april 2009 - Västra Götalandsregionen

Ersättning till patient för
peruker, postischer och toupéer
och
ögonfransar och ögonbryn
April 2009
Samarbetsrådet för hjälpmedel
Annika Bergqvist, Ulla-Maj Gustavsson, Lotta Norlander, Anke Samulowitz, Anette
Stridh

Innehåll
Sammanfattning ................................................................................................. 3
Uppdrag.............................................................................................................. 3
Bakgrund ............................................................................................................ 3
Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel ......................... 3
Omfattning ....................................................................................... 4
Vilka patienter berörs?..................................................................... 4
Hur går det till idag?......................................................................... 4
Upphandlade salonger..................................................................... 6
Förslag................................................................................................................ 6
Målgrupper och kriterier.................................................................. 6
Den som skriver rekvisition............................................................. 7
Administrativa former...................................................................... 7
Maxbelopp och egenavgift.............................................................. 8
Förutsättningar................................................................................ 9
Konsekvenser..................................................................................................... 9
Salonger – upphandling eller inte? ................................................................... 10
Preliminär tidsplan ............................................................................................ 10
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
2

Sammanfattning
Peruk (avser, om inget annat anges peruker, postischer, toupéer, ögonbryn och
ögonfransar) förskrivs idag som personligt hjälpmedel. Förskrivning av hjälpmedel
ska följa riktlinjer och produktanvisningar i ”Handbok för förskrivning av personliga
hjälpmedel”. I verksamheterna gör man idag avsteg från riktlinjerna för att det är svårt
att följa dessa när man tillhandahåller peruk. Man har också valt flera olika modeller
för administrationen av peruker i olika delar av Västra Götalandsregionen (VGR).
Arbetsgruppen föreslår att
- inte förskriva peruk som personligt hjälpmedel, dvs. att lyfta peruk ut
från handboken
- använda ett rekvisitionssystem istället där läkare gör en medicinsk
bedömning
- läkare eller sjuksköterska skriver en rekvisition, där nivån för
ersättningen framgår
- administrera detta rekvisitionssystem på ett enhetligt sätt i VGR
- patienten använder sig av de idag upphandlade salongerna
- överväga att inte förnya avtalen med salongerna när de går ut utan
att ge patienterna möjlighet att välja salong helt fritt.
Uppdrag
Samarbetsrådet för hjälpmedel har hösten 2007 utsett arbetsgruppen ”Bidragssystem
peruker” med uppdraget att undersöka förutsättningar för att ändra förskrivning av
peruker till möjligheten att ge patienten ersättning för perukkostnader när hon eller
han införskaffar peruk själv.
Bakgrund
Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel
Peruk förskrivs idag som personligt hjälpmedel i Västra Götaland. Det innebär att
riktlinjer och produktanvisningar för förskrivning av personliga hjälpmedel ska följas
(se bilaga 1). Flera av riktlinjerna är svåra att tillämpa när det gäller peruk:
- Förskrivaren ska välja produkt.
- Förskrivaren ansvarar för funktionskontroll innan patienten får använda
hjälpmedlet.
- Förskrivaren ska följa upp funktion och nytta (passform).
- All hjälpmedelsförskrivning bygger på en behovsbedömning och inte på en
viss summa pengar/år.
- Handboken betonar också att hjälpmedlet är ett lån med nyttjanderätt, att
patienten ska återlämna hjälpmedlet när behovet upphör.
Enligt ”Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel” är specialistläkare/läkare
förskrivare för peruk, både första gången och vid förnyat eller återkommande behov.
I praktiken följs inte handboken. Vid förnyat behov är det ibland sjuksköterska, ibland
sekreterare eller personal på Hjälpmedelscentralen (HMC) som slår fast ett fortsatt
behov av peruk och ger patienten en ordination/remiss/rekvisition som hon eller han
kan vända sig till salong med.
3

