Lärarhandledning år 6-9 (PDF 3,95 MB - Göteborg
Lärarhandledning år 6-9 (PDF 3,95 MB - Göteborg
Lärarhandledning år 6-9 (PDF 3,95 MB - Göteborg
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
6 Åk<br />
7<br />
8<br />
9<br />
Spara energi<br />
- en utmaning i<br />
<strong>Göteborg</strong>s stadsdelar<br />
<strong>Lärarhandledning</strong><br />
Denna information är utarbetad i ett samverkansprojekt 2007—2010 mellan stadsdelsförvaltningarna<br />
Askim, Backa, Bergsjön, Biskopsg<strong>år</strong>den, Högsbo, Linnéstaden, Tuve-Säve och Tynnered samt<br />
<strong>Göteborg</strong>s Agenda 21 och Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF).
Personer som har bidragit till det pedagogiska materialet<br />
Energivetare (studenter): Emma Björkman, Emanuel Blume, Joakim Engström, Anna Fälth,<br />
Dan Gall, Lisa Janmar, Caroline Larsson och Emelie Wigermo.<br />
Pedagoger (studenter): Louise Backelin, Kristina Bengtsson, Zara Bergström, Anna Brynås,<br />
Johanna Ekfeldt, Sofia Emanuelsson, Emma Harborn, Katarina Karlsson, Kjell-Åke Larsson,<br />
Lena Liljeröd och Sofia Valeg<strong>år</strong>d.<br />
Miljöbron: Malin Planander och Torunn Renhammar.<br />
Foton och illustrationer<br />
Vi har valt att illustrera häftets framsida med ett av bidragen i Natur- och Miljöpärmens<br />
rikstäckande tävling för <strong>år</strong>skurs 4-6 under läs<strong>år</strong>et 2007/08. Uppgiften var att skapa en affisch<br />
med 5 tips om hur vi bättre kan ta hand om v<strong>år</strong> natur och miljö. Natur- och Miljöpärmen fick<br />
in nästan 5 000 tävlingsbidrag, varav många från <strong>Göteborg</strong>.<br />
Natur & Miljöpärmen är ett läromedel i miljö avsett för grundskolans <strong>år</strong>skurs 4-6 och delas ut<br />
kostnadsfritt till skolorna. LFF stödjer utgivningen av Natur- och Miljöpärmen.<br />
Grafisk form och layout<br />
Eva Lena Pernander/Julija Smilevska, Lokalförsörjningsförvaltningen 2008<br />
2
Introduktion<br />
<strong>Lärarhandledning</strong>en är tänkt som<br />
ett stöd för att öka förståelsen för<br />
energi- och miljöfrågor.<br />
I lärarhandledningen hänvisas till<br />
ett faktamaterial för pedagoger. Den<br />
ger också förslag på övningar inom<br />
varje avsnitt som kan genomföras<br />
tillsammans med eleverna.<br />
Övningar<br />
Växthuseffekten<br />
Avsnittet beskrivs på sidorna 4–7 i<br />
faktamaterialet och på sidorna 3–5<br />
i studiehäftet.<br />
Övning 1<br />
Genomför en fyrahörnsövning med<br />
tema växthuseffekt.<br />
En ökad växthuseffekt innebär att<br />
jordens medeltemperatur kommer<br />
att stiga. Det f<strong>år</strong> i sin tur konsekvenser<br />
på många platser i form av förändrade<br />
nederbördsmönster, höjning<br />
av havsnivån och mer extremt väder.<br />
Vilka tror du kommer att drabbas<br />
h<strong>år</strong>dast av en ökad växthuseffekt?.<br />
• Hörn 1: Vi som bor i <strong>Göteborg</strong><br />
• Hörn 2: Fattiga människor i<br />
utvecklingsländer<br />
• Hörn 3: Utrotningshotade växter<br />
• Hörn 4: Isbjörnarna<br />
Energi<br />
Avsnittet beskrivs på sidan 7—8 i<br />
faktamaterialet och på sidorna 6–7 i<br />
studiehäftet.<br />
3<br />
Övning 1<br />
Låt eleverna ta reda på hur mycket<br />
Sveriges totala energianvändning<br />
var <strong>år</strong> 2010. Räkna ut hur mycket<br />
det blir per invånare och försök att<br />
hitta jämförelse med andra länder.<br />
Värme<br />
Avsnittet beskrivs på sidorna 8–13 i<br />
faktamaterialet och på sidorna<br />
8–11 i studiehäftet.<br />
Övning 1<br />
Vilken sorts uppvärmning används i<br />
v<strong>år</strong> skola?<br />
