Handbok i radiotrafik för radiooperatör med ... - Viestintävirasto
Handbok i radiotrafik för radiooperatör med ... - Viestintävirasto
Handbok i radiotrafik för radiooperatör med ... - Viestintävirasto
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1<br />
<strong>Handbok</strong> i radiotrafi k<br />
<strong>för</strong> <strong>radiooperatör</strong> <strong>med</strong><br />
kusttrafi kcertifi kat
TILL LÄSAREN<br />
<strong>Handbok</strong>en i radiotrafi k <strong>för</strong> <strong>radiooperatör</strong>er <strong>med</strong> kusttrafi kcertifi kat är främst avsedd som självstudiematerial<br />
<strong>för</strong> fritidsbåtmänniskor som <strong>för</strong>bereder sig <strong>för</strong> Radioexamen <strong>för</strong> kusttrafi kcertifi kat<br />
(SRC). <strong>Handbok</strong>en beskriver det maritima VHF-systemet samt det digitala selektivanropssystem<br />
som ingår i VHF-systemet. Några andra radiosystem som ingår i GMDSS-nödsystemet behandlas<br />
kortfattat.<br />
Innehållet i handboken bygger på internationella radiotrafi k<strong>för</strong>eskrifter och fi nländsk lagstiftning.<br />
<strong>Handbok</strong>en ersätter den tidigare <strong>Handbok</strong>en i radiotrafi k <strong>för</strong> <strong>radiooperatör</strong>er <strong>med</strong> kusttrafi kcertifi -<br />
kat som Tele<strong>för</strong>valtningscentralen publicerat år 2000.<br />
<strong>Handbok</strong>ens information utgör även en del av de kunskaper som krävs vid radioexamen <strong>för</strong> högsjöskeppare<br />
(LRC).<br />
2
Innehålls<strong>för</strong>teckning<br />
1. Allmänt om nödradiosystem inom sjöfarten 6<br />
2. Allmänt om maritima vhf-system 6<br />
3. Fartygsradiostation 6<br />
4. Erforderliga tillstånd och certifi kat 6<br />
4.1 Tillstånd <strong>för</strong> fartygsradio 6<br />
4.1.1 Anropssignal 7<br />
4.1.2 Giltighet och <strong>för</strong>nyelse av ett fartygs radiotillstånd 7<br />
4.1.3 Tillståndsavgift och uppsägning av tillståndet 7<br />
4.2 Behörighetsbevis som krävs av ett fartygs <strong>radiooperatör</strong> 7<br />
4.2.1 Behörighetsexamen 8<br />
4.2.2 Tidigare behörighetsbevis 8<br />
5. Maritima VHF-radiotelefoner 8<br />
5.1 Egenskaper 8<br />
5.2 Reglage 9<br />
5.3 Maritima VHF-radiotelefoners räckvidd 10<br />
6. Digitalt selektivanrop, DSC 10<br />
6.1 Syftet <strong>med</strong> digitalt selektivanrop 10<br />
6.2 Sjöradionummer 11<br />
6.3 DSC-utrustning 11<br />
6.4 Användning av nödlarmsknappen (Distress-knappen) 12<br />
6.4.1 Snabbsändning av nödlarm 13<br />
6.5 VHF-DSC-utrustningens egenskaper (apparatklasser) 13<br />
7. Installation av radiotelefon och DSC-utrustning på fartyg 13<br />
8. Maritima VHF-kanaler 13<br />
8.1 Maritima VHF-kanalers användningsområden 13<br />
8.2 Simplex- och duplexkanaler 14<br />
8.3 Kanal 70 14<br />
8.4 Kanal 16 14<br />
8.5 Internationella trafi kkanaler 14<br />
8.6 AIS-kanaler 14<br />
8.7 Kanaler <strong>för</strong> fritidsbåtar och fi skebåtar 15<br />
9. Vakthållning på maritima VHF-kanaler 15<br />
9.1 Radiovakthållning på fartyg 15<br />
9.2 Kustradiostationernas vakthållning 16<br />
9.2.1 Det centrala kustradiostationsnätet 16<br />
9.2.2 Enskilda kustradiostationer 16<br />
9.2.3 Maritima VHF-nät inom insjöområden 16<br />
9.2.3.1 Saimens säkerhetsradionät 16<br />
9.2.3.2 Övriga insjöområden 16<br />
3
10. Anvisningar <strong>för</strong> radiotrafi ken 16<br />
10.1 Hänsyn till annan trafi k 16<br />
10.2 Sändningens saklighet 16<br />
10.3 Anrop och svar <strong>med</strong> tal 16<br />
10.4 Anrop och svar <strong>med</strong> DSC 17<br />
10.5 Bokstaveringsalfabetet 17<br />
10.6 Val av sändningseffekt 17<br />
10.7 Test av DSC-apparat 17<br />
10.8 Obefogade nödlarm 17<br />
10.9 Direkt radiotelefontrafi k mellan fartyg 18<br />
10.9.1 Anropskanal 18<br />
10.9.2 Trafi kkanaler 18<br />
10.9.2.1 Fritidsbåtars trafi kkanaler 18<br />
10.9.2.2 Fiskebåtars trafi kkanaler 18<br />
10.9.2.3 Trafi kkanaler <strong>för</strong> fartyg i handelssjöfart 19<br />
10.9.3 Exempel på anrop och kanalval 19<br />
10.10 Samtal till allmänna telenätet (telefonnätet) 19<br />
10.10.1 Allmänt 19<br />
10.10.2 Samtal från ett fartyg till land 20<br />
10.10.3 Samtal från land till ett fartyg 20<br />
10.10.4 Trafi klista 20<br />
10.11 Direkt <strong>för</strong>bindelse mellan ett fartyg och en kustradiostation 21<br />
10.11.1 Förbindelse från fartyg till kustradiostation 21<br />
10.11.1.1 Kontakt <strong>med</strong> telefoni 21<br />
10.11.1.2 Förbindelse <strong>med</strong> DSC 21<br />
10.11.2 Förbindelse från kustradiostation till fartyg 22<br />
10.11.2.1 Kontakt <strong>med</strong> telefoni 21<br />
10.11.2.2 Förbindelse <strong>med</strong> DSC 22<br />
11. Det nya nöd- och säkerhetssystemet – GMDSS 22<br />
11.1 Sjöområden i GMDSS-systemet 22<br />
11.2 Nödtrafi k <strong>med</strong> användning av digitalt selektivanrop (GMDSS) 22<br />
11.2.1 Nödlarm (distress alert) 22<br />
11.2.2 Sändning av nödlarm 22<br />
11.2.3 Nödlarmets kvittering (distress acknowledgement) 22<br />
11.2.4 Nödtrafi k 23<br />
11.2.5 Sändning av ett nödlarm <strong>med</strong> DSC <strong>för</strong> ett annat fartygs räkning (distress alert relay) 23<br />
11.2.5.1 En kustradiostation sänder nödlarm på ett nödställt fartygs vägnar 23<br />
11.2.5.2 Ett annat fartyg sänder nödlarm på ett nödställt fartygs vägnar 23<br />
11.2.6 Undvikande av obefogade nödlarm 23<br />
11.3 Iltrafi k (GMDSS) 24<br />
4
11.4 Varningstrafi k (GMDSS) 24<br />
11.5 Övrig utrustning som ingår i GMDSS-systemet 24<br />
12. Det tidigare nöd- och säkerhetssystemet 25<br />
12.1 Nödtrafi k 25<br />
12.1.1 Allmänt 25<br />
12.1.2 Nödsignal, nödanrop och nöd<strong>med</strong>delande 25<br />
12.1.2.1 Nödsignal 25<br />
12.1.2.2 Nödanrop 25<br />
12.1.2.3 Nöd<strong>med</strong>delande 25<br />
12.1.2.4 Kvittering av ett nöd<strong>med</strong>delande, dvs. <strong>med</strong>delande om mottagning 26<br />
12.1.2.5 Sändning av ett nöd<strong>med</strong>delande <strong>för</strong> ett annat fartygs räkning 26<br />
12.2 Allmänna regler <strong>för</strong> nödtrafi k 27<br />
12.3 Iltrafi k 27<br />
12.4 Varningstrafi k 28<br />
13. VTS-Systemet 28<br />
14. Föreskrifter som berör radioanläggningar 29<br />
14.1 Nödanrop 29<br />
14.2 Radiokommunikationens konfi dentiella natur och tystnadsplikt 29<br />
14.3 Störningar 29<br />
15. De viktigaste <strong>för</strong>fattningarna som berör radioutrustning 29<br />
BILAGOR<br />
Bilaga 1 Internationellt bokstaveringsalfabet 30<br />
Bilaga 2 Den viktigaste informationen som skall matas in i DSC-apparat på en fritidsbåt 31<br />
Bilaga 3 DSC-exempel 32<br />
Bilaga 4 Nödtrafi kanvisningar 34<br />
Bilaga 5 Maritima VHF-kanalers frekvenser och användning 36<br />
Bilaga 6 Kustradionätets basstationer och systemets driftorter 39<br />
Bilaga 7 Sjöbevakningens VHF-dejour inom sjöräddningtjänsten 40<br />
Bilaga 8 Alarminstruktion for sjöräddningen 41<br />
Bilaga 9 Obligatoriskt rapporteringssystem <strong>för</strong> fartyg (VTS) 42<br />
Bilaga 10 Turku Radios regelbundna sändningar 42<br />
Bilaga 11 Engelskspråkiga uttryck och <strong>för</strong>kortningar som <strong>för</strong>ekommer i den maritima VHF-trafi ken 43<br />
Bilaga 12 Identifi ering av en maritim VHF-anläggning som överensstämmer <strong>med</strong> kraven (EU-märkning) 44<br />
Bilaga 13 Övrig utrustning som ingår i GMDSS-systemet 46<br />
Bilaga 14 Kontaktinformation och adresser 50<br />
5
1. Allmänt om<br />
nödradiosystem inom sjöfarten<br />
Den globala sjöfartens säkerhetskommunikation övergår från det<br />
tidigare nödsystemet till ett nytt. För handelssjöfartens del har<br />
övergången redan skett, men <strong>för</strong> fritidsbåtarnas del fi nns inget<br />
fastställt övergångsdatum. En fritidsbåt övergår till det nya nödsystemet<br />
när lämplig utrustning har installerats (t.ex. maritim VHF-radiotelefon<br />
<strong>med</strong> DSC-funktion).<br />
Det tidigare nöd- och säkerhetssystemet bygger på att fartygen<br />
till havs kontinuerligt avlyssnar nöd- och säkerhetskanalerna. Ett<br />
nöd<strong>med</strong>delande som sänds från ett fartyg i nöd hörs av fartyg i<br />
närheten som upprätthåller säkerhetsvakthållning och av kustradiostationer.<br />
Dessa reagerar på nöd<strong>med</strong>delandet och vidtar lämpliga<br />
åtgärder.<br />
Det nya nödsystemet kallas GMDSS-systemet (Global Maritime<br />
Distress and Safety System). I stället <strong>för</strong> att nödfrekvenserna<br />
avlyssnas av människor håller automatiska utrustningar vakt vid<br />
kustradiostationerna och på handelsfartygen. För att <strong>för</strong>bindelsen<br />
mellan dessa kustradiostationer och handelsfartyg skall vara möjlig<br />
måste de övriga båtarna <strong>för</strong>ses <strong>med</strong> motsvarande utrustning.<br />
Tillsvidare fungerar det tidigare och det nya nödsystemet parallellt<br />
på de maritima radiofrekvenserna. Inom hela kustområdet i Finland<br />
fungerar automatisk vakthållning som upprätthålls <strong>med</strong> DSC-utrustning<br />
enligt det nya GMDSS-systemet. Finland har dessutom beslutat<br />
att de kustradiostationer som sköter säkerhetsradiokommunikationen<br />
fortsätter att hålla vakt på den maritima VHF-trafi kens<br />
nödkanal 16 tillsvidare.<br />
<strong>Handbok</strong>ens avsnitt 11 och 12 beskriver mer detaljerat nödsystemen<br />
och funktionsprinciperna <strong>för</strong> dessa.<br />
6<br />
2. Allmänt om maritima VHF-system<br />
Maritim VHF är ett kommunikationssystem <strong>för</strong> sjöfarten <strong>med</strong> kort<br />
räckvidd. Med maritima VHF-radiotelefoner är det möjligt att hålla<br />
direkt radiokontakt mellan fartyg eller mellan ett fartyg och en<br />
kustradiostation. I vissa fall kan även radiokontakt hållas mellan ett<br />
fartyg och en luftfarkost på maritima VHF-frekvenser. En del kustradiostationer<br />
<strong>för</strong><strong>med</strong>lar avgiftsbelagda samtal till det allmänna<br />
telefonnätet. En del stationer tillhör olika verk och myndigheter<br />
och används <strong>för</strong> dessa organisationers egen verksamhet. Bl.a.<br />
sjöräddningsmyndigheterna, lotsarna och hamnverken har sådana<br />
stationer.<br />
Det maritima VHF-systemet är internationellt. Systemet täcker en<br />
stor del av världens allmänt trafi kerade kustområden och fungerar<br />
på nästan samma sätt överallt i världen. Nationella avvikelser kan<br />
<strong>för</strong>ekomma till exempel <strong>med</strong> avseende på vissa radiokanalers<br />
användning, men de centrala funktionsprinciperna är desamma<br />
överallt.<br />
De olika <strong>för</strong>faringssätten i den internationella maritima radiotrafi<br />
ken, de erforderliga certifi katen (tillstånd och behörighetsbevis)<br />
samt de viktigaste tekniska egenskaperna <strong>för</strong> viss radioutrustning<br />
är fastställda i det internationella radioreglementet (Radio Regulations)<br />
som Finland har <strong>för</strong>bundit sig att följa.<br />
3. Fartygsradiostation<br />
Med fartygsradiostation avses en enhet som består av radiosändare<br />
och -mottagare <strong>för</strong> maritimt bruk ombord på ett fartyg. Radiostationen<br />
på en fritidsbåt kan bestå av enbart en VHF-radiotelefon,<br />
men ofta ingår även annan utrustning i båtens radiostation, t.ex.<br />
DCS-apparat, bärbar VHF-radiotelefon, radar och NAVTEX-mottagare.<br />
Mobiltelefoner, såsom GSM, tillhör inte båtens radiostation.<br />
4. Erforderliga tillstånd och certifi kat<br />
4.1 Tillstånd <strong>för</strong> fartygsradio<br />
För innehav och användning av en radiosändare behövs ett tillstånd.<br />
Tillståndet beviljas av Kommunikationsverket efter en skriftlig<br />
ansökan. Ansökan bör helst lämnas på en färdig ansöknings-
lankett. Blanketten kan sändas <strong>med</strong> post, telefax eller e-post.<br />
Ansökningsblanketter kan beställas hos Kommunikationsverkets<br />
kundtjänst eller via internet. Kommunikationsverkets kontaktinformation<br />
fi nns i bilaga 14.<br />
Det tillstånd som beviljas <strong>för</strong> en maritim radioanläggning ombord<br />
på ett fartyg (fartygsradiostation) benämns Tillstånd <strong>för</strong> fartygsradio.<br />
Tillståndet ger rätt att använda den radiosändare som anges<br />
i tillståndet på det fartyg som tillståndet avser. Tillståndet <strong>för</strong> fartygsradio<br />
ger inte rätt att använda radioanläggningen på land. För<br />
användningen av maritim radioutrustning på land krävs ett särskilt<br />
tillstånd.<br />
Om andra radiosändare som fungerar på maritima radiofrekvenser<br />
ingår i en fartygsradiostation <strong>för</strong>utom VHF-telefon, t.ex. radar<br />
eller EPIRB-nödradiofyr (bilaga 13) måste dessa anges i samma<br />
tillståndsansökan. Tillstånds<strong>för</strong>farandet <strong>för</strong> bärbara maritima VHFhandradiotelefoner<br />
är samma som <strong>för</strong> fasta anläggningar som<br />
installeras på fartyg.<br />
Radiotillståndet skall <strong>för</strong>varas i närheten av fartygets radiostation.<br />
Tillståndet skall på begäran uppvisas <strong>för</strong> en granskande myndighet.<br />
Användningen av enbart radiomottagare kräver inget tillstånd. Där<strong>för</strong><br />
behöver inte radiomottagare, såsom en GPS-navigator eller en<br />
NAVTEX, uppges i tillståndsansökan.<br />
Ett fartygs radiotillstånd är giltigt inom fi nländskt territorium och<br />
på internationella vatten. Internationell praxis är att ett tillstånd <strong>för</strong><br />
fartygsradio som beviljats av en stat även gäller på andra staters<br />
territorialvatten. Det är ändå möjligt att <strong>för</strong>eskrifter som avviker<br />
från informationen i denna publikation kan gälla <strong>för</strong> någon stats<br />
hamn- eller vattenområden. I detta fall skall de gällande <strong>för</strong>eskrifterna<br />
i den aktuella staten följas.<br />
Man bör ansöka om ett nytt radiotillstånd om fartygets namn eller<br />
ägare ändras eller om fartygets utrustning kompletteras <strong>med</strong> t.ex.<br />
en DSC-apparat eller annan tillståndspliktig radiosändare (t.ex. radar<br />
eller EPIRB) som tidigare inte ingått i tillståndet.<br />
Tillståndshavaren skall se till att den person som sköter fartygets<br />
radiostation har behörigt certifi kat <strong>för</strong> maritim radiotrafi k.<br />
7<br />
4.1.1 Anropssignal<br />
De fi nska fartygens anropssignal börjar <strong>med</strong> bokstäverna OF, OG,<br />
OH, OI eller OJ. De större handelsfartygens anropssignaler består i<br />
allmänhet av fyra bokstäver, t.ex. OIHH (Finnjet). Anropssignalerna<br />
<strong>för</strong> fritidsbåtar och en del mindre fartyg i yrkesbruk består av två<br />
bokstäver och fyra siffror, t.ex. OF2182.<br />
I radiotrafi k kan även fartygets namn eller sjöradionummer användas<br />
<strong>för</strong> identifi ering av fartyget (se avsnitt 6.2). Kommunikationsverket<br />
antecknar respektive fartygs individuella anropssignal i<br />
fartygets radiotillstånd och vid behov fartygets sjöradionummer.<br />
4.1.2 Giltighet och <strong>för</strong>nyelse av ett fartygs<br />
radiotillstånd<br />
Ett fartygs radiotillstånd är giltigt under den tid som är angiven<br />
i tillståndet. Ansökan om <strong>för</strong>nyelse av tillståndet skall lämnas in<br />
innan tillståndets giltighet upphör. Kommunikationsverket skickar<br />
på <strong>för</strong>hand en påminnelse om att tillståndet upphör till tillståndshavaren.<br />
Tillståndshavaren är skyldig att <strong>med</strong>dela ändrade adressuppgifter<br />
till Kommunikationsverket.<br />
4.1.3 Tillståndsavgift och uppsägning av tillståndet<br />
Under giltighetstiden uppbärs en årlig avgift <strong>för</strong> fartygets radiotillstånd.<br />
Om tillståndshavaren säger upp sitt tillstånd innan följande<br />
avgiftsperiod börjar, uppbärs ingen avgift <strong>för</strong> följande avgiftsperiod.<br />
Tillståndshavaren kan säga upp ett fartygs radiotillstånds genom<br />
att fylla i uppsägningsavsnittet på tillståndets baksida och sedan<br />
skicka det ifyllda originaltillståndet till Kommunikationsverket. Det<br />
är bäst att säga upp ett fartygs radiotillstånd alltid när tillståndet<br />
inte längre behövs.<br />
Om ett fartyg byter ägare gäller inte det tillstånd som beviljats<br />
den tidigare ägaren <strong>för</strong> den nya ägaren. Den tidigare ägaren skall<br />
säga upp sitt tillstånd och den nya ägaren måste ansöka om eget<br />
tillstånd.<br />
4.2 Behörighetsbevis som krävs av ett fartygs<br />
<strong>radiooperatör</strong><br />
Med ett fartygs <strong>radiooperatör</strong> avses en person som svarar <strong>för</strong><br />
fartygets marina radiotrafi k. Fartygets <strong>radiooperatör</strong> skall inneha<br />
behörighetsbevis som berättigar till användning av ett fartygs radiostation.
