DS (pdf 6 602 kB, öppnar nytt fönster - Försäkringskassan

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING 

#6 september 2012 tidningen för dig i försäkringskassan 

UppDRAG: 

VAD SKApAR 

tILLtRO? 

StORt 

INtRESSE 

FÖR FK- 

FAKtUROR 

tEMA: LEAN 

Filosofi från 

öst visar vägen

chefredaktören 

2 

catHarINa 

byström 

catharina.bystrom@ 

forsakringskassan.se 

#6 

INNEHÅLL 

Det gör ont när 

kulturer krockar 

Häromdagen hade jag en enhetschef 

på tråden som undrade om vi har en 

brevmall för att skicka tillbaka gåvor 

som nöjda kunder lämnat in till oss 

som tack. Här måste ut ett brev som 

talar om vad som står i riktlinjen och 

att det är förbjudet enligt reglerna 

att ta emot gåvor. Även om koppen är 

drejad på keramikkursen av den försäkrade. 

En wimimall löser allt!. 

Jag måste säga att jag inte riktigt 

förstår frågan. I min värld så tackar 

jag och tar emot den hemmadrejade 

keramiken och ställer den i ett skåp 

och så var det så bra med det. Happa, 

happa säger ni, vad skulle hända om 

vi samlade på oss en herrans massa 

koppar eller ve och fasa, värdeföremål 

eller rent av sprit? Redaktörn visar 

klara bevis på att utgöra en fara 

för offentlig förvaltning. Men situationen 

och föremålet får väl avgöra 

hur man agerar. Tack, vad gulligt av 

dig, men just silverbestick går bort. 

Om man nu har en väldigt nöjd kund 

ska man då avsluta den relationen 

med att säga, nej inte säga, skriva ett 

brev med paragrafer? Skulle du vägra 

sätta upp ditt barns teckningar på 

väggen för att slippa fula hål? Vad var 

det nu kundinsikterna visade? 

Men inte är det så konstigt, vi är ju 

bara produkter av en herrans massa 

år med en väldans massa regler och 

en massiv detaljstyrning. Och om jag 

nu ska krypa till korset så var min första 

ryggmärgsreaktion på enhetschefens 

fråga att börja leta i mallarna, 

men det var innan jag såg ljuset. Det 

gör ont när kulturer krockar 

jaN 

larSSoN 

om test av 

6 ny analys av 

arbetsförmågan. 

joYoNti 

KahN 

fick grun- 

24 den lagd 

på Utbildningskontoret. 

aKtUellt Strategin tar FK mot 

visionen 4 |Uppdrag: Vad skapar 

förtroende? 4 |Test av ny arbetsförmågebedömning 

6 |Intensiv 

mediejakt på FKs fakturor 7 | 

Dålig idé göra allmänna ombudet till 

myndighet 8 |Nu förbereds slopandet 

av dagisintyget 9 |Nya uppgifter 

för nytt vetenskapligt råd 10 

tar eN titt PÅ vad lean kommer 

att innebära för Försäkringskassans 

medarbetare och kunder. Talar 

med en leanforskare och besöker ett 

äldreboende som fått mer värdeskapande 

tid med de gamla 12-23 

Mer tid för de gaMla 

när äldreboendet slutade 

12 slösa. Det och mycket annat 

på tretton sidor om lean. 

johN MagNUS 

rooS 

vill ändra 

26 bedömningen 

av rätten 

till assistans. 

StaffaN 

MarKlUNd 

30 senior, 

men fortfarande 

aktiv 

forskare. 

NedSlaget görs på Utbildningskontoret 

vid LFC Stockholm Söderort 

som ger utbildning för nya inom hela 

verksamhetsområde öst. 22 

NYa röN Låt aktiviteterna få större 

roll när assistansen beslutas. 26 

Samordningsförbunden kan bli 

svenska One Stop-Shops. 27 

NYfiKeN PÅ... Cecilia Skogefors, 

som tar steget från lean-coach till 

lean-vägvisare 29 

PS Generaldirektör Dan Eliasson får 

sista ordet. 32 

dagens socialförsäkring • september 2012

kundnytta|adoptionskostnadsbidrag|barnbidrag|bostadsbidrag|föräldrapenning|havandeskapspenning|jämställdhetsbonus|tillfällig 

föräldrapenning|underhållsstöd|underhållsbidrag|aktivitetsersättning|arbetsskadeförsäkring|närståendepenning|rehabiliteringsersättning 

|reseersättning|sjukersättning sjuklön|sjukpenning|smittbärarpenning|statligt personskadeskydd|särskilt högriskskydd|arbetshjälpmedel 

Tack för hjälp med närståendepenning! 

Då och då kommer det in kundsynpunkter 

som värmer lite extra. Följande är ett aktuellt 

exempel. 

”Jag vill berätta om hur glad jag är för att 

KlagoMÅl och beröM 

möjligheten till närståendepenning finns. 

Min pappa gick nyligen bort och jag hade 

möjligheten att finnas hos honom ända till 

slutet. Pappa kände tryggheten av att vara 

omgiven av sina nära och kära. Ansökningshandlingarna 

kom snabbt och personalen 

vid Försäkringskassan var mycket tillmötesgående 

vid min förfrågan om information 

gällande närståendepenning. Tack för 

er hjälp. Med vänliga hälsningar Xxxx Xxxx, 

Falun.” 

Barbro Ponthan-Gustafsson som är verksamhetsutvecklare 

kundfrågor berättar att 

på gång 

deParteMeNt 

och MYNdigheter 

20/9 Regeringens budgetproposition. 

1/10 Socialdepartementet 

redovisar sjukskrivningsmiljarden 

15/10 Slutbetänkande 

från AKKA-utredningen 

om utrikes födda 

kvinnors arbetskraftsdeltagande. 

1/11 Handisams rapport 

om attityder till 

personer med psykisk 

sjukdom och psykisk 

funktionsnedsättning. 

i förSäKriNgS- 

KaSSaN 

13–14/9 Vision- och 

leanmässan. 750 

chefer möts på Stockholmsmässan. 

i oMvärldeN 

19/10 Krus håller seminarium 

i Stockholm 

för chefer i staten om 

vad som är lagligt, 

rimligt och lämpligt i 

samband med representation. 

dagens socialförsäkring • september 2012 

det också kommer in en del frågor om varför 

inte flera kan dela på närståendepenningen. 

Det vill säga ta ut ersättning under 

samma tidsrymd. 

regelverket för närståendepenning är 

dock tydligt. Närståendepenning kan betalas 

ut för vård av en närstående som är svårt 

sjuk. Som närstående räknas förutom anhöriga 

andra som har nära relationer med den 

sjuke, till exempel grannar eller vänner. 

Ersättningen kan betalas ut i högst 100 

dagar. Den kan delas av flera personer till 

exempel så att en anhörig ger vård under 

förmiddagen och blir avlöst av en annan 

person som fortsätter under eftermiddagen. 

Däremot kan inte flera personer ge vård 

under samma tidsrymd och få ersättning för 

det. Någon regeländring i det avseendet är 

för närvarande inte heller aktuell. 

26 – 27/9 Fri 2012. 

Malmö. Mässa för 

assistansbranschen. 

Försäkringskassan 

deltar. 

9/10 ESV-dagen. 

Stockholmsmässan. 

Dan Eliasson medverkar. 

18/9 Innovationsrådets 

konferens För 

en innovativ offentlig 

verksamhet. Aros Congress 

Center, Västerås. 

Försäkringskassans 

generaldirektör Dan 

Eliasson, tillika ordförande 

i Innovationsrådet, 

deltar. 

DE 5 hetaste debatterna på forum 

1 Nya inloggningsskärmen 

2 sopa rent framför egen dörr? 3 För många 

ligger Försäkringskassan i östersund 

4 kundundersökning 5 Ett samhälle där 

|assistans ersättning|bilstöd|handikappersättning|kontaktdagar|vårdbidrag|europeiska 

sjukförsäkringskortet |sjuk/vård utomlands|tandvård|aktivitetsstöd|utvecklingsersättning 

|efterlevandeförmåner|pension 

människor känner trygghet... 

VäLkommEN 

Kristina 

lauredsen 

som anställdes som 

arkivarie vid Verksamhetsstöd 

arkiv på 

huvudkontoret den 

1 augusti. 

sIDaN 3 

Vad var det som lockade dig 

till Försäkringskassan? 

– Jag har alltid haft ensamjobb 

som arkivarie tidigare och det 

kändes väldigt lockande att få kollegor 

att arbeta tillsammans med. 

Det är alltid besvärligt att vara 

ensam i sin yrkesroll. Det kändes 

också spännande att börja arbeta 

i en statlig myndighet med en väl 

inarbetad arkivfunktion. 

Var har du arbetat tidigare? 

– Jag har arbetat som arkivarie 

i nio år och alltid åt landsting eller 

kommuner. Senast hos Tyresö 

kommun. 

Hur har första månaden varit? 

– Väldigt rolig. Och intensiv. Jag 

fick ett väldigt professionellt bemötande 

när jag började med en 

bra introduktion och webbutbildning. 

Jag har också besökt Sundsvall 

och Östersund för att se hur 

arkivhanteringen fungerar där. 

Har arbetet så här långt motsvarat 

dina förväntningar? 

– Ja absolut. Jag kände mig välkommen 

från första stund och 

det första intrycket är alltid viktigt. 

Även när det gäller en ny arbetsgivare. 

Jag upplever redan att 

det finns mycket goda förutsättningar 

för att göra ett bra arbete 

här. 

till sist. Vad gör du på fritiden? 

– Jag forskar en del i historia. 

Jag har en dröm om att så småningom 

skriva historiska romaner 

och då kommer mina kunskaper i 

att leta i arkiv och läsa arkivmaterial 

komma väl till pass. I övrigt 

tränar jag en hel del och har ett 

stort kulturintresse. 

174 nya medarbetare anställdes 

under juli och augusti. Av dessa är 

27 tillsvidareanställda. 

3

AKtUeLLt 

5 minUter med 

Peter 

Nygren 

kommunikationsspecialist 

på Försäkringskassan 

som 

ansvarat för 

lanseringen av 

Kassakollen, den nya webbtjänsten 

för beräkning av 

sjukpenning, föräldrapenning, 

tandvård och bostadsbidrag. 

Allt fler har koll 

på Kassakollen 

Är Kassakollen en succé? 

– Ja tveklöst. Om man tänker 

på att Kassakollen riktar 

sig till en grupp kunder som 

inte har något aktivt ärende 

hos Försäkringskassan men 

ändå lockats in i en hypotetisk 

situation så måste den 

betecknas som en succé. 

Hur många har använt 

tjänsten hittills? 

– Kassakollen har haft över 

400 000 besök sedan lanseringen 

i juni. Över 310 000 är 

unika besökare. Det roligaste 

är att man stannar inne 

i nästan en och en halv minut. 

Kassakollen bygger på en 

ögonblicksbild och man kan 

egentligen få fram sina uppgifter 

så snabbt som på fem, 

tio sekunder. Besökarna går 

ner i strukturen och lägger in 

egna uppgifter och läser mer. 

Det visar på ett ett stort behov 

av tjänsten. 

Går det att jämföra utvecklingen 

med lanseringen av 

någon annan tjänst? 

– Vi har inget eget att jämföra 

med eftersom det är första 

gången vi ”pratar” med 

kunder som inte har ett aktivt 

ärende. Vi brukar räkna med 

att ungefär 3,3 miljoner medborgare 

tillhör gruppen utan 

aktivt ärende. Att 10 procent 

av dem redan har valt att besöka 

Kassakollen är fantastiskt. 

Vad händer nu? 

– I oktober och november 

gör vi en sista marknadsföring 

via TV, men tjänsten ligger integrerad 

i FK.se så den kommer 

med all säkerhet fortsätta 

växa även efter det. 

bror KArLSSon 

ny strategi visar v 

Försäkringskassan strävar mot visionen. den ska nås genom 

att agera enligt verksamhetsidén. Lean är verksamhetsstrategin 

som ger medlen att genom ständiga förbättringar 

utveckla arbetet med försäkringarna utifrån kundernas 

perspektiv. med det är den strategiska inriktningen Försäkringskassans 

ledning beslutat om som talar om vad som ska 

ske fram till 2016. 

Den nya strategin pekar ut fyra 

områden. Nöjd kund, en välfungerande 

socialförsäkring, 

kunskap och förmågor. 

Nöjd kund betonar att varje 

gång man tvingas välja mellan 

olika alternativ ska valet falla 

på det som ger mest värde för 

kunden. Här pekas också på 

vikten av att påverka kunderna 

att använda den kanal som 

är bäst och effektivast för såväl 

kunderna, som försäkringen 

och Försäkringskassan. Även 

vikten av att utveckla samverkan 

och om möjligt skapa ge- 

Att återställa förtroendet för 

Försäkringskassan och socialförsäkringen 

är en fråga 

av högsta prioritet. 

Att förtroenderaset inleddes ungefär 

när hårdare regler infördes 

i sjukförsäkringen ger kanske 

en förklaring till vad som 

skapar förtroende. Men sambanden 

är oklara och komplexa. 

Projektet är forskningsbaserat 

och ska kartlägga vad man 

vet om vad som skapar förtroende. 

– Mitt uppdrag är att ta fram 

ett sammanhållet tänkande 

inom Försäkringskassan i arbetet 

med att förbättra förtroendet 

och hålla samman hur vi 

ska arbeta både internt och utåt, 

säger Malin Junestav, projektledare 

på enheten för Analys och 

prognos vid huvudkontoret. 

Utgångspunkten är att de försäkrades 

förtroende vilar på tre 

grunder; legitimitet, processer 

och utfallsrättvisa. 

Legitimitet innebär att med- 

mensamma tjänster framhålls. 

Försäkringskassan arbetar 

med tre huvudområden. Med 

kunskapsbaserade arbetsmetoder 

och beprövad erfarenhet ska 

arbetet inom sjukförsäkringen, 

barn och familj, samt funktionshinderområdet 

utvecklas för att 

få till en välfungerande socialförsäkring. 

Inom sjukförsäkringen 

har redan arbetet med att 

effektivisera processen kommit 

en god bit på väg. Inom familjeförmånerna 

lyfts det fortsatta 

arbetet med familjeekonomiska 

beräkningsinstrument fram och 

borgarna har förtroende för det 

politiska uppdrag som är grunden 

för arbetet. 

rättvisa betonas 

Procedurrättvisa betonar betydelsen 

av beslutsprocessen. Är 

den transparent och uppfattas 

som rättvis så är tanken att även 

att fördjupade kunskaper, inte 

minst om barns ekonomiska situation, 

kan bidra till att utveckla 

försäkringen. 

Underlätta vardagen 

Personer med funktionsnedsättning 

har ofta många myndighetskontakter.Försäkringskassan 

ska arbeta för att underlätta 

vardagen genom att erbjuda en 

personlig handläggare till dem 

med behov av aktiva insatser 

och många kontakter. 

Försäkringskassan är en kunskapsmyndighet. 

Den kunskap 

som finns ska komma till användning 

i samhällsdebatten på 

olika sätt. Kunskapsproduktionen 

ges i strategin en tydlig roll, 

den ska riktas in mot områden 

där den kommer till nytta. 

Under rubriken förmågor slås 

Uppdrag: ta reda på vad s 

negativa beslut kan motiveras så 

att den försäkrade förstår. 

Utfallsrättvisa handlar dels 

om att de politiska besluten om 

socialförsäkringarna uppfattas 

som rättvisa, dels om att de försäkrade 

är övertygade om att besluten 

blir lika för alla oavsett 

handläggare. 

År 1999 2002 2005 2008 2009 

4 dagens socialförsäkring • September 2012 

100 

75 

50 

25 

0 

Förtroende 1999-2009 (procent) 

Fortsätter raset? i höst kommer nya siffror från Sominstitutet. 

Försäkringskassans egna mätningar ger ett 

liknande resultat. 

Stort förtroende 

36 37 

19 

16 

Litet förtroende 

36 

20 

44 

48 

17 16 

? 

?

vägen 

fast att allt Försäkringskassan 

gör – från mötet med kunden till 

styrning och utvärdering ska baseras 

på kunskap. Att medarbetarna 

får tydliga beslutsmandat, 

att ledarskapet utvecklas, liksom 

att de felaktiga utbetalningarna 

minimeras är annat som 

betonas. 

– Att arbeta kundorienterat 

förutsätter en delvis förändrad 

ledning med större inslag av värderingstyrning, 

säger Per Åkesson 

i GD-staben. 

på vilket sätt kommer 

medarbetarna att märka det? 

– Det pågår redan ett arbete 

kopplat till verksamhetsplaneringen 

där representanter för 

hela organisationen deltar med 

att förmulera nya mål och mått 

för att kunna styra bättre på 

ökat kundvärde. 

som skapar förtroende 

Hon har ytterligare 

ett 

svar på frågan 

varför förtroende 

är viktigt. 

– Om de försäkrade 

som 

Malin Junestav 

möter handläggaren 

har förtroende 

för Försäkringskassan 

löper arbetet lättare. Förtroende 

är som olja i maskineriet, det löper 

lättare. Det är den stora vinsten. 

Svårt mäta resultat 

I de undersökningar som Försäkringskassan 

gjort blir värdena 

låga för det som kallas utfallsrättvisa. 

Det vill säga, de försäkrade 

tror att det har betydelse 

vilken handläggare som beslutar 

i ärendet. Men eftersom de allra 

flesta som har ett ärende får positiva 

besked, de får sina pengar, 

så tycks omdömet grundas på 

vad andra berättat eller vad som 

lästs i medierna. Med Försäkringskassans 

mätmetoder är det 

dagens socialförsäkring • September 2012 

Vår styrmodell 


styrpyramid 

– Vi kommer att arbeta med 

att utveckla medarbetar- och ledarskap, 

fortsätta förankra visionen 

och verksamhetsidén, 

liksom att arbeta med öka kvaliteten 

i beslutsfattandet. 

