FRÄS projektets delrapport 2 - Göteborg

FRÄSPROJEKTET, projektnummer 1999/813
1. BAKGRUND
I Göteborgs kommun fanns tidigare en kommunövergripande funktion för hälsoarbete
Folkhälsosekretariat som bl a drev ett WHO-projekt ”Det friska Göteborg år 2000”
När Folkhälsosekretariatet som central resurs splittrades och resurserna lades ut på
stadsdelsnivå och lokala hälsoråd bildades, innebar det en förskjutning från ”friskfaktorer till
riskfaktorer” i hälsoarbetet.
Kommunens friskvårdssatsningar under 80-talet har med åren försvunnit i diverse sparbeting,
resurserna i form av anställda och verksamhetsmedel har minskat.
Idrotts- och föreningsförvaltningen har satsat på att försöka utveckla standarden på sina gym
i anslutning till motionscentralerna bl.a. har maskinparken moderniserats och utökats med
moderna gymmaskiner. Personal har utbildats till gyminstruktörer. Gymmen marknadsförs
som - Folkgym - och är välbesökta eftermiddagar och kvällar. Ledig kapacitet fanns dagtid.
Efter en inventering av drygt 400 pensionärsföreningars verksamhet i kommunen,
konstaterades att 80 % av föreningarnas aktiviteter var av ”stillasittande” gemenskapskaraktär
t.ex. studier, bingo, möten etc medan endast 20 % av verksamheten var av ”fysisk
motionskaraktär” ex promenader, boule m m.
I samhällsdebatten beskrivs ofta äldre som en enhetlig grupp med stort behov av samhällets
insatser i form av vård och omsorg. Bilder av äldre visar ofta på krökta ryggar, käppar och
andra hjälpmedel medan verkligheten visar att de flesta äldre klarar sig bra på egen hand och
tar ansvar för sin egen hälsa. Attityden till äldre och åldrandet behöver förändras.
Bilden av gymmet har hittills framställts som en träningsplats för unga framförallt muskulösa
män, men verkligheten är också här en annan. Friskvården har under 90-talet flyttat in på
gymmen, verksamheterna har utvecklats och mängden besökare har ökat markant.
Med de fina justeringsmöjligheter som moderna träningsredskap erbjuder, kan träningen
enkelt anpassas till olika människors förutsättningar och behov. Man/kvinna/ung eller gammal
kan träna gemensamt.
Modern forskning visar på värdet av styrketräning för äldre.
Idén till projektet att erbjuda fler äldre regelbunden fysisk träning, som en viktig friskfaktor,
dagtid på kommunens gym föddes.
Medel från socialdepartementet söktes våren 1999 och ett treårigt friskvårdsprojekt
beviljades. En projektledare anställdes i oktober på 25 tim/vecka och en styrgrupp bildades.
Projektet döptes till Fräs (friskvård för äldre en särskild satsning) och styrketräningen tog fart
januari år 2000. För att få bättre geografisk spridning, större utbud och bättre tillgänglighet
skickades samtidigt en inbjudan om samverkan till 40 gym- och friskvårdsanläggningar runt
om i kommunen. Dessa gym drivs dels privat och dels i förenings- eller stiftelseform. Intresset
har varit stort att medverka i projektet och antalet samverkanspartners har successivt ökat
1

under året. Sammanlagt är vi idag 26 samverkande gym. För att kunna tillgodose särskilda
behov samverkar vi också med naprapater och sjukgymnaster.
Efter önskemål från många 60+ are och för att bredda verksamheten har vi nu också sökt
samverkan med Korpen och Friluftsfrämjandet för att informera om och få möjlighet att pröva
på stavgång som ju är en annan bra träningsform. Detta är ett bra utomhuskomplement.
Inför det fysiska aktivitetsåret – 2001 och kampanjen ”Sätt Sverige i rörelse” har Fräsprojektet
uppmärksammats och ingår som en del i ”Sätt Göteborg i rörelse”.