Omfattning
Utifrån den statistiken som arbetsgruppen har kunnat ta fram förskrivs idag i Västra
Götaland peruker för drygt 9 miljoner kronor årligen. Det finns dock en viss
underförskrivning där verksamheterna uppskattar att det skulle behöva tillsättas cirka
1,5 miljoner kronor för att uppfylla patienternas behov av peruk enligt gällande
regelverk. Varje sjukhusförvaltning disponerar över medel för att täcka kostnader för
peruker.
I Skaraborg fanns 2007 ca 400 personer där peruk hade förskrivits. Med ett
invånarantal på ca 256 000 blir det 0,0016 procent av befolkningen. Räknar man
med en befolkning av 1,5 miljoner personer i Västra Götaland så finns det ca 2400
personer med behov av peruk.
I Skaraborg och S:a Älvsborg, där statistiken är mest tillförlitlig ligger
genomsnittspriset för peruk per patient och år på drygt 6100 kronor.
Om siffrorna från Skaraborg och S:a Älvsborg är representativa för VGR borde
kostnaderna för peruk i Västra Götaland ligga omkring 14,5 miljoner kronor per år.
Sammanställning över kostnader för peruk, se bilaga 2.
Idag finns även andra möjligheter att kompensera för hårförlust. Med kosmetisk
tatuering kan man ex. förmedla intrycket av ögonfransar eller ögonbryn trots att inget
hår finns. Enstaka patienter får idag denna insats bekostad av VGR. Det finns dock
ingen kvalitetssäkring av utförarna, dessa är inte heller upphandlade. Att förskriva
kosmetisk tatuering som ett personligt hjälpmedel är inte förenligt med handbokens
riktlinjer och produktanvisningar.
Vilka patienter berörs?
Förskrivar- och kostnadsansvaret för peruk ligger alltid hos VGR. Det är idag
framförallt 2 stora patientgrupper med behov av peruk, patienter med alopecia och
patienter som behandlas med cytostatika.
Alopecia är en hudsjukdom som innebär partiell eller total håravfall. Det är specialist i
dermatologi som diagnostiserar, utreder behov och förskriver peruk. Behov av peruk
hos patienter med alopecia är inte alltid men oftast livslångt.
Håravfall förekommer som biverkning till cytostatikabehandling som kan ges på ex.
onkologen, kirurgen, barn, medicin, lungmedicin, gynekologin, hematologin. Det är
läkare som bedömer behovet och förskriver peruk. Behovet av peruk är i regel
övergående.
Utöver ovanstående grupper finns även patienter som drabbas av håravfall till följd av
strålbehandling mot huvudet. Det kan också finnas enstaka andra patienter med
behov av peruk, ex. på grund av annan hudsjukdom eller efter olycksfall.
Hur går det till idag?
VGR har upphandlat ett antal salonger i länet. Dit kan patienten vända sig med
ordination/remiss/rekvisition som innebär att peruk, postisch eller toupé får kosta upp
till 8000 kr per år. Eventuella överstigande belopp betalas av patienten. Antalet
4

peruker, postischer eller toupéer är inte begränsat. Vuxna patienten betalar en
egenavgift om 300 eller 600 kr för varje peruk, postisch eller toupé som tas ut.
För ögonbryn och ögonfransar betalar patienten inte någon egenavgift idag. Det finns
heller inte angiven något maxantal eller maxbelopp per år.
I VGR har man valt olika administrativa lösningar för peruker. Ex. kan det gå till så
här:
1. Patienten får ordination och en informationsbroschyr vid läkarbesöket.
2. Kopia på ordination går till HMC.
3. Patienten söker upp någon av de upphandlade salongerna (adresserna
återfinns i informationsbroschyren).
4. Salongen skickar fakturan till en fakturaadress i Göteborg, där fakturan
skannas in.
5. Fakturan kommer upp i fakturaportalen hos HMC, egenavgiften är specificerad
och avdragen.
6. HMC betalar fakturan och gör samtidigt en efterbokning i SesamClassic (som
är en beställningsportal vid hjälpmedelsförskrivning).
7. Kostnaden kommer med på verksamhetens hjälpmedelsfaktura, vilket innebär
att verksamheten betalar HMC. Fakturan (kostnaden) finns också med i
Crystal Report, som är en statistikredovisning av hjälpmedelsförskrivning.
En annan variant är följande:
1. Läkare skriver remiss som skickas till HMC.
2. HMC skickar informationsbroschyr hem till patienten.
3. Patienten meddelar, via telefon till HMC vilken salong hon eller han ska gå till.
4. HMC skickar en beställning till vald salong.
5. Patienten söker upp salongen.
6. Salongen skickar faktura till verksamheten.
7. Verksamheten skannar fakturan och skickar den vidare till HMC.
8. HMC kontrollerar uppgifterna och presterar fakturan.
9. HMC skickar fakturan tillbaka till verksamheten som attesterar fakturan (d.v.s.
betalar fakturan). Vid attestering skiljs på egenavgift och den faktiska
perukkostnaden.
10. HMC för även ett manuellt kartotek för att kunna informera patienten om hur
mycket pengar hon eller han har förbrukat under ett år.
Överenskommelserna mellan verksamheterna och område hjälpmedel (som bedriver
HMC) avseende debitering av tjänsterna ovan skiljer sig åt.
Det finns en tredje variant där man inte använder HMC som ett mellanled:
1. Läkare/sjuksköterska bedömer om behov av peruk har uppkommit eller
kommer att uppkomma.
2. Patienten får en rekvisition/remiss och en broschyr över de upphandlade
salongerna med sig hem.
3. Patienten väljer salong och provar ut sin peruk.
4. Salongen fakturerar kliniken (skickar faktura + kopia på rekvisition)
5. Ansvarig person inom berörd verksamhet attesterar fakturan.
5

