Årsredovisning 2005 - Örnsköldsviks kommun

ornskoldsvik.se

Årsredovisning 2005 - Örnsköldsviks kommun

Årsredovisning 2005

Örnsköldsviks kommun


Innehåll

Kommunstyrelsens ordförande 2

Örnsköldsviks kommun 3

Förvaltningsberättelse 5

Omvärldsanalys 5

Finansiell analys 6

Metod 6

Resultat och kapacitet 6

Risk och kontroll 11

Känslighetsanalys 13

God ekonomisk hushållning 13

Framtiden – hot och möjligheter 14

Ekonomisk redovisning 17

Resultaträkning 17

Kassaflödesanalys 18

Balansräkning 19

Nothänvisningar, kommunen 20

Nothänvisningar, koncernen 22

Redovisningsprinciper 23

Budgetjämförelse 24

Verksamhetens nettokostnad 25

Investeringsredovisning 26

Fem år i sammandrag 27

Kommunövergripande 28

Organisation 28

Personalberättelse 29

Miljöberättelse 34

Nämnder och bolag 36

Kommunstyrelsen 36

Barn- och utbildningsnämnden 38

Humanistiska nämnden 40

Kultur- och fritidsnämnden 42

Omsorgsnämnden 44

Nämnden för teknik och service 46

Plan- och miljönämnden 48

Övriga nämnder 49

Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 50

Örnsköldsviks Buss AB 51

Övik Energi AB 52

AB Övikshem 53

Rodret i Örnsköldsvik AB 54

Ord&Begrepp

Anläggningstillgångar: Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav.

Avser kommunens värdepapper, långfristiga fordringar, inventarier, transportmedel,

fastigheter och anläggningar.

Avskrivningar: Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgång som beräknas

utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Ska i princip motsvara förslitning och/eller

förbrukning av anläggningstillgång.

Avsättningar är ekonomiska förpliktelser, vilkas storlek eller betalningstidpunkt

inte är helt bestämd.

Kapitalkostnad: Årlig ersättning mellan finansförvaltningen och nämnderna. Avser

ersättning för det kapital som nyttjas av nämnden (avskrivning och internränta).

Ansvarsförbindelser: Möjliga åtaganden beroende på osäkra framtida händelser

som bara delvis kan kontrolleras av den redovisningsskyldige. Åtagandets storlek

kan ofta inte fastställas med tillförlitlighet.

Balansräkning visar den ekonomiska ställningen vid bokslutsdagen. Av den framgår

hur kommunen har använt sitt kapital respektive hur kapitalet har anskaffats.

Eget kapital: Skillnaden mellan tillgångar och skulder.

Förkortningar:

Mkr = Miljoner kronor, kkr = Tusen kronor.

Kassaflödesanalys visar hur kommunen har fått in pengar och hur de använts

under året. Till skillnad från resultaträkningen som visar kostnader/intäkter

redovisas här ut- och inbetalningar.

Kassalikviditet: visar betalningsberedskap på kort sikt d v s förmåga att betala

korta skulder i rätt tid.

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR – FÖRRÅD

FORMEL:

X 100

KORTFRISTIGA SKULDER

Kortfristiga skulder: Lån och skulder där avsikten är att betala dessa inom ett år.

Långfristiga skulder: Lån och skulder där avsikten är att löptiden kommer att

överstiga ett år.

Nettoinvesteringar: Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag.

Nettokostnad: Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar.

Finansieras med skattemedel.

Nämndsresultat: Det resultat som uppstår för nämnden då verksamhetens

kostnader och intäkter jämförs med tilldelade skattemedel.

Omsättningstillgång: Egendom som inte är anläggningstillgång.

Periodisering: Fördelning av utgifter och inkomster till det år då resurserna förbrukas

eller tillkommer.

Resultaträkning sammanfattar årets intäkter och kostnader och därmed hur

förändringen av kommunens eget kapital har framkommit.

Skuldsättningsgrad uttrycker förhållandet mellan skulder och totala tillgångar i

procent, d v s visar hur mycket av kommunens tillgångar som är lånefinansierade.

SKULDER

FORMEL:

TOTALA TILLGÅNGAR

Soliditet: Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna. Visar hur stor del

av tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten avspeglar kommunens

finansiella styrka på lång sikt.

EGET KAPITAL

FORMEL:

TOTALA TILLGÅNGAR

X 100

X 100

Totala medel: De medel som nämnden har till förfogande nästkommande år, vilket

är tidigare års samlade nämndsresultat.

Över-/underskottshantering: Respektive nämnd tar med sig årets nämndsresultat

(över-/underskott) till nästkommande år. Varje nämnd beslutar sedan hur långt ut

i den egna verksamheten som den hanteringen används.


Trygghet och framtidstro

Balans i ekonomin skapar trygghet för satsningar och

möjlighet till omfördelning av resurser. Balans i ekonomin

är en viktig förutsättning för god service till kommunens

medborgare.

Resultatet 2005 visar att vi nu har återställt det underskott

vi hade 2003 och samtliga ekonomiska mål har

uppfyllts. Bakom resultatet ligger ett stort och omfattande

arbete i hela kommunen. Det breda engagemang

som medarbetarna visat för att sänka kostnaderna, samtidigt

som verksamheten utvecklats framåt, har skapat

nya möjligheter till förbättringar. Erfarenheten visar

också att till synes små insatser sprider sig som ringarna

på vattnet och får effekter långt ut. Alltså – alla

behövs!

Stora administrativa förändringar för att utveckla och

effektivisera verksamheten har genomförts och fortsätter

att genomföras. Gamla arbetssätt läggs åt sidan

och nya införs. Dessa sida vid sida med satsningar

såsom nya äldreboendet Björkhem, fler nattpatruller,

förstärkt hemtjänst och boendestöd. Bjästaskolan står

snart klar för elever och lärare att flytta in i, barnomsorgen

har utökats för fler barn och skolverksamheten

står sig mycket väl i nationell jämförelse.

Vi vill att ännu fler ska välja Örnsköldsvik. Vi som redan

bor här känner väl till den livskvalitet som är möjlig

här och som är ett absolut krav för att kommunen ska

stå sig väl i konkurrens med andra. Men den extra

attraktionen ligger i det vågade! Med det menar vi att

handlingskraft och mod att satsa på investeringar och

verksamheter som avviker från det självklara är förutsättningar

för att lyckas även i framtiden. Med egen

framtidstro får vi även fler att investera i Örnsköldsvik.

Nu ser vi tydligt att visioner förverkligas. Botniabanan

förändrar stadsbilden liksom den nya arenan och Inre

hamnens utveckling. Med allt som sker inom handeln

och de satsningar som görs på bland annat fler utbildningar,

kultur och attraktivt boende vänds blickarna

alltmer mot Örnsköldsvik och stannar också där.

Framtidsbygget ska ske brett och väl genomtänkt. En

bra grund för det fortsatta tillväxtarbetet gjordes under

förra året genom offentliga möten inför arbetet inom

Världsklass 2015. Vi är på god väg i utvecklingen för

en även i framtiden god ekonomi. Som lokaltidningen

skrev apropå en genomförd attitydundersökning:

”Det har sagts tidigare, men det kan gott sägas igen.

Örnsköldsvik är på frammarsch! I alla fall om man får

tro invånarna.”

- Vi håller med!