2. METOD
2.1.Mål
Övergripande mål/vision
Delmål
att öka den fysiska och psykiska hälsan hos de äldre göteborgarna
att erbjuda differentierad verksamhet med gymmen som bas, varifrån en
utveckling av verksamheter kan ske allt efter önskemål
att öka den fysiska rörligheten hos äldre genom regelbunden fysisk träning
att i någon stadsdel vända sig särskilt till äldre invandrare, i första hand kvinnor
att etablera samarbetsformer mellan befintliga aktörer t ex hälsoråden,
äldreomsorgen, primärvården, andra kommunala och privata gym, föreningar
och organisationer, bostadsbolag/hyresvärdar
att projektet leder till varaktiga verksamheter som blir självgående och lever
vidare utan projektmedel
2.2. Praktiskt genomförande
2.2.1 Kartläggning av gym och friskvårdsanläggningar
Efter hand som samverkanspartners hörde av sig besökte vi gemensamt anläggningarna för
en genomgång av utbud, tillgänglighet, prisbild, kundfilosofi, standard, tillgång till utbildade
instruktörer och moderna maskiner samt andra kriterier som vi ansett viktiga för projektets
kvalitet.
Det visade sig vara en bra metod att vi båda besökte anläggningarna. Den ena av oss med
nybörjarögon och den andra med vana friskvårdsögon. Våra besök gjordes i öppen och
konstruktiv atmosfär, trots att aktörerna är konkurrenter till varandra, så kan man samverka
för att nå ett gemensamt friskvårdsmål för en gemensam målgrupp.
Successivt har vi stämt av nya samverkansaktörer med styrgruppen.
2.2.2 Information och marknadsföring
2.2.2.1 Hur vi gjorde för att nå målgruppen 60+
Föreningsutskick och föreningsträffar
2

Vi har använt våra föreningsregister för att nå ut till pensionärsföreningarna. Vi har deltagit vid
olika pensionärsträffar med friskvårdsombud, vid speciella seniordagar och möten.
För att nå äldre invandrare tog vi hjälp av idrotts- och föreningsförvaltningens
invandrarkonsulenter som arrangerade en träff med speciellt inbjudna föreningsföreträdare.
Olika länder var representerade ex. vis Iranska pensionärsföreningen, Integrationscenter för
kvinnor, Allgrekiska samfundet, Centro espanol
Annonsering
Utformningen av annonserna har varit av karaktären informationsannons i första hand i
Göteborgs Postens stadsdelstidningar som vi vet läses noggrant av vår målgrupp. I skrivande
stund förbereds en ny annonsering med en inbjudan att komma i gång med stavgångsträning.
(se bilagor)
Under projektperioden har vi hittills genomfört fem informationsannonser som genererat
många telefonsamtal både till oss och till anläggningarna. Det känns som vi lyfte på ett tungt
lock för uppdämda behov av att röra på sig. Vi har blivit en central för allehanda
friskvårdsfrågor för massor av göteborgare, både från målgruppen men också från
medelålders. Vi tillfrågas om hur man kan komma igång med gymnastik, stavpromenader,
promenadgrupper, badminton, bollspel, boule, bad, vattengympa mm. Vi kan konstatera att
många människor vill komma igång och röra sig men vet inte hur eller vart man skall vända
sig. Göteborg saknar en gemensam informationskanal för denna viktiga verksamhet. Aktiva
pensionärsföreningar hör av sig och vill tala om att man har verksamhet som passar
målgruppen exempelvis Alelyckans Tennis Pensionärer, Lerjedalens Golfklubb Seniorer,
Slottsskogsvallens Friidrottsveteraner m.fl. Vi har blivit både friskvårdsförmedlare och
rådgivare i friskvårdsfrågor.