Upphandlade salonger
VGR har idag upphandlat ett antal salonger som patienten kan anlita för att få peruk.
Fördelen med upphandlade salonger är en kvalitetssäkring genom
kravspecifikationer i upphandlingen. Nackdelen är att patienten inte får välja fritt
vilken salong hon eller han vill vända sig till. Upphandling är också alltid förknippad
med stora administrativa insatser/kostnader. De nuvarande avtalen med salongerna
går ut i mars 2012.
Om man inte upphandlar salonger finns det ingen kvalitetskontroll av dessa. Tidigare
har PETO (Sveriges Frisörföretagares Peruk och Toupéavdelning) auktoriserat
perukmakare. Denna verksamhet har upphört. Enligt förfrågningar från
arbetsgruppen har auktorisationen uppskattats och bedömts som positiv av såväl
frisörer som brukarorganisationer (alopeciföreningen). Listan över PETO’s tidigare
auktorisationskrav (se bilaga 3) bedöms fortfarande som aktuell, av såväl
upphandlare som brukarorganisationer (alopeciföreningen).
Förslag
Ett alternativ till förskrivning av peruk som personligt hjälpmedel är att ersätta
patienten för perukkostnader. Efter en medicinsk bedömning kan man ge patienten
en form av rekvisition. Med rekvisitionen väljer patienten salong och rekvisitören har
inget ansvar för val av produkt, funktionskontroll, uppföljning m.m. Ett sådant system
skulle motsvara dagens verklighet i betydligt större utsträckning och avgränsa hälso-
och sjukvårdens ansvar för peruker på ett realistiskt sätt.
Ett rekvisitionssystem med en enhetlig administration över hela Västra Götaland
skulle också minska den administrativa ”djungeln” som finns idag och ge bättre
förutsättningar för att man på ett likvärdigt sätt tillhandahåller peruk. Administrationen
skulle också förenklas genom att slopa egenavgiften.
Målgrupper och kriterier
Samma patientgrupper som idag ska även i fortsättningen ha möjlighet att få sitt
behov av peruk tillgodosett. Idag finns det följande kriterier:
- Alopecia areata-totalis
- Medfödda hårdefekter eller alopecier
- Lokala inflammationer eller ärrbildande hudsjukdomar
- Endokrina sjukdomar och infektionssjukdomar
- Operation eller olycksfall
- Medicin- eller strålbehandling
- Eventuella övriga fall efter specialistbedömning.
Dessa skulle kunna förenklas (och förtydligas) enligt följande:
- Medicinskt diagnostiserad hudsjukdom med håravfall
- Håravfall på grund av läkemedel eller strålbehandling
- Operation eller olycksfall.
Det har vid något tillfälle diskuterats om det skulle vara rimligt att införa en
åldersbegränsning i kriterierna. Frågan ställdes om det är rättvist att patienter med
6