Även andra personer på fartyget får använda radiotelefonen under<br />
<strong>radiooperatör</strong>ens direkta övervakning. Direkt övervakning avser<br />
ett sådant <strong>för</strong>hållande där innehavaren av behörighetsbeviset vid<br />
behov o<strong>med</strong>elbart kan ingripa i trafi ken. Radiooperatören är alltid<br />
ansvarig <strong>för</strong> fartygets radiotrafi k.<br />
Av <strong>radiooperatör</strong>en på en fritidsbåt som utrustats <strong>med</strong> maritim<br />
VHF-radiotelefon krävs ett behörighetsbevis som benämns Kusttrafi<br />
kcertifi kat (SRC). SRC kommer från den engelska benämningen<br />
Short Range Certifi cate. Kusttrafi kcertifi katet är också lämpligt<br />
<strong>för</strong> en <strong>radiooperatör</strong> på vissa fartyg som används yrkesmässigt i<br />
inhemsk trafi k om inte sjöfartsverket ställer krav på ett annat certifi<br />
kat.<br />
Ett kusttrafi kcertifi kat krävs också av personer som använder maritim<br />
VHF-radiotelefon på land. Sådana personer är t.ex. sjöbevakare,<br />
lotsar, poliser, hamnövervakare och övervakare av lyftbroar som i<br />
sitt arbete behöver använda maritim VHF-radiotelefon.<br />
I regel gäller europeiska SRC-certifi kat som sådana i Finland. Giltigheten<br />
i Finland av behörighetsbevis <strong>för</strong> marin radiotrafi k som utfärdats<br />
av andra staters myndigheter bör ändå alltid kontrolleras hos<br />
Kommunikationsverket.<br />
En person som använder en sändare <strong>för</strong> marin radiokommunikation<br />
skall på begäran uppvisa sitt behörighetsbevis <strong>för</strong> representanter<br />
från Kommunikationsverket, polisen, gränsbevakningen och<br />
sjöfartsverket.<br />
4.2.1 Behörighetsexamen<br />
Kusttrafi kcertifi kat erhåller man efter att ha blivit godkänd i en tentamen<br />
som Kommunikationsverket arrangerar och där frågor ställs<br />
rörande innehållet i denna handbok.<br />
Examensfordringarna och tentamens<strong>för</strong>farandet beskrivs i ett<br />
separat examens<strong>med</strong>delande som kan beställas hos Kommunikationsverkets<br />
kundtjänst eller laddas ned från Kommunikationsverkets<br />
webbsidor.<br />
4.2.2 Tidigare behörighetsbevis<br />
Begränsade radiotelefonistcertifi kat <strong>för</strong> det maritima VHF-frekvensområdet,<br />
dvs. VHF-certifi kat beviljades <strong>för</strong>e 1.10.1998. Därefter<br />
har inte VHF-certifi kat beviljats.<br />
8<br />
De VHF-certifi kat som beviljades <strong>för</strong>e 1.10.1998 är fortfarande i<br />
kraft. Innehavarna kan använda radiostationen på en fritidsbåt<br />
utrustad <strong>med</strong> VHF-radiotelefon eller VHF-DSC-apparat även i fortsättningen.<br />
Vissa nationer såsom Storbritannien kräver kusttrafi kcertifi kat (SRC)<br />
om båten är utrustad <strong>med</strong> VHF-DSC-apparat.<br />
Av <strong>radiooperatör</strong>erna på handelsfartyg och på fritidsbåtar <strong>med</strong><br />
SSB-radiotelefon krävs certifi kat <strong>för</strong> högre kompetens än kusttrafi<br />
kcertifi katet eller VHF-certifi katet. Närmare information om olika<br />
behörighetsbevis lämnas av Kommunikationsverket.<br />
5. MARITIMA VHF-RADIOTELEFONER<br />
5.1 Egenskaper<br />
En radiotelefon skall fylla de gällande tekniska kraven som ställs på<br />
den inom Europeiska unionens område. Bilaga 12 innehåller anvisningar<br />
<strong>för</strong> identifi eringen av att en apparat överensstämmer <strong>med</strong><br />
kraven.<br />
Några tekniska egenskaper hos maritima VHF-radiotelefoner <strong>för</strong><br />
användning på båtar:<br />
a) Sändaren och mottagaren fungerar inom<br />
160 MHz frekvensbandet.
) Sändningseffekten är högst 25 W och kan sänkas till 1 W<br />
c) Kanalerna är numrerade på följande sätt:<br />
- internationella kanaler 1–28 och 60–88.<br />
- fritidsbåtkanaler L1, L2 och L3.<br />
- fi skebåtskanaler F1, F2 och F3.<br />
- AIS-kanaler (AIS1 och AIS2)<br />
OBS. I bruk varande äldre apparater kan sakna vissa av de nämnda<br />
kanalerna.<br />
d) Apparatens funktionsform kan antingen vara simplex<br />
eller duplex.<br />
e) De fl esta maritima VHF-telefoner kan levereras utrustade <strong>med</strong><br />
digitalt selektivanrop (DSC) som tillval. DSC används i det nya<br />
nödsystemet. Många maritima VHF-modeller är <strong>för</strong>sedda <strong>med</strong><br />
inbyggd DSC-funktion som standard.<br />
5.2 Reglage<br />
Radiotelefonens reglage<br />
VOLUME SQUELCH DIMMER<br />
HANDSET POWERFUNCTION<br />
25W 1 W<br />
VOLUME<br />
mottagarens ljudvolymkontroll<br />
Apparatens strömbrytare ingår i detta fall i volymkontrollen. Apparaten<br />
är frånslagen när volymkontrollen är i läge OFF. Strömbryta-<br />
DW<br />
NORM<br />
CH16<br />
9<br />
16<br />
CHANNEL<br />
ren och volymkontrollen kan även vara separata.<br />
HANDSET<br />
uttag <strong>för</strong> telefonlur eller mikrofon<br />
Telefonluren eller mikrofonen är <strong>för</strong>sedd <strong>med</strong> en taltangent som<br />
startar sändaren.<br />
SQUELCH<br />
brusspärr<br />
Brusspärren dämpar bruset i apparaten då radiotrafi k på kanalen<br />
saknas. Brusspärren justeras på följande sätt:<br />
1. välj en ledig kanal<br />
2. vrid brusspärrens reglage tills brus hörs<br />
3. vrid tillbaka så mycket att bruset precis upphör<br />
Vissa apparater är <strong>för</strong>sedda <strong>med</strong> brusspärr <strong>med</strong> endast två lägen:<br />
ON/OFF. Omkopplaren är normalt i ON-läge.<br />
POWER 25 W, 1 W<br />
omkopplare <strong>för</strong> sändningseffekt<br />
DIMMER<br />
inställning av ljusstyrkan hos kanalvisningen och<br />
indikeringslamporna
CHANNEL<br />
kanalväljare <strong>med</strong> kanalvisning ovan<strong>för</strong> väljaren<br />
FUNCTION<br />
funktionsomkopplare<br />
CH 16<br />
snabbval av kanal 16<br />
Med denna funktion fl yttar apparaten till kanal 16 oberoende av<br />
kanalväljarens läge.<br />
NORM apparaten är inställd på den kanal som valts <strong>med</strong><br />
kanalväljaren<br />
DW dubbelpassning (dual watch)<br />
Vid dubbelpassning passar apparaten både kanal 16 och den kanal<br />
som är vald <strong>med</strong> kanalväljaren. Vid trafi k på kanal 16 prioriteras<br />
kanal 16. Då passar apparaten endast kanal 16 och passningen av<br />
den andra kanalen avbryts <strong>med</strong>an trafi k pågår. Under övriga tider<br />
tar apparaten emot trafi k på den kanal som valts <strong>med</strong> kanalväljaren<br />
och kontrollerar <strong>med</strong> knappt en sekunds intervall om trafi k<br />
pågår på kanal 16. Om trafi k pågår på båda kanalerna passar apparaten<br />
endast kanal 16. Dubbelpassningen aktiveras i allmänhet<br />
genom att <strong>för</strong>st välja den önskade kanalen <strong>med</strong> kanalväljaren och<br />
sedan trycka på ”DW-knappen” som också kopplar in passningen<br />
av kanal 16.<br />
Vissa apparater är <strong>för</strong>sedda <strong>med</strong> en bläddringsfunktion (scan). Med<br />
denna funktion kan apparaten ställas in så att den avlyssnar fl er än<br />
två kanaler. Bläddringsfunktionen kallas <strong>för</strong> ”scanning”.<br />
Reglagen varierar mellan olika apparattyper. Funktionen är ändå<br />
nästan lika i alla apparattyper. Läs igenom radiotelefonens bruksanvisning<br />
innan apparaten börjar användas.<br />
5.3 Maritima VHF-radiotelefoners räckvidd<br />
VHF-radiovågorna utbreder sig nästan rätlinjigt på samma sätt som<br />
ljuset, men böjer sig något bakom horisonten och andra hinder.<br />
Höga terränghinder kan orsaka att <strong>för</strong>bindelsen bryts speciellt vid<br />
gränsen <strong>för</strong> hörbarhetsområdet.<br />
Räckvidden <strong>för</strong> maritima VHF-handradiotelefoners sändare är<br />
mycket mindre än räckvidden hos en fast installerad radiotelefon.<br />
10<br />
När handradiotelefon används bör man beakta den korta räckvidden<br />
eftersom <strong>för</strong>bindelse kanske inte kan upprättas i en nödsituation.<br />
Om apparaten kopplas till en lämplig separat antenn monterad<br />
på båten blir räckvidden betydligt bättre.<br />
Hörbarheten <strong>för</strong> basstationerna inom det centraliserade kustradionätet<br />
är högst ca 50–100 km beroende på fartygets antennhöjd.<br />
Faktorer som påverkar räckvidden är bl.a.:<br />
- Antennens höjd över havsytan. Fartygets VHF-antennhöjd över<br />
havet påverkar räckvidden på följande sätt: vid en höjd under<br />
fem meter påverkar inte ändringen av antennhöjden räckvidden<br />
märkbart. Räckvidden mellan två båtar på öppet hav är då högst<br />
cirka 30–40 km. Om en antennhöjd på över fem meter <strong>för</strong>dubblas<br />
(t.ex. från fem till tio meter) <strong>för</strong>längs räckvidden <strong>med</strong> cirka en<br />
fjärdedel.<br />
- Antennens längd. Antennens längd skall vara anpassad till<br />
våglängden.<br />
- Antennens renhet. Antennen bör hållas ren och de <strong>för</strong>oreningar<br />
som då och då samlas på antennen tas bort (bl.a. havssalt).<br />
- Sändningseffekt. Räckvidden <strong>med</strong> 25 Watts sändningseffekt är<br />
större än <strong>med</strong> 1 Watts sänkt effekt. Den sänkta sändningseffekten<br />
bör ändå användas när det är möjligt eftersom fl er användare då<br />
ryms på samma kanal.<br />
- Antennens omgivning. Föremål och konstruktioner i antennens<br />
o<strong>med</strong>elbara närhet som är på samma höjd som antennen<br />
<strong>för</strong>sämrar räckvidden. Speciellt metallkonstruktioner borde undvikas<br />
eftersom de leder elektricitet.<br />
6. Digitalt selektivanrop, DSC<br />
6.1 Syftet <strong>med</strong> digitalt selektivanrop<br />
Digitalt selektivanrop, dvs. DSC, är en metod <strong>för</strong> sändning och mottagning<br />
av anrop. DSC är en <strong>för</strong>kortning av orden Digital Selective Call.<br />
Vid användning av en vanlig maritim VHF-radiotelefon utan DSC-apparat<br />
bygger <strong>för</strong>bindelsens upprättande på mänsklig avlyssning och<br />
att anropet sker <strong>med</strong> telefoni. När digitalt selektivanrop, dvs. DSC,<br />
används passar mottagaren DSC-kanalen 70, men högtalaren kan<br />
vara avstängd. När apparaten tar emot ett anrop som är avsett <strong>för</strong><br />
apparaten ger den en ljudsignal och information om anropet visas i<br />
teckenfönstret.
Med en DSC-apparat är det möjligt att anropa en enskild motstation,<br />
en grupp stationer, stationer inom ett visst område eller alla<br />
stationer inom hörbarhetsområdet. Anropen kan vara av olika<br />
viktighetsgrader, såsom nödlarm (DISTRESS), ilanrop (URGENCY),<br />
varningsanrop (SAFETY) eller rutinanrop (ROUTINE)<br />
6.2 Sjöradionummer<br />
DSC-apparaten behöver ett sjöradionummer (MMSI-nummer) <strong>för</strong><br />
att fungera. Sjöradionumret är en niosiffrig sifferserie som identifi<br />
erar fartyget. Vid anskaffningen av en DSC-apparat programmerar<br />
leverantören eller service<strong>för</strong>etaget in fartygets sjöradionummer i<br />
apparaten. Det egna sjöradionumret ingår automatiskt i alla anrop<br />
som sänds från fartyget <strong>med</strong> digitalt selektivanrop. I vissa apparatmodeller<br />
kan användaren själv programmera in det sjöradionummer<br />
han fått.<br />
Finländska fartygs sjöradionummer inleds alltid <strong>med</strong> siffrorna<br />
230. Ett fi nländskt fartygs sjöradionummer kan till exempel vara<br />
230 456 980 där de tre <strong>för</strong>sta siffrorna anger nationaliteten.<br />
De fi nländska kustradiostationernas sjöradionummer är till exempel<br />
00 230 0230 (Turku Radio). De båda nollorna i början betyder att<br />
sjöradionumret avser en kustradiostation.<br />
Ett nummer <strong>för</strong> gruppanrop kan också programmeras in i DSC-apparaten.<br />
I vissa apparatmodeller kan fl era gruppanropsnummer<br />
inprogrammeras. Fartyg som tillhör samma rederi eller båtar som<br />
tillhör samma båtklubb kan <strong>för</strong>utom det egna sjöradionumret ha<br />
ett gemensamt gruppanropsnummer. Gruppanropsnumret har<br />
formatet 0 230 12345. Nollan i numrets början anger att sjöradionumret<br />
är ett gruppanropsnummer.<br />
Exempel på fi nländska sjöradionummer:<br />
230 456 980 - båt (fritidsbåt)<br />
00 230 0230 - kustradiostation (Turku Radio)<br />
0 230 12345 - gruppanropsnummer (båtklubb X)<br />
Förkortningen MMSI (Maritime Mobile Service Identitiy) används<br />
också <strong>för</strong> sjöradionummer.<br />
<br />
<br />
<br />
11<br />
6.3 DSC-utrustning<br />
En del DSC-apparater är utrustade <strong>med</strong> egen mottagare <strong>för</strong> DSC-kanalen<br />
70. När denna typ av apparat används kan fartyget samtidigt<br />
passa både kanal 70 och VHF-radiotelefonens kanal 16 eller någon<br />
annan kanal. Passningen blir effektivare <strong>med</strong> ett system som innehåller<br />
dubbla antenner.<br />
Vissa äldre DSC-apparater saknar egen mottagare <strong>för</strong> kanal 70. Då<br />
fungerar apparaten på den kanal som är vald <strong>med</strong> VHF-radiotelefonens<br />
kanalväljare. I detta fall är en antenn tillräcklig och passning<br />
av både kanal 16 och kanal 70 är endast möjlig <strong>med</strong> utnyttjande<br />
av VHF-radiotelefonens dubbelpassning. Användning av dubbelpassning<br />
kan dock störa mottagningen av DSC-anrop.<br />
De fl esta DSC-apparater kan anslutas <strong>med</strong> kabel till en navigationsutrustning,<br />
t.ex. GPS-mottagare. I detta fall fi nns aktuell information<br />
om fartygets position hela tiden i apparatens minne. Denna<br />
anslutning bör användas när det är möjligt eftersom anslutningen<br />
ger en snabbare och enklare sändning av ett nödlarm.<br />
Exempel på en DSC-apparats frontpanel.<br />
Uppe till vänster fi nns DSC-apparatens teckenfönster som visar<br />
innehållet i inkommande och utgående anrop.<br />
DSC-apparaten på bilden är <strong>för</strong>beredd <strong>för</strong> sändning av ett nödlarm.<br />
Fartygets position är 61°14’ N 020°53’ E. Fartygets position är sparad<br />
i DSC-apparaten klockan 16.49 UTC1 .<br />
Fartygets nöd har inte defi nierats (undesignated), dvs. användaren<br />
har inte valt nödlägets art på DSC-apparatens meny.
Texten G3E simplex i teckenfönstret betyder att nödtrafi ken fortsätter<br />
<strong>med</strong> telefoni (sändningsklass G3E) i form av simplextrafi k,<br />
dvs. på kanal 16. Även andra beteckningar används, t.ex. F3E/G3E<br />
eller ”telephony”.<br />
På teckenfönstrets understa rad <strong>med</strong>delar DSC-apparaten användaren<br />
att nödlarmet sänds då användaren trycker på knappen<br />
distress i 6 sekunder utan avbrott.<br />
Knapparna på DSC-apparaten är följande:<br />
Supply On/Off<br />
DSC-apparatens strömbrytare<br />
Distress<br />
Väljer nödtrafi k <strong>för</strong> DSC-apparaten. ”Distress-knappens” funktion är<br />
närmare beskriven i avsnitt 6.4.<br />
Med pilknapparna kan man fl ytta mellan fälten i teckenfönstret<br />
eller från ett kommando till ett annat eller bläddra i informationen<br />
som fi nns i apparatens minne.<br />
Cancel<br />
Cancel-knappen återkallar i allmänhet <strong>för</strong>egående val.<br />
Enter<br />
Enter-knappen sparar den inmatade informationen eller startar<br />
genom<strong>för</strong>andet av ett önskat kommando. När t.ex. ett anrop <strong>för</strong>bereds<br />
matar man in motstationens sjöradionummer och trycker<br />
på Enter-knappen.<br />
Main menu<br />
Denna knapp används <strong>för</strong> att återgå till ursprungsläget, dvs. huvudmenyn.<br />
Call<br />
Väljer anrops<strong>för</strong>farandet <strong>för</strong> DSC-apparaten. Efter att Call-knappen<br />
är nedtryckt kan användaren utforma ett anrop. Det enklaste sättet<br />
att <strong>för</strong>bereda ett anrop är att mata in sjöradionumret till det fartyg<br />
eller den kustradiostation som anropas. När anropet är utformat<br />
sänds det genom att Call-knappen trycks in.<br />
12<br />
0 - 9<br />
Sifferknappar som används <strong>för</strong> att till exempel välja sjöradionummer<br />
till den station som anropas.<br />
Vissa modeller saknar siffertangenter. Nummervalet i dessa modeller<br />
sker på något annat sätt, t.ex. <strong>med</strong> en roterande rulle.<br />
Anmärkning: Knapparna varierar mellan olika apparattyper. På<br />
marknaden fi nns också enkla modeller som saknar vissa funktioner.<br />
Läs noga igenom bruksanvisningen innan en DSC-apparat tas i<br />
användning.<br />
Det är särskilt viktigt att bekanta sig <strong>med</strong> hur nödlarm sänds. Då<br />
blir agerandet i en nödsituation snabbt och effektivt. Om man<br />
behärskar apparatens användning är det också enkelt att undvika<br />
sändning av obefogade nödlarm. Bilaga 2 innehåller en <strong>för</strong>teckning<br />
över de viktigaste uppgifterna som skall matas in i en DSC-apparat.<br />
6.4 Användning av nödlarmsknappen (Distressknappen)<br />
När distress-knappen trycks ned under kort tid har användaren<br />
möjlighet att skapa ett nöd<strong>med</strong>delande <strong>med</strong> följande uppgifter på<br />
DSC-apparatens meny:<br />
- Fartygets position och positionens uppdateringstidpunkt:<br />
DSC-apparaten kan få positionen direkt från en navigeringsutrustning,<br />
t.ex. en GPS-mottagare. Om inte DSC-apparaten är ansluten<br />
till navigationsmottagaren måste positionen matas in manuellt.<br />
Förutom positionen sänder DSC-apparaten i nödanropet information<br />
om tidpunkten <strong>för</strong> senaste positionsuppdatering.<br />
- Nödlägets art: Användaren väljer nödlägets art ur en färdigt<br />
programmerad meny som innehåller olika slag av nödlägen. Om<br />
användaren inte hinner eller önskar ange nödlägets art väljer DSCapparaten<br />
automatiskt ’odefi nierad nöd’ (undesignated distress)<br />
(bilaga 4).<br />
- Den fortsatta trafi kens sändningsslag: När VHF-radiotelefon<br />
används är sändningsslaget telefoni (G3E). Apparaten väljer automatiskt<br />
telefoni, alternativt måste telefoni godkännas <strong>för</strong> att man<br />
skall kunna använda sändningsläget.<br />
När ett nödlarm är utformat enligt beskrivningen ovan sänds<br />
larmet. I de fl esta apparatmodellerna sänder man nödlarmet genom<br />
att trycka på distress-knappen i 5–6 sekunder. Det fi nns ap-
paratmodeller där två knappar måste tryckas ned samtidigt, t.ex.<br />
distress och call eller distress och send. (Läs noggrant igenom<br />
bruksanvisningen <strong>för</strong> din egen apparat!)<br />
6.4.1 Snabbsändning av nödlarm<br />
I DSC-apparaterna fi nns det en möjlighet att sända nödlarm genom<br />
att trycka på distress-knappen eller distress- och call-knapparna<br />
(eller distress och send) utan avbrott under en bestämd tid. Då<br />
sänder DSC-apparaten o<strong>med</strong>elbart ett odefi nierat nödlarm som<br />
innehåller fartygets sjöradionummer och den position som erhålls<br />
från satellitnavigatorn.<br />
Fartygets aktuella position ingår i nödlarmet om DSC-apparaten fått<br />
positionen från navigatorn. Om fartygets position matas in i DSCapparaten<br />
manuellt fi nns det risk <strong>för</strong> att fartyget har rört sig efter<br />
positionens inmatning och då är positionsuppgiften i nödlarmet<br />
felaktig.<br />
Där<strong>för</strong> bör DSC-apparaten anslutas till navigeringsmottagaren om<br />
det är möjligt. Om en anslutning inte är möjlig bör fartygets position<br />
matas in i DSC-apparatens minne tillräckligt ofta. En position<br />
som är mer än 23½ timme gammal över<strong>för</strong>s inte längre till nödlarmet<br />
som identifi erbara koordinater.<br />
6.5 VHF-DSC-utrustningens egenskaper<br />
(apparatklasser)<br />
VHF-DSC-apparaten kan vara en integrerad modell <strong>med</strong> både radiotelefoni<br />
och DSC i samma enhet. Det fi nns även VHF-radiotelefoner<br />
till vilka en separat DSC-apparat kan anslutas. Några tillverkare<br />
har valt en lösning där det är möjligt att skaffa ett separat DSCprogramkort<br />
till VHF-radiotelefonen. I dessa fall fi nns nödknappen<br />
färdigt på radiotelefonens frontpanel men aktiveras <strong>för</strong>st när DSCprogramkortet<br />
har installerats.<br />
VHF-DSC-apparaterna klassifi ceras enligt sina egenskaper i VHF-<br />
DSC-klasser. VHF-klasserna betecknas <strong>med</strong> bokstäverna A, B och D.<br />
De mest mångsidiga är apparaterna i klass A och B. För användning<br />
i en fritidsbåt duger en VHF-DSC-apparat i klass D som saknar vissa<br />
av de egenskaper som krävs <strong>för</strong> fartyg i handelssjöfart. En VHF-<br />
DSC-apparat i klass D kan sända och ta emot anrop i alla prioritetsklasser.<br />
En apparat i klass D är utrustad <strong>med</strong> två mottagare. Den<br />
ena mottagaren håller konstant passning på DSC-kanalen 70 och<br />
den andra mottagaren passar den telefonikanal som sändaren <strong>för</strong><br />
tillfället är inställd på.<br />
13<br />
7. Installation av radiotelefon och<br />
DSC-utrustning på fartyg<br />
En radiotelefon <strong>med</strong> tillhörande utrustning skall installeras på ett<br />
fartyg så att det är enkelt att nå alla reglage på radiotelefonens användningsplats.<br />
Radiotelefonens kanalvisning och DSC-apparatens<br />
teckenfönster skall vara väl synliga. Utrustningen får inte utgöra en<br />
fara <strong>för</strong> användaren eller omgivningen.<br />
Installationen bör ut<strong>för</strong>as så att taltangenten på en lur som kommit<br />
i fel läge inte av misstag kan aktivera sändaren och att en DSCnödlarmsfunktion<br />
inte kan aktiveras genom trycket av ett <strong>för</strong>emål<br />
som placerats på fel plats.<br />
Apparatens antenn skall vara lodrät. Om det fi nns stållinor, master,<br />
andra antenner och speciellt metallkonstruktioner i närheten av<br />
och på samma nivå som antennen har dessa en negativ effekt på<br />
antennens egenskaper. Metall<strong>för</strong>emål som är mycket nära (ca 0,5<br />
m från) antennen kan <strong>för</strong>sämra räckvidden i alla riktningar.<br />
8. Maritima VHF-kanaler<br />
8.1 Maritima VHF-kanalers användningsområden<br />
De internationella maritima VHF-kanalerna är numrerade 1–28,<br />
60–88 samt AIS1 och AIS2. Förutom de internationella kanalerna<br />
fi nns i Finland tre kanaler <strong>för</strong> fritidsbåtar L1, L2 och L3 samt tre kanaler<br />
<strong>för</strong> fi skebåtar F1, F2 och F3.<br />
Kanalerna är uppdelade på anropskanaler och trafi kkanaler:<br />
- Kanal 16 är den internationella radiotelefonkommunikationens<br />
nöd-, säkerhets- och anropskanal.<br />
- Kanal 70 är avsedd <strong>för</strong> digitalt selektivanrop (DSC). All taltrafi k<br />
är <strong>för</strong>bjuden på kanal 70.<br />
- Övriga kanaler är trafi kkanaler.<br />
Normalt fi nns det möjlighet att använda alla internationella kanaler<br />
och dessutom L- och F-kanalerna på ett fartygs radiotelefon. Kustradiostationerna<br />
däremot använder endast kanalerna 16 och 70<br />
samt några trafi kkanaler som behövs <strong>för</strong> stationens verksamhet.
