Bygger verktyg för ett bättre liv Bygger verktyg för ett bättre ... - Vinnova

Lättare att hitta
bilder på dator
Ergonomi som
skapar ekonomi
#6 · DECEMBER 2005
nytt
Bygger verktyg
för ett bättre liv

”Det vore nyttigt att
fundera över vad
innehållet i matematikundervisningen
för ingenjörer ska
vara”
PORTRÄTT SID 15
Anders Carlsson, processledare för Livets Nya Verktyg som är en av vinnarna i VINNVÄXT
2004. Nu hålls mötena vid Göta Kanal, som skiljer Norrköping och Linköping, för att
markera att de gamla „fi endestäderna” drar åt samma håll i en satsning på hälsa och
friskvård med en enorm utvecklingspotential.
NYHETER 3
TEMA 6
Livets nya verktyg
FOKUS 10
Bygger motorer med ergonomi
INNOVATION 12
Sökmotor som hittar i bildhavet
FOKUS 13
Resterna som blir biobränsle
KRÖNIKA 14
Vi måste hitta framtidens bruk
VINNOVA LEDNING 18
innehåll #6 · 200 2005
ImBrowse heter sökmotorn som
använder bildens innehåll som
sökparametrar. Det kan röra sig
om färger eller olika detaljer.
INNOVATION SID 12
REDAKTION
ANSVARIG UTGIVARE: PER ERIKSSON
REDAKTÖR: KRYSTYNA NILSSON
SKRIBENTER: TOMAS ERIKSSON, KRYSTYNA
NILSSON, SANNA BERG, ANDREAS NILSSON
ADRESS: www.VINNOVA.se
UTKOMMER: SEX NUMMER PER ÅR
PRENUMERATION: VINNOVANYTT@VINNOVA.SE
GRAFISK FORM: ETC
LAYOUT & REPRO: ETC
TRYCK: ELANDERS BERLINGS AB, 2005
ISSN: 1653-2759
OMSLAGET: CARINA FORS OCH ANDERS JOHANSSON PÅ
INSTITUTIONEN FÖR MEDICINSK TEKNIK VID
LINKÖPINGS UNIVERSITET. FOTO: MAGNUS FOND

Områden som är representerade
bland dessa tio är bland
annat stålindustri, bioteknik,
IT, nya material och energi.
I bedömningen har man
främst tittat på tillväxtpotential,
förutsättningar att skapa ny
forskningsbaserad kunskap och
art och grad av förnyelse.
– Det kom in hela 86 an -
sökningar till denna etapp.
Många ansökningar var mycket
lovande och många kom från
grupperingar som är nya i dessa
sammanhang, berättar Cecilia
Johansson som är ansvarig för
utlysningen
Nya ansökningar efterfrågas
I bedömningsprocessen ingår
cirka 30 personer. Förutom
VINNOVAs handläggare och
experter fi nns inom programmet
VINNVÄXT ett program-
råd och tre bedömningspaneler
med representanter från respektive
delar av Triple Helix.
Den 1 december startade den
andra etappen av VINNVÄXT
2005. Nu efterfrågar VINNOVA
en fullständig ansökan med en
12-sidig beskrivning av tillväxtinitiativet.
Denna etapp är
öppen för alla och inte enbart
för de som nu premierats.
De som fi ck fi nansiering i första
etappen av VINNVÄXT 2005 är:
Ultra Strengh Steel Cluster,
Luleå
Umeå Life Science Innova-
NYHETER
Tio etappvinnare i VINNVÄXT 2005
Nu har tio tillväxtinitiativ
utsetts i första etappen av
VINNVÄXT 2005 – Innovationssystem
i tidiga skeden.
De får 100 000 kronor vardera
för att utveckla sina
strategiska tillväxtidéer.
Årets stora SKAPA-pris på
300 000 kronor gick till Lisa
Eriksson och Maria Gröndahl
från Västra Götaland för deras
syrgasbarriär baserad på råvaran
Xylan. De har tidigare vunnit
pris i VINNOVA/Nuteks tävling
VINN NU.
Materialet, en restprodukt
från skogs- och jordbruket, kan
ersätta aluminium och plaster
i förpackningar för exempelvis
livsmedel. I juryns motivering
framhölls att produkten är biologiskt
nedbrytbar och återvinningsbar
samt att marknadspotentialen
är stor eftersom
syrgasbarriärer är nödvändiga i
många förpackningar.
Övriga pristagare blev:
Christer Johansson, även
Maria Gröndahl
och Lisa
Eriksson vann
årets stora
SKAPA-pris.
FOTO: ANETTE ANDERSSON.
Syrgasbarriär gav SKAPA-pris
han från Västra Götaland,
som tog emot 75 000
kronor för sin metod att
trådlöst övervaka och styra
tryckfördelningen i pappersmaskiners
pressparti.
Anna-Karin Bergius från
Gotland som fi ck ta emot
ett pris på 25 000 kronor,
för en mobiltjänst som
hjälper människor med
kognitiva handikapp.
Stiftelsen SKAPAs stora uppfi
nnarpris, instiftat till minne
av Alfred Nobel, delas ut till
landets främsta uppfi nnare.
Syftet är att stimulera tekniskt
nyskapande och kreativitet
som leder till kommersiella
möjligheter.
tion Platform, Umeå
Framtidens bioraffi naderi
med svensk skogsråvara som
grund, Örnsköldsvik
Peak of Tech Adventure,
Östersund
Industriell visualisering i
Göteborg
Sivertest – ett centrum för en
ny generation kemikalietester,
Stockholm
Avancerad Textil, Borås
Bioconsort, Stockholm
Printed Electronics Arena,
Norrköping
Nya Växtfabriken, Lund
VINNOVA koordinerar nytt EU-projekt
Det nya EU-projektet eGOVERNET ska samordna europeiska FoU-satsningar
inom e-myndighetsområdet. VINNOVA koordinerar arbetet där
organisationer från Irland, Italien, Litauen, Norge, Polen, Slovenien,
Sverige och Tjeckien deltar. Projektet ska också stärka den europeiska
forskningen kring e-förvaltning och offentliga e-tjänster.
– Innovativa myndigheter är en viktig del i Europas utveckling.
eGOVERNET visar att Europa ligger i områdets framkant och det är
givetvis extra roligt att Sverige fått uppgiften att koordinera projektet,
säger kommun- och fi nansmarknadsminister Sven-Erik Österberg i en
kommentar.
Projektet planeras starta i början av 2006.
Stålindustrin ska stärkas
VINNOVA har fått regeringens
uppdrag att, i samverkan
med stålindustrin,
utforma förslag till ett
innovativt och framtidsinriktatstålforskningsprogram.
Detta för att
ytterligare stärka stålindustrins
konkurrenskraft,
lönsamhet och export.
Ett motsvarande gruvforskningsprogram ska tas fram av Sveriges
geologiska undersökning, SGU, i samarbete med gruvnäringen. Ett
särskilt program skapas också för att utveckla industrimineral-, ballast-
och stenindustrierna.
3
VINNOVANYTT
6· 2005