Och så lean förstås. Innan 

2014 är slut kommer alla inom 

Försäkringskassan arbeta med 

ständiga förbättringar. 

• 4 september 2012 • Sida 1 

svårt att se hur medias rapportering 

påverkar. 

– Detta är något vi borde undersöka, 

säger Malin Junestav. 

Jag ska se om det går att hitta någon 

medieforskare som kan fördjupa 

sig i frågan hur media påverkar 

folks uppfattningar. 

Men det bristande förtroendet 

är i grunden inte medias fel. 

Orsaken kan sökas både bland 

administrativa tillkortakommanden 

vad avser effektivitet, 

krångliga rutiner etc. och i de 

begränsningar som lagen ställer 

upp. 

– Vi kan inte ändra bilden 

utan att komma till rätta med 

roten till det onda, säger Malin 

Junestav. Man vi ska inte laga det 

som inte är trasigt utan fokusera 

på våra problemområden inom 

sjukförsäkringen, handikappförmånerna 

och aktivitetsstödet. 

Arbetet med att stärka förtroendet 

ska genomsyra allt som 

görs inom Försäkringskassan 

– När en förändring ska genomföras, 

eller en informations- 

– GD-staben är redan igång. 

Det går bra, vi har fått en verktygslåda 

som gör att vi varje 

vecka förbättrar vårt arbete på 

ett sätt som är både strukturerat 

och som skapar engagemang 

och delaktighet, säger Per 

Åkesson. 

AnderS LJUnGberG 

anders.ljungberg@forsakringskassan.se 

kampanj köras igång måste frågan 

ställas hur det påverkar 

förtroendet. 

Det finns inget bestämt om 

när det går att få ta del av något 

från projektet. Men framöver 

kommer både egna analyser och 

analyser i samarbete med externa 

forskare att publiceras. 

nya resultat i höst 

SOM-institutet vid Göteborgs 

universitet mäter regelbundet 

förtroendet för myndigheter. I 

höst kommer en ny om Försäkringskassan. 

Undersökningarna 

har gott anseende inom forskarvärlden 

och Malin Junestav 

ser fram mot att få ta del av resultatet. 

– Att externa forskare granskar 

förtroendet är bra för trovärdigheten, 

säger hon. 

när kan vi räkna med att 

förtroendekurvorna börjar 

peka uppåt? 

– Det tar tid att vända. Minst 

tre år, tror jag. 


App ger information 

om försäkringskort 

n n n nu finns information om 

det europeiska sjukförsäkringskortet 

att ladda ner som app för 

den som har en smartphone. 

informationen innehåller råd om 

hur man använder kortet i de 27 

eU-länderna samt island, liechtenstein, 

norge och schweiz. 

informationen är tillgänglig på 

24 språk. själva kortet går dock 

inte att hämta från nätet, det 

måste fortfarande beställas från 

försäkringskassan. 


i mobilen 

n n n 16 september lanseras 

en mobilanpassad version av forsakringskassan.se 

där den som 

är utrustad med en smartphone 

kan söka information och utföra 

tjänster var man än befinner sig. 

den mobila webben är en 

miniversion av försäkringskassans 

webbplats , där den mest 

efterfrågade informationen för 

privatpersoner gjorts lättillgänglig. 

de tjänster som finns är: 

n anmäla Tillfällig föräldrapenning 

n anmäla föräldrapenning 

n Beräkna föräldrapenning 

n göra en sjukanmälan 

n Beställa eU-kort 

n Beställa intyg om ersättning 

n Beställa blanketter 

tandvården missar 

de mest behövande 

n n n en rapport från försäkringskassan 

visar att tandvårdsreformen 

missar de mest 

behövande. de som besöker 

tandvården i minst utsträckning 

återfinns bland unga, utlandsfödda, 

lågutbildade och personer 

med sjuk- och aktivitetsersättning. 

orsaken är ofta att man inte 

anser sig ha råd. 

65 

procent. Så hög var 

besöksfrekvens hos 

tandvården i Hallands län 

och Jönköpings län 2011. 

i botten på besökslistan 

hamnar norrbotten med 

53 procent. 

5

AKtUeLLt 

rehabkoordinatorer 

ska utvärderas 

n n n västerbottens läns landsting 

har fått 1,7 miljoner kronor 

av regeringen för att utvärdera 

rehabkoordinatorernas arbete i 

landstingen. forskare från landstinget 

och Umeå universitet ska 

genomföra studien som berör alla 

20 landsting som infört rehab- eller 

sjukskrivningskoordinatorer, 

om än i olika omfattning. 

syftet är att se hur arbetet 

bäst kan organiseras. studien 

beräknas vara klar nästa höst. 

Sjukfrånvaron ökar 

mest bland kvinnor 

n n n skillnaden mellan kvinnor 

och män när det gäller sjukskrivning 

har ökat. i juli var kvinnors 

sjukpenningtal 73 procent högre 

än mäns – 9,32 dagar jämfört 

med 5,39. det innebär att det har 

ökat med 1,22 dagar för kvinnor 

sedan juli 2011 och med 0,44 

dagar för männen. som lägst var 

sjukpenningtalet för kvinnor i 

maj 2010 då det var 54 procent 

högre än mäns. 

i juli fick 139 938 personer 

sjukpenning utbetald av försäkringskassan, 

89 810 kvinnor 

och 50 128 män. dessutom fick 

6 919 personer rehabiliteringspenning 

(4 520 kvinnor och 

2 399 män). 

Socialförsäkringen 

får nya utredare 

n n n de täta bytena av ledamöter 

i den parlamentariska 

socialförsäkringsutredningen 

fortsätter. sverigedemokraterna 

låter david lång ta vid efter 

sven-olof sällström. solveig 

Zander blir ny centerpartistisk 

ledamot efter fredrick federley. 

elisabeth svantesson tar över 

för moderaterna efter Tomas 

Tobé. 

22 000 

föräldrar hade till och 

med juli tagit ut 250 000 

dubbeldagar med föräldrapenning, 

det vill säga varit 

hemma samtidigt med 

ersättning. möjligheten 

finns sedan 1 januari. 

Försök med ny analys 

av arbetsförmåga 

nu ska det nya sättet att bedöma 

arbetsförmåga testas 

på lite bredare front i Skåne 

och Västra Götaland. metoden 

kallas AFU vilket står för 

aktivitetsförmågeutredning. 

Den nya utredningen av arbetsförmåga 

testades vid bland annat 

LFC Hisingen under november 

2011 till januari 2012 (se DS nr 1). 

– Utvärderingen visade att alla 

berörda – försäkrade, 

läkare 

och handläggare 

– i huvudsak var 

positiva, säger 

projektledare 

Jan Larsson. De 

synpunkter vi 

Jan Larsson 

fick rörde mest 

detaljer, till exempel saker som 

borde läggas till eller tas bort 

från utredningen, att användarmanualen 

kunde göras mer användarvänlig 

och liknande. Det 

var också tydligt att vi inte kan 

lägga nog med möda på att informera 

de försäkrade om syftet. 

Farhågor om kraven 

I förankringsarbetet gentemot 

bland annat arbetsmarknadens 

parter har det framkommit farhågor 

om att det s k referensmaterialet 

om kraven inom olika yrkesområden 

ska användas på ett 

fyrkantigt sätt. 

– Vi försöker förklara att vi 

kommer att vara mycket noga 

med hur det ska användas, att 

det handlar om ett stöd för att 

göra vissa rimlighetsbedömningar 

och ingenting annat. 

de flesta utförsäkrade har inkomst 

Försäkringskassan kan nu 

redovisa förvärvsinkomster 

för den första gruppen som 

lämnade sjukförsäkringen 

efter maximal tid. 

Gruppen, 26 644 personer, lämnade 

sjukförsäkringen första halvåret 

2010. Här fanns både heltids- och 

deltidssjukskrivna. Den samman- 

200 personer i södra Sverige ska pröva den nya typen av utredning. 

Medan testet vid bland annat 

Hisingen handlade om hur själva 

verktyget fungerade ska det nu 

reviderade materialet prövas på 

ett sätt som mer liknar ordinarie 

drift. Det finns många frågor att 

klura ut, till exempel hur man 

väljer ut de som ska genomgå en 

AFU. 

200 personer utreds 

Från oktober till december ska 

cirka hundra personer få den 

här typen av utredning i Skåne 

respektive Västra Götaland. Det 

innebär att alla personliga handläggare 

inom sjukförsäkringen i 

de regionerna har möjlighet att 

remittera en försäkrad till den 

här utredningen. Utbildning av 

handläggare och berörda läkare 

har startat. 

Slutrapporten kommer i janu- 

ställning av de pensionsgrundande 

inkomsterna som Försäkringskassan 

nu kunnat göra visar att 54 procent 

hade en förvärvsinkomst under 

2010. En ökning med nio procentenheter 

jämfört med 2009. 

16 procent av dessa 26 644 

personer återvände varken till 

Försäkringskassan eller skrev 

ari. Här ska både själva verktyget 

och lämpligt arbetssätt presenteras. 

Men det är oklart hur det 

blir med införandet i hela Försäkringskassan. 

– Vi gjorde en plan till regeringen 

i våras men egentligen vet 

vi inte de närmare finansiella 

och lagtekniska förutsättningarna. 

Vi skulle gärna se att utredningarna 

görs i större regioner, 

i stället för i varje landsting. De 

läkare som ska syssla med detta 

behöver göra det med viss volym 

för att bli duktiga. Kanske sex– 

sju regionala centra med filialer 

så att inte de försäkrade behöver 

resa alltför långt. Sådana centra 

skulle också underlätta kontakter 

med högskola och universitet 

kring försäkringsmedicin. 

eVA Lindén 

eva.linden@forsakringskassan.se 

in sig hos Arbetsförmedlingen, 

och det har därför tidigare inte 

gått att veta hur de har försörjt 

sig. Men nu kan konstateras att 

78 procent hade en förvärvsinkomst 

under 2010. 62 procent 

hade en inkomst över 100 000 

och 38 procent över 200 000 kr. 

eVA Lindén 

6 


foTo: eva lindÉn

Jättelik granskning 

av representationen 

Under de senaste sju, åtta 

veckorna har massmedia 

bedrivit en intensiv granskning 

av svenska myndighetersrepresentationskostnader. 


har precis som alla andra 

myndigheter blivit kontaktad 

av den ena journalisten 

efter den andra som hoppats 

kunna gräva fram oegentligheter 

av något slag. 

Maikel Ilias vid presstjänsten 

berättar att samtalen började 

strömma in i slutet av juli efter 

avslöjandena om Tillväxtverket. 

– I princip jobbade jag heltid 

med det här under två veckors 

tid. Man har begärt ut fakturor 

och olika typer av underlag 

från oss. Vid ett tillfälle lämnade 

vi ut cirka 6 000 fakturor för 

granskning. Främst är det Dagens 

Nyheter, Aftonbladet och 

Expressen som har begärt ut materiel. 

Vi har granskats från topp 

till tå men det har inte funnits 

några excesser att skapa rubriker 

av. 

Strikta regler 

Ekonomidirektör Sture Hjalmarsson 

menar att Försäkringskassans 

regler för intern och extern 

representation är så strikta att 

det är mer eller mindre omöjligt 

att överskrida beloppsgränserna 

utan att detta uppmärksammas. 

– Ekonomistaben gör just nu 


FKs externa representation uppgick 

2011 till 300 000 kronor. 

en översyn av riktlinjerna. Det 

är inget större fel på dem men de 

kan behöva en del förtydliganden. 

Enligt min personliga uppfattning 

är de idag till och med 

kanske för rigida. Jag anser att 

riktlinjerna måste utformas så 

att en chef kan visa sina medarbetare 

normal uppskattning i olika 

sammanhang. Olika typer av 

personalvårdande åtgärder måste 

kunna tillåtas. Naturligtvis då 

inom gällande beloppsgränser. 

Även Internrevisionen fyller 

en viktig funktion med uppgift 

att granska myndighetens process 

för intern styrning och kontroll. 

Internrevisionschefen Lina 

Gidlöf berättar att hon nyligen 

hade ett möte med generaldirektör 

Dan Eliasson där bland annat 

frågan om granskning av representationskostnaderdiskuterades. 

– Representation är identifierat 

som ett högriskområde i vår 

riskanalys, då det rör just förtroende. 

Enskilda händelser kan 

foTo: ThinksTock 

snabbt rasera förtroendet vilket 

tar tid att reparera och därmed 

blir kostsamt för ledningen och 

organisationen. 

Föreslå förbättringar 

– Jag är öppen för att genomföra 

en granskning av representationskostnader 

kopplat till 

den genomlysning som faktiskt 

skett de senaste månaderna 

och jag tycker att det är positivt 

att generaldirektören betonar 

vikten av öppenhet och transparens. 

Om en sådan granskning 

genomförs är syftet att bistå 

ledningen med information 

om eventuella avvikelser, men 

framför allt att skapa ett mervärde 

för verksamheten genom 

att föreslå konkreta förbättringsförslag 

bror KArLSSon 

Sjukdomslista ökar rättssäkerhet 

en sjukdomslista som komplement 

till dagens generella 

arbetsskadebegrepp. det 

föreslår Arbetsskadekommissionen. 

En lista med sjukdomar som godkänns 

som arbetsskada skulle 

öka rättssäkerheten, menar kommissionen. 

En arbetsskadekommitté 

bör sedan ges i uppdrag att 

kontinuerligt uppdatera listan. 

Kommissionen, som är ett initiativ 

från den privata försäkringsbranschen, 

har under två 

år utrett arbetsskadesystemet. 

Förslaget med lista är inspirerat 

av Danmark där en sådan lista 

sägs fungera väl. Kommissionen 

föreslår också mer satsning 

på forskning och då med inriktning 

på sådant som ökar kunskapen 

om kvinnors arbetsmiljö 

och arbetsskador. Detta för att 

beLoppSGrÄnSer 

n Intern representation: 400 kr 

n Extern representation: 500 kr 

n Gåva: 500 kr 

Under 2011 använde Försäkringskassan 

cirka: 

n 7 300 000 kr för intern representation 

n 300 000 kr för extern representation 

n 1 193 000 kr för köp av gåvor 

Samtliga belopp är exklusive 

moms. 

göra utfallet av arbetsskadeförsäkringen 

mer jämställt. 

Kommissionen efterlyser också 

att de premier arbetsgivarna 

betalar till försäkringen ska 

kopplas till säkerheten på arbetsplatserna 

för att på så sätt 

öka drivkrafterna för att arbeta 

förebyggande. 

Kommissionen leds Björn von 

Sydow, riksdagsman (S). 


Undersökning om hot, 

våld och trakasserier 

n n n försäkringskassan 

genomför för tredje gången 

en stor enkätundersökning om 

förekomsten av hot, våld och 

trakasserier mot försäkringskassans 

medarbetare. 

den första genomfördes 2008 

och den andra 2010. Undersökningen 

2010 visade på en kraftig 

ökning framför allt av hot men 

också att ungefär 30 procent 

av medarbetarna inte brydde 

sig om att anmäla ett hot till sin 

närmaste chef. 

– vi vill se om situationen har 

förändrats sedan den senaste 

mätningen, säger säkerhetsdirektör 

Torgny collin. vi vill också 

veta om medarbetarna anser sig 

få ett relevant stöd från försäkringskassan 

när något händer. 

brister i styrning av 

samordningsförbund 

n n n försäkringskassan bör 

förtydliga styrning, ansvar och 

roller när det gäller samordningsförbunden. 

det anser 

internrevisionen i en färsk rapport 

(2012:3) – som påtalar 

en rad brister. i rapporten 

rekommenderas också att 

försäkringskassan upprättar ett 

register över styrelseledamöter 

och övriga som har uppdrag 

inom förbunden samt tar fram 

en grundutbildning för blivande 

styrelseledamöter. 

ledningen för lfc utsåg i 

våras en utredare som ska kartlägga 

bland annat hur styrningen 

över samordningsförbunden 

ska bli bättre. 

ny kommunikationsdirektör 

till FK 

n n n Jonas lindgren blir ny 

kommunikationsdirektör 

på försäkringskassan. 

han kommer 

närmast från 

Migrationsver- 

Jonas Lindgren 

ket där han 

både har varit verksamhetschef 

och kommunikationschef. Tidigare 

har han arbetat på TT, samt 

på olika kommunikationsbyråer. 

Jonas lindgren tillträder tjänsten 

den 1 oktober 2012. 

7

AKtUeLLt 

FK ändrar rutin 

vid polisanmälan 

n n n försäkringskassan har beslutat 

att den enskilde medarbetaren 

ska slippa stå för polisanmälan 

när man har utsatts för hot eller 

våld. Bakgrunden är att många 

medarbetare som blivit drabbade 

känt stark olust vid tanken på att 

stå med namn och personuppgifter 

i polisanmälan. 

att försäkringskassan nu står för 

själva polisanmälan medför dock 

inte total anonymisering eftersom 

man måste redogöra för själva händelsen 

i polisutredningen och vittna 

vid en eventuell rättegång. 

Anslaget till bilstöd 

på väg att ta slut 

n n n Årets anslag till bilstöd uppgår 

till knappt 256 miljoner kronor 

och beräknas vara förbrukat i slutet 

av september. samma sak inträffade 

under 2011. Primärt drabbas 

dock inte kunderna eftersom tiden 

från ansökan till ett beviljat bilstöd 

och en färdig bilanpassning ligger 

på mellan sex och tolv månader. 

de ansökningar som beviljas under 

resten av året kommer alltså inte 

att behöva betalas förrän nästa år. 

anledningen till att anslaget inte 

räcker uppges vara markant ökade 

priser för anpassning av bilar. 

nyanlända behöver 

bättre stöd 

n n n etableringsreformen, det 

vill säga att staten 2010 övertog 

det samlade ansvaret för att 

nyanlända ska kunna etablera sig 

på arbetsmarknaden, har bara 

delvis nått sitt syfte. det menar 

statskontoret i en granskning. 

de nyanlända erbjuds snabbare 

arbetsförberedande insatser, men 

inte tillräckligt individanpassade. 