ex. en hudsjukdom ska kunna få peruk även när de har kommit upp i en ålder där
håravfall kan anses som en del i ett normalt åldrande. Arbetsgruppen tycker att det är
svårt att ta ställning i denna fråga. Dels är det mycket individuellt i vilken ålder olika
personer drabbas av håravfall och dels brukar det vara en gradvis övergång som ger
personen och omgivningen möjlighet att vänja sig vid tillståndet. Så är det förstås inte
om man ex. har varit skallig sedan barndomen och kompenserat detta med peruk
som hälso- och sjukvården förskrivit. Det skulle i så fall innebära att hälso- och
sjukvården kräver att man efter en viss ålder köper peruk själv eller går direkt från
peruk till att vara helt skallig. Arbetsgruppen föreslår att man i kriterierna inte tar
hänsyn till patientens ålder.
Den som skriver rekvisition
a) Medicinskt diagnostiserad hudsjukdom med håravfall
Hudsjukdom, exempelvis alopecia behöver diagnostiseras av dermatolog på
hudmottagning. Det är också specialistläkare i dermatologi som följer upp om
håravfallet är bestående eller övergående. Om dermatolog konstaterar och
journalför bestående håravfall borde även annan yrkeskategori på
hudmottagning, förslagsvis sjuksköterska kunna skriva rekvisition till patient
årligen. Även privatpraktiserande dermatologer med vårdavtal med VGR
omfattas.
b) Håravfall på grund av läkemedel eller strålbehandling
Som en biverkning till cytostatika- eller strålbehandling kan patienten drabbas av
håravfall. Cytostatika- och strålbehandling ordineras och journalförs av
behandlande läkare. Utifrån detta underlag borde sjuksköterska på en
avdelning/mottagning där sådan behandling ges kunna bedöma håravfallet hos
en patient och skriva rekvisition för peruk.
c) Operation eller olycksfall
Arbetsgruppen föreslår att behandlande läkare ska kunna skriva rekvisition för
peruk.
För både a), b) och c) gäller att alla rekvisitioner för peruk måste journalföras.
Administrativa former
Patient bedöms enligt ovan och får en rekvisition som gäller i 12 månader. På
rekvisitionen anges maxbeloppet. En kopia av rekvisitionen skickas till
Regionservice. Patienten får också en informationsbroschyr med bl.a. en förteckning
över upphandlade salonger. Patienten väljer salong och lämnar rekvisitionen där.
Salongen utför tjänsten och skickar räkning och rekvisitionen till Regionservice. Ev.
överstigande belopp betalas av patienten. Regionservice betalar fakturan från
salongen med medel som är reserverade för peruk. Regionservice registrerar hur
mycket pengar patienten använt och upplyser patienten vid behov om hur mycket
pengar det finns kvar för innevarande år. Rekvisition ska inte kunna sparas/läggas
ihop över flera år.
7