8.2 Simplex- och duplexkanaler<br />
Kanalerna kan enligt sina egenskaper delas in i två grupper: simplexkanaler<br />
och duplexkanaler.<br />
En simplexkanal består av en kanal <strong>med</strong> en frekvens. Kanalens användare<br />
sänder och lyssnar på samma frekvens turvis. Sändningen<br />
och avlyssningen sker <strong>med</strong> hjälp av en taltangent. Man trycker in<br />
tangenten vid tal och släpper upp tangenten vid avlyssning.<br />
Simplexkanaler är t.ex. kanalerna 16 och 13. På simplexkanalen<br />
kan man inte ansluta sig till det allmänna telefonnätet.<br />
En duplexkanal består alltid av två frekvenser. Duplexkanalerna har<br />
bildats genom att kombinera två frekvenser till en kanal. En kustradiostation<br />
sänder till ett fartyg på den övre frekvensen och fartyget<br />
sänder till kustradiostationen på den lägre frekvensen.<br />
Med hjälp av detta system kan trafi ken löpa i båda riktningarna<br />
samtidigt. Duplexkanaler används t.ex. då en <strong>för</strong>bindelse <strong>med</strong> det<br />
allmänna telefonnätet önskas via en maritim VHF-radiotelefon.<br />
Duplexkanaler kan inte användas <strong>för</strong> direkt trafi k mellan fartyg.<br />
8.3 Kanal 70<br />
Kanal 70 får endast användas <strong>för</strong> sändning och mottagning av digitalt<br />
selektivanrop (DSC). Alla digitala selektivanrop sänds på kanal<br />
70 oberoende av viktighetsgrad (prioritetsklass): nödlarm, ilanrop,<br />
varningsanrop och rutinanrop.<br />
All taltrafi k är <strong>för</strong>bjuden på kanal 70. Möjligheten till taltrafi k är tekniskt<br />
<strong>för</strong>hindrad på moderna DSC-apparater.<br />
8.4 Kanal 16<br />
Ett fartyg får använda kanal 16 endast <strong>för</strong>:<br />
a) nödtrafi k<br />
b) iltrafi k<br />
c) <strong>för</strong>varning om kommande varnings<strong>med</strong>delande<br />
d) anrop till andra fartyg eller till kustradiostationer <strong>med</strong> tal om<br />
inte anrop direkt på en trafi kkanal är möjlig<br />
e) sändning av ett kort <strong>med</strong>delande som berör säkerheten <strong>för</strong> sjöfarten<br />
eller avser uppgift om fartygets navigering. Ett sådant<br />
<strong>med</strong>delande får pågå i högst en minut.<br />
14<br />
Före sändningen måste man se till, genom att lyssna på kanal<br />
16, att övrig trafi k inte störs. Speciellt måste man ge akt på att<br />
inte störa en eventuellt pågående nödtrafi k.<br />
8.5 Internationella trafi kkanaler<br />
Förutom att kanalerna är uppdelade i anropskanaler och trafi kkanaler,<br />
så har trafi kkanalerna delats upp i grupper enligt användning. Kanalernas<br />
frekvenser, numrering och användning beskrivs i bilaga 5.<br />
Dessutom har många kanaler en detaljerad användning. Sådana<br />
detaljerade användningar i Finland är t.ex. följande:<br />
- Kanalerna 9, 67 och 71 är kanaler <strong>för</strong> trafi k<strong>med</strong>delanden inom<br />
sådana områden som tillhör det obligatoriska rapporteringssystemet<br />
<strong>för</strong> fartyg (VTS). Närmare uppgifter om rapporteringssystemet<br />
<strong>för</strong> fartyg fi nns i avsnitt 13 samt i bilaga 9.<br />
- Kanalerna 10 och 73 är trafi kkanaler <strong>för</strong> många räddnings- och<br />
säkerhetsmyndigheter. Dessa kanaler allokeras som trafi kkanaler<br />
<strong>för</strong> t.ex. sjöbevakningens, polisens, nödcentralernas och brandverkens<br />
kustradiostationer. I Finska viken får kanal 10 inte användas<br />
<strong>för</strong> annat än VTS-verksamhet som leds av Ryssland.<br />
- Kanalerna 6, 8, 72 och 77 är kanaler <strong>för</strong> trafi k mellan fartyg. De<br />
viktigaste bland dessa är kanalerna 6 och 8 som fartyg i handelssjöfart<br />
i huvudsak använder. Användningen av dessa båda<br />
kanaler bör, om möjligt, undvikas i trafi k mellan fritidsbåtar.<br />
I Finska viken fi nns även kustradiostationer som får använda<br />
kanal 72 vid efterspanings- och räddningsaktioner.<br />
- Kanal 13 är lotsarnas viktigaste trafi kkanal.<br />
- Kanal 14 är sjöräddningscentralernas trafi kkanal.<br />
- Kanal 68 är gränsbevakningsmyndigheternas trafi kkanal i Finland,<br />
som bland annat används <strong>för</strong> anmälan till den sjöbevakningsstation<br />
som ut<strong>för</strong> passkontrollen. Även många gästhamnar använder tills<br />
vidare kanal 68.<br />
Nationella avvikelser kan <strong>för</strong>ekomma i den detaljerade<br />
användningen.<br />
8.6 AIS-kanaler<br />
Kanalerna AIS1 och AIS2 är avsedda <strong>för</strong> användning i det automatiska<br />
identifi eringssystemet <strong>för</strong> fartyg (Automatic Identifi cation<br />
System, dvs. AIS). Systemets utrustning <strong>för</strong><strong>med</strong>lar information<br />
om bland annat ett fartygs kurs, hastighet osv. Tillsvidare används<br />
systemet av handelsfartyg, men i framtiden kommer billigare och
enklare AIS-utrustning ut på marknaden som också är avsedd <strong>för</strong><br />
fritidsbåtar. Sjöfartsverket lämnar närmare information om AIS-systemet.<br />
8.7 Kanaler <strong>för</strong> fritidsbåtar och fi skebåtar<br />
Kanalerna L1, L2 och L3 får endast användas av fritidsbåtar och av<br />
stationer som fått särskilt tillstånd att använda kanalerna. L-kanalerna<br />
används <strong>för</strong>utom i Finland även i Norge. I Sverige och Danmark<br />
används endast L1 och L2.<br />
Kanalerna F1 och F2 får endast användas av fi skebåtar som registrerats<br />
<strong>för</strong> yrkesfi ske. Kanal F3 får användas både av registrerade<br />
yrkesfi skebåtar och av fritidsfi skare. Fiskebåtskanalerna används<br />
<strong>för</strong>utom i Finland även i Sverige, Norge och Danmark.<br />
Det är inte tillåtet att använda L- och F-kanalerna inom andra nationers<br />
område om man inte vet att nationerna tillåter användning av<br />
kanalerna.<br />
9. Vakthållning på maritima vhf-kanaler<br />
9.1 Radiovakthållning på fartyg<br />
Handelsfartyg till sjöss håller vakt på kanal 70 <strong>med</strong> DSC-apparat<br />
och på kanal 16 genom lyssning. Dessutom håller fartygen vakt<br />
inom den centrala fartygstrafi kservicens områden genom att passa<br />
det aktuella områdets VTS-kanal.<br />
15<br />
Handelsfartyg till sjöss fortsätter att passa kanal 16 enligt beslut av<br />
internationella sjöfartsorganisationen IMO (International Maritime<br />
Organization) åtminstone till år 2005, då läget <strong>med</strong> avseende på<br />
kanal 16 granskas på nytt.<br />
Andra fartyg än handelsfartyg bör passa kanal 70 om fartyget är<br />
utrustat <strong>med</strong> VHF-DSC-apparat. Dessutom bör fartyget passa aktuell<br />
VTS-kanal inom fartygstrafi kservicens (VTS) områden samt kanal<br />
16 om det är möjligt till exempel genom dubbelpassning (DW).<br />
Vid gång utan<strong>för</strong> VTS-områden bör kanal 16 passas eftersom den<br />
maritima VHF-trafi kens säkerhetskommunikation och kontaktanrop<br />
fortfarande sker i stor utsträckning på kanal 16.<br />
Handelsfartyg har oftast fl era VHF-radiotelefoner och där<strong>för</strong> är det<br />
inget problem <strong>för</strong> fartygen att samtidigt passa fl era VHF-kanaler. På<br />
fartyg <strong>med</strong> en radiotelefon bör kanalpassningen ordnas på följande<br />
sätt:<br />
1. Om fartyget har VHF-DSC-apparat passas kanal 70.<br />
2. När ett fartyg befi nner sig i områden <strong>med</strong> informationssystem<br />
<strong>för</strong> fartyg passas det aktuella områdets VTS-kanal.<br />
3. Kanal 16 passas om detta genom dubbelpassning eller scanning<br />
är möjligt utan att störa passningen enligt punkt 1 och 2.<br />
Många VHF-radiotelefoner ger möjlighet att scanna fl era kanaler.<br />
Vid scanning bläddrar radiotelefonen igenom på <strong>för</strong>hand valda ka-
naler och stannar på en kanal där trafi k pågår. Med radiotelefoner<br />
som är <strong>för</strong>sedda <strong>med</strong> scanningsfunktion är det möjligt att också<br />
passa andra kanaler än de tidigare nämnda, t.ex. kanal L2 <strong>för</strong> fritidsbåtar.<br />
Ju fl er kanaler som valts <strong>för</strong> scanning desto kortare tid<br />
använder apparaten <strong>för</strong> att lyssna på varje vald kanal.<br />
9.2 Kustradiostationernas vakthållning<br />
Med kustradiostation avses en fast station på land som deltar i maritim<br />
radiotrafi k. Kustradiostationerna kan indelas i grupper enligt<br />
följande:<br />
a) det centrala kustradiostationsnätet<br />
b) enskilda kustradiostationer<br />
c) maritima VHF-nät <strong>för</strong> insjöområden<br />
9.2.1 Det centrala kustradiostationsnätet<br />
I Finland fi nns ett kustradiostationsnät som täcker hela kustområdet<br />
och består av fjärrstyrda basstationer och bemannade vakthållningsenheter.<br />
Samtliga fjärrstyrda basstationer innehåller kanal 70,<br />
kanal 16 och en eller fl era trafi kkanaler. Nätets vakthållningsenheter<br />
fi nns på följande platser:<br />
- Sjöräddningscentralen (Åbo) och sjöräddningsundercentralerna<br />
(Helsingfors och Vasa) passar dygnet runt både på DSC-kanal 70<br />
och kanal 16 via samtliga basstationer. Larminstruktioner <strong>för</strong><br />
sjöräddning beskrivs i bilaga 8.<br />
- Sjöfartsverkets Turku Radio passar dygnet runt både DSC-kanal<br />
70 och kanal 16 via samtliga basstationsplatser.<br />
- Turku Radio passar också duplexkanalerna <strong>för</strong> de basstationer<br />
som anges i bilaga 6.<br />
Turku Radio sköter också samtals<strong>för</strong><strong>med</strong>ling på sina egna duplexkanaler<br />
(se avsnitt 10.10.1).<br />
Detaljerade uppgifter framgår av kartorna i bilaga 6 och 7.<br />
9.2.2 Enskilda kustradiostationer<br />
Ett fl ertal myndigheter och verk såsom hamnverk, lotsstationer,<br />
sjöbevakningsstationer, nödcentraler, polisstationer, tullstationer<br />
och <strong>för</strong>svarsmakten har kustradiostationer <strong>för</strong> kontakten <strong>med</strong> fartyg.<br />
Dessa enskilda kustradiostationer passar när de är öppna maritima<br />
VHF-kanaler <strong>för</strong> eget behov. Normalt passas kanal 16. Vissa<br />
stationer passar dessutom den egna trafi kkanalen.<br />
16<br />
9.2.3 Maritima VHF-nät inom insjöområden<br />
9.2.3.1 Saimens säkerhetsradionät<br />
Sjöfartsverket har låtit bygga ett säkerhetsradionät <strong>för</strong> Saimen. När<br />
denna handbok skrivs sköts Saimennätets verksamhet fjärrstyrt på<br />
kanalerna 70 (DSC) och 16 via Turku Radio. Saimenområdets basstationer<br />
är utmärkta i bilaga 6.<br />
9.2.3.2 Övriga insjöområden<br />
Inom vissa insjöområden passar den lokala nödcentralen eller sjöräddnings<strong>för</strong>eningen<br />
den maritima VHF-kanalen 16. Information<br />
om denna passning lämnar nödcentralen eller sjöräddnings<strong>för</strong>eningen.<br />
10. Anvisningar <strong>för</strong> radiotrafi ken<br />
10.1 Hänsyn till annan trafi k<br />
Innan trafi k inleds bör man lyssna att en eventuellt pågående trafi k<br />
på kanalen inte störs. Var speciellt uppmärksam på att inte störa<br />
nöd-, il- eller varningstrafi k.<br />
En DSC-apparat sköter automatiskt om att sändningen av ett DSCanrop<br />
inte stör ett pågående DSC-anrop på kanal 70.<br />
10.2 Sändningens saklighet<br />
Radiokontakterna skall hållas så korta som möjligt.<br />
All onödig sändning (bl.a. onödig tryckning på tangenten) är <strong>för</strong>bjuden.<br />
All maritim VHF-trafi k kan avlyssnas av alla maritima VHF-stationer<br />
inom hörbarhetsområdet och där<strong>för</strong> är det skäl att tänka på vad<br />
man säger.<br />
10.3 Anrop och svar <strong>med</strong> tal<br />
Ut<strong>för</strong> ett anrop på följande sätt:<br />
- den anropade stationens namn och/eller anropssignal högst tre<br />
gånger<br />
- ordet HÄR (i engelskspråkig trafi k THIS IS)<br />
- den anropande stationens namn och/eller anropssignal högst tre<br />
gånger
Svara på ett anrop <strong>med</strong> tal på följande sätt:<br />
- den anropande stationens namn och/eller anropssignal<br />
högst tre gånger<br />
- ordet HÄR (THIS IS)<br />
- den svarande stationens namn och/eller anropssignal högst tre<br />
gånger<br />
I praktiken räcker det ofta att nämna namnet eller anropssignalen<br />
endast en gång. Ange helst i anropet både fartygets namn och<br />
anropssignal, t.ex.<br />
Kemi hamn<br />
här<br />
Satu OF2468<br />
Anropet får upprepas <strong>med</strong> två minuters intervall.<br />
10.4 Anrop och svar <strong>med</strong> DSC<br />
DSC-anrop sänds på kanal 70. Formulera ett anrop på följande sätt<br />
vid rutintrafi k (alltså inte nöd-, il- eller varningstrafi k):<br />
Som anropstyp väljs anrop av en enskild station (SELECTIVE eller<br />
INDIVIDUAL). Välj följande uppgifter i DSC-apparaten enligt tillverkarens<br />
anvisningar:<br />
- som adress motstationens sjöradionummer (MMSI)<br />
- anropets prioritet rutin (ROUTINE)<br />
- vid anrop till ett annat fartyg <strong>för</strong>slag till trafi kkanal.<br />
I praktiken är sändningen av ett anrop enkel eftersom DSC-apparaten<br />
minns de uppgifter som användes vid <strong>för</strong>egående anrop och<br />
<strong>för</strong>eslår dessa vid formuleringen av det nya anropet. Där<strong>för</strong> är det<br />
ofta tillräckligt att mata in motstationens sjöradionummer.<br />
Den anropande stationens sjöradionummer och andra uppgifter i<br />
anropet visas i teckenfönstret hos den anropade stationens DSCapparat.<br />
Svara på ett anrop genom att mata in ett <strong>för</strong>slag till trafi kkanal<br />
i DSC-apparaten eller genom att godkänna den trafi kkanal<br />
som <strong>för</strong>eslås i anropet. Flytta över till den angivna trafi kkanalen när<br />
DSC-svaret är avsänt och starta samtalet. Många DSC-apparater kan<br />
automatiskt byta till avtalad trafi kkanal i VHF-radiotelefonen.<br />
17<br />
Vid trafi k mellan ett fartyg och en kustradiostation är det alltid<br />
kustradiostationen som bestämmer trafi kkanalen. Där<strong>för</strong> ges kanal<strong>för</strong>slag<br />
endast vid anrop mellan fartyg. När ett fartyg anropar en<br />
kustradiostation ger fartyget inget trafi kkanal<strong>för</strong>slag.<br />
Förutom anrop till enskilda stationer kan allmänt anrop, gruppanrop<br />
och regionalt anrop sändas <strong>med</strong> en DSC-apparat. Allmänt anrop får<br />
endast användas <strong>för</strong> säkerhetskommunikation.<br />
10.5 Bokstaveringsalfabetet<br />
Vid behov av bokstavering av anropssignaler, <strong>för</strong>kortningar eller<br />
andra ord i radiotrafi ken används det internationella bokstaveringsalfabetet<br />
(bilaga 1). Använd samma bokstavering även om motstationen<br />
är fi nländsk.<br />
10.6 Val av sändningseffekt<br />
Radiotelefonens lägre sändningseffekt 1 W skall alltid användas<br />
när den räcker till. En watts sändningseffekt är tillräcklig <strong>för</strong> cirka<br />
10–30 kilometers <strong>för</strong>bindelse beroende på antennhöjden. Den<br />
lägre sändningseffekten är viktig eftersom fl era stationer på nära<br />
avstånd från varandra då kan använda samma kanal utan att störa<br />
varandra.<br />
Exempel:<br />
Ett fartyg närmar sig hamnstaden A och använder kanal 12 <strong>för</strong><br />
trafi k <strong>med</strong> hamnverket. Samtidigt närmar sig ett annat fartyg på<br />
andra sidan havsviken hamnstaden B där hamnverket använder<br />
samma kanal. Beroende på fartygens positioner kan sändningarna<br />
störa varandra om de använder full effekt. Däremot uppstår inga<br />
störningar <strong>för</strong> någondera parten om de använder den lägre sändningseffekten.<br />
10.7 Test av DSC-apparat<br />
Det är inte tillåtet att testa DSC-apparatens nöd-, il- och varningsfunktioner<br />
<strong>med</strong> radiosändaren påkopplad. DSC-apparaten kan endast<br />
testas på kanal 70 genom att sända rutinanrop till ett annat<br />
fartyg eller till någon kustradiostation. I många apparater ingår ett<br />
testprogram som kan användas <strong>för</strong> att prova apparatens DSC-nöd-,<br />
il- och varningsfunktioner <strong>med</strong> avstängd VHF-radiotelefon. Detta<br />
ger dock inte full säkerhet <strong>för</strong> att sändaren fungerar.<br />
10.8 Obefogade nödlarm<br />
Det är <strong>för</strong>bjudet att sända obefogade nödlarm. Om ett fartyg av
misstag sänder ett obefogat nödlarm <strong>med</strong> VHF-DSC skall larmet<br />
o<strong>med</strong>elbart återkallas när misstaget upptäcks. Gör på följande sätt<br />
i en sådan situation:<br />
1. Bryt larmet genom att återställa DSC-apparaten i ursprungsläget<br />
<strong>för</strong> att inte det obefogade nödlarmet skall upprepas.<br />
2. Ställ in VHF-radiotelefonen på kanal 16.<br />
3. Sänd på kanal 16 ett allmänt anrop som innehåller fartygets<br />
sjöradionummer, namn, anropssignal, position, information om<br />
att nödlarmet är obefogat samt återkallningsbegäran.<br />
Det är viktigt att <strong>med</strong>dela det egna sjöradionumret när ett obefogat<br />
nödlarm återkallas eftersom kustradiostationerna och andra<br />
fartyg endast känner till sjöradionumret <strong>för</strong> det fartyg som sände<br />
nödlarmet men inte namnet eller anropssignalen.<br />
Exempel:<br />
GIVAKT ALLA STATIONER, ALLA STATIONER, ALLA STATIONER (ELLER<br />
TILL ALLA, ALLA, ALLA)<br />
HÄR 230 987 650, 230 987 650, 230 987 650<br />
HALLONNÄS OIYC<br />
POSITION<br />
61 GRADER 07 MINUTER NORD<br />
020 GRADER 48 MINUTER OST<br />
VI ÅTERKALLAR DET OBEFOGADE DSC-NÖDLARMET SOM SÄNDES I<br />
DAG KLOCKAN 1439 UTC<br />
ALL STATIONS, ALL STATIONS, ALL STATIONS<br />
THIS IS 230 987 650, 230 987 650, 230 987 650<br />
VATTUNIEMI VATTUNIEMI OIYC<br />
IN POSITION<br />
61 DEGREES 07 MINUTES NORTH<br />
020 DEGREES 48 MINUTES EAST<br />
PLEASE CANCEL MY FALSE ALERT SENT TODAY 1439 UTC.<br />
Återkallelse<strong>med</strong>delandet får inte inledas <strong>med</strong> någon mening som<br />
anger prioritet eftersom återkallelse<strong>med</strong>delandet har prioriteten<br />
rutin.<br />
10.9 Direkt radiotelefontrafi k mellan fartyg<br />
18<br />
10.9.1 Anropskanal<br />
Fartyg anropar varandra <strong>med</strong> telefoni på kanal 16. Vid anrop <strong>med</strong><br />
DSC används kanal 70.<br />
Ett fartyg svarar på ett anrop på samma kanal som det anropande<br />
fartyget använt.<br />
Den anropande stationen <strong>med</strong>delar till vilken trafi kkanal stationen<br />
önskar fl ytta. Det egentliga samtalet sker på denna trafi kkanal. I<br />
allmänhet inleder den som sänt anropet trafi ken också på trafi kkanalen<br />
<strong>med</strong> ett anrop.<br />
I praktiken är det bäst att välja trafi kkanal så att man redan <strong>för</strong>e<br />
anropet väljer en lämplig ledig kanal genom att lyssna (bilaga 5).<br />
10.9.2 Trafi kkanaler<br />
10.9.2.1 Fritidsbåtars trafi kkanaler<br />
I Finland och de övriga nordiska länderna <strong>för</strong>utom Island används<br />
L-kanaler som trafi kkanaler vid direkt radiotrafi k mellan fritidsbåtar.<br />
Om L-kanalerna inte kan användas (om båtarnas maritima VHFradiotelefon<br />
saknar L-kanaler eller om kanalerna är upptagna) används<br />
i <strong>för</strong>sta hand kanal 77 (se avsnitt 8.7).<br />
Om ingen av de nämnda kanalerna kan användas som trafi kkanal<br />
väljer man någon av de internationella kanaler som enligt bilaga 5<br />
får användas <strong>för</strong> radiotrafi k mellan fartyg (<strong>för</strong>kryssad punkt trafi k<br />
mellan fartyg).<br />
L-kanalerna är avsedda endast <strong>för</strong> radiotrafi k mellan fritidsbåtar.<br />
När en fritidsbåt samtalar <strong>med</strong> ett handelsfartyg eller en fi skebåt<br />
skall de internationella kanalerna 6, 8, 72 eller 77 <strong>för</strong> trafi k mellan<br />
fartyg användas i stället <strong>för</strong> L-kanalerna.<br />
L-kanalerna får endast användas på de nationers områden som har<br />
<strong>med</strong>delat att de tillåter användning av L-kanaler.<br />
10.9.2.2 Fiskebåtars trafi kkanaler<br />
I Finland och de övriga nordiska länderna används kanalerna F1, F2<br />
och F3 som trafi kkanaler vid direkt radiotrafi k mellan båtar som är<br />
registrerade <strong>för</strong> yrkesfi ske (se avsnitt 8.7). Om F-kanalerna inte kan<br />
användas (om båtarna saknar kanalerna eller om kanalerna är upptagna)<br />
väljer man någon av de internationella kanaler som enligt<br />
bilaga 5 får användas <strong>för</strong> radiotrafi k mellan fartyg
F-kanalerna är avsedda endast <strong>för</strong> radiotrafi k mellan yrkesfi skare,<br />
men på kanal F3 får också andra fi skande båtar kommunicera. När<br />
en fi skebåt samtalar <strong>med</strong> ett handelsfartyg eller en fritidsbåt skall<br />
de internationella kanalerna 6, 8, 72 eller 77 användas.<br />
10.9.2.3 Trafi kkanaler <strong>för</strong> fartyg i handelssjöfart<br />
Handelssjöfartens fartyg använder trafi kkanalerna 6, 8, 72 och 77.<br />
Ett handelsfartyg använder de internationella kanalerna också vid<br />
samtal <strong>med</strong> en fritidsbåt eller en fi skebåt.<br />
10.9.3 Exempel på anrop och kanalval<br />
Exempel 1<br />
Fritidsbåten Camilla önskar direkt radiotelefonkontakt <strong>med</strong> fritidsbåten<br />
Saija.<br />
Anrop på kanal 16<br />
SAIJA<br />
HÄR<br />
CAMILLA<br />
Svar på kanal 16<br />
CAMILLA<br />
HÄR<br />
SAIJA<br />
Camilla <strong>med</strong>delar trafi kkanal<br />
kanal 16<br />
SAIJA<br />
HÄR<br />
CAMILLA KANAL L1<br />
Saija kvitterar på 16 och fl yttar till trafi kkanalen<br />
KANAL L1, KLART<br />
Exempel 2<br />
Fritidsbåten Riitta önskar direkt radiotelefonkontakt <strong>med</strong> fi skebåten<br />
Kirsi.<br />
Anrop på kanal 16<br />
KIRSI<br />
HÄR<br />
RIITTA<br />
19<br />
Svar på kanal 16<br />
RIITTA<br />
HÄR<br />
KIRSI<br />
Riitta <strong>med</strong>delar trafi kkanal<br />
kanal 16<br />
KIRSI<br />
HÄR<br />
RIITTA KANAL 77<br />
Kirsi kvitterar på 16 och fl yttar till trafi kkanalen<br />
KANAL 77, KLART<br />
Exempel 3<br />
Handelsfartyget FINNJET OIHH anropar en okänd motorbåt som är i<br />
fartygets väg.<br />
Anrop på kanal 16<br />
GIVAKT<br />
BLÅ MOTOTORBÅT NÄRA VÄSTMÄRKE<br />
HÄR FINNJET OIHH<br />
Svar på kanal 16<br />
FINNJET<br />
HÄR MOTORBÅTEN SALLI<br />
FINNJET fortsätter på kanal16<br />
SALLI<br />
HÄR FINNJET<br />
NI ÄR I VÅR VÄG, FLYTTA LÄNGRE BORT<br />
I bilaga 3 fi nns exempel på DSC-anrop mellan två fartyg.<br />
10.10 Samtal till allmänna telenätet (telefonnätet)<br />
10.10.1 Allmänt<br />
Med maritim VHF-radiotelefon är det möjligt att ringa samtal till<br />
det allmänna telefonnätet och från det allmänna telefonnätet är<br />
det möjligt att beställa <strong>för</strong>bindelse <strong>med</strong> ett fartygs maritima VHFradiotelefon.