Många får till en början heller inte 

den försörjning de behöver. 

1 

av fyra myndigheter 

uppfyller tio eller fler av 

tretton grundläggande 

kriterier för tillgänglighet, 

enligt en utvärdering 

från Handisam. 

dålig idé med fler 

tillsynsmyndigheter 

om allmänna ombudet blev 

en egen myndighet skulle 

det i praktiken bli ytterligare 

en tillsynsmyndighet. 

det anser Försäkringskassan 

och ifrågasätter starkt 

utvecklingen med allt fler 

tillsynsmyndigheter. i stället 

bör myndigheterna själva 

ta ansvar för att lösa sina 

problem. 

ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) 

har kommit med olika 

förslag som syftar till att göra 

Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens 

allmänna 

ombud självständigare och effektivare. 

Ett av förslagen är att ombudet 

ska organiseras i en egen 

myndighet. I sitt yttrande till 

regeringen skriver Försäkringskassan 

att frågan rimligen gäller 

även Skatteverkets och Tullverkets 

allmänna ombud, och därför 

bör utredas i ett större sammanhang. 

Samtidigt påpekar 

man att en sådan myndighet i 

praktiken skulle bli ytterligare 

en tillsynsmyndighet. Försäkringskassan 

ifrågasätter starkt 

den pågående utvecklingen med 

alltfler nya tillsynsmyndigheter 

för att lösa problem som myndigheterna 

själva bör ta ansvar 

för. 

ISF föreslår också att det allmänna 

ombudet ska kunna 

nu har den första utbildningen 

om funktionshinder startat 

för medarbetare hos Försäkringskassan 

och övriga 

berörda aktörer i Stockholms 

län. det är det stora eSF–projektet 

Consensio som går in i 

sin genomförandefas. 

Consensio syftar till att öka kunskapen 

om funktionshinder och 

förbättra samarbetet mellan berörda 

aktörer i länet. Ungefär 

6 800 medarbetare från olika de- 

Antalet vägledande domar från Högsta förvaltningsdomstolen ökar 

troligtvis inte om allmänna ombudet blir en myndighet. 

överklaga principiellt intressanta 

kammarrättsdomar som gått 

Försäkringskassan emot, när 

Försäkringskassan valt att inte 

överklaga. Här menar Försäkringskassan 

att domar av prejudikatsintresse 

alltid överklagas 

om bedömningen är att det går 

att få prövningstillstånd. Att ge 

Allmänna ombudet den här möjligheten 

torde därför inte öka 

antalet vägledande domar från 

Högsta förvaltningsdomstolen. 

dubbla roller 

Försäkringskassan håller med 

ISF om att ombudets uppgift att 

driva fram vägledande domar 

inte låter sig förenas med rollen 

att företräda allmänheten gente- 

mot Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. 

Frågan om 

ett sådant tillsynsorgan aktualiserades 

av JO, och riksdagen har 

beslutat att regeringen ska utreda 

frågan. Den bereds nu i regeringskansliet. 

När det gäller hur Allmänna 

ombudet ska få in fler beslut av 

den typ hon vill ha konstaterar 

Försäkringskassan att det redan 

finns rutiner för detta. Dock 

kommer man att se över informationen 

till handläggarna. 

eVA Lindén 

Fotnot: Läs mer om förslagen (Ett förstärkt 

allmänt ombud för socialförsäkringen, 

2012:11) i DS nr 5. Här finns 

också en kort intervju med dagens allmänna 

ombud, Birgitta Smedberg. 

Gemensam satsning på utbildning 

lar av välfärdssystemet berörs, 

bland många andra Försäkringskassan, 

Arbetsförmedlingen och 

kommuner. Projektet startade i 

januari och våren har ägnats åt 

att utforma utbildningar, knyta 

kontakter med mera. 

pågår fram till 2014 

Den första utbildningen, som är 

en baskurs i psykiatri, startade 

20 augusti. Framöver kommer 

webb–utbildningar, föreläsning- 

ar, seminarier, fördjupningskurser 

och erfarenhetsutbyte på olika 

teman att erbjudas. 

Projektet, som drivs av Försäkringskassan 

i samarbete med 

övriga berörda aktörer, har fått 

32 miljoner kronor av Europeiska 

socialfonden. Projektet pågår 

till juli 2014. 

Mer information finns på 

www.projektconsensio.se. 

eVA Lindén 

8 


foTo: ThinksTockPhoTo

foTo: ThinksTockPhoTo 

FK förbereder för 

slopat dagisintyg 

dagisintyget avskaffas från 

årsskiftet. det är Försäkringskassans 

utgångspunkt 

i förberedelserna som pågår 

för fullt. men regeringens 

besked kommer först i budgetpropositionen. 

Ett av Försäkringskassans förslag 

i den så kallade antikrångelkatalogen, 

som redovisades till 

regeringen i april, var att slopa 

dagisintyget. Med det avses intyget 

om att barnet varit frånvarande 

från förskola och skola 

i samband med att tillfällig föräldrapenning 

söks. Försäkringskassan 

ansåg att slopat intyg 

gör det enklare för föräldrarna 


och underlättar för Försäkringskassan 

att ge snabb och bra service. 

Det underlättar också automatisering 

och en utbyggnad av 

självbetjäningstjänsterna. 

Slumpmässig kontroll 

Socialdepartementet går på Försäkringskassans 

linje, och ett 

departementsförslag om att slopa 

intyget från årsskiftet har 

remissbehandlats. Försäkringskassan 

understryker att intyget 

inte är nödvändigt för dagens 

kontrollarbete eftersom det sker 

genom slumpmässiga kontroller 

hos arbetsgivare. Om intyget slopas 

skulle dessutom sådana kon- 

troller kunna införas även hos 

förskola och skola. Samtliga övriga 

remissinstanser utom IFAU 

(Institutet för arbetsmarknads– 

och utbildningspolitisk utvärdering) 

var positiva till förslaget. 

IFAU befarar att kontrollen försämras. 

– Vi väntar besked från regeringen 

i budgetpropositionen senare 

i september, säger Tommy 

Alexandersson på Försäkringskassan. 

Men vi är i full gång 

med förberedelserna för att ta 

bort intyget. Annars skulle vi 

inte ha en chans att hinna genomföra 

det till årsskiftet. 

eVA Lindén 

Fler ska våga prova på att arbeta 

Unga med aktivitetsersättning 

på grund av nedsatt arbetsförmåga 

ska kunna ha sin 

ersättning vilande i upp till 

två år – oavsett längden på det 

ursprungliga beslutet – för att 

pröva att studera eller arbeta. 

Förslaget kom i en departementspromemoria 

i somras. Försäkringskassan 

är i sitt remissyttrande 

dock tveksam till om 

regeländringarna innebär tillräcklig 

trygghet för att många 

fler ska våga prova sin arbetsförmåga. 

Redan idag finns goda 

möjligheter att ha ersättningen 

vilande. 

betydande förändring 

Men tillsammans med andra åtgärder 

som syftar till att göra 

det lättare för unga att komma 

ut i arbetslivet kan regeländringarna 

få betydelse, anser Försäkringskassan. 

Det är därför 

viktigt att det finns bra drivkraf- 

Personal på landets 

förskolor kommer 

framöver inte att 

behöva intyga att barn 

varit frånvarande. 

ter för arbetsgivare att anställa 

personer med funktionsnedsättning 

och liten erfarenhet av 

arbetslivet. Det särskilda högriskskyddet 

är ett exempel på åtgärder 

i rätt riktning, men fler 

behövs. 

Promemorians titel är ”Ökad 

trygghet och bättre ekonomiska 

villkor för personer med aktivitetsersättning 

som vill försöka 

arbeta eller studera”. 

eVA Lindén 

noterAt på FiA 

de viktigaste nyheterna på 

Fia, Försäkringskassans 

intranät, sedan förra dS gick 

i tryck. 

Försäkringskassan pigg 

nykomling i Almedalen 

för första gången sedan starten 

av almedalsveckan 1968 fanns 

försäkringskassan i år på plats 

med egna arrangemang. dels 

med en kundmötesplats, dels 

med två egna seminarier. 

nytt it-stöd för assistansersättning 

utreds 

ett nytt iT-stöd för assistansersättning 

behöver tas fram för att 

hantera planerade lagändringar 

samt alla de manuella kontroller 

som utförs idag. den manuella 

hanteringen innebär en stor risk 

för felutbetalningar. 

”bra men inte gratis” 

enligt försäkringskassans tre försäkringsdirektörer 

har produktionen 

gått bra under sommaren 

även om läget har varit ansträngt 

inom vissa ärendeslag. Men 

det har, som Bengt stjärnsten 

uttryckte det, krävts mycket hårt 

arbetet och en hel del övertid för 

att klara semesterperioden. 

Kundcenter säljer 

självbetjäningstjänster 

kundcenter har fått uppdraget 

att sälja in försäkringskassans 

självbetjäningstjänster. något 

som, enligt handläggare vid 

kundcenter, uppfattas som positivt 

av kunderna. 

Försäkringskassans detektiver 

lotsar rätt 

i östersund arbetar försäkringskassans 

alldeles egna 

detektiver. varje dag skannas 

cirka 45 000 kuvert i östersund 

och av dem är det 3 500 som 

behöver extra hjälp för att hitta 

fram till rätt akt i ähs. 

byten av mobiltelefoner 

kostar stora pengar 

Telia och helpdesk iT/telefoni 

har reagerat på att oväntat 

många medarbetare byter sina 

mobiltelefoner innan avtalstiden 

har gått ut. 

9

AKtUeLLt 

Allt fler får 

mindre från 

försäkringarna 

Höjs inte i taket i socialförsäkringarna 

urholkas 

inkomstbortfallsprincipen 

ytterligare. 

Det konstaterar Försäkringskassan 

i en granskning av hur 

många som inte längre har 80 

procent av sin inkomst försäkrad 

(Socialförsäkringsrapport 

2012:16). 

Uppfattningen att man vid 

arbetsoförmåga får 80 procent 

av lönen från försäkringen 

stämmer inte längre. 1,5 miljoner 

löntagare av 4,9 miljoner 

har inkomster över taket, 

cirka 27 000 kronor i månaden. 

Tabellen nedan överskattar 

dessutom ersättningen 

en aning. Jobbskatteavdraget 

minskar kompensationen ytterligare. 

I rapporten framhålls 

att när allt fler över taket 

har tilläggsförsäkringar så får 

de betala två gånger för sitt 

försäkringsskydd. 

I andra ändan av inkomstskalan 

ser det annorlunda ut. Åren 

1991 till 2010 når, beroende på 

konjunkturen, mellan 10 och 

15 procent av den arbetsföra 

befolkningen inte över golvet i 

försäkringarna (0.24 procent av 

prisbasbeloppet). 2010 var det 

670 000 som fick ersättning på 

garantinivån. Bland dem finns 

de som vid mättillfället saknar 

inkomst men som därför inte 

saknar SGI, sjukpenninggrundande 

inkomst. Den kan vara 

skyddad vid arbetslöshet, studier 

och föräldraledighet. 

Utrikes födda, ensamstående 

med barn och personer med 

enbart grundskoleutbildning 

är överrepresenterade. I rapporten 

framhålls behovet av 

fördjupade analyser där varaktigheten 

i att ha låg eller ingen 

inkomst studeras. 


Allt fler över taket 

(7,5 prisbasbelopp) 

1991 2010 

Alla 9% 37% 

(1 milj. män, 1,5 milj. kvinnor) 

män 14% 41% 

Kvinnor 2% 22% 

nytt vetenskapligt råd 

ska få mer aktiv roll 

det vetenskapliga rådet vid 

Försäkringskassan ska i 

framtiden granska viktiga 

interna projekt och dessutom 

vara mer involverade 

i utlysningen av externa 

forskningsmedel. 

I våras presenterade Utredningen 

om kvalitetssäkring av 

forskning och utveckling vid 

statliga myndigheter sitt betänkande 

(SOU 2012:20). Slutsatsen 

var att kvalitetssäkringen inom 

de 42 myndigheter som kan 

kallas FoU–myndigheter, det vill 

säga bedriver egen forskning eller 

finansierar extern forskning, 

är hög eller åtminstone tillfredsställande 

även om det finns vissa 

brister som bör åtgärdas. 

Högre krav på granskning 

När det gäller Försäkringskassan 

konstateras att myndigheten 

visserligen redan har ett 

vetenskapligt råd men att de interna 

forskningsprojekten enbart 

granskas internt, i enlighet 

med vad som anses vara accepterad 

praxis inom myndigheten. 

Något som utredaren inte anser 

vara tillräckligt. 

I sitt remissvar anser Försäkringskassan 

att det måste preciseras 

vad som menas med 

interna forskningsprojekt. Merparten 

av det som genomförs 

inom myndigheten, främst 

inom avdelningen Analys och 

prognos (AP), definierar inte Försäkringskassan 

som forskning 

utan snarare som kvalificerad 

analys eller utredning. Och det 

vore varken rimligt eller eftersträvansvärt 

att låta extern expertis 

granska alla rapporter 

som AP tar fram, anser Försäkringskassan. 

Ser över kvalitet 

Försäkringskassan har dock redan 

beslutat att involvera rådet 

mer i kvalitetssäkringen. Bland 

annat genom att låta det granska 

särskilt svåra eller viktiga 

interna rapporter, och genom 

Kvalitetssäkringen bedöms vara hög inom de 42 myndigheter som bedriver 

egen forskning eller finansierar extern forskning. 

att involvera ledamöterna mer i 

arbetet med att utlysa medel till 

externa forskare. Pengarna ska i 

fortsättningen i större utsträckning 

gå till områden som mer 

direkt kan ge kunskap för att 

utveckla försäkringen och administrationen. 

För att ytterligare utveckla 

kvalitetssäkringen har utredaren 

ett antal generella förslag 

som nu har remissbehandlats, 

bland annat: 

l FoU–myndigheterna bör 

låta göra regelbundna utvärderingar, 

dels av det vetenskapliga 

resultatet, dels av 

forskningens relevans för 

myndighetens mål. Försäkringskassan 

är positiv och 

Fem nyA LedAmöter 

Försäkringskassan rekryterar 

just nu nya ledamöter till sitt 

vetenskapliga råd. Klara namn 

så här långt är: 

n Per Johansson, professor i 

nationalekonomi 

n Paula Blomqvist, docent i 

statsvetenskap 

n Kjell Thorén, professor i 

försäkringsmedicin 

n Gunnel Hensing, professor i 

socialmedicin 

n Ruth Mannelqvist, docent i 

rättsvetenskap 

påpekar att det ligger i linje 

med hur man vill att det egna 

vetenskapliga rådet ska arbeta 

i framöver. 

l Ett nätverk mellan FoU–myndigheterna 

bör byggas upp 

och administreras av förslagsvis 

Vetenskapsrådet (som är 

en statlig myndighet som fördelar 

pengar till grundforskning). 


anser att gemensamma seminarier 

och liknande kanske 

vore mer lämpligt. Myndigheterna 

bedriver så olika verksamhet, 

och en fördjupad 

samverkan kan i stället ske i 

mindre nätverk mellan myndigheter 

med gemensamma 

nämnare – som en mer formaliserad 

form av det utbyte 

som redan finns. 

l Försäkringskassan ställer sig 

bakom förslagen om att departementen 

bör se över sin 

styrning över FoU–myndigheterna 

samt att det vore 

klokt att ordna seminarier 

för handläggare i regeringskansliet 

som bereder frågor 

om forskning. Det skulle öka 

beställarkompetensen och 

möjligheten att kunskapen 

kommer till användning i politiken. 

eVA Lindén 

10 


foTo: ThinksTockPhoTo

LeAN 

tema 

lean 

ORDLISTAN 

Från A3 till Överbelastning. 

12–15 

NFC GÖTEBORG 

Med lean kunde 

registratorerna 

lägga tyngd bakom 

förslagen. 12 

STEFAN BLOM 

leder arbetet med 

att se verksamheten 

med kundens 

ögon. 14 

SJUKPROCESSEN 

får förbättrat flöde. 

16 

NIKLAS MODIG 

forskar om lean. 

18 

ÄLDREBOENDET 

Lean ledde till mer 

tid för de äldre. 20 

LEAN-GENERAL 

Lars-Åke Brattlund 

har ordet. 23 

NYFIKEN PÅ 

Cecilia Skogefors 

lean-coachen som 

blir vägvisare. 29 


Fokus på värde 

för kunden 

lean är en verksamhetsfilosofi med rötter i den 

japanska bilindustrin. idag har den utvecklats och 

anpassats till verksamheter långt bortom industrins 

löpande band. i sverige är intresset stort inte minst 

inom den offentliga sektorn. försäkringskassans 

leansatsning inleddes redan 2010 för att ta fart på allvar 

i år. 2015 ska lean tillämpas på alla nivåer inom 

organisationen. 

På de följande tolv sidorna frågar vi varför Försäkringskassan valt lean, 

vad modellen innebär för de försäkrade och medarbetarna och ger 

några exempel på vad som redan uppnåtts. 

11 

illustration: robert Hilmersson

orDLIstAN De 

LeAN 

backar inte för f 

Kanske borde problemet lösts för flera år sedan. Men det 

var först i och med lean som registratorerna vid NFC City i 

Göteborg kunde sätta tryck bakom förbättringsförslaget. 

text: anders ljungberg Foto: annika asting 

Två gånger i veckan tog personal 

vid Internservice i 

Göteborg bilen för att åka 

till förvaltningsrätten för 

att hämta domar till omprövningsenheten 

på NFC Göteborg 

City. Massvis av domar, ibland sex fyllda 

blå postbackar. Problemet var att 

bara en del av domarna kom till rätt 

adress, ett stort antal fick efter sortering 

paketeras om och skickas vidare 

till de andra omprövningsenheterna. 