Elvy Söderström (s)

Kommunstyrelsens ordförande


Örnsköldsviks Kommun

Örnsköldsviks kommun

En påtaglig utvecklingsanda märks inom ett flertal områden i

Örnsköldsvik sedan ett antal år. Med en viktig bas i ett starkt

näringsliv, med såväl stora som små företag, skapas nya möjligheter

även inom en mängd andra områden. Kännetecknande för

kommunen är bland annat högteknologiska företag med stark

exportinriktning, entreprenörskap, bra skola, trygghet, prisvärt

boende, framgångsrik idrott, rikt föreningsliv och fantastisk

natur. En viktig del i utvecklingssatsningen är projektet Vision

2008, som från och med 2006 går över till namnet Världsklass

2015.

Befolkningsutveckling

Arbetet för att förbättra befolkningssiffrorna i Örnsköldsvik ger

resultat. Vid senaste årsskiftet 2005-2006 visade kommunen ett

flyttnetto på 191, att jämföra med föregående år då flyttnettot

var 107. Sedan 1997 har befolkningssiffrorna stadigt förbättrats.

Då minskade kommunen med totalt 627 personer och 2005 var

minskningen totalt 2 personer. Befolkningen i Örnsköldsvik var

54 943 personer i slutet av december 2005.

Näringsliv och arbetsmarknad

Med sina omkring 2 500 företag är Örnsköldsvik en företagstät

kommun där de stora företagen inom tillverkningsindustri, som är

mycket internationellt inriktad, länge har dominerat företagsbilden.

Till de största företagen hör M-real, BAE Systems Hägglunds,

Domsjö fabriker, Hägglunds Drives och Sanmina. Papper, sjukvårdsutrustning,

hydrauliska drivsystem, fartygskranar, stridsfor-

3

don, bakverk och elektronik är några exempel på produkter från

Örnsköldsvik.

Under senare år har spjutspetsteknik börjat utvecklas även inom

nya konstellationer som teknikparken Processum och genom den

pilotanläggning för etanol som byggts. Inom handeln ser man nu

en tydlig uppgång med nya etableringar och bland annat en ny

galleria i staden. Desutom får upplevelseindustrin nya möjligheter

i och med den arena som byggs vid Inre hamnen. I arbetet med

att öka Örnsköldsviks attraktionskraft är det goda samarbetet mellan

kommun, näringsliv och näringslivsorganisationer en viktig

styrkefaktor. För att ge kommunens företag god service i deras

fortsatta utveckling har konceptet Företagslotsen utvecklats.

Av de sysselsatta örnsköldsviksborna arbetar 28% inom tillverkningsindustrin

– att jämföra med rikets 19%. Störst arbetsgivare

SYSSELSÄTTNING EFTER NÄRINGSGREN

ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN


ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

är Örnsköldsviks kommun med omkring 5 500 anställda, följd av

M-real, Landstinget och BAE Systems Hägglunds.

I december var den öppna arbetslösheten i Örnsköldsvik 4,8%.

Regionen utvecklas

Örnsköldsvik ligger i en spännande utvecklingsregion, där kommunikationerna

kommer att spela en stor roll för framtiden.

Flygplatsen strax norr om Örnsköldsvik har byggts ut och bygget

av den nya kustjärnvägen Botniabanan sätter sin prägel på stora

delar av kommunen. Resecentrum kommer att finnas vid Inre

hamnen, vid sjukhuset och i Husum. Med Botniabanan, som blir

klar 2010, får 380 000 invånare i regionen Sundsvall – Umeå förbättrade

dagpendlingsmöjligheter och en större arbetsmarknadsregion

bildas. För att utveckla regionen har samarbetet mellan

Örnsköldsvik och Umeå förstärkts.

Centrum för utbildning och tjänsteföretag

Inre hamnen i centrala Örnsköldsvik är ett intressant utvecklingsområde.

I och med Botniabanan och centralstationen får

området ytterligare fokus. Här har också nya, attraktiva bostäder

byggts och den nya evenemangsarenan invigs sommaren 2006.

I denna miljö finns såväl Umeå Universitet som Mittuniversitetet

liksom också bibliotek och konferenslokaler. I byggnaden Arken

huserar idag ett 50-tal tjänsteföretag med över 550 anställda.

Utbildning

Utbildningsutbudet i Örnsköldsvik har utvecklats till att innefatta

både Umeå Universitet och Mittuniversitetet och ett flertal

KY-utbildningar. Idag finns sammantaget vid dessa utbildningar

omkring 750 studenter. Kommunen erbjuder vägledning till olika

studier och yrkesvägar genom Studieplus.

Mellan kommun, näringsliv och utbildningsanordnare bedrivs

ett intensivt samarbete för att åstadkomma bra utbildningar för

framtiden. De senaste åren har flera nya utbildningar startat.

2005 startade en spa-utbildning och en GIS-ingenjörsutbildning

vid Umeå Universitet samt en KY-utbildning till kantor.

Fritid

Med omkring 1 000 föreningar och många fritidsanläggningar

erbjuder Örnsköldsvik ett stort utbud av aktiviteter. Hockey,

innebandy, ridning, skidåkning, golf, konståkning, gymnastik

BEFOLKNING I KOMMUNEN (31/12)

4

och fotboll är några exempel. Paradisbadet har byggts ut för nya

attraktioner och i Höga Kusten utvecklas turismen.

I kommunen finns museum, bibliotek, konsthall och kulturhistoriska

platser som Gene fornby. Musiken är en stor del i kulturlivet

med många körer, konserter och ett kulturskolecentrum med

undervisning i musik, dans, drama, teater och film. Att utveckla

ungdomskommunen Örnsköldsvik är en viktig uppgift. Här ingår

bland annat ett antal fritidsgårdar och träffpunkten Sliperiet.

Enkätundersökningen LUPP färdigställdes 2005 som en del i arbetet

med att stimlera den lokala ungdomspolitiken.

Från Vision 2008 till Världsklass 2015

Ökad inflyttning och fler jobb är centralt i utvecklingsarbetet i

Örnsköldsvik. I detta syfte bildades 1998 Vision 2008 med representanter

från kommun, näringsliv och intresseorganisationer

för att tillsammans med enskilda kommuninvånare skapa idéer,

initiativ och nya samarbetsformer för kommunens utveckling. De

senaste åren har flyttnettot förbättrats genom fokus på sysselsättning

och företagande, kompetensförsörjning och livskvalitet.

Exemplen på resultat av visionsarbetet är många. Regionutveckling

i och med Botniabanans tillkomst är ett, nätverket

Jobb-alliansen för medflyttanderekrytering ett annat. Sliperiet

är en ny ungdomslokal, KomTek är den kommunala teknikskolan

och vid Inre hamnen har nya attraktiva bostäder byggts. Utvecklingen

av biodrivmedel intensifieras genom en pilotanläggning

för etanolframställning, ledarutbildning för generationsskifte i

företag genomförs, särskilda insatser för landsbygdsutveckling

görs och genom Företagslotsen möter företagen på ett och

samma ställe kommunens företagsservice. Inflyttaraktiviteter för

de närmare 1 500 nya örnsköldsviksborna, insatser för studentorten

Örnsköldsvik och ökad rörlighet på arbetsmarknaden är

ytterligare exempel på innehåll i projektet.

