

p

l

a

y

a

går om

kudden

Ç Ç

klubbäggframåtspel

sporra

rundandajätteeld o

v

a

l

g

o

de kan

lura i

vassen

m

plommonsort

direkt

e

g

g

a

r

kommer

näst

sist

ä


handlar

japan

med

mynt

duk för

köksstädning

kvinna

b

a

n

d

y

tas i

gett

bra med

poolen

beröm

den är Ç

ljus

och fin

klok

÷

v

sugen

besökare

e


prisas

av

vissa

e


r

ö

d

e

s

i

m

t

a

g

personakadeligtmital är en

dålig

båt

tomt

ton tre


ger fina

rosor

finare

ingång


a

r

t

o

n

är

Ç finare

saftiga Ç

frukter

boning

Ç

r

o

s

a

t

team

helenalikt

namn

e

l

n

a

mårddjur

r

har det

som

växt

förbereda

ritt

är nyttig

föda

intervall

mellan

1:a och 9:e

to nen

Vad betyder vatten för dig?

Vatten är förutsättningen för allt liv på jorden. Vi använder det som

livsmedel, till transporter och för hälsa och välbefinnande. Men ibland

glömmer vi bort hur viktigt vattnet är för oss. Vad betyder vatten för dig?

Skriv och berätta. Några av breven publiceras i nästa tidning.

Du får gärna vara anonym, bara vi på redaktionen vet vem du är.

Vi lottar fem brevskrivare som får två biobiljetter vardera som tack.

Skriv till:”VATTEN”, Regionmagasinet, Regionens Hus, Lillhagsparken 5,

405 44 Göteborg eller mejla till regionmagasinet@vgregion.se – glöm

inte märka mejl/brev med ”VATTEN”. OBS! Senast den 31 oktober vill

vi ha ditt brev.

m

trist

är även

regionmagasinet

t

a

l

t

i

d

n

i

n

g

kan en

ole

vara

gör

smärta

för det

mesta

av vi

ribonukleinsyra

p

a

l

ä

öponny

m r

o u

g s

fattade n s

a g


har

kort

stubin r e

t e t

typ av

kroppkaka

› p i

ç moln-

k fri k

l l e

jättar a t

r o t

sötnos

för det

passande

kort

ç

b

e

s

t

ö

r

t

står

förton

t


gåsapåg

ceremoni

r

i

t

mycket

en

nyare

häpen

del

ç ger

deckarespänning

n

t

verkar

ofta

jakande

furan

t

a

l

l

e

n

välde

t

vill

ingen

tjej

hög-

sätt tidlig

att vara och

festlig

ohälsosam


i

n

t

r

÷

i

vardagstal

olaglig

kopia

p

i

r

a

t

ç

r

e

g

i

tilltal

verk i

litauen

i

g

n

a

l

i

n

a

vattengudinna

får

något

skådespelare

galet

t

mediajätte

c

n

n

kan se

rött

i

l

s

k

e

n

t

o

k

i

g

h

e

t

anger

tillhörighet

e

r

t

kallas © svenska korsord ab

ç

åker

dit

doktor © svenska korsord ab

© SVENSKA KORSORD AB. FOTO:


Gott samarbete kring EM

Medan friidrotts-EM pågick som

bäst på Ullevi fanns Västra Götalandsregionen

på plats i Nordstan

i Göteborg för att visa hur Västra

Götalandsregionen arbetar förebyggande

med folkhälsa.

Utställningen och de olika aktiviteterna

som erbjöds väckte stort intresse

hos allmänheten. Uppemot 10 000

personer strömmade igenom varje

dag och 5 000 personer deltog i en

tipsfrågetävling där samtliga deltagare

fick ett hopprep som uppmuntran

till motion.

Besökarna kunde bland annat

delta i den forna friidrottsgrenen

stillastående längdhopp och spana in

en höjdhoppsställning där ribban låg

på Kajsa Bergqvists årsbästa. Andra

uppskattade inslag var möjligheten

att få råd från dietister om träning,

Viktiga adresser och telefonnummer

Sjukvårdsupplysningen:

Har du frågor eller behöver råd

om sjukdom och hälsa?

Vill du veta vart du skall söka

dig för en viss sjukdom?

Ring till sjukvårdsupplysningen

så får du tala med kunnig

vårdpersonal som kan hjälpa dig

vidare.

Göteborg

(betjänar även Bohuslän utanför

Fyrbodalsområdet)

Tel: 031-703 15 00.

Öppet dygnet runt.

Skaraborg

Vardagar kl 08.00–17.00:

ring din vårdcentral.

Övriga tider:

ring sjukvårdsrådgivningen.

Tel:0774-40 20 20.

Södra Älvsborg

Tel: 0771-801 801.

Öppet dygnet runt.

Fyrbodal

Tel: 0771-117 117.