Idag är denna krångliga och tidsödande 

ordning historia. Den var dålig 

inte bara för kassan utan också för de 

försäkrade vars ärenden fick ligga till 

sig i onödan innan de behandlades. 

Istället för 

sex fyllda 

backar 

kommer 

nu sex 

domar. bra 

för såväl 

handläggarna 

som 

de försäkrade. 

A3 Ett formulär i A3–format med rubriker för att presentera ett problem 

och förslag till lösning. Dra i snöret Varna när problem uppstår så att 

det snarast kan åtgärdas, för att minimera följdverkningar. eskalering – 

spridning Försäkringskassans rutiner för att hantera förbättringsförslag 

och sprida förbättringar till andra delar av verksamheten. Fem varför 

Metod för orsaksanalys, att ställa frågan ”varför” fem gånger för att 

tränga djupare i ett problem. Fiskbensdiagram Används för att bena 

upp komplexa problem i sina olika beståndsdelar s k orsak-verkansana- 

Problemet borde ha lösts för länge 

sedan men det var när lean började 

användas som de tidigare hindren undanröjdes. 

– Registratorerna på omprövningsenheten 

i Göteborg har sedan bildandet 

av enheten för fyra år sedan kämpat 

för att få förvaltningsrätten att 

endast skicka de domar som ska till 

oss, säger Maria Åberg, registrator vid 

omprövningsenheten på NFC Göteborg 

City och lean-coach för enhetens 

registratorer. 

– När vi tidigare försökt få till stånd 

en ändring har svaret från våra chefer 

alltid varit att det inte går. Motiveringen 

har varit att det funnits en 

överenskommelse på central nivå 

med förvaltningsrätterna. 

blev ett leanförslag 

I samband med att lean introducerades 

i registratorsgruppen hösten 2011 

togs frågan upp som ett lean-förslag. 

– Vi ifrågasatte om överenskommelsen 

verkligen var i lean-anda då 

det innebar mycket merarbete för oss 

och en kostnad för Försäkringskassan 

som rimligen borde ligga hos förvaltningsrätten. 

Hanteringen innebar 

även en fördröjning för kunden till 

exempel vid ändringsdomar och återförvisningar, 

då den verkställande enheten 

fick vänta några dagar extra på 

att få domen till sig. 

När registratorerna i samband med 

att omprövningsenheten skulle expandera 

utredde bemanningsbehovet 

undersökte de hur många av domarna 

som skulle till enheten. Mer än två 

tredjedelar av domarna skulle till andra 

enheter. 

– Vi tog upp det som ett leanförslag. 

Svaret från cheferna blev samma som 

tidigare år – det går inte! Men vi gav 

oss inte. I samband med en diskussion 

om hur organisationen skulle utformas 

tog vi upp mätningen. Nu fick det 

effekt. Det verkar som om cheferna 

blivit mer lyhörda. Det går inte längre 

att bara säga nej. Lean har också gett 

oss mer råg i ryggen när vi för fram 

förslag på förbättringar. 

När förvaltningsrätten var på studiebesök 

tog de upp frågan med chefrådmannen 

som inte tyckte att det 

borde vara något problem att skicka 

domarna till rätt adress. 

slipper onödigt jobb 

Så från den 1 april 2012 skickar förvaltningsrätten 

i Göteborg bara rätt 

domar. Istället för två till sex postbackar 

kommer det nu två till sex 

domar per gång. Internservice och registratorerna 

slipper onödigt jobb och 

processen snabbas upp. Det har i förlängningen 

lett till att Internservice 

funderar på att upphöra med bilkörningen 

till förvaltningsrätten. Intern- 

lys. Flöde Det som sker från det att en kund ansöker om en förmån till 

dess att hon har fått beslutet. Flöden finns också internt samt gentemot 

exempelvis uppdragsgivare. Flödeseffektivitet kontra resurseffektivitet 

Att flödena i en organisation är så effektiva som möjligt (utifrån 

kundens perspektiv). Till skillnad från resurseffektivitet som innebär att 

utnyttja resurser (till exempel medarbetare eller maskiner) så mycket 

som möjligt under en viss period. Med lean som verksamhetsstrategi 

prioriteras alltid flödeseffektivitet, men förutsatt att det sker kan det vara 

12 dagens socialförsäkring • september 2012

förbättringar 

Nu slipper registratorerna vid omprövningsenheten vid NFC City i Göteborg en del onödigt jobb. Från vänster Kerstin Klang, 

Ingrid sjögren, Johanna Heleander, monika Lundin, maria Åberg och Gunhild Lindwall. 

service på NFC Göteborg City behöver 

inte heller göra i ordning paket till de 

andra omprövningsenheterna. 

Lean blev till en hjälp 

– Det hela var kanske inte ett lean-förslag 

från början, men tack vare lean 

fick vi en annan typ av möjlighet att 

ta upp frågan. Den här gången kunde 

naturligt att också sträva efter resurseffektivitet. Flödeshämmare Allt som 

hindrar ett effektivt flöde: Se Variation, Överbelastning, Slöseri. Fokuserat 

förbättringsarbete Kraftsamlande kring specifika problem/ friktioner. Exempelvis 

genomlysning av en försäkringsprocess ur flödesperspektiv eller 

anti-krångelkatalogen. Förbättringsmöte Möten för teamet/förbättringsgruppen, 

ofta en gång i veckan. Kortare reflektionsmöten bör hållas oftare. 

Gå och se Att själv skaffa sig en bra bild av situationen genom exempelvis 

dialog, statistik och kundmöten. Att söka upp platsen där problem finns och 


vi lägga lite mer tyngd bakom förslaget 

tack vare våra mätningar, säger 

Maria Åberg. 

– Vi har dessutom lämnat ett leaninitiativ 

vidare till våra kollegor på 

omprövningsenheten i Stockholm, 

så att de kan få till stånd en ändring 

hos förvaltningsrätten i Stockholm 

som har ett liknande upplägg. Om 

det blir en ändring där skulle det 

innebära att vi även blir av med merarbete 

i form av att ringa kollegorna 

i Stockholm eller till förvaltningsrätten 

i jakt på de akter som borde ha 

följt med domarna tillbaka till oss 

men som inte dyker upp här. Vi skulle 

även slippa att bevaka att akterna 

kommer tillbaka till oss. n 

i första hand försöka lösa dem där. Identifiera avvikelser Vad sker när 

arbetssättet möter verkligheten? Vilka problem och friktioner observeras? 

Kund Kund är ett neutralt begrepp som beskriver relationen mellan den 

som utför något och den som efterfrågar det som utförs, eller använder en 

tjänst. Lean eller lean? Enligt Språkrådets rekommendationer skrivs lean 

med små bokstäver: lean. I sammansättningar med andra ord används bindestreck: 

lean-filosofi, lean-projekt. Lean-coach Utses i varje förbättringsgrupp. 

Är samtalsledare och ansvarar för samverkan med andra grupper 

13

orDLIstAN Verksamheten 

LeAN 

ska s 

med kundens ögon 

Försäkringskassan satsar på lean för de försäkrades skull. 

När verksamheten fungerar bättre kommer förtroendet för 

myndigheten att öka. 

Det säger Stefan Blom som leder arbetet med lean. 

text: anders ljungberg 

Kanske borde vi ha med en 

definition av lean. Men vi 

avstår. De är nästan lika 

många som forskarna. 

Det räcker med att slå 

fast att ”lean är en förflyttning i varje 

givet läge till något bättre”. 

För formuleringen svarar Stefan 

Blom. Han leder sedan i våras Försäkringskassans 

lean-central. Innan det 

arbetade han med automatiseringen 

av föräldrapenningen. 

Det är i år som införandet av lean 

i Försäkringskassan tagit fart. Leanmässsan 

i september dit kassans alla 

chefer bjöds in är ett tecken på det. 

– Mässan är ett sätt att skapa entusiasm. 

Är inte cheferna med kommer 

vi inte att lyckas, säger Stefan Blom. 

Kassan har också med Dan Eliasson 

fått en generaldirektör som brinner 

för lean, något som, enligt Stefan 

Blom, är helt avgörande för att satsningen 

ska lyckas. 

Leansatsningen beslutades 2010. 

Verksamhetsstöd (VS) var först ute. 

Förra sommaren var en pilot inom 

NFC (Nationellt försäkringscenter) 

och KC (Kundcenter) genomförd. 

Slutrapporten var ett klart ställningstagandeför 

lean men hamnade lite i 

– Att visa respekt 

för människor är 

absolut grundläggande. 

Vi måste i 

alla lägen försöka 

förstå den andre, 

säger Stefan Blom 

och ledning. Kan rotera mellan deltagare. Lean-filosofin Samlingsnamn 

för de tankar och idéer som rör lean. Lean-koordinator Koordinerar 

lean-arbetet inom en avdelning eller en stab. Lean-principer Respekt 

för människan och ständiga förbättringar. Lean-vägvisare Handleder 

och utbildar förbättringsgrupper i uppstarten av lean–arbetet, stöd till 

chefer, tränar i metoder och verktyg. medarbetare Alla medarbetare 

behövs i förbättringsarbetet och deltar i en förbättringsgrupp på den 

egna arbetsplatsen. problem Visar förbättringsområde. problemana- 

skymundan eftersom det skulle bli 

växling på GD-posten. Ett så stort beslut 

borde få tas av nye chefen. 

I februari och mars i år utsågs HRdirektören 

till lean-general och centralen 

inrättades. I april fick Stefan 

Blom sitt uppdrag. 

Mycket är på gång. NFC fortsätter 

sin utrullning av arbetssättet till nya 

kontor. I juni var en pilot på NFC Malmö 

kring ”fokuserad flödeseffektivisering” 

runt försäkringstillhörighet 

klar. I juli tog ledningen ett strategidokument 

där lean är en viktig del. 

Under hösten börjar LFC (lokala försäkringscenter) 

och KS (kundcenter, 

självbetjäning och lokala kontor) arbeta 

med lean på teamnivå. Många av 

de 20–30 ”vägvisarna” kommer också 

vara på plats under hösten. 

Det är lätt att få intrycket att lean 

är en förslagsverksamhet på ständigt 

högvarv. Berättelserna om täta möten 

där leantavlan fylls med förslag om 

hur vardagen på jobbet ska underlättas 

är inte svåra att finna. Inget fel 

med att ha bra rutiner kring trilskande 

skrivare men frågan är ju hur 

länge man kan hålla uppe entusiasmen 

kring sådana frågor. 

Stefan Blom värjer sig. Lean är 

ingen förslagsverksamhet, ”Kaizen” 

(ständiga förbättringar) till trots. Det 

är ett annat sätt att tänka kring hur 

uppdraget utförs. 

– Det viktiga är att genomföra förbättringar, 

inte föreslå dem, med fokus 

på många små istället för få stora, 

säger han. 

Nöjdare kunder 

Försäkringskassan ska arbeta med 

lean för kundernas skull. De ska mötas 

av en bättre fungerande verksamhet, 

bli nöjdare och få ett större förtroende 

för myndigheten. 

Kärnan i lean är att få till ett bra 

flöde i processerna. Det gäller att se 

verksamheten med kundens ögon. 

– Vi är bra på att utveckla våra processer 

och att effektivt utnyttja våra 

resurser. Men vi har varit mindre intresserade 

av vad som är kvalitet för 

kunden. Vi måste våga lita på vad 

kunden tycker om oss. Vi har sett våra 

egna kvalitetsmätningar som objektiva 

medan kundernas åsikter setts som 

subjektiva. I lean är det tvärtom, det 

är kundens syn som är den sanna. 

Ett begrepp som dykt upp i leansatsningen 

är ”eskaleringskedjan”, 

grindvakter på olika nivåer som ska 

lys – Grundorsaksanalys Att efterfråga och kartlägga grunden till 

ett problem för att lösa det faktiska problemet och inte bara behandla 

symptom. rätt från mig Att måna om hög kvalitet i det egna arbetet. 

slöseri - Flödeshämmare De åtta klassiska slöserierna är: Överarbete, 

Rörelse, Väntan, Överproduktion, Lager, Transport, Omarbete samt Outnyttjad 

kreativitet. Finns i alla verksamheter. Kan vara nödvändiga även 

om de inte tillför något kundvärde. standards/standardiserade arbetssätt 

Att utgå från ett genomtänkt arbetssätt och fokusera på kundens 


ses 

Lean – en ständig 

förflyttning till 

något bättre. 

ta ställning till förslagen från golvet 

innan de, kanske, genomförs. 

– Den är inte ett exempel på ett bra 

flöde! Det fungerar inte. Vi kan redan 

se hur bra förslag stoppas upp. Mitt 

uppdrag är att försöka räta ut kedjan. 

Komplex verksamhet 

Men behövs inte kedjan? Kassan är en 

myndighet styrd av lagar och riksdagen 

kan snabbt komma med nya beslut 

som ska genomföras vare sig de är 

bra eller inte för kunden eller kassans 

processer. Minns dagisintyget! 

– Vår verksamhet är komplex. Vi 

ska producera den beställda tjänsten 

under de givna förutsättningarna. 

Men lean är så mycket mer än att något 

endast är bra eller dåligt. Det är 

en förflyttning i varje givet läge till 

något bättre. Alltid en utmaning att 

göra något bättre. I lean handlar det 

om att få in ett sätt att tänka. Om 

alla agerar lika i likartade situatio- 

Ständigt 

lärande 

Skapa eektiva 

flöden utifrån 

kundens behov 

behov för att nå ett så effektivt flöde som möjligt. ständiga förbättringar 

Förbättra utifrån de friktioner och problem som observeras. Utgå från små 

förbättringar i vardagen för att i första hand förbättra det dagliga arbetet. 

Variation – Flödeshämmare T ex frågor/ärenden som förekommer sällan 

leder till att flödet blir ryckigt. Förekommer naturligt men går att minimera 

genom förbättringsarbete. Visualisering Att göra förhållanden synliga, 

till exempel via förbättringstavlor och flödeskartor. 

Värdeskapande och icke värdeskapande aktiviteter/slöseri Sådant 


nen behöver man inte vara rädd att 

delegera. 

Förslag som rör förbättring av en 

försäkring behöver inte alltid innebära 

lagändringar, menar Stefan Blom. 

– Ofta handlar det om att snabba 

upp flödet. 

Ta tillfällig föräldrapenning som 

exempel. De flesta ärenden tar tio minuter 

att handlägga. 

– Att det sedan tar 15 eller 30 dagar 

innan ärendet är klart beror på vår 

produktionsstyrning. 

Men lean utesluter givetvis inte behovet 

av lagändringar. Förenklingsprojektet 

som lett till flera reformförslag 

är ett projekt i lean-anda. 

Stefan Blom är chef för Leancentralen 

som än så länge består bara av 

honom själv. Vad ska ni göra? 

– Jag har ”lagt ner” ordet. Det är 

ett katastroford som luktar centralstyrning. 

Jag vill att det istället blir 

ett leanutvecklingsråd där jag och de 

Gör ständiga 

förbättringar 

– våga utmana 

KUNDER 

MEDARBETARE 

Respekt för 

människor 

LEVERANTÖRER 

PARTNERS 

Rätt från mig 

det viktiga 

är att genomföraförbättringar, 

inte föreslå 

dem, med 

fokus på 

många små 

istället för få 

stora. 

Samarbete 

Identifiera 

avvikelser eller 

problem i flödet 

– och grundorsak 

olika avdelningarnas koordinatorer 

ingår. Vi ger råd. Vi kan vara experter 

på något alla andra inte behöver vara 

experter på. 

Förändring tar tid 

Att införa lean i en organisation tar 

tid. Att byta tänkande görs inte över 

en natt. Det gäller såväl ledningen 

som medarbetarna. 

Risken finns förstås att glöden 

falnar och att lean får dela öde med 

många tidigare modeller. 

Finns en sådan risk? 

– Ja, säger Stefan Blom. Om vi inte 

vågar vara uthålliga i vårt införande. 

De stora efterlängtande effekterna 

i form av ökat kundförtroende kommer 

ta tid. Därför måste vi och vår 

uppdragsgivare ha uthållighet och 

tålamod. Det vore inte lyckat med ett 

byte av generaldirektör innan lean sitter 

i ryggmärgen hos kassans chefer 

och ledare. n 

som tillför värde – utifrån kundens behov eller perspektiv – till ett flöde. 

Till skillnad från icke värdeskapande aktiviteter eller slöserier, till exempel 

väntetider, dubbelarbete, onödiga arbetsmoment, omarbete på grund 

av fel samt outnyttjad kreativitet. Att identifiera slöserier är därför viktigt 

för att förbättra flödet. 

Överbelastning – Flödeshämmare Orsakas av ett ojämnt flöde t ex 

säsongsvariation. Förekommer naturligt men går att minimera genom 

förbättringsarbete. 

15

LeAN 

Arbetsmetoden som v 

Att förbättra flöden innebär inte bara att medarbetare 

kommer med förslag till förbättringar utan också att hela 

processer ses över. Och det är precis vad som nu sker 

med sjukförsäkringen. 

text oCH Foto: eva lindén 

Projektet som ska se över 

sjukförsäkringsprocessen 

startade i april och håller 

nu på att kartlägga hur 

processerna ser ut i praktiken. 

Det är ett gigantiskt arbete som 

görs tillsammans med övriga aktörer 

och ska leda fram till en nulägesanalys 

i december. 

– Vi har låtit den här fasen ta längre 

tid än vi planerat från början, säger 

projektledaren David Karlsson. En bra 

nulägesanalys är helt nödvändig för 

att vi ska få en ordentlig grund att 

utgå ifrån. Alltså – hur fungerar det 

idag för våra kunder, och vilka förbättringar 

ska vi prioritera? 

1. Den första fasen – själva kartläggningen 

– innehåller flera delar. 