Maxbelopp och egenavgift
Idag förskrivs peruk för upp till 8000 kr per person och år. Samtidigt betalar vuxna
patienter en egenavgift om 300 eller 600 för varje peruk, postisch eller toupé. En del
patienter betalar egenavgift flera gånger per år. I Skaraborg betalar varje
”perukpatient” i genomsnitt 614 kr i egenavgift per år.
Att slopa egenavgiften underlättar för patienten, som inte behöver betala en summa
pengar för varje peruk utan enbart betalar själv om kostnaden för peruk överstiger
maxbeloppet. Administrationen för verksamheterna förenklas. Det är heller inte
förenligt att ge ersättning och samtidigt dra av ett visst belopp från det. Att slopa
egenavgiften innebär dock ökade kostnader för VGR och arbetsgruppen föreslår att
sänka maxbeloppet för peruker, postischer och toupéer från 8000 kr till 7000 kr. Ev.
kostnader för reparation föreslås ingå i denna summa.
Det är idag svårt att beräkna hur mycket maxbeloppet behöver sänkas för att undvika
en kostnadsökning för VGR. Variationen är stor när det gäller hur mycket pengar för
peruker den enskilda patienten har tagit ut, mellan 1000 kr och över 8000 kr per år.
Genomsnittskostnad för VGR per peruk ligger på 6100 kr. Statistik och system för
ekonomisk redovisning skiljer sig åt i olika delar av VGR. Många av arbetsgruppens
beräkningar bygger på siffror för Skaraborg och det är inte säkert att dessa är
representativa för hela VGR.
Med statistiken från Skaraborg som grund har arbetsgruppen beräknat att
maxbeloppet måste sänkas till 5500 kr om det inte ska uppstå ökade kostnader för
VGR. Arbetsgruppen anser dock att en sådan sänkning är alltför kraftig. En sänkning
av maxbeloppet drabbar huvudsakligen patienter med livslångt behov av peruk,
postisch eller toupé. Det är främst dessa patienter som idag tar ut de mer
avancerade produkterna eller som tar ut flera peruker under ett år. Arbetsgruppen
föreslår att slopa egenavgiften och att sänka maxbeloppet till 7000 kr. Med ett
enhetligt rekvisitionssystem kommer det för första gången att vara möjlig att ta fram
enhetliga redovisningar för hela VGR. Det ger förutsättningar att följa
kostnadsutvecklingen och att vid behov ta fram underlag till ett förslag om ändrade
ersättningsnivåer.
I ett rekvisitionssystem finns även möjlighet att se över om beloppet skulle kunna
användas till andra lösningar, ex. andra former av hårersättning. Patienten behöver
dock bli informerad om att en sådan behandling sker på egen risk och att det idag
inte finns någon kvalitetssäkring av utförarna.
Ögonfransar och ögonbryn förskrivs idag utan kostnadstak. Utifrån beräknad
livslängd och kostnad för ögonbryn och ögonfransar kommer arbetsgruppen att räkna
ut ett rimligt maxbelopp per år för ögonbryn och ögonfransar. VGR’s utgifter för
ögonbryn och ögonfransar borde inte förändras om man övergår till ett
rekvisitionssystem.
Arbetsgruppen föreslår vidare att det står patienten fritt att använda maxbeloppet för
ögonbryn och ögonfransar för kosmetisk tatuering. Patienten behöver dock bli
informerad om att en sådan behandling sker på egen risk och att det idag inte finns
någon kvalitetssäkring av utförarna.
8

Förutsättningar
Hälso- och sjukvårdsnämnderna alternativt sjukhusen behöver reservera medel för
peruk. Dessa medel kan administreras av Regionservice.
Informationsmaterial till patienter, avdelningar där man idag förskriver peruk och
salonger kommer att utformas och spridas av arbetsgruppen innan omställningen till
ett rekvisitionssystem genomförs. Informationsmaterial och rekvisitionsblanketter
behöver också länkas till lämplig hemsida/hemsidor.
Det föreslås att samarbetsrådet för hjälpmedel initierar en utvärdering av
rekvisitionssystemet, förslagsvis under våren 2011, som borde genomföras
tillsammans med berörda parter. Utvärderingen ska även ge underlag inför
ställningstagande om salongerna även i fortsättningen ska upphandlas. Utvärdering
ska också ge förslag om var en framtida översyn av kriterier och ersättningsnivån ska
ske.
Konsekvenser
Patient
Genom ett enhetligt rekvisitionssystem som är lika i hela VGR blir bedömning och
rutiner lika oavsett var i regionen man bor. Den största skillnaden för den enskilda
patienten blir att hon eller han inte behöver betala någon egenavgift.
Patientinformationen kan utformas som gäller för hela Västra Götaland. Då
utfärdandet och/eller förnyelse av rekvisitionen kan göras av sjuksköterska besparas
patienten och vården årliga läkarbesök. Valfriheten ökar då patienten kan använda
rekvisitionen till andra former av hårersättning och kosmetisk tatuering. Om man på
sikt avvecklar upphandlingen av salonger ökar den enskildas valfrihet ytterligare.
Ekonomi
Tanken/utgångspunkten har inte varit att minska VGR’s utgifter för peruk. Utgifterna
för administrationen kommer förmodligen att minska, å andra sidan upptäcktes i
samband med detta arbete att inte alla patienter får sina behov tillgodosedda idag.
Om anslaget för peruker kan justeras kommer fler patienter att kunna få sina behov
tillgodosedda. I förslaget ingår att slopa egenavgiften. Det är idag svårberäknat hur
mycket VGR’s kostnader för peruk kommer att öka om man tar bort egenavgiften. För
att motverka ökade kostnader föreslår arbetsgruppen att sänka maxbeloppet till 7000
kr.
Medel för peruk behöver reserveras. Det har både för- och nackdelar.
Verksamheterna kommer inte att behöva prioritera mellan att tillhandahålla peruk och
andra insatser för att ha ekonomisk balans i den egna verksamheten. Om man å
andra sidan tillhandahåller peruk som en ”fri nyttighet” kommer man kanske att göra
mera frikostiga bedömningar än tidigare. Det är mycket viktigt att kriterierna är tydliga
och klart avgränsade, med en tydlig koppling till en medicinsk orsak till håravfallet.
Arbetsgruppens bedömning är att risken är relativt liten att patient får rekvisition för
peruk när behovet inte finns.
Verksamheter
För flera verksamheter borde förslaget innebära att administrationen förenklas.
Istället för att följa hela förskrivningsprocessen begränsas insatsen till en medicinsk
9