4
VINNOVANYTT
6· 2005
NYHETER
Innovativ konferens
för fortsatt tillväxt
Framgångsrik forskning är grunden för att svenska företag
ska kunna konkurrera med omvärldens växande ekonomier.
Utmaningen för universiteten är tvådelad. Den kräver spetskompetens
för att behålla och utveckla FoU-satsningar från
globala företag, men också brett stöd till mindre företag så
att de kan slå sig in på exportmarknaden med innovativa
produkter.
TEXT: ANDREAS NILSSON
FOTO: ANETTE ANDERSSON
Detta framhöll Anders
Flod ström, KTH:s rektor,
vid VINNOVAs årskonferens
nyligen, där temat var globalisering
och outsourcing.
Drygt 200 deltagare ha de
samlats för att lyssna till och
debattera med en rad övriga
namnkunniga talare som Metalls
Göran Johnsson, Erkki
Ormala, Nokia, Lena Treschow
Torell, IVA, med fl era.
– Svenska företag är extremt
beroende av att hitta nya produkter
att konkurrera med.
Motstånd kan skapa kreativitet vid förändringar,
enligt Kajsa Lindberg.
FOTO: LENA PATERSON OLANDER
Det gäller såväl telekomtjänster
som skogsråvaror. Det mesta
vi producerar ska ut på export
och måste kunna slå utländska
konkurrenter, sade Anders
Flodström.
Han ser att den tekniska
forskningen har en central roll
inom så gott som alla delar av
dagens samhälle. Det gäller allt
från banksystem till läkemedelsutveckling.
– Att stärka innovationssystemet
för att fram nya idéer
berör alltså hjärtat av det vi vill
åstadkomma – en bred tillväxt
för Sverige. Vi ska inte vara
rädda för att industriproduktion
fl yttar, det är en naturlig utveckling.
Istället måste vi vara först
med att ta fram nya produkter
och produktionstekniker.
Positiv ton
Tonen vid konferensen var
överlag positiv när det gällde
Sveriges möjligheter att möta
utmaningarna landet står inför.
VINNOVAs GD Per Eriksson
förklarade att högskolan och
Motstånd vid förändringar kan vara en positiv
kraft som ger energi. Det visar forskning vid
Handelshögskolan i Göteborg kring e-affärers
påverkan på organisationer.
E-affärer kan framstå som en attraktiv lösning
när ett företag får problem och kan få
företag att framstå som moderna och handlingskraftiga.
Men vid förändringar uppstår
ofta ett initialt motstånd. Där kommer vad
Kajsa Lindberg, forskare vid Handelshögskolan
i Göteborg, kallar själva översättningsprocessen
in, översättning för att det
ska passa det redan etablerade arbetssättet.
Erkki Ormala,
utvecklingschef
vid Nokia, vill se
starkare nordiska
lärosäten.
forskningsinstituten aldrig har
haft en viktigare roll för landet
än nu.
En stor utmaning är att locka
de globala företagen. Stora
ar betsgivare som Ericsson och
ABB funderar hela tiden över
var forskningsverksamheten
kan bedrivas mest effektivt och
med högst kvalitet. För Sverige
är konkurrensen stenhård med
länder som Kina och Indien,
där ingenjörslönerna är en
bråkdel av de svenska.
En av företrädarna för de
Motstånd kan vara positiv
– Det som upplevs som motstånd och
motvilja från de anställda är inte alltid ett
problem. Man kan se det som något som
ger energi till processen och skapar kreativitet
om de negativa attityderna kan översättas
till nya aktiviteter, förmodligen inte efter
den ursprungliga planen men som något
som fungerar i organisationen, säger hon.
Äldre män mest negativa
Motvilja mot den nya tekniken har även
studerats ur ett genusperspektiv. Där visade
det sig att det inte var äldre kvinnor,
som det ofta sägs, utan äldre män som

stora företagen är Erkki Ormala,
utvecklingschef på Nokia.
Företaget samarbetar med
hun dra universitet världen över,
men för att vara med där även
framöver behöver de nordiska
lärosätena enligt honom bli starkare.
Han vill se satsningar på
några få lärosäten som gör att de
kan konkurrera internationellt.
Förmåga till samarbete
Erkki Ormala förklarade vad
Nokia letar efter när de väljer
var de placerar FoU-satsningar.
kraft
var mest motvilliga till den nya tekniken.
Men även deras motstånd kan vändas till
en positiv kraft.
Succesiva förändringar
Ett synsätt på e-affärer är att ett nytt sätt
att göra affärer kräver att måste man anpassa
företagets organisation.
– E-affärer innebär att etablerade arbetsprocesser
och yrkesroller måste förändras.
Men det handlar inte om några drastiska
förändringar, utan om små förändringar
som sker successivt, säger Kajsa Lindberg.
– Självklart de bästa forskarna
och studenterna, men
också förmåga till samarbete
med industrin och insikt vad
som krävs för att det ska fungera,
sa han.
Han pekade också på behovet
av europeiskt samarbete. EU:s
ramprogram som satsar på starka
miljöer är på rätt väg, men
fortfarande investerar Europa
mycket mindre än omvärlden.
– Att investeringar i forskning
kan ge bra utdelning visar
det europeiska samarbetet ba-
TEXT: SANNA BERG
kom GSM. När tekniken nu
är världsstandard skapar den
inkomster på 500 miljarder
euro årligen – varav merparten
hamnar i Europa.
För Anders Flodström vid
KTH är internationellt samarbete
viktigt för att svenska
universitet ska kunna hålla
uppe sin kompetens.
KTH:s senaste satsning är
lokalkontor vid Beijing University
och Fudan University
i Shanghai tillsammans med
Chalmers och KI.
NYHETER
Deltagarna i VINNOVAs årskonferens
var tämligen överens om att Sverige
kommer att klara morgondagens
utmaningar.
Han tror att globaliseringens
möjligheter gör att universiteten
som kunskapsproducenter kan
ta över rodret i den ekonomiska
utvecklingen från kapitalet.
Om inte Ericsson vill satsa på
bredbandsforskning i Sverige
startar KTH sådan i Shanghai i
samarbete med lokala lärosäten.
Lära från Finland
Mycket fi nns att lära från Finland
när det gäller kontakten
mellan akademi och näringsliv.
Erkki Ormala påpekade att
trots Nokias stora satsningar
i Kina och Indien har antalet
anställda inom FoU i Finland
inte minskat.
– Det fria fl ödet av idéer och
människor mellan universitetet
och företag är unikt för Finland
och kommer inte bara Nokia till
del, utan även utländska företag
som vill satsa här.
Receptet är, enligt Erkki
Ormala, att premiera samverkan.
Det är vanligt att professorer de -
lar sin tid mellan lärosäten och
Nokia. Industrikontakter ses som
en merit, inte som något suspekt.
Se även dokumentationen
av årskonferens på video och i
skrift på www.VINNOVA.se.
Så fungerar svensk innovationspolitik
Forskning om innovationssystem visar att
det inte fi nns ett optimalt sätt att organisera
innovationspolitiken. Det går inte att kopiera
framgångsrika länder. Men väl hämta lärdomar
från dem.
Avdelningen för innovationssystemanalys
på VINNOVA har deltagit i ett
OECD-projekt om innovationspolitik.
Rapporten ”En lärande innovationspolitik
– samordning och samverkan?”, är ett
omarbetat resultat av detta projekt.
Rapporten ser på utvecklingen av det
svenska innovationssystemet och beskriver
dagens innovationssystem, med
tyngdpunkt på offentliga institutioner.
Den ger även information om dagens
politik med inriktning på forsknings-
och innovationsfrågor.
Slutligen ges också en översikt av
styrkor och svagheter i ledningen av det
svenska innovationspolitiska systemet.
– Rapporten är intressant för alla
som är intresserade av innovations- och
forskningspolicyfrågor, säger Jennie
Granat Thorslund, ansvarig för projektet.
Rapporten fi nns att ladda ner eller
beställa på www.VINNOVA.se.
TEXT: SANNA BERG
5
VINNOVANYTT
6 · 2005