Visningar
I samband med annonseringen har vi bjudit in till visningar av anläggningarna, typ öppet-hus,
allt för att avdramatisera gymbesöket t.ex. att våga ta första steget. Under trevliga former har
besökarna fått tillfälle att ställa frågor, träffa instruktörer och se hur maskiner fungerar. Här
har anläggningarnas personal gjort ett fantastiskt arbete och mycket kreativitet och flexibilitet
har krävts för att ta emot ”anstormningen”. Gympersonalen ändrade periodvis sina
tjänstgöringstider från kvällstid till dagtid. På några gym bildades efter önskemål från de nya
besökarna gruppträningar såsom pace, spinning, body-pump. För att snabbt få igång
deltagarna i regelbunden träning prioriterades de individuella instruktionerna. En stor insats
gjordes från gympersonal för att möta nyfikenheten och intresset. I de flesta fall har
målgruppen varit mer tidskrävande än andra. Instruktionerna har tagit längre tid och behövt
upprepas oftare. Många verkliga nybörjare har sökt sig till vårt projekt, vilket bekräftas av
såväl telefonsamtal, gympersonal som enkätsvar.
Ett exempel: Damen som ringde och berättade att hon passerat ett gym som fanns i hennes
bostadsområde och kikat genom fönstren. Hon hade under flera år funderat på att ta steget in
men inte vågat. Det hade inte känts som en naturlig arena för henne, men nu fick hon tillfälle
att göra ett besök, tack vare gym-visningarna
Vi har från projektledningens sida rekommenderat målgruppen att gärna besöka flera
visningar för att lättare kunna hitta till ”sitt gym” detta i syfte att träningen skall bli lättillgänglig,
regelbunden och med målet att träningen blir en varaktig vana. Gymmen har olika utbud av
aktiviteter förutom styrketräningen vid maskinerna. Några som kommit till visningarna har
därför lockats av andra aktiviteter antingen som komplement eller istället för styrketräningen.
Ett exempel: Friskis & Svettis har erbjudit gympa i grupp och på Hagabadet har tillgången till
rekreationsbad lockat
3

Hemsida
På idrotts- och föreningsförvaltningens officiella hemsida (www.idrottoforening.goteborg.se)
finns Fräsprojektet beskrivet, sedan våren 2000. Projektet ingår som en del i ”Sätt Sverige i
rörelse” kampanjen och ligger således också på Folkhälsoinstitutets hemsida för det fysiska
aktivitetsåret (bli.fysisktaktiv.nu) under fliken region Västra Götaland
Trycksaker
Vi har själva producerat och kopierat enklare informationsblad, både riktade till målgruppen
men också riktade till kommunala förvaltningar, vårdcentraler och andra intressenter. Under
kommande period planerar vi för en mer organiserad informationskampanj riktad till
myndigheter, folkhälsoråd m fl.
Alla anläggningar har fått en informationsdekal som visar att man ingår i Fräsprojektet.
En Fräspärm finns också på varje anläggning för samlad information.
För instruktörer och deltagare finns det numera också en T-shirt med ”Fräsloggan” som talar
om att man är en i 60+gänget.
Föreläsningar
Under projekttiden har vi erbjudit Fräsarna föreläsningar inom tre ämnesområden ”Betydelsen
av fysisk aktivitet för äldre”, ”Kost och bra mat” samt nu pågående ”Stretchings-utbildningar”.
Eftersom värdet av stretching är så stort, lägger vi stor kraft på att kunna genomföra
stretchingsföredragen både teoretiskt och praktiskt, med målet att nå samtliga deltagare.
Anledningen till detta är målgruppens ovana vid begreppet stretching. Fastän det ingår i
instruktionerna hoppar många gärna över detta moment i träningen. På vissa anläggningar
finns knappa utrymmen för stretchings-övningar, medan andra har skapat separata
avslappningsrum.