Dessa <strong>för</strong>bindelser sköts av kustradiostationer som <strong>för</strong><strong>med</strong>lar<br />
samtal, dvs. kustradiostationer <strong>för</strong> allmän trafi k och sådana fi nns i<br />
nästan alla kustländer i världen. I Finland <strong>för</strong><strong>med</strong>las radiosamtal av<br />
Sjöfartsverkets Turku Radio.<br />
Via Turku Radio är det också möjligt att i sjukdomsfall ringa läkarsamtal<br />
(RADIOMEDICAL) från ett fartyg till telefonnätet eller från<br />
telefonnätet till ett fartyg. Ett RADIOMEDICAL-samtal hör till iltrafi k<br />
och anropet inleds <strong>med</strong> orden PAN PAN, som är den internationella<br />
ilsignalen. Ingen avgift uppbärs <strong>för</strong> Radio<strong>med</strong>ical-samtal.<br />
Exempel på beställning av ett RADIOMEDICAL-samtal:<br />
Fritidsbåt på duplextrafi kkanal<br />
PAN PAN TURKU RADIO<br />
HÄR FRITIDSBÅT PEKKA OI-5774<br />
PÅ KANAL 26<br />
RADIOMEDICAL<br />
Turku radio svarar på samma kanal<br />
PAN PAN PEKKA<br />
HÄR TURKU RADIO<br />
KLART, STAND BY (VÄNTA)…och snart svarar en läkare<br />
Exempel på beställning av ett vanligt samtal:<br />
Fritidsbåt på duplextrafi kkanal<br />
TURKU RADIO<br />
HÄR FRITIDSBÅT PEKKA OI-5774<br />
PÅ KANAL 26<br />
SAMTAL<br />
När Turku Radio svarar anger man det telefonnummer som skall<br />
ringas upp.<br />
Ett fartyg kan också beställa ett samtal genom att sända ett rutinanrop<br />
<strong>med</strong> DSC. Turku Radio <strong>med</strong>delar i DSC-kvitteringen på vilken<br />
trafi kkanal (duplex) samtalet <strong>för</strong>s.<br />
10.10.2 Samtal från ett fartyg till land<br />
När ett fartyg ringer till telefonnätet via en utländsk kustradiostation<br />
måste fartyget uppge Finlands debiteringskod FI 01 (Foxtrot<br />
India Zero One). Utgående från debiteringskoden skickar den utländska<br />
kustradiostationen en faktura till Telemar Finland i Finland<br />
som i sin tur fakturerar fartygets ägare.<br />
20<br />
Förkortningen AAIC (Accounting Authority Identifi cation Code) används<br />
<strong>för</strong> debiteringskoden. I radiotrafi ken används <strong>för</strong> debiteringskod<br />
vanligtvis benämningen Accounting Code. Vissa utländska kustradiostationer<br />
kan använda termen Radio Company i stället <strong>för</strong> AAIC.<br />
Exempel:<br />
Båten Satu (OF4567) beställer ett samtal via en kustradiostation i<br />
Danmark:<br />
SATU<br />
kanava 26:<br />
LYNGBY RADIO LYNGBY RADIO<br />
THIS IS SATU SATU<br />
OSCAR FOXTROT FOUR FIVE SIX SEVEN (OF4567)<br />
ON CHANNEL TWO SIX<br />
LYNGBY RADIO<br />
kanava 26:<br />
OSCAR FOXTROT FOUR FIVE SIX SEVEN<br />
THIS IS LYNGBY RADIO, HOW CAN I HELP YOU<br />
SATU<br />
kanava 26<br />
LYNGBY RADIO<br />
THIS IS SATU<br />
OSCAR FOXTROT FOUR FIVE SIX SEVEN<br />
ONE TELEPHONE CALL PLEASE<br />
MY ACCOUNTING CODE IS<br />
FOXTROT INDIA ZERO ONE<br />
Därefter <strong>med</strong>delar Satu telefonnumret som skall ringas upp. Den<br />
engelska benämningen LINK CALL används också <strong>för</strong> radiosamtal.<br />
10.10.3 Samtal från land till ett fartyg<br />
Det är möjligt att beställa samtal till ett fartyg på fi nländskt vatten<br />
genom att ringa till Turku Radios riksomfattande telefonnummer<br />
0204486400. Fartyg som befi nner sig inom utländska kustradiostationers<br />
hörbarhetsområden kan beställa samtal genom att ringa<br />
den aktuella utländska kustradiostationens nummer. Man kan få<br />
telefonnumret till kustradiostationen via nummertjänsten <strong>för</strong> utrikessamtal<br />
på det avgiftsbelagda telefonnumret 020208.<br />
10.10.4 Trafi klista<br />
Trafi klistan är en <strong>för</strong>teckning över de fartygs namn och anropssig-
naler <strong>för</strong> vilka samtal eller annan radiotrafi k är beställd. Sändningstiderna<br />
<strong>för</strong> Turku Radios trafi klistor framgår av bilaga 10. Utländska<br />
kustradiostationer ger <strong>med</strong>delanden om trafi klistan på kanal 16<br />
och läser trafi klistan på bestämda tider på sina lediga samtals<strong>för</strong><strong>med</strong>lingskanaler.<br />
Sändningstiderna <strong>för</strong> de utländska stationernas<br />
trafi klistor fi nns bl.a. i boken ”List of Coast Stations”.<br />
10.11 Direkt <strong>för</strong>bindelse mellan ett fartyg och en<br />
kustradiostation<br />
10.11.1 Förbindelse från fartyg till kustradiostation<br />
10.11.1.1 Kontakt <strong>med</strong> telefoni<br />
Kustradiostationerna (sjöbevakningen, lotsarna, hamnkontoren<br />
osv.) använder <strong>för</strong>utom kanal 16 endast några särskilt fastställda<br />
trafi kkanaler. Kanal 16 används i allmänhet <strong>för</strong> anrop. Det är möjligt<br />
att använda en trafi kkanal <strong>för</strong> anrop om den är känd och man vet<br />
att stationen passar kanalen.<br />
I svaret på ett anrop som sänts på kanal 16 <strong>med</strong>delar dessa kustradiostationer<br />
sin trafi kkanal som sedan används <strong>för</strong> det egentliga<br />
samtalet.<br />
Exempel:<br />
Bogserbåten Satu önskar direkt radiotelefonkontakt <strong>med</strong> Fortums<br />
hamnkontor:<br />
Anrop<br />
på kanal 16<br />
FORTUMS HAMNKONTOR<br />
HÄR<br />
SATU OI 8765<br />
Svar<br />
på kanal 16<br />
SATU<br />
HÄR<br />
FORTUMS HAMNKONTOR<br />
KANAL 12<br />
Satu kvitterar och<br />
fl yttar till kanal 12<br />
KANAL 12, KLART<br />
21<br />
Vid anrop till sjöräddningscentralen (Åbo) eller till en sjöräddningsundercentral<br />
(Helsingfors och Vasa) kan man <strong>för</strong> alla dessa använda<br />
radioanropet Sjöräddningen och ortens namn (t.ex. Sjöräddningen<br />
Helsingfors). På engelska kan man använda radioanropet<br />
Rescue Center och ortens namn (t.ex. Rescue Center Vasa).<br />
10.11.1.2 Kontakt <strong>med</strong> DSC<br />
Om en kustradiostation passar kanal 70 är det möjligt att kontakta<br />
stationen <strong>med</strong> DSC på det sätt som beskrivs i avsnitt 10.4 och fortsätta<br />
samtalet på någon lämplig trafi kkanal som kustradiostationen<br />
bestämmer.<br />
10.11.2 Förbindelse från kustradiostation till fartyg<br />
10.11.2.1 Kontakt <strong>med</strong> telefoni<br />
Verkens och myndigheternas (bl.a. sjöbevakningen, lotsarna,<br />
hamnkontoren) kustradiostationer anropar ett fartyg på kanal 16.<br />
När kontakten är klar <strong>med</strong>delar kustradiostationen en trafi kkanal<br />
som man fl yttar till.<br />
Exempel:<br />
Gråhara lotsstation önskar direkt radiotelefonkontakt <strong>med</strong> fartyget<br />
PIRJO:<br />
Anrop på kanal 16<br />
PIRJO<br />
HÄR GRÅHARA LOTSSTATION<br />
Svar på kanal 16<br />
GRÅHARA LOTSSTATION<br />
HÄR PIRJO<br />
Lotsstationen <strong>med</strong>delar<br />
PIRJO<br />
trafi kkanal<br />
HÄR<br />
på kanal 16<br />
GRÅHARA KANAL 13<br />
På områden som täcks av det centrala fartygstrafi kservicesystemet<br />
(VTS) anropar VTS-centralen ett fartyg direkt på det aktuella områdets<br />
VTS-kanal (bilaga 9).
10.11.2.2 Kontakt <strong>med</strong> DSC<br />
En kustradiostation som är utrustad <strong>med</strong> DSC kan kontakta ett fartyg<br />
på kanal 70 på det sätt som beskrivs i avsnitt 10.4. Ett exempel<br />
på sådan kontakt fi nns i bilaga 3.<br />
11. Det nya nöd- och säkerhetssystemet<br />
– GMDSS<br />
11.1 Sjöområden i GMDSS-systemet<br />
I GMDSS-systemet indelas världshaven i fyra sjöområden. Sjöområdena<br />
defi nieras enligt det radiosystem som inom respektive sjöområde<br />
ger ett säkert larm till åtminstone en kustradiostation eller<br />
räddningscentral <strong>med</strong> uppgift att ta emot larm. Sjöområdena är A1,<br />
A2, A3 och A4.<br />
Sjöområde A1 avser ett område som täcks av kustradiostationer<br />
<strong>med</strong> VHF-DSC. Finlands kustområden tillhör A1-området.<br />
Inom Östersjöområdet används sjöområde A1 och A2. Närmare<br />
uppgifter om sjöområdenas gränser lämnas av sjöfartsverket.<br />
11.2 Nödtrafi k <strong>med</strong> användning av digitalt<br />
selektivanrop (GMDSS)<br />
11.2.1 Nödlarm (distress alert)<br />
Nödlarm sänds <strong>med</strong> DSC. Ett nödlarm är mer än enbart ett nödanrop<br />
eftersom larmet innehåller uppgifter om nödsituationen, t.ex.<br />
positionen <strong>för</strong> det fartyg som är i nöd.<br />
Nödlarm sänds om fartygets befälhavare anser att fartyget eller<br />
människoliv är i fara och o<strong>med</strong>elbar hjälp behövs. I GMDSS-systemet<br />
kan nödlarm sändas t.ex. i en situation då en människa har<br />
fallit överbord.<br />
11.2.2 Sändning av nödlarm<br />
Nödlarm sänds på kanal 70 så här:<br />
1. Om tiden tillåter, välj följande uppgifter i DSC-apparaten:<br />
- koordinaterna <strong>för</strong> fartygets senast kända position<br />
- klockslag (UTC1 ), då positionen fastställdes<br />
- nödens art.<br />
22<br />
2. Sänd nödlarmet genom att trycka på nödlarmsknappen eller<br />
–knapparna utan avbrott tillräckligt lång tid, normalt cirka 5-6 sekunder<br />
(se även avsnitten 6.4 och 6.4.1)<br />
3. Börja avlyssna VHF-radiotelefonen på kanal 16 om DSC-apparaten<br />
är <strong>för</strong>sedd <strong>med</strong> separat DSC-mottagare som inte ingår i VHF-radiotelefonen.<br />
Stanna i annat fall kvar på kanal 70 tills DSC-kvittering mottas.<br />
När ett nödlarm är aktiverat sänder apparaten larmet regelbundet (i<br />
genomsnitt var fjärde minut) ända tills nödlarmet kvitteras <strong>med</strong> DSC<br />
eller det nödställda fartyget själv avbryter sändningen av nödlarmet.<br />
Om fartyget är utrustat <strong>med</strong> en satellitnavigator (t.ex. GPS) som<br />
DSC-apparaten kan anslutas till bör en sådan anslutning ut<strong>för</strong>as. Då<br />
ingår fartygets exakta position och klockslaget automatiskt i nödlarmet.<br />
Detta ger en betydligt snabbare och effektivare sändning<br />
av ett nödlarm.<br />
Om tiden inte räcker <strong>för</strong> att <strong>med</strong>dela positionen och DSC-apparaten<br />
inte heller är ansluten till en navigator innehåller nödlarmet informationen<br />
’okänd position’ (position unknown). Vissa apparater kan<br />
i detta fall visa enbart nollor <strong>för</strong> positionen.<br />
När ett nödlarm är sänt och kvitterat sker den egentliga nödtrafi -<br />
ken <strong>med</strong> telefoni på kanal 16.<br />
11.2.3 Nödlarmets kvittering<br />
(distress acknowledgement)<br />
En kustradiostation kvitterar nödlarmet <strong>med</strong> DSC på kanal 70.<br />
Kvitteringen innehåller samma information som det ursprungliga<br />
nödlarmet. Dessutom innehåller kvitteringen den kvitterande kustradiostationens<br />
sjöradionummer och uppgift om att <strong>med</strong>delandet<br />
är en kvittering av ett nödlarm. Kustradiostationens DSC-kvittering<br />
mottas av alla stationer som är utrustade <strong>med</strong> DSC-utrustning<br />
(även fartyg) som fi nns inom VHF-hörbarhetsområdet.<br />
När fartyget i nöd mottar en kvittering <strong>med</strong> DSC slutar fartygets<br />
DSC-apparat att sända nödlarmet. Efter DSC-kvitteringen övergår<br />
alla till tal på kanal 16 där nödtrafi ken fortsätter <strong>med</strong> telefoni.
11.2.4 Nödtrafi k<br />
Ett fartyg i nöd bör läsa nöd<strong>med</strong>delandet på kanal 16 och därefter<br />
kvitterar övriga fartyg nöd<strong>med</strong>delandet till fartyget i nöd. På fi nländskt<br />
område kvitterar i allmänhet sjöräddningscentralen <strong>med</strong><br />
telefoni det nöd<strong>med</strong>delande fartyg läst upp. Om sjöräddningscentralen<br />
upprepar nöd<strong>med</strong>delandet från fartyget i nöd (läser ett<br />
MAYDAY RELAY-<strong>med</strong>delande) kvitterar de övriga fartygen MAYDAY<br />
RELAY-<strong>med</strong>delandet till sjörädningscentralen i stället <strong>för</strong> till fartyget<br />
i nöd.<br />
Exempel på nödradiotrafi k som sker på fi nländskt område (efter<br />
DSC-kvittering).<br />
Det fartyg som är i nöd inleder nödtrafi ken på kanal 16 på följande sätt:<br />
- MAYDAY<br />
- här (eller ”this is” om engelska används)<br />
- fartygets sjöradionummer och anropssignal eller namn<br />
- fartygets position<br />
- vid behov annan information som kan underlätta<br />
räddningsaktionerna.<br />
- nödlägets art och vid behov information om vilken typ av hjälp<br />
som behövs<br />
OBS! Om fartygets namn är långt eller om namnet innehåller skandinaviska<br />
bokstäver är det bättre att endast använda anropssignal.<br />
Sjöräddningscentralen kvitterar <strong>med</strong> telefoni på kanal 16.<br />
- MAYDAY<br />
- det nödställda fartygets sjöradionummer, namn eller anropssignal<br />
(tre gånger)<br />
- här (eller ”this is” om engelska används)<br />
- sjöräddningen Åbo (tre gånger)<br />
- RECEIVED MAYDAY (eller ROMEO ROMEO ROMEO MAYDAY)<br />
Fartygen kvitterar <strong>med</strong> telefoni till det nödställda fartyget på kanal<br />
16 på följande sätt:<br />
- MAYDAY<br />
- det nödställda fartygets namn och/eller anropssignal (tre gånger)<br />
- här (eller ”this is” om engelska används)<br />
- fartygets egna namn eller anropssignal tre gånger<br />
- RECEIVED MAYDAY<br />
23<br />
Därefter <strong>med</strong>delar fartygen beräknad ankomsttid till nödpositionen<br />
(ETA=Estimated Time of Arrival).<br />
Efter att nödtrafi ken har inletts iakttas sjöräddningscentralens anvisningar.<br />
I bilaga 3 fi nns ett exempel på nödtrafi k enligt GMDSS-systemt.<br />
11.2.5 Sändning av ett nödlarm <strong>med</strong> DSC <strong>för</strong> ett annat<br />
fartygs räkning (distress alert relay)<br />
11.2.5.1 En kustradiostation sänder nödlarm på ett<br />
nödställt fartygs vägnar<br />
En kustradiostation eller sjöräddningscentral som tar emot ett DSCnödlarm<br />
och kvitterar larmet återutsänder nödlarmet vid behov.<br />
Ett återutsänt nödlarm innehåller samma information som det ursprungliga<br />
nödlarmet (bilaga 3)<br />
11.2.5.2 Ett annat fartyg sänder nödlarm på ett<br />
nödställt fartygs vägnar<br />
När ett fartyg får uppgift om att ett annat fartyg är i nöd skall fartyget<br />
sända ett nödlarm <strong>för</strong> det nödställda fartygets räkning <strong>med</strong><br />
DSC om<br />
- det nödställda fartyg inte själv kan sända nödlarm, eller<br />
- om fartygets befälhavare anser att ytterligare hjälp är nödvändig<br />
(t.ex. om fartyget upprepade gånger tar emot ett nödlarm som<br />
ingen kvitterar).<br />
Ett nödlarm som sänds på ett annat fartygs vägnar skall innehålla<br />
information om att nödlarmet är en återutsändning (distress alert<br />
relay). Inom fi nländskt område kvitterar sjöräddningscentralen i<br />
normala fall ett nödställt fartygs nödlarm, vilket betyder att detta<br />
<strong>för</strong>farande ytterst sällan behövs.<br />
11.2.6 Undvikande av obefogade nödlarm<br />
En DSC-apparat är <strong>för</strong>sedd <strong>med</strong> skydd mot att nödlarm sänds av misstag.<br />
Skyddet kan vara konstruerat t.ex. på något av följande sätt:<br />
- ett lock eller skydd som måste öppnas över nödlarmsknappen<br />
- nödlarmsknappen måste tryckas in fl era sekunder i sträck<br />
innan larmet aktiveras<br />
- två olika knappar måste tryckas in samtidigt innan larmet aktiveras.