Ärenden om sjukpenning, sjuk- och 

aktivitetsersättning samt vad Försäkringskassan 

gör för att förebygga lång 

sjukskrivning gås igenom. Kundflöden 

kartläggs. Synpunkter från kunder 

tas in. Den onödiga efterfrågan 

hos kundcenter analyseras (det vill 

säga den som borde kunna undvikas 

om Försäkringskassans tjänster 

fungerade bättre). Aktuella rapporter, 

interna och externa, som rör sjukförsäkringen 

gås igenom. 

2. I nästa steg blir det ett antal workshoppar 

där man tittar närmare på de 

problem som har kommit fram. Här 

bestäms vilka man i första hand ska gå 

vidare med. Övriga tas om hand senare, 

eller på annat sätt. Alldeles nyligen 

genomfördes den första workshoppen. 

Den handlade om sjukpenning. 

– Vi hade hittat runt 300 problem, 

som exempelvis hade att göra med 

onödiga väntetider, med att vi skickar 

ärenden mellan oss och med att vi jobbar 

reaktivt, det vill säga vi väntar in 

olika steg. Men självklart är det inte 

300 olika problem eftersom många 

har en gemensam orsak. Vi ser symptomen, 

och nu gäller det att hitta 

grundorsakerna. 

– Några exempel på sådant som vi 

diskuterade på workshoppen är vad 

som orsakar långa ledtider. Där kan 

vi bland annat identifiera kompletteringar, 

väntan på ansökningar och 

interna problem med gränssnitt. Vi 

har mätt hur långa ledtider vart och 

ett orsakar. 

– Vi ser också problem i hur vi som 

organisation kommunicerar med 

våra kunder, till exempel får kunden 

ibland information från flera olika 

handläggare i samma ärende. 

– Vi har också tittat en del på styrningsproblematik 

och problem som 

är kopplade till komplexiteten i yrkesrollen 

som personlig handläggare. 

Visionärt arbete 

Parallellt arbetar projektet tillsammans 

med andra, i första hand arbetsgivare 

(Umeå kommun, Nässjö 

affärsverk och Skanska), hälso- och 

sjukvården (både vårdcentraler och 

specialistkliniker) samt Arbetsförmedlingen 

– för att se hur interaktionen 

ser ut för kunden. Sedan läggs 

bilderna – kundernas, Försäkringskassans 

och övriga aktörers – samman 

som ett underlag för beslut om 

vilka problem som ska fördjupas. 

3. Efter jul är det dags att ta fram 

ett framtidsläge. 

– Vi ska försöka vara lite visionära. 

Om vi kunde välja fritt, hur skulle vi 

vilja att det fungerade? Sen ska vi omvandla 

det till vad vi tror är realistiskt 

att genomföra. 

4. Därefter är det dags att testa 

olika förbättringsförslag. Med en del 

går det snabbt. För annat kommer 

inte testerna att hinna avslutas tills 

slutrapporten ska vara klar i juni. 

5. Efter det påbörjas arbetet med 

att genomföra de förändringar som 

ledningen beslutat att man ska gå vidare 

med. 


visar tydliga flöden 

på vilket sätt är 

handläggare involverade? 

– De har deltagit i 

kartläggningen och beskrivit 

olika problem, de kommer att 


På visualiseringstavlan framgår om projektet framskrider som 

planerat, om något måste ses över och om det finns problem 

någonstans. Detta markeras med gröna, gula eller röda prickar. 

– Projektet innehåller mycket och det här är ett sätt att få överblick 

och tydlighet, säger projektledaren David Karlsson. 

vara viktiga deltagare i workshopparna 

där vi analyserar problemen och de 

finns med i arbetet tillsammans med 

övriga aktörer. 

Hur kommer lean in i bilden? 

– Dels är det ju hela syftet 

med översynen att göra 

flödet effektivare utifrån 

kundens perspektiv, det 

vill säga det som är målet 

med lean. Dels använder 

vi oss av olika leanverktyg 

i arbetet, till exempel särskilda 

flödesanalyser där 

olika former av slöseri 

identifieras samt visuell 

planering som står för 

att man tydligt ska kunna 

följa aktuellt läge och 

planering. För det använder 

vi en tavla som visar 

helheten. 

– På tisdagar och torsdagar 

har vi femtonminutersmöten 

för att snabbt stämma 

av läget och uppdatera tavlan. På 

fredagar blir det längre möten för 

de som ansvarar för områden där 

vi har problem att lösa. Avstämning 

görs med jämna mellanrum mot en 

masterplan med milstolpar. 

Öppet rum 

Den som har möjlighet och är intresserad 

kan kika in i projektrummet 

på huvudkontoret i Uggleborg 

(plan 4 B, rum 4216) där tavlan 

finns. Rummet står öppet. 

– Vi arbetar efter en helt ny metod, 

säger David Karlsson. Den stora 

skillnaden är att vi så tydligt fokuserar 

på flödeseffektivitet och gör 

det utifrån kundens behov. Så det 

känns väldigt spännande. n 

uppskattad 

start på ftH 

Försäkringstillhörighet (FtH) 

vid NFC var först ut i Försäkringskassan 

med att, tillsammans 

med övriga berörda i 

organisationen, genomlysa sin 

handläggningsprocess. 

– Varje morgon hade vi s k redaktionsmöten 

för en kärngrupp för att följa 

pågående aktiviteter samt planera 

de kommande, utifrån kompetens 

och belastning, säger platschefen 

Ewa Sjöberg som var projektledare. 

I större workshops identifierade vi 

problem, borrade vidare enligt en 

modell för systematisk analys och 

tog fram förslag. Fundamentet var 

lean. 

Milstolpar i arbetet var nuläge, 

framtidsläge och nyläge. 

– Nu- och nyläge känner nog 

många igen. Framtidsläge står för att 

lyfta blicken och inte genast begränsa 

sig till det man tror kan realiseras 

inom nära framtid. 

Och resultatet? Jo, en rad förbättringsmöjligheter 

både på kort och 

lång sikt. Exempel på något som 

bör kunna genomföras ganska snart 

är att hantera FTH och barnbidrag 

sammanhållet vilket skulle kunna 

halvera ledtiden för kunderna. Arbetssättet 

kommer att testas i en pilot. 

I slutrapporten som redovisades 

i somras finns förslag på många fler 

förbättringar. 

– Arbetet fungerade väldigt bra. Vi 

blev verkligen en försäkringskassa, 

la våra egna organisatoriska hinder 

åt sidan och tänkte enbart på kunden. 

n 

17

18 

LeAN 

Niklas Modig vid 

Handelshögskolan är 

en av författarna till 

boken ”Vad är lean?” 

som används för kunskap 

och inspiration 

inom Försäkringskassan. 

Alla mås t 

Det gäller att vara uthållig och peppa varandra, försöka vara 

konstruktiv i stället för att gnälla. Det menar Niklas Modig 

som forskar om lean vid Handelshögskolan i Stockholm. 

– För alla måste med, annars funkar det inte! 

text oCH Foto: eva lindén 

Det finns redan massor med 

böcker om lean. Varför har du 

skrivit en till? 

– De flesta är långa, ofta på engelska, 

och innehåller mycket managementprat. 

Men intresset för lean 

har ju ökat kraftigt och jag och 

min professor Pär Åhlström hade 

länge upplevt att det fanns en stor 

efterfrågan kring en kort och tydlig 

bok som städade upp lite bland 

allt som skrevs. 

och hur kommer det sig att 

just ni bestämde er för att 

skriva boken? 

– Pär Åhlström har forskat om 

lean i 20 år och själv har jag forskat 

kring hur organisationer kan applicera 

lean inom tjänsteproduktion i 

ungefär åtta år. 

– Jag gästforskade i Japan 2006 till 

2008. Faktum är att jag var den förste 

utländska forskaren som släpptes in 

på Toyota. Något som underlättades 

av att jag bodde i Japan som barn och 

därför talar japanska. 

men hur intressant är egentligen 

toyotas arbete för tjänsteproducerande 

organisationer som Försäkringskassan 

– där både lagen 

och kundens unika situation styr 

och måste få styra? 

– Lean handlar om ett starkt 

kundfokus och om att hela tiden 

sträva efter förbättringar. Och det 

är väl något som är intressant för 

alla! Men självklart måste man fråga 

sig vad det betyder just för den 

egna verksamheten. 

Ni skriver att det är lite av 

vilda västern idag kring lean. 

mål och medel blandas ihop 

och etiketten lean sätts på 

förändringsarbete med 

olika mål. 

– Ja, så är det. Men lean 

handlar om att förbättra 

flöden, inte om att förbättra 

i största allmänhet. Så 

allt bra är inte lean. Dessutom handlar 

lean om helheten. Förbättrar man 

bara delar är det inte säkert att det 

blir bättre för kunden. Det kan bli välfungerande 

öar men med exempelvis 

lång väntetid emellan. Effektiva öar 

i ineffektiva oceaner kan man säga. 

– Det är också viktigt att tänka på 

att flöden inte bara är den rent konkreta 

processen för hur en patient får 

sin diagnos, ett ärende handläggs eller 

en bil tillverkas. Flödet är allt som 

kunden upplever som värdefullt. Som 

bra bemötande, tydlig information eller 

att få bra service medan du väntar. 

Ni skriver inte så mycket om 

medarbetarnas roll i boken? 

– I den här boken har vi velat göra 

tydligt just att lean handlar om att 

förbättra flöden. Att det inte räcker 

med förbättringsmöten och en förbättringstavla. 

– Nu skriver vi på en ny bok som 

handlar om hur, och här har medarbetarna 

större plats. För det är helt 

nödvändigt att medarbetarna är med 

på båten, inte bara genom att skicka 

iväg förslag utan kanske också genom 

att själva skapa, utvärdera och förbättra 

flöden. Det är ofta medarbetarna 

som har bäst koll på vad som stör 

flödet, det är de som möter kunderna. 

man ska bara syssla med sådant 

som är värdefullt för kunden, 

men det vet man ju inte alltid förrän 

man har prövat? 

– Nej visst, självklart måste man 

våga pröva nytt, misslyckas, ändra 

och pröva igen. Det är som en date. 

Man kan inte veta vad den andra gillar, 

man prövar sig fram. 

en stor myndighet som Försäkringskassan 

har ju en väldigt 

komplex verksamhet. Är det inte 

risk att man överdriver möjligheterna 

med lean? 

– Nej, jag tror faktiskt tvärtom, 

man underskattar dem. Om man 

verkligen tar till sig det här sättet att 


te med 

tänka och arbeta, så finns det i allmänhet 

en enorm potential för förbättringar. 

– Men man måste ge det tid. Vi 

människor vill inte så gärna förändra 

våra beteenden även om vi tror det. 

Jag tycker fem–tio år är en bra testperiod. 

Scania har hållit på i snart 30 år 

och de är fortfarande en av de organisationer 

som lägger mest tid, resurser 

och engagemang på att lära nytt. 

Vilka fallgropar ser du? 

– Jag nämnde tiden. Men det utan 

tvekan största hindret är att ledarna 

brister i engagemang, vilket kan bero 

på att de i sin tur inte får tillräckligt 

stöd och kunskap. Att leda i förändring 

är inte så lätt. 

– Ytterligare ett hinder, som hänger 

ihop med ledarnas engagemang, 

är att medarbetarna inte riktigt har 

förstått. Ibland måste man också vara 

lite tuff som chef. Man ska lyssna på 

sina medarbetare och respektera dem. 

Men man kan också behöva peka med 

hela handen. Inte minst därför att folk 

är förändringströtta, och då kan det 

vara bra att någon säger: Jag tror på 

det här, nu kör vi, nu djävlar anamma! 

Det ger en trygghet. Sen gäller det att 

vara uthållig och peppa varandra, 

bort med gnället och försöka vara 

konstruktiv i stället. 

Är det viktigt att ha en verksamhetsstrategi? 

– Alla har det – medveten eller 

omedveten, men ju mer genomtänkt 

den är desto bättre resultat kan det bli. 

Lean har visat sig vara en fungerande 

verksamhetsstrategi som allt fler tar 

till sig. Men det viktiga är egentligen 

inte lean utan att kunskapen om hur 

man bedriver en verksamhet på ett 

effektivt sätt ökar. 

– Försäkringskassan har den fördelen 

att man har en ledning som verkligen 

vill implementera lean i hela organisationen. 

Det är en otroligt viktig 

förutsättning. n 


5 GoDA rÅD 

n Se till hela 

verksamheten 

och hur de 

olika delarna 

samverkar för 

att skapa ett 

bra flöde utifrån 

kundens 

behov. 

n Ge ledarna 

stöd, skapa 

engagemang 

och förståelse. 

n Involvera 

alla medarbetare. 

Var tydlig 

med både 

varför och 

hur man ska 

arbeta med 

lean. 

n Var uthållig 

och arbeta 

långsiktigt, 

förändringar 

kan ta tid. 

n Dadda inte 

för mycket 

med varandra. 

Fatta ett beslut 

och kör. Släpp 

lös kraften. 

lean allt vanligare 

Lean kan vara ett bra sätt att utveckla 

rättssäkerhet, kvalitet och 

service. Det anser Innovationsrådet 

som har till uppgift att höja 

kvaliteten i offentlig verksamhet. 

– Intresset i staten för att arbeta med 

lean har ökat tydligt de senaste två 

åren, säger Jakob Brandt på Innovationsrådet. 

Förutom Försäkringskassan 

har ett antal stora myndigheter 

startat, till exempel Skatteverket, Polisen, 

flera länsstyrelser, Migrationsverket 

och till viss del Arbetsförmedlingen. 

En svårighet om man vill veta hur 

vanligt det är att jobba med lean är 

det inte finns någon allmänt vedertagen 

definition. 

– En del arbetar enbart med sina 

processer eller med förbättringar 

över huvud taget, utan att se till systemet 

som de fungerar inom, andra 

arbetar mer med helheten. 

Fortlöpande förbättringar 

I en enkät från rådet 2011 som besvarades 

av 175 myndigheter svarade 

drygt 40 procent ja på frågan om de 

arbetar med ”systematisk kvalitetsutveckling 

i meningen att fortlöpande 

förbättra tjänster och service för dem 

som verksamheten är till för”. Och det 

är ju vad lean handlar om, men hur 

många av dessa som kallar sitt utvecklingsarbete 

eller sin strategi för lean 

framgår inte. 

Innovationsrådet bildades av regeringen 

2011 för att höja effektivitet 

och kvalitet i offentlig verksamhet. 

Försäkringskassans generaldirektör 

Dan Eliasson är ordförande. Det finns 

ingen direkt rekommendation varken 

till stat, kommun eller landsting 

att jobba med lean, men i rådets uppdrag 

ingår att studera verksamheter 

som arbetar utifrån 

lean och vid behov 

vara ett stöd. I våras 

publicerades rapporten 

”Lean och 

systemsyn i stat och 

kommun” (se www. 

innovationsradet. 

se). 

Jakob Brandt 

– Slutsatsen är 

att lean utifrån en 

systemsyn kan vara ett bra sätt att 

leva upp till regeringens mål om en 

statsförvaltning som både är rättssäker 

och effektiv, med en väl utvecklad 

kvalitet, service och tillgänglighet. 

Helhetsgrepp om verksamheten 

Systemsyn innebär att man tar ett 

helhetsgrepp om verksamheten, att 

man utgår från verksamhetens syfte 

och kundernas behov, beaktar styrningen 

och hur den påverkar kvalitet 

och rättssäkerhet samt involverar 

medarbetarna. 

– Det kräver att myndigheterna utvecklar 

både den interna styrningen, 

personalpolitik och ledarskap, säger 

Jakob Brandt. Även regeringens styrning 

av myndigheterna behöver utvecklas. 

Även inom kommun och landsting 

är intresset stort. Enligt en enkät från 

SKL (Sveriges kommuner och landsting) 

2011 uppgav 15 landsting, av de 

17 som svarade, att de arbetade med 

lean, i kommunerna gällde det en 

tredjedel av de 209 kommuner som 

svarade. Fler planerade att göra det. I 

de flesta fall sker leanarbetet i delar av 

organisationen. I landstingen är det 

vanligast inom hälso- och sjukvården 

och i kommunerna inom äldreomsorgen. 

eVA LINDéN 

19

LeAN 

mer tid för de ä 

Mer tid för de gamla och bättre trivsel på jobbet. Så kan man enkelt 

sammanfatta vad lean innebär för verksamheten på Ljungbackens 

äldreboende i Järna i Södertälje. 

– Jag nappade direkt! För oss är lean ett väldigt bra sätt att få en tydlig 

struktur på vår arbetsprocess. Och som chef kände jag mig redan 

hemma i själva tänket med att arbeta förbättringsinriktat och verka för 

allas delaktighet, säger Karin Björk, resultatenhetschef på Ljungbacken. 

text: lisa tHorsén Foto: jens lastHein 

Södertälje är en av de kommuner 

som tagit beslut 

om att införa lean i hela 

den kommunala organisationen. 

Enligt kommunens 

hemsida är meningen att skapa 

arbetsplatser där alla medarbetare 

växer genom att eliminera slöseri och 

ständigt öka värdet för medborgarna 

och samhället. 

Olika verksamheter i kommunen 

har kommit olika långt. Efter att ha 

startat som ett projekt 2010 är lean 

Karin Björk, Carolina Gustafsson och Carina 

Möter på Ljungbackens äldreboende. 

numera helt integrerat i verksamheten 

på Ljungbackens äldreboende. 

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Den 

psykosociala arbetsmiljön har blivit 

bättre. Medarbetarna känner sig betydelsefulla, 

de har kontroll över sitt 

arbete och de känner arbetsglädje. 

Vid starten i juni 2010 kände 85 procent 

att det här stämde. Idag är den 

siffran närmare 95 procent. Den 

värdeskapande tiden, alltså den tid 

personalen spenderar i mötet med 

brukarna, har ökat från 46 procent i 

juni 2010 till 67 procent idag. 

Ljungbackens äldreboende 

har 60 platser. De flesta brukare 

är över 80 år, många är multisjuka 

och många har en demenssjukdom. 