2.2.2.2 Hur vi gjorde för att nå andra intressenter av projektet
Vi har medverkat vid ett stort antal träffar, hälsodagar, hälsodiskar, utbildningsdagar för
politiker och tjänstemän, kvalitetsdagar för kommunens hemtjänstpersonal,
samverkansgrupper för rehabiliteringsinsatser, personal vid företagshälsovård, medverkat i
tidskriften ”Forskningsfronten” som ett intressant do-it-projekt m.m.
Vi har då försökt beskriva projektet ur tre aspekter. Som ett attitydprojekt där
styrketräning på gym gärna är kopplad till ålder och livsstil. Som ett
resursanvändningsprojekt där vi utnyttjar befintliga resurser i form av anläggningar,
maskiner, personalkompetens men också den stora resursen, de äldre själva som vi vet
gärna tar ansvar för sin hälsa och sitt välbefinnande.
Som ett Do - it projekt. Eftersom modern forskning visar på värdet av fysisk aktivitet och att
styrketräning är särskilt bra för vår målgrupp har vi inte behövt lägga resurser på
vetenskapliga mätningar av effekten av träningen. Vi har istället kunna koncentrera oss på att
göra styrketräningen tillgänglig för så många som möjligt och att deltagarna ska våga ta
första steget. Flera av våra samverkanspartners låg i startgroparna för att nå vår målgrupp,
men hade av olika anledningar kommit olika långt.
Exempel: Ett gym hade som målsättning att öka medelåldern bland sina deltagare. Ett annat
gym hade redan hittat en lyckosam gruppträningsmetod för seniorer som vi kunde hänvisa till.
4

2.2.2.3 Hur vi gjorde för att informera all personal som deltar i projektet
Styrgrupp
Sedan projektstart har förvaltningens styrgrupp för projektet haft sex protokollförda möten.
Gymgrupp
Gympersonalen på vår förvaltning har en samarbetsgrupp med en representant från vardera
av de sju gymmen. Gruppen har regelbundna protokollförda möten ca sex ggr/år.
Fräsprojektet har varit en stående punkt på dagordningen vid de senaste sju mötena.
Info-blad
Vi har kontinuerligt distribuerat infoblad till samtliga 26 gymanläggningarna.
Gymbesök
Besök på gym, visningar och samtal med gympersonal för att hämta och lämna information,
enkäter och synpunkter.
2.3. Utvärdering
Vi har under projekttiden haft regelbundna träffar med båda utvärderarna från Göteborgs
Universitet, Kerstin Frändin – Institutionen för rehabilitering, sjukgymnastprogrammet och
Bo G. Eriksson – Sociologiska institutionen. Enkäter delades ut till deltagarna i början av
projektet, våren 2000. För utvärderingens skull var det viktigt att göra en före-mätning innan
träningen kommit igång, men eftersom anstormningen till gymträningen var överraskande stor
distribuerades enkäterna lite okontrollerat. Ute på gymmen hade man förväntat att studenter
skulle hjälpa till med enkäterna till besökarna. Så blev dock inte fallet och gympersonalen
prioriterade alla instruktioner, visningar och andra arbetsuppgifter som Fräsprojektet förde
med sig framför ”puffandet” för enkäterna.
Ytterligare en deltagarmätning har gjorts i form av ”Hälsoprofiler” som innebär ett samtal kring
livsstilfrågor och kompletterande fysiska mätningar. Dessa hälsoprofiler har genomförts på ett
och samma gym av projektledaren. Gruppen kommer att följas upp årligen.
En tredje deltagarmätning har gjorts i form av en av vår förvaltning genomförd
kvalitetsmätning. ” SCB:s kvalitetsmodell med Nöjd-Kund-Index för offentlig sektor”. Här har
Fräspojektets utvärderare från Sociologiska Institutionen kunnat samarbeta med vår
kvalitetschef och på så sätt hittat samordningsvinster. Istället för två olika enkäter blev det en.
En mätning som riktar sig till personal och samverkanspartners har påbörjats och kommer att
redovisas i slutrapporten.