Trots skyddet kan det inträffa att ett fartyg av misstag sänder ett<br />
obefogat nödlarm. Detta kan t.ex. inträffa vid övning <strong>med</strong> DSC-apparaten<br />
eller om utrustningen är installerad på en plats där ett löst<br />
<strong>för</strong>emål kan aktivera nödlarmsknappen. Det är också möjligt att<br />
användaren gör en feltryckning och av misstag sänder ett nödlarm<br />
i stället <strong>för</strong> ett vanligt rutinanrop.<br />
När nödlarmet har aktiverats fortsätter DSC-apparaten att upprepa<br />
larmet cirka var fjärde minut tills larmet kvitteras eller användaren<br />
avbryter sändningen av larmet.<br />
Sjöräddningscentralen tar alla nödlarm på allvar och inleder efterspaningar.<br />
En obefogad efterspaning är dyr och stör myndigheternas<br />
övriga verksamhet.<br />
Var uppmärksam så att inte obefogade nödlarm sänds. Om ett<br />
nödlarm trots allt aktiveras måste användaren återkalla larmet<br />
o<strong>med</strong>elbart. I avsnitt 10.8 beskrivs hur ett obefogat nödlarm som<br />
sänts av misstag återkallas.<br />
Alla nödlarm som sänds <strong>med</strong> en DSC-apparat – även obefogade<br />
– innehåller avsändarens sjöradionummer. Nödlarmets avsändare<br />
kan alltså alltid identifi eras.<br />
11.3 Iltrafi k (GMDSS)<br />
Enligt det nya nödsystemet <strong>med</strong>delas ett il<strong>med</strong>delande <strong>med</strong> ett<br />
DSC-anrop på kanal 70. Anropets prioritet är il (URGENCY). Anropet<br />
kan riktas till alla eller till en station. Det är också möjligt att sända<br />
ilanrop till stationer inom ett visst område.<br />
I DSC-ilanropet (URGENCY) anges den kanal där den egentliga iltrafi<br />
ken sker.<br />
Efter sändningen av ett ilanrop beror åtgärderna på vem som anropet<br />
är riktat till.<br />
Vänta på kvittering på kanal 70 <strong>för</strong>e fl yttningen till trafi kkanalen<br />
om endast en station anropas. Ett sådant <strong>för</strong>farande kan vara befogat<br />
t.ex. då ett fartyg önskar samtala <strong>med</strong> sjöräddningscentralen<br />
men andra fartygs hjälpinsats inte behövs.<br />
Om anropet är riktat till alla eller till stationer inom ett visst område,<br />
fl yttar man efter sändningen till den trafi kkanal som anges i<br />
24<br />
anropet och läser il<strong>med</strong>delandet. Ett sådant <strong>för</strong>farande är befogat<br />
när det fi nns behov av en hjälpinsats från alla stationer i närheten.<br />
Il<strong>med</strong>delandet skall läsas upp på samma sätt som i det gamla nödsystemet.<br />
Il<strong>med</strong>delandet <strong>för</strong>egås av ilsignalen PAN PAN och därefter<br />
läser man även det egna sjöradionumret.<br />
När ett fartyg tar emot ett DSC-ilanrop fl yttar fartyget till den trafi kkanal<br />
som anges i anropet och väntar på il<strong>med</strong>delandet. Fartyget<br />
kvitterar inte DSC-ilanropet om anropet är riktat till alla. I Finland<br />
läser sjöräddningscentralen eller sjöräddningsundercentralen ett<br />
il<strong>med</strong>delande som centralen sänder på kanal 16 eller kanal 14 och<br />
anger även detta i DSC-anropet.<br />
11.4 Varningstrafi k (GMDSS)<br />
En kustradiostation kan anmäla ett varnings<strong>med</strong>delande på kanal<br />
70 <strong>med</strong> DSC. Anropets prioritet är varning (SAFETY). Då visar DSCapparaterna<br />
på fartyg inom hörbarhetsområdet information om<br />
det kommande varnings<strong>med</strong>delandet. Fartygen skall fl ytta till trafi<br />
kkanalen <strong>för</strong> den kustradiostation som är närmast fartygets egen<br />
position eller till den kanal som särskilt anges i anropet och vara<br />
beredda på att ta emot <strong>med</strong>delandet.<br />
Vid behov kan ett fartyg själv sända ett DSC-varningsanrop på kanal<br />
70. I anropet skall den kanal anges som används <strong>för</strong> att läsa<br />
upp <strong>med</strong>delandet. När anropet har sänts fl yttar fartyget till trafi kkanalen<br />
och läser upp varnings<strong>med</strong>delandet. Meddelandet <strong>för</strong>egås<br />
av varningssignalen SECURITE som upprepas tre gånger.<br />
11.5 Övrig utrustning som ingår i GMDSS-systemet<br />
Förutom VHF-radiotelefon och DSC-apparat ingår fl era andra apparater<br />
som avser kommunikation, alarmering och säkerhet i<br />
sjöfartens nya nödsystem. I bilaga 13 fi nns en kort beskrivning av<br />
följande:<br />
NAVTEX<br />
Ett system som automatiskt visar och skriver ut närområdets viktigaste<br />
säkerhets<strong>med</strong>delanden på fartygets NAVTEX-mottagare<br />
INMARSAT<br />
Ett satellitsystem <strong>för</strong> sjöfarten som ger möjligheter till telefoni- och<br />
data<strong>för</strong>bindelser, effektiv nödlarmshantering och säkerhetsvarningar
EPIRB-nödradiofyrar<br />
EPIRB:er eller nödradiofyrar är fl ytande apparater som man aktiverar<br />
eller som självaktiveras när ett fartyg sjunker och som fl yter<br />
upp till ytan och sänder larm- och positionsbestämningssignaler.<br />
SART-radarsvarare<br />
När ett fartyg i nöd aktiverar en SART visar radarn på fartyg i närheten<br />
en teckensträng <strong>med</strong> vilken det nödställda fartygets exakta<br />
position kan bestämmas.<br />
12. Det tidigare nöd- och<br />
säkerhetssystemet<br />
12.1 Nödtrafi k<br />
12.1.1 Allmänt<br />
Nödtrafi k används när en allvarlig och o<strong>med</strong>elbar fara hotar fartyget<br />
och människorna ombord på fartyget och snabb hjälp behövs.<br />
För nödtrafi k används den maritima VHF-kanalen 16.<br />
När nödtrafi k börjar (när nödsignalen MAYDAY hörs <strong>för</strong>sta gången<br />
på kanalen) måste all annan trafi k på kanalen o<strong>med</strong>elbart avbrytas.<br />
Ett fartyg får inte använda en kanal där nödtrafi k pågår <strong>för</strong><br />
vanlig trafi k innan den som leder nödtrafi ken tillåter detta (avsnitt<br />
12.2).<br />
12.1.2 Nödsignal, nödanrop och nöd<strong>med</strong>delande<br />
12.1.2.1 Nödsignal<br />
Inom den maritima radiotrafi ken skall ordet MAYDAY användas<br />
som nödsignal. Nödsignalen anger att ett fartyg eller människor<br />
ombord på fartyget hotas av en allvarlig och o<strong>med</strong>elbar fara och<br />
att o<strong>med</strong>elbar hjälp behövs.<br />
Nödsignalen MAYDAY lämnas vid nödtrafi k i början av varje sändning.<br />
MAYDAY uttalas antingen på engelskt sätt ‘meidei’ eller på<br />
franskt sätt ‘<strong>med</strong>ee’.<br />
12.1.2.2 Nödanrop<br />
I det tidigare nödsystemet inleddes nödtrafi k <strong>med</strong> ett nödanrop<br />
som efter en stund följdes av ett nöd<strong>med</strong>delande. Endast befälha-<br />
25<br />
varen på ett fartyg eller den person som är ansvarig <strong>för</strong> ett fartyg<br />
får sända nödanrop och nöd<strong>med</strong>delande.<br />
Ett nödanrop riktas inte till någon speciell station. Syftet är att tysta<br />
ned all annan trafi k på kanalen samt att <strong>för</strong>bereda de fartyg och<br />
kustradiostationer som fi nns inom hörbarhetsområdet på att ta<br />
emot ett nöd<strong>med</strong>delande.<br />
Nödanropets ges i följande form:<br />
- MAYDAY MAYDAY MAYDAY (uttalas ‘meidei’ eller ‘<strong>med</strong>ee’)<br />
- HÄR (eller THIS IS, om nöd<strong>med</strong>delandet sänds på engelska)<br />
- fartygets namn eller anropssignal, tre gånger<br />
Exempel på ett nödanrop:<br />
MAYDAY MAYDAY MAYDAY<br />
HÄR TIINA TIINA TIINA OG2468<br />
Efter att ha hört ett nödanrop skall ett fartyg fortsätta att lyssna på<br />
samma kanal. Inget svar lämnas på ett nödanrop.<br />
12.1.2.3 Nöd<strong>med</strong>delande<br />
Efter sändningen av ett nödanrop är det bäst att hålla en kort paus<br />
<strong>för</strong>e sändningen av nöd<strong>med</strong>delandet om situationen tillåter detta.<br />
Syftet <strong>med</strong> pausen är att låta de som hört nödanropet <strong>för</strong>bereda<br />
sig på att ta emot nöd<strong>med</strong>delandet.<br />
Nöd<strong>med</strong>delandet ges i följande form:<br />
- MAYDAY<br />
- fartygets namn och/eller anropssignal<br />
- position<br />
- nödlägets art<br />
- vilket slag av hjälp som behövs<br />
- annan eventuell information som kan underlätta<br />
räddningsaktionen<br />
Positionen anges antingen<br />
- i latitud och longitud eller<br />
- i bäring och avstånd i nautiska mil till en känd geografi sk punkt<br />
OBS! Namnet på den punkt som används som fi xpunkt skall bokstaveras<br />
<strong>med</strong> användning av det internationella bokstaveringsalfabetet<br />
(bilaga 1).
Ett nöd<strong>med</strong>delande bör läsas upp långsamt och lugnt så att de<br />
som lyssnar hinner anteckna den viktigaste informationen. Sänd<br />
helst fartygets position två gånger.<br />
Exempel på ett nöd<strong>med</strong>delande:<br />
MAYDAY<br />
TIINA OG2468<br />
POSITION<br />
120 GRADER 4 NAUTISKA MIL FRÅN YTTERGRUNDS FYR<br />
JAG UPPREPAR<br />
120 GRADER 4 NAUTISKA MIL FRÅN YTTERGRUNDS FYR<br />
VI STÅR PÅ GRUND<br />
VI BEHÖVER HJÄLP OMEDELBART.<br />
Utomlands måste ett nöd<strong>med</strong>delande läsas upp antingen på engelska<br />
eller på det lokala språket. Exempel på ett nöd<strong>med</strong>delande<br />
på engelska:<br />
MAYDAY<br />
VATTUNIEMI OIYC<br />
POSITION<br />
FOUR TWO DEGREES ONE FIVE MINUTES NORTH<br />
ZERO ONE THREE DEGREES FOUR ONE MINUTES WEST<br />
I REPEAT<br />
FOUR TWO DEGREES ONE FIVE MINUTES NORTH<br />
ZERO ONE THREE DEGREES FOUR ONE MINUTES WEST<br />
FIRE ONBOARD<br />
NEED IMMEDIATE ASSISTANCE.<br />
Engelsk ordlista fi nns i bilaga 11.<br />
12.1.2.4 Kvittering av ett nöd<strong>med</strong>delande, dvs.<br />
<strong>med</strong>delande om mottagning<br />
Ett fartyg som tar emot ett nöd<strong>med</strong>delande skall kvittera nöd<strong>med</strong>delandet,<br />
dvs. ge ett <strong>med</strong>delande om att nöd<strong>med</strong>delandet är mottaget.<br />
Vänta en stund <strong>med</strong> kvitteringen så att kustradiostationerna och fartyg<br />
som är närmare den nödställda har möjlighet att kvittera <strong>för</strong>st.<br />
Ett fartyg som befi nner sig längre från nödpositionen behöver inte<br />
kvittera nöd<strong>med</strong>delandet om någon annan redan lämnat kvittering.<br />
En kvittering får inte sändas <strong>för</strong>rän nöd<strong>med</strong>delandets centrala<br />
26<br />
innehåll är uppfattat. Vid behov kan lyssnaren be nöd<strong>med</strong>delandets<br />
avsändare att upprepa oklara detaljer.<br />
Kvitteringen ges i följande form:<br />
- MAYDAY (endast en gång)<br />
- det nödställda fartygets identifi ering (namn eller anropssignal) tre<br />
gånger<br />
- HÄR (eller THIS IS, om nöd<strong>med</strong>delandet har sänts på engelska)<br />
- den mottagande och kvitterande stationens identitet (namn eller<br />
anropssignal) tre gånger<br />
- RECEIVED (uttalas risiivd) (eller RRR utläst ROMEO ROMEO ROMEO)<br />
- MAYDAY<br />
Exempel på kvittering av ett nöd<strong>med</strong>delande:<br />
MAYDAY<br />
TIINA TIINA TIINA OG2468<br />
HÄR<br />
LAURA LAURA LAURA OF8765<br />
RECEIVED MAYDAY<br />
Efter kvitteringen lämnas en uppskattning om den tidpunkt då fartyget<br />
anländer till nödpositionen.<br />
Exempel:<br />
MAYDAY<br />
TIINA HÄR LAURA<br />
BERÄKNAD ANKOMSTTID TILL NÖDPOSITIONEN<br />
OM EN TIMME<br />
MAYDAY<br />
TIINA HÄR LAURA<br />
JAG BERÄKNAR ANLÄNDA TILL PLATSEN<br />
KLOCKAN 1330 UTC<br />
12.1.2.5 Sändning av ett nöd<strong>med</strong>delande <strong>för</strong> ett annat<br />
fartygs räkning<br />
Om en fartygs- eller kustradiostation får reda på att ett fartyg är i<br />
nöd måste stationen sända nöd<strong>med</strong>delande <strong>för</strong> det nödställda fartygets<br />
räkning i följande fall:<br />
a) när det nödställda fartyg inte själv kan sända nöd<strong>med</strong>delande<br />
b) när den person som är ansvarig <strong>för</strong> fartyget eller kustradiostationen<br />
anser att ytterligare hjälp behövs<br />
c) när ett nöd<strong>med</strong>delande har hörts som ingen annan har kvitterat.
I dessa fall <strong>för</strong>egås nöd<strong>med</strong>delandet av följande nödanrop:<br />
− MAYDAY RELAY MAYDAY RELAY MAYDAY RELAY<br />
(uttalas ‘meidei rilei’ eller ‘<strong>med</strong>ee relee’)<br />
− HÄR (eller THIS IS)<br />
− den sändande stationens namn och/eller anropssignal (tre gånger)<br />
Exempel:<br />
MAYDAY RELAY MAYDAY RELAY MAYDAY RELAY<br />
HÄR SONJA SONJA SONJA OF2345<br />
HÖRT 13:30 (UTC1 ) PÅ KANAL 16 FÖLJANDE NÖDMEDDELANDE.<br />
MAYDAY TIINA OG8765<br />
POSITION<br />
SEXA ETTA GRADER<br />
NOLLA SJUA MINUTER<br />
NORD<br />
NOLLA TVÅ NOLLA GRADER<br />
FYRA ÅTTA MINUTER<br />
OST.<br />
ANNAT EJ HÖRT<br />
MAYDAY RELAY HÄR SONJA OF2345<br />
12.2 Allmänna regler <strong>för</strong> nödtrafi k<br />
Ett fartyg <strong>med</strong> kännedom om en nödsituation skall utnyttja alla<br />
erforderliga <strong>med</strong>el <strong>för</strong> att få hjälp till platsen <strong>för</strong> nödsituationen.<br />
Till nödtrafi k hör alla <strong>med</strong>delanden som berör o<strong>med</strong>elbar assistans<br />
till ett fartyg i nöd.<br />
Nödtrafi ken leds av en sjöräddningscentral eller annan kustradiostation<br />
som kvitterat nöd<strong>med</strong>delandet. Om inte någon sjöräddningscentral<br />
har hört och kvitterat <strong>med</strong>delandet, leds nödtrafi ken<br />
av det nödställda fartyget eller den station som sänt nöd<strong>med</strong>delandet.<br />
Ledningen av nödtrafi ken kan överlämnas till en annan<br />
station.<br />
Det nödställda fartyget samt den radiostation som leder nödtrafi -<br />
ken kan kräva tystnad av stationer som stör nödtrafi ken.<br />
Tystnadskravet från det nödställda fartyget eller den station som<br />
leder nödtrafi ken lyder:<br />
SEELONCE MAYDAY (uttalas ’sailens meidei’ eller ’silaans <strong>med</strong>ee’)<br />
<br />
<br />
<br />
27<br />
Om det är nödvändigt kan andra fartyg (eller kustradiostationer)<br />
i närheten av nödpositionen kräva tystnad av störande stationer<br />
<strong>med</strong> följande lydelse:<br />
SEELONCE DISTRESS (uttalas ’sailens distress’ eller ’silaans distres’).<br />
Ett fartyg eller kustradiostation som använder denna uppmaning<br />
skall ange sitt namn:<br />
Exempel:<br />
SEELONCE DISTRESS HÄR TIINA<br />
Ett fartyg <strong>med</strong> kännedom om nödtrafi k skall följa nödtrafi ken tills<br />
assistans är säkrad<br />
Stationer <strong>med</strong> kännedom om nödtrafi k får inte inleda normal trafi k<br />
på den kanal som används <strong>för</strong> nödtrafi ken <strong>för</strong>rän ett <strong>med</strong>delande<br />
har lämnats om att annan trafi k är tillåten.<br />
När fullständig radiotystnad inte längre behövs kan den station<br />
som leder nödtrafi ken <strong>med</strong>dela att begränsad trafi k är tillåten genom<br />
att sända ett <strong>med</strong>delande riktat till alla stationer som slutar<br />
<strong>med</strong> ordet PRU-DONCE (uttalas prydaans).<br />
När radiotystnad inte längre behövs på den kanal som använts <strong>för</strong><br />
nödtrafi k, avslutar den station som lett nödtrafi ken trafi ken genom att<br />
<strong>med</strong> telefoni sända ett <strong>med</strong>delande riktat till alla stationer, som avslutas<br />
<strong>med</strong> orden SEELONCE FEENEE (uttalas sailens fi nii eller silaans fi nii).<br />
12.3 Iltrafi k<br />
Iltrafi k har prioritet fram<strong>för</strong> all annan radiotrafi k än nödtrafi k.<br />
Iltrafi k får användas när en station har ett mycket brådskande<br />
<strong>med</strong>delande som avser ett fartygs eller en människas säkerhet,<br />
men situationen ändå inte är en egentlig sjönöd.<br />
Iltrafi k kan användas bl.a. i följande fall:<br />
- om någon sett eller hört signaler som inte <strong>med</strong> säkerhet har<br />
kunnat identifi eras som nödsignaler<br />
- <strong>för</strong> att <strong>med</strong>dela att ett fartyg har <strong>för</strong>svunnit<br />
- om ett allvarligt sjukdomsfall inträffar eller en person skadas på<br />
ett fartyg och det är nödvändigt att få o<strong>med</strong>elbar läkarhjälp eller<br />
att tala <strong>med</strong> en läkare (RADIOMEDICAL)<br />
- om röda raketer har observerats<br />
- om en person har fallit över bord och andra fartygs hjälp behövs<br />
<strong>för</strong> sökandet efter personen. (Anmärkning: I det nya nödsystemet<br />
kan även nödtrafi k användas i detta fall)
Ilsignal <strong>med</strong> tillhörande anrop och <strong>med</strong>delande sänds på kanal 16.<br />
Det är bäst att sända il<strong>med</strong>delande på en simplexarbetskanal om<br />
<strong>med</strong>delandet är långt. Om det är fråga om konsultation <strong>med</strong> en<br />
läkare används <strong>för</strong> detta en duplexkanal.<br />
Före ett il<strong>med</strong>delande sänds ilsignalen PAN PAN tre gånger. Ett<br />
il<strong>med</strong>delande kan riktas till antingen alla stationer eller till en viss<br />
station. Om ett il<strong>med</strong>delande är riktat till en viss station väntar<br />
man på stationens kvittering.<br />
Exempel:<br />
Helsingfors sjöräddningsundercentral sänder <strong>med</strong>delande om ett<br />
<strong>för</strong>svunnet fartyg<br />
kanal 16<br />
PAN PAN PAN PAN PAN PAN<br />
TILL ALLA TILL ALLA TILL ALLA HÄR<br />
SJÖRÄDDNINGEN HELSINGFORS SJÖRÄDDNINGEN HELSINGFORS<br />
SJÖRÄDDNINGEN HELSINGFORS<br />
ILMEDDELANDE NUMMER ...<br />
MEDDELANDE OM FÖRSVUNNET FARTYG<br />
FRITIDSBÅTEN MATTI OF5126<br />
AVGICK FRÅN KOTKA MUSSALO 31.10<br />
KL 1400 LOKAL TID<br />
I RIKTNING ASPSKÄR FÖR ATT FISKA<br />
I BÅTEN FINNS TRE PERSONER<br />
BÅTENS KÄNNETECKEN<br />
HYTTFÖRSEDD TRÄSKROV LACKAD LÄNGD 5 METER<br />
BLÅTT DÄCK<br />
INOMBORDSMOTOR<br />
OBSERVATIONER MEDDELAS TILL<br />
SJÖRÄDDNINGEN HELSINGFORS<br />
[DATUM OCH KLOCKSLAG]<br />
SJÖRÄDDNINGEN HELSINGFORS<br />
Om ett il<strong>med</strong>delande är riktat till alla fartyg skall <strong>med</strong>delandet<br />
återkallas genom ett <strong>med</strong>delande på kanal 16 när situationen är<br />
uppklarad (t.ex. den <strong>för</strong>svunna båten återfunnen).<br />
12.4 Varningstrafi k<br />
I radiotelefontrafi ken används som varningssignal ordet SECURITE<br />
(uttalas sekyritee) upprepat tre gånger.<br />
28<br />
Varningssignal används när en station sänder en navigations- eller<br />
vädervarning.<br />
Ett varnings<strong>med</strong>delande kan avse t.ex.<br />
- stormvarningar<br />
- information om fyrar ur funktion<br />
- information om sjömärken som fl yttat sig<br />
- information om drivande <strong>för</strong>emål osv.<br />
Varnings<strong>med</strong>delandet annonseras på kanal 16 och <strong>med</strong>delandets<br />
uppläsning sker på en trafi kkanal. Fartygen skall fl ytta till kustradiostationens<br />
närmaste trafi kkanal och vara beredda att ta emot<br />
varnings<strong>med</strong>delandet.<br />
Exempel:<br />
Turku Radio sänder ett varnings<strong>med</strong>delande.<br />
Kanal 16<br />
SECURITE SECURITE SECURITE<br />
HÄR<br />
TURKU RADIO TURKU RADIO TURKU RADIO<br />
NAVIGATIONSVARNING PÅ TRAFIKANALERNA (duplex)<br />
Turku Radios trafi kkanaler<br />
SECURITE SECURITE SECURITE<br />
HÄR<br />
TURKU RADIO<br />
NAVIGATIONSVARNING NUMMER ...<br />
Varnings<strong>med</strong>delandet bör avlyssnas åtminstone tills man vet om<br />
varningen berör det egna fartyget eller ett område i fartygets väg.<br />
Även fartyg kan vid behov läsa upp varningar.<br />
13. VTS-systemet<br />
VTS är en <strong>för</strong>kortning <strong>för</strong> Vessel Traffi c Service, en övervakningsoch<br />
stödtjänst <strong>för</strong> fartyg (även obligatoriskt rapporteringssystem<br />
<strong>för</strong> fartyg). En VTS-central följer fartygen <strong>med</strong> hjälp av radar, ett<br />
automatiskt identifi eringssystem (AIS) och kameraövervakning.<br />
Varje VTS-område har egen VHF-kanal som fartygen i området<br />
avlyssnar. När ett fartyg anländer till eller avlägsnar sig från ett<br />
VTS-områd anmäler sig fartyget till VTS-centralen på denna kanal.