6
VINNOVANYTT
6 · 2005
TEMA: LIVETS NYA VERKTYG
Verktygsmakare
i livets tjänst
Ta en dos medicinsk forskning. Lägg
till innovationer som underlättar livet
för äldre. Strö över hälsokost och
motion med nya och effektiva metoder
och maskiner.
Då har du Livets Nya Verktyg.
En miljardmarknad som väntar ute
i världen. Och nästan mer sensationellt
– arbetet har fått grannstäderna
Norrköping och Linköping att dra åt
samma håll. Det gjorde projektet till
en vinnare i VINNVÄXT 2004.
TEXT: TOMAS ERIKSSON
FOTO: MAGNUS FOND
I ett rum ligger en sängbunden åldring utan
möjlighet att bevaka vem som går in och ut
ur lägenheten. Med ett övervakningssystem,
kopplat till en skärm hos den sängbundne
och en central övervakningsenhet visas
vem som passerar dörren. Dessutom har
en bild lagts in från hemtjänsten som visar
vem som ska komma i dag. Vårdtagaren
och övervakningscentralen kan jämföra
den bilden med personen som står utanför
dörren. Detta är ett exempel på samverkan
mellan företag, forskning och kommun som
kan bli verklighet genom samarbetsmotorn
Livets Nya Verktyg, en av fem vinnare i
VINNVÄXT 2004.
Östergötland, med centralorterna Norrköping
och Linköping, kallar sig den fjärde
storstadsregionen. Regionen är framgångsrik
inom både forskning och produktion av
produkter för hälsa och vård.
– Linköpings universitet är ledande i
Sverige inom medicinsk mätteknik och
sensorteknik. På universitetet är man också
duktiga på tvärvetenskaplig forskning med
inslag av allt från fi losofi till teknik, säger
processledare Anders Carlsson.
Utan samordning
I Norrköping är branscherna hälsokost
och naturmedicin stora. Här fi nns också
leverantörer av sportutrustning som Casall
och affärskedjor som Stadium.
Men någon fungerande samordning mellan
parterna har aldrig skapats. Här har funnits
den vanliga misstron mellan akademi
och näringsliv, lägg dessutom till klyftan
mellan akademikerstaden Linköping och
arbetarstaden Norrköping. Men insikten
om att något stort skulle kunna skapas har
alltid funnits.
– VINNVÄXT förde alla parter sam-
man. Vi på Livets Nya Verktyg ser oss som
integratörer i gränslandet mellan näringsliv,
samhälle och akademi, som ska få kuggarna
att gå i varandra, framhåller Anders
Carlsson.
Arbetet inom Livets Nya Verktyg sker
inom fyra produktområden:
sport/idrott
personlig hälsa
distribuerad vård
egenvård.
Verksamheten har i dag 68 medlemmar,
varav 59 är affärsdrivande. Landstinget och
Östsam, regionförbundet för de 13 kommunerna
i Östergötland, är också medlemmar.
Dynamik mellan företag
Landstinget och kommunerna har en nyckelposition
som beställare och testare av idéer
och produkter. Anders Carlsson liknar det
vid gamla tiders samarbete mellan Ericsson
och Televerket eller Vattenfall och Asea.
Men det kanske mest dynamiska samarbetet
har skett mellan olika företag.
– Vi hade tre mindre IT-företag här på
möte. Redan under presentationen hade
de hittat samordningsvinster mellan sina
verksamheter, säger Anders Carlsson.
En grundläggande del i arbetet är att
forskningen tar fram bra idéer som går
att kommersialisera. Institutionen för
medicinsk teknik vid Linköpings universitet
arbetar med en kartläggning av medicinsk
mätutrustning i sportens värld.
– Det kan röra sig om mätning av ämnesomsättning,
musklernas status eller puls.
När institutionen hittat möjligheter att ta
fram nya instrument sprids det i nätverket,
berättar processledaren Anders Carlsson.
Institutionen är van att samarbeta med
industri, kommuner och landsting.

Adam Dahlquist vid företaget Enkatsu fastnade
på Gotlandsbåtens trösklar när han körde
sänglinne. Det var embryot till en rullator som
klarar av att gå över trösklar och andra hinder.
7
VINNOVANYTT
6 · 2005

8
VINNOVANYTT
6· 2005
TEMA: LIVETS NYA VERKTYG
KUND OCH VINNARE
Landstinget i Östergötland är medlem i
Livets Nya Verktyg. Där har det förstås en
viktig roll som en stor kund. Men
landstinget är också en stor vinnare.
Vinsten kan delas upp i tre olika delar,
berättar landstingsrådet Anna-Lena
Sörenson.
– Den första vinsten får vi genom att
Livets Nya Verktyg stimulerar till ett
hälsotänkande, vilket minskar trycket på
sjukvården. Det andra är att införandet av
ny medicinsk teknik gör att vi kan få en
mer rationell vård. Det tredje är att om
arbetet lyckas så får vi in mera skattepengar,
vilket är förutsättningen för bra
välfärd, säger hon.
Att Norrköping och Linköping nu drar åt
samma håll är en stor vinst för länet.
– Vi behöver samverka och få en bild av
oss själva som östgötar.
– Vi anser oss vara ledande i Europa när
det gäller medicinsk teknik. Vår styrka är att
vi jobbar nära klinikerna. Mycket av det vi
tar fram är ett samarbetsprojekt mellan oss
och läkarna, säger Anders Johansson, doktor
vid institutionen.
Institutionen har stora förhoppningar på
samarbetet inom Livets Nya Verktyg.
– Det skapas en tryggare fi nansiering och
vi kommer ut med vår teknik i nätverket
och kan hitta fl er utvärderingsmiljöer, menar
Anders Johansson som vill se en större
forskningsinriktning i framtiden.
– Jag vill att Livets Nya Verktyg ska gå
” Vi kommer ut med vår teknik
i nätverket och kan hitta fl er
utvärderingsmiljöer.”
in i tidigare skeden och ta lite större risker.
Samtidigt förstår jag att de vill börja med
lite säkrare kort innan de är etablerade.
Probleminsamlare
Inom äldreforskningen vid Linköpings
universitet Campus Norrköping arbetar
Jan-Erik Hagberg med empirisk forskning
som ska ta fram en bild av äldre människors
behov. Utifrån den bilden ska nya affärs-
Jonas Blom, programutvecklare vid Wemotion, cyklar i ett landskap
som visualiseras på hans datorskärm.
idéer inom hälsa och egenvård hittas. Andra
behov letas upp av Livets Nya Verktygs
egen probleminsamlare Jane Holstein.
- Jag ska gå ut brett och leta efter vardagsproblem
inom vård och omsorg. Jag har
märkt att folk inom vården ofta har tankar
eller lösningar på det som de ser som ett
problem. Jag ska sammanställa de idéerna
för medlemsföretagen, säger Jane Holstein.
Och i Livets Nya Verktygs nätverk står
företag beredda att hugga in på resultatet av
forskningen. Exempelvis ryms fl era intressanta
IT-projekt inom Livets Nya Verktyg.
Processledaren Anders Carlsson kan berätta
om ett projekt där en webbkamera läser av
färgen på ett urinprov. En programvara,
utvecklad vid universitetet i Linköping, kan
med hjälp av hur urinen absorberar färger
dra slutsatser av provet.
IT-företaget Wemotion har utvecklat
ett system som ska göra det roligare att
cykla motionscykel. Det är en programvara
där ”cyklisten” placeras i ett landskap på
en skärm. Den ska säljas som tillbehör till
motionscyklar från Casall.
– I ett första skede är det en produkt för
hemmamarknaden. Men i längden är förstås
gym där man kan koppla cykeln till en
storskärm också intressanta, anser programutvecklaren
Jonas Blom.
Norrköpingsföretaget Catrel har tagit
fram systemet MobiPen, en digital bläckpenna
och papper, där det som skrivs på
papperet kan omvandlas till digital information.
Tillsammans med hemtjänsten i Solna
har de skapat ett system där hemtjänsten
dokumenterar vad de gjort på en blankett i
lägenheterna. Pennan dockas sedan till ett
IT-system. Då går det att utläsa hur länge
hemtjänsten varit i en lägenhet och vad de
gjort. För Catrel har Livets Nya Verktyg
fungerat som en dörröppnare.
Nya kontakter
– Det är ganska komplicerat att jobba
mot kommuner och landsting. Livets Nya
Verktyg har bland annat hjälpt oss att hålla
workshops och gett oss nya kontakter, säger
Magnus Larsson, VD vid Catrel.
Hälsokost är en stor verksamhet i Norrköping.
Företaget Amicus Scandinavia gör
kliniska tester av produkter för egenvård.
– Vi testar och säljer idéer och preparat.
Just nu är produkter skapade av råmjölk
av stort intresse för människor som har
problem med tarm och mage. Vi har också
tagit fram en produkt baserad på ett växtextrakt
som hjälper kvinnor med åldersrelaterad
inkontinens, säger Åsa Karlsson, ägare
till Amicus Scandinavia.
– Livets Nya Verktyg har hjälpt mig
att komma i kontakt med universitetet så
att jag kan få hjälp att testa och utveckla
produkterna.
De stora företagen har bra koll på de
framsteg inom hälsokosten som görs i
nätverken runt Livets Nya Verktyg.
– Godistillverkaren Cloetta är intresserad
av att hitta hälsogodis. Coor Service Management
som lagar maten på sjukhusen är