Innan projektet kom igång tillfrågades idrotts- och föreningsförvaltningens sju gym om man
kunde uppskatta antalet aktiva 60+are. Redan där stötte vi på problem. Normalt registrerar
vår förvaltning endast besök och sålda kort. En person kan t.ex. göra tre besök på en vecka.
Efter vårens och höstens annonseringar har gympersonalen lämnat uppgifter om
deltagarantal på visningar och hur många som aktivt börjat träna. Vi har också räknat antalet
deltagare på våra föreläsningar.
5

3. RESULTAT och EFFEKTER
Efter annonserna under våren 2000 samlade vi in uppgifter från de då medverkande 18
gymanläggningarna. Vi bad att veta hur många nya ”fräsare” som hade kommit på
visningarna och hur många som börjat träna på respektive anläggning.
720 hade kommit till visningarna
550 ”fräsare” hade köp kort och börjat träna.
Efter ytterligare annonsering på hösten och nu med 26 anläggningar, gjordes en förnyad
mätning. Gymmen ombads att ange dels hur många telefonförfrågningar man haft dels hur
många som kommit på visningarna samt slutligen hur många nya ”fräsare” som börjat träna.
400 samtal med förfrågningar och anmälningar,
330 besökte visningarna
200 nya köpte kort och började
Sammanlagt har 750 ”fräsare” kommit igång under 2000. Förutom annonser har flera kommit
igång via mun - till - mun metoden. Vi vet också att några har slutat träna av olika
anledningar. Av samtal och observationer vet vi att många tränar flitigt, flera ggr i veckan och
många par har sökt sig till anläggningarna, sambos, gifta men också väninnor. Genom samtal
kan vi konstatera att många hittat nya vänner och detta styrks av ”Nöjd - kund - enkäten”. På
ett gym har en grupp pensionerade kvinnor från hemtjänsten börjat träna och umgås. På flera
håll har gympersonalen påpekat att deltagarna är nöjda och glada och visar glädje i sin
träning. Många nybörjarskratt har hörts mellan ansträngningarna. En instruktör på ett gym
uttryckte det så här: ”Fräsarna har ökat trivselfaktorn på vårt gym.” På en anläggning tog en
gentleman i början av träningsperioden på sig uppgiften att ställa in maskinerna för några av
damerna.
På ett gym som drivs av sjukgymnaster och som både har behandlingar och
friskvårdssatsningar på sitt program har nu en slussning börjat ta form. Efter den individuella
behandlingen kan ”patienten” slussas in på ett naturligt sätt direkt i projektet. Från ”patient” till
tränande ”fräsare.”
Det är allmänt vedertaget på gymanläggningarna att erbjuda ”frysning” av gymkorten. Detta
innebär att kortet förlängs i tid vid sjukdom eller vid annat planerat uppehåll i träningen.
Denna kundservice har uppskattats av målgruppen. Gymmen erbjuder en mängd olika
priserbjudanden och möjligheter till individuella lösningar, alltifrån betalning via autogiro till
klippkort. På vårt allra minsta gym som deltar i projektet har några damer hittat en egen
lösning. En dag i veckan dans, en annan dag simning och en tredje dag styrketränar man
tillsammans. För att minimera sina utgifter per månad delar damerna på klippkortet till
gymmet.
En viss avmattning i intresset i samband med annonseringen kan successivt noteras. Det
ringer inte lika många till oss, många kontaktar gymmen direkt. Däremot ökar intresset alltmer
från kommunens stadsdelsförvaltningar, oftast på initiativ från folkhälsosamordnarna.
Kampanjen ”Sätt Sverige i rörelse” börjar ta form och därmed uppmärksammas vårt projekt.
”Kerstin Frändins deltagarenkät” (se bilaga)
Av denna enkät med 140 svar kan utläsas att 2 av 3 besökare är nybörjare på gym. De allra
flesta har tidigare motionerat mer eller mindre och oftast i form av promenader och cykling.
