lokalt vårdprogram Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom - Västra ...

vgregion.se

lokalt vårdprogram Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom - Västra ...

lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård

- Akuta koronara syndrom

Sidan 1 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Lokalt vårdprogram för personal i hälso- och sjukvården inom

vårdsamverkan ReKo sjuhärads område


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Innehållsförteckning

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 2 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Kontaktuppgifter för vårdprogrammet .................................................................................................... 3

Inledning/Syfte........................................................................................................................................ 4

Kapitel 1 - Vårdstandard ........................................................................................................................ 5

Kapitel 2 - Mål, riktlinjer och ansvar ....................................................................................................... 6

Nationellt ........................................................................................................................................... 6

Regionalt/Kommunalt........................................................................................................................ 6

Primärvård......................................................................................................................................... 8

Ambulans .......................................................................................................................................... 9

Specialistsjukvård ............................................................................................................................. 9

Hjärtverksamheten vid SÄS.......................................................................................................10

Medicinsk akutvårdsavdelning - MAVA, Borås.......................................................................... 11

Intensivvårdsavdelningen, IVA...................................................................................................11

Kapitel 3 - Förekomst ........................................................................................................................... 12

Kapitel 4 - Symtom/fysiologi, patofysiologi för akuta koronara syndrom ............................................. 13

Symtom ........................................................................................................................................... 13

Fysiologi, patofysiologi.................................................................................................................... 13

Kapitel 5 - Orsak................................................................................................................................... 15

Riskfaktorer – påverkbara............................................................................................................... 15

Rökning ...................................................................................................................................... 15

Inaktivitet.................................................................................................................................... 15

Höga blodfetter........................................................................................................................... 15

Högt blodtryck ............................................................................................................................ 16

Stress ......................................................................................................................................... 17

Diabetes..................................................................................................................................... 17

Riskfaktorer – icke påverkbara ....................................................................................................... 17

Kapitel 6 - Diagnostik .......................................................................................................................... 18

Anamnes ......................................................................................................................................... 18

Status .............................................................................................................................................. 18

Vilo-EKG.......................................................................................................................................... 18

Laboratorieprover............................................................................................................................ 20

Arbetsprov....................................................................................................................................... 20

Kranskärlsröntgen ........................................................................................................................... 21

Differentialdiagnoser vid bröstsmärta ............................................................................................. 21

Kapitel 7 - Primärprevention................................................................................................................. 22

Kapitel 8 - Behandling – akut ............................................................................................................... 24

HLR ................................................................................................................................................. 24

Egenvård i hemmet......................................................................................................................... 24

I kommunal hälso- och sjukvård ..................................................................................................... 25

På vårdcentralen ............................................................................................................................. 25

I ambulansen................................................................................................................................... 26

Akutvårdscentral - AVC................................................................................................................... 27


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 3 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Vid ST-höjningsinfarkt................................................................................................................ 27

Hjärtintensivavdelning (HIA), SÄS Borås/ Akutvårdsavdelning (AVA), SÄS Skene....................... 27

Kapitel 9 - Sekundärprevention............................................................................................................ 29

Tidig mobilisering ............................................................................................................................ 29

Information till patient/närstående.............................................................................................. 30

Hjärtskola ................................................................................................................................... 32

3-6 månader efter hjärthändelsen.............................................................................................. 32

Underhållsfas ............................................................................................................................. 33

Kapitel 10 - Återbesöksrutiner.............................................................................................................. 34

Återbesöksrutiner vid sjukhusets hjärtrehabilitering ....................................................................... 34

Återbesöksrutiner i primärvårdens hjärtrehabilitering ..................................................................... 34

Patienter som genomgått hjärtrehabilitering på sjukhuset......................................................... 34

Patienter som ej genomgått hjärtrehabilitering på sjukhuset..................................................... 35

Patienter som är i behov av kommunal hälso- och sjukvård ..................................................... 35

Flödesschema................................................................................................................................. 35

Kapitel 11 - Vårdsamverkan................................................................................................................. 36

Informationsöverföring .................................................................................................................... 36

Remittering till SÄS ......................................................................................................................... 36

Remittering till primärvården ........................................................................................................... 37

Second opinion ............................................................................................................................... 37

Hjärt- och Lungsjukas förening ....................................................................................................... 37

Ordlista ................................................................................................................................................. 39

Referensförteckning ............................................................................................................................. 41

Länkförteckning.................................................................................................................................... 43

Bilagor

Bilaga 1 - Checklista vid besök hos hjärtsjuksköterska på hjärtavdelning/mottagning

Bilaga 2 - Checklista vid besök hos hjärtrehabiliteringssjuksköterska på hjärtmottagning

Bilaga 3 - Checklista vid besök hos hjärtsjuksköterska på vårdcentral

Bilder/illustrationer

Figur 1, kapitel 6, publiceras med tillstånd av internetmedicin.se

Figur 2, kapitel 6, publiceras med tillstånd av internetmedicin.se

Figur 3, kapitel 7, publiceras med tillstånd av ESC, European Society of Cardiology

Kontaktuppgifter för vårdprogrammet

Vid frågor om vårdprogrammet eller dess innehåll hänvisas till förbättringsteamet. För

kontaktuppgifter, se ReKo sjuhärads webbplats på adress: http://reko.vgr.se under rubrik

Vårdprogram/Hjärtsjukvård.


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Inledning/Syfte

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 4 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Syfte med vårdprogrammet är att uppnå bästa möjliga vård och omsorg för patienten med

akuta koronara syndrom och dennes närstående. Med akuta koronara syndrom menas akut

hjärtinfarkt och instabil kärlkramp.

För att nå det målet krävs en behandlingsprocess där medicinsk bedömning, diagnostik,

behandling, omvårdnad, egenvård, social omsorg, habilitering, rehabilitering och prevention

samordnas. Målgruppen för detta lokala vårdprogram är all personal inom hälso- och

sjukvården i Södra Älvsborg, d.v.s. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt

specialistvård.

Som grund till det lokala vårdprogrammet ligger socialstyrelsens nationella riktlinjer [1].

Vårdprogrammet Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom har fastställts av:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad, 2006-09-11

Svante Stomberg

Ordförande


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Kapitel 1

- Vårdstandard

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 5 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Nedan anges en vårdstandard som utgår från att patienten inte har en annan samtidig allvarlig

sjukdom eller samtidigt tillstånd med förväntad kort överlevnad. Varje fall bedöms individuellt

och vården ska inriktas på symtomlindring och god omvårdnad i befintlig vårdform.

Omvårdnad, medicinsk bedömning, diagnos och behandling

Vårdkvalitet Metod Resurskrav Vårdnivå* Uppföljning

Vid nytt oroande

symtom som

föranleder misstanke

om hjärtsjukdom

ska patienten

kunna få omedelbar

kontakt med sjukvården.

Vid misstänkt

instabil kärlkramp

och icke SThöjningsinfarkt

ska

EKG tas snarast och

bedömas av HIAsköterska

eller

läkare för ett snabbt

omhändertagande.

Vid misstänkt SThöjningsinfarkt

ska

patienten reperfusionsbehandlas

inom två timmar

efter EKG tagning.

Patienten ska

uppleva:

- Trygghet i sin

situation.

- Smärtlindring.

Sjukvårdsupplysning

dygnet runt.

Översänt EKG från

ambulans eller vårdcentral

till HIA/AVA, om möjligt

före patientens ankomst

till sjukhuset.

Inläggning i sluten vård.

EKG tolkning snarast.

Snabb transport till

sjukhus.

Koronarangiografi/PCI/

Kranskärlsoperation.

Adekvat information.

Lugnt och tryggt

omhändertagande.

Kontinuerlig smärtskattning.

Adekvat smärtlindring.

Gott omhändertagande.

Prevention och egenvård

Att patienten får

hjälp och stöd i att

införa och bibehålla

långsiktiga riskreducerande

åtgärder.

Hjärtskola med sjukgymnastik.

Individuell

eller gruppinformation på

VC.

FaR (fysisk aktivitet på

recept).

Anpassad information till

patienten i hemmet.

Adekvat läkemedels-

behandling.

God telefontillgänglighet.

Sjuksköterskor med god

kompetens.

12 avlednings-EKG i

ambulans.

Fax.

Telemetriövervakning.

Koronarangiografi.

Läkare.

Väl utbyggd ambulans-

verksamhet.

Specialutbildad personal och

adekvat teknisk apparatur.

Kompetent personal i hela

vårdkedjan. Resurspersoner

som kurator/psykolog eller

präst ska finnas att tillgå.

Hjärtsjuksköterska.

Sjukgymnast. Arbetsterapeut.

Välinformerad sjuksköterska

i kommunal hälso- och

sjukvård. Läkare.

S

Patientnämnden

S, P Riks-HIA

Avvikelserapportering

S, P

Riks-HIA

S, P, K Avvikelserapportering

S, P, K SEPHIA

*Vårdgivare som berörs av resurskrav; S = specialistvård, P = primärvård, K = kommunal hälso- och sjukvård.


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Kapitel 2

- Mål, riktlinjer och ansvar

Sidan 6 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Nationellt

Målet med nationella riktlinjer är att bidra till att hälso- och sjukvårdens resurser används

effektivt, fördelas efter behov och stärker patientens möjlighet till likvärdig vård i alla delar

av landet. Socialstyrelsens riktlinjer ligger till grund för alla lokala vårdprogram.

Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård är baserade på tre grundläggande etiska

principer som här är i rangordning:

Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och

funktioner i samhället.

Resurserna ska i första hand fördelas till områden där behoven är störst.

Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan

kostnader och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, eftersträvas [1].

Prioriteringar i hjärtsjukvården finns listade i Socialstyrelsens nationella riktlinjer där

sjukdomstillstånd, sjukdomens svårighetsgrad samt behov av åtgärd, effekt av åtgärd,

evidens för effekt, kostnadseffektiviteten och hälsoekonomisk evidens finns rangordnade [1,

s.98-103].