När Karin Björk och 

hennes tre gruppchefer satte sig 

tIps 

Karin björks tips för att lyckas med lean: 

n Ledningsgruppen behöver vara positiv och engagerad 

n Planera genomförandet noggrant 

n Informera medarbetarna, muntlig och skriftlig 

n För en dialog om syftet 

n Låt medarbetare vara delaktiga i genomförandet som 

nyckelmedarbetare och sedan projektledare 

ner i början av processen och funderade 

på vad de egentligen producerar 

på Ljungbacken, blev svaret ”värdeskapande 

tid för brukarna”. Den tid 

personalen tillbringar i möte med de 

gamla kan till exempel handla om 

att mata, duscha, klä på, prata eller 

städa. Den tid som personalen inte 

tillbringar med de äldre definieras 

som slöseri. Det kan handla om att 

tvätta kläder, sitta i möte eller administrera. 

– Även om det också är nödvändiga 


äldre 

delar i arbetet är slöseri ett bra ord, 

eftersom vårt fokus är mötet med de 

äldre. När vi kartlade vårt arbete hittade 

vi flera möjligheter att förbättra 

och effektivisera slöseri-tiden. På det 

sättet har vi fått fler timmar att lägga 

på värdeskapande tid, berättar Karin 

Björk. 

Hjälp att göra rätt sak 

Ett av de bästa verktygen för att 

minska slöseri med tid är den så kalllade 

driftspärmen som införts i varje 


boendegrupp. I den finns all information 

om vad som ska göras. Tidigare 

var uppgifterna i pärmen spridda på 

flera ställen. Särskilt för vikarier var 

det väldigt svårt att arbeta självständigt 

och hitta information. Att fråga 

och instruera tog mycket tid. 

Pärmen har också blivit ett viktigt 

verktyg för att se förändringar i brukarnas 

behov. 

– Om personalgruppen plötsligt 

inte hinner med arbetsuppgifterna är 

det ofta en indikation på att vårdtyng- 

den ökat. Det kan vi analysera genom 

att se på avvikelser från normalläget. 

Vi kan mycket lättare hitta vad vi ska 

förändra i brukarnas genomförandeplaner, 

säger Karin Björk. 

– Ja, driftspärmen har verkligen 

inneburit att stressen i vårt arbete 

minskat. Förut kände alla att det var 

deras fel om de inte hann med. Nu kan 

vi se att det beror på omständigheterna, 

säger Carina Möter och Carolina 

Gustafsson som är två av Ljungbackens 

gruppchefer. 

Margit Karlsson, 

Karin Harju, Karl- 

Emil Davidsson 

och Marianne 

Byström samtalar 

under lunchen. 

FortsÄttNING 

pÅ NÄstA sIDA 

21

LeAN 

FortsÄttNING FrÅN FÖreGÅeNDe sIDA 

Carina Möter samtalar med Gulli Eriksson och Karin Harju. Karin Björk tillsammans med Bengt Gelin och Lasse Walther vid Ljungbackens 

Vård- och Omsorgsboende. 

Båda tycker att lean gjort arbetet 

roligare, lättare att påverka och mindre 

stressigt. 

I början var den svåraste uppgiften 

att få förtroende för processen hos 

personalen. 

– Många var skeptiska till att detta 

verkligen skulle användas på ett sätt 

som kunde vara bra för dem. Den 

största misstanken var att vi ville 

kartlägga arbetsprocessen och mäta 

hur lång tid olika moment tog för att 

kunna skära ner på personal. Vi fick 

vara väldigt ihärdiga och tålmodiga 

för att övertyga och förklara, berättar 

gruppcheferna. 

struktur i arbetet 

Idag är de flesta med på tåget. Personalen 

på Ljungbackens sex olika 

bostadsgrupper, de som arbetar natt 

och ledningsgruppen arbetar strukturerat 

på samma sätt. Varje vecka 

är det stående tavelmöte på 20 minuter 

där veckans resultat förs in. 

Hur många timmar har personalen 

lagt ner på värdeskapande tid? Finns 

det avvikelser? Hur mår personalen? 

Finns några förbättringsåtgärder? 

Vem vill ha ansvaret att driva förbättringsåtgärden 

framåt? 

Mötena går ganska snabbt och är 

inga forum för att diskutera eller lösa 

problem. 

– Det kommer senare. På mötena 

tar vi hand om ”vad” men inte om 

”hur”, förklarar Karin Björk. 

Finns det då inga problem med att 

till exempel alltid behöva berätta hur 

man mår inför de andra i arbetsgruppen? 

– Självklart finns det tillfällen då 

anställda vill ta upp saker enskilt 

med sin chef, och då går det naturligtvis 

bra. Men det handlar ändå om 

att skapa ett öppet och tillitsfullt klimat, 

säger Karin Björk. 

Carina Möter och Carolina Gustafsson 

märker tydligt att arbetsklimatet 

utvecklas den vägen. 

– Nästan alla frågor går tillbaka 

till personalen numera. De upptäcker 

också efterhand att det lönar sig att 

föra fram idéer och lufta sina åsikter. 

Det blir naturligt att ansvar och inflytande 

hör ihop, säger gruppcheferna. 

Karin Björk understryker att lean 

inte är någon quick-fix i organisationsutveckling 

och ledarskap. Tvärtom 

är det bra att förbereda sig på att 

förändringen kommer att ta tid, menar 

hon. 

– För att lyckas är det också jätteviktigt 

att ha alla chefer med sig. Det 

är en process som ställer höga krav 

på engagemang och vilja att alla ska 

vara delaktiga. 

sensommarlunch 

När Dagens Socialförsäkring är på 

besök är det lunch i trädgården på 

Ljungbacken. Det är en del av den 

värdeskapande tiden för de gamla. 

Personalen serverar grönsakssoppa 

på finporslinet och dryck i vinglasen, 

håller sällskap och småpratar. Margit 

Karlsson fyller snart 99 år. Hon har 

liksom sina yngre vänner Marianne 

för att 

lyckas är 

det också 

viktigt att ha 

alla cheferna 

med sig. 

Byström och Karl-Emil Davidsson dansat 

mycket tidigare i livet. Margit gärna 

tango och Karl-Emil helst slow fox. 

– California Blue var min specialitet, 

berättar han. 

Margit Karlsson tycker ändå att det 

känns som om personalen ofta har för 

mycket att göra. 

– De är fantastiska på alla sätt, men 

de har för lite tid på sig tycker jag, säger 

hon. 

Samtalet vid bordet flyter sakta vidare. 

Danstrion är överens om att man 

får leva på minnen i stor utsträckning. 

Någon undrar vilken efterrätt det blir 

och snart serveras äppelkaka. Sensommarsolen 

värmer skuldror och 

nackar. 

– Maten här är känd för att vara 

mycket bra, men jag tror att kockarna 

varierar lite, säger Margit Karlsson 

och Marianne Byström håller med. 

Damerna rättar till stråhattarna, 

reser sig, greppar rullatorerna och 

ger sig iväg till översta våningen för 

en stunds vila innan eftermiddagens 

allsång. 

Cheferna susar vidare, kanske med 

nästa förbättring i tankarna. Karin 

Björk vet att hon vill kunna mäta 

kvaliteten i den värdeskapande tiden 

också. Hur bra är den? 

– Men vi väntar in den övriga äldreomsorgen 

i Södertälje. Helst ska vi 

använda så lika mått och sätt att mäta 

som möjligt i hela kommunen. Resultaten 

ska förstås gå att jämföra så att 

de kommer brukarna till del. n 


LArs-ÅKe brAttLuND, LeAN-GeNerAL: 

modeller kommer och går 

men värdet för kunden består 

– Lean är den bästa modellen 

vi känner till för att fokusera på 

värde för kunden. 

Det säger Lars-Åke brattlund, 

Hr-direktör och lean-general på 


Varför inför Försäkringskassan 

lean? 

– Vi vill att våra kunder ska ha förtroende 

för Försäkringskassan och 

känna trygghet när livet tar en ny 

vändning. För att det ska bli så måste 

våra processer skapa värde för kunderna. 

Lean utgår ifrån att vi förstår 

människors behov här och nu. Lean 

ger oss ett större fokus på kundvärdet 

och vi får en ny syn på mötet med 

kunden. Vi genomför mötet för kundens 

skull, inte för att det passar vår 

handläggning. 

– Lean kommer att förändra vårt 

sätt att styra verksamheten. Det är 

viktigt att se hur skilda processer 

hänger samman och skapar värde för 

DettA sKA sKe: 

2012 

+ Leanutvecklingsrådet 

etableras. 

+ Verksamhetsplanerna 

för nästa år baseras på 

lean. 

+ Lean-mässa. 

+ Kartläggning av pågående 

lean-arbete. 

+ Leanhandboken klar. 

+ Piloter inom en rad LFC 

börjar innan årets slut. 


kunden. Vi måste bli bättre på att styra 

flödena och den medarbetare som 

står längst fram och möter kunden 

måste känna att hon har ett mandat 

att agera för att kunden ska känna 

trygghet. 

När arbetar alla i Försäkringskassan 

med lean? 

– Verktyg och processer ska finnas 

på plats i hela organisationen 

i och med utgången av 2014, då ska 

alla kunna arbeta med ständiga förbättringar. 

Det går inte att göra allt 

samtidigt. Men det är redan nu tillåtet 

för alla att tänka på att maximera 

kundvärdet. 

Vad krävs av medarbetarna? 

– Mod, att inte vara rädd för att göra 

fel. Men då krävs stöd från cheferna 

till dem som vågar ta initiativ och att 

medarbetarna känner att de har ett 

tydligt mandat att agera. 

Vad säger du till dem som tycker 

att det räcker med att göra vad 

som traditionellt ansetts vara ett 

2013 

+ Försäkringskassans 

ledning, avdelningar 

och staber drar igång 

sitt arbete med ständiga 

förbättringar. 

+ IT-stöd för förbättringsarbetet 

utvecklas. 

+ Metoder för flödesutveckling 

och piloter. 

+ Chefsroll, ledarutveckling 

och medarbetarskap 

enligt lean 

utvecklas. 

+ Workshop om värderingar 

och principer. 

+ Metod för att mäta 

kundnyttan utvecklas. 

2014 

+ Alla medarbete och 

chefer arbetar med 

ständiga förbättringar. 

+ Flödesutveckling inom 

en rad försäkringsområden. 

+ Ny kulturanalys. 

+ Uppföljning av effekter 

i processerna. 

bra jobb? Hur mycket entusiasm 

kan man kräva av medarbetarna? 

– Jag hoppas att de ändå känner att 

det finns ett annat sätt att tänka och 

jag tror att alla våra medarbetare känner 

att vårt uppdrag är viktigt. Lean 

ställer krav på oss att samarbeta 

– Jag tycker att man ska känna 

entusiasm inför uppgiften att skapa 

trygghet för människor. Samtidigt 

ska vi komma ihåg att entusiasm är 

en färskvara, det går lite upp och ner. 

Är det okey att vara skeptisk? Är 

inte lean bara ett mode? 

– Modeller kommer och går men 

kundvärdet består. Lean är inget självändamål 

men det är den bästa modell 

vi idag känner till för att fokusera på 

värdet för kunden. Jag tror att längre 

fram så kommer vi inte prata om lean, 

det kommer helt enkelt vara vårt sätt 

att arbeta. Det är värdet för kunden 

som vi ska vara entusiastiska inför, 

inte modellen. 

ANDers LJuNGberG 

2015 

+ Ledningsmodellen helt 

enligt lean. 

+ Lean-utvecklingsrådet 

avvecklas. 

– Lean är inte 

ett besparingsprogram. 

Inriktningen 

är att frigjorda 

resurser ska 

återinföras för 

ökad kundnytta, 

säger Lars-Åke 

Brattlund. 

LÄS MER 

Cecilia Skogefors 

som tog 

steget full ut 

från lean-coach 

till lean-vägvisare 

29 

23

VAD GJOrDe De pÅ ... 

Utbildningskontoret sjukförsäkring 

vid LFC Stockholm 

Söderort startade 

som ett projekt i augusti 

2010. Uppdraget var att 

skapa en enhetlig och sammanhållen 

grundutbildning för nyanställda medarbetare 

inom verksamhetsområde 

Öst. Kontoret var också ett svar på ett 

ökande behov av grundutbildningar 

på grund av ökande personalomsättning. 

Från och med januari 2011 permanentades 

verksamheten, men den 

omprövas varje år i samband med 

budgetfördelningen. 

– Organisatoriskt hör Utbildningskontoret 

till LFC Stockholm Söderort 

men alla LFC inom verksamhetsområde 

Öst bidrar med medel, säger Lena 

Johansson som är enhetschef för verksamheten. 

Hårt tryck 

Lena Johansson berättar också att det 

är ett extremt hårt tryck på medarbetarna 

vid Utbildningskontoret för närvarande. 

– Med de resurser vi har så ligger 

det optimala antalet deltagare på 15 

till 20 stycken. Vi startade en utbildning 

i måndags och det är den största 

grupp vi har haft hittills. 53 stycken! 

Vi har lånat in två utbildningshandledare 

för att kunna hålla två parallella 

utbildningar. Det har inte varit 

enkelt att få till allt som behövs. Bara 

att ordna lokaler så alla skulle få plats 

har varit en utmaning. Sedan krävs 

? 

Utbildningskontoret 

vid lFC stoCkholm söderort 

stort utbildningsbehov av per s 

arbetet här 

är levande 

och föränderligt 

vilket 

gör att vi 

utvecklas 

själva också. 

något för 

antikrundan? 

allt annat. Skrivbord, datorer, kaffebryggare. 

Just kaffebryggaren är ett 

kapitel för sig. Den hittades i ett förråd 

någonstans och borde vid det här 

laget närmast ha antikvärde. Men den 

fungerar. 

Utbildning på heltid 

Grundutbildningen är på åtta veckor 

och bedrivs på heltid. Den består av 

en blandning av teori och praktisk 

handläggning under handledning. 

Den teoretiska delen leds av de båda 

utbildningshandledarna Christina 

Nilsson Strand och Martin Jonasson 

som också ansvarat för att utarbeta 

lektionsmaterial. Den teoretiska delen 

av utbildningen inbegriper förutom 

ren försäkringskunskap också 

mycket gruppdiskussioner både om 

själva försäkringen och om till exempel 

medicinska underlag, likabehandling 

och bemötande. 

– Det är väldigt heterogena grupper 

vi arbetar med. En del har redan 

erfarenheter till exempel av kundkontakter 

som vi då försöker ta vara 

på medan en del kanske aldrig ens 

har sett ett läkarintyg tidigare. Läraruppdraget 

blir verkligen en utmaning 

samtidigt som det är väldigt stimulerande, 

säger Martin Jonasson. 

Efter en till två veckors utbildning 

börjar eleverna producera egna ärenden, 

med hjälp av utbildningshandledarna 

och av handledare som lånas 

in från kontoren inom verksamhetsområde 

Öst. 

– Till just den här utbildningsomgången 

var det svårt att få ihop tillräckligt 

många handledare eftersom 

vi behöver extra många samtidigt 

som trycket på kontoren säkert är 

minst lika stort som på oss, säger 

Lena Johansson. 

– De nya medarbetarna är inte fulllärda 

efter grundutbildningen, men 

de har fått en bra gemensam bas och 

grundtrygghet för uppdraget. Vi får 

ofta feedback från LFC-chefer som 

tycker att deras nya medarbetare besitter 

stor kunskap. Det är verkligen 

en kick för oss när vi får höra det. 

Verksamhetsområde Öst är ett 

stort geografiskt område och det är 

inte alla LFC som har möjlighet att 

skicka sina medarbetare på utbildning 

i Stockholm. Bland annat på 

grund av att det blir för dyrt med hotellkostnaden 

för en åtta veckor lång 

utbildning. 

– Då försöker vi stötta på andra 

sätt, säger Christina Nilsson Strand. I 

vissa fall har vi åkt till de här kontoren 

och berättat om hur vi lagt upp 

utbildningen och hur vi arbetar för 

att de själva ska kunna genomföra 

samma typ av utbildning. Vi har även 

besökt VO Väst i Göteborg och hjälpt 

till att starta upp ett utbildningskontor 

där. I vissa fall kommer man hit 

på studiebesök för att se och lära av 

oss. 

Christina Nilsson Strand och Martin 

Jonasson instämmer med Lena Johansson 

när de beskriver sitt arbete 

som både roligt och utmanande. Men 

det finns också avigsidor. 

– Vi är sårbara eftersom vi bara är 

två stycken, säger Martin Jonasson. 

Det blir svårt vid ledigheter och annan 

frånvaro. Det finns ju inte direkt 

någon vikariepool att vända sig 

till. Men jag tycker verkligen att kontakten 

med alla de här nya medarbetarna 

är oerhört stimulerande och 

spännande. Det är så väldigt olika 

människor vi får möta. Jobbet är ansvarsfullt 

också. Vår påverkansmöjlighet 

är stor och det gäller verkligen 

att vi lär ut rätt. 

Levande arbete 

Christina Nilsson Strand lyfter fram 

möjligheten att vara med och utforma 

verksamheten efter de aktuella behoven 

när hon ska beskriva det positiva 

med sitt uppdrag. 

– Arbetet här är levande och föränderligt 

vilket gör att vi utvecklas själva 

också. Den största nackdelen är svårigheten 

med att ha framförhållning. 

Vi har oftast väldigt kort tid på oss för 

att anpassa utbildningens upplägg till 

storleken på nästa grupp elever. 

När året är slut räknar man med att 

ha hunnit ge ungefär 185 nya medarbetare 

sin grundutbildning vid Utbildningskontoret. 

text OcH FOtO Bror karlsson 


sonliga handläggare 

martin Jonasson, lena Johansson och Christina nilsson strand. 

Nyfiken på Försäkringskassan 

regina tjernberg är nyanställd 

som personlig handläggare vid 

LFc sollentuna och går sin tredje 

dag på grundutbildningen när 

Ds besöker Utbildningskontoret. 

tidigare arbetade hon som 

biståndshandläggare vid sollentuna 

kommun. 