mycket intresserad av hälsosam mat, berättar
processledare Anders Carlsson.
Adam Dahlquist vid företaget Enkatsu
körde för snart tio år sedan vagnar med
sänglinne på Gotlandsbåtarna och kokade
av ilska när de fastnade på trösklarna. Där
föddes embryot till en kantklättrare som
lyfte framhjulen på en vagn över en kant.
Men det var till rullatorer, som därmed
kunde köra över trösklar och andra hinder,
som den stora efterfrågan på kantlyftare
fanns. I dag har företaget sålt sin kantlyftare
i över tiotusen exemplar, de fl esta till Japan.
Nu har de också byggt en egen rullator, med
inbyggd kantlyftare.
– Vi utvecklade rullatorn tillsammans
med Hjälpmedelscentrum. Livets Nya
Verktyg hjälpte oss att träffa rätt personer,
säger Adam Dahlquist.
Docka för diabetiker
Skolinspiratören Helen Thyrvin ska skapa
påfyllning i innovationssystemen från skolorna,
såväl från barn i lågstadiet som från
gymnasieeleverna i Ung företagsamhet.
– De lite äldre ungdomarna vi arbetar
med hittar vi ofta på vård- eller teknikskolor.
Vårt mål är att det om fem år ska skapas
fem nya företag per år som ett resultat av
vårt arbete, säger Helen Thyrvin.
Frida Hjalmarsson, Emilie Karlsson och
Wictoria Klarin går på omvårdnadsprogrammet
vid Vätternskolan i Motala. En
lärare med diabetes inspirerade dem att
göra dockan Insulina, en pedagogisk docka
Frida Hjalmarsson,
Emilie Karlsson
och Wictoria Klarin
vid Vätternskolan
i Motala skapade
Insulina, en pedagogisk
docka för
barn med diabetes.
Magnus Larsson och Magnus Fröberg vid Catrel har tagit fram systemet Mobipen,
där det som skriv med pennan kan omvandlas till digital information. Det ska bland
annat kvalitetssäkra hemvården i Solna.
med en bilderbok i ”magen” för barn med
diabetes. För det belönades de som bästa
ungdomsföretag.
– Nu har vi också lämnat in en patentansökan
och startat ett företag, berättar
tjejerna.
Kanske kan de ge ett bidrag till möjligheterna
för Livets Nya Verktygs att nå
uppsatta mål.
– Inom tio år ska 3 000 nya jobb och 120
nya företag ha skapats, säger processledaren
Anders Carlsson.
– Kommuner och landsting är förstås en
stor kundgrupp, men den största kundgrup-
”Har en enorm tillväxtpotential”
Unika förutsättningar och en stor ekonomisk
potential. Det fi ck VINNVÄXTjuryn
att belöna Livets Nya Verktyg med
sex miljoner kronor per år i tio år.
– Det område de vänder sig till har en
enorm tillväxtpotential, både i Sverige
och utomlands. Vi har en åldrande befolkning
som inte kommer att få alla de
tjänster de efterfrågar från de offentliga
systemen. Men samtidigt är de beredda
att betala om någon kan tillhandahålla
tjänsterna, säger Lars-Gunnar Larsson,
programledare för VINNVÄXT.
Han vill också lyfta fram en del dolda
förutsättningar som fi nns i regionen.
– Universitetet är duktigt på både
pen blir antagligen de nya pensionärerna.
Samhället kommer inte att kunna erbjuda
dem samma vård som i dag. Men de har
gott ställt, 90 procent av kapitalbildningen
fi nns hos dem som är över 55 år, och de är
beredda att betala för att få ett bättre liv.
Ytterligare ett mål är att Östergötland ska
bli en föregångsregion – i alla avseenden.
– Det blir vi genom att ha offentliga
aktörer som deltar i utvecklingssamverkan
och upphandlar i ett tidigt skede. Men vi
vill också visa omvärlden att invånarna som
konsumenter är tidigt ute med att köpa
framtidens varor för bättre hälsa, säger
medicin och teknik. Hela regionen är
dessutom framstående inom vård och
omsorg. De arbetar också inom områden
som inte anses så ”fi na”, som gym och
hälsokost, framhåller Lars-Gunnar Larsson
som ser detta som ett område som
kan kompensera delar av den minskning
av arbetstillfällen som sker inom
fl ygindustrin.
– Vi ser att det nu fi nns en stark
politisk förankring att satsa på hälsa och
vård. Sjukvården kommer dessutom att
bli allt mer intresserad av förebyggande
vård. Och människor är numera beredda
att betala själva för allt från operationer
till övervakning över nätet, säger han.
9
VINNOVANYTT
6· 2005

FOKUS: ERGONOMI
10
VINNOVANYTT
6 · 2005
Ergonomi läggs in redan på
Att överlåta ergonomi enbart till ergonomer
kan stå ett företag dyrt.
Volvo Powertrain har i ett VINNOVAstött
samarbete med Arbetslivsinstitutet
utvecklat ett arbetssätt där ergonomi
integreras redan i planeringsstadiet.
TEXT: TOMAS ERIKSSON
BILD: VOLVO POWERTRAIN
Volvo Powertrain i Skövde skulle 2002
lägga om delar av sin produktion från parallella
arbetsstationer, den så kallade ”Uddevallamodellen”,
till en lina. Volvo Powertrain
hade, som många andra industriföretag,
problem med förslitningsskador inom
monteringen.
– Vi kontaktade Arbetslivsinstitutet
eftersom vi ville förbättra kompetensen hos
våra produktionstekniker i ergonomiska frågor,
säger Leif Olsson, då monteringschef
vid Volvo Powertrain i Skövde.
På Arbetslivsinstitutet togs erbjudandet
emot med glädje av professor Jørgen Winkel
och Patrick Neumann, då doktorand
i designvetenskap. Det blev vad parterna
kallar en vinn/vinn-situation.
– De fi ck en inblick i vårt arbete som
inte någon haft förut. Samtidigt fi ck vi ta
del av deras forskning, säger Leif Olsson
vid Volvo.
För Arbetslivsinstitutet var detta ett
gyllene tillfälle att få ett stort företag att
bygga upp rutiner för bättre produktionsergonomi.
– Normalt ser man ergonomi som en
fråga för företagshälsovården. Vi ville få
dem att förstå att alla beslut som fattas i
företagsledningen får ergonomiska konsekvenser.
En ny motor börjar man skapa
5-10 år innan den kommer ut på marknaden.
Redan där ska man ha ett ergonomitänkande.
Inte bara för att det är en humanfråga,
utan också för att undvika att man i
efterhand måste lappa ihop ett system. Då
blir det tidskrävande, dyrt och sällan bra,
förklarar Jørgen Winkel.
Säkerställer konkurrenskraft
Patrick Neumann ville i sitt arbete visa att
ergonomi är en systemfråga, inte en fråga
för individen.
– Det traditionella perspektivet är att
fokusera på individ och arbetsplats. Men
varifrån kommer problemet? Jag anser att
det är kopplat till designprocessen. Därför
måste ergonomi vara integrerat i utvecklingsarbetet
och man måste se ergonomi
som ett sätt att säkerställa konkurrenskraft,
menar han.
Arbetslivsinstitutet var från början skeptiskt
till Volvos idé om att ersätta arbetsstationer
med en lina, men ändrade delvis
åsikt under arbetets gång.
– Det går faktiskt inte att säga att det
ena systemet är bra och det andra dåligt.
Båda systemen har för- och nackdelar, också
ur en ergonomisk synvinkel, säger Patrick
Neumann.
Hybrid med två linor
Resultatet av samarbetet blev en hybrid med
två parallella linor, där cykeltiderna varierar
mellan linorna för att få en större variation i
arbetsinnehållet.
– Det ger en större fl exibilitet och fl er
möjligheter att laborera med cykeltiderna än
om man bara kör med en lina, säger professor
Jørgen Winkel.
I dag sitter dessutom Volvos ergonomer
med i planeringsarbetet.
– När vi börjar titta på en ny motor så
ska det självklart vara en konkurrenskraf-