Det samarbete som pågår mellan näringslivet, kommunen och

andra organisationer är en framgångsfaktor för Örnsköldsvik.

Fler företag, regionutveckling, boende, utvecklad forskning och

högre utbildning, turism, hälsa och ungas villkor är några av de

aktuella frågorna. Under 2005 hölls ett antal idémöten för att ta

nästa steg i utvecklingsarbetet under namnet Världsklass 2015.

Arbetet intensifieras 2006 under nyckelorden delaktighet, jämställdhet,

mångfald, samverkan och engagemang.


Förvaltningsberättelse

Omvärldsanalys

Den avmattning man kunde se i konjunkturläget i slutet av

2004 och i början av 2005 visade sig vara av tillfällig art.

Utvecklingen har efter första kvartalet 2005 åter tagit fart och

ligger på historiskt höga nivåer. Konjunkturinstitutets bedömning

för i år och nästa år innebär en global tillväxt med 4,4%

per år. Det som främst driver denna utveckling är fortsatt snabb

ekonomisk omvandling i Asien, främst i Kina och Indien, stark

investeringsutveckling och en fortsatt expansiv ekonomisk politik

med låga räntor. Osäkerhet om oljeprisets långsiktiga utveckling

samt ett växande underskott i den amerikanska bytesbalansen är

dock faktorer som kan förändra utvecklingen i negativ riktning.

Konjunkturuppgången i euroområdet har förstärkts under senare

delen av 2005. I Sverige pekar de flesta kurvor mot en fortsatt

stark BNP-tillväxt. Minskad ohälsa, samt att såväl export som

investeringar och hushållens konsumtion har stärkts betydligt,

efter en svag inledning av året, har bidragit till den gynnsamma

utvecklingen i riket.

I slutet av 2005 visar arbetsmarknaden på en ökning av antalet

nya jobb och en ökad efterfrågan av arbetskraft, en minskning av

varsel om uppsägning samt att antalet tillkommande arbetslösa

minskar. Trots detta är arbetsmarknadsläget fortsatt besvärande.

Arbetslösheten ligger på samma nivå som för ett år sedan.

Orsaken till att det ännu inte syns någon minskning i arbetslöshetstalen

är främst att flera söker sig ut på arbetsmarknaden och

att konkurrensen om jobben därmed ökar. Enligt AMS bedömningar

kommer vi dock från och med 2006 att kunna se tydliga resultat

av den goda konjunkturutvecklingen även i arbetslöshetssiffrorna.

Det är särskilt i byggsektorn och inom privat tjänstesektor

som sysselsättningen bedöms öka. Genom de arbetsmarknadsåtgärder

som beslutats i form av plusjobb och utbildningsvikariat

kommer kommuner och landsting att bidra till minskning av den

5

öppna arbetslösheten. I övrigt bedöms kommunsektorn öka antalet

sysselsatta endast marginellt.

BNP-tillväxt, inflation, löneutveckling, sysselsättning samt

befolkningsutveckling är faktorer som har stor påverkan på en

kommuns ekonomi.

Sveriges befolkning ökade under 2005 med 36 360 personer

motsvarande 0,4% och uppgick 2005-12-31 till 9 047 752 innevånare.

Invandringsöverskott, d v s att det var fler människor

som flyttade till Sverige än som flyttade ur landet, är den största

förklaringen till befolkningsökningen. Detta överskott uppgick

till 27 111 personer. Antalet födda har liksom de närmast

föregående åren överstigit antalet döda och innebar under 2005

ett födelseöverskott med 9 636 personer. Utvecklingen mot en

vändning av den negativa befolkningsutvecklingen i Örnsköldsvik

som märktes föregående år har hållit i sig även under 2005. Vid

årsskiftet uppgick antalet örnsköldsviksbor till 54 943 personer

vilket motsvarar en minskning med 2 personer jämfört med

2004-12-31. Flyttnettot var positivt för tredje året i rad. 1 685

personer flyttade till kommunen medan 1 494 personer lämnade

Örnsköldsvik, vilket innebär ett inflyttningsöverskott med 191

personer. Födelsenettot var oförändrat negativt då antalet avlidna

översteg antalet födda.

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förväntades

kommun- och landstingssektorn uppnå ekonomiska resultat i

nivån 10 miljarder kronor under 2005, varav kommunerna bidrar

med ca 6 miljarder kronor. Resultatnivån ligger i linje med riktmärket

för god ekonomisk hushållning. Effekterna av genomförda

besparingar, högre skatteintäkter genom förbättrat sysselsättningsläge

samt ökade statsbidrag gör att läget ser gynnsamt ut

även för åren 2006-2008. Man kan i genomförda enkätundersökningar

utläsa att resurserna allt mer verkar styras till kärn-

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

verksamheterna, skola, vård och omsorg. Dessutom har det skett

en förskjutning av resursfördelningen till brukare med särskilda

behov. I handikappomsorgen är det framför allt kostnader inom

LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som

ökat och bedöms fortsätta att öka i en oroande takt. Förutsatt

att Sveriges kommuner fortsätter arbeta med fokus på effektivisering,

ökad produktivitet samt formulerar mål för och följer upp

resultat och verksamhet enligt intentionerna för god ekonomisk

hushållning är förutsättningarna dock goda för att kunna leverera

den service och de välfärdstjänster som kommuninvånarna

förväntar sig få för de skattemedel man bidrar med. Det är också

av avgörande betydelse för att kommunsektorn ska kunna behålla

en sund ekonomi att staten fullt ut finansierar de reformer

som beslutas och som innebär ökade kostnader för kommunerna.

Nedan följer en analys av Örnsköldsviks kommuns ekonomi

under 2005.

Finansiell analys

Metod

Den finansiella analys som kommunen valt att använda sig av

kallas RK-modellen och bygger på följande fyra aspekter:

Resultat – Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter

och kostnader under året och över tiden?

Kapacitet – Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella

svårigheter på lång sikt?

Risk – Föreligger några risker som kan påverka kommunens

resultat och kapacitet?

Kontroll – Vilken kontroll har kommunen över den finansiella

utvecklingen?

Målsättningen med modellen är att analysera de fyra aspekterna

för att därigenom bedöma om kommunen har en god ekonomisk

hushållning samt att kunna identifiera framtida hot och möjligheter

i kommunen.

Resultat och kapacitet

Årets resultat

Resultatet 2005 uppgår till +58,0 Mkr och det är det bästa resultatet

hittills under 2000-talet. Förutom 2003 har kommunens

resultat varit positiva de senaste fem åren. Skattesatsen uppgår

till 21,79% och har varit oförändrad sedan 2000.

RESULTATUTVECKLING

6

NÄMNDSÖVERGRIPANDE BESPARINGAR

,,

Mkr Budget Utfall

2005 2005

Centralis. lev.fakt/elektr hant. 5,0 3,0

Effektivisering löneadministration 2,5 1,8

Samordnad IT/telefoni 3,0 3,5

Effekt upphandling 1,5 3,2

Fastighetsskötsel, färre kvm, skollokalutr 3,0 3,0

Effekt ökade frisktal 5,0 3,3

Sänkta energikostnader 5,0 1,9

Fortsatt samverkan och effektiv upphandling 2,0 2,0

Effektiv lokalutnyttj/bantning fastigh.bestånd 5,0 18,0

Lägre lönekostnadsökning (centralt) 3,0 2,8

Totalt 35,0 42,5

I budget 2005 ingick nämndsövergripande besparingar motsvarande

35 Mkr. I tabellen ovan redovisas utfallet till 42,5 Mkr,

vilket är 7,5 Mkr högre än budgeterat.