– Jag ville byta jobb för att utveckla 

mig själv och jag tyckte arbetet som 

personlig handläggare verkade väldigt 

kvalificerat. Och så var jag lite 

nyfiken på Försäkringskassan också. 

Regina menar att det är svårt för 

henne att ha några egentliga synpunkter 

på arbetet eftersom hon är så 

nyanställd. 

– Jag har ju egentligen inte en 

aning om hur det kommer att se ut 

när jag kommer ut i verkligheten. 

Men ligger det bara i närheten av hur 

vi har blivit mottagarna här på utbildningen 

så blir det bra. Allt stod klart 


regina tjernberg 

när vi kom i måndags och handledarna 

ger intryck av att vara väldigt erfarna 

och rutinerade. 

– Över huvud taget tycker jag det 

är fantastiskt att vi ges en så lång och 

gedigen grundutbildning. Jag har aldrig 

hört tals om något annat företag 

eller organisation som gör det. Det 

känns som om arbetsgivaren verkligen 

satsar på oss nyanställda. n 

mycket kvar att lära 

Joyonti kahn 

Joyonti Kahn är personlig 

handläggare på LFc stockholm 

söderort och fick sin grund- 

utbildning vid Utbildnings- 

kontoret för ett år sedan. 

– Utbildningen var en bra grund 

men jag har fortfarande massor att 

lära mig. Jag märker det i kontakten 

med äldre och mer erfarna kollegor. 

De ställer ofta frågor som jag inte 

alls har tänkt på. Men det gör samtidigt 

arbetet spännande och utvecklande. 

Man fortsätter faktiskt att utvecklas 

hela tiden. 

Joyonti berättar att hon visste väldigt 

lite om Försäkringskassan och 

om arbetet som personlig handläggare 

när hon anställdes. 

– Det var först i kontakten med 

kunder som jag verkligen började 

förstå innebörden av arbetet och av 

en del av vad jag lärt mig under utbildningen. 

Jag minns att jag var oerhört 

nervös vid de första kundkontakterna 

och det är verkligen inte 

lätt att förmedla trygghet till kunden 

när man känner sig så. 

Joyontis utbildningsgrupp bestod 

av ungefär 30 personer, varav 18 

kom från LFC Stockholm Söderort. 

– Vi jobbar vid fyra olika enheter 

här och ses fortfarande väldigt ofta 

och äter lunch tillsammans. 

Med ett års erfarenhet av arbetet 

som personlig handläggare upplever 

Joyonti ett visst behov av en påbyggnadsutbildning. 

– Det vore väldigt bra att få en 

fördjupad kunskap inom vissa områden. 

Och mer kunskap om andra 

aktörer som vi samarbetar med, till 

exempel Arbetsförmedlingen. Jag 

tror det skulle vara väldigt bra med 

en koncentrerad påbyggnadskurs på 

en till två veckor. n 

25

26 

26 

NYA RÖN 

försäkring som 

främjar frånvaro 

Anställda i företag med försäkring 

mot sjuklönekostnader är oftare 

sjuka än de i företag utan försäkring. 

Förklaringen kan vara att arbetsgivarna 

då inte bryr sig lika 

mycket om frånvaron eftersom de 

ändå får sina kostnader täckta. 

Iakttagelsen och slutsatsen återfinns 

i en rapport från det tyska institutet 

för arbetsmarknadsstudier, 

IZA, författad av två danska forskare. 

De har studerat frånvaron vid företag 

i Danmark, med och utan försäkringsskydd 

mot sjuklönekostnader. 

Syftet med en arbetsgivarperiod i 

sjukförsäkringen är att motivera till 

hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen 

för att hålla nere sjukkostnaderna. 

Men eftersom frånvaron 

slår olika i skilda yrken och grupper 

av anställda kan en försäkring mot 

sjuklönekostnader motverka orättvisor 

gentemot de arbetsgivare där 

frånvaron av naturliga skäl är högre. 

Undersökningen visar att en sådan 

försäkring lätt kan motverka 

sitt syfte och öka statens kostnader. 

I alla försäkringssammanhang diskuteras 

risken att individerna utnyttjar 

försäkringen för egen vinning. 

Och det är precis vad som 

tycks ske i detta fall. De anställda 

kostar på sig en sjukdag då och då 

eftersom arbetsgivaren inte drabbas 

ekonomiskt och denne struntar 

i det hela av samma skäl. Staten står 

för kostnaden. 

Siffror över frånvaron under arbetsgivarperioden 

saknas så studien 

bygger på de sjukskrivningar som 

blivit längre än de två veckorna med 

arbetsgivarinträde där sjukkostnadsförsäkringen 

täcker upp. Även efter 

arbetsgivarperiodens slut är frånvaron 

högre. Tydligen är det så att en 

lättfärdig attityd till korttidsfrånvaro 

påverkar mängden sjukskrivningar 

längre än två veckor. 

aNDers LJUNGberG 

rapport 

titel: Firm Insurance 

and Sickness 

Absence of 

Employees 

Författare: 

Niels Westergård-Nielsen och Filip 

Pertold 

Utgiven: IZA Discussion Paper 

Series No. 6782. 

illustration: Magdalena WennBerg laVeBraTT 

aktiviteter bör styra 

assistansersättningen 

När assistansersättning beslutas bör man utgå från vad 

brukaren vill göra, aktiviteterna, och den roll som den 

personliga assistenten då får. 

Det anser John Magnus Roos, doktor i psykologi och 

forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid 

Göteborgs universitet. 

I avhandlingen från 2009 undersökte 

John Magnus Roos hur brukarna upplevde 

kvaliteten i assistansen och fann 

att de med privat anordnare var mer 

nöjda och att de får fler timmar beviljade 

än de som anlitar kommunen. I 

Västra Götaland så fick brukare med 

privata anordnare 1994–2006 två miljoner 

mer vardera till assistans än övriga. 

Något som kan förklara åtminstone 

en del av den högre tillfredställelsen. 

Nu går du vidare med din forskning 

om personlig assistans. 

– Ja, jag ska, med medel från Västra 

Götalandsregionen, studera fritidsaktiviteterna 

hos personer med funktionsnedsättning 

och undersöka vad de kan 

eller inte kan göra med hjälp av sin assistans. 

John Magnus 

Roos. 

Varför gör du det? 

– Idag beviljas assistansersättning 

utifrån en bedömning av en persons 

grundläggande behov. Men jag anser 

att den istället borde baseras på de aktiviteter 

personen vill göra och assistentens 

roll i det sammanhanget. 

– Behovsbegreppet är diffust och 

ger liten vägledning i praktiken. De 

övriga behov man får assistans för vet 

man mindre om och de bedöms olika 

Ett aktivitetsbaserat system som tar 

hänsyn till assistenternas roll i de olika 

aktiviteterna skulle ge ett mer rättvist 

och transparent system. 

Tidsåtgången blir förstås svår att 

mäta då assistenten ibland i vissa aktiviteter 

bara finns med i bakgrunden. 

Till exempel matlagning. Brukaren 


kanske bara behöver hjälp med att 

hacka lök när köttbullarna ska tillagas. 

Hur mäter man den tiden? 

– Men utgår man från en sådan bedömning 

hamnar självbestämmandet 

i centrum oavsett vilken funktionsnedsättning 

individen har. Sedan får 

Försäkringskassan utifrån en lista ta 

ställning till hur pass rimliga önskemålen 

är och hur de stämmer överens 

med intentionerna i lagen (LSS). 

Han kommer under nästa år haka 

på den totalundersökning av fritidsaktiviteter 

i Västra Götaland som 

SOM-institutet vid Göteborgs universitet 

ska göra i höst. 

– Jag ställer samma frågor till brukarna 

men fyller på med frågor om 

vad de skulle vilja göra och varför de 

inte gör det? Beror det på att assistanstimmarna 

inte räcker till? Gör miljön 

det omöjligt? 

Flera plattformar 

Resultatet av forskningen får vi ta del 

av under 2014, dels som ett kapitel i 

en rapport från SOM-institutet, dels i 

en rapport från Centrum för kommunikationsvetenskap. 

I den första ska 

han jämföra hur fritidsaktiviteterna 

skiljer sig åt mellan de med assistans 

och resten av befolkningen. I den andra 

jämförs olika anordnare. 

John Magnus Roos modell skulle 

troligen driva upp kostnaderna för en 

reform som idag kostar betydligt mer 

än vad någon trodde när lagen antogs. 

Men han menar att det inte bör vara 

något avgörande problem, LSS finns 

för att personer med funktionsnedsättning 

ska kunna leva ett oberoende 

liv. I slutändan avgör politiska beslut 

hur mycket det får kosta. 

Assistansmarknaden har de senaste 

åren plågats av avslöjanden om bedrägerier. 

Dessutom har till synes lätta 

och stora vinster lockat riskkapital 

som köpt upp flera mindre anordnare. 

Hur ska man komma till rätta 

med problemen? 

– Mer kontroller av hur anordnarna 

använder pengarna. 

– Jag tycker inte att anordnare ska 

kunna ta ut allt för höga vinster. Men 

jag tror det är för sent att ingripa med 

till exempel ett tak för vinsterna, det 

går inte att spola bandet tillbaka. Det 

är bättre med noggrann kontroll av 

vad som ska ingå i assistansen. Det 

viktiga är dock att denna kontroll är 

grundad i behov som utgår från de assistansberättigade 

själva. 

aNDers LJUNGberG 


Samordningsförbunden skulle kunna 

axla rollen som gemensam ingång till 

samhällets stöd vid arbetslöshet i kombination 

med andra problem såsom 

långvarig sjukskrivning. Det är slutsatsen 

i en rapport om så kallade one stopshops 

i olika europeiska länder. 

Flera länder i Europa har börjat 

samordna sociala och arbetsmarknadspolitiska 

åtgärder genom en gemensam 

ingång, eller en one stopshop. 

Syftet är att på ett effektivare 

sätt stödja människor som har svårt 

att komma in på arbetsmarknaden. 

De lösningar som studerats är Nav i 

Norge och Lafos i Finland som i samarbete 

över sektorsgränser ger stöd 

vid arbetslöshet i kombination med 

andra problem. Utöver dessa har man 

också tittat på jobbcenter i Danmark 

och Storbritannien samt CWI i Nederländerna. 

Dessa är dock specialiserade 

på att förmedla arbete, och den 

som behöver hjälp med mer sociala 

och andra problem måste fortfarande 

vända sig till samma ställen som tidigare. 

Kunskapen om effekterna är hittills 

begränsad och det är svårt att 

jämföra de olika lösningarna med 

Utbildning och inkomster går i arv i 

överraskande stor utsträckning. Det 

visar en rapport från IFAU. Att föräldrars 

utbildning och inkomst starkt 

påverkar barnens är välkänt, men i 

rapporten visas att även äldre generationers 

påverkan är stor. 

Till exempel, om far– och morföräldrar 

tillhörde den översta femtedelen 

av inkomstfördelningen har deras 

barnbarn mer än dubbelt så stor 

chans som andra att också ha inkomster 

i den klassen. 

Likaså är det mycket sannolikt att 

barnbarn eller barnbarnsbarn till den 

som hade utbildning utöver folkskola 

tillhör de högst utbildade. 

personer med de lägst utbildade förfäderna 

är dock bara obetydligt överrepresenterade 

bland dem som idag 

NYA RÖN 

samordningsförbunden 

kan bli gemensam ingång 

varandra. Resultaten från exempelvis 

Norge är preliminära och visar på 

små effekter som pekar åt olika håll. 

I rapporten frågar man sig vilka förutsättningar 

Sverige har för en gemensam 

ingång. Och svaret blir att 

det finns faktorer som motverkar. 

Till exempel centraliseringen av statliga 

myndigheter vilken försvårar det 

lokala samarbetet, motviljan bland 

myndigheterna mot en gemensam ingång 

med kommunerna samt avsaknaden 

av politiska initiativ. 

Rapportförfattaren anser dock att 

dagens samordningsförbund skulle 

kunna axla rollen av gemensam ingång 

– förutsatt att det finns ett tydligt 

politiskt ställningstagande som 

grund för legitimitet och resurser. 

eVa LINDéN 

rapport 

titel: One stop-shops i Europa 

Författare: Renate Minas, Institutet 

för framtidsstudier 

Utgiven: Parlamentariska socialförsäkringsutredningen(underlagsrapport) 

inkomst och utbildning följer 

mönster från far- och morföräldrar 

bara har grundskola. 

Författarna har studerat cirka 900 

släkter i fyra generationer med utgångspunkt 

i barn som gick i årskurs 

tre i Malmö 1938, från förfäder födda 

i slutet av 1800–talet till personer födda 

på 1980–talet och som utbildat sig 

under 2000–talets första år. 

eVa LINDéN 

rapport 

titel: Intergenerationell rörlighet 

i inkomster och utbildning – en 

analys av fyra generationer (rapport 

2012:12) 

Författare: Mikael Lindahl, Mårten 

Palme, Sofia Sandgren–Massih och 

Anna Sjögren. 

Utgiven: IFAU (Institutet för arbetsmarknads– 

och utbildningspolitisk 

utvärdering). 

27

ljungbergs 

mediemix 

meDIeKOLLeN 

aNDers 

LjuNgberg 

jag hamNaDe på... 

… ”Socialförsäkring då, nu 

och i framtiden” – ett seminarium 

på Karolinska institutet 

för att uppmärksamma 

professor Staffan Marklunds 

forskargärning. 

Staffan Marklund har forskat om socialförsäkring 

och arbetsliv i mer än 

40 år. För ett tag sedan nådde han den 

aktningsvärda åldern av 67 år. Men 

som Kristina Alexanderson, professor 

vid sektionen för försäkringsmedicin 

som anordnat seminariet, visade 

på en power point: ”Staffan kommer 

INTE sluta arbeta”. Vilket hon, och sä- 

är du inte död och lever kan det överklagas 

Skatteverket i Stockholm ska flytta 

från schyssta och mysiga Söder till Vretens 

trista industriområde i Solna. För 

att spara pengar förstås. Det kommer 

bli trångt i landskapet och personalen 

håller sig för skratt. På intranätet kalllade 

en medarbetare den nya arbetsplatsen 

för ”hönsfarmen”. Inlägget gillades 

inte av kommunikationschefen 

Eva Corp som bestämde att det skulle 

tas bort. ”Inläggen får inte uppfattas 

som kränkande”, förklarade hon i STs 

tidning Publikt den 22 juni. 

Ingen kan ha missat sensommarens 

framgångsrika kvittojournalistik. Rader 

av myndighetshöjdare och några 

politiker har avslöjats med fingrarna i 

syltburken. Nåja, kanske inte just sylt, 

men ändå. Många är upprörda och 

kräver räfst och rättarting. Tidigare 

Riksrevisionschefen Inga-Britt Ahlenius 

tar upp detta slöseri i DN den 17 

augusti. Hon skriver att lösningen inte 

är att återupprätta en ordning med 

enkel regelstyrning där myndigheten 

får x antal kronor till representation 

och personalvård. Vad som behövs är 

att Sverige återupprättar den tidigare 

ämbetsmannarollen därför att det ligger 

ett särskilt ansvar i att arbeta i staten. 

Näringslivet duger inte som inspirationskälla 

för ledarna i myndigheter 

och offentliga stiftelser. ”Staten är 

inte ett företag utan en rättsordning”. 

Bra rutet! 

Skatteverket har föreslagit att de ska 

kunna upphäva en dödförklaring om 

det visar sig att den dödförklarade lever 

kert alla andra närvarande forskare 

och praktiker, tyckte var bra. Titeln 

blir nu senior professor. 

staffan marklund har genom åren 

varit handledare för ett stort antal forskare 

under deras doktorandtid. Flera 

var idag på plats och berättade om sin 

forskning. Därutöver var fokus under 

seminariet hur socialförsäkringsforskningen 

behöver utvecklas. Något som 

stöttes och blöttes av en kvalificerad 

panel. 

Dit hörde Laura Hartman, chef för 

Försäkringskassans avdelning för analys 

och prognos, som efterlyste mer 

kunskap kring kopplingen mellan utformning 

av regler och implementering. 

Det vill säga - varför blir det inte 

alltid som det var tänkt? Och hur ska 

och att beslutet om upphävandet inte 

ska kunna överklagas. I ett remissvar 

daterat den 9 augusti förklarar Försäkringskassan 

att den inte har någon invändning 

mot förslaget. Det tror jag är 

bra för allmänhetens förtroende. 

Kritiken mot hur assistansreformen 

hanteras av Försäkringskassan och andra 

är ofta hård. Då är det lite upplyftande 

att läsa i tidningen Assistans 

nr 3 2012 att det ”är svårt, för att inte 

säga omöjligt, att komma på något europeiskt 

land som Sverige skulle kunna 

ha som förebild när det gäller just 

rätten till personlig assistans. Sverige 

staffan 

marklund 

ligger i framkant och det gäller även 

om man jämför med länder som USA, 

Kanada och Nya Zeeland, som i olika 

sammanhang brukar visa framfötterna 

i frågor som rör personer med 

funktionsnedsättning.” Sådär ja. Nu 

är det fritt fram att blåsa på med hård 

kritik igen. 

Följande har inget med kassan eller 

socialförsäkringen att göra men 

måste med ändå. Den 1 augusti skriver 

Mikael Nyberg i Aftonbladet att 

SJ döpt om städarna (som numera är 

så få så de inte hinner med sitt jobb) 

till ”komfortoperatörer”. 

styrningen se ut för att tröghet i systemen 

ska undvikas? Och, inte minst, 

vad är det egentligen som skapar nöjdhet 

hos de försäkrade? 

socialförsäkringsministern ville se 

större efterfrågan på vetenskapligt baserad 

kunskap och menade att det är 

för mycket glatt tyckande. Vilket inte 

betyder att all diskussion behöver hållas 

på hög nivå. 