Hur kan vi på v<strong>år</strong> skola minska<br />
energi användningen vid uppvärmning?<br />
Övning 2<br />
Låt eleverna räkna och fundera kring<br />
uppvärmning av klassrummet. Lös<br />
tillsammans eller enskilt följande<br />
uppgifter:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Hur många kubikmeter är klassrummet?<br />
Mät!<br />
3 1 m luft väger 1,3 kg. Hur mycket<br />
väger luften i klassrummet?<br />
o För att värma 1 kg luft 1 C krävs<br />
1000 Joule (1 kJ). Hur många kJ<br />
g<strong>år</strong> det åt för att värma klassrummet<br />
1 grad?<br />
Hur varmt är det i klassrummet<br />
nu? Mät med en termometer.<br />
Hur många kJ g<strong>år</strong> det åt för att<br />
värma klassrummet från 0oC till<br />
nuvarande temperatur?<br />
Uppvärmning mäts ofta i enheten<br />
1 kWh (kilowattimme). 1 kWh<br />
är lika med 3 600 kJ. Hur många<br />
kWh g<strong>år</strong> det åt för att värma upp<br />
klassrummet från 0oC till nuvarande<br />
temperatur?
Övning 3<br />
Genomför en fyrahörnsövning med<br />
tema värme.<br />
Förslag på frågor att ta ställning<br />
till och diskutera i klassen:<br />
Hur vi väljer att värma upp v<strong>år</strong>a<br />
hus har betydelse för mängden<br />
växthusgaser som släpps ut. Det<br />
g<strong>år</strong> därför att minska människans<br />
klimatpåverkan genom att välja rätt<br />
sorts uppvärmning. Vilka tycker du<br />
har störst ansvar för att v<strong>år</strong>a hus<br />
värms upp på ett sätt som är bra för<br />
miljön?<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Hörn 1: Politikerna<br />
Hörn 2: Energibolagen<br />
Hörn 3: Du själv<br />
Hörn 4: De företag som bygger<br />
husen<br />
Övning 4<br />
Det påg<strong>år</strong> en utveckling inom byggande<br />
mot passivhus och lågenergihus.<br />
Låt eleverna ta fram uppgifter<br />
om detta och redovisa inför klassen.<br />
Förslag på hemsidor:<br />
www.energieffektivabyggnader.se<br />
El<br />
Avsnittet beskrivs på sidorna 13–17<br />
i faktamaterialet och på sidorna<br />
12–14 i studiehäftet.<br />
Övning 1<br />
Visa eleverna vanliga lampor och<br />
lågenergilampor. Tala om skill naden<br />
mellan dem, till exempel kostnad<br />
i inköp och energiförbrukning. Låt<br />
eleverna inventera i skolan vilka<br />
lampor som används. Kan några<br />
lampor bytas ut till lågenergilampor.<br />
Hur mycket kostar detta. Är det lönsamt?<br />
4<br />
Övning 2<br />
Fundera över uppladdningsbara<br />
alka liska batterier av typen R6 som<br />
är vanlig i MP3-spelare, kameror och<br />
dylikt, kontra engångsbatterier. Vad<br />
kostar de olika alternativen? Hur<br />
lång tid (hur många batterier) tar det<br />
att tjäna in de uppladdningsbara?<br />
Hur lång är batteritiden? Diskutera<br />
och reflektera över för- och nackdelar<br />
med de olika alternativen.<br />
Övning 3<br />
Låt eleverna diskutera hur många<br />
timmar per <strong>år</strong> som skolans datorer<br />
är påslagna. Hur många datorer<br />
finns på skolan? Hur många timmar<br />
blir det totalt? Hur många kilowatttimmar<br />
g<strong>år</strong> åt för att driva datorerna<br />
under ett <strong>år</strong>?<br />
Övning 4<br />
Dela in klassen i 5 grupper. Varje<br />
grupp tilldelas ett sätt att framställa<br />
el på: Kärnkraft, vattenkraft, biobränslen,<br />
fossila bränslen och vindkraft.<br />
Låt varje grupp söka information<br />
och formulera argument för sitt<br />
energislag.<br />
Ordna en debatt där grupperna f<strong>år</strong><br />
framföra sina argument och avsluta<br />
med omröstning om vilket energislag<br />
som eleverna tycker är bäst ur<br />