Dessa besparingar är långsiktigt kostnadssänkande förutom

reavinster på försäljning av fastigheter. 2006 kommer lägre reavinster

att täckas av att vissa av besparingsåtgärderna 2005 är

försenade och effektueras först 2006.

Nämndernas resultat 2005 uppgår till +16,1 Mkr. Det positiva

resultatet innebär att nämndernas totala medel vid årets utgång

har växt från +34,1 Mkr 2004 till +50,2 Mkr 2005. De enskilda

nämndernas ekonomiska situation varierar dock kraftigt.

Av nämnderna visar omsorgsnämnden, precis som föregående

år, det största överskottet med +34,7 Mkr. Främsta orsaken

till det stora plusresultatet är det fortsatta långsiktiga arbetet

med omstrukturering av äldreomsorgen. De medel som frigjorts

har inte använts 2005, kostnadseffekten kommer först 2006.

Ytterligare förklaringar är förskjutningar i tiden vad gäller satsningar

samt fortsatt restriktivitet med drift och vikarier. Årets

resultat innebär att omsorgsnämndens totala medel har ökat från

+7,9 Mkr vid årets början till +42,5 Mkr vid årets slut.

NÄMNDSRESULTAT

Humanistiska nämnden visar, för första gången sedan nämnden

bildades 2003, ett positivt resultat 2005, +7,0 Mkr. Den största

förklaringen är ett överskott inom vuxenutbildningen till följd

av minskade nettokostnader för interkommunala utbildningar.

Kostnaden har övertagits av staten och statsbidragen har i

gengäld minskats, men inte i samma omfattning. Även antalet

genomförda studieplatser har minskat. Positivt vad gäller humanistiska

nämnden är att de senaste årens kostnadsökningar för

HVB (Hem för vård eller boende) har upphört. Mellan 2004 och

2005 har kostnaderna minskat både för HVB Vuxna och HVB Barn

och ungdom. Försörjningsstödet ökar dock. Där syns ökningen


främst i gruppen unga arbetslösa 18-25 år. De negativa totala

medlen för humanistiska nämnden har i och med årets positiva

nämndsresultat minskat till -15,8 Mkr.

För 2005 är det barn- och utbildningsnämnden som redovisar

det största negativa nämndsresultatet med -19,6 Mkr.

Underskottet uppkommer på grund av kostnadsökningar, främst

vad gäller skolskjutsar och omplaceringar/rehabilitering av personal.

De ökade kostnaderna för skolskjutsarna är ett resultat

av den upphandling som har genomförts under 2005. Resultatet

innebär att barn- och utbildningsnämndens totala medel minskar

från +8,7 Mkr till att bli negativa vid årets slut, -11,0 Mkr.

Även nämnden för teknik och service redovisar ett negativt

resultat 2005, 3,0 Mkr. Detta trots att realisationsvinster på sålda

anläggningstillgångar, främst fastigheter, uppgår till 23,1 Mkr

2005. Av dessa har en stor del använts till underhållsprojekt.

Under senare delen av 2004 begränsades fastighetsunderhållet

till akuta insatser och dessa har istället genomförts under 2005.

Nämndens totala medel uppgår vid årsskiftet till +20,1 Mkr.

Nämndsresultaten för plan- och miljönämnden, kultur- och fritidsnämnden

samt kommunstyrelsen framgår av bilden på sidan 6.

Samtliga nämndsresultat samt totala medel redovisas också

under rubriken ”Verksamhetens nettokostnad 2005” och under respektive

nämnd där även kommentarer ges till dessa uppgifter.

Kommunkoncernens resultat uppgår 2005 till +50,4 Mkr (+8,2

Mkr). De kommunala bolagen redovisar följande resultat efter

finansiella poster.

7

ÅRETS RESULTAT KOMMUNKONCERNEN

Övik Energi redovisar ett resultat efter finansnetto på +38,1

Mkr. I resultatet ingår en engångsfakturering till Örnsköldsviks

kommun med 24,5 Mkr gällande drift och underhåll av gatubelysningsanläggningar

för åren 2001-2004. Se avsnittet Redovisningsprinciper

för ytterligare information. Örnsköldsviks Buss

resultat efter finansnetto på +0,4 Mkr är en försämring jämfört

med 2004. Vid upphandling under 2004 förlorade bolaget sin

landsbygdstrafik. Årets resultat har därför påverkats av avvecklingskostnader

och andra extraordinära kostnader på närmare

1,1 Mkr. Tjänstecentrum har under året haft en resultatförbättring

jämfört med 2004 till följd av fortsatt uthyrning av Flygeln,

ökad beläggning i konferensanläggningen samt ett gynnsamt

ränteläge. Resultatet efter finansnetto uppgår till +3,0 Mkr.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Övikshems resultat efter finansnetto är 0,2 Mkr sämre än förra

året. Under året har bolaget genomfört en hyreshöjning och

antalet hyreslediga lägenheter fortsätter att minska. Dock har

driftkostnaderna ökat och bolaget har under året satsat mer på

underhållet av fastigheterna. ÖrnSAT redovisar ett resultat före

skatt på +0,7 Mkr och SAB Larmjour bedrev ingen verksamhet

under året. Rodrets resultat förklaras i huvudsak av utdelning

från Tjänstecentrum på 45,3 Mkr samt en kostnad för ränta på

reverslån till Örnsköldsviks kommun på 5,8 Mkr. I förslaget till

vinstdisposition från Rodrets styrelse ingår utdelning till kommunen

med 40,9 Mkr. Denna har kommunen bokförd som anteciperad

utdelning 2005.

I kommunkoncernen ingår också stiftelserna Gene Fornby,

Gideågården och Solberget. Gene Fornby redovisar 2005 ett

resultat på -0,3 Mkr jämfört med +0,5 Mkr året innan. 2005 har

varit ett år då Gene Fornby arbetat hårt med att se över ekonomi,

organisation och verksamhet. Stiftelsen har sedan sommaren

2005 ingen egen personal anställd. Resultatet för stiftelsen

Gideågården uppgår 2005 till +0,5 Mkr, föregående år redovisades

en förlust på -0,2 Mkr. Solberget redovisar ett positivt resultat

för 2005, +0,2 Mkr (-0,4 Mkr). I resultatet ingår bidrag från

kommunen för sanering och upprustning efter branden i januari

2004 samt ett driftsstöd, totalt 1,3 Mkr.

Förändring av intäkter och kostnader

Intäkterna i verksamheten uppgår 2005 till 584,9 Mkr, vilket

täcker 22% av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar.