Tvärtom efterlyste han hyggligt 

kvalificerade diskussioner bland 

hyggligt välinformerade samhällsmedborgare. 

Eller som han också uttryckte 

det, på en nivå mellan nördarna 

– som han envisas med att kalla de 

som har socialförsäkring som sitt specialområde 

– och kvällstidningarna. 

eva LINDéN 

28 dagens socialförsäkring • september 2012 

illUsTraTion: Ulf frödin

...Cecilia skogefors 

Cecilia Skogefors gillar att arbeta med lean. Så mycket att 

hon efter att ha varit lean-coach i en arbetsgrupp vid NFC 

Malmö i ett och ett halvt år nu går vidare och blir lean-vägvisare 

för NFC Lund. 

hur kom det sig att du blev leancoach? 

– Jag jobbade på NFC i Malmö som 

handläggare av föräldrapenning när 

vi hösten 2010 blev utvalda som pilotkontor 

för lean. Jag tyckte det verkade 

spännande och blev lean-coach 

i en av förbättringsgrupperna. 

– Min roll var att se till att mötena 

genomfördes och att hjälpa till att få 

in lean–tänket i gruppen. Vi hade reflektionsmöten 

varje dag 5–15 minuter 

där vi snabbt kunde stämma av något, 

och förbättringsmöten en gång i 

veckan där vi gick lite mer på djupet. 

hur gick det? 

– Bra, vi arbetade mest med sådant 

som låg oss väldigt nära, och 

som vi kunde besluta om själva, till 

exempel vilka sökvägar vi använde 

och hur tillgängligheten till våra 

specialister var. Men vi lämnade 

också in flera förbättringsförslag till 

försäkringsprocessen. 

blev det bättre för kunden? 

– Inte omedelbart men indirekt 

kan man säga det. Vi talade om direkt 

och indirekt kundnytta. Vi 

tyckte att det var viktigt att se att vi 

snabbt kunde påverka saker i vårt arbete. 

Annars är det lätt att känna att 

man bara skickar iväg förslag utan 

att få någon feedback, eller åtminstone 

tar det tid. 

Och nu har du blivit vägvisare? 

– Ja, jag tycker fortfarande att det 

är roligt med lean, alla vinner på 

det – både kunder och medarbetare. 

Och jag gillar att inspirera andra och 

se folk växa. 

– Jag har fått utbildning genom 

att gå bredvid en konsult som fungerat 

som vägvisare. Nästa vecka är 

det dags att dra igång. Jag kommer 

att ha sju grupper på NFC Lund och 

följa dem under hela hösten. De arbetar 

med tandvård, barnbidrag eller 

underhållsstöd. 


KOppLar av meD FILm 

Aktuell: Som lean–vägvisare 

Bakgrund: Handläggare föräldrapenning, lean–coach 

Ålder: 39 år 

Familj: Bor med sambo och son i Bunkeflostrand 

När du behöver koppla av från lean? – Då ser jag en bra film 

eller bara umgås med vänner. 

NYFIKeN på ... 

foto: Marie radizi 

Vem är du 

nyfiken på? 

Tipsa DS! 

ds@forsakringskassan.se 

29

t 

n 

iln 

nÄst sIst 

språkspalten 

fin formulering ändrar 

inte ordets betydelse 

Politisk korrekt är den som tar sig fram över det 

språkliga minfältet utan att det smäller. PK, som det 

heter åtminstone bland dem som tycker det är fjantigt 

att vara PK, är den som aldrig säger handikappad 

utan istället det osmidiga ”den funktionsnedsatte”. Eller 

som vet att städaren är lokalvårdare. 

Ord och begrepp går ur tiden av olika skäl. Ett kan 

vara att ett ord som följd av ett förändrat samhälle 

kommit att uppfattas som kränkande. Som neger, ingen 

använder ordet. Ingen är inte helt sant. Det finns ju 

de som vill markera mot de som är PK vilket väl förmodligen 

är politiskt korrekt i deras kretsar. 

Men det är varken enkelt eller oproblematiskt. 

Verkligheten är densamma oavsett vilka ord som väljs. 

Städaren har fortfarande ett tungt jobb med relativt 

låg status oavsett vad man kallar det. Och inte har deras 

arbetsmiljö blivit bättre trots närmast löjeväckande 

försök som hygientekniker eller komfortoperatör. 

Invandrare är ett lurigt begrepp av flera 

skäl. Dels för att det rimligen måste finnas en bortre 

gräns för när man inte längre är invandrare, dels för 

att ordet kan uppfattas som negativt. Språkskribenten 

Lars Melin berörde detta i en bok för ett par år sedan 

(Vett och etikett i språket 2007). Ordet är på glid 

mot att bli ett invektiv, noterar Melin, och exemplifierar 

med någon som säger att ”det är ett jobb som 

inte ens invandrare skulle ta”. Och då förstår man ju 

vilket skitjobb det är. Eller? Att byta till ”nya svenskar”, 

”nyanlända” eller något annat kan ju hjälpa för 

stunden men förändrar inte verkligheten. 

Gamla begrepp byts mot nya inte bara för att vi 

ska vara fina och politiskt korrekta. De byts också i 

vad som verkar vara försök att betvinga verkligheten. 

Den arbetslöse blir inte mer sysselsatt eller får bättre 

ekonomi för att han eller hon är arbetssökande. Och 

föryngringsytorna i skogarna är lika fula som kalhyggena. 

Inom Försäkringskassan läggs begreppen 

ständigt under luppen. Vi vill vara korrekta, politiskt 

eller ej, och inte använda ord som utesluter eller 

kränker. Ta familjeförmånerna. Det som känns 

rätt och inkluderande för den ene kan tyckas märkligt 

för den andre. Att det inte alltid är enkelt betyder 

dock inte att man inte alltid måste försöka. 

Och hur ska vi göra för att ersätta ”utförsäkrad” 

i debatten? Begreppet är knappast 

korrekt i lagteknisk mening, 

men vad ska det heta? 

Och vilken är chansen att ett 

neutralt, kanske till och med 

aningen positivt laddat begrepp 

ska slå rot i medierna? 

anders ljungberg 

redaktör 

tIpsseXan 

sex svar som kan riva barriärer 

Frågan som alla vill ha svar är vad ”för överskådlig framtid” egentligen be- 

kommen tyder. Men så eftersom här långt Tipssexans i tidningen konstruktör, har du säkert trots många införskaffat försök, massor inte mäktat 

med med kunskaper att formulera om svarsalternativen vad som sig tilldragit får ni nöja haver er med sedan Högsta sist. förvaltnings- 

grubbla 

en domstolens stund över klargörande. frågorna. pricka Annars sedan är det i som det vanligt. rätta svaret Läs tidningen och skicka och 

lösningen insup all lärdom till ds@forsakringskassan.se som där finns. Svara sedan senast på frågorna. den 31 De oktober. tre först med hittade 

lite rätta tur raderna är du en belönas av de tre med som tre Trisslotter vinner tre vardera. trisslotter. Skicka med in svaren ytterligare till 

lite ds@forsakringskassan.se tur kan du sen riva barriärerna senast den mellan 7 december. dig och dina drömmar. 

Arbetsskadekommissionen tror 

1 att arbetsskadeförsäkringen 

kommer att fungera bättre om det 

finns en sjukdomslista att luta sig 

mot. Varifrån hämtade de inspiration? 

1 Belgien 

X Danmark 

2 Nederländerna 

Enligt en aktuell undersökning 

2 får 1,5 miljoner av de arbetande 

inte 80 procent (egentligen är 

det 77,6 procent efter lite dribbel 

med SGI-beräkningen) av lönen när 

de är sjuka. Vad är det som gör att 

ersättningen i praktiken blir ännu 

lägre? 

1 Jobbskatteavdraget innebär ytterligare 

minskning 

X 1 procent förs till AP-fonderna 

för att klara pensionerna 

2 1 procent går till att höja garantinivån 

John Magnus Roos vill ha en ny 

3 modell för att bedöma behovet 

av personlig assistans. Han är forskare. 

Var? 

1 IFAU, Institutet för arbetsmarknads- 

och utbildningspolitisk 

utvärdering 

Vinnare: Göran Morin, LFC Kalix, Ulrika Nilsson LFC Jönköping-Värnamo, 

och Gun-Britt Olsson, LFC Örnsköldsvik, hade alla rätt på Tipset i nr 5. Grattis. 

De utlovade Trisslotterna är på väg. 

rätta raden i nr 5: 121 X2X 

Varning för lean! 

Vi är, som bekant, på väg mot 

lean. Men vi är inte riktigt där ännu. 

När jag skulle surfa in på vadarlean.se 

sa storebror på kassan aja baja, meddelandet 

”Varning! Ni håller på att surfa 

mot en sida som mest troligt inte är arbetsrelaterad” 

dök upp. Det gjorde inte 

så mycket, sidan visade sig bara vara reklam 

för boken om lean av Niklas Modig 

(intervjuad i denna DS), en av huvudtalarna 

på Lean-mässan som just 

gått av stapeln. Och den boken har ju 

ni liksom jag redan läst. Eller hur? 

anders ljungberg 

X Centrum för konsumtionsvetenskap 

2 Folkhälsoinstitutet 

Överarbete, Rörelse, Väntan, 

4 Överproduktion, Lager, Transport 

och Omarbete är sju klassiska 

slöserier enligt lean. Det finns ett 

åttonde. Vilket då? 

1 Medinflytande 

X Systematiskt arbetsmiljöarbete 

2 Outnyttjad kreativitet 

Innovationsrådet är med och 

5 stöttar införandet av lean i staten. 

Vem är rådets ordförande? 

1 Christina Lugnet 

X Adriana Lender 

2 Dan Eliasson 

ISF föreslår att Försäkringskas- 

6 sans allmänna ombud ska bli 

en egen myndighet. Ingen bra idé 

tycker kassan. Vem är det som idag 

är det allmänna ombudet? 

1 Birgitta Smedberg 

X KG Schermann 

2 Birgit Högberg 


The sky is the limit... 

det har blåst hårt runt 

svenska myndigheter och 

stiftelser under de senaste 

månaderna. aP-fonderna, 

Tillväxtverket, stiftelsen för 

strategisk forskning och säpo 

har fått brallorna neddragna. 

Säkerligen har en och annan makthavare 

eller varför inte presschef även på 

andra håll suttit och darrat i knävecken 

i väntan på samtalet. Samtalet med 

stort S. 

Det är inga småsaker som har grävts 

fram. Privilegier i form av tjänstebilar 

och gratis sprit, vidlyftiga personalfester, 

ballonger för 138 000, eventuella 

bokföringsbrott och totalt negligerande 

av lagen om offentlig upphandling. 

Listan kan vid det här laget göras lång. 

Mycket lång. 

Men det idoga grävandet till trots 

finns det en del fakta i målet, eller målen 

rättare sagt, som totalt har missats 

av journalisterna. Kanske är det dags 

för en granskning av granskarna och 

deras kompetens? 

Ta till exempel Tillväxtverkets 

kritiserade personalfest på Grand Hotell. 

Det har mig veterligen knappt 

nämnts att Tillväxtverkets huvudkontor 

ligger i vad som förr benämndes 

Skatteskrapan på Södermalm i Stockholm. 

Numer enbart kallad Skrapan 

emedan Skatteverket har flyttat från 

kassan i krankeryd 


Festande med 

sikte mot himlen, 

sedan gick luften 

ur. 

byggnaden. Än mindre har det skrivits 

om den bar med milsvid utsikt 

över Stockholm som ligger högst upp 

i Skrapan. En bar som går under namnet 

Och himlen därtill! Kanske inte så 

konstigt då att Tillväxtverket anordnar 

en personalfest där ”The sky is 

the limit”? 

Eller ta Säpo och deras numer 

minst sagt beryktade personalfest på 

något slags James Bond-tema. Slutnotan 

var förvisso rätt saftig. 5,3 miljoner. 

Det är dessvärre lite svårt att 

räkna ut vad det innebär per festdeltagare. 

Uppgiften om hur många Säpoanställda 

som var närvarande är 

hemlig! Men det kanske mest skrämmande 

i sammanhanget har gått journalisterna 

förbi. Eftersom mer eller 

mindre allt Säpo sysslar med rör rikets 

säkerhet är det också hemligt. 

Tja..det känns ju kanske inte så vansinnigt 

betryggande att man då inte 

ens lyckades hålla sin egen personalfest 

hemlig. 

Försäkringskassan då kan man 

förstås fråga sig. Jaa med tanke på att 

en medarbetare som uppvaktades med 

blommor på sin 50-årsdag av arbetsgivaren 

tvingades förmånsskatta för beloppet 

på grund av njugga interna regler 

känns inte faran för avslöjanden av 

några större excesser särskilt överhängande. 

Vem medarbetaren är? Det är 

hemligt! 

brOr karlssOn 

dagens socialförsäkring 

ges ut av försäkringskassan. 

prenumeration: 190 kr inklusive 

moms för 9 utgåvor 

Issn: 1652-94-72 

adressregister och prenumeration: 

ds@foreningshuset.se 

dagens socialförsäkring 

103 51 stockholm 

e-post: ds@forsakringskassan.se 

e-post till enskilda medarbetare: 

fornamn.efternamn@forsakringskassan.se 

Chefredaktör och 

ansvarig utgivare: 

catharina Byström 010-116 94 11 

redaktionen för ds och Fia, 

(försäkringskassans intranät): 

Bror karlsson 010-116 10 77 

eva lindén 010-116 97 64 

anders ljungberg 010-116 97 55 

layout: Press art www.pressart.nu 

annonser: Urban Hedborg 

08–732 48 50, urban@uhmarketing.se 

www.uhmarketing.se 

tryckeri: elanders 

Omslagsbild: robert Hilmersson 

åsa HOlmQVIst 

31

POSTTIDNING B 

Returadress: 


105 11 Stockholm 

Det senaste året har vi på Försäkringskassan 

gemensamt arbetat fram en 

vision för att skapa riktning, kraft 

och uthållighet i vårt utvecklingsarbete. 

Vår vision är: ett samhälle där 

människor känner trygghet om livet 

tar en ny vändning. Vi har också arbeta 

fram en verksamhetsidé som ska 

visa hur vi agerar för att nå vår vision. 

Vår verksamhetsidé är att ge människor 

inflytande över sin egen livssituation. 

Genom kunskap, empati och förståelse 

ska vi se till att de som möter 

oss förstår sina rättigheter, får rätt 

stöd och behandlas med värdighet. 

Vi hjälper till att bryta barriärer som 

kan finnas mellan människor och arbete, 

föräldraskap, rehabilitering eller 

utveckling. Vi är vanmaktens fiende. 

Att vara vanmaktens fiende kanske 

låter lite kaxigt, men vi tar i för att vi 

verkligen ska förflytta oss. För en del 

känns orden verklighetsfrämmande 

men för de allra flesta i kassan känns 

orden starkt engagerande och handlingsfrämjande. 

Det mest positiva som kommit fram 

i vårt visionsarbete är alla möjligheter 

medarbetarna ser vad Försäkringskassan 

kan göra för att vara mer proaktiv 

mot kunderna. Det handlar om 

att påverka kundupplevelsen i positiv 

riktning genom att utveckla det personliga 

mötet, genom marknadsföring 

av digitala tjänster, en bättre hemsida 

samt bistå kund med mer lättförståliga 

informationstexter etc. 

Vi fokuserar nu vårt arbete kring de 

fyra områdena kund, en fungerande 

socialförsäkring, kunskap och förmågor 

och vi har valt lean som vår verksamhetsstrategi. 

Det senare innebär att 

vi genom ständiga förbättringar ska utveckla 

våra produktionsprocesser utifrån 

ett kundperspektiv. Vi har redan 

börjat vårt utvecklingsarbete, till exempel 

pågår redan ett omfattande arbete 

med att genomlysa sjukförsäkringen 

utifrån kundens situation, något som 

kommer få stor betydelse för ge kunden 

en bättre och tryggare upplevelse 

av sjukförsäkringen. 

32 

Med hjälp av lean ska 

vi öka förtroendet 

Dan eliasson, 


generalDirektör 

Alla dessa delar hänger ihop och beskriver 

vår långsiktiga strategi. Vi sammanfattar 

det i en bild som vi lite slarvigt 

kallar för styrpyramiden (se sid 5). 

Just nu diskuterar vi hur vi nu faktiskt 

ska genomföra den. Förutom översynen 

för en enklare sjukförsäkringsprocess 

finns några självklara delar i det 

arbetet, som det omfattande digitaliseringsarbetet 

som redan pågår i form av 

bland annat självbetjäning, automatisering 

och e-tjänster. I den långsiktiga 

strategin ingår också utvecklingen av 

ännu bättre service inom familjeförmånerna 

och tjänsterna för våra kunder 

med funktionsnedsättning. 

Med alla dessa delar lägger vi grunden 

för en kraftfull ambitionshöjning 

för att bättre kunna tillhandahålla 

tjänster för våra kunder. Min förhopp- 

Genom kunskap, empati 

och förståelse ska vi se till 

att de som möter oss förstår 

sina rättigheter, får rätt stöd 

och behandlas med 

värdighet. 

ning är naturligtvis att allt detta skall 

leda till att förtroendet för Försäkringskassan 

och sjukförsäkringen skall öka 

markant. 

Slutligen några ord om lean: varför 

tycker jag att lean passar så bra i vårt 

arbete? Det är enkelt; om du tror att 

människor är goda och kreativa då 

ska du släppa loss människors förmågor 

i ett utvecklingsarbete. Att bygga 

på medarbetarnas kunskap och skicklighet 

är oerhört kraftfullt i vardagen. 

Jag vet att alla som arbetar hos 

oss bär på massa goda idéer. Och mitt 

viktigaste jobb just nu det är att skapa 

förutsättningar för att medarbetarnas 

kunskap och förmåga skall få genomslag 

i vårt utvecklingsarbete, till gagn 

för våra kunder!

DS (pdf 6 602 kB, öppnar nytt fönster - Försäkringskassan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?