Öppet dygnet runt

Vill du veta mer om regionens

hälso-och sjukvård gå in på

www.vgregion.se (klicka på hälsaoch

sjukvård).

kost och viktminskning. Många passade

också på tillfället att göra ett

hälsotest. Några av dagarna fanns

också hälso- och sjukvårdspolitiker

på plats för att diskutera sjukvårdsfrågor.

–Vi nådde många som var nyfikna

och ville ta till sig information. Det

kändes som en bra satsning, säger

Malin Englund som var projektledare

för aktiviteterna på Nordstadstorget.

Västra Götalandsregionen bidrog

också med fem miljoner kronor till

EM-festen, det vill säga de kringarrangemang

utanför arenan i form av

kulturaktiviteter och annat som

arrangerades av Göteborgs turistbolag

Göteborg & Co.

– Det är en styrka att stad och

region samverkade för att det här

Patientnämnden:

Borås, tel: 033-17 48 50.

Göteborg, tel: 031-63 70 10.

Mariestad, tel: 0501-621 80.

Uddevalla, tel: 0522-67 08 60.

Vårdgaranti och

Valfrihet i vården

Har du frågor om vårdgarantin

ska du i första hand vända dig till

din läkare/mottagning. Allmän

information om vårdgarantin och

om valfrihet i vården finns på

www.vgregion.se/vardgaranti

och hos Vårdslussen på tel:

020-44 55 55, e-post:

vardslussen@vgregion.se

Regionens Hus

Göteborg, tel: 031-63 05 00.

Vänersborg, tel: 0521-27 57 00.

Mariestad, tel: 0501-620 00.

Uddevalla, tel: 0522-67 08 00.

Borås, tel: 033-17 48 00.

Skövde, tel: 0500-49 56 00.

Tillväxt och utveckling

Västra Götalandsregionen. Tel:

031-63 05 00. www.vgregion.se

(klicka på Tillväxt & Utveckling)

Kontakta din politiker

Västra Götalandsregionen.

Tel: 0521-27 57 00.

www.vgregion.se

(klicka på Politik och beslut)

Marcus, Rebecca, Berith och Anders

Holm från Sala var några av alla de som

besökte Västra Götalandsregionens

utställning i Nordstan under EM.

årtiondets största evenemang i

Sverige skulle bli en succé, säger

Magnus Engelbrektsson, samordnare

för Västra Götalandsregionens EMaktiviteter.

I samband med EM satsade regionen

ytterligare drygt en miljon på

marknadsföring utomlands av Västra

Götaland som resmål.

TEXT: BETTINA AXELSSON

FOTO: JERKER ANDERSSON

Allmänna handlingar

Hos Västra Götalandsregionen

kan du hitta handlingar på:

www.vgregion.se (klicka på Diariet)

Eller kontakta något av regionens

diarier:

Diariet Regionens Hus

i Borås, tel: 033-17 48 04.

Diariet Regionens Hus

i Göteborg, tel: 031-63 09 03,

031-63 06 38.

Diariet Regionens Hus

i Mariestad, tel: 0501-620 88,

0501-620 89, 0501-620 91.

Diariet Regionens Hus i Skövde,

tel: 0500-49 56 12,

0500-49 56 13.

Diariet Regionens Hus

i Uddevalla, tel: 0522-67 08 58.

Diariet Regionens Hus

i Vänersborg, tel: 0521-27 51 09,

0521-27 51 10.

Regionfullmäktige via radion

Lyssna via www.vgn.nu eller se

i lokaltidningen för rätt frekvens

i ditt område.

Regionfakta

Västra Götaland,

länet, regionen

och länsstyrelsen

Vad är egentligen skillnaden

mellan Västra Götalandsregionen,

Västra Götaland,

landsting och länsstyrelsen?

Att hålla isär begreppen är inte

helt lätt. Här är en lathund:

Västra Götalands län

Det geografiska området,

länet, Västra Götaland bildades

1998 då Göteborgs och

Bohus län, Älvsborgs län samt

Skaraborgs län slogs ihop.

Västra Götalandsregionen

(Västra Götalands läns

landsting)

Regionen är vårt lokala

självstyre. De tre landstingen i

Bohuslän, Älvsborg och Skaraborg

slogs ihop med sjukvården

i Göteborg 1999 och

bildar idag Västra Götalandsregionen.

Förutom hälso- och

sjukvården har Västra Götalandsregionen

numera, liksom

Region Skåne i söder, övertagit

ansvaret även för de

regionala tillväxt- och utvecklingsfrågorna

(till exempel

utbyggnad av vägar och järnvägar),

från länsstyrelserna –

för att flytta besluten närmare

invånarna.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen är en tillsynsmyndighet

som svarar för den

statliga förvaltningen i länet.

Den är statens ”lokalkontor”

och kontaktyta i länet. Länsstyrelsen

ansvarar bland annat

för tillsynen inom naturvård,

miljöskydd och social omvårdnad

med mera. Chefen för länsstyrelsen

är landshövdingen.