I vårt land orsakas sjukligheten och dödligheten i stor utsträckning av hjärt-kärlsjukdomar.

Livsstils- och miljöbetingade riskfaktorer är viktiga för dessa sjukdomars uppkomst och

utveckling. Därför inriktas hälso- och sjukvården dels på att förebygga sjukdomen, s.k.

primär prevention, och förebygga återfall, s.k. sekundär prevention. Förbättrad

kunskapsförmedling, väl utvecklade behandlingsstrategier och ett bra samarbete mellan olika

instanser inom hälso- och sjukvård är förebyggande insatser som är både framgångsrika och

kostnadseffektiva men som inte används fullt ut idag. Inom dessa områden kan mycket mer

göras.

Socialstyrelsen framhåller betydelsen av förändringar av människors livsstil t.ex. mat- och

motionsvanor. Viktiga förutsättningar är tillgång till avsatt tid för förebyggande insatser och

sjukvårdspersonal med nödvändig kompetens. Förutsättning för ett framgångsrikt arbete är

att tydliga behandlingsmål följs upp kontinuerligt [1].

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, socialstyrelsen

Regionalt/Kommunalt

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska varje kommun erbjuda en god hälso- och

sjukvård åt dem som bor i särskilda boendeformer samt åt dem som vistas i vissa dagverksamheter.

I Västra Götalandsregionen har man enligt HSL 18 § kommit överens med de

49 kommunerna om att de även ska ansvara för hälso- och sjukvårdsinsatser och/eller

rehabilitering i hemmet (hemsjukvård). Villkoren och gränsdragningen för detta regleras i det


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

s.k. ”Primärvårdsavtalet”, som i huvudsak är en precisering av det kommunala ansvaret

enligt HSL. De grundläggande principerna i avtalet är att varje medborgare har rätt till

kontinuitet i vårdinsatsen och att det inte ska finnas några parallella organisationer.

Sidan 7 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Regionen har ett huvudansvar för medborgarnas hälso- och sjukvård och ombesörjer vården

för de personer i ordinärt boende som kan besöka regionens mottagningsverksamhet.

Regionen ansvarar också för akutsjukvård.

Primärvården är första linjens hälso- och sjukvårdskontakt för medborgarna och avgör om de

ska remittera till länssjukvården, behandla patienten själv eller ta kontakt med kommunen om

ett överförande av sjukvårdsansvaret

Kommunen ansvarar för vård i den enskildes hem, den s.k. ”tröskelprincipen”. Ansvaret

sträcker sig över varaktig och planerad vård eller om vårdinsatsen behövs vid enstaka men

återkommande tillfällen, ibland även om den enskilde kan ta sig till en mottagning.

Läs mer

Primärvårdsavtalet, VästKom

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar gäller upp till sjuksköterske-, sjukgymnast- och

arbetsterapeutnivå. Läkaransvaret är alltid regionalt. Det innebär att många patienter är i

behov av hälso- och sjukvårdinsatser från både kommun och region. Vissa patienter kan ha

ansvariga läkare i både primärvården och slutenvården, en del kan även ha flera olika läkare

inom slutenvården. Ur den enskildes perspektiv är det därför viktigt att vårdgivarna utvecklar

metoder för samordnad planering samt säkerställer att den vård- och omsorg som erbjuds är

av god kvalitet. Inom ReKo sjuhärad och KOLA (samverkansorgan mellan region och

kommun i Södra Älvsborg) finns en lokal anvisning/ bindande föreskrift för samordnad

vårdplanering när patienter skrivs ut från sjukhus till kommunal vård- och omsorg.

Ansvaret för fortsatta planerade vårdinsatser beskrivs i en gemensamt upprättad vårdplan.

Den samordnade vårdplanen ska justeras av ansvariga i kommunen, primärvården och

regionen.

Läs mer

Kapitel 11, Vårdsamverkan

Kommunens sjuksköterska ansvarar för att ordinationer och behandlingar som ordinerats av

läkare, och behöver utföras i hemmet, utförs på ett korrekt sätt.

I kommunen är det vanligt att hälso- och sjukvårdsuppgifter delegeras till omvårdnadspersonal,

framförallt administrering av läkemedel. Utbildning och handledning av

vårdpersonal blir då en viktig arbetsuppgift för sjuksköterskan i kommunal hälso- och

sjukvård. Ibland erhåller kommunens vårdpersonal både utbildning och delegation vid

sjukhusets specialistklinik.


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Primärvård

Primärvårdens uppdrag är att vara basen i hälso- och sjukvården och stå för närhet och

trygghet för befolkningen. Primärvårdens verksamhet ansvarar således för rådgivning,

förebyggande insatser, diagnostik, behandling, omvårdnad och rehabilitering där inte

sjukhusets medicinska och tekniska resurser eller särskilda kompetens krävs.

Sidan 8 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Att förhindra ohälsa anses lika viktigt som att tillhandahålla en god hälso- och sjuk-vård.

Generella mål som styr verksamheten är helhetssyn, bra bemötande, god vård, kontinuitet,

tillgänglighet, information och delaktighet samt valfrihet.

Prioriteringarna sker främst utifrån ett helhets- och individperspektiv. Bedömningar av

nytillkomna besvär utgör en stor del av patientkontakterna och är grunden för vidare

prioriteringar inom vårdapparaten.

Den lokala prioriteringsordningen i regionen, som det allmänmedicinska sektorsrådet har

utarbetat, följer de nationella prioriteringsprinciperna.

Nationella riktlinjer för prioriteringar:

IA Vård av livshotande akuta sjukdomar. Vård av sjukdomar som utan behandling

leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död.

IB Vård av svåra kroniska sjukdomar. Palliativ (lindrande) vård i livets slutskede.

Vård av människor med nedsatt autonomi.

II Individinriktad prevention vid kontakter med sjukvården.

Habilitering/rehabilitering mm enligt hälso- och sjukvårdslagens definition.

III Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar.

IV Gränsfall

V Vård av andra skäl än sjukdom eller skada.

(Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, SFS 1982:763) [18]

Lokal prioriteringsordning i Södra Älvsborg:

Förstabedömningar av akuta och nytillkomna besvär.

Kommunens särskilda boenden (vårdhem), palliativ vård- hemsjukvård, akuta

uppföljningar.

Redan bedömda i prioriteringsgrupp I (enl. prioriteringsanvisning i HSL).

Prioriteringsgrupp II – BHV (barnhälsovård), MHV (mödrahälsovård),

individprevention, rehabilitering.


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Redan bedömda i prioriteringsgrupp III.

Redan bedömda i prioriteringsgrupp IV.

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 9 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

(Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhäradsbygden och Primär- och

tandvårdsstyrelsen. Avseende vårdcentraler i Sjuhäradsbygden 2005)

En viktig roll är att stödja och stärka människors egen förmåga att själv hantera sin sjukdom

eller sin ohälsa. Primärvården ansvarar för att grundorsaker till ohälsa och symtom

förknippat med ohälsa identifieras.

Ett exempel på förebyggande och hälsofrämjande insats är förskrivning av fysisk aktivitet på

recept (FaR) som successivt kommer att införas på alla vårdcentraler i Sjuhäradsbygden.

För vårdtagare i särskilt boende har distriktsläkaren det fortlöpande ansvaret, vilket omfattar

hälsobedömningar, läkemedelsgenomgångar, medverkan vid vårdplanering, närståendestöd,

patientrelaterad medicinsk handledning till vårdpersonal och vara tillgänglig för konsultation

vid akuta problem dygnet runt [14].

Ambulans

Tiden är en viktig faktor för att kunna rädda liv och behandla allvarliga skador så

framgångsrikt som möjligt. PCI (ballongvidgning) är förstahandsvalet vid behandling av en

akut hjärtinfarkt av ST-höjningstyp och då är snabb transport till sjukhus av högsta prioritet.

Under hösten 2001 fattade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om att öka tillgängligheten

till ambulanssjukvård för invånarna i Södra Älvsborg. Herrljunga kommun fick därefter

tillgång till en jourambulans dygnet runt istället för som tidigare en beredskapsambulans.

Vårgårda kommun fick en ny ambulansstation, detsamma gällde Tranemo kommun. Målet

från 2005 är att 85 procent av invånarna ska nås inom 20 minuter. Ytterligare ett mål är att

en specialistutbildad sjuksköterska ska vara med i minst 90 procent av samtliga ambulansuppdrag.

Verksamheten består av ambulansstationerna i Alingsås, Borås, Skene, Svenljunga, Tranemo

och Vårgårda samt de tre entreprenörsstationerna i Herrljunga, Lerum och Ulricehamn.

Tillsammans utgör det Ambulanssjukvården i Södra Älvsborg och ingår i området Medicinsk

Service inom SÄS.

Läs mer

Enhet för ambulanssjukvård, Södra Älvsborg på SÄS externa webbplats

Specialistsjukvård

Hjärtverksamheten vid SÄS består av Hjärtintensivavdelningen (HIA) och Hjärtmottagningen

i Borås samt Akutvårdsavdelningen (AVA) och Medicinmottagningen

i Skene.


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 10 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Hjärtverksamheten vid SÄS

Uppdraget är att bedriva vård inom det kardiologiska fältet, som allmän hjärtsjukvård,

specialiserad vård/intensivvård för svårt akuta och kroniskt hjärtsjuka patienter samt utföra

kliniskt fysiologiska undersökningar.

Hjärtverksamhetens åtaganden är att:

Vårda patienter med hjärtsjukdomar – hjärtinfarkt, kärlkramp, rytmrubbningar, hjärtsvikt

m.m.

Ge behandling med pacemaker, postoperativ vård, klaff-operation eller kranskärls-by

pass.

Ge behandling med PCI (ballongvidgning) – endast i Borås.

Öppenvårdsenhet med hjärtrehabilitering, hjärtsvikt, pacemaker, kranskärlsröntgen och

forskning.

HIA/AVA bedriver vård och undersökningar av hög kvalitet inom det kardiologiska och

kliniskt fysiologiska fältet, genom att undersöka, bota, lindra samt förebygga

återinsjuknande.