11 % har varit helt inaktiva. Medelåldern för kvinnor är 67 år, med spridningen 60 – 94 år !!
6

Samma medelålder för män, med spridningen 60 – 78 år. Jämn spridning mellan könen.
Tack vare att vi haft en nedre åldersgräns vid 60 år är 10 % av de som besvarat enkäten
ännu yrkesarbetande. 30 % har tidigare tävlingsidrottat inom exempelvis handboll, fotboll och
friidrott.
Enkäten visar att deltagarnas förväntningar på gymträningen i huvudsak berör fysiska
aspekter som: bättre kondition, styrka, rörlighet, smidighet och ork. Men andra viktiga
förväntningar är också: må bättre, välbefinnande, livskvalitet, gott humör och social stimulans.
Det är intressant att konstatera att många inte bara nöjer sig med att bibehålla sin hälsa utan
dessutom vill förbättra den.
Några citat från ”Kerstins enkät”:
”Att stärka kroppen, förlänga hälsan med tanke på kommande års påfrestningar”
”Jag är otroligt glad att ha fått denna möjlighet till träning. Jag förväntar mig bättre kondition,
ökad rörlighet och välbefinnande och därmed högre livskvalitet”.
”Har tränat varannan dag under snart tre månader och förbättrat från 27 (under medel) till 39
= bra. Mår utomordentligt bra och tänker fortsätta efter sommaruppehåll. Eftersom det är dyrt
att gå på gym tycker jag att samhället borde ge ekonomiskt bidrag”.
”Att behålla min rörlighet, att behålla kontrollen över mina rörelser, att behålla eller något öka
muskelkraften, att leva så länge jag lever”
”Att få allsidig träning. Komplement till löpning och promenader”.
Liknande kommentarer har vi fått via telefonsamtal från deltagarna och gympersonal. En av
damerna på en anläggning som hade tränat regelbundet tre gånger i veckan sa att ”nu skall
det bli skönt med sommarlov”
Deltagarmätning – PHP ”Hälsoprofiler”
Projektledaren genomförde i maj 2000, 13 ”hälsoprofiler” på en av anläggningarna. Samtliga,
8 män och 5 kvinnor hade då tränat i några månader i projektets regi. Det viktigaste motivet
till att göra en ”hälsoprofil” är att man var intresserad av sin hälsa och anser sig ha goda
möjligheter att kunna påverka sin hälsa och sitt välbefinnande. Majoriteten anger att man har
besvär av något slag oftast dagligen, mest anges ryggbesvär, sömnproblem och trötthet.
Trots att man anger en del besvär upplever man sig ha högt välbefinnande. Det är intressant
att notera att man har mål med sin träning. ”Man vill förbättra kondition och styrka”, ”vill gå ner
i vikt”, ”vill förbli rökfri”, ”vill kunna börja jogga igen”,”cykla tuffare”,”promenera med högre
hastighet”, ”vill ha kraft över till att träffa fler människor och hinna med mer”.
Detta bekräftar Kerstin Frändins enkät om att man inte bara vill behålla nuvarande kapacitet
utan många vill också förbättra läget. En uppföljning av dessa ”hälsoprofiler” kommer att
göras under våren.
Deltagarmätning ”SCB:s kvalitetsmodell med Nöjd-Kund-Index för offentlig sektor”
Enkäten vänder sig till besökare på idrotts- och föreningsförvaltningens motionsanläggningar
där gymverksamheten är en del. Enkäten har bara nått 52 % av besökarna och därmed är det
svårt att dra säkra slutsatser. Vi kan ändå konstatera att ”Fräsarna” överlag är mycket nöjda
kunder. Nöjdare än andra åldersgrupper och är särskilt nöjda med personalens bemötande.