edömning och en rekvisition. Alla fakturor kan skickas till ett ställe. Att slopa
egenavgiften minskar också administrationen. Kriterier och anvisningar förenklas så
att verksamheterna kan följa dessa.
Hälso- och sjukvårdsansvaret för peruk förenklas och förtydligas. I
försöksverksamheten ”Fritt val” har en jurist gjort en genomgång av lagstiftningen i
förhållande till den så kallade ägarmodellen som just innebär att patienten får en
rekvisition efter en medicinsk bedömning. Det finns inget som tyder på att denna
modell på något sätt skulle stå i strid med gällande lagstiftning.
Flera av HMC är idag i stor grad, men på olika sätt involverade i administrationen av
peruk. I en förändrad och enhetlig handläggning av ersättningen kommer HMC’s
insats att upphöra eller ändras. För närvarande pågår en upphandling av
hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland. Tjänsten att administrera peruk ingår
inte i upphandlingen.
Regionservice får en ny arbetsuppgift, att administrera perukfakturor och informera
patienter om resterande belopp vid behov.
När peruk inte längre förskrivs som personligt hjälpmedel kommer heller inte
samarbetsrådet för hjälpmedel att initiera regelbundna översyn av kriterier och
anvisningar. Former för det behöver utvecklas.
Salonger – upphandling eller inte?
Område inköp upphandlar salonger. Nya avtal har nyligen skrivits, gällande 2009-03-
02 till 2012-03-01. Arbetsgruppen är tveksam till nya upphandlingar därefter.
Arbetsgruppen gör bedömningen att patienten borde kunna få välja salong själv,
oavsett om det finns en kvalitetssäkring eller inte. Till sin vägledning kan patienten få
en lista med frågor. En lista kan sammanställas med hjälp av tidigare
kravspecifikationer i VGR och PETO’s tidigare auktorisationskrav. Med stöd av listan
kan patienten ställa frågor till salongen om hon eller han är angelägen om att
försäkra sig om god kvalité. Den viktigaste frågan borde vara om frisören har gått en
grundutbildning i utprovningsteknik för hårersättning. Om ett rekvisitionssystem för
peruker kan introduceras i januari 2010 borde det räcka att fatta beslut under våren
2011 om avtalen med salongerna ska förlängas eller upphöra.
Preliminär tidsplan
- Rapporten har presenterats på samarbetsrådet för hjälpmedel i december
2008.
- Förankring i berörda sektorsråd, berörda verksamheter, hälso- och
sjukvårdskanslierna, Regionservice, brukarorganisationer m.m. har skett
under januari-februari 2009.
- Remissvaren har behandlats i samarbetsrådet för hjälpmedel den 1 april 2009.
- Förslaget läggs fram till hälso- och sjukvårdsutskottet i augusti 2009.
10

Om hälso- och sjukvårdsutskottet beslutar att införa föreliggande förslag:
- Konsekvenserna beaktas av hälso- och sjukvårdskanslierna i beställningarna
inför 2010.
- Rutiner för administrationen byggs upp under hösten 2009.
- Blanketter, informationsmaterial m.m. tas fram under hösten 2009.
- Start 1/1 2010
- Samarbetsrådet för hjälpmedel initierar uppföljning våren 2011 som genomförs
tillsammans med berörda parter.
- Ställningstagande om salonger även fortsättningsvis ska upphandlas görs
våren 2011.
11