Mål för hjärtsektionen är att:

Uppfylla patienter/kunders uttalade och outtalade behov.

Saker ska göras på rätt sätt från början.

Utveckling ska ske genom att ny kunskap tillämpas till gagn för verksamheten.

Ekonomiska resurser ska användas på ett effektivt sätt.

Patienter som blir inlagda p.g.a. hjärtsjukdom fördelas efter svårighetsgrad mellan

HIA/AVA, MAVA (medicinsk akutvårdsavdelning) och medicinavdelning. Vid påverkat

allmäntillstånd eller hotfulla symtom ska patient skrivas in på HIA/AVA.

Hjärtinkompenserad patient utan misstanke om aktuell infarkt ska i fösta hand vårdas på

Hjärtlung-MAVA eller medicinavdelning 4 i Borås eller avd 3 i Skene. Omprioriteringar

måste ibland göras av platsskäl varvid samtidig förekomst av andra sjukdomar som påverkar

prognos och möjlighet till framgångsrik rehabilitering värderas.

Följande tillstånd motiverar HIA/AVA-vård:

Sannolik eller säkerställd hjärtinfarkt inom de senaste 24 timmarna eller senare om

patienten är hemodynamiskt påverkad.

Instabil kärlkramp med vilosmärtor senaste 48 timmarna.

Upprepad svimning eller enstaka svimning med smärta/svikt.

Snabb eller långsam hjärtrytm med cirkulationspåverkan.

Misstänkt pacemakerdysfunktion.

Misstänkt perimyokardit.

Svår nydebuterad vänsterkammarsvikt/lungödem.


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 11 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Medicinsk akutvårdsavdelning - MAVA, Borås

MAVA är en akutmedicinsk korttidsvårdavdelning med en beräknad vårdtid på högst

3-4 dagar. Målsättning är att i största möjliga mån inte flytta vidare vårdtagaren till annan

avdelning vid kort vårdtid och när inte specialistavdelningarnas resurser behövs. MAVA kan

erbjuda registrering av kontinuerligt EKG för rytmövervakning och även ischemiövervakning.

MAVA vårdar patienter med:

Hjärtsjukdomar som hjärtsvikt, kärlkramp, okomplicerade arytmier och bröstsmärta med

låg sannolikhet för infarkt.

Akuta infektioner.

Neurologiska sjukdomar som yrsel, huvudvärk och kramper.

Lungsjukdomar som KOL och astma.

Många fler sjukdomstillstånd som ej kräver specialistvård.

[11]

Intensivvårdsavdelning, IVA

Inläggningskriterier på IVA är svikt i vitala funktioner – andning. Behandling av

hjärtåkommor följer Riktlinjer för hjärtsjukdom upprättade av Medicinkliniken, Södra

Älvsborgs Sjukhus Borås.


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Kapitel 3

- Förekomst

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Akut kranskärlsjukdom är den vanligaste orsaken till akut sjukvård i Sverige.

Sidan 12 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Under perioden 1987-2002 registrerades cirka 502 000 personer för akut hjärtinfarkt i vårt

land. Nära 350 000 av dessa hade avlidit före utgången av år 2002, varav 255 000 med akut

hjärtinfarkt som dödsorsak. Hos cirka 45 % av kvinnorna och 44 % av männen var hjärtkärlsjukdomar

den underliggande dödsorsaken och därmed den vanligaste dödsorsaken i

Sverige [2].

Incidens och dödlighet är starkt köns- och åldersrelaterat. Risken att drabbas av en akut

hjärtinfarkt är ungefär dubbelt så stor för män. Vid ålder under 55 år är det tre till fyra gånger

större risk för män än för kvinnor att få hjärtinfarkt. Kvinnors risk ökar med åldern. För män

vars ålder ökar från 50 till 70 år tilltar risken för att få hjärtinfarkt med 6 gånger och för

kvinnor 9 gånger. Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt har sjunkit med i genomsnitt en

procent per år. Dödligheten under samma period har sjunkit med i genomsnitt tre procent

årligen. Trots minskningen är akut kranskärlssjukdom fortfarande den vanligaste orsaken till

akut sjukvård i vårt land.

I Sverige har cirka 200 000 personer diagnosen kärlkramp. Omkring 10 000 individer

beräknas nyinsjukna varje år. Omkring hälften av de drabbade har symtom som starkt

begränsar livsföringen [1, 2].

I Borås hade man cirka 600 vårdtillfällen på Medicinkliniken för akut hjärtinfarkt under 2005

och cirka 700 för anginösa bröstsmärtor. Medianvärdet för antal vårddygn vid hjärtinfarkt är

5 dygn i Borås på HIA, motsvarande siffra för instabil kärlkramp är 7. I Skene hade man

cirka 200 vårdtillfällen för akut hjärtinfarkt och cirka 150 vårdtillfällen för anginösa

bröstsmärtor.

(Cognos produktionsstatistik, SÄS)


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Kapitel 4

- Symtom/fysiologi, patofysiologi för akuta

koronara syndrom

Till akuta koronara syndrom räknas:

ST-höjningsinfarkt (STEMI). ST-höjning i två närbelägna avledningar:

- >2 mm i V1-3.

- >1 mm i övriga avledningar eller nytillkommet vänstergrenblock.

Icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI).

Instabil kärlkramp.

[11]

Sidan 13 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Symtom

Stabil kärlkramp, som inte tillhör gruppen akuta koronara syndrom, karaktäriseras av

ansträngningsutlöst bröstsmärta som vanligtvis är lokaliserad till de centrala delarna av

bröstet men kan också stråla ut och då vanligen till armarna eller halsen. Psykisk stress kan

också vara en utlösande faktor. Smärtan varar inte längre än 15 minuter och viker spontant i

vila.

Definitionen av instabil kärlkramp är när en känd kärlkramp påtagligt ändrar karaktär och

blir daglig inom de senaste 4 veckorna och svarar sämre på nitroglycerin. Också nydebuterad

kärlkramp med ökade symtom såsom smärta i vila räknas till samma grupp. Instabil

kärlkramp kan stabiliseras men också avancera till hjärtinfarkt.

Stark ihållande smärta, lokaliserad till bröstkorgen och/eller utstrålning i en eller båda

armarna, magen, ryggen, halsen, käkarna eller nacken, är de vanligaste symtomen på

hjärtinfarkt. Andra tecken kan vara illamående, andnöd, kallsvett, yrsel och ångestkänsla i

kombination med smärta eller som enskilda symtom. Kvinnor, äldre och personer med

diabetes kan ha mer atypiska symtom. Enda tecknet kan vara trötthet eller andnöd. Smärtan

viker inte spontant och varar mer än 15 minuter [1, 3].

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Ont i bröstet/Vad beror det på?

Fysiologi, patofysiologi

Hjärtat är en knytnävestor muskel som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ.

Själva hjärtmuskulaturen förses med syre och näring av de kranskärl som finns på utsidan av

hjärtat, vilka fylls med blod när muskeln vilar mellan varje hjärtslag. Ett friskt blodkärl är

elastiskt och kan lätt utvidgas när blodet ska strömma igenom.

Kranskärlen kan drabbas av förträngningar när fett, blodkroppar, kalk och bindväv, s.k.

plack, lagras in i kärlväggen under en längre tid. Processen kallas för åderförfettning eller


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 14 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

åderförkalkning och startar troligen genom en liten skada som uppstår på den inre kärlväggen.

Sannolikheten är stor att en lokal inflammation i kärlet också har betydelse för

utvecklingen av en kranskärlssjukdom. Förändringarna tilltar olika snabbt beroende på ålder,

ärftlighet, kön och riskfaktorer som är påverkbara. Exempel på livsstilsfaktorer som har

betydelse är felaktig kost, rökning, övervikt och fysisk inaktivitet - brist på motion.

Vid ansträngning, fysisk eller psykisk, behövs extra mycket syre. Om kranskärlen då är för

trånga och inte kan släppa fram syrerikt blod med tillräcklig hastighet får hjärtat tillfällig

syrebrist och en smärta kan uppstå - kärlkramp, angina pectoris.

Skillnaden på stabil kärlkramp och instabil kärlkramp är plackets rupturbenägenhet och

inflammatoriska aktivitet. Vid stabil kärlkramp är placket intakt medan man vid akuta

koronara syndrom fått en liten spricka, en fissur i placket. Att placket går sönder och spricker

beror sannolikt på utlösande faktorer såsom tryck- och flödesförhållanden i kärlet. När placket

får en ruptur eller spricka bildas en blodpropp som ska laga skadan. Om proppen helt täpper

till blodkärlet får det muskelområde som kärlet försörjer syrebrist och efter ett tag leder det till

celldöd inom det utsatta området – en hjärtinfarkt. Ju tidigare proppen löses upp desto mindre

risk för bestående skada [1, 3].

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Hjärtinfarkt/Vad händer i kroppen?


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Kapitel 5

- Orsak

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Riskfaktorer – påverkbara

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Rökning

Över 4 000 olika ämnen följer med cigarettröken ner i lungorna och snabbt ut i blodet.

Några av de giftiga ämnena är kolmonoxid, nikotin, kadmium och benzpyrener som i

andra sammanhang är förbjudna.

Sidan 15 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Tobak är den största enskilda orsaken till för tidiga dödsfall. Det är fem gånger så stor risk

att drabbas av en hjärtinfarkt för den som är under 50 år och röker. Rökning tillsammans

med höga blodfetter och högt blodtryck orsakar 80 % av alla hjärtinfarkter.

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Rökning och snusning/Risker med att röka

Inaktivitet

Brist på motion ökar risken för bl. a. hjärt- och kärlsjukdomar, åldersdiabetes, högt

blodtryck, benskörhet, ryggbesvär, lättare depressioner, fetma och vissa cancerformer.

Fysisk aktivitet kan både användas i förebyggande syfte och som behandling mot kranskärlsjukdom.