När Volvo Powertrain i dag skapar en ny motor fi nns ergonomer med på
planeringsstadiet. Motorerna ska inte bara vara snabba och starka, de
ska också vara produktionsanpassade.
ritbordet
tig produkt utifrån prestanda och ekonomi. Men nu spikar
vi redan i laboratoriefasen vissa riktlinjer så att produkten
också är produktionsanpassad, säger Leif Olsson vid Volvo.
Alla parter är nöjda med samarbetet – ergonomer, ekonomer
och tekniker. Men Leif Olsson knorrar lite över att man
inte hittat den perfekta avvägningen mellan ekonomi och
ergonomi.
Jobba kvar till pensionen
– Vi har verkligen försökt att skapa en kalkylmodell för att få
fram den bästa ergonomiska/tekniska lösningen. Dit har vi
inte kommit än, det är den enda lilla besvikelse jag har av det
här projektet.
Samtidigt tror han att det här är det arbetssätt som kommer
att leda fram till en vision han länge haft.
– Den visionen är enkel, jag vill att våra montörer ska
kunna jobba kvar på sitt jobb ända till pensionen.
På Arbetslivsinstitutet är man glada över att ha satt igång
ett nytt sätt att tänka.
– Volvo är viktiga som referens för tillverkningsindustrin,
jobbar de på ett sätt vill andra göra likadant. Både Scania och
Saab Personbilar har varit nyfi kna på vad som är på gång,
säger Jørgen Winkel. ■
Fotnot: Arbetet fi nns beskrivet i broschyren Ergonomi och effektiva
produktionssystem som fi nns utlagd på
www.arbetslivsinstitutet.se/publikationer
FOKUS: MULTIMEDIA
Mobil multicasting
testas på studenter
Under hösten har studenter vid KTH i Stockholm och
Växjö universitet fått mängder av information på sina
mobiltele foner. Det ingår i ett svenskt-israeliskt multicasting-projekt.
TEXT: SANNA BERG
MUSIS (Multicast Services and
Information in Sweden) är namnet
på ett samarbetsprojekt mellan
TeliaSonera, Stockholms stad,
Växjö universitet och Bamboo
MediaCasting, ett israeliskt företag
specialiserat på mobil multicasting.
Syftet är att identifi era, utveckla
och utvärdera ett antal multimediatjänster
som kan skickas till
studenter över det mobila nätet
med hjälp av multicastingteknik,
en metod att leverera multimedial
information till stora användargrupper
utan att få överbelastning
i det mobila nätet.
Bamboos plattform tillsammans
med mjukvara utvecklad inom
MUSIS-projektet gör att det går att prenumerera
på tjänster och nyheter och få dessa sända över TeliaSoneras
GPRS-nät med hjälp av multicastingtekniken. Informationen
som skickas till telefonerna laddas ned i bakgrunden,
vilket innebär att det går att använda telefonen samtidigt som
nedladdningen sker.
TV- och radionyheter
De tester som har genomförts inom projektet är bland de första
multicastbaserade mobila tjänsterna i Sverige. I testerna på KTH
och Växjö universitet har studenterna provat tjänster som musik,
underhållningsvideo, information om studentaktiviteter, föreläsningsanteckningar
(inklusive video och ljud) och kursinformation.
Dessutom testades TV- och radionyheter vid universitet i
Växjö i ett samarbete med bland annat TV4 Sydost och den
tyska TV-kanalen Deutsche Welle.
– Med vår forskning identifi erar vi nya sätt att ta till sig
information och stödja lärandet, likväl som nya affärsmöjligheter.
Men det är telekom- och mediebranschens uppgift att få fram
nya affärsmodeller för att göra dem ekonomiskt gångbara, säger
Marcelo Milrad, ansvarig forskare för MUSIS-projektet vid
Växjö universitet.
MUSIS är delvis fi nansierat av VINNOVA och israeliska Matimop
som en del av det svensk-israeliska forskningsprogrammet
SIBED. ■
11
VINNOVANYTT
6 · 2005

12
VINNOVANYTT
6 · 2005
INNOVATION
Nya vägar att
simma rätt i bildhavet
Hur hittar man bland 800 000 digitala
bilder?
Sökord kan förstås fungera, annars
får man bläddra. Men nu har forskare
vid Linköpings universitet skapat en ny
sökmotor som ska hitta rätt i bildhavet.
TEXT: TOMAS ERIKSSON
BILD: BO REINERDAHL
ImBrowse heter sökmotorn som använder
bildens innehåll som sökparametrar. Det
kan röra sig om färger eller olika detaljer.
– Man läser in en liknande bild som den
man söker. Sökmotorn läser exempelvis av
hur många bildpunkter det fi nns av en viss
färg eller texturer som små eller stora detaljer
eller graden av variationer i bilden, berättar
Reiner Lenz på Institutionen för teknik och
naturvetenskap vid Linköpings universitet.
Det var i ett samarbete med Matton bildbyrå
som universitetet skapade ImBrowse.
Matton behövde hjälp med en bra och
snabb metod för att hitta bilder i sin bildbank
med 700 000–800 000 bilder.
– Matton arbetar nu på en egen version
där man integrerar både sökord och visuella
egenskaper, säger Reiner Lenz.
På Linköpings universitet håller man
nu på med att utveckla algoritmerna till
sökmotorn.
– Vi vill hitta vad vi ska mäta för att bli
mer effektiva och ta fram bra beräkningsmetoder
för att snabbt få fram bilderna,
berättar Reiner Lenz.
Det fi nns en stor marknad för den här
typen av system.
– Dels en hemmamarknad när man ska
leta efter bilder man inte hittar på en dator.
Det är också en metod att skapa fi lter för
att spärra oönskade webbsidor som porr.
Liknande metoder kan också användas för
intelligent framåt- och bakåtspolning av en
videofi lm, säger Reiner Lenz.
– I framtiden kan metoden bli ett komplement
till textbaserade sökmotorer som
Google och avancerade sökfunktioner blir
en väsentlig del i nästa generation operativsystem
som Microsoft Windows.
Och de många användningsområdena
gör att många jagar den ultimata sökmetoden.
– Vi vet att både IBM och Microsoft arbetar
med system som fungerar på liknande
sätt. Det fi nns också några små startupföretag
i USA och Europa som arbetar med
samma idéer. ■
FOKUS: ImBrowse
ImBrowse är ett tidseffektivt
färgbaserat sökverktyg för
bildbaser.
1 Den gamla metoden att söka i
en bildbas bestod av att titta
igenom de fysiska bilderna.
2 Den förbättrade metoden bestod
av ett digitalt register där varje
bild har fått ett antal beskrivande
sökord. Söktiden blev därmed
kraftigt decimerad.
3 Den nya metoden är ett ytterst
snabbt och kreativt komplement
som bygger på att ImBrowse
själv går igenom bildbanken
och kategoriserar bilderna efter
färger och texturer. Kunden kan
därefter ange en egen bild (till
exempel på internet) och låta
ImBrowse föreslå bilder som
påminner om den kunden angett.
Vid ett test på en bildbas med
754 000 bilder hittades de 20
bäst matchande förslagen på
mindre än 1 sekund.

Skogens restprodukter
blir fordonsbränsle
Det är nästan bara cellulosan i ett
träd som kommer till nytta vid pappersmassatillverkning.
Men nu ska ett
projekt inom programmet Gröna material
från förnyelsebara råvaror skapa
fordonsbränslen och nya kemikalier
av restprodukter från pappersmassaindustrin.
TEXT: TOMAS ERIKSSON
Ett barrträd innehåller fyra huvudkomponenter:
cellulosa
hemicellulosa
extraktivämnen (som blir råtallsåpa i
sulfatmassaprocessen)
lignin
Cellulosan blir till pappersmassa. Efter att
cellulosan utvunnits har resten av trädet
eldats upp som bränsle i massafabriken.
Men i takt med högre oljepriser och en
accelererande växthuseffekt har intresset
för att förädla biprodukter från massatillverkningen
ökat. Företaget KIRAM, som
drivs av miljöentreprenören Lars Stigsson,
har tillsammans med Kappa Kraftliner i
Piteå arbetat fram ett antal nya återvinningsprocesser,
som kan fungera parallellt
med pappersmassetillverkningen.
– Mycket snart kommer vi att köra
igång första steget för att konvertera
råtallsåpa till fi nkemikalier onsite vid
Kappa Kraftliners massafabrik, berättar
Lars Stigsson.
– I första hand handlar det om upparbetning
av råtallsåpan till rena fett- och
hartssyror som är viktiga baskemikalier
för kemisk industri. Från fettsyrorna kan
man enkelt tillverka biodiesel. Med i
bilden fi nns också utvinning av sitosterol,
en viktig kolesterolsänkare som används i
funktionella livsmedel.
En ny intäktsström
Lars Stigsson berättar att det med dagens
massaproduktion vid Kappa Kraftliner i
Piteå handlar om en potential för produktion
av runt 15 000 ton biodiesel och 800
ton sitosterol per år.
– 15 000 ton biodiesel räcker för att
täcka bränslebehovet för vedtransporter
i regionen och till de båtar som kör pappersprodukter
från fabriken ner till övriga
Europa, säger Lars Stigsson.
– Samtidigt handlar det om en ny viktig
intäktsström för massabruken. Det här
konceptet kan tillämpas vid alla massafabriker
som tar emot barrträd – inte
bara i Sverige utan även i Finland, USA,
Kanada och Chile.
Biodiesel kan också utvinnas från ligninet
genom förgasning av svartluten.
Ett annat utvecklingsprojekt som drivs
av KIRAM och Kappa Kraftliner är att
FOKUS: GRÖNA MATERIAL
Kappa Kraftliners
anläggning i Piteå
blir snart tillverkare
av biobränslen.
Bränslet görs av
restprodukter från
pappersmassa-
tillverkning.
utvinna hemicellulosa från veden för tillverkning
av etanol som kan användas till
de allt mer efterfrågade etanolbilarna.
Curt Lindström, projektledare vid
Kappa Kraftliner berättar att ”kalkylerna
ser väldigt bra ut”.
– För oss handlar det om att tjäna mera
pengar genom att göra ett mer avancerat
arbete i fabriken som kompletterar pappersproduktionen.
Men kunskapsframtagandet
tar tid. I en så här kapitaltung
industri måste man ha mycket på fötterna
innan man gör en förändring, förklarar han.
Både Lars Stigsson och Curt Lindström
betonar miljöaspekten, både globalt och i
företaget.
– Solen är drivmedlet och träden ingår
i det naturliga kretsloppet, säger Lars
Stigsson.
Oljepriset viktigt
Curt Lindström ser också hur arbetet med
att upparbeta råtallsåpan ger en bättre
kemikaliebalans i Kappas anläggning.
Det fi nns egentligen bara en riskfaktor i
det här projektet, menar Lars Stigsson vid
KIRAM.
– Det skulle vara att oljepriset faller
ner till 1990-talets låga nivåer. Det är det
relativt låga oljepriset de senaste 20 åren
som gjort att arbetet med gröna kemikalier
och biobränsle inte kommit längre än det
är i dag, säger han. ■
13
VINNOVANYTT
6 · 2005