En VTS-central ger fartygen information om korsande och mötande<br />
trafi k, fel på säkerhetsutrustning, väder<strong>för</strong>hållanden osv.<br />
I Finland fi nns VTS-centraler i Kotka, Helsingfors, Nagu, Björneborg,<br />
Vasa och Villmanstrand.<br />
De maritima VHF-kanaler som är avsedda <strong>för</strong> VTS-verksamhet beskrivs<br />
i bilaga 9.<br />
14. Föreskrifter som berör<br />
radioanläggningar<br />
14.1 Nödanrop<br />
Om en <strong>radiooperatör</strong> mottar ett nödanrop kräver lagen att han<br />
o<strong>med</strong>elbart vidtar de åtgärder anropet kräver. Han är också skyldig<br />
att på myndigheternas begäran själv sända ett larmanrop <strong>för</strong> en<br />
annans räkning.<br />
Nödtrafi k skall ges <strong>för</strong>eträde <strong>för</strong>e annan radiotrafi k. Nödtrafi ken får<br />
inte störas.<br />
14.2 Radiokommunikationens konfi dentiella natur och<br />
tystnadsplikt<br />
Radiokommunikationen är i princip konfi dentiell och <strong>radiooperatör</strong>en<br />
har tystnadsplikt.<br />
En person som tar emot eller annars får kännedom om en konfi -<br />
dentiell radiosändning, som inte är avsedd <strong>för</strong> honom, får inte utan<br />
tillstånd röja eller utnyttja information om sändningens innehåll<br />
eller existens. Meddelande om en radiosändnings existens och<br />
nödvändiga uppgifter <strong>för</strong> identifi ering av sändningen får dock lämnas<br />
till Kommunikationsverket i syfte att identifi era, lokalisera, eliminera<br />
eller begränsa störningar i radiokommunikationen.<br />
Sådan radiotrafi k anses vara konfi dentiell som inte är avsedd <strong>för</strong><br />
allmän mottagning, t.ex. ett samtal mellan två fartyg. Sändningar<br />
som är avsedda <strong>för</strong> allmän mottagning är däremot bl.a. nödanrop,<br />
ilanrop och olika varningar <strong>för</strong> sjöfarten.<br />
14.3 Störningar<br />
Om en radioanläggnings verksamhet stör säkerhetsradiokommunikationen<br />
måste radioanläggningens användning o<strong>med</strong>elbart <strong>för</strong>-<br />
29<br />
hindras. Om en radiosändare orsakar störningar i radiokommunikationen<br />
eller stör andra radioanläggningar skall radioanläggningens<br />
innehavare och ägare eliminera eller begränsa störningen.<br />
Kommunikationsverket har rätt att <strong>för</strong>bjuda en radioanläggnings<br />
import, <strong>för</strong>varing i butik, <strong>för</strong>säljning, överlåtelse och användning<br />
om radioanläggningen har orsakat skadliga störningar eller om den<br />
kan anses <strong>med</strong> sannolika skäl orsaka skadliga störningar.<br />
15. De viktigaste <strong>för</strong>fattningarna som<br />
berör radioutrustning<br />
- Radiolagen (1015/2001)<br />
- Kommunikationsministeriets <strong>för</strong>ordning (1126/2002) om<br />
Kommunikationsverkets avgifter<br />
- Kommunikationsverkets <strong>för</strong>eskrift (18C/2003) om<br />
examenskraven inom maritim radiokommunikation och amatörradiokommunikation<br />
- Kommunikationsverkets <strong>för</strong>eskrift (1C/2003) Om säkerställande<br />
av radioanläggningars överensstämmelse <strong>med</strong> väsentliga krav<br />
och om märkning av dem
BILAGOR<br />
BILAGA1<br />
Internationellt bokstaveringsalfabet<br />
Vid uttalandet betonas de understrukna stavelserna<br />
A ALFA ALFA<br />
B BRAVO BRAAVOU<br />
C CHARLIE TSHAALI<br />
D DELTA DELTA<br />
E ECHO EKKOU<br />
F FOXTROT FOKSTROT<br />
G GOLF GOLF<br />
H HOTEL HOTEL<br />
I INDIA INDIA<br />
J JULIETT DSULIET<br />
K KILO KILOU<br />
L LIMA LIIMA<br />
M MIKE MAIK<br />
N NOVEMBER NOVEMBÖ<br />
O OSCAR OSSKAR<br />
P PAPA PAPAA<br />
Q QUEBEC KEBEK<br />
R ROMEO ROOMEOU<br />
S SIERRA SIERRA<br />
T TANGO TANGOU<br />
U UNIFORM JUUNIFOOM<br />
V VICTOR VIKTOR<br />
W WHISKEY WISKI<br />
X X-RAY EKSREI<br />
Y YANKEE JENKI<br />
Z ZULU ZULU<br />
Å = AA (ALFAALFA)<br />
Ä = AE (ALFAEKKOU)<br />
Ö = OE (OSSKAREKKOU)<br />
30<br />
PUNKT STOP<br />
DECIMAL DECIMAL<br />
1 ONE WAN<br />
2 TWO TUU<br />
3 THREE TRII<br />
4 FOUR FOO<br />
5 FIVE FAIV<br />
6 SIX SIKS<br />
7 SEVEN SEVEN<br />
8 EIGHT EIT<br />
9 NINE NAIN<br />
0 ZERO ZIIROU
BILAGA 2<br />
Den viktigaste informationen som skall<br />
matas in i DSC-apparat på en fritidsbåt<br />
Nedan fi nns en <strong>för</strong>teckning över de viktigaste<br />
uppgifterna som skall matas in i en DSC-apparat.<br />
Format (Typ av anrop) – väljs bland följande:<br />
- distress alert, distress call = nödlarm<br />
- all ships call = allmänt anrop<br />
- selective eller individual = anrop till en enskild station<br />
- area call, geographical call = regionalt anrop – saknas<br />
eventuellt i vissa apparatmodeller<br />
Category (Anropets prioritetsklass) – väljs bland följande:<br />
- Distress = nöd<br />
- Urgency = il<br />
- Safety = varning<br />
- Ships business = fartygets egen angelägenhet – saknas<br />
eventuellt i vissa apparatmodeller<br />
- Routine = rutin<br />
Den anropande stationens sjöradionummer matas in på apparatens<br />
knappsats.<br />
Det egna sjöradionumret ingår automatiskt i anropet.<br />
31<br />
Telecommands = telekommandon – styr apparatens funktion eller<br />
ger information om den anropandes ärende. De vanligaste telekommandona<br />
är följande:<br />
- G3E/F3E simplex = fortsatt trafi k <strong>med</strong> telefoni på simplexkanal<br />
- G3E/F3E duplex = fortsatt trafi k <strong>med</strong> telefoni på duplexkanal<br />
- Distress acknowledgement = kvittering av ett nödlarm<br />
(<strong>för</strong>kortas ofta ACK)<br />
- Distress alert relay = nödlarm <strong>för</strong> annan stations räkning –<br />
Saknas eventuellt i vissa apparatmodeller<br />
Nature of distress = Nödens art väljs ur en meny som visar ofta<br />
<strong>för</strong>ekommande nödsituationer. Det är möjligt att per gång använda<br />
bara en nödens art. En <strong>för</strong>teckning över nödens arter i bilaga 4.<br />
Working channel = Trafi kkanal läggs in i anropet när ett annat<br />
fartyg anropas. Vid anrop till kustradiostationer väljs inte trafi kkanal<br />
utan trafi kkanalen lämnas tom och kustradiostationen <strong>med</strong>delar<br />
kanal i sitt svarsanrop.<br />
I ett nödlarm är det inte möjligt att lägga in en kanal <strong>för</strong> fortsatt<br />
trafi k utan nödtrafi ken sker alltid på kanal 16.<br />
Position = Fartygets position och den tidpunkt (UTC1 ) då positionen<br />
uppdaterades anges i många DSC-anrop, speciellt i nödlarm<br />
(om inte apparaten får position och tidpunkt automatiskt från en<br />
satellitnavigator).
BILAGA 3<br />
DSC-exempel<br />
1) Exempel på en situation då en kustradiostation<br />
kontaktar ett fartyg <strong>med</strong> DSC<br />
Exempel: Turku Radio har ett ärende till fartyget 230 109 980, som<br />
enligt uppgift befi nner sig i närheten av Kotka. Turku Radio sänder<br />
ett DSC-anrop på kanal 70. Anropet innehåller följande information:<br />
- mottagare 230 109 980<br />
- prioritetsklass (viktighetsgrad) rutin<br />
- G3E (telefonitrafi k)<br />
- trafi kkanalen är 25<br />
På fartygets DSC-apparat visas anropet på följande sätt<br />
RX-call: Selective 002300230<br />
Category: Routine<br />
Working channel 25<br />
Duplex telephony<br />
Fartygets DSC-teckenfönster ger två <strong>för</strong>slag till val av åtgärd<br />
>ACK< QUIT<br />
ACK betyder att anropet besvaras (acknowledge). QUIT betyder att<br />
behandlingen av det mottagna anropet avslutas utan svar på anropet.<br />
I detta fall beslutar <strong>radiooperatör</strong>en att ge ett svar på anropet.<br />
Hän väljer ACK <strong>med</strong> pilknapparna och trycker på DSC-apparatens<br />
Enter-knapp.<br />
DSC-apparaten visar följande val av åtgärd:<br />
unable-to-comply >able-to-comply<<br />
‘Unable to comply’ innebär att fartyget inte önskar eller inte kan<br />
samtala <strong>med</strong> Turku Radio just nu. ‘Able to comply’ betyder att<br />
kontakt önskas. Fartygets <strong>radiooperatör</strong> väljer ‘able-to-comply’ och<br />
trycker på Enter.<br />
DSC-apparaten ger ytterligare ett valalternativ:<br />
>OK< edit<br />
32<br />
OK betyder att svaret sänds <strong>med</strong> de uppgifter som fi nns i DSC-apparaten<br />
(dvs. att kanal 25 används <strong>för</strong> fortsatt trafi k). Edit betyder<br />
att fartygets <strong>radiooperatör</strong> önskar ändra något, t.ex. <strong>för</strong>eslå en annan<br />
trafi kkanal <strong>för</strong> Turku Radio. I detta fall godkänner operatören<br />
anropet genom att välja OK och trycka på Enter.<br />
Därefter trycker <strong>radiooperatör</strong>en på DSC-apparatens CALL-knapp <strong>för</strong><br />
att sända svaret.<br />
Anmärkning: Texten i teckenfönstret och inmatningen kan<br />
skilja sig mellan olika DSC-apparater. I samtliga fall ingår dock<br />
samma information i anropet.<br />
2) Exempel på DSC-anrop mellan två fartyg<br />
Fritidsbåten Elina OF2468, <strong>med</strong> sjöradionummer 230 123 450 sänder<br />
ett DSC-anrop till handelsfartyget OGBJ <strong>med</strong> sjöradionummer<br />
230 679 000.<br />
Elina utarbetar ett selektivt anrop och godkänner det genom att<br />
välja texten SEND i teckenfönstret och trycka på Enter-knappen.<br />
Elinas DSC-apparat visar:<br />
TX-call: Selective To: 230 679 000<br />
Category: Routine<br />
>SEND<<br />
Channel: 77<br />
Elina sänder anropet på kanal 70 genom att trycka på Call-knappen.<br />
Anropet visas i teckenfönstret på Kirsis DSC-apparat. Kirsi godkänner<br />
anropet genom att i teckenfönstret välja texten ACKNOWLEDGE<br />
och trycka på Enter-knappen.<br />
Kirsis DSC-apparat visar:<br />
RX-call: Selective From: 230 123 450<br />
Category: Routine<br />
>ACKNOWLEDGE<<br />
Channel: 77<br />
Kirsi sänder svaret på kanal 70 genom att trycka på Call-knappen.<br />
Kirsi lyfter luren och VHF-radiotelefonen ställs in på kanal 77. I viss<br />
utrustning behöver trafi kkanalen ställas in manuellt.
Det svar Kirsi sände visas i teckenfönstret på Elinas DSC-apparat.<br />
Elina accepterar svaret genom att i teckenfönstret välja texten AC-<br />
CEPT och trycka på Enter-knappen.<br />
Elinas DSC-apparat visar:<br />
RX-acknowledgement From: 230 679 000<br />
Category: Routine Channel: 77<br />
>ACCEPT<<br />
Elina lyfter luren och VHF-radiotelefonen ställs in på kanal 77. I viss<br />
utrustning behöver trafi kkanalen ställas in manuellt.<br />
Elina anropar Kirsi <strong>med</strong> telefoni på kanal 77.<br />
Kirsi här Elina OF2468<br />
Anmärkning: Den visning och de knapptryckningar som beskrivs<br />
i exemplet ovan är apparatspecifi ka. En DSC-utrustnings användare<br />
måste lära känna den egna utrustningens funktioner.<br />
3) Exempel på nödtrafi k enligt GMDSS-systemet<br />
Hallonnäs/OIYC (sjöradionummer 230 987 650) står i brand i positionen<br />
61°07’N 020°48’E. Hallonnäs utarbetar ett nödlarm och<br />
sänder det på kanal 70.<br />
Nödlarmets innehåll i teckenfönstret på Hallonnäs DSC-apparat:<br />
Distress alert<br />
Position: 61N07 020E48 at 1430 UTC<br />
Nature of Distress: Fire, explosion<br />
Telecom: G3E/Simplex<br />
Nödlarmet visas på DSC-apparaterna hos de kustradiostationer och<br />
fartyg som befi nner sig inom täckningsområdet.<br />
Distress alert<br />
Distress-ID: 230 987 650<br />
Position: 61N07 020E48 at 1430 UTC<br />
Nature of Distress: Fire, explosion<br />
Telecom: G3E/Simplex<br />
Åbo sjöräddningscentral (sjöradionummer 00 230 1000) kvitterar<br />
nödlarmet <strong>med</strong> DSC.<br />
All ships call<br />
33<br />
Category: Distress<br />
Telecom1: Distress Acknowledgement<br />
Station: 00 230 1000<br />
Distress ID: 230 987 650<br />
Position: 61N07 020E48 at 1430 UTC<br />
Nature of Distress: Fire, Explosion<br />
Telecom: G3E/Simplex<br />
Information om kvitteringen visas på DSC-apparaterna hos de kustradiostationer<br />
och fartyg som fi nns inom täckningsområdet.<br />
All ships call<br />
Category: Distress<br />
Telecom1: Distress Acknowledgement<br />
Station: 00 230 1000<br />
Distress ID: 230 987 650<br />
Position: 61N07 020E48 at 1430 UTC<br />
Nature of distress: Fire, explosion<br />
Telecom: G3E/Simplex<br />
Alla övergår till kanal 16.<br />
Det nödställda fartyget läser upp nöd<strong>med</strong>delandet <strong>med</strong> telefoni på<br />
kanal 16.<br />
Mayday<br />
här (this is) 230 987 650, Hallonnäs OIYC<br />
Position (position) 61°07’N 020°48’E<br />
Brand ombord (fi re onboard)<br />
Vi behöver o<strong>med</strong>elbar hjälp (Need im<strong>med</strong>iate assistance)<br />
Fartyg i närheten kvitterar <strong>med</strong> telefoni på kanal 16. (OBS! På fi nländskt<br />
område kvitterar en sjöräddningsstation <strong>för</strong>st även <strong>med</strong><br />
telefoni.)<br />
Mayday<br />
Hallonnäs, Hallonnäs, Hallonnäs OIYC<br />
här TIINA TIINA TIINA OG2468<br />
Received Mayday<br />
Därefter sköts den egentliga nödtrafi ken på samma sätt som i det<br />
tidigare nödsystemet.
BILAGA 4<br />
Nödtrafi kanvisningar<br />
Nödtrafi kanvisning (utan DSC)<br />
ANVÄND I FÖRSTA HAND KANAL 16<br />
Nödanrop:<br />
- MAYDAY MAYDAY MAYDAY (uttalas ‘meidei’ eller ‘<strong>med</strong>ee’)<br />
- HÄR (eller THIS IS, om nöd<strong>med</strong>delandet sänds på engelska)<br />
- FARTYGETS NAMN eller ANROPSSIGNAL, tre gånger<br />
Nöd<strong>med</strong>delande:<br />
- MAYDAY<br />
- fartygets namn och/eller anropssignal<br />
- position<br />
- nödens art<br />
- annan eventuell information som kan underlätta<br />
räddningsaktionen<br />
- hjälpbehovets slag eller enbart hjälpbegäran<br />
(need im<strong>med</strong>iate assistance)<br />
Nödtrafi kens uttryck:<br />
MAYDAY RELAY (uttalas meidei rilei eller <strong>med</strong>ee relee)<br />
nödanropet sänds <strong>för</strong> annan stations räkning eller<br />
reläering av ett mottaget nöd<strong>med</strong>delande<br />
PRU-DONCE (uttalas prydaans)<br />
begränsad trafi k tillåten<br />
RECEIVED MAYDAY (uttalas risiivd meidei eller risiivd <strong>med</strong>ee)<br />
nöd<strong>med</strong>delande mottaget<br />
ROMEO ROMEO ROMEO MAYDAY<br />
(uttalas romeo romeo romeo meidei eller <strong>med</strong>ee)<br />
nöd<strong>med</strong>delande mottaget (alternativ till <strong>för</strong>egående)<br />
1 UTC är en universell tidsangivelse. I praktiken överensstämmer UTC-tid <strong>med</strong> GMT-tid. UTC är på sommaren tre timmar och på vintern två timmar efter fi nsk tid.<br />
34<br />
SEELONCE MAYDAY (uttalas ’sailens meidei’ eller ’silaans <strong>med</strong>ee’)<br />
ett nödställt fartyg eller den station som leder nödtrafi ken kräver<br />
tystnad<br />
SEELONCE DISTRESS (uttalas ’sailens distress’ eller ’silaans distres’ ).<br />
annan station än ett nödställt fartyg eller den station som leder<br />
nödtrafi ken kräver tystnad<br />
SEELONCE FEENEE (uttalas silaans fi nii)<br />
<strong>med</strong>delande om att nödtrafi ken avslutas<br />
Nödtrafi kanvisning (<strong>med</strong> användning av DSC)<br />
SÄND NÖDLARM PÅ KANAL 70 SÅ HÄR:<br />
1. Om tiden tillåter, välj följande uppgifter i DSC-apparaten:<br />
- koordinaterna <strong>för</strong> fartygets senast kända position<br />
- klockslag (UTC1 ), då positionen fastställdes<br />
- nödens art.<br />
2. Sänd nödlarm. Utrustningen sänder därefter nödlarm <strong>med</strong> oregelbundna<br />
intervaller (i genomsnitt var fjärde minut) tills nödlarmet<br />
kvitteras eller användaren avbryter sändningen.<br />
3. Börja passa VHF-radiotelefonen på kanal 16 om DSC-apparaten<br />
är <strong>för</strong>sedd <strong>med</strong> separat mottagare. I annat fall stanna kvar på kanal<br />
70 tills DSC-kvittering mottas.<br />
EFTER DSC-KVITTERING INLEDER Det nödställda fartyget nödtrafi ken<br />
på kanal 16 på följande sätt:<br />
- MAYDAY<br />
- här (eller this is)<br />
- fartygets sjöradionummer och anropssignal eller namn<br />
- fartygets position<br />
- nödens art och vid behov information om vilket slags hjälp som<br />
behövs<br />
- vid behov annan information som kan underlätta<br />
räddningsaktionerna.