Raska promenader eller en aktivitet av motsvarande intensitet 30-40 minuter

per dag minskar risken för insjuknande med 20-40 % oberoende av kön, ålder, BMI (body

mass index) och social status. De hjärtpatienter som deltar i regelbunden fysisk träning, t.ex.

hjärtrehabiliteringsprogram, minskar sin risk för återinsjuknande och död med drygt 30 %

de närmaste åren efter det akuta insjuknandet. Fysisk aktivitet och träning leder till att

hjärtat blir större och starkare. Mängden blod hjärtat pumpar ut i varje slag ökar med minst

20 % och då behöver inte hjärtat slå lika snabbt och pulsen sjunker. De större artärerna får

en större inre volym och de mindre artärerna får lättare att utvidga sig. Skyddseffekten avtar

om man slutar träna [4].

Läs mer

FYSS, avsnitt Kranskärlsjukdom

Höga blodfetter

Höga blodfetter är ingen sjukdom utan ett tillstånd som ökar risken för åderförfettning och

åderförkalkning inuti blodkärl som i sin tur kan leda till hjärtinfarkt och stroke. Vissa

blodfetter bildas i kroppen, andra kommer från maten. LDL (Low Density Lipoprotein)

kolesterol och triglycerider är skadliga och står för åderförfettningen. HDL (High Density

Lipoprotein) kolesterol är nyttigt och hjälper till med att transportera bort det skadliga

kolesterolet från kärlväggarna.

Orsaker till höga blodfetter är ärftlighet, sjukdom t.ex. i levern eller ämnesomsättningen

och/eller felaktig kost och för lite motion. I Sverige beräknas att över hälften av befolkningen

har förhöjda kolesterolvärden.


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Vad som räknas som högt kolesterol är individuellt och bedöms beroende på ytterligare

riskfaktorer. Enheten är millimol per liter, mmol/L.

Sidan 16 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Tabellen nedan visar behandlingsmål för en patient med en manifest hjärt-/kärlsjukdom eller

har flera riskfaktorer.

Blodfetter Enhet mmol/L

Totalkolesterol 1,3

Triglycerider


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 17 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Stress

Det finns positiv och negativ stress. Exempel på positiv stress kan vara motion eller ett

krävande, men roligt arbete. Negativ stress uppstår när man känner olust och inte kan

påverka sin situation. Positiv stress kan ibland övergå i negativ om man inte lyssnar på

kroppens varningssignaler. Stress är en naturlig reaktion för överlevnad och var för ”urtidsmänniskan”

nödvändig för att klara sig undan faror. Det som händer i kroppen vid stress är

att hjärnan skickar ut impulser genom kroppens stressystem som består av hormoner och

nerver. Detta system sätter igång olika reaktioner i kroppen. T.ex. hjärtat slår fortare och

kraftigare för att kunna pumpa runt mer blod. Blodkärlen drar ihop sig och blodets

levringsförmåga ökar för att kunna klara av eventuella skador som ger blödningar.

Andningen blir snabbare och djupare för att ge ökad syresättning. Musklerna spänns och

kräver mer energi. Detta leder bl. a. till ett förhöjt blodtryck, puls och förhöjda blodfetter.

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Stress

Diabetes

Typ II diabetes (sockersjuka) orsakas av nedsatt insulinkänslighet (insulinresistens) i

kombination med gradvis ökad svikt i bukspottkörteln. Med tiden blir det brist på hormonet

insulin som behövs för att transportera blodsockret in i kroppens celler. Det leder till att

blodet innehåller för mycket socker. Den höga blodsockernivån skadar blodkärlen. Alla

patienter med diabetes typ 2 har redan en begynnande åderförfettning.

Den vanligaste dödsorsaken vid diabetes är hjärtinfarkt. Vid diabetes + ytterligare en

riskfaktor ökar risken för hjärt-kärlsjukdom med 60 gånger, + två riskfaktorer ökar risken

med 90 gånger och om man har diabetes, röker, har högt blodtryck och förhöjda blodfetter

ökar risken med 120 gånger jämfört med en person som inte har diabetes eller någon av de

ovan nämnda riskfaktorerna.

Läs mer

Diabeteshandboken, kapitel 30, Hjärta Kärl [17]

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Diabetes typ 2/Vad händer i kroppen?

Riskfaktorer – icke påverkbara

Utvecklingen av ateroskleros i kranskärlen kan också bero på icke påverkbara riskfaktorer.

Ärftlighet, ålder och manligt kön är exempel på sådana riskfaktorer [3].


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Kapitel 6

- Diagnostik

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 18 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Anamnes

Anamnes och analys av patientens symtom är det viktigaste instrumentet för att ställa rätt

diagnos. Smärta som är stark, tryckande eller krampartad med eller utan andfåddhet eller

kallsvett och varar mer än 15 min talar för allvarlig hjärtåkomma, men även diffus men

obehaglig känsla i bröstet som inte har någon naturlig förklaring kan orsakas av syrebrist i

hjärtat. Faktorer som talar emot hjärtsjukdom är låg ålder, avsaknad av kardiell sjukhistoria

och riskfaktorer samt smärta som är stickande, huggande eller rörelsekorrelerad [3].

Status

Aortastenos bör uteslutas då kärlkrampsbesvär är ett av de vanligaste symtomen vid detta

vanliga klaffel. Palpation av fotpulsar och auskultation av halskärl ingår också i undersökningen

för att få en uppfattning om övrig aterosklerotisk manifestation. Blodtryck

kontrolleras bl. a. med tanke på riskfaktorprofilen [3].

Vilo-EKG

EKG (elektrokardiogram) visar hjärtats elektriska aktivitet, som bl.a. styr hjärtats rytm.

Elektroder placeras på bröstkorgen, armar och ben. Med EKG kan rytmstörningar och skador

på hjärtmuskeln upptäckas. Ett av diagnoskriterierna för akut hjärtinfarkt är en utveckling av

patologisk Q-våg i minst 2 avledningar (duration >0,03 sekunder och djup >0,1 mV (1 mm))

Ytterligare ett kriterium är EKG förändringar som tyder på syrebrist (patologisk ST-höjning

(>2 mm i V1-V3, >1 mm i övriga avledningar) eller ST-sänkning i minst 2 avledningar). Vid

instabil kärlkramp kan ST- och/eller T-vågsförändringen vara övergående eller bestående

men saknar Q-vågsutveckling och R-vågsförlust.

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Vilo-EKG


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Figur 1.

Exempel på hur ett normalt EKG kan se ut:

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

© internetmedicin.se (EKG-atlas, normalt EKG)

[16]

Sidan 19 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Figur 2.

Exempel på hur ett EKG kan se ut vid en akut ST-höjningsinfarkt:

© internetmedicin.se (EKG-atlas, infarkt)

[16]

Laboratorieprover

Laboratoriestatus bör initialt inkludera Hb, elektrolyter, S-kreatinin, lipider, P-glukos och

Troponin.

Sidan 20 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Troponin (vid SÄS Troponin I, cTnl) är ett hjärtmuskelprotein som frisätts vid en hjärtmuskelskada.

Ämnet kan påvisas, vid hjärtinfarkt, 4-6 timmar efter debut av bröstsmärta och

når toppvärden inom 12-24 timmar. En förhöjd nivå av Troponin I ses i upp till cirka 7 dagar.

Lätt förhöjda värden kan ses vid instabil kärlkramp [3, 10,11].

Arbetsprov

Detta test tillhör inte akutdiagnostiken men görs ibland i efterförloppet av det akuta

skedet för att upptäcka syrebrist i hjärtmuskeln och bedöma arbetsförmågan. Under

kroppsansträngning registreras hur hjärtat, lungorna och blodcirkulationen och

rörelseorganen fungerar under belastning. Oftast görs provet på en motionscykel med

en läkare närvarande.

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Arbetsprov


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 21 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Kranskärlsröntgen

Röntgen av hjärtats kranskärl visar om det finns förträngningar eller stopp. En tunn

plastslang förs in genom en pulsåder i ljumsken eller handleden, upp till hjärtats kranskärl.

Eventuella förträngningar syns när kontrastvätska sprutas in under röntgengenomlysning.

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Kranskärlsröntgen

Differentialdiagnoser vid bröstsmärta

Irritationstillstånd i nedre delen av matstrupen orsakat av surt maginnehåll

Magsår

Aortadissektion

Smärttillstånd i nervrötter kring nack- och ryggkotor

Muskel- eller brosksmärta från revbenens mellanrum

Gallvägssjukdom

Lungsäcksinflammation

Pneumothorax

Lungemboli

Herpes zoster

Hjärtsäcksinflammation

Panikångest

[3, 5]


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Kapitel 7

- Primärprevention

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Primärprevention innebär kartläggning av riskfaktorer hos hjärtfriska individer. Syftet

med information och rådgivning är att minska risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

Sidan 22 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Medicinsk prioritering i fallande ordning:

1. Individer med hög risk att utveckla koronar hjärtsjukdom eller annan aterosklerotisk

sjukdom på grund av en kombination av riskfaktorer – inkluderande rökning, högt

blodtryck, blodlipidförändringar, högt plasmaglukos, ärftlighet för förtida kranskärlsjukdom

eller ensam förekomst av en riskfaktor såsom svår hyperkolesterolemi eller

diabetes.

2. Närstående till patienter med tidigt debuterande kranskärlssjukdom eller annan

aterosklerotisk sjukdom.

3. Övriga individer i kontakt med hälso- och sjukvård.

[6].

Grundpelarna i primärpreventiva åtgärder är livsstilsförändringar.

Rökstopp minskar blodproppstendens och kolesterolinlagring i kärlväggen samt

minskar insulinresistensen.

Rekommendation: Totalt rökstopp.

Med ökad fysisk aktivitet minskas kroppsvikten, blodtrycket sänks, lipidprofilen

förbättras, insulinkänsligheten ökar m.m.