14
VINNOVANYTT
6 · 2005
KRÖNIKA · MATS SVEGFORS
Lysande framtid med
morgondagens bruk
från vår förstukvist överblickar vi brukssamhället:
smedjan, ladugården, förvaltarbostaden
och Långa Raden med smedernas gamla bostäder.
Bruket i Karmansbo grundades 1611. Det blev
med tiden ett av de större i Västmanland. Och
driften lades inte ned förrän i slutet av 1950-talet.
Det är svårt att översätta ”bruk” till andra
språk. Bruket var ett företag, en produktionsorganisation.
Men det var också en social organisation.
För att försörja produktionen med kunskap
och händer i Bergslagens glest befolkade bygder
krävdes det en social ordning. Med en sådan och
med produktionsanläggningarna placerade där
det inte bara fanns järnmalm utan också vattendrag
och skog, förelåg tillräckliga förutsättningar
för framgångsrik järnframställning. Det enda
” Hur skall vi förändra
välfärdens strukturer för
att kunna bevara dem?”
bidraget utifrån var tekniken, som hämtades hem
från det kontinentala Europa och senare England.
Det var den sociala komponenten i bruket som
var den riktiga innovationen. De andra komponenterna
– malmen, tekniken, energin från vattnet,
skogen för kolningen – fanns på andra håll. Men
det var den sociala ordningen som band samman
det hela och skapade inte bara ett helt produktionssystem
utan också ett innovationssystem.
Från det Karmansbo där jag lever en stor del av
min tid, och från de andra bruken i Bergslagen,
hämtades modellen till det moderna Sveriges
välfärd. Staten och kommunerna bidrog med de sociala arrangemangen – utbildning,
arbetslöshetsunderstöd, sjukförsäkring och pensioner – som formade
förutsättningarna för en effektiv industriproduktion. Politikens uppdelning i
”offentligt” och ”privat” har väl sin rationalitet. Men den döljer hur saker och
ting hänger ihop och varur vi rimligen måste hämta kraften för den framtida
utvecklingen av svensk ekonomi.
Finessen med begreppet ”innovationssystem” är att det just riktar uppmärksamheten
mot hur saker och ting hänger ihop. Visst gynnas produktionen av
låga skatter för innovatörer. Men fi nns inte arbetskraften med rätt kompetens
så blir det inte mycket av produktionen. Och om vi inte bevarar förtroende
i samhället genom väl fungerande sociala system så kommer det inte att bli
mycket investeringar i vår kalla nord. Förstår vi inte hur samspelet fungerar
– och hur de olika komponenterna var för sig ständigt förändras – kommer
vi inte att kunna förstå hur samtliga komponenter hela tiden måste utvecklas
för att systemfunktionen skall kunna bevaras. Vi kommer heller inte att känna
vinddraget när möjligheternas fönster plötsligt öppnas för oss.
I annat sammanhang leder jag en utredning om morgondagens samhällsorganisation.
Den handlar om just detta. Hur skall den struktur som vi har
hämtat mönster till från Bergslagens bruk utvecklas? Eller annorlunda uttryckt:
Hur skall vi förändra välfärdens strukturer för att kunna bevara dem?
Frågan är alltid aktuell. Men i en tid när länder i Asien – Kina och Indien
inte minst – snabbt utvecklar sin industriproduktion sätts frågan om vår egen
systemutveckling på sin spets. Risken för att tappa position är uppenbar.
Produktion fl yttar ut från Sverige. Men möjligheterna att vinna position är
om möjligt ännu större. Vi har sedan många hundra år just tillverkat investeringsvaror.
Men måhända än mer: Vi har haft en sammanhållen syn på hela
produktions- och innovationssystemet.
Förstår vi våra egna fördelar kan vi se fram mot härliga tider, lysande tider.
Mats Svegfors är landshövding i Västmanlands län. Han var tidigare chefredaktör
för Svenska Dagbladet och dessförinnan bland annat statssekreterare i
den borgerliga regeringen på 80-talet.

Ett steg tillbaka
mot framtiden
Efter tolv år som rektor för Luleå Tekniska
universitet har Ingegerd Palmér
börjat som rektor vid Mälardalens
högskola.
Det är lite som att börja om från början,
skolan befi nner sig ungefär i där
högskolan i Luleå befann sig 1994.
Men Mälardalen får en betydligt mer
erfaren rektor än vad Luleå fi ck.
TEXT: TOMAS ERIKSSON
FOTO: MELKER DAHLSTRAND
Att utveckla ta-för-sig-samheten är en av
den svenska utbildningens viktigaste punkter
just nu, enligt Ingegerd Palmer.
– Man kan kalla det entreprenörskap,
men det handlar inte så mycket om att
starta företag utan om att vara drivande
och ta ansvar och initiativ. Det gäller inom
alla områden och en av högskolans uppgifter
måste vara att rusta studenterna för
ett yrkesliv som kommer att vara mycket
varierande och där man tvingas att ställa
om sig ett antal gånger. Det innebär också
att man själv måste ansvara för att skaffa
sig nya kunskaper, säger hon.
Ingegerd Palmér har själv gett prov på
just de egenskaperna under sin karriär.
Hon är uppväxt i Luleå. Pappa var murare
PORTRÄTT
NAMN: INGEGERD PALMÉR.
POSITION: REKTOR VID MÄLARDALENS
HÖGSKOLA SEDAN 15 OKTOBER.
INTRESSEN: OPERA, TEATER, LITTERATUR.
FAMILJ: SAMBO MED KLAS CEDERWALL,
PROFESSOR EMERITUS PÅ KTH. TVÅ
VUXNA DÖTTRAR OCH ETT BARNBARN.
och mamma var hemmafru. Efter femårig
realskola – med skolavgifter – och gymnasium
fl yttade hon till Stockholm för att
läsa matematik vid universitetet.
– Jag disputerade 1974 som den första
kvinnan i matematik vid Stockholms
universitet och den femte i landet, berättar
Ingegerd Palmér.
Med tårar i ögonen
Hon blev sedan undervisande lektor vid
KTH. Där fi ck hon med tiden allt större
ansvar och blev till slut vice rektor. Men
1994 fl yttade hon hem till Norrbotten
igen. Nu som rektor för det som då var
Högskolan i Luleå.
– Det var roligt och väldigt speciellt. Ett
15
VINNOVANYTT
6· 2005