Verksamhetens intäkter har under 2005 ökat med 2,8% jämfört

med föregående år. Främsta förklaringen till ökningen mellan

åren är de stora försäljningar av anläggningstillgångar, främst

fastigheter, som gjorts under året. Reavinsterna uppgår till 23,1

Mkr, där reavinsten vid försäljningen av Linden till Övikshem

är den enskilt största på nära 9 Mkr. Taxor och avgifter har

ökat mellan 2004 och 2005. Främst har taxor och avgifter för

VA och renhållning ökat, samt intäkter från Paradisbadets nya

upplevelsebad. Kontogruppen Bidrag är nära oförändrad mellan

åren. Bidrag för personliga assistenter enligt LSS har ökat liksom

det nya statsbidraget avseende personalförstärkning inom

förskolan, Hallengrenpengarna, som tillkommit. Däremot har

EU-bidragen och bidraget för personalförstärkningar i skolan,

INTÄKTER OCH KOSTNADER

,,

Mkr 2005 %-förändr

Verksamhetens intäkter 584,9 +2,8%

Taxor och avgifter 215,8

Bidrag 210,1

Verksamhetens kostnader -2 640,2 +2,4%

Personalkostnader -1 672,5

Entreprenader och konsulttjänster -296,0

Bidrag -105,2

Förbrukningsmaterial -76,4

Verksamhetens nettokostnad -2 055,3 +2,2%

Skatteintäkter och generella statsbidrag 2 080,9 +4,4%

Finansnetto 32,3

Årets resultat +58,0

8

Wärnerssonpengarna minskat. När det gäller Wärnerssonpengarna

har delar av bidraget omvandlats till ett generellt statsbidrag.

Momskompensation avseende hyror av vård- och omsorgsboende

samt köp av vissa utbildnings- och omsorgstjänster har medfört

en retroaktiv intäkt för åren 1999-2005 med 7,4 Mkr.

Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår 2005

till 2 640,2 Mkr, vilket är en ökning med 2,4% gentemot föregående

år. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnaderna,

som utgör 63% av de totala verksamhetskostnaderna.

Andelen är oförändrad sedan föregående år. Lönerevisionen 2005

har inneburit att lönenivån ökat med ca 2,8%. 2005 har personalkostnaderna

totalt ökat med 2,3% jämfört med 2004, vilket

innebär att kommunen i år har haft en volymmässig minskning

av personal. Arbetsgivarna har från 1 januari 2005 fått ett

medfinansieringsansvar om 15% av de anställdas sjukpenning

fr o m dag 15. I gengäld togs den tredje sjuklöneveckan bort

och arbetsgivaravgiften sänktes med 0,24%. För 2005 har detta

inneburit en besparing på ca 0,3 Mkr för kommunen, då effekten

av sänkt arbetsgivaravgift och borttagandet av tredje sjuklöneveckan

varit större än kostnaderna för det nya medfinansieringsansvaret.

Se avsnittet Personalberättelse för vidare kommentarer.

Andra stora kostnader som kommunen har är olika entreprenader

och konsulttjänster. Exempel på betydande entreprenader

för kommunen är husbyggnadsentreprenader, skolskjutsar, linjetrafik

samt köp av verksamhet avseende institutionsvård. Posten

"bidrag" består främst av försörjningsstöd, bidrag till olika

föreningar och företag samt bostadsanpassningsbidrag. Även

posten "förbrukningsmaterial", som innehåller livsmedel, pedagogiskt

material och kontorsmaterial, innebär stora kostnader för

kommunen. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader

ökat med 0,9%. Det är främst anläggnings- och reparationsentreprenader

på VA, gator och vägar, husbyggnadsentreprenader

samt linjetrafik/skolskjutsar som ökat jämfört med föregående

år. 2005 har kommunen också en kostnadsökning när det gäller

energikostnaderna. Förutom elprisernas utveckling kan denna

förklaras med nya energikrävande anläggningar – konstgräsplan

och Paradisbadet.

Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till totalt

2 080,9 Mkr, vilket är en ökning med 4,4%. Skatteintäkterna

uppgår 2005 till 1 754 Mkr och grundar sig på den kommunala

skattesatsen 21,79 kronor per skattad hundralapp som beräknas

kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster 2003.

Kommunens inkomster ökade 2003 med 5,2%, vilket var 1,0%

högre än riket trots att Örnsköldsvik hade en befolkningsminskning

till skillnad mot riket, där befolkningen ökade något.

Inkomsterna räknades sedan upp till 2005 års prisnivå via

uppräkningsfaktorer, 3,5% 2004 och 3,8% 2005. Efter det att

uppräkningsfaktorerna fastställdes har inkomstutvecklingen 2005

reviderats ned kraftigt, vilket har inneburit negativa slutavräkningar

som belastat resultatet 2005 med drygt 20 Mkr.

När det gäller de beskattningsbara inkomsterna har Örnsköldsvik

lägre inkomster per invånare än riksgenomsnittet. Kommunen

kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster

än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Motsatsen

gäller kostnadsutjämningssystemet där Örnsköldsviks kommun

betalar till andra kommuner eftersom kommunen utifrån struktur

förväntas kunna hålla en lägre kostnadsnivå än riksgenomsnittet.

Under 2005 har kommunen totalt erhållit 327 Mkr i form av

generella statsbidrag, vilket är en ökning med 5,8% jämfört med


2004. Ökningen härleds framför allt från extra tillskott från

budgetpropositionen i form tillfälligt sysselsättningsstöd.

Finansnettot uppgår för 2005 till 32,3 Mkr. Det är en ökning

från föregående års finansnetto på 21,0 Mkr. Denna ökning förklaras

främst av utdelning från bolagskoncernen med 16,4 Mkr.

Vidare har ett lägre ränteläge gett både lägre intäkter och kostnader.

På grund av lånestrukturen får räntesänkningar ett större

genomslag på intäktssidan än på kostnadssidan.

Under 2005 har extraordinära intäkter och kostnader redovisats

med vardera 24,5 Mkr och alltså utan resultateffekt. År 2001

överfördes ägaransvar samt ansvar för drift och underhåll av

gatu- och vägbelysningsanläggningarna i Örnsköldsviks kommun

till det helägda kommunala bolaget Övik Energi AB och i gengäld

sänktes avkastningskravet från ägarna. Skatteverket har prövat

detta upplägg och under 2005 beslutat att kostnaderna för drift

och underhåll åvilar kommunen. I enlighet med detta beslut har

kommunen fakturerats för kostnaderna avseende åren 2001-2004.

Kommunen har i sin tur erhållit utdelning med motsvarande

belopp från Rodretkoncernen. Med hänvisning till matchningsprincipen

har dessa poster betraktats som extraordinära.

Se avsnittet Redovisningsprinciper för ytterligare information.

Utveckling av verksamhetens nettokostnad

samt skatteintäkter och generella statsbidrag

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning

är att det finns en balans mellan löpande intäkter och

kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att titta på

utvecklingen av verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter

och statsbidrag, där intäktsökningen bör vara minst i nivå med

kostnadsutvecklingen. Verksamhetens nettokostnad har ökat med

2,2% under 2005, vilket är en högre ökningstakt än under 2004.

Den budgeterade ökningen uppgick till 3,0% och innehöll besparingar

på nämnderna med 40 Mkr. Att nettokostnadsökningen

uppgick till 2,2% visar också att nämnderna totalt sett klarat av

besparingskraven 2005. Nämnder som 2005 kan redovisa minskade

nettokostnader jämfört med 2004 är plan- och miljönämnden,

humanistiska nämnden samt kultur- och fritidsnämnden.

Ökning av nettokostnaden redovisar nämnden för teknik och

service, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt

omsorgsnämnden.

Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 4,4% under 2005,

vilket är en högre ökningstakt än föregående år och ungefär

som budgeterat.

