Li LPP åk 2 Matte ht-12.pdf

Skolområde Väster
Lokal Pedagogisk Planering
Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2
Avsnitt / arbetsområde: Tema ”Undersöka med Hedvig”
Ämnen som ingår:
Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So, No och musik och här presenteras matematik för åk 2
beträffande områdena taluppfattning och tals användning.
Tidsperiod: Augusti här - presentera november svenska 2012 för åk 1.
Ur Övergripande mål:
Kunskaper 2.2
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
Kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet
Ur Syfte:
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
sin förmåga att
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
föra och följa matematiska resonemang, och
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för
frågeställningar, beräkningar och slutsatser
Ur Centralt innehåll:
Taluppfattning och tals användning
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att
ange antal och ordning.
Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas
utveckling i några olika kulturer genom historien.
Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur
enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid
beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.
Algebra
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
Hur enkla mönster i talföljder och (enkla geometriska mönster) kan konstrueras, beskrivas
1

och uttryckas.
Samband och förändringar
Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Problemlösning
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
Ur kunskapskrav för godtagbara kunskaper i årskurs 3:
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss
anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om
resultatens rimlighet.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i
vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens
egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur
några begrepp relaterar till varandra. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det
genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. Eleven visar grundläggande
kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge
delarna som enkla bråk. Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i
elevnära situationer.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till
sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med
tillfredsställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra
räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett
utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med
tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–200. Eleven kan hantera enkla
matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då
konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till
sammanhanget. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt
om resultats rimlighet, (slumpmässiga händelser, geometriska mönster) och mönster i talföljder genom att
ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
Arbetssätt / metoder:
Innehållet i matematik är nära kopplat till vårt tema ”Undersöka med Hedvig”. Vi upptäcker,
synliggör och tolkar tillsammans matematik i barnens vardag och omgivning. Det blir
utgångspunkt för matematiska laborationer och diskussioner. Vi inspirerar eleverna att pröva och
hitta nya uttryckssätt bl a genom Opended questions eller Tomma tallinjen, Mellan dessa gränser
och Tanketavlan från Handboken. De i syftet prioriterade förmågorna ges möjlighet till utveckling
när vi i interaktion löser matematiska problem.
Vi arbetar med talbegrepp genom att bygga, diskutera, laborera och upptäcka samband. Flexibelt
och strategiskt användande av miniräknaren är en metod. Vi fokuserar på positionens betydelse för
tal och storleksförhållanden. I undervisningen arbetar vi för att eleverna ska:
se likheter och skillnader mellan 440 och 404 alternativt 652 och 852
abstrahera fingertal, antalsord, siffersymbol för talen 0-10. Konkret material ska nära nog
alltid vara överflödigt inom talområdet.
2

visa och beskriva samband mellan exempelvis 6 och 60, 2 och 52, 70 och 700 samt 70 och
670
generalisera ovanstående kunskap på hela tiotal och hundratal upp till 1000
automatisera uppdelningen av talen 2-10 samt dubbelt och hälften av dessa
ha hållbara strategier och kunna beskriva dessa för att utföra beräkningar med
tiotalsövergång
visa förståelse för talmönster som t ex ”5 och 10-skutt” inom talområdet 0-200
förstå och använda ordningstal (första 1:a till 100:e)
eleven förklarar och visar med konkret material, egna ord och korrekta matematiska
symboler t ex vad räknesättet addition står för och se samband mellan addition och
subtraktion
del av helhet (ex pizza eller tårta som delas) och del av antal (en påse karameller som delas). Hur
delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga
tal.
Pedagogerna är lyhörda för elevernas resonemang. Genom många och varierade erfarenheter, med
olika representationer som betonar olika aspekter ska förståelsen få växa fram. För att ge
grundläggande kunskaper för huvudräkning, överslagsräkning och skriftliga räknemetoder läggs
stor vikt vid automatisering och generalisering av talfakta exempelvis uppdelning av talen 2-10
eller hälften/dubbelt.
Vi diskuterar olika beräkningsstrategier och dess hållbarhet samt utvecklingsbarhet. Vidare
diskuterar vi räknesättens lämplighet samt visar på och prövar samband mellan de fyra räknesätten.
Eleverna kommer att ges återkommande tillfällen att lösa problem i grupp och enskilt för att
utveckla sin tilltro och förmåga samt vana och säkerhet att klä sina matematiska tankar i ord.
Färdighetsträning för att automatisera talfakta sker genom individanpassade små arbetshäften-
Matemateket, arbetsblad, datorprogrammet Mattebiten, spel och träning två och två mm.
Eleverna själva vill arbeta med följande arbetssätt för att nå målen i rutan bedömning:
Vi vill: - träna på datorn
- tanketavlan
- öppna matteuppgifter
- arbeta med Kojan böckerna.
Redovisningsform:
Eleverna redovisar sina kunskaper fortlöpande i det vardagliga arbetet samt vid specifika diagnostillfällen.
Bedömning:
Vad och Hur?
För att bedöma elevens förmåga i matematik använder vi pedagoger oss av Diamant
(Skolverket, 2009) och Handboken (McIntosch, 2008).
Vi diagnostiserar med hjälp av Diamants tester AG2, AG3, AG5, AS1 samt TF1 samt Handbokens diagnos.
I Handboken finns en matris för ”kritiska punkter” för förståelse och färdigheter inom området ”tal och
räkning”. Vi följer och dokumenterar elevernas utveckling i matrisen. Eleven ska visa en progression i
utveckling och minst nå de kritiska punkterna för sin årskurs.
Eleven skall kunna beskriva och samtala om sina matematiska strategier på ett begripligt sätt (för
pedagoger och kamrater) och då använda konkret material, bilder, symboler och andra matematiska
uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Detta bedöms genom pedagogens
iakttagelser samt elevens självvärdering.
Eleven skall kunna sortera bort ovidkommande fakta för den aktuella problemlösningen samt visa
intresse och tålamod att formulera och lösa problem.
3