klimatsynpunkt. Samma uppgift kan<br />
tillämpas även på andra elektriska<br />
produkter som återfinns i Tabell 1.<br />
Övning 5<br />
Hur mycket är vi beroende av el?<br />
Hur klarar vi oss vid ett strömavbrott?<br />
Hur löser vi situationen?<br />
Vilka alternativ finns till att använda<br />
de elektriska produkterna?<br />
Hur hanterar man en liknande<br />
situation i hemmet? Vilken beredskap<br />
finns där? Är det någon som har
varit med om ett strömavbrott? Tror<br />
ni att det är någon skillnad på hur<br />
man bor: i lägenhet i staden eller i<br />
ett äldre hus på landet?<br />
Övning 6<br />
Med hjälp av el-energimätare kan ni<br />
göra följande laborationer:<br />
a) Mät hur många kWh dessa apparater<br />
drar i skolan:<br />
• Kopiator/skrivare, vid användning<br />
och vid energisparläge<br />
• Stationär dator, vid användning<br />
och vid energisparläge<br />
• En glödlampa<br />
• En lågenergilampa<br />
Laborationen avslutas med att klassen<br />
räknar ut medelvärdet för varje<br />
apparats energiförbrukning i kWh.<br />
b) Låt eleverna låna hem el-energimätarna<br />
för att mäta hur mycket<br />
dessa apparater drar:<br />
• En mobilladdare, vid laddning<br />
och när den bara sitter i uttaget<br />
• En TV, vid användning och stand<br />
by<br />
•<br />
En dammsugare<br />
Laborationen avslutas med att klassen<br />
räknar ut medelvärdet för varje<br />
apparats energiförbrukning i kWh.<br />
c) Räkna antalet lysrör i korridoren<br />
utanför klassrummet. Ta reda på<br />
lysrörens effekt (W). Räkna ut hur<br />
många timmar lysrören lyser per <strong>år</strong>.<br />
Räkna ut hur många kWh lysrören<br />
drar per <strong>år</strong><br />
(Effekt (W) * antal timmar = Wh, 1<br />
kWh = 1000 Wh). Energi kostar 1 kr/<br />
kWh. Hur mycket kostar korridorens<br />
belysning per <strong>år</strong>?<br />
5<br />
Vatten<br />
Avsnittet beskrivs på sidorna 18–21 i<br />
faktamaterialet och på sidorna 15–17<br />
i studiehäftet.<br />
Övning 1<br />
Dela in eleverna i grupper och låt<br />
dem diskutera nedanstående frågor i<br />
ca 5–10 minuter.<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
När använder du vatten?<br />
Hur kan du spara vatten?<br />
Varför ska vi spara vatten?<br />
Energi - vatten, hur hör det ihop?<br />
Hur mycket vatten tror du att du<br />
gör av med på en vecka?<br />
Använd uppgifterna nedan och låt<br />
eleverna enskilt räkna ut hur mycket<br />
vatten de använder till personlig hygien<br />
på en vecka. Diskutera svaren i<br />
klassen och sammanställ eventuellt<br />
i ett diagram över klassens vattenförbrukning.<br />
Övning 2<br />
Dela in klassen i grupper. Varje<br />
grupp blir tilldelad en uppgift:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Varifrån kommer vattnet i v<strong>år</strong>a<br />
kranar? Vad sker på vägen från<br />
sjö till kran?<br />
Vart tar vattnet vi spolar vägen?<br />
Hur g<strong>år</strong> reningsprocessen till?<br />
Hur f<strong>år</strong> vi varmt vatten i v<strong>år</strong>a<br />
kranar? Varifrån kommer<br />
energin?<br />
• Hur g<strong>år</strong> kvalitetskontrollen av<br />
vatten till? Vad är ”bra” vatten?<br />
Grupparbetena presenteras för<br />
klassen.<br />
Förslag på hemsidor:<br />
www.gryaab.se<br />
www.svensktvatten.se<br />
www.vatten.goteborg.se<br />
www.vattenportalen.se<br />
www.slv.se
Övning 3<br />
Arbeta med värderingsövningar i<br />
klassen.<br />
Vattenfighten<br />
3 länder gränsar till en sjö som är<br />
ländernas enda källa till vatten. Alla<br />
länderna har olika förutsättningar.<br />
Land 1:<br />
Ett rikt land med hög vattenkonsumtion.<br />