FÖRÄNDRING NETTOKOSTNAD OCH

SKATTEINTÄKTER/STATSBIDRAG

9

De två senaste årens besparingsåtgärder i nämnderna med

cirka 40 Mkr per år har medfört att nettokostnadsökningen

bromsats upp. Ökningstakten av skatteintäkter och statsbidrag

har de två senaste åren klart överstigit verksamhetens nettokostnadsutveckling

vilket medfört att 2003 års negativa resultat

omvandlats till +58 Mkr 2005.

Investeringar

Efter flera år med stora svängningar i kommunens investeringsnivå

uppvisar 2005 stora likheter med 2004. 2005 uppgår investeringarna

till 120 Mkr att jämföra med 106 Mkr för 2004. En

annan likhet är att mer än halva investeringsvolymen ligger på

tredje tertialet. Av de totala 120 Mkr svarar de skattefinansierade

verksamheterna för 100 Mkr och de avgiftsfinansierade för

resterande 20 Mkr.

Kommunens investeringsbudget omfattade projekt för 177 Mkr,

vilket ger en avvikelse på +57 Mkr. Förseningar, främst i projekten

Äldrecentra, Gruppboenden och Samordnad korttidsverksamhet,

är den huvudsakliga orsaken till avvikelsen. En annan är

att infrastrukturinvesteringarna för Arenan ingår som pågående

arbeten i ett EU-projekt och kommer att slutredovisas under

2006 i stället för 2005.

Stora projekt som tagits i bruk under året är nya sjukhemmet

Björkhem och det om- och tillbyggda Paradisbadet. Under 2005

har också stora satsningar gjorts i energireducerande åtgärder

i främst Nolaskolan och Parkskolan. Kommunen har också, som

ett resultat av en koncernövergripande fastighetsutredning,

köpt två fastigheter för omsorgsverksamhet från koncernbolaget

Övikshem. Det största pågående projektet är i nuläget

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Bjästaskolan. En utförligare specifikation av kommunens investeringar

finns under rubriken Investeringsredovisning.

De kommunala bolagens och stiftelsernas investeringar uppgår

för 2005 till 146 Mkr, en ökning med ca 48 Mkr i förhållande

till 2004. Det ger totalt för året i kommunkoncernen 237 Mkr

(204 Mkr), efter eliminering av 29 Mkr för interna fastighetsköp.

INVESTERINGAR

Fördelningen mellan bolagen är Övik Energi 88 Mkr, Övikshem 48

Mkr samt Tjänstecentrum och Örnsköldsviks Buss 5 Mkr vardera.

Stora projekt är utbyggnad av fjärrvärmenätet från Hörnett till

Själevad samt köp och ombyggnad av servicehuset Linden till

seniorboende.

10

Soliditet

Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång

sikt, är soliditeten. Soliditeten anger hur stor del av de totala

tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Ju högre soliditet

desto större andel av tillgångarna är finansierade med eget

kapital och desto mindre behov av upplåning. En hög soliditet

innebär därför att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att

hantera svängningar i resultatutvecklingen. Kommunkoncernens

egna kapital uppgår per 2005-12-31 till 1 700 Mkr. Kommunens

andel uppgår till 1 616 Mkr, vilket motsvarar 95%.

Vid årsskiftet 2005 uppgår kommunens soliditet till 68%,

vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2004.

Trots ett positivt resultat på +58 Mkr minskar soliditeten

och det beror på att balansomslutningen har ökat med hela

118 Mkr. Detta får genomslag, då soliditeten är ett procenttal.

Anläggningstillgångarna ökat trots årets försäljningar och

avskrivningar i och med färdigställda investeringar, bl a Björkhem

och Paradisbadets ombyggnad, som tillsammans uppgår till ca

70 Mkr. Också utlåningen till Arenabolaget har ökat anläggningstillgångarna

med 31 Mkr 2005. På skuldsidan finns förändringen

i balansomslutningen, förutom vad gäller resultatets påverkan

på eget kapital, i avsättning pensioner, men främst i kortfristiga

skulder. En stor del av denna utgörs av kommunens skuld för

gatubelysningen till Övik Energi, 24,5 Mkr.

Soliditeten i riket i genomsnitt (inklusive avsättning för pensioner

enligt blandmodellen) uppgick 2004 till 52%, vilket alltså

kan jämföras med kommunens 69% 2004. Örnsköldsvik hade den

högsta soliditeten i länet under 2004, där soliditeten i genomsnitt

uppgick till 43%. Om hänsyn tas till kommunens samtliga

pensionsförpliktelser, d v s även förpliktelser som redovisas som


ansvarsförbindelser, uppgår kommunens soliditet till 20% per

2005-12-31. Vid föregående årsskifte uppgick soliditeten till 19%

för kommunen, vilket motsvarade genomsnittet i riket.

Soliditeten för kommunkoncernen ligger oförändrat på 41%. De

kommunala bolagen redovisar liksom tidigare år alla sina pensionsförpliktelser

som en skuld i balansräkningen. Se vidare avsnittet

om de finansiella målen, där ytterligare upplysningar framgår om

soliditeten för kommunen och koncernen.

Risk och kontroll

Likviditet

Ett mått som beskriver betalningsberedskapen på kort sikt är likviditeten.

Likviditeten kan redovisas med hjälp av olika nyckeltal.

Kassalikviditeten är ett mått, där omsättningstillgångarna (exklusive

förråd) sätts i relation till de kortfristiga skulderna. En tumregel

är att denna kvot bör vara mer än 100%, vilket då ger uttryck för

att de kortfristiga skulderna kan betalas när de förfaller.

Vid utgången av 2005 uppgår kassalikviditeten för kommunen

till 97%, vilket är en förbättring jämfört med 2004 då kassalikviditeten

låg på 92%. Förbättringen förklaras främst av kommunens

förbättrade likviditet som möjliggjort ökade placeringar. Några risker

på kort sikt föreligger dock inte i dagsläget, trots en kassalikviditet

som understiger 100%. Förklaringen till detta är att nära en

tredjedel av kommunens kortfristiga skulder utgörs av en semesterlöneskuld

som inte kommer att betalas ut under det närmaste året.

Sammanfattningsvis bedöms den finansiella betalningsberedskapen

på kort sikt vara god.

Per 2005-12-31 har kommunen 203 Mkr i likvida medel (190

Mkr). Under året har kommunens placeringar i genomsnitt uppgått

till 135 Mkr jämfört med 158 Mkr för 2004. Amorteringarna har

under året varit endast 0,1 Mkr. Dessa uppgick till 4 Mkr föregående

år. Investeringarna har under 2005 varit högre än under

2004, men de har ändå varit drygt 50 Mkr lägre än budgeterat.

Avkastningen på de likvida medlen har varit lägre under 2005 i och

med det ränteläge som har varit på marknaden. Den genomsnittliga

avkastningen kommunen har haft på sina placeringar under året

uppgår till 1,84% (2,38%), vilket kan jämföras med den genomsnittliga

koncernkontoräntan på 1,59% under 2005.

Även kommunkoncernens kassalikviditet har ökat under 2005,

från 77% till 90%. Där får naturligtvis kommunens förbättring

genomslag.

Långfristiga skulder

Med långfristiga skulder avses skulder med löptid över ett år.