Hälften av ”Fräsarna” har hittat nya vänner på gymmen. Ungefär hälften av målgruppen anger
att man brukar gå till anläggningen tillsammans med någon man känner. Detta bekräftas
också av andra observationer som gjorts. Vi kan också notera att några deltagare på ett gym
går tillsammans och äter efter träningen.
Antalet sålda kort och antalet besök på idrotts- och föreningsförvaltningens anläggningar har
totalt ökat under år 2000 och denna ökning kan till viss del tillskrivas fräsprojektet, vilket
framgår av förvaltningens ”Årsrapport 2000”
7

Inför projektstart tog vi fram speciella ”fräskort” – kvartal, halvårs- och helårskort till reducerat
pris för träning dagtid. Under året har idrotts- och föreningsförvaltningens sju gym sålt fräskort
enligt nedan:
838 kvartalskort
201 halvårskort
115 helårskort
Utanför redovisningen sålda fräskort, vet vi att människor har hittat till styrketräningslokalerna
via fräsprojektet, men har nappat på andra priserbjudanden och kort, exempelvis
förtidspensionerade eller förvärvsarbetande som inte kan träna dagtid. Andra har valt att köpa
klippkort som ju också kan delas av flera personer. Fräsprojektet har fungerat som vägvisare
och dörröppnare för fysiska aktiviteter.
Som tidigare nämnts bjöd vi in representanter för olika invandrarorganisationer till en träff i
syfte att knyta fler äldre invandrare till projektet. Ett speciellt riktat infoblad till kommunens 250
invandrarföreningar har sänts ut. Att denna målgrupp tar steget in på gym är ännu fjärran,
allmänt sett. Ett fåtal har dock hört av sig och kommit på visningar och kommit igång med
träning. Däremot vet vi att målgruppens barn och barnbarn är välrepresenterade i
träningslokalerna. När vi nu ”sätter Göteborg i rörelse”, tror vi att fler kommer igång i andra
fysiska aktiviteter som t.ex. promenader
En ny annonsering med visningar på gymmen har genomförts nu i februari månad 2001. Just
nu hämtas uppgifter om deltagarantal in. Vi kan konstatera att intresset håller i sig, men inte i
den stora omfattning som vid tidigare annonseringar.
På önskemål från många i målgruppen som kontaktat oss under året har vi i samverkan med
Friluftsfrämjandet och Korpen bjudit in till stavgång. Vi annonserade och bjöd in till föredrag
och pröva - på - dag (se annonsbilagor). I samband med föredraget passade vi på att
informera om fräsprojektets erbjudande om styrketräning samt slå ett slag för det fysiska
aktivitetsåret och ”Sätt Göteborg i rörelse.” Friluftsfrämjandet tog emot 50 föranmälningar,
men ett 70-tal kom till en strålande vinterdag och fick pröva på. Entusiasmen var stor och
många kommer att ansluta till föreningsledda stavgångsgrupper eller starta nya. Vi gläder oss
också att flera visade intresse att ställa upp som stavgångsledare. Just nu är efterfrågan på
stavgångsaktiviteter stort men det råder brist på ledare.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att många göteborgare 60+ har kommit i gång och
prövat på styrketräning och många är verkliga nybörjare på gymmet. Många har hittat nya
vänner och träningskamrater.
Ett delmål för projektet innebär att det knutit till sig 25 samverkanspartners i form av gym -
och friskvårdsanläggningar samt sjukgymnast - och naprapatgrupper, Korpen,
Friluftsfrämjandet och en personlig tränare. Detta innebär att verksamheten blir mer
differentierad i enlighet med projektbeskrivningen.
Ett annat viktigt delmål är att verksamheten på sikt blir varaktig. Från projektstart har detta
viktiga mål funnits i siktet. En medveten strategi var från början att medel från
Socialdepartementet inte skulle användas för att subventionera priserna på träningskorten.
Däremot skulle kostnader för marknadsföring, information och föredrag för fräsarna belasta
projektet.