Kommunerna

Kommunen har hand om det

kommunala, lokala politiska

styret och förvaltningen.

I Västra Götaland finns 49

kommuner.

REGIONMAGASINET 3.2006 31


Drömmen om

det egna kaféet

Mormors stora mässingsbricka och farmors tårtfat på fot av

pressat glas. Hembakade bullar och kakor och aldrig nåt prat

om busslaster utan bara om gäster som individer.

Drömmen om kaféet var plötsligt verklighet och där

stod vi, Britta och jag i tidsenliga förkläden och

hucklen bakom köpmansdisken från Ikea och var

bara så lyckliga.

Baksmällan kom efter bara några veckor.

Trots varma eller kalla fotbad var kväll hade

fötterna förvandlats till två helvetiskt brinnande

klumpar.

– Ska man bjuda fint får man lida pin, sa jag,

flyttade på sängen och sov med fötterna stickandes

ut genom det öppna fönstret i den kylande

natten.

Så var det de tröttande eviga inköpsresorna till

Willys. Herregud vad folk bälgar i sig dricka. Och

kaffe. Och frallor. Och sockerbitar! Det där med

sockerbitarna blev en egen historia.

Till den lilla gulliga taklåga 1800-talsstugan

kom även pensionärer i buss. Oftast på beställning.

Även när kaféet var stängt.

42 pensionärer hade beställt kaffe med dopp

samma dag som det vars varulagerpåfyllardag.

Men har man kafé så har man.

Lyssna på RM via internet!

–Varsågoda, sa jag och hällde upp kaffe och log

varmt.

–Tack sa pensionärerna och log lika varmt tillbaka.

Den tredje damen jag serverade harklade sig försynt

och påpekade att hon var diabetiker.

– Men det ordnar vi, sa jag servicevant och

ropade ut till Britta i köket.

– Britta, kan du fixa nåt sockerfritt!

Femte damen var även hon diabetiker.

Och den sjunde.

– Oj då, sa jag, och strök bort svettdroppen

under hucklet i pannan.

– Britta!!! Tre frallor till!

När så den tolfte damen skulle ha en fralla började

ugglorna att anas. Kommunikationsmiss? Det

var alltså diabetikerföreningen på sommarutflykt?

Och lagret av frallor tomt.

När jag ropade ut frågan över församlingen hur

många som ville ha sockerfritt, höjdes en skog av

händer.

Nu kan du lyssna på Regionmagasinet via internet.

Gå in på www.regionmagasinet.se. Klicka på Lättläst och taltidning.

Returadress: Regionens Hus, Lillhagsparken 5, 405 44 Göteborg

–Vi ber tusen gånger om ursäkt men beställningen

har blivit fel, ropade jag. Jo, jag lät nog lite

bestämd.

– Ni får skrapa av sockret från bullarna, för

frallorna är slut.

När jag var ute i köket och fyllde på kaffekannan

kom en av damerna ut:

– Dom hörde fel, sa hon. Dom trodde du frågade

hur många som ville ha en sockerbit.

Problemet löste sig men man kan tänka sig vad

de berättade när de kom hem.

”Jo, det var väl bra, men man var tvungen att

säga till redan när man bokade resan om man ville

ha socker till kaffet!

Och det var inte frågan om flera sockerbitar.

Nej, matronan som stod där med sin kaffekittel,

frågade hur många som ville ha sockerbit till

kaffet. Och sen sa hon att dom inte hade så många

utan man fick ta sockret från bullarna i stället”

Drömmen om kaféet. Ett kafé precis så mysigt

så att man själv ville fika där. Mässingbrickor,

glada runda tanter som serverar och frågar om

man ville ha påtår.

Baksidan, som man inte ser, är de värkande

fötterna, ständigt påfyllande av lager, bärande,

diskande. Och så ska man plocka blommor, stryka

dukar, diska vaser, torka bord och golv, städa när

dagen är slut – och ändå öppna för senkomna

gäster, räkna kassan, räkna den en gång till eftersom

den inte stämde, göra bokföringen, (är debet

åt vänster eller höger?) duka för nästa dag, låsa

dörrar, gå med sopor… somna med fötterna ut

genom fönstret.

Och efter tre månader inse att det gått jämt

upp, ekonomiskt. Att lönen inte ligger i paritet

med antal arbetade timmar, att man inte har råd

att anställa någon, och att man om man skall leva

och vara hederlig skattebetalare måste ta så

mycket betalt att i alla fall inga pensionärer har

råd att dricka kaffe med dopp. Inte ens om man tar

bort pärlsockret på bullarna.

Men visst är det mysigt med såna där små

hemtrevliga kaféer med hembakade bullar som

man upptäcker när man är ute på sommarsemester.

Det är bara så konstigt att de flesta försvinner

bara efter en eller ett par säsonger.

TEXT: MAUD PIHLBLAD

FOTO: PRIVAT

Nästa nummer av Regionmagasinet kommer i december

More magazines by this user
Similar magazines