Kommunens långfristiga upplåning, d v s exklusive kortfristig del,

uppgår vid årets slut till 230 Mkr. Detta innebär att av kommunens

totala tillgångar är endast 10% finansierade genom externt lånade

medel. Under året har kommunen amorterat 0,1 Mkr av den totala

lånestocken. Totalt under denna femårsperiod har kommunen minskat

sin lånestock med 20%. Den största amorteringen gjordes under 2002

kommunen amorterade 43 Mkr. Ingen nyupplåning har skett under

den senaste femårsperioden.

Den genomsnittliga låneräntan 2005 för kommunen uppgår till

3,82% (4,52%). Denna minskning förklaras av den räntesänkning

som har skett på marknaden under året.

11

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Kommunkoncernens långfristiga skulder uppgår vid årsskiftet till

1 700 Mkr. De totala låneskulderna är 1 690 Mkr (1 562 Mkr) per

2005-12-31, där allt utom 7 Mkr utgör långfristig upplåning. Under

året har Övik Energi utökat sin lånestock med 130 Mkr.

Riskhantering

Kommunkoncernen har samordnat sin finansiella verksamhet,

vilken regleras i en finanspolicy som prövas och fastställs av

kommunfullmäktige.

Finansverksamheten är utsatt för olika risker bl a ränterisk

och likviditetsrisk. Likviditetsrisken, d v s risken att lån inte ges

vid behov, bedöms för närvarande som liten. Den ekonomiska

utvecklingen kan dock påverka kreditvillkoren. När det gäller

ränterisken, d v s risken för negativ påverkan på resultatet till

följd av förändringar i marknadsräntorna, så är läget för koncernen

god. Genom att sprida lånen över tiden blir effekterna av en

räntehöjning på kort sikt relativt begränsade. Därför har det i

finanspolicyn reglerats att den genomsnittliga räntebindningstiden

ska ligga mellan 2-3 år. För kommunen uppgår den till 1 år

och 6 månader vid årets slut.

Med anledning av det låga ränteläget under några år har lån

med rörlig ränta ökat. För att minska ränterisken har det även

reglerats i finanspolicyn att högst 30% av den totala lånestocken

får ligga helt rörligt och högst 45% får förfalla inom

en rullande 12-månaders period. Per 2005-12-31 ligger 39% av

kommunens totala lånestock helt rörligt och 59% förfaller inom

12 månader.

För att minimera ränterisken ytterligare används även olika

derivatinstrument. Vid årsskiftet är 61% av lånen inom kommunen

försäkrade med derivatinstrument. Enligt den fastställda

finanspolicyn får derivatinstrument endast användas till att

minimera ränterisken. Någon spekulation tillåts inte.

För ett flertal av ovanstående delar uppfyller kommunen inte

den av kommunfullmäktige fastställda finanspolicyn. Detta har

under året löpande rapporterats till kommunstyrelsen, som har

ansvaret för den finansiella verksamheten. Med hänsyn tagen till

rådande bedömningar om ränteutvecklingen godkände kommunstyrelsen

i oktober 2005 att återställande av nivån, avseende

rörlig del av lånevolymen till högst 30% och en genomsnittlig

räntebindningstid mellan 2-3 år får ske i samband med att en

ränteswap per 2006-05-24 förfaller.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Pensionsåtaganden

Ett stort åtagande som kommunen har är de pensioner som

har intjänats och som senare ska betalas ut. Det totala åtagandet

består av tre delar; ansvarsförbindelse, kortfristig skuld

och avsättning. Pensionsåtagandet består till största delen av

ansvarsförbindelse, d v s de pensioner som intjänats t o m 1997-

12-31, vilka ligger utanför balansräkningen. Läggs dessa in i

balansräkningen som en avsättning sjunker kommunens soliditet

kraftigt, se avsnittet Soliditet. Det som ligger som kortfristig

skuld är den individuella delen som ska betalas ut till olika

försäkringsbolag, d v s den del av årets intjänade pension som

den anställde själv får placera. Eftersom kommunen har beslutat

att utbetala maximal individuell del till arbetstagarna, innebär

det att större delen av den avsättning som uppstått sedan 1998

har omvandlats till kortfristig skuld och sedan betalats ut. Den

avsättning som kvarstår i balansräkningen avser främst pensionsskuld

för personer som tjänar mer än 7,5 basbelopp.

Vid utgången av 2005 uppgår kommunens totala pensionsåtaganden

till 1 234,5 Mkr, vilket är en ökning med 18,7 Mkr

jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av ränte-

TOTALA PENSIONSÅTAGANDEN

12

och basbeloppsuppräkningar avseende ansvarsförbindelserna samt

avsättningen för årets intjänade pensioner. Av de totala åtagandena

per 2005-12-31 utgör ansvarsförbindelsen 1 125,7 Mkr

(1 115,4 Mkr) och avsättningen 47,3 Mkr (39,0 Mkr) inklusive

löneskatt. Individuella delen utgör 61,5 Mkr inkl löneskatt.

Under 2000 tog kommunfullmäktige beslutet att återlåna alla

pensionsmedel tills kommunen har amorterat alla sina låneskulder.

Borgensåtaganden

Kommunens samlade borgensåtaganden uppgår vid utgången av

2005 till 1 575 Mkr, vilket är högre än riket i genomsnitt. Under

2005 har kommunens borgensåtaganden ökat med 126 Mkr.

Ökningen avser ytterligare borgensåtaganden till Övik Energi.

Under den senaste femårsperioden har borgen till de kommunala

bolagen ökat med nära 500 Mkr, vilket ger en bild av bolagens

investeringsverksamhet under denna period. Av de totala borgensåtagandena

vid årsskiftet avser 1 484 Mkr åtaganden mot kommunens

egna bolag. I huvudsak gäller det borgen för Övikshem, Övik

Energi och Tjänstecentrum med 639 Mkr, 520 Mkr respektive

312 Mkr. Övriga borgensåtaganden avser bland annat borgen för

egna hem, en bostadsrättsförening samt till Folkets Hus-föreningar.

I not 27 specificeras ytterligare vilka olika borgensåtaganden

kommunen har vid årsskiftet.

Under året har inget infriande av borgen skett, medan denna

summa för föregående år uppgick till 0,1 Mkr. En genomgång av

borgensåtagandena är gjord per balansdagen och vid årsskiftet är

0,1 Mkr reserverade för att möta befarade infrianden.

Budget- och prognosföljsamhet

Ett sätt att studera kontroll är att mäta budget- och prognosföljsamhet.

Resultatet har vid olika tillfällen under året hela tiden varit

positivt, vilket framgår av diagrammet. Efter det att budgeten


BUDGET- OCH PROGNOSJÄMFÖRELSE

antogs har helårsprognoser (månads- och tertialuppföljningar)

genomförts.

Årets resultat, 58,0 Mkr, är 24,6 Mkr bättre än vad som förutspåddes

när budgeten fastställdes och motsvarar 1,2% av skatteintäkter

och statsbidrag. Avvikelsen är till största delen hänförlig

till nämndernas resultat som sammantaget blev 1,1% bättre än

budgeterat.

Prognoserna har under året varit mer stabila än föregående år.