Eleven skall kunna beskriva begrepps egenskaper och visa förståelse för dess innebörd t ex addera,
upprepad addition, multiplikation, subtrahera, hundratal, fler än, färre än, likhetstecknet osv.
Din förmåga att:
* formulera och
lösa problem med
hjälp av matematik
samt värdera valda
strategier och
metoder,
*välja och använda
lämpliga
matematiska metoder
för att göra
beräkningar och lösa
rutinuppgifter,
Förståelse för
matematiska begrepp
samt förmågan att
koppla ihop och se
samband mellan
olika matematiska
begrepp.
Förmågan att föra
och följa
matematiska
resonemang och
använda
matematikens
uttrycksformer för att
samtala om,
argumentera och
redogöra för
frågeställningar,
beräkningar och
slutsatser.
Du kan formulera och
lösa problem, helt
eller delvis, med en
för dig känd metod
och med stöd av en
vuxen. Du använder
de metoder som
läraren föreslår och
det är svårt för dig att
själv välja vilken
lösningsmetod som är
lämplig.
Du kan använda dig
av olika matematiska
begrepp i kända
situationer. Du kan
koppla ihop och se
samband mellan vissa
begrepp från olika
delar av matematiken.
Du kan förklara delar
av dina lösningar. Det
är möjligt att följa
vissa steg i dina
tankegångar. Du
förstår ett matematiskt
språk men använder
själv ett vardagligt
språk när du samtalar
om matematik. Du
kan ibland följa med i
andras tankegångar.
4
Du kan formulera och
lösa ett problem. Du
motiverar och väljer
en lämplig metod för
det aktuella
problemet. Du kan ge
exempel på och
värdera olika
lösningar samt
lösningsmetoder.
Du kan använda dig
av grundläggande
matematiska begrepp.
Du kan koppla ihop
och se samband
mellan många
begrepp från olika
delar av matematiken.
Du kan förklara
vanliga begrepp för
t.ex. en kompis.
Du förklarar alla dina
uträkningar. Det är
möjligt att följa
stegen i dina
tankegångar. I dina
uträckningar kan du
använda olika sätt att
förtydliga dina
lösningar (t.ex. bilder,
texter och tabeller) för
att visa vad du tänker.
Du förstår och
använder oftast ett
korrekt matematiskt
språk. Du kan oftast
följa med i andras
tankegångar och har
viss förståelse för
deras tankesätt.
Du kan formulera och
lösa ett utmanande
problem. Du visar
säkerhet i ditt sätt
avgöra och motivera
vilken metod som är
lämpligast för den
aktuella
problemlösningen. Du
ger exempel på och
värderar olika
lösningar samt
lösningsmetoder.
Du kan använda olika
matematiska begrepp
i nya situationer och
sammanhang. Du kan
koppla ihop och se
samband mellan
begrepp från olika
delar av matematiken.
Du kan med egna ord
förklara vad olika
begrepp betyder för
t.ex. en kompis.
Du visar och förklarar
tydligt dina
uträkningar. Det är
lätt att följa alla steg i
dina uträkningar
använder du dig, vid
behov av olika sätt
förtydliga dina
lösningar. (t.ex.
bilder, texter och
tabeller) för att visa
hur du tänker. Du
förstår och använder
dig av ett korrekt
matematiskt språk
såväl muntligt som
skriftligt. Du kan följa
med och i andras
tankegångar och
förstår hur andra kan
tänka.