Rekommendation: Utöva konditionsträning där så många stora muskelgrupper som

möjligt engageras samtidigt och en intensitet på cirka 50-70 % av den maximala

kapaciteten t.ex. raska promenader med eller utan stavar, cykling, dans, simning eller

motionsgymnastik. Durationen bör helst vara 45-60 minuter 3-5 gånger/vecka.

Regelbundenheten är viktig.

Kostomläggning sänker kroppsvikten, förbättrar lipidprofilen och blodsockerstatus.

Rekommendation: Reducera fettintag kompletterat med ett ökat intag av ”rätt fett” som

t.ex. fisk, frukt, nötter och grönsaker. Använd långsamma kolhydrater. Ät på regelbundna

tider, 3-5 gånger dagligen och undvik stora måltider. Läs mer om kostråd i

Kapitel 9, Sekundärprevention under rubrik Tidig mobilisering.

Viktreduktion sänker blodtrycket och blodsockret och minskar insulinresistensen

och midjemåttet.

Rekommendation: BMI


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Figur 3.

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

© 2003 ESC – European Society of Cardiology

Sidan 23 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Kapitel 8

- Behandling – akut

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 24 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Huvudmålet med behandlingen av en patient med akut koronart syndrom är att lindra smärta

och ångest, minska skada och komplikationer, förlänga livet och förhindra återinsjuknande

[1].

HLR

Gällande riktlinjer för hjärt-lungräddning rekommenderar att livräddare bland allmänheten

alltid ska starta hjärt-lungräddning på person med hjärtstopp så snabbt som möjligt. Hjärtlungräddning

ska ges med 30 bröstkompressioner följt av 2 luftinblåsningar.

Vid omhändertagandet av patienter som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus är tidsfaktorn

av avgörande betydelse. Tidigt insatt hjärt-lungräddning ökar överlevnaden vid hjärtstopp

utanför sjukhus med 2-3 gånger. Det har visats att chansen till överlevnad vid kammarflimmer

minskar för varje minut som går från hjärtstopp till dess patienten defibrilleras. Det

har också visats att, om patienter som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus, defibrilleras

inom de första minuterna, så kan upp till 65 % av fallen räddas till livet. Det är mot denna

bakgrund man nu runt om i världen börjar placera ut halvautomatiska defibrillatorer på

platser där en stor mängd människor samlas. Denna typ av strategi har också visats kunna

rädda många människor till livet.

För livräddare gäller alltjämt de tre första länkarna i kedjan av livräddande insatser.

1. Larma så snabbt som möjligt.

2. Starta hjärt-lungräddning med bröstkompressioner och inblåsningar så snabbt som

möjligt.

3. Defibrillera vid kammarflimmer så snabbt som möjligt.

Läs mer

Svenska rådet för hjärt-lungräddning (www.hlr.nu)

Egenvård i hemmet

När ska man söka akut hjälp?

Om man har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner

inom en kvart.

Om man har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och

som inte har en naturlig, ofarlig förklaring.

Om man har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd, kallsvettig eller har

oregelbundna hjärtslag.

Då ska man alltid ringa 112 efter ambulans.

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Ont i bröstet/Vad beror det på? 2005-12-22


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Ont i bröstet/Vad beror det på?

Sidan 25 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

I kommunal hälso- och sjukvård

Omvårdnadspersonalen ska kontakta sjuksköterska när en vårdtagare får bröstsmärtor.

Sjuksköterskan gör då bedömningen om vårdpersonalen ska larma efter ambulans direkt eller

om hon/han ska komma och bedöma vårdtagarens tillstånd. Har vårdtagaren känd kärlkramp

ges, om tillståndet tillåter, det Nitroglycerinpreparat som är ordinerat att ta vid behov.

Personalen ska stanna hos vårdtagaren och ha fortlöpande telefonkontakt med sjuksköterskan

som avgör om medicineringen ska upprepas.

I vissa akuta fall då vårdpersonalen inte hinner kalla på sjuksköterskan för bedömning,

tillkallas ambulans direkt. Sjuksköterskan informeras alltid i efterhand om den ”situation

som uppstått".

När sjuksköterskan är på plats kontrolleras blodtryck och puls och hon/han avgör om

tillståndet kräver omedelbar sjukhusvård.

Vid oklara bröstsmärtor tar sjuksköterskan kontakt med jourhavande distriktsbakjour för

ställningstagande till åtgärd.

På vårdcentralen

Nedanstående riktlinjer som är framtagna i samarbete med Medicinkliniken SÄS Borås

och Primärvården i Borås-Bollebygd och Södra Älvsborg, kan ses som ett underlag vid

upprättande av lokalt anpassade handlingsprogram på varje vårdcentral.

Patient med infarktmisstänkt bröstsmärta < 12 timmar = "Möjlig reperfusionspatient".

Ju fortare patienten kommer under behandling, desto bättre prognos!

Larma omedelbart ambulans, ange att det är akut ("blåljus"). Möjlig reperfusionspatient.

Övervaka puls, blodtryck, allmäntillstånd. Ge syrgas 2 l/minut. Tag EKG. Låt

klisterelektroderna sitta kvar till ambulansen.

Tabl Bamyl S ® 500 mg (drickbart) eller tabl Trombyl ® 2 x 160 mg (läkarordination).

Tabl Suscard ® 2,5-5 mg om pågående bröstsmärta (läkarordination). Kontraindikation:

intag av Viagra ® /Cialis ® /Levitra ® eller dylikt inom 24 timmar.

Om möjligt sätt PVK (perifer venkateter) i en underarmsven, helst en stor grön (tjocklek

1,2 mm). Gör två försök, om det inte lyckas, låt det vara.

Finns fri venväg ge 5-10 mg Morfin ® i.v. (läkarordination).

Överväg intravenös betablockad. Se Riktlinjer för hjärtsjukdom på medicinklinikernas

webbplats, SÄS interna webb (SIW).

Om EKG visar ST-höjning kontaktas sjukhuset

- Vardagar kl. 08-16: HIA-överläkaren i Borås, tfn 033-616 10 00 (växel) eller

AVA-överläkaren i Skene, tfn 0320-77 80 00 (växel).


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 26 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

- Jourtid: Respektive medicinjour i Borås, tfn 033-616 10 00 (växel) eller Skene,

tfn 0320-77 80 00 (växel). EKG faxas till respektive ställe. Ansvarig läkare avgör

om och var PCI (ballongvidgning) ska utföras.

Observera! Inga åtgärder ovan får fördröja transporten! Det viktigaste är att

patienten snabbt kommer till sjukhus.

Transporten får inte heller fördröjas av administrativa skäl, är inte papperen klara

faxas dessa till akuten SÄS Borås, fax 033-616 24 89 eller SÄS Skene, fax

0320-77 93 67.

Ring gärna medicinjouren i väntan på ambulansen eller när patienten just åkt iväg och

meddela att patient är på väg.

För patient där det inte bestämts om patient ska bli föremål för direkt-PCI:

När ambulans anlänt tas ett EKG som skickas in till HIA/AVA. Visar detta ST-höjning eller

nytt vänstergrenblock är patienten en kandidat för akut reperfusionsbehandling med PCI.

Kontorstid på vardagar sker detta på SÄS Borås. Under jourtid sker det på SU/Sahlgrenska.

Handläggningen sker enligt Riktlinjer för hjärtsjukdom, se medicinklinikernas webbplats på

SÄS interna webb (SIW).

I ambulansen

Central bröstsmärta är den i särklass vanligaste anledningen till akuta ambulansuppdrag.

Infarktmisstänkta symtom:

Pågående bröstsmärta >15 minuter.

Bröstsmärta som varat >15 minuter de senaste 12 timmarna.

Allmänsymtom hos patient med diabetes (illamående, kräkningar etc).

Andnöd utan känd förklaring (som astma, KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom),

m.m.).

”Egen klinisk misstanke” om hjärtinfarkt.

Allmänt att tänka på vid omhändertagande av en patient med infarktmisstänkta symtom är

att:

Uppträda lugnt och ”professionellt” för att minska stressen och ångesten hos patienten.

Patienten får inta valfritt läge på ambulansbåren. Oftast känns det bäst att sitta i

”hjärtläge”.

Det är viktigt att patienten gör så lite som möjligt själv för att minska syrgasförbrukningen.

För ambulanspersonalen gäller det lokala dokumentet Behandlingsanvisningar,

Ambulanssjukvården Södra Älvsborgs Sjukhus, Medicinska rådet för ambulanssjukvården i

Södra Älvsborg (2004-11-16, reviderad av Anders Bodén och Eija Hägg).


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Akutvårdscentral - AVC

Omhändertagande av patient med symtom och/eller EKG-förändringar som ger stark

misstanke om hjärtinfarkt.

Alla patienter som besöker AVC bedöms individuellt först att triagesjuksköterska och tas

om hand enligt riktlinjerna nedan:

Bedöma, planera, åtgärda och utvärdera omvårdnadsbehov/problem.

Prioritera vårdbehov.

Förberedelse inför läkarundersökning.

[7]

Sidan 27 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Vid ST-höjningsinfarkt

Borås

Medicinjour kontaktar PCI-jouren (PCI = ballongvidgning) i Borås. AVC-sjuksköterskan

kontaktar HIA-överläkaren som går till PCI-laboratoriet på kranskärlsröntgen. Medicinjouren

följer patienten till röntgen. Initial medicinsk behandling, se avsnitt Direkt-PCI nedan.

Skene

Medicinjour kontaktar AVA-överläkaren (dagtid, vardagar) som i sin tur kontaktar PCIjouren

i Borås. Mottagningssjuksköterskan ordnar omedelbar ambulanstransport. Initial

medicinsk behandling, se avsnitt Direkt-PCI nedan [11].

Hjärtintensivavdelning (HIA), SÄS Borås/

Akutvårdsavdelning (AVA), SÄS Skene

ST-höjningsinfarkt: Reperfusionsbehandling bör ges där symtom ger misstanke om

hjärtinfarkt (infarktsmärta, lungödem, kardiogen chock) och symtomdebut 2 mm i V1-3, >1 mm

i övriga avledningar eller ett nytt vänstergrenblock. Individuell bedömning ska ske inom

tidsperioden 12-24 timmar.

