Tack vare betongen... - Finja

finja.se

Tack vare betongen... - Finja

Tack vare betongen...

Till dig som vill tänka nytt och bo vackert, tryggt och annorlunda


Betongtrenden blommar på

Uppingegränd 30

Svenskarna inpaketerade i röda trästugor med vita knutar, är en

gammal dröm som behöver dammas av. Idag vill vi bestämma

våra ideal själva och vågar sticka ut och vara annorlunda i våra

boenden.

I ett av Tenstas traditionella miljonprogramshus på

Uppingegränd 30 har Familjebostäder i samarbete med

Betongforum inrett en lägenhet helt i betong. De har även gett

en intilliggande lägenhet en fondvägg i betong. Tillsammans

vill de ge dig chans att pröva dina tankar kring hur du vill att

ditt hem ska se ut.

Tapeter och plastgolv har rivits ur och istället

har man blottat betongen som husets stomme

är byggt av. Betongolven har slipats vilket ger

en glansig struktur. Väggarna har antingen

lämnats som de är, med en rå och naturligt

skrovlig yta, eller putsats med silikatfärg

och fått en jämnare och vackert naturvit

yta som fångar upp ljuset i rummet.

Lägenheten har även möblerats med betong.

Bord, bänkar, lampor, skålar och till och med

en moraklocka i betong visar att betong är den

senaste inredningstrenden och kan användas såväl

inne som ute.

Lägenheterna på Uppingegränd 30 är till för dig

och din fantasi. De visar att man kan använda ett material

på många olika sätt, att betong kan vara både interiör och

exteriör, både hårt och mjukt, blankt och skrovligt. Betongen

kan hålla hus varma på vintern och kyla ned dem på

sommaren. Betong är både och, inte antingen eller.

Välkommen in och titta, känna och låt dig inspireras!


Trappan upp till sovrummen i etagelägenheten flankerad av den bärande betongpelaren.


Överst t.v: den vita silikatmålade

betongväggen i vardagsrummet.

T.h: Moraklockan i betong som pryder

väggen kommer från Forsberg Form.

Längst ned: Köksbänksskivan i blankslipad

fiberbetong kommer från Byggimpuls.


Husen byggdes av prefabricerade betongelement, betongpelare och betongplattor.

Det gamla möjliggör det nya

Av de 6000 lägenheterna i Tensta är

det bara 92 stycken som är fyror eller

större. Det speglar inte behoven

hos befolkningen i Tensta. Familjebostäder

visar att det går att bygga

om befintliga lägenheter för att öka

eller minska lägenhetsytorna. På det

sättet hålls priserna nere samtidigt

som lägenheterna anpassas efter

människorna istället för tvärtom.

När arkitekt Erik Stenberg åtog sig

uppdraget att göra om de båda lägenheterna

och inreda den ena i betong,

studerade han originalritningarna

till huset noggrant. Utgångspunkten

var att återanvända all fast inredning

och göra varsamma rivningar för att

behålla så mycket som möjligt av ursprunget.

Byggföretaget Olsson och

Skarne som byggde lägenheterna i

slutet på 1960-talet hade ambitionen

att husets interiör skulle kunna

byggas om. De kallade systemet för

Skarne System 66 och syftade till att

bygga hus för framtiden. ”Om man

vill, kanske år 2000, kan man byta

ut innanmätet i huset och inreda den


gamla stommen på nytt…” Betongstommen

i ytterväggarna och pelaren

i mitten av lägenheterna är de

enda delarna som är bärande. Alla

mellanväggar är därmed flyttbara

och rummen kan göras många och

små eller få och stora.

Tack vare betongen skapades

möjligheten att ändra lägenheterna

efter de boendes behov. Inget annat

material klarar att bära upp golv

och tak bara genom ytterväggarna

utan hjälp från mellanväggar.

Här på originalritningarna från 1966 ser man hur betongpelarna och ytterväggarna i betong skapar

en konstruktion som gör det möjligt att ändra lägenhetens interiör.


”Hur bygger

vi ett hus för

en familj med

2,7 barn på

bästa sätt”

Erik Stenberg, arkitekt som projekterat ombyggnaden avbetonglägenheten


Han klär av betongen

Hur utnyttjade du att lägenheten

ni byggde om var av betong?

− Det hade inte gått att göra den här

typen av ombyggnation om det inte

hade varit för betongstommen. De

här husen är ju konstruerade så att

det ska vara lätt att flytta väggarna

inuti lägenheterna som man vill. Hela

interiören är ändringsbar. Det är bara

en betongpelare och ytterväggarna i

betong som är bärande och det gör

att lägenhetens främsta egenskap

ligger i just betongen.

Vad är de stora skillnaderna mellan

hur det var byggt från början och

hur du valde att bygga om?

− När miljonprogrammet trädde i

kraft tänkte man i stort sett bara

funktionellt. Hur bygger vi på bästa

sätt ett hus för en familj med 2,7 barn

som åker till kolonistugan på helgerna

och äter fiskgratäng till middag?

I varenda centimeter fanns det en

tanke om hur den skulle utnyttjas.

Idag tänker man mer rumsligt. Alltså

hur får vi så mycket rymd och ljus

som möjligt för att en lägenhet ska

bli trivsam? Och där är återigen

betongens spännvidd en förutsättning

för att kunna bygga de här stora

rummen, eftersom det inte behövs

några bärande väggar i lägenheten.