16
VINNOVANYTT
6 · 2005
Ingegerd Palmér funderar ibland över vad högskolans matematikundervisning borde innehålla,
och hur man kan överföra operans kvalitetsdiskussioner till akademin.
gammalt kommunalråd kom med tårar i
ögonen och berättade hur roligt det var att
en Lule-fl icka blivit rektor. Och när jag
såg att skolan var uppbyggd av KTH- och
Chalmersfolk, jag tror att två av 50 professorer
var från Norrbotten, så förstår jag
honom, berättar Ingegerd Palmér.
– Själv visste jag från början att det var
ett roligt jobb. Men jag upptäckte snabbt att
det också var roligt att komma hem. Och
att det fanns en stor fördel i att dela bakgrund
och erfarenheter med de personer ute
i regionen som jag skulle samarbeta med.
Polhem och MiMeR
1997 blev skolan ett tekniskt universitet
där det riktigt nya var en fi losofi sk fakultet.
En strategi har varit att skapa styrka genom
synergier över traditionella gränser.
– Ett exempel är att vi lyckades knyta
samman vård och distansöverbryggande
teknik så att man kan ge bra vård på distans
i Norrbotten, bra både för dem som
behöver vård och för dem som ska ge den,
säger Ingegerd Palmér.
Efter tolv år överlämnade Ingegerd Palmér
ett lärosäte som var dubbelt så stort
som det hon tog över. Det fi nns förstås
många saker som hon är stolt över att ha
uträttat i Luleå. Hon ger ett par exempel.
– Vi har bedrivit ett mycket omfattande
ledarskapsprogram där 150 personer
deltagit. Det har drivit på utvecklingen
på skolan. Sedan har våra två kompetenscentra
– Polhemslaboratoriet och MiMeR
– som VINNOVA ansvarar för utvecklat sig
väl. Den modellen där ett forskningscentrum
samspelar med näringslivsforskning
tror jag mycket på.
Den 15 oktober satte hon sig i en ny
rektorsstol. Den här gången i Västerås.
– Jag tycker det är så roligt att vara
rektor och jag tyckte att det var för tidigt
att pensionera mig, säger Ingegerd Palmér
som i tidningsintervjuer berättat att hon är
stolt att ha fått ett nytt rektorsjobb vid 59
års ålder.
– Jag är en bättre rektor i dag än någonsin,
men det fi nns en så stark åldersfi
xering. I dag har jag bra erfarenheter, jag
har en utvecklad ledarskapsfi losofi och
väl utvecklade tankar om hur högskolan
ska gå framåt. Jag tror på att man ständigt
kan lära sig saker, det är ju högskolans
affärsidé, haha.
Kunskap som ska användas
Mälardalens högskola befi nner sig, enligt
Ingegerd Palmér, lite i samma position
som högskolan i Luleå gjorde när hon kom
dit.
– Bland annat genom att skolan är
inriktad på kunskap som ska användas, det
gillar jag. Sedan fi nns det ett väl utvecklat
samarbete med näringsliv och kommuner,
säger hon.
– Däremot är väl inte läget för att bli ett
tekniskt universitet så gynnsamt. Därför
har diskussioner startats om ett nära samarbete
med Örebro universitet.
– Sedan är Mälardalen en mer dynamisk
region än Norrbotten, även om det på
senare år fi nns en lovande utveckling i basnäringarna
i norr. Men visst fi nns mycket
att göra för att knyta ihop regionens städer;

Stockholm, Västerås, Uppsala, Eskilstuna
och kanske ända bort till Örebro. Det
handlar fortfarande om infrastruktur som
gör att man lättare och snabbare kan ta sig
mellan städerna.
Men en sak som skiljer sig i dag från
1994 är studenterna.
– I framtiden räknar man med att 50
procent av befolkningen ska ha högskoleutbildning.
Det ger en bredare studentgrupp
vilket i sin tur kräver en annan
pedagogik, en pedagogik som utnyttjar att
studenterna är så olika som de är, menar
hon.
Men det är också dags att se över
innehållet i utbildningen, säger Ingegerd
Palmér. Exempelvis inom hennes eget
område matematiken.
– Det vore nyttigt att fundera över vad
innehållet i matematikundervisningen för
ingenjörer ska vara. Till en del används
matematik också för att lära studenterna
analytiskt tänkande. Men det kan fi nnas
bättre sätt att lära sig det, företag jobbar
exempelvis på andra sätt och det borde vi
titta på.
– Men vi borde också ställa oss frågan:
vilka matematikkunskaper behöver en
ingenjör i dag? Vi vet inte riktigt, utan
fortsätter som tidigare, påpekar hon.
Får inte misslyckas
Ingegerd Palmér hyllar det svenska ingenjörskunnandet.
– Det fi nns många duktiga människor
och vi är så duktiga på forskning och problemlösning
att vi borde kunna dra större
fördelar av det, säger hon.
Hon tycker inte heller att Sverige får
ut allt vad landet borde av innovationssystemen.
– Framförallt saknas det riktiga
riskpengar i det tidiga skedet. De fl esta fi -
nansiärer har fl yttat sig längre fram där det
är lite säkrare. Det innebär att många inte
får pengar för att testa nya idéer. Och inte
heller stöd eller stimulans, anser hon.
– Vi får inte heller ut vad vi borde
av forskningen, sett i ett internationellt
perspektiv. Jag tycker att det fi nns för lite
pengar till fri forskning. Och man får inte
misslyckas för då får man inga pengar
nästa gång.
” Min önskan är att nätuniversiteten ska bli vad
Hermods och NKI var på 1950-talet.”
Sedan anser hon, som de fl esta bedömare,
att Sverige har för få mellanstora
företag.
– Jag har ingen bättre lösning på det
problemet än någon annan. Men uppenbarligen
fi nns det en fl askhals i systemet
som gör att små företag inte växer.
Nya Hermods
Växer gör däremot antalet som studerar vid
Sveriges nätuniversitet. Ingegerd Palmér
är styrelseordförande i myndigheten för
nätuniversiteten. Nu, när den interaktiva
tekniken fi nns spridd i Sverige, kommer
nätuniversiteten att förändra högskole-
Sverige, säger hon.
– Skillnaden mellan campusundervisning
och distansundervisning är inte
längre så stor. Det gör att det blir lättare
att uppnå det livslånga lärandet, man kan
PORTRÄTT
gå in och ta en kurs utan att det blir så dramatiskt,
säger hon.
– Min önskan är att nätuniversiteten ska
bli vad Hermods och NKI var på 1950talet,
där man kunde ta kurser på kvällarna
för att fylla på kunskaper och få en bättre
grund att stå på. Glädjande nog ser vi att
de attraherar många med en okonventionell
bakgrund som dessutom inte har
möjlighet att ta sig till en högskoleort.
Kungliga Operan
För några år sedan fi ck Ingegerd Palmér
ett erbjudande från dåvarande kulturminister
Marita Ulvskog som hon inte kunde
säga nej till. Sedan den dagen sitter hon i
Kungliga Operans styrelse. Och det fi nns
fl er likheter med det arbetet och jobbet på
en högskola än man kan tro, eftersom det
handlar om att lägga ramarna för arbetet
utan att peta i det konstnärliga.
– Men mest spännande med Operan är
kvalitetsdiskussionerna, där har vi mycket
att lära i akademin. Vad menar vi med
kvalitet? Och hur talar vi om det? Sedan
gillar jag att det är upp till bevis varje dag
på scenen. Så skulle vi ha det på akademin
också. Studenterna har kommit till oss för
att få kunskap och vi borde spela en bra
föreställning varje dag.
Styrelseplatsen ger henne förstås många
möjligheter att besöka Operan och det är
ett av hennes stora fritidsintressen. Ett
barnbarn på tre år har dessutom blivit en
bonus i livet.
– Annars är jag ofta ute i skogen när jag
är ledig, fi nns det någon svamp försöker
jag leta reda på den. Jag behöver få vara
bara för mig själv, att vara rektor är ju att
hela tiden möta människor och prata,
lyssna, samtala, diskutera, argumentera,
förklara… ■
17
VINNOVANYTT
6 · 2005