DE FARTYG SOM MOTTAGIT NÖDLARMET KVITTERAR MED TELEFONI<br />
PÅ KANAL 16 PÅ FÖLJANDE SÄTT:<br />
- nödsignal MAYDAY<br />
- det nödställda fartygets namn, anropssignal eller sjöradionummer<br />
tre gånger<br />
- det egna fartygets anropssignal, namn eller sjöradionummer tre<br />
gånger<br />
- RECEIVED MAYDAY.<br />
Efter kvitteringen lämnas en beräknad ankomsttid till nödpositionen<br />
Vid upprepning av ett DSC-nödlarm och nödlarm (nödlarm <strong>för</strong><br />
annans räkning) möjliga nödens arter (Nature of Distress):<br />
DSC-apparaterna har engelskspråkig text.<br />
- Fire, explosion (Brand, explosion)<br />
- Flooding (Läkage)<br />
- Collision (Kollision)<br />
- Grounding (Grundstötning)<br />
- Listing, in danger of capsizing (Slagsida och fara <strong>för</strong> kantring)<br />
- Sinking (Sjunker)<br />
- Disabled and adrift (Manöveroduglig och på drift)<br />
- Undesignated distress (Odefi nierbar nöd)<br />
- Abandoning ship (Fartyget överges)<br />
- Piracy, ar<strong>med</strong> robbery attack (Sjörövare, väpnad attack)<br />
- Man overboard (Man över bord)<br />
- EPIRB emission (EPIRB-sändning) - detta nödslag visas inte<br />
alltid på DSC-apparater <strong>för</strong> fritidsbåtar<br />
Obs!<br />
Nödlägets art bör väljas på DSC-apparaten <strong>för</strong>e sändningen av ett<br />
nödlarm. Om inget val görs visas som nödlägets art Undesignated<br />
distress (Odefi nierbar nöd).<br />
35
BILAGA 5 Maritima VHF-kanalers frekvenser och användning<br />
Internationella kanaler<br />
Kanal<br />
nr<br />
Anmärkningar<br />
Sändningsfrekvens (MHz)<br />
Fartyg<br />
Kustradiostation<br />
36<br />
Trafik<br />
mellan<br />
fartyg<br />
Trafik i hamn<br />
eller i<br />
anslutning<br />
till manövr.<br />
av fartyg<br />
Samtals<strong>för</strong><strong>med</strong>lingstrafik<br />
60 156,025 160,625 xx<br />
01 156,050 160,650 xx<br />
61 156,075 160,675 xx<br />
02 156,100 160,700 xx<br />
62 156,125 160,725 xx<br />
03 156,150 160,750 xx<br />
63 156,175 160,775 xx<br />
04 156,200 160,800 xx<br />
64 156,225 160,825 xx<br />
05 156,250 160,850 xx<br />
65 156,275 160,875 xx<br />
06 a) 156,300 x<br />
66 156,325 160,925 xx<br />
07 156,350 160,950 xx<br />
67 g) 156,375 xx<br />
08 156,400 x<br />
68 156,425 x<br />
09 g) 156,450 xx<br />
69 156,475 xx<br />
10 c) 156,500 xx<br />
70 e) 156,525 kanal <strong>för</strong> digitalt selektivanrop<br />
11 156,550 x<br />
71 g) 156,575 x<br />
12 156,600 x<br />
72 d) 156,625 x<br />
13 f) 156,650 xx<br />
73 c) d) 156,675 xx<br />
14 156,700 x<br />
74 156,725 x<br />
15 b) 156,750 xx<br />
75 j) 156,775 x<br />
16 156,800 nöd-, säkerhets- och anropstrafik<br />
76 j) 156,825 x<br />
17 b) 156,850 xx<br />
77 156,875 x<br />
18 k) 156,900 161,500 xx<br />
78 156,925 161,525 xx<br />
19 156,950 161,550 xx<br />
79 156,975 161,575 xx
BILAGA 5<br />
Kanal<br />
nr<br />
Anmärkningar<br />
Sändningsfrekvens (MHz)<br />
Trafik<br />
mellan<br />
Trafik i hamn<br />
eller i<br />
Samtals<strong>för</strong><strong>med</strong>lings-<br />
Fartyg<br />
Kustradiostation<br />
fartyg anslutning<br />
till manövr.<br />
av fartyg<br />
trafik<br />
20 157,000 161,600 xx<br />
80 157,025 161,625 xx<br />
21 157,050 161,650 xx<br />
81 157,075 161,675 xx<br />
22 157,100 161,700 xx<br />
82 k) 157,125 161,725 xx<br />
23 157,150 161,750 xx<br />
83 k) 157,175 161,775 xx<br />
24 157,200 161,800 xx<br />
84 k) 157,225 161,825 xx<br />
25 157,250 161,850 xx<br />
85 k) 157,275 161,875 xx<br />
26 157,300 161,900 xx<br />
86 k) 157,325 161,925 xx<br />
27 157,350 161,950 xx<br />
87 h) 157,375<br />
28 157,400 162,000 xx<br />
88 h) 157,425<br />
AIS 1 i) 161,975<br />
AIS 2 i) 162,025<br />
Kanalerna <strong>för</strong> direkt trafik mellan fritidsbåtar på finländskt område<br />
L1 155,500 trafikkanalerna<br />
L2 155,525 <strong>för</strong> trafik mellan<br />
L3 155,650 fritidsbåtar<br />
Kanalerna <strong>för</strong> direkt trafik mellan fiskebåtar på finländskt område<br />
F1 155,625 trafikkanalerna <strong>för</strong> trafik mellan fiskebåtar<br />
F2 155,775<br />
F3 155,825<br />
37<br />
registrerade <strong>för</strong> yrkemässigt fiske, F3 också <strong>för</strong><br />
andra fiskande båtar
BILAGA 5<br />
a) Kanal 6 används också <strong>för</strong> trafi k mellan fartyg och luftfartyg vid<br />
efterspanings- och räddningsverksamhet.<br />
b) Kanalerna 15 och 17 används bl.a. <strong>för</strong> handelsfartygs interna<br />
trafi k.<br />
c) Kanalerna 10 och 73 används även i efterspanings-, räddningsoch<br />
oljebekämpningsverksamhet som arrangeras av myndigheter.<br />
Obs! Inom Finska viken är användningen av kanal 10 <strong>för</strong>bjuden <strong>för</strong><br />
annat än VTS-verksamhet som leds av Ryska Federationen.<br />
d) Fartyg och luftfartyg får använda kanalerna 72 och 73 i trafi k<br />
som avser stöd- och hjälpverksamhet <strong>för</strong> sjöfarten. Vid efterspanings-<br />
och räddningssituationer inom Finska viken får en kuststation<br />
även använda kanal 72<br />
e) Kanal <strong>för</strong> digitalt selektivanrop (DSC). All DSC-trafi k. Telefonitrafi k<br />
är inte tillåten.<br />
f) Kanal 13 används i Finland av lotsarna. Kanalen används även<br />
<strong>för</strong> säkerhetstrafi k mellan fartyg.<br />
g) Kanalerna 9, 67 och 71 är inom fi nländskt område kanaler <strong>för</strong><br />
övervaknings- och stödtjänsten (obligatoriskt rapporteringssystem<br />
<strong>för</strong> fartyg).<br />
h) Kanalerna 87 och 88 används som simplexkanaler <strong>för</strong> manövrering<br />
av fartyg och hamntrafi k.<br />
i) Kanalerna AIS1 och AIS2 är avsedda <strong>för</strong> användning i system<br />
<strong>för</strong> identifi ering och övervakning av fartyg.<br />
j) Användningen av kanalerna 75 och 76 är begränsad och används<br />
endast <strong>för</strong> fartygs navigationsändamål. Alla störningar på kanal<br />
16 bör ovillkorligen undvikas (till exempel genom att använda<br />
sänkt 1 W sändningseffekt).<br />
k) Kanalerna 18 och 82 - 86 är kanaler <strong>för</strong> duplextrafi k som <strong>med</strong><br />
särskilt tillstånd från Kommunikationsverket även kan användas<br />
som simplexkanaler.<br />
38<br />
Maritima VHF-kanalers frekvenser och<br />
användning<br />
Defi nitioner:<br />
Sändningsfrekvens (MHz), Fartyg<br />
Sändningsfrekvens <strong>för</strong> fartygets radiotelefon<br />
(den frekvens som kustradiostationen lyssnar på)<br />
Sändningsfrekvens (MHz), Kustradiostation<br />
Sändningsfrekvens <strong>för</strong> kustradiostationens radiotelefon<br />
(den frekvens som fartygets radiotelefon passar)<br />
Trafi k mellan fartyg<br />
Direkt radiotelefontrafi k mellan fartyg<br />
Hamntrafi k<br />
Trafi k som berör fartygs manövrering och i vissa fall säkerhet som<br />
sker i en hamn eller i hamnens omgivning. Hamntrafi ken sker<br />
mellan fartyg eller mellan fartyg och kustradiostation. Ena parten är<br />
i allmänhet hamnmyndigheten.<br />
Trafi k <strong>för</strong> manövrering av fartyg<br />
Radiotrafi k som avser fartygs manövrering och rörelser <strong>med</strong><br />
syfte att åstadkomma en säker sjöfart i kanaler, trånga farleder och<br />
liknande svåra passager.<br />
Samtals<strong>för</strong><strong>med</strong>lande trafi k<br />
Telefontrafi k som <strong>för</strong><strong>med</strong>las till det allmänna telefonnätet<br />
(t.ex. radiosamtal via Turku Radio).
BILAGA 6<br />
Kustradionätets basstationer och<br />
systemets driftorter<br />
05 Geta<br />
27 Mariehamn<br />
Replot<br />
25<br />
25<br />
Järsö<br />
28 Raumo<br />
01 Nystad<br />
86<br />
Brändö<br />
Karleby 28<br />
23 Korpo<br />
Utö<br />
24<br />
Karlö 27<br />
Kalajoki 84<br />
Vasa<br />
MRSC<br />
Vasa<br />
Kristinestad 24<br />
Björneborg 26<br />
03<br />
Hangö<br />
Kemi 26<br />
39<br />
Vehmasmäki<br />
Parkkila<br />
TURKU RADIO (002300230)<br />
26 Åbo MRCC<br />
Åbo<br />
Joutseno<br />
MRSC<br />
Helsingfors<br />
25 24<br />
01 Kotka Wederlax<br />
Nagu<br />
05 Sondby<br />
04<br />
Porkala<br />
Helsingfors<br />
Alla basstationer disponerar de maritima<br />
VHF-kanalerna 70 (DSC), 16 och 14.<br />
Dessutom används MF-frekvenserna<br />
2187,5 kHz (DSC) och 2182 kHz vid basstationerna<br />
på Karlö, Replot, i Mariehamn<br />
och Helsingfors.<br />
Sjöbevakningens sjöräddningscentral<br />
(MRCC) och sjöräddningsundercentralerna<br />
(MRSC) använder kustradionätet vid sjöräddningsfunktionens<br />
spanings- och räddningsuppdrag.<br />
Turku Radio använder duplex-trafi kkanaler<br />
vid alla basstationer <strong>för</strong> sjöfartsvarningar,<br />
RADIO MEDICAL-samtal och samtals<strong>för</strong><strong>med</strong>ling.<br />
Serkanlampi<br />
Nuijamaa
BILAGA 7<br />
Sjöbevakningens<br />
VHF-dejour inom<br />
sjöräddningtjänsten<br />
Geta<br />
Replot<br />
Kristinestad<br />
Järsö<br />
Björneborg<br />
Raumo<br />
Nystad<br />
Brändö<br />
Korpo<br />
Utö<br />
Karleby<br />
Kalajoki<br />
Åbo<br />
Hangö<br />
Karlö<br />
MRSC<br />
Vasa<br />
MRCC<br />
Åbo<br />
40<br />
Kemi<br />
Porkala<br />
- - - - - -<br />
MRSC<br />
Helsingfors<br />
Sondby<br />
Helsingfors<br />
Fjärrstyrd station<br />
Vid alla fjärrstyrda stationer:<br />
• DSC-nöd- och anrops-kanal 70<br />
• nöd- och anropskanal 16<br />
• arbetskanal 14<br />
Gräns mellan sjöräddningsdistrikt<br />
Kotka<br />
RADIOANROP SJÖRADIONUMMER<br />
• Sjöräddningen Åbo 002301000<br />
• Sjöräddningen Helsingfors 002302000<br />
• Sjöräddningen Vasa 002303000<br />
Nuijamaa<br />
Wederlax
BILAGA 8<br />
ALARMINSTRUKTION<br />
FOR SJÖRÄDDNINGEN<br />
Gräns <strong>för</strong> sjöräddningsdistriktet<br />
Yttre gräns <strong>för</strong><br />
sjöräddningstjänstens<br />
ansvarsregion<br />
MRSC Vasa<br />
MRCC Åbo<br />
MRSC Helsingfors<br />
41<br />
Meddela om nödläget eller om farosituationen per VHF-radio, telefon<br />
eller på ett annat snabbt sätt till närmaste sjöräddnins central<br />
eller sjöräddningsundercentral. Med sjöräddningens alarmnummer<br />
kopplas samtalet till sjöräddningstjänstens närmaste ledningscentral.<br />
Man behöver inga riktnummer. Anmälningar mottas och<br />
<strong>för</strong><strong>med</strong>las även av nöd centralerna (allmänt nödnummer 112).<br />
SJÖRÄDDNINGENS ALARMNUMMER<br />
0204 1000<br />
VÄSTRA FINLANDS SJÖRÄDDNINGSDISTRIKT<br />
SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN<br />
MRCC ÅBO 0204 1001<br />
MRSC VASA 0204 1003<br />
FINSKA VIKENS SJÖRÄDDNINGSDISTRIKT<br />
SJÖRÄDDNINGS UNDERCENTRALEN<br />
MRSC HELSINGFORS 0204 1002<br />
RADIOKOMMUNIKATION<br />
VHF-DSC 70<br />
VHF-kanaL 16<br />
MF-DSC 2187,5 kHz<br />
MF-frekvens 2182,0 kHz
BILAGA 9 BILAGA 10<br />
Obligatoriskt rapporteringssystem <strong>för</strong><br />
fartyg (VTS)<br />
Alla fartyg <strong>med</strong> en längd över 12 meter som är utrustade <strong>med</strong> maritim<br />
VHF-radiotelefon skall, när de befi nner sig i ett område <strong>med</strong><br />
obligatoriskt rapporteringssystem (Vessel Traffi c Service, VTS) kontinuerligt<br />
passa det aktuella områdets VTS-kanal. Systemets uppgift<br />
är att <strong>med</strong> hjälp av radarsystem, kameror, ett system <strong>för</strong> automatisk<br />
identifi ering av fartyg samt maritim VHF-radiotelefon övervaka<br />
och dirigera fartygstrafi ken samt ge erforderlig information om<br />
sjötrafi ken till fartyg som befi nner sig i eller kommer till området.<br />
VTS-systemet fungerar vid den fi nländska kusten och på inre terriotorialvatten<br />
enligt följande:<br />
- Archipelago VTS, som täcker Skärgårdshavet samt Åbo, Nådendal,<br />
Nystad, Långnäs och Mariehamn (kanal 71)<br />
- Helsinki VTS, vars område<br />
- HKI 1 täcker Helsingfors hamn och om rådet utan<strong>för</strong><br />
Helsingfors (kanal 71) och området<br />
- HKI 2 som täcker områdena Porkala och Emsalö (kanal 9)<br />
området<br />
- HKI 3 som täcker Hangöområdet utom Hangö hamns<br />
vattenområde (kanal 67)<br />
- Kotka VTS, till vilket hör Orrengrund samt områdena Fredikshamn,<br />
Kotka och Lovisa (kanal 67)<br />
- Saimaa VTS, till vilket hör Saimens farledsområde (kanal 9)<br />
- Selkämeren VTS (Bottenhavets VTS), som täcker områdena<br />
Björneborg och Raumo<br />
- Bothnia VTS, till vilket hör områdena Vasa, Kaskö och Kristinestad,<br />
området Karleby och Jakobstad samt områdena Karlö, Uleåborg,<br />
Kemi och Torneå.<br />
OBS! Förutom hamnområdet i Helsingfors ingår inte hamnområdena<br />
i de orter som nämns ovan i VTS-systemet.<br />
42<br />
Turku Radios regelbundna sändningar<br />
(Varningar, väderrapporter, israpporter och trafi klistor)<br />
Regelbundna sändningar läses på lediga duplextrafi kkanaler.<br />
0233 UTC NX + TFC LIST<br />
0633 UTC NX + WX + TFC LIST<br />
0803 UTC IB PSN<br />
1033 UTC NX + ICE + TFC LIST<br />
1433 UTC NX + TFC LIST<br />
1833 UTC NX+WX + ICE + TFC LIST<br />
2233 UTC NX + TFC LIST<br />
NX (navigational warning) navigationsvarning<br />
samt stormvarning<br />
WX (weather forecast) väderrapport<br />
IB PSN (icebraker positions) isbrytarnas positioner (vid behov)<br />
ICE (ice warning) isvarning (vid behov)<br />
TFC LIST trafi klista (fartyg till vilka<br />
Turku Radio har trafi k)
BILAGA 11<br />
Engelskspråkiga uttryck och <strong>för</strong>kortningar som <strong>för</strong>ekommer i den maritima VHF-trafi ken<br />
Engelska - svenska<br />
ADDRESS ADRESS<br />
AREA CODE REGIONALT RIKTNUMMER<br />
ASSISTANCE HJÄLP<br />
CORRECT RÄTT, KORREKT<br />
CORRECTION RÄTTELSE<br />
COUNTRY CODE LANDSNUMMER<br />
DIAL SLÅ ETT NUMMER<br />
DISTRESS NÖD<br />
GO AHEAD DU KAN BÖRJA<br />
I SPELL JAG BOKSTAVERAR<br />
IN FIGURES MED SIFFROR<br />
IN LETTERS MED BOKSTÄVER<br />
LIFE JACKET RÄDDNINGSVÄST<br />
LIFE RAFT LIVFLOTTE<br />
MAN OVER BOARD MAN ÖVER BORD<br />
NEGATIVE NEGATIV<br />
OCCUPIED UPPTAGEN<br />
OUT SLUT (FÖRBINDELSEN BRYTS)<br />
OVER JAG LYSSNAR, ÖVER<br />
POSITION POSITION<br />
POSITIVE POSITIV<br />
RADIO CHECK KOMMUNIKATIONSTEST,<br />
FUNKTIONSTEST<br />
RADIOMEDICAL LÄKARSAMTAL<br />
RECEIVED MOTTAGET<br />
RED ROCKET RÖD RAKET<br />
REPEAT UPPREPA<br />
RESCUE RÄDDNING<br />
SAFETY SÄKERHET<br />
SAY AGAIN UPPREPA<br />
SHIP FARTYG<br />
SPEAK UP TALA HÖGRE<br />
SPELL BOKSTAVERA<br />
STATION STATION<br />
SUBSCRIBER NUMBER ABONNENTNUMMER<br />
TEXT TEXT<br />
THIS IS DETTA ÄR, HÄR ÄR<br />
TRAFFIC TRAFIK<br />
URGENCY IL<br />
WAIT VÄNTA<br />
WARNING VARNING<br />
WRONG FELAKTIG, FEL<br />
43<br />
Svenska - engelska<br />
ABONNENTNUMMER SUBSCRIBER NUMBER<br />
ADRESS ADDRESS<br />
BOKSTAVERA SPELL<br />
DET HÄR ÄR, HÄR ÄR THIS IS<br />
DU KAN BÖRJA GO AHEAD<br />
FARTYG SHIP<br />
FELAKTIG, FEL WRONG<br />
FUNKTIONSTEST RADIO CHECK<br />
HJÄLP ASSISTANCE<br />
IL URGENCY<br />
JAG BOKSTAVERAR I SPELL<br />
JAG LYSSNAR OVER<br />
KOMMUNIKATIONSTEST RADIO CHECK<br />
LANDSNUMMER COUNTRY CODY<br />
LIVFLOTTE LIFE RAFT<br />
LÄKARSAMTAL RADIOMEDICAL<br />
MAN ÖVER BORD MAN OVER BOARD<br />
MED BOKSTÄVER IN LETTERS<br />
MED SIFFROR IN FIGURES<br />
MOTTAGET RECEIVED<br />
NEGATIV NEGATIVE<br />
NÖD DISTRESS<br />
POSITION POSITION<br />
POSITIV POSITIVE<br />
REGIONALT<br />
RIKTNUMMER AREA CODE<br />
RÖD RAKET RED ROCKET<br />
RÄDDNING RESCUE<br />
RÄDDNINGSVÄST LIFE JACKET<br />
RÄTT, KORREKT CORRECT<br />
RÄTTELSE CORRECTION<br />
RÖD RAKET RED ROCKET<br />
SÄKERHET SAFETY<br />
SLÅ ETT NUMMER DIAL<br />
SLUT (FÖRBINDELSEN BRYTS) OUT<br />
STATION STATION<br />
TALA HÖGRE SPEAK UP<br />
TEXT TEXT<br />
TRAFIK TRAFFIC<br />
UPPREPA REPEAT, SAY AGAIN<br />
UPPTAGEN OCCUPIED<br />
VÄNTA WAIT<br />
VARNING WARNING
FÖRKORTNINGAR<br />
ETA (ESTIMATED BERÄKNAD ANKOMSTTID<br />
TIME OF ARRIVAL) (UPSKATTAD ANKOMSTID)<br />
UTC Universell tidsangivelse - på<br />
sommaren tre timmar och på<br />
vintern två timmar efter fi nsk tid.<br />
TR Trafi k<strong>med</strong>delande (traffi c report)<br />
VÄDERSTRECK<br />
NORTH NORD, NORR<br />
SOUTH SYD, SÖDER<br />
EAST OST, ÖSTER<br />
WEST VÄST, VÄSTER<br />
NORTH-EAST NORDOST<br />
SOUTH-EAST SYDOST<br />
SOUTH-WEST SYDVÄST<br />
NORTH-WEST NORDVÄST<br />
44
BILAGA 12<br />
Identifi ering av en maritim VHFanläggning<br />
som överensstämmer <strong>med</strong><br />
kraven (EU-märkning)<br />
Maritim VHF-radioutrustning och övrig radioutrustning som fungerar<br />
på maritima radiofrekvenser och är godkända inom Europeiska<br />
unionen skall vara <strong>för</strong>sedda <strong>med</strong> antingen RODERMÄRKET eller CEmärkningen<br />
<strong>med</strong> några tilläggsmärkningar:<br />
Rödemärket: CE-märkning:<br />
Obs: Storleken på<br />
rodermärket kan variera<br />
Obs: CE-märkningen skall var<br />
minst 5 mm hög<br />
Rodermärket visar att den aktuella maritima VHF-utrustningen är<br />
godkänd enligt direktivet <strong>för</strong> marin utrustning (Council Directive<br />
96/98/EC) och användningen av sådan utrustning är obligatorisk på<br />
handelsfartyg. Denna utrustning kan också användas på fritidsbåtar<br />
samt på vissa mindre fi skebåtar.<br />
En maritim VHF-utrustning som är CE-märkt överensstämmer <strong>med</strong><br />
kraven enligt R&TTE-direktivet (Directive 1999/5/EC). Denna utrustning<br />
kan användas på fritidsbåtar samt på vissa av de minsta fi skebåtarna.<br />
Som obligatorisk utrustning på handelsfartyg duger dock<br />
inte CE-märkt utrustning.<br />
Exempel på CE-märkning: CE 0523 ! Utropsmärket i cirkeln betyder,<br />
<strong>för</strong> en maritim VHF-radiosändares del, att radiotillstånd och behörighetsbevis<br />
krävs. Det fyrsiffriga talet anger vilket organ som har fastställt<br />
utrustningens överensstämmelse <strong>med</strong> kraven.<br />
45<br />
På marknaden fi nns fortfarande utrustning som saknar märkning<br />
men som ändå kan vara godkänd i Finland. Utrustning som saknar<br />
EU-godkännandemärkning får användas på fritidsbåtar och på vissa<br />
av de minsta fi skebåtarna under <strong>för</strong>utsättning att de blivit nationellt<br />
godkända i Finland tidigare. Godkännandet kan kontrolleras<br />
hos Kommunikationsverket.<br />
Man bör skaffa ett lämpligt tillstånd <strong>för</strong> innehav och användning<br />
av maritim VHF-utrustning från Kommunikationsverket<br />
oavsett utrustningens godkännandemärkning.
