Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 (sv)
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
OMRÅDESÖVERSIKTER<br />
baser varit en av de viktigaste drivkrafterna bakom metod- och teoriutvecklingen<br />
inom samhäll<strong>sv</strong>etenskap och humaniora. Tillgången <strong>till</strong> stora<br />
databaser med omfattande information på individnivå, har bidragit <strong>till</strong> att<br />
tidigare föreställningar och forskningsresultat ställts i ett helt nytt ljus. Det<br />
har skapat möjligheter att studera problem som tidigare inte har kunnat<br />
analyseras på ett adekvat sätt.<br />
Utvecklingsområdena är dock fortsatt mycket stora: strukturer och gemensamma<br />
standarder måste skapas som underlättar insamling, strukturering<br />
och analyser av empiriska data över regions- och nationsgränser och<br />
samtidigt underlättar samverkan mellan olika forskningsdiscipliner. Institutioner<br />
som garanterar forskare öppen och långsiktig <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> data över<br />
institutionella och nationella gränser är en annan nyckelfaktor för utveckling<br />
av området. Samtidigt måste den personliga integriteten säkerställas<br />
genom en öppen diskussion kring forskningsetiska frågor och genom <strong>till</strong>varatagande<br />
av de möjligheter <strong>till</strong> säkrare förvaring av data och skyddande av<br />
känsliga uppgifter som ny teknik erbjuder.<br />
Då behov av infrastruktur inom humaniora, samhäll<strong>sv</strong>etenskap och hälsa<br />
i vid bemärkelse har ökat starkt, inrättade rådet för forskningens infrastrukturer<br />
2011 en ny beredningsgrupp med fokus på dessa frågor. Vetenskapsrådet<br />
har även en rådgivande expertgrupp inom databasfrågor, DISC.<br />
Behov av nya infrastrukturer eller åtgärder<br />
De mest angelägna behoven av infrastruktur för samhäll<strong>sv</strong>etenskap och<br />
humaniora är att skapa bättre förutsättningar för forskning med hjälp av<br />
databaser och register. Det är viktigt att åstadkomma ett myndighetsövergripande<br />
system för <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> registerdata och andra stora datamängder<br />
(t.ex. biobanksdata och kulturarvsdata), innefattande såväl data från centrala<br />
myndigheter som regionala myndigheter och organisationer. Ett sådant<br />
myndighetsövergripande system bör ta ett helhetsgrepp kring de organisatoriska,<br />
tekniska, legala, etiska och politiska hindren för forskning med<br />
hjälp av databaser och register oavsett typ av data. Utvecklingen av ett system<br />
för federerade databaser som innebär att data kan nås och samutnyttjas<br />
på andra sätt än genom fysisk förflyttning framstår som alltmer nödvändigt<br />
ur praktiska och rättsliga synpunkter. Utveckling av sådana system är också<br />
prioriterat på nordisk nivå, och är ett led i att göra unika nordiska dataresurser<br />
<strong>till</strong>gängliga internationellt. För samhäll<strong>sv</strong>etenskaperna liksom delar<br />
av medicinområdet är det angeläget att se över nuvarande rättsläge vad avser<br />
de regler som omgärdar hanteringen av personuppgifter i forskningen,<br />
särskilt avseende sekretessprövning, etikprövning och personuppgiftslagens<br />
bestämmelser och <strong>till</strong>ämpning.<br />
VETENSKAPSRÅDETS GUIDE TILL INFRASTRUKTUREN <strong>2012</strong> 49