Direkt-PCI (ballongvidgning)

PCI (perkutan coronar intervention) är förstahandsbehandling vid akut SThöjningsinfarkt.

Kranskärlets förträngning vidgas med en ballong. Läkare för in katetern med den

ouppblåsta ballongen via en pulsåder, vanligen i ljumsken. Resultatet av vidgningen

kontrolleras med röntgenbilder på en TV-skärm. Oftast läggs ett metallnät (stent) in

som en armering av kärlväggen. PCI används vanligen vid stabil kärlkramp, instabil

kärlkramp och vid akut hjärtinfarkt. Denna behandling är mindre lämplig att göra vid

smala och slingriga kranskärl och om det finns fler än tre förträngningar. Direkt-PCI sker

i Borås på vardagar dagtid, övrig tid görs behandlingen vid SU/Sahlgrenska i Göteborg.

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Ballongvidgning av kranskärl


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Trombolysbehandling, då inte direkt-PCI kan ges.

Kranskärlsoperation

Kranskärlsoperation (bypass-operation) ska förbättra hjärtats blodcirkulation och

syretillförsel. Detta görs genom att leda blodet förbi förträngningar i kranskärlen.

Vanligtvis används blodådror från benen. Operation genomförs i Göteborg [11].

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen, avsnitt Kranskärlsoperation – Bypass-operation

Sidan 28 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Kapitel 9

- Sekundärprevention

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sekundärprevention avser att förhindra progress eller återinsjuknande av redan befintlig

sjukdom.

Definitioner:

Rehabilitering - Åtgärder för att återställa till ett normalt liv.

Hjärtrehabilitering - Fysiska, psykologiska och sociala åtgärder som vidtas för

att en person med genomgången hjärtsjukdom ska kunna

motverka att sjukdomen förvärras och kunna återgå till ett

liv i balans i samhället och känna sig delaktig.

Sidan 29 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Den akuta behandlingen av hjärtinfarkt har genomgått dramatiska förändringar de senaste

10 åren som lett till en sänkning av 30-dagars dödligheten. Däremot har inte långtidsprognosen

förändrats nämnvärt. För att kunna öka möjligheten till utvärdering, utveckling och

bibehållande av effektiva behandlingsprogram har ett nationellt kvalitetsregister tagits fram,

sekundärpreventionsregister (SEPHIA).

I nationella och internationella riktlinjer finns det angivet vilka sekundärpreventiva åtgärder

som minskar risken för återinsjuknande och död och som förbättrar livskvaliteten för

patienten. Målet är att införa och bibehålla långsiktiga riskreducerande åtgärder som anpassas

till och accepteras av patienten och har stöd i hela vårdkedjan. Sekundärpreventionsregistret

är ihopkopplat med RIKS-HIA (nationellt register för hjärtintensivvård). Variabler som

registreras i SEPHIA är livskvalitet, hjärtsymtom, sysselsättning, händelser/åtgärder efter

utskrivning, riskfaktorer, EKG, deltagande i sekundärpreventiva insatser, faktisk

medicinering, upplevelse av vården och labvariabler som blodtryck, blodfetter, P-glukos

m.m. SÄS, som redan är kopplat till RIKS-HIA, planerar att ansluta sig till SEPHIA [15].

Målgruppen för sekundärpreventionsprogram är kvinnor och män med dokumenterad

ischemisk hjärtsjukdom. Hos äldre och multisjuka människor anpassas programmet

individuellt. Hjärtrehabilitering indelas i tre faser: tidig mobilisering, 3-6 månader efter

händelsen och underhållsfasen.

Tidig mobilisering

Vid hjärtinfarkt startar rehabiliteringen när patienten kommer till sjukhuset. Vårdpersonalens

information och attityd registreras av patienten och har betydelse för det fortsatta rehabiliteringsarbetet.

Det är viktigt att informationen är densamma från all personal i hela vårdkedjan

för att förtroendet ska bibehållas.

Under vårdtiden på avdelningen delar hjärtrehabiliteringssköterskan/hjärtsköterskan ut

broschyren Råd till Dig som har kranskärlssjukdom till alla hjärtinfarktpatienter eller vid

behov till närstående. Som komplement till broschyren får patienten också individuell

rådgivning. Planering för återbesök görs tillsammans med patienten. En videofilm om

hjärtinfarkt visas för patient och dennes närstående [5, 11].


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Läs mer

Bilaga 1, Checklista vid besök hos hjärtsjuksköterska på hjärtavdelning/mottagning

Bilaga 2, Checklista vid besök hos hjärtrehabiliteringssjuksköterska på

hjärtmottagningen

Sidan 30 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Information till patient/närstående

Åtgärd vid bröstsmärta efter hemkomst:

Stanna upp och vila vid pågående ansträngning eller sitt upp om smärtdebuten inträffar

i liggande.

Nitroglycerinspray under tungan om inte snabbt vikande smärta.

Om ihållande bröstsmärta en sprayning med nitroglycerin var 5:e minut. Lägg samtidigt

en tablett Glyceryltrinitrat (Suscard ® ) under överläppen om den första

nitroglycerinsprayningen inte kuperar anfallet. Ta inte fler nitroglycerinsprayningar vid

yrsel eller illamående.

Vid kvarstående smärta efter 15 minuter – kontakta ambulans.

Rökavvänjning

Öka motivationen för rökstopp. Informera om vinsterna.

Fysisk träning

Regelbunden fysisk aktivitet rekommenderas. Intensiteten är individuell och trappas upp

successivt. Viktigt att lyssna på kroppens signaler. Undvika kraftig ansträngning utan

uppvärmning. Läs mer i kapitel 5 – Orsak under rubrik Inaktivitet.

Kostråd

Matvanorna har stor betydelse för såväl primär- som sekundärprevention av kardiovaskulär

sjukdom. Individuell kostrådgivning bygger på den enskildes preferenser och livssituation,

vilka utgör ramen vid introduktion av hjärtvänlig kost.

Kostråd i primär- och sekundärpreventivt syfte ges enligt Nordiska näringsrekommendationer

(2004). Nedan anges ett antal kostfaktorer av särskild betydelse för hjärthälsan.

Måltidsordning Fem till sex måltider jämnt fördelade över dagen bidrar till en bra

blodfettsbild samt främjar blodsocker- och viktbalans. Måltider nattetid

är förknippade med bl.a. försämrad lipidomsättning, varför personer med

nattarbete bör förlägga sina måltider dagtid så långt möjligt.

Kolhydrater Välj naturligt fiberrika livsmedel i form av grönsaker, rotfrukter, frukt,

bär och spannmålsprodukter. Ökat intag av fullkornsprodukter, frukt och

grönsaker har satts i samband med lägre risk för bl.a. kranskärlssjukdom

och övervikt.

Ett intag av cirka 500-700 g frukt och grönsaker varje dag rekommenderas.

Socker Intaget av raffinerat socker bör begränsas till max 10E %. Vid ett

energibehov av 2 100 kcal motsvarar det cirka 50 g socker.


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 31 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Minskning av ett relativt moderat sockerintag kan hos individer med

triglyceridemi bidra till blodfettssänkning.

Fettkvalitet En minskning av mättat fett och en ökning av omättat fett sänker serumkolesterolnivån.

Mättat fett finns bl.a. i hårda fetter, mejeriprodukter inklusive ost, feta

kött- och charkuteriprodukter och kokosfett. Välj magra mejeriprodukter

(nyckelhålsmärkta).

Enkelomättat fett finns framförallt i oliv- och rapsolja, flytande

margarin och mjuka bordsmargariner.

Fleromättat fett finns framförallt i fet fisk, men också i oljor (t.ex.

majsolja, solrosolja), flytande margarin och mjuka bordsmargariner.

Fisk Fet fisk är särskilt rik på omega-3-fettsyror (långkedjiga fleromättade

fettsyror). Två till tre portioner (à 120g) fisk/vecka är en lagom mängd.

En portion av tre bör vara fet fisk.

Salt Ett högt saltintag kan höja blodtrycket, varför det kan vara viktigt att

minska saltanvändningen i matlagning och undvika att salta extra på

maten. Färdigrätter, snacks och liknande livsmedel innehåller ofta höga

halter av natrium.

Alkohol Vid mer än måttlig konsumtion kan alkohol påverka bl.a. triglyceridnivån.

Alkoholintaget bör inte överstiga 5E %, vilket för kvinnor

motsvarar cirka 10 g alkohol/dag eller cirka 120 ml vin, 330 ml öl

(3,5 vol.%) eller 40 ml starksprit. Alkoholintaget för män bör inte

överstiga cirka 20 g alkohol/dag. Alkohol bidrar till energiintaget med 7

kcal/gram (jmfr fett, 9 kcal/gram) varför en överkonsumtion ökar risken

för övervikt.

Kaffe Samband finns mellan förhöjda serumkolesterolnivåer och konsumtion

av skandinaviskt kokkaffe.

[12]

I primärvården ges kostinformation i grupp eller enskilt av dietist och/eller sjuksköterska.

I specialistvården sker oftast rådgivning individuellt. Vid individuell information av dietist

krävs en remiss.

Psykosocialt stöd

Patienten bör stimuleras till olika sociala verksamheter. Depression är vanligt efter en

hjärtinfarkt.

Vikt, bukomfång

Den övervikt som är placerad på buken anses allvarigare än annan övervikt. Kvinnor som

har ett bukomfång >88 cm och män >102 cm bedöms ha en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Stress

Den stress som uppstår genom stark otillfredsställelse med sin livssituation påverkar kroppen

negativt. Exempelvis kan skiftarbete eller en arbetssituation med stort ansvar och få


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 32 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

befogenheter ge en negativ stress som i sin tur kan ha betydelse för utveckling av ischemisk

hjärtsjukdom.