Bilaga 1
Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel
www.vgregion.se/hjalpmedelshandbok
Produktanvisning för peruker, postischer och toupéer, ögonfransar och ögonbryn
06 30 03
06 30 06
06 30 09
Förskrivare
Peruker
Postischer och toupéer
Ögonfransar och ögonbryn
Läkare med specialistkompetens i dermatologi
Läkare vid kriterier 5 och 6
Kriterier Alopecia areata-totalis
Medfödda hårdefekter eller alopecier
Lokala inflammationer eller ärrbildande hudsjukdomar
Endokrina sjukdomar och infektionssjukdomar
Operation eller olycksfall
Medicin- eller strålbehandling
Eventuella övriga fall efter specialistbedömning
Mål
Kompensera förlorat hår
Förbättrad livskvalitet
Anvisningar
Patienten erhåller peruk, postisch eller toupé kostnadsfritt upp
till 8 000 kr och år (exklusive moms). Överstigande belopp
(inklusive moms) bekostas av patienten.
Vid förstagångsutprovning av äkta hårperuk (för permanent
bruk) kan högre kostnad medgivas.
Vid utlämning av peruker, postischer och toupéer uttages en
egenavgift för vuxna.
För barn/ungdomar till och med 19 år uttages ingen avgift.
Utvärdering och Se riktlinjer
uppföljning
Brukarens Se riktlinjer
ansvar
Antal utrustningar Se riktlinjer
Egenavgift Syntetperuk 300 kr
Äkta hårperuk 600 kr
Postisch/Toupé 600 kr
Kostnadsansvar Vuxen: Region (se riktlinjer)
Barn/ungdom: Region (se riktlinjer)
12

Bilaga 2
Sammanställning över kostnader avseende peruker, postischer, toupéer,
ögonbryn och ögonfransar (0630) för Västra Götalandsregionen
I Västra Götaland ligger kostnaden för produktområdet 0630 på sjukhusens ansvar.
Totalt uppgick kostnaden under 2007 till 9 055 633 kronor, fördelat enligt nedan:
kronor
3 500 000
3 000 000
2 500 000
2 000 000
1 500 000
1 000 000
500 000
Kostnader för 0630 Västra Götalandsregionen
0
Serie1 1 086 000 2 630 386 2 184 891 3 120 356 34 000
Eftersom SkaS haft perukadministrationen via HMC och webSESAM under flera år,
är SkaS det enda sjukhus där historiska data har kunnat plockas fram. SkaS har haft
en genomsnittlig kostnadsökning med ca 6 % per år från och med 2003. Enligt en
linjär regression kan man se en ökning i kostnaden från 2005 till 2010 på ca 26 %.
Se nedan:
3 000 000
2 500 000
2 000 000
1 500 000
1 000 000
500 000
0
Nusjukvården
Skaraborgs
Sjukhus
SÄS SU
SkaS totalkostnad för 0630
Kungälvs
Sjukhus
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
13

Om SkaS är ett representativt urval för regionen kommer den totala kostnaden för
produktområde 0630 år 2010 vara närmare 10 miljoner kronor.
Genomsnittskostnad per brukare/patient och per produkt har endast beräknats på
SkaS och SÄS. Genomsnittskostnaden är beräknat på totalkostnaden, som innefattar
peruk äkta hår, peruk syntet, hårdel/postisch/toupéer, bryn/fransar samt reparationer,
delat med antal brukare/patienter.
SkaS
Total
genomsnittskostnad per
brukare/patient
SÄS
Total
genomsnittskostnad per
brukare/patient
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
7 145
6 409
2006 2007
6 265:- 6 137:-
5 686:- 6 120:-
Genomsnittspriser per produkt SÄS
2 654 2 593
5 101
6 048
Äkta peruk Syntet peruk Hårdel
2006
2007
14

7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
4874
Genomsnittspris per produkt SkaS
4966
2723
2817
4159
6225
Äkta peruk Syntet peruk Hårdel
Eftersom uppföljningssystemen för kostnader och fakturering ser olika ut vid
sjukhusen har ingen enhetlig jämförelse kunnat göras när det gäller pris per
brukare/patient och pris per produkt.
2006
2007
15

Bilaga3
16