Vilka är betongens stora fördelar?

− Att det är ett så mångsidigt material.

Man kan göra så mycket olika saker

med den och få så olika resultat.

Det är också det vi vill visa upp i de

här visningslägenheterna, där vi har

både den glättade ytan i de slipade

betonggolven, de vita silikatmålade

väggarna och väggarna i rå betong.

För betongens problem är att den

bara har varit känd för en av sina

sidor –gråhet och tyngd.

Vad kan du som arkitekt säga om

betong som material?

− Betongen är skalet man ska bo

inom. Tidigare när man försökte

göra om miljonprogrammets

bostäder försökte man bygga bort

betongen och gömma den som om

den var ful. Men jag vill klä av

betongen och visa upp den.

Så du skulle själv kunna bo i en

lägenhet med betonginteriör?

− Ja, absolut! Det här är på gång,

och i framtiden tror jag att många

kommer att vilja bo så här.


7 anledningar att

bo i betonghus

2. Betongen är

brandsäker, vilket

ger trygghet, låga

försäkringskostnader

och låga

återuppbyggnadskostnader.

4. Underhållskostnaderna

är låga

eftersom materialet

har en lång livscykel

och litet behov av

underhåll.

1. Betongens bärförmåga

och stadga som är högre

än de flesta andra material,

med en spännvidd upp till

tolv meter.

3. Betong är ett

miljöanpassat, oorganiskt

naturmaterial utan gifter

som varken möglar eller

ruttnar och är säkert mot

vattenskador.


5. Betong är inbrottssäkert

och

robust.

och har bästa

skyddsklass

enligt Svenska

Stöldskyddsföreningen

SSF.

6. Betong skyddar mot

buller och klarar enkelt

ljudklass B. Materialet

isolerar mot ljud från trafik

och motverkar lyhördhet

mellan lägenheter.

7. Ett betonghus

energiförbrukning

är låg. Materialet är

värmetrögt och isolerar

värme när det är kallt

och svalka när det är

varmt. 85 procent av ett

hus energiförbrukning

används till drift.

Därför är det

viktigt att ha en låg

energianvändning under

hela brukstiden.


Så här gjordes golven

Plastgolvet som prytt fyrarumslägenheten

revs bort och till en

början hade man planer på att att

slipa den befintliga betongytan

under, men den var för trasig och

ojämn. Istället göts ett 12 mm

tunt lager av hårdbetong ovanpå

det gamla golvet. I och med

hårdbetongens höga hållfasthet

och beständighet kan man gjuta

så tunt att en kraftig höjning av

golvnivån undviks. Gjutningen

gjordes i två moment. Först lades

en primer sedan lades det tunna

betongskiktet. När betongen

torkat diamantslipades den i

flera omgångar, vilket gav det

den glansiga ytan.

Fakta:

Egentligen är hårdbetong ett

material utvecklat för golv med

dom allra tuffaste kraven på

slitagestyrka - såsom garage och

P-däck, industrigolv, loftgångar,

butiker mm. Men inte desto

mindre har det sin egen karaktär

och uttryck som kommer att bestå

år efter år – utan att förändras

och utan underhåll. Därför

börjar materialet numera också

att efterfrågas för bostäder. Det

färdiga golvet blir något ljusare

än vanlig betong och får en tät

yta som står emot smuts bra.

För att få golvet blankt använde

man sig av superfloormetoden

som innebär att betongen slipas

och poleras i flera steg bland

annat med diamantslipmaskiner.


Ett stort tack till HTC Sweden som slipat golven i fyrrummaren och i

trappuppgången i huset utanför lägenheterna. Ytterligare ett tack till Sika

som levererat betongen till golvet.


Så här gjordes väggarna

När väggarna på Uppingegränd

skulle renoveras revs tapeten

bort och den underliggande

färgen slipades bort. Den betong

som blottlades under fick olika

behandling i olika delar av

lägenheten. På övervåningen

i etagelägenheten slipades en

vägg och curitbehandlades med

silikat så att väggen blir portät

och inte suger åt sig fukt när

man tvättar. Resultatet blev en

rå betongvägg. I enrummaren

lades en primer och ovanpå

den en cementslamma på en av

väggarna för att täcka över hål

och sårigheter som uppstått i

betongen när tapeten och den

gamla färgen rivits bort. Väggen

i vardagsrummet målades med

vit silikatfärg som föregicks av

en primer. Resultatet blev tre

olika intryck på interiörerna

genom tre olika typer av

behandling av betong.

Fakta:

Cementslamman är en tunn

och mycket fin betong där

stenstorleken är mellan 0,1

och 0,2 mm. Ofta används

cementslamman för att täcka

igen sprickor och håligheter i

broar. Den läggs i ett mycket tunt

lager och blir stenhård och har

till syfte att snygga till betongens

yttre.

Ett stort tack till Interoc som

målat och slipat väggarna i

fyrarummaren och slammat

väggen i enrummaren. Ytterligare

ett tack till Sto som

levererat cementslamman och

silikatfärgen. Curit Products

tackas för att de både levererat

silikaten och curit-behandlat

såväl betongpelaren som väggen

i etagelägenhetens övre sovrum.


Betongväggen i ett av sovrummen i etagelägenheten har fått en curit-behandling


Betongforum är ett samarbete i projektform mellan Betongvaruindustrin,

Cementa och Svenska Fabriksbetongföreningen

More magazines by this user
Similar magazines