Hjärtskola

SÄS Borås

I nära anslutning till vårdtillfället erbjuds patienten en mer strukturerad undervisning mot en

mindre avgift. Närstående får följa med utan extra kostnad. Vid SÄS Borås bedrivs den i

form av hjärtskola och innefattar 2 timmar per dag, måndag till fredag. Informationen ges av

hjärtrehabiliteringssköterska, dietist, hjärtrehabiliteringsläkare, sjukgymnast, kurator och

Hjärt- Lungföreningen i Borås. Samtidigt finns möjlighet till diskussion och reflektion.

Hjärtskolan genomförs under en vecka per månad.

Möjlighet finns att medverka i gymnastik lett av en sjukgymnast. Träning sker 2 gånger/

vecka, cirka en timme åt gången och är uppbyggd med uppvärmning, rörlighet, kondition,

koordination, styrka, nedvarvning, stretching och avslappning. Träningsperioden är

vanligtvis 3 månader, i mån av plats upp till 6 månader. Intensiteten är individuell. Målet är

att patienten ska lära sig hur mycket hon/han kan och bör anstränga sig, träna upp och helst

förbättra sin kondition, öka självförtroendet, öka livskvaliteten och skapa ett intresse för

fortsatt träning efter avslut i träningsgruppen.

SÄS Skene

Hjärtrehabiliteringen vid SÄS Skene är upplagd på ett lite annorlunda sätt. Där träffas

gruppen en gång i veckan mellan kl 13.00-15.30, vilket inkluderar gymnastik i 1 timma

och 15 minuter. Träffarna, som också kostar en liten summa, pågår under 12 veckor och

information ges av hjärtsjuksköterska, dietist, kurator, försäkringskassan, sjukgymnast,

apotek och Hjärt- Lungföreningen i Mark. Programmet är fortlöpande och grupperna fylls

på och avslutas efter hand [11].

Hjärtskolan anses som ett forum för trygghet, kunskap och gemenskap. Hjärtsköterskan

framstår som en kontinuerlig källa till kunskap och trygghet [8].

3-6 månader efter hjärthändelsen

De flesta patienter gör under denna period sitt sista återbesök på sjukhuset. Patienter i

arbetsför ålder har oftast kommit igång med sitt ordinarie jobb och äldre har återgått till

sin vardag. Många som tidigare varit medicinfria behandlas nu kanske med flera olika

läkemedel.

Vanligt är att frågor nu kan komma upp efter den oftast intensiva sjukdomsperioden, trots

genomgången hjärtskola. Given information har sjunkit in och resulterar i följdfrågor om

t.ex. varför de tar en viss medicin och dess eventuella biverkan. Närstående är oroliga och

undrar bl.a. över fysiska och psykiska förändringar som uppstått. Det kan vara trötthet,

personlighetsförändringar, humörsvängningar etc.

Det är här särskilt viktigt med ett samarbete mellan läns-, primär- och den kommunala

hemsjukvården så att inte vårdtagaren eller dess anhörig känner sig bortglömd. En etablerad

kontakt på vårdcentralen ger ett minskat behov av medicinska undersökningar. Att bli

uppringd hemma av en hjärtsköterska på vårdcentralen upplevdes ofta mycket positivt [8].


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Läs mer

Bilaga 3, Checklista vid besök hos hjärtsjuksköterska på vårdcentral

Sidan 33 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Underhållsfas

Regelbundna besök sker nu i de flesta fall på vårdcentral där distriktsläkaren har det

medicinska ansvaret. Denna fas är livslång med en kontinuerlig uppföljning av riskfaktorer.

Det egna välbefinnandet och eventuella livsstilsförändringar har patienten det yttersta ansvaret

för. På de flesta vårdcentraler finns en hjärtsjuksköterska som har ett omvårdnadsansvar. Är

den kommunala hälso- och sjukvården inkopplad samråder distriktsläkaren/hjärtsjuksköterskan

med den kommunala sjuksköterskan.


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Kapitel 10

- Återbesöksrutiner

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 34 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Patienter som haft instabil kärlkramp, hjärtinfarkt, genomgått kranskärlsoperation eller är

PCI-behandlade, och som bedöms ha nytta av hjärtrehabilitering, erbjuds detta i sjukhusets

regi. Patienten får prata med hjärtrehabiliteringssköterska före utskrivning från sjukhuset.

Återbesöksrutiner vid sjukhusets hjärtrehabilitering

Nedan angivna tider är ungefärliga.

Akuta koronara syndrom (instabil kärlkramp, hjärtinfarkt):

1 vecka, återbesök till hjärtrehabiliteringssköterska.

4 veckor, återbesök till läkare på Hjärtmottagningen.

3 månader, återbesök läkare på Hjärtmottagningen.

Stabil kärlkramp och utförd okomplicerad PCI:

3 veckor, återbesök till hjärtrehabiliteringssköterska.

4 månader, återbesök till läkare på Hjärtmottagningen.

När patienten är färdigbehandlad i länssjukvården remitteras hon/han till distriktsläkaren

på den vårdcentral där patienten är listad. Kopia på remissen skickas även till hjärtsjuksköterskan

i primärvården. Hur lång tid det dröjer innan patienten är färdigbehandlad är

individuellt.

Distriktsläkaren går igenom remissen och planerar för fortsatt uppföljning och lämnar rapport

till hjärtsjuksköterskan. Om patienten är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård planeras

som regel uppföljning tillsammans med en sjuksköterska från kommunen.

Återbesöksrutiner i primärvårdens hjärtrehabilitering

Patienter som genomgått hjärtrehabilitering på sjukhuset

Hjärt-kärlsjuksköterska kallar patienten till uppföljning efter ytterligare 3-6 mån eller tidigare

vid behov. Närstående erbjuds att komma med. Sjuksköterskebesöket ska innehålla:

Uppföljning av livsstilsråd.

Kontroll av blodtryck, puls och eventuellt blodsocker.

Fysisk och psykisk hälsa (t.ex. broschyren Råd till dig som haft hjärtinfarkt).

Uppföljning av medicineringen.

Ytterligare besök hos hjärt-kärlsjuksköterska efter behov. Läkarbesök enligt planering.

Läkarbesöket ska innehålla:

Uppföljning av livsstilsråd (eventuellt erbjudande om lungfunktionstest till rökare).


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Kontroll av vikt, BMI, lipider, blodtryck, EKG och eventuellt blodocker.

Uppföljning av medicineringen.

Patienter som ej genomgått hjärtrehabilitering på sjukhuset

Hjärt-kärlsjuksköterskan kontaktar patienten för att erbjuda besök. Denna patientgrupp

behöver få en kontakt med vårdcentralen samt få ytterligare information om sin sjukdom

och behandling. Besöket bör ske så snart som möjligt efter utskrivningen. Besökets

innehåll anpassas efter patientens och närståendes behov. Ytterligare besök hos hjärtkärlsjuksköterska

efter behov. Läkarbesök enligt planering.

Sidan 35 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Patienter som är i behov av kommunal hälso- och sjukvård

Denna patientgrupp har mycket varierande behov. Vissa kan tillgodogöra sig hjärtrehabilitering

på sjukhus eller vårdcentral enligt ovan. Många andra är multisjuka med varierande

grad av autonomi. Distriktsläkaren tillsammans med kommunens sjuksköterska planerar för

fortsatt uppföljning. Läkarbesök enligt planering.

Flödesschema

Hjärtrehabilitering och

återbesök enligt sjukhusets

rutiner. Epikris till

primärvården för kännedom

Hjärt-kärlsjuksköterskan i

primärvården tar kontakt

med patienten

Sjukhusvistelse

Remiss samt epikris till

primärvården för övertag av

ansvaret för patienten

(PAL-skap)

Fortsatt omhändertagande i

samråd med patientens

ansvariga läkare (PAL)

Om patienten är eller blir

hemsjukvårdspatient kallas

kommunens distriktssköterska

till vårdplanering


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Kapitel 11

- Vårdsamverkan

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 36 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Informationsöverföring

En grundläggande förutsättning för att samverkan ska fungera genom hela vårdkedjan är att

den information som behövs för patientens fortsatta vård, behandling, rehabilitering och

omsorg överförs mellan vårdgivarna.

Målet för samverkan är en god kontinuitet i vården och att förändringen i vårdens innehåll,

vid byte av vårdgivare, blir minsta möjliga. För en bra kommunikation krävs en ömsesidig

respekt mellan vårdgivarna.

Kallelse till samordnad vårdplanering i Södra Älvsborg sker enligt fastställda riktlinjer i lokal

anvisning Informationsöverföring och samordnad vårdplanering.

Syftet med den samordnade vårdplaneringen är att skapa en helhetsbild av patientens

situation, bedöma vilka insatser som kan bli aktuella efter utskrivning och tydliggöra vilken

vårdgivare som ska ha ansvar för de fortsatta insatserna.

I samband med vårdplaneringen ska patienten/närstående få muntlig och skriftlig information

om vad den samordnade vårdplaneringen innebär, och att den ska ske när patienten bedöms

vara i behov av fortsatt hälso- och sjukvård eller omsorg efter utskrivningen.

Samtliga planerade insatser efter utskrivning, inklusive behov av olika sorters hjälpmedel ska

dokumenteras i en skriftlig vårdplan, som ska justeras av företrädare för de enheter som ska

svara för insatserna.

Remittering till SÄS

Kortfattad adekvat remiss med specifik medicinsk frågeställning.

Vilken vårdcentral patienten är listad vid ska anges på remissen.

Registrering, bedömning och prioritering av remissen, besked till inremitterande och

till patienten om väntetidens längd.

I väntan på besöket har remisskrivare ansvar för patienten och eventuellt vårdbehov.

Det ska framgå av remissvaret om besöket är att betrakta som en konsultation, om

patientansvaret ”tas över” gällande den aktuella åkomman eller om hela patientansvaret

övertas av länssjukvården.

Då patienter själv söker länssjukvården utan remiss bör en kopia av journalanteckning sändas

till patientens vårdcentral för kännedom, dock inte utan att patienten lämnat sitt samtycke.