Här utvecklas och produceras<br />
teknik som exporteras till de andra<br />
länderna. Vatten behövs för att produktionen<br />
ska fungera.<br />
Land 2:<br />
Ett glest befolkat land med stora<br />
odlingsarealer. Här odlas mat som<br />
exporteras till de andra länderna.<br />
Vatten behövs i stora mängder till<br />
odlingarna.<br />
Land 3:<br />
Ett fattigt och tättbefolkat land med<br />
låg vattenkonsumtion. Här behövs<br />
mer vatten för att kunna förse människorna<br />
med rent dricksvatten,<br />
sjukv<strong>år</strong>d och sanitära lösningar.<br />
Stor toalettspolning = 6 liter<br />
Liten toalettspolning = 3 liter<br />
Bad = 150 liter<br />
Dusch i 15 minuter = 180 liter (12 liter/minut)<br />
Tvätta händerna = 3 liter (12 liter/minut)<br />
Sjön är liten och har en begränsad<br />
volym vatten. Alla länderna kan<br />
därför inte få så mycket vatten som<br />
de skulle behöva. Hur ska länderna<br />
gå till väga för att fördela vattnet i<br />
sjön mellan sig? Vilket land f<strong>år</strong> mest<br />
vatten? Varför?<br />
Övning 4<br />
Genomför en fyra hörn-övning.<br />
Läraren tar upp olika påståenden<br />
som eleverna sedan tar ställning<br />
till genom att ställa sig i det hörn<br />
som motsvarar deras åsikt. Hörnen<br />
st<strong>år</strong> för: Ja, Nej, Kanske, Vet inte.<br />
De som ställt sig i samma hörn f<strong>år</strong><br />
6<br />
några minuter på sig att ”snacka<br />
sig samman”. Därefter motiverar<br />
gruppen sitt ställningstagande. Här<br />
följer några förslag:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Dricksvattnet tar aldrig slut.<br />
Varmvatten och kallvatten kräver<br />
lika mycket energi.<br />
Jag är beredd att minska min<br />
vattenanvändning.<br />
Jag tänker på hur mycket vatten<br />
jag använder.<br />
Jag skulle säga till om jag såg<br />
någon hälla mediciner i toaletten.<br />
Transport<br />
Avsnittet beskrivs på sidorna 21–24<br />
i faktamaterialet och på sidorna<br />
18–20 i studiehäftet.<br />
Övning 1<br />
Låt eleverna föra dagbok över sina<br />
resvanor och vilka olika transportmedel<br />
man använder under en<br />
veckas tid.<br />
Eleverna f<strong>år</strong> med hjälp av Tabell 1<br />
räkna ut hur mycket koldioxid var<br />
och en släpper ut. Övningen kan<br />
utmynna i en personlig plan för varje<br />
elev, som syftar till att de ska resa<br />
mer miljövänligt. Är det skillnad i<br />
resvanor beroende på <strong>år</strong>stid?<br />
Övning 2<br />
Dela in eleverna i 5 grupper. Låt<br />
varje grupp planera en klassresa från<br />
<strong>Göteborg</strong> till en av följande städer:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Sydney<br />
New York<br />
Stockholm<br />
London<br />
Prag<br />
Eleverna f<strong>år</strong> välja transportmedel<br />
ur Tabell 2 och sedan räkna ut hur<br />
mycket koldioxid klassen skulle<br />
släppa ut vid resa till respektive
stad. I samband med detta är det<br />
lämpligt att föra en diskussion kring<br />
transporternas påverkan på växthuseffekten.<br />
Övning 3<br />
Dela in klassen i två grupper. Den<br />
ena gruppen ska undersöka godstransporter<br />
och den andra ska<br />
undersöka persontransporter till<br />
skolan under en vecka. Grupperna<br />
skall sedan med hjälp av tabell 1 och<br />
3 räkna ut hur mycket utsläpp av<br />
7<br />
koldioxid de olika transporterna ger.<br />
De två grupperna f<strong>år</strong> sedan redovisa<br />
sina resultat för varandra och<br />
komma med förslag på vad som kan<br />
förbättras.<br />
Övning 4<br />
Genomför en debatt med fokus på<br />
transporternas påverkan på miljön.
Change language