Ytterligare en medveten strategi var att vår målgrupp 60+ skulle integreras i den ordinarie
verksamheten, ”fräsarna” har tränat samtidigt och tillsammans med andra besökare på
gymmet. Projektet har heller inte anställt någon speciell instruktör enkom för ”fräsarna” utan vi
har använt befintliga instruktörer på plats.
8

Varje enskilt gym bidrar på olika sätt med någon form av reducerat pris för träningskorten för
målgruppen, oftast dagtid. När vi sökte samarbetspartners var det viktigt för projektet att det
fanns en geografisk spridning och differentierat utbud på aktiviteter - allt för att nå så många
göteborgare som möjligt. Närhet och tillgänglighet till träningsanläggningen är viktiga faktorer
för att träningen ska bli regelbunden och på sikt varaktig. Andra viktiga kriterier för att den
enskilde tränar varaktigt är att han trivs på sin anläggning. Bemötande, utbud och instruktörer
som hjälper honom eller henne att komma igång och ”coachar” under resans gång påverkar
trivsel - och motivationsfaktorn. Många tekniska finesser finns på moderna maskiner som
visar på framstegen i träningen ex. siffror på konditionen.
En annan viktig faktor för varaktighet är den enskilde fräsarens egen motivation för fortsatt
träning. Det finns ju en träningsvardag, när nybörjarentusiasmen dalat. Detta kommer att bli
den stora utmaningen för projektet när det nu går över i nästa fas.
4. DISKUSSION och AVSLUTNING
Detta projektår har varit mycket roligt och inspirerande, dels för att så många ”fräsare” hört av
sig och vill komma igång och träna och dels det stora intresse alla samverkansaktörer visat
för projektet. Vi har även fått stor uppmärksamhet på annat sätt alltifrån positiva artiklar i
massmedia, ”Sätt Sverige i rörelse” till rehabiliteringsaktörer. Men året har också varit mycket
intensivt periodvis för intensivt. Det blev många trådar att hålla samman samtidigt med så
många aktörer och så många intresserade. Många samtal och påminnelser för att kunna följa
upp insatserna. Periodvis har projektet krävt mer än heltidssysselsättning men tack vare
många hjälpande händer hos arbetskamraterna har uppgifterna gått att lösa. Särskilt
besvärligt har det varit ”datorproblem” i samband med interna flyttningar. I början av projektet
saknade vi också en infoavdelning för att få hjälp med trycksaker. Projektledaren hade
inledningsvis planerat för mer besök direkt ute på anläggningarna, men anstormningen av
samtal och intresserade medförde istället mer administration och samordning. Och samtidigt
har personalen haft fullt upp ute på anläggningarna med introduktion av nya besökare,
särskilt vid terminsstarter. Det råder en hård konkurrens mellan gymmen och många har
långa arbetsdagar för att få lönsamhet. Under året har en debatt ägt rum i tidningarna
huruvida kommunen ska bidriva ”gymverksamhet” över huvud taget och konkurrensfrågan har
lyfts och diskuterats. (se bilagor)
4.1. Avvikelser
Vid annonseringarna har vi fått ta hjälp av timanställda för att hjälpa oss med telefonsamtal
och förfrågningar.
Under perioden september – december 2000 arbetade projektledaren 15 timmar/veckan med
Fräsprojektet mot normala 25 timmar/vecka. Detta i samband med att projektledaren
samtidigt verkade initialt som projektledare för ”Sätt Göteborg i rörelse.”
Göteborg 2001-03-15
Anna-Lena Pettersson, projektansvarig Bitte Högström, projektledare
Idrotts- och föreningsförvaltningen Idrotts- och föreningsförvaltningen
Box 114 Box 114
401 21 Göteborg 401 21 Göteborg
Tel. 031-61 18 87 Tel. 031-61 19 28
e-post: anna.lena.pettersson@ioff.goteborg.se bitte.hogstrom@ioff.goteborg.se
9