För eventuell uppföljning i primärvården krävs en remiss.


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 37 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Remittering till primärvården

Kortfattad adekvat remiss med specifik medicinsk frågeställning eller specifikt

uppföljningsönskemål skrivs.

Förslag på lämpliga återbesöksintervall och ambitionsnivå gällande

sjukdomen/åkomman bör anges samt när länssjukvårdsspecialist bör kontaktas.

Registrering, bedömning och prioritering av remissen, besked till remitterande och till

patienten om väntetidens längd. Minsta ”planeringstid” för besök inom primärvården är

i normalfallet två veckor.

I väntan på besöket har remisskrivaren ansvar för patientens vårdbehov.

Krävs uppföljning inom två veckor bör detta ske inom länssjukvården. För vissa

patienter kan det dock ibland vara förenat med stora svårigheter att ta sig till

länssjukvårdens öppenvårdsmottagning, i dessa fall kan besöket ske i primärvården.

Detta måste finnas dokumenterat i den justerade vårdplanen. Har vårdplanering ej skett

ska tid för återbesök inom primärvården bokas via telefon innan patienten lämnar

avdelningen/mottagningen.

Patienter med medicinsk komplicerad åkomma och många, täta inläggningar i slutenvård,

bör inte remitteras ut till primärvårdens öppenvård.

Läs mer

Lokal anvisning Informationsöverföring och samordnad vårdplanering på SÄS externa

webbplats

Second opinion

En patient som inte är nöjd med sin läkares förslag till behandling eller undersökning är

läkaren skyldig att i vissa fall, när det saknas klar vägledning för det medicinska beslutet

utifrån beprövad erfarenhet, erbjuda en förnyad medicinsk bedömning, s.k. second opinion.

Denna skyldighet gäller enbart vid livshotande eller mycket allvarlig skada eller sjukdom.

Ytterligare två förutsättningar är om patienten står inför valet att utsätta sig för särskilt

riskfyllda behandlingar eller då valet har stor betydelse för den framtida livskvaliteten.

I de begränsade antal fall som second opinion görs står det egna landstinget för resekostnaden

(om det sker inom Sveriges gränser) och är också skyldig att följa de behandlingsmetoder

som föreslås. Det finns ingen lagstadgad skyldighet att erbjuda second opinion

inom kommunal hälso- och sjukvård.

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen avsnitt Delaktighet/Rätt till ny bedömning

Hjärt- och Lungsjukas förening

I Sverige finns 184 föreningar runt om i landet. Föreningen finns som ett stöd och

komplement till sjukvården. Målet med verksamheten är att ge patienten en grundtrygghet

som är en viktig faktor för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt trots sin sjukdom.

Olika aktiviteter som föreläsningar, studiebesök, stresshantering, rökavvänjning, gymnastik


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 38 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

i olika former m.m. som anordnas är individanpassade och leds oftast av ledare som själva

är hjärt- eller lungsjuka. I Södra Älvsborg finns en förening i Borås respektive Skene.

Föreningen Hjärt- & Lungsjuka, Borås

Besöksadress:

Spinnaren

Norrby Tvärgata 11, 5 tr

504 37 Borås

Tfn: 033 - 12 29 15

Hjärt- och Lungsjukas förening i Mark

Besöksadress:

Folkets Hus

Textilgatan 1

511 61 Skene

Tfn: 0320 - 331 45


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Ordlista

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

A

Arytmi Rytmrubbning

Ateroskleros Åderförkalkning, åderförfettning

Atypisk Avvikande från det normala

Auskultation Lyssna

D

Duration Tidslängd

H

Hemodynamisk Påverkan av blodcirkulationen

Hyperkolesterolemi Förhöjda blodfetter

Sidan 39 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

I

Ischemi Syrebrist

Incidens Det relativa antalet inträffade fall av en sjukdom

under en viss period

K

Kateter Rörformigt instrument

M

Manifest Påvisbar

Medianvärde Det mest centrala talet i en serie uppmätta värden

och har lika många större tal över sig som det har

mindre tal under sig

N

Noninvasiv Undersökning eller behandling som sker utan att

införa instrument i kroppen

O

Ocklusion Tillslutning

P

Palpation Känna efter

Patologisk Sjuklig

Perimyocardit Inflammation omkring hjärtmuskeln

Plack Skivformad upphöjd skada i artärens innervägg


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

R

Refraktär Okänslig period

Reperfusion Åter genomblödning

Revaskularisering Återställande av blodcirkulation

Rupturera Brista

S

Stenos Förträngning

T

Tonus Spänning, tryck

Triage Prioritering

Triglycerider Fettsyror

Trombotisering Försedd med en eller flera blodproppar

Sidan 40 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Referensförteckning

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 41 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Lindesberg: Bergslagens Grafiska

AB, 2004.

www.socialstyrelsen.se under rubrik Ämne/Hälso & sjukvård/Riktlinjer/Hjärtsjukvård

2. Socialstyrelsen. Hjärtinfarkter 1987-2002 samt utskrivna efter vård för akut hjärtinfarkt

1987-2003. Artikelnummer: 2005-42-2. 2005.

www.socialstyrelsen.se under rubrik Statistik/Statistik efter ämne/Hjärtsjukdomar

3. Apoteket AB. Läkemedelsboken. Uppsala: Almqvist & Wiksell Tryckeri AB, 2005.

www.apoteket.se

4. Henriksson J. FYSS för alla – En bok om att röra på sig för att må bättre. Boken är med

vissa tillägg en bearbetning och omskrivning av FYSS - Fysisk aktivitet i

sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling © , Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet

2003. Västerås: Edita, 2004.

5. Persson S. Kardiologi - hjärtsjukdomar hos vuxna. Femte upplagan. Lund:

Studentlitteratur, 2003.

6. Gemensamma riktlinjer från European Society of Cardiology, European Atherosclerosis

Society, European Society of Hypertension, International Society of Behavioural

Medicine, European Society of Generel Practise / Family Medicine, European Heart

Network. 1998.

7. Handlingsprogram, Medicinska riktlinjer AVC, Södra Älvsborgs Sjukhus Borås. 2004.

8. Sennemark E. Hjärtinfarkt. Fokusgruppsintervjuer om informationsgivning till patienter

och närstående i samband med hjärtinfarkt. Hälso- och sjukvårdskansliet. Borås. 2004.

9. Socialstyrelsen, Dödsorsaksstatistik. 2002.

www.socialstyrelsen.se under rubrik Statistik

10. Olander B. Troponin I - Ny biokemisk markör för myokardskada. LabNytt nr 4. 1998.

11. Riktlinjer för hjärtsjukdom. Medicinkliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus Borås. 2005.

intra.vgregion.se/sas under rubrik Kliniker Enheter/Medicinklinik

Borås/Riktlinjer/Medicinska PM/Cirkulation (regionintern länk)

12. Nordic Nutrition Recommendations 2004 (NNR), 4th edition. Integrating nutrition and

physical activity. Chapter 6: Food-based guidelines. Nordic Council of Minsiters,

Copenhagen. 2004.

13. Praktisk medicin. Three Doctors Förlag AB. Uddevalla. 2005.

www.praktiskmedicin.com/kapitel2.asp?kapid=10

14. Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Sjuhäradsbygden och Primäroch

tandvårdsstyrelsen. Avseende vårdcentraler och övrig primärvårdsverksamhet i

Sjuhäradsbygden 2005

15. Sekundärpreventionsregistret SEPHIA, Socialstyrelsen

www.socialstyrelsen.se under rubrik Ämnen/Hälso- & sjukvård/Kvalitetsregister/

Cirkulationsorganens sjukdomar

16. Internetmedicin

www.internetmedicin.se


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

17. Fors, P. Diabeteshandboken. Lokalt framtagen, problembaserad uppslagsbok för

personal inom sjukvården i Alingsås, Borås och Skene.

www.diabeteshandboken.se

18. Sveriges Riksdag, Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763

www.riksdagen.se under rubrik Lagar/Svensk författningssamling

Sidan 42 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3


lokalt vårdprogram

för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg Dokumentnamn:

Dokumentnivå:

Policy

Länkförteckning

Fastställt av ReKo: Revideringsdatum:

2006-09-11

Ansvarig utgivare:

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

Hjärtsjukvård - Akuta koronara syndrom

Uppdateringsdatum:

Utgåva nr:

1

Antal sidor:

43

Gäller inom:

Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad

Sidan 43 av 43

Dnr:

Antal bilagor:

3

Diabeteshandboken av dr Peter Fors, Diabetesmottagningen, Alingsås lasarett

www.diabeteshandboken.se

Enhet för Ambulanssjukvård

www.vgregion.se/sas under rubrik Kliniker Enheter/Ambulanssjukvård/Verksamhet

FYSS, FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling

www.svenskidrottsmedicin.se/fyss under rubrik FYSS- arkivet. Ange Kranskärlssjukdom

i sökfunktionen

HLR-rådet (Svenska rådet för hjärt-lungräddning)

www.hlr.nu

Lokala anvisningar

www.vgregion.se/sas under rubrik Vårdsamverkan/lokala

anvisningar/Informationsöverföring och samordnad vårdplanering

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

www.socialstyrelsen.se/Amnesord/halso_sjuk/riktlinjer/hjart+index.htm

Sjukvårdsrådgivningen

www.sjukvardsradgivningen.se under rubrik Sjukdomar/Hjärta och blodkärl

Vårdsamverkan ReKo sjuhärad

http://reko.vgr.se

- Verksamhetsplan under rubrik Verksamhetsplan/-berättelse

- Lästips om hjärt-kärlsjukdomar för hälso- och sjukvårdspersonal samt

patient/närstående under rubrik Rehabilitering på sjukhuset alternativt i

primärvården/Checklistor för hjärtsjuksköterskor

VästKom, Västsvenska Kommunförbundens samorganisation

www.vastkom.se under rubrik Avtal m.m.

More magazines by this user
Similar magazines