BILAGA 13<br />
Övrig utrustning som ingår i GMDSSsystemet<br />
NAVTEX<br />
NAVTEX är ett internationellt automatiskt system i vilket särskilt<br />
utsedda kustradiostationer sänder <strong>med</strong>delanden till fartygen som<br />
avser sjöfartens säkerhet, t.ex. olika varningar. NAVTEX-sändningarna<br />
tas emot <strong>med</strong> en särskild NAVTEX-mottagare, som automatiskt<br />
skriver ut <strong>med</strong>delandena på papper eller visar dem på bildskärmen.<br />
I början av en NAVTEX-varning fi nns en rubrik som innehåller uppgifter<br />
om avsändaren och sändningstiden. Nedan fi nns exempel på<br />
NAVTEX-<strong>med</strong>delanden.<br />
ZCZC JA36<br />
STOCKHOLMRADIO 171316 UTC NOV<br />
STOCKHOLMRADIO NAVIGATIONAL WARNING 285<br />
STUBBEKOEBING LIGHT IN PSN 54 53N 12 01E<br />
HAS BEEN REPORTED SHOWING REDUCED LIGHT.<br />
NNNN<br />
ZCZC PA07<br />
211400 UTC OCT 96<br />
NETHERLANDS COASTGUARD<br />
NAVIGATIONAL WARNING NO.844 170700Z DEC<br />
20-FEET CONTAINER GOT LOST IN APPROX.<br />
53.58.10N 06.45.00E.<br />
NNNN<br />
Alla NAVTEX-<strong>med</strong>delanden avslutas <strong>med</strong> gruppen NNNN.<br />
NAVTEX-sändningarnas räckvidd är cirka 250 - 400 nautiska mil<br />
(cirka 400 - 700 km). Fartygen är naturligtvis inte intresserade av<br />
<strong>med</strong>delanden från en NAVTEX-sändare som avser områden långt<br />
från fartygets rutt. För att NAVTEX-mottagarna inte skall skriva ut<br />
<strong>med</strong>delande från allt<strong>för</strong> avlägsna sändare har alla kustradiostationer<br />
som sänder NAVTEX-<strong>med</strong>delanden fått en egen kod. Med hjälp<br />
46<br />
av koden kan NAVTEX-mottagarna programmeras så att de endast<br />
skriver ut de önskade kustradiostationernas <strong>med</strong>delanden.<br />
Inom Östersjöområdet är NAVTEX-stationernas kodbokstäver följande:<br />
Gislövshammar (Östersjön) J<br />
Tallinn (Finska viken) U<br />
Bjuröklubb (Bottniska viken) H<br />
Grimeton (Kattegat) D<br />
Varningar som gäller fi nländska havsområden sänds via dessa stationer.<br />
NAVTEX-stationerna får varningarna från Turku Radio, som är<br />
NAVTEX-koordinator i Finland.<br />
Förutom stationens kodbokstav kan dessutom NAVTEX-<strong>med</strong>delandenas<br />
utskrift ställas in enligt <strong>med</strong>delandetyp. I alla NAVTEX-<strong>med</strong>delanden<br />
anges <strong>med</strong> en bokstav vilken typ av ärende <strong>med</strong>delandet<br />
avser.<br />
Meddelandetypernas koder är följande:<br />
A Navigationsvarning<br />
B Väderleksvarning<br />
C Israpport<br />
D Efterspanings- och räddnings<strong>med</strong>delande (SAR)<br />
E Meteorologisk prognos<br />
F Lotstjänst<strong>med</strong>delande<br />
G I reserv<br />
H Loran-<strong>med</strong>delande<br />
I I reserv<br />
J Meddelande om satellitnavigering<br />
K Meddelande om annan elektronisk navigering<br />
L Navigationsvarning, tilläggsbokstav<br />
V Specialtjänst<br />
W Specialtjänst<br />
X Specialtjänst<br />
Y Specialtjänst<br />
Z Inget att sända
De understrukna <strong>med</strong>delandetyperna (A, B, D och L) är sådana<br />
vilkas mottagning inte kan spärras. NAVTEX-mottagaren kan programmeras<br />
fritt så att de övriga <strong>med</strong>delandetyperna antingen<br />
skrivs ut eller inte skrivs ut. Meddelanden som inleds <strong>med</strong> ”00”<br />
tvångsutmatas och kan inte spärras.<br />
Via NAVTEX sänds de viktigaste varningarna <strong>för</strong> sjöfarare. Förutom<br />
NAVTEX-mottagningen bör fartygen också lyssna på de varningar<br />
kustradiostationerna sänder via VHF-radiotelefon.<br />
I Finland fi nns det ingen kustradiostation som sänder NAVTEX-varningar.<br />
De närmaste NAVTEX-stationerna fi nns i Sverige och i Estland.<br />
Varningar som gäller fi nländska havsområden sänds via dessa<br />
stationer. På grund av NAVTEX-sändningarnas stora räckvidd kan<br />
sändningarna också tas emot i Finland. NAVTEX-sändningar på engelska<br />
tas emot på frekvensen 518 kHz. I de länder där sändningarna<br />
mottas på det nationella språket är frekvensen 490 kHz.<br />
Inget tillstånd behövs <strong>för</strong> innehav och användning av NAVTEX-mottagare<br />
i Finland.<br />
Inmarsat-terminal<br />
Inmarsat är ett internationellt satellitsystem där satelliterna <strong>för</strong><strong>med</strong>lar<br />
kommunikationstrafi k <strong>för</strong> sjöfarten globalt <strong>för</strong>utom vid<br />
polarområdena. Inmarsat-satellitterminaler fi nns i olika storlekar<br />
från stora utrustningar avsedda <strong>för</strong> handelsfartyg till små och lätta<br />
bärbara modeller.<br />
Ett fartygs Inmarsat-utrustning består av en sändare som kräver<br />
tillstånd. Utrustningen antecknas i fartygets radiotillstånd. Förutom<br />
radiotillstånd måste innehavaren av en Inmarsat-utrustning få<br />
Inmarsatnummer <strong>för</strong> utrustningen och ingå ett Inmarsat-abonnentavtal.<br />
I Finland sköter Telemar Finland Inmarsats abonnent- och<br />
nummerärenden.<br />
De Inmarsat-utrustningar som är avsedda <strong>för</strong> användning inom<br />
sjöfarten innehåller en nödlarmsfunktion. När ett fartyg aktiverar<br />
nödlarmet dirigeras informationen om nödsituationen via satellit-<br />
47<br />
systemet till en ansvarig sjöräddningscentral. Nödlarmet innehåller<br />
information om fartyg som är i nöd och vanligtvis även fartygets<br />
position. Beroende på hur avancerad fartygets utrustning är kan<br />
nödlarmet även innehålla tillägsinformation om nödsituationen.<br />
Med Inmarsat-anläggningen är det också möjligt att sända ett fritt<br />
formulerat nöd<strong>med</strong>delande. Med de Inmarsatanläggningar som har<br />
telefonimöjlighet kan ett nöd<strong>med</strong>delande sändas <strong>med</strong> telefoni.<br />
Eftersom Inmarsatsystemet har global täckning, <strong>med</strong> undantag av<br />
polarregionerna, har de falska larmen blivit ett betydande problem.<br />
Kostnaderna <strong>för</strong> efterspaningar som orsakas av obefogade larm<br />
kan bli mycket stora. Där<strong>för</strong> är det viktigt att ett fartyg som sänt<br />
ett obefogat larm gör ett korrekt återkallande av <strong>med</strong>delandet<br />
o<strong>med</strong>elbart när misstaget upptäcks.<br />
Inmarsat-utrustningarnas egenskaper varierar. En del satellitterminaler<br />
är avsedda antingen <strong>för</strong> telefoni eller <strong>för</strong> dataöver<strong>för</strong>ing,<br />
<strong>med</strong>an en del utrustningar klarar båda. De viktigaste satellitterminalerna<br />
som är avsedda <strong>för</strong> sjöfartsanvändning är:<br />
– Inmarsat-A som ger möjligheter till telefoni och dataöver<strong>för</strong>ing<br />
samt alla tillhörande tjänster såsom telex och telefax. Inmarsat-A-utrustningens<br />
antenn är ganska stor och är där<strong>för</strong> inte lämplig <strong>för</strong> mindre<br />
båtar. Användningen av Inmarsat-A-systemet upphör år 2007.<br />
– Inmarsat-B är ett digitalt system. Systemet innehåller samma<br />
tjänster som Inmarsat-A men storleken på anläggningen är mindre.<br />
– Inmarsat-C är en lätt anläggning <strong>med</strong> små dimensioner. Antennen<br />
är rundstrålande och är därigenom lämplig även på små båtar.<br />
Inmarsat-C ger möjlighet att <strong>för</strong>utom att sända nödlarm och ta<br />
emot säkerhets<strong>med</strong>delanden även över<strong>för</strong>a data (t.ex. telefax eller<br />
e-post) och upprätta <strong>för</strong>bindelse <strong>med</strong> telexnät. En Inmarsat-Canläggning<br />
kan inte användas <strong>för</strong> telefoni.<br />
– Inmarsat-E är en nödradiofyr, dvs. EPIRB, som fungerar via Inmarsat-satelliterna.<br />
Inmarsat E kan endast användas <strong>för</strong> sändning<br />
av nödlarm.<br />
– Inmarsat-F ger möjlighet till ISDN- och MPDS-<strong>för</strong>bindelser <strong>för</strong><br />
telefoni, telefax, och datatjänster <strong>med</strong> en datahastighet upp till<br />
64 kbit/s.
Nödradiofyr, dvs. EPIRB<br />
Förkortningen EPIRB kommer från benämningen Emergency Position<br />
Indicating Radio Beacon.<br />
En nödradiofyr eller EPIRB är en radiosändare som man aktiverar<br />
när en olycka inträffar eller aktiveras automatiskt när båten sjunker.<br />
Genom de signaler som EPIRB:en sänder är det möjligt att få<br />
reda på olycksplatsen.<br />
De EPIRBer som är avsedda <strong>för</strong> sjöfarten är oftast konstruerade så<br />
att de fl yter och att de automatiskt aktiveras när de kommer i vatten.<br />
Signalerna från en EPIRB mottas av satelliter som kretsar runt jorden<br />
och som kan lokalisera EPIRBens position. Satelliten över<strong>för</strong><br />
informationen till räddningsmyndigheterna.<br />
Noggrannheten i satellitens bestämning av positionen varierar från<br />
en knapp kilometer till fl era kilometer. Positionsbestämningens<br />
noggrannhet beror på EPIRBens typ och funktionsfrekvens.<br />
COSPAS-SARSAT-systemets EPIRBer använder <strong>för</strong>utom frekvens<br />
406 MHz i allmänhet även frekvensen 121,5 MHz <strong>för</strong> pejling.<br />
De nyaste EPIRB-modellerna är <strong>för</strong>sedda <strong>med</strong> en GPS-mottagare.<br />
Med GPS-mottagarens hjälp kan EPIRBen själv <strong>med</strong>dela den exakta<br />
positionen. Därigenom blir sjöräddningens insats snabbare.<br />
Till de fl esta EPIRBer skall fartygets sjöradionummer inprogrammeras.<br />
Sjöradionumret ingår i EPIRBens signal. När EPIRBen aktiveras<br />
vet man vilket fartyg som är i nöd (numret är samma som det<br />
sjöradionummer som är inprogrammerat i fartygets DSC-apparat.<br />
När en EPIRB hanteras eller testas måste man se till att sändning<br />
inte aktiveras av misstag. På samma sätt som ett DSC-nödlarm tas<br />
alltid signalerna från en EPIRB på allvar och <strong>med</strong><strong>för</strong> att en efterspa-<br />
48<br />
ning inleds. Om ett fartygs EPIRB av misstag har aktiverats måste<br />
detta o<strong>med</strong>elbart <strong>med</strong>delas till sjöräddningscentralen eller till en<br />
sjöräddningsundercentral.<br />
EPIRB:en är en radiosändare som kräver tillstånd. Rätt till användning<br />
av EPIRB antecknas i fartygets radiotillstånd. Av EPIRB:ens användare<br />
krävs åtminstone Kusttrafi kcertifi kat.<br />
Radarsvarare, Dvs. SART<br />
SART (Search and Rescue radar Transponder) är en apparat vars<br />
sändning kan upptäckas på en 3 cm (9 GHz, dvs. X-området) marinradar<br />
och positionsbestämmas noggrant.<br />
SART aktiveras i en nödsituation när nödlarm har sänts <strong>med</strong> andra<br />
utrustningar. Efter aktiveringen börjar SART lyssna på det frekvensband<br />
som används av marinradarsändaren. När en radar upptäcks i<br />
omgivningen avger SART en ljud- eller ljussignal och börjar svara på<br />
radarns pulser. SART:ens sändning visas på fartygets radar i form av<br />
punktstreck.<br />
Även SART är en radiosändare som kräver tillstånd. Användningsrätten<br />
antecknas i fartygets radiotillstånd.<br />
Utrustning som inte ingår i gmdsssystemet<br />
men som kan användas på<br />
fartyg<br />
PLB-apparater (Personal Locator Beacon)<br />
PLB-apparater eller personliga sändare <strong>för</strong> lokalisering av nödposition<br />
är radiosändare som kräver tillstånd, men de behöver beroende<br />
på användningen inte alltid antecknas i ett fartygs radiotillstånd.<br />
PLB-apparaterna fungerar enligt samma princip som<br />
COSPAS-SARSAT EPIRBerna, men de kodas <strong>med</strong> en annan kod än
sjöradionummer. Det är mycket viktigt att ansöka om tillstånd <strong>för</strong><br />
en apparat eftersom ansöknings<strong>för</strong>farandet garanterar att apparaten<br />
registreras korrekt och att räddningsmyndigheterna får uppgift<br />
om PLB-apparaterna och innehavarna.<br />
PLB-apparaterna är ofta små och användningen som en personlig<br />
bärbar apparat är enkel. Ett tillstånd <strong>för</strong> PLB-apparat som utfärdas<br />
av Kommunikationsverket ger tillstånd <strong>för</strong> innehav och användning<br />
bara på fi nländskt område. Av PLBs användare krävs åtminstone<br />
Kusttrafi kcertifi kat.<br />
49
BILAGA 14<br />
Kontaktinformation och adresser<br />
Kommunikationsverket<br />
Följande publikationer kan beställas av Kommunikationsverkets<br />
kundtjänst:<br />
- Kommunikationsverket informerar: Radioexamen <strong>för</strong> erhållande<br />
av kusttrafi kcertifi kat<br />
- <strong>Handbok</strong> i radiotrafi k <strong>för</strong> <strong>radiooperatör</strong> <strong>med</strong> kusttrafi kcertifi kat<br />
- Blankett <strong>för</strong> ansökan om tillstånd <strong>för</strong> fartygsradiostation<br />
Kommunikationsverkets kundtjänst<br />
Besöksadress: Östersjögatan 3 A, 00180 HELSINGFORS<br />
Postadress: PB 313, 00181 HELSINGFORS<br />
Telefon: (09) 6966 500<br />
Telefax: (09) 6966 410<br />
Internet: www.fi cora.fi<br />
En tillståndshavares adressändring samt <strong>med</strong>delande om ett tillstånds<br />
<strong>för</strong>nyelse eller återkallande skickas under adress<br />
Kommunikationsverket, trafi ksektionen, PB 313, 00181 HELSINGFORS<br />
Adressändringar kan också göras <strong>med</strong> e-post till<br />
radiohallinto@fi cora.fi<br />
Sjöfartsverket<br />
Sjöfartsverket<br />
Besöksadress: Porkkalagatan 5, Helsingfors<br />
Postadress: PB 171, 00181 Helsingfors<br />
Telefon, växel: 0204 48 401<br />
Internet: www.fma.fi<br />
Turku Radio, Nagu<br />
Telefon: 0204 48 64 00<br />
Telefax: 0204 48 65 33<br />
E-post: turkuradio@fma.fi<br />
50<br />
Gränsbevakningen<br />
Staben <strong>för</strong> gränsbevaknigsväsendet<br />
Besöksadress: Högbergsgatan 21, Helsingfors<br />
Postadress: PB 3, 00131 Helsingfors<br />
Telefon: 020 410 6511<br />
Telefax: 020 410 6755<br />
Internet: www.rvl.fi<br />
Finska vikens sjöbevakningssektion<br />
Sjöräddningsundercentralen Helsingfors<br />
Besöksadress: Maringatan 20, Helsingfors<br />
Postadress: PB 150, 00161 Helsingfors<br />
Telefon: 020 410 6832<br />
Telefax: 020 410 6815<br />
E-post: mrsc.helsinki@raja.fi<br />
Internet: www.merivartiosto.fi<br />
(Alarmnummer, se bilaga 8)<br />
Västra Finlands sjöbevakningssektion<br />
Sjöräddningscentralen Åbo<br />
Besöksadress: Eriksgatan 40-42, Åbo<br />
Postadress: PB 16, 20101 Åbo<br />
Telefon: 020 410 7070<br />
Telefax: 020 410 7089<br />
E-post: mrcc@raja.fi<br />
Internet: www.merivartiosto.fi<br />
(Alarmnummer, se bilaga 8)<br />
Västra Finlands sjöbevakningssektion<br />
Sjöräddningsundercentralen Vasa<br />
Besöksadress: Wolffskavägen 35, Vasa<br />
Postadress: PB 165, 65101 Vasa<br />
Telefon: 020 410 7622<br />
Telefax: 020 410 7699<br />
E-post: mrsc.vaasa@raja.fi<br />
Internet: www.merivartiosto.fi<br />
(Alarmnummer, se bilaga 8)
Sjöfartsläroverk som ger undervisning i radiotrafi k<br />
Kymenlaakson ammattikorkeakoulu,<br />
Merenkulku<br />
Besöksadress: Lehmustie 4, 48130 Kotka<br />
Postadress: PB 13, 48231 Kotka<br />
Telefon: (05) 220 8111<br />
Telefax: (05) 220 8555<br />
Sydväst Sjöfart<br />
Adress: Malmgatan 5, 20100 Åbo<br />
Telefon: (02) 410 7000<br />
Telefax: (02) 410 7012<br />
Internet: www.sydvast.fi<br />
Rauman Ammatti-instituutti<br />
Merenkulkualan yksikkö<br />
Adress: Suojantie 2, 26100 Rauma<br />
Telefon: (02) 837 891<br />
Telefax: (02) 837 89 500<br />
Högskolan på Åland Sjöfart<br />
Besöksadress: Navigationsskolegränd 2, Mariehamn<br />
Postadress: PB 1010, 22111 Marienhamn<br />
Telefon: (018) 537000<br />
Telefax: (018) 19081<br />
Gräns- och sjöbevakningsskolan<br />
Besöksadress: Stenkarlsvägen 2, 02150 Esbo<br />
Postadress: PB 5, 02151 Esbo<br />
Telefon: 020 410 6100<br />
Telefax: 020 410 6109<br />
51<br />
Litteratur om maritim radiotrafi k<br />
T.ex. följande avgiftsbelagda publikationer kan beställas på adressen<br />
nedan<br />
• Radio Regulations (Radioreglementet)<br />
• Manual for Use by the Maritime Mobile and Maritime Mobile-<br />
Satellite Services (radio-reglementets marinradiodel)<br />
• List of Coast Stations (internationell <strong>för</strong>teckning över<br />
kustradiostationer)<br />
Oy Troil Marin Ab<br />
Wavulinsvägen 4<br />
00210 Helsingfors<br />
telefon: (09) 682 3180<br />
telefax: (09) 68231811<br />
e-post: info@troilmarin.com
<strong>Viestintävirasto</strong><br />
Kommunikationsverket<br />
Finnish Communications<br />
Regulatory Authority<br />
www.fi cora.fi<br />
PB 313, FI-00181<br />
Helsingfors, Finland<br />
Östersjögatan 3 A<br />
Helsingfors, Finland<br />
Telefon +358 9 69 661<br />
Fax +358 9 6966 410<br />
FO-nummer 0709019-2<br />
Kundservice<br />
Telefon +358 9 6966 500<br />
E-post info@fi cora.fi
Change language