Utfallet blev 5,1 Mkr sämre än prognosen i tertialuppföljning,

september, vilket motsvarar en avvikelse med 0,2% av skatteintäkter

och statsbidrag. De nämnder som i procent har störst

förbättring jämfört med den prognosen är plan- och miljönämnden

och humanistiska nämnden. Störst försämring i procent

har kultur- och fritidsnämnden, nämnden för teknik och service

samt barn- och utbildningsnämnden. I miljoner kronor redovisar

omsorgsnämnden störst positiv avvikelse jämfört med prognosen

och barn- och utbildningsnämnden den största negativa avvikelsen.

Känslighetsanalys

En känslighetsanalys visar hur olika händelser påverkar kommunens

ekonomi. Vissa av händelserna kan påverkas av den

enskilda kommunen (t ex skattesats och avgifter), andra inte

(t ex rikets skattekraft). I bilden redovisas effekterna av ett

antal händelser, som till exempel att en förändring av lönerna

med 1% motsvarar 50 stycken helårsanställda eller att skattesatsen

förändras med 20 öre. För att neutralisera en befolkningsminskning

med 1% behövs kostnadsminskningar/intäktsökningar

KÄNSLIGHETSANALYS

,,

Resultatet i förhållande till skatteintäkter och

statsbidrag förändras med 1%

Skattesatsen förändras med 1 krona på varje

+/-21 Mkr

beskattningsbar hundralapp

Befolkningsförändring med 1%, ca 550 invånare

+/-82 Mkr

(skatteintäkts-statsbidraseff.) +/-21 Mkr

Skattekraften i riket förändras med 1%

Förändrat statsbidrag till kommunerna med

+/-19 Mkr

1 miljard kronor +/-6 Mkr

Nettokostnadsförändring med 1% +/-21 Mkr

Kommunanställdas löner förändras med 1% +/-18 Mkr

Ökning/minskning av 50 st anställda +/-18 Mkr

13

i verksamheten med ungefär 1%. Ytterligare tillskott med 3 Mdkr

till samtliga kommuner innebär ökade intäkter för Örnsköldsviks

kommun med ca 18 Mkr som räcker till att anställa 50 stycken

helårsanställda. En resultatförändring med 1% motsvarar en förändring

av skattesatsen med 25 öre.

God ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna

överstiger kostnaderna. När det gäller avstämning mot lagens

krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra

utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster inte

ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs.

Däremot ska realisationsförluster inräknas i kostnaderna. Om

synnerliga skäl föreligger kan det finnas en möjlighet att inte

reglera ett negativt resultat. Beräkningarna nedan visar att

kommunens resultat för 2005 efter justeringar för årets realisationsvinster

uppnår lagens balanskrav. Inför 2005 återstod 32

Mkr av 2003 års underskott att återställa, och detta inarbetades

i Budget 2005. Ett justerat resultat +34,9 innebär att återställandet

klaras av. Enligt lagen ska det negativa resultatet regleras

och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen

återställas under de närmast följande två åren. I förändringen

av kommunallagen som trätt i kraft från 2004-12-01 är detta

numera förlängt till tre år.

,,

AVSTÄMNING AV BALANSKRAVET

2005 2004 2003

Årets resultat enligt resultaträkningen +58,0 +4,9 -29,3

Samtliga realisationsvinster -23,1 -3,4 -4,1

Justerat resultat +34,9 +1,5 -33,4

Ytterligare en förändring i kommunallagen enligt ovan är att mål

och riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska budgeteras och

utvärderas. Med mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning

menas både verksamhets- och finansiella mål.

Beträffande mål för verksamheten gäller att det ska finnas ett

klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och

effekter och att målen ska vara tydliga och mätbara. I förvaltningsberättelsen

måste en utvärdering göras om verksamheten

bedrivs så att de mål kommunfullmäktige beslutat om har uppfyllts.

Budget 2005 för Örnsköldsviks kommun antogs av kommunfullmäktige

innan lagändringen trätt i kraft 1 december 2004

och därmed gäller inte den nya lagstiftningen om god ekonomisk

hushållning avseende 2005. Från och med Budget 2006 kommer

lagen att gälla, men då verksamhetsmål i enlighet med god ekonomisk

hushållning ej antagits av kommunfullmäktige i budget

2006 kommer kommunen ej att uppfylla lagen i detta avseende.

Det är en stor utmaning för alla kommuner att arbeta fram

verksamhetsmål som svarar mot ovan nämnda krav. Det finns

inga färdiga lösningar och även revisorer och Sveriges Kommuner

och Landsting har svårt att ge någon praktisk vägledning i arbetet.

Arbetet med verksamhetsmål får ses som en process som får

utvecklas successivt. Under andra halvåret 2005 har arbete kring

verksamhetsstyrning startats tillsammans med nämnderna för att

strukturera mål och verksamhetsmått utifrån olika perspektiv.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Målsättningen är att kommunfullmäktige i budget 2007, till att

börja med, ska anta en handfull verksamhetsmål.

Vad gäller finansiella mål har kommunen redan ett väl fungerande

arbetssätt som har funnits med under de två senaste

mandatperioderna.

Finansiella mål – uppföljning

För att tydliggöra vad som menas med en god ekonomisk

hushållning fastställde kommunfullmäktige i samband med

2003 års budget följande finansiella mål för mandatperioden

2003--2006:

Kommunen

1. Resultatet före extraordinära poster bör uppgå till +1% - +2%

av skatteintäkter och statsbidrag. För 2005 innebär det ett

positivt resultat mellan +20,8 - +41,6 Mkr.

Kommentar Målet uppnås 2005. Resultatet +58,0 Mkr innebär

+2,8% av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet innebär

också att balanskravet nås. 32 Mkr skulle återställas senast

2005, vilket infrias då resultatet exklusive realisationsvinster

uppgår till 34,9 Mkr.

RESULTAT I % AV SKATTER/STATSBIDRAG (1 -2%)

2. Investeringar i kommunen som inte avser affärsmässig verksamhet

bör under mandatperioden 2003-2006 inte överstiga 400

Mkr (d v s i genomsnitt inte överstiga 100 Mkr per år).

Kommentar Målet uppnås utifrån riktpunkten på 100 Mkr/år. Av

totalt 120,2 Mkr i investeringar 2005 avser 100,3 Mkr skattefinansierad

verksamhet, d v s i paritet med riktpunkten för 2005.

För att nå målet under hela mandatperioden får 2006 års investeringar

i skattefinansierad verksamhet inte överstiga 183,6 Mkr.

SKATTEFINANSIERADE INVESTERINGAR

ej över 100 Mkr/år

3. Låneskulden ska fortsätta att minska.

Kommentar Målet uppnås 2005. Amorteringarna uppgår till 0,1

Mkr under 2005 och ingen nyupplåning har skett under året.

14

LÅNESKULDEN SKA FORTSÄTTA MINSKA

4. Kommunens soliditet får inte bli lägre än 60%.

Kommentar Målet uppnås 2005. Soliditeten 2005-12-31 uppgår

till 67,6%.

KOMMUNENS SOLIDITET I % (>60%)

Koncernen

5. Kommunkoncernens soliditet får inte bli lägre än 40%.

Kommentar Målet uppnås 2005. Soliditeten 2005-12-31 uppgår

till 41,1%.

KOMMUNKONCERNENS SOLIDITET I % (>40%)

Framtiden – Hot och möjligheter

Utifrån RK-modellens fyra perspektiv, resultat, kapacitet, risk

och kontroll, kan följande hot och möjligheter inför