18
VINNOVANYTT
6 · 2005
Internationell samverkan
för Sveriges bästa
DEN 25 OKTOBER ARRANGERADE vi vår årskonferens. Det var en stor uppslutning
och där diskuterades intensivt om Sveriges möjligheter i den alltmer
globaliserade världen.
Av vitalt intresse för Sverige som en framtida fortsatt stor kunskapsnation
är hur våra universitet och högskolor positionerar sig, då samspelet mellan
globaliserade företag och globaliserade forskningsmiljöer tar ett allt fastare
grepp om utvecklingen. Ett exempel på detta kom från Erkki Ormala, Nokias
utvecklingschef, som berättade om hur Nokia samarbetar med över hundra
universitet världen över. Han framhöll tydligt att för att fi nnas bland dessa i
framtiden behöver de nordiska lärosätena bli starkare och synligare.
SÅ, HUR FÖRHÅLLER sig då VINNOVA till allt detta? Ja, det krävs ju att vi ökar
vårt internationella engagemang utan att tappa fokus på vårt nationella
uppdrag. Eftersom det är en hållbar tillväxt i Sverige som är vårt mål så
kräver det, i en globaliserad värld, att vi blir mer aktiva partners i olika
internationella sammanhang. Ett sätt är att förbättra samarbetet runt Östersjön
för innovationsmyndigheter och forskningsfi nansiärer för att stärka en
närliggande marknad. Ett annat är samverkan med starka forskningsmiljöer
runt om i världen, som på olika sätt bidrar till att stärka svenska forskningsmiljöers
möjligheter att synas i konkurrensen. Ett exempel är Stanforduniversitetet
där kraftfulla nätverk och belöningssystem är exempel på vinster
för svenska miljöer.
Sedan fi nns ett antal internationella organisationer där vi kan agera med
olika kraft. Ett exempel är TAFTIE, The Association for Technology Implementation
in Europe, som är ett samarbete mellan innovationsmyndigheter i
Europa. Nästa år kommer Sverige/VINNOVA att vara ordförande för det och på
VINNOVA SYNS
Under Framtidsveckan på Tekniska Mässan
nyligen diskuterade Claes de Nergaard, VD
Industrifonden, Per Eriksson, GD VINNOVA och
Peter Holmstedt, VD Innovationsbron, hur de
tre organisationerna planerar att jobba tillsammans
framöver.
Alla var ense om att det gäller att göra det
enkelt och tydligt för dem som är i behov av
tidig fi nansiering. Det stod klart att de tre
organisationerna nu börjar hitta samarbetsformerna
och ser sin tydliga roll i samspelet dem
emellan, något som bådar gott för framtiden.
Det viktiga är att det fi nns naturliga och tydliga
övergångar mellan olika typer av fi nansieringsformer
som de tre olika organisationerna
erbjuder.
ledning
Per Eriksson,
generaldirektör, och
Karin Markides, vice
generaldirektör för
VINNOVA.
agendan står då bland annat ett ökat fokus på det arbete kring additionalitet,
dvs mervärdet av våra insatser, som redan påbörjats. Det överensstämmer
med vårt synsätt att våra insatser är investeringar som bör följas och
utvärderas. Målet med det arbetet är att utveckla metoder att mäta det
mervärde myndigheter som VINNOVA tillför innovationssystemen och
därigenom tillväxten i landet.
UTÖVER DESSA MER SPECIFIKA internationella samarbeten VINNOVA engagerar
sig i är globaliseringen redan idag tydlig i fl era av våra nationella
program. Vi fi nansierar till exempel en del olika forskningsprojekt som bland
annat försöker identifi era drivkrafter bakom globaliseringen och vilka effekter
detta har på svenska företag. VINNOVAs chef för Avdelningen för innovationssystemanalys,
Göran Marklund, är just nu tjänstledig för att forska på just
detta tema i Washington.
SAMMANTAGET KONSTATERAR VI att den globala/internationella aspekten är
viktig för utvecklingen på alla plan och vi gör vad vi kan för att följa med
och ha en tydlig roll i den utvecklingen. En konkret händelse i det europeiska
sammanhanget är att från och med 1 januari 2006 välkomnar vi EU/FoUrådet
i VINNOVAs verksamhet. Då blir det möjligt att ytterligare förstärka våra
positioner inom EU och att tillsammans med andra nationella aktörer öka och
synliggöra det svenska deltagandet i olika europeiska program.

På den här sidan kan du läsa om kommande aktiviteter och tips på
saker att kolla in. Färskaste informationen fi nns förstås på nätet:
www.VINNOVA.se. Tips tas välkommet emot på vinnovanytt@VINNOVA.se.
EVENEMANG
JANUARI
10 Vem får bidra till tillväxten? En fråga om att bryta
mönster. En workshop i Stockholm om jämställdhets- och
integrationsperspektiv på lokalt och regionalt tillväxtarbete.
Bland annat presenteras analyser av tillväxtavtal,
program och strategier. www.arbetslivsinstitutet.se
11–12 Transportforum. En mötesplats i Linköping för forskare
och transportsektorns många aktörer, där de får ta del av
senaste forskningsrönen, byta erfarenheter eller diskutera
aktuella frågor inom transportområdet. www.vti.se
17–18 Energi, IT och Design. En konferens i Eskilstuna som
be-handlar frågor av teknisk, ekonomisk och politisk natur
som har lösningar baserade på IT, god design samt kunskap
om användarbeteende för att stödja såväl producenter som
konsumenter att träffa medvetna val i sin energianvändning.
www.stem.se
19–20 Innovation and Growth in a Globalising Economy – Patterns,
Processes and Policys. Ett svenskt-amerikanskt
seminarium i Stockholm med VINNOVA som värd. Det blir
en kunskapsbaserad dialog om policy för innovation och
entreprenörskap och potentialen för FoU i framtida tillväxt
och konkurrenskraft. Bland andra deltar Charles Wessner,
The National Academies, Luc Soete, University of Maastricht
och Göran Marklund, VINNOVA/ITPS. www.VINNOVA.se
25–26 Småföretagsdagarna. Forum för småföretagsforsknings
årliga evenemang i Örebro. Bland deltagarna fi nns
näringsminister Thomas Östros, Kjell-Olof Feldt, Hans
Karlsson, LO och Maud Olofsson, centerpartiet. www.fsf.se
aktuellt
LÄSTIPS
Kompetensutveckling i små- och medelstora företag
– SMF. Rapporten behandlar ett område av stort intresse
för NUTEK, VINNOVA och Riksföreningen för E-kompetens
(REK). Samtliga ser kunskaper, lärande och kunskapsöverföring
som viktiga förutsättningar för näringslivs-
och samhällsutveckling. Rapporten har sin grund i en
konferens med nämnda organisationer som initiativtagare. Beställ på
www.VINNNOVA.se
State of the Region Report 2005 – Competitiveness
and Cooperation in the Baltic Sea Region. Detta är
den andra State of the Region-rapporten framtagen
inom nätverket Baltic Development Forum. Den visar
bland annat att länderna i regionen är fortsatt mycket
intresserade av att samarbeta i många frågor för att
stärka regionens konkurrenskraft. EU:s utvidgning har förändrat regionen
till det bättre, men det har inte gjort det regionala samarbetet mindre
viktigt. Beställ rapporten på www.VINNOVA.se
IT Security in the USA, Japan and China. En studie av initiativ och
trender inom policy, FoU, industri och teknologi på IT-säkerhetsområdet.
Beställ på www.VINNOVA.se
DVD-TIPS
The Future of Innovation Journalism. Inom ramen för
VINNOVAs program för Innovationsjournalistik i samarbete
med Stanford University hölls tidigare i år ett
rundabords-samtal med bland andra experter som Vint
Cerf, ”father of the Internet”, Amy Bernstein, Business
2.0, Lee Bruno, Red Herring, Anders Lotsson, Computer
Sweden, Harry McCracken, PC World, Tony Perkins,
AlwaysOn Network, Jan Sandred, Biotech Sweden/VINNOVA, Charles
Wessner, The National Academies och professor Stig Hagström, SCIL
Stanford University. Moderator var programmets ledare David Nordfors.
Diskussionerna fi nns samlade på en DVD som kan beställas på
www.VINNOVA.se
19
VINNOVANYTT
6 · 2005

Returadress: VINNOVA, 101 58 STOCKHOLM
NY GIS-TJÄNST GER
NY DIMENSION PÅ ARBETE
Statliga myndigheter är duktiga på att
producera tabeller och diagram. Nu kan en
del av dem också beskriva sin verksamhet i
en geografi sk dimension på webben. Detta
genom en ny GIS-tjänst i VINNOVAs ITplattform,
den IT-plattform som används av
sju myndigheter för sin dagliga IT-drift.
– Många fi nansierande myndigheter har
ett behov av att visa hur man satsar sina
resurser i olika delar av landet. Med denna
plattform kan man låta externa användare
själva söka efter och göra egna sammanställningar
av hur en myndighets insatser
och resultat fördelar sig i ett geografi skt
perspektiv. Det kan exempelvis vara ett sätt
att visa samband mellan satsade resurser
och tillväxt, säger Per-Åke Andersson, ITchef
på VINNOVA.
Historiska museet är en av de myndigheter
som redan har börjat använda GISplattformen,
men då för att redovisa
fyndplatser för sina föremål.
– Man kan enkelt söka efter bronsåldersfynd
eller historiska fynd och fyndplatser i
sin hemkommun och i bästa fall få upp
bilder på enskilda föremål direkt via
webben, berättar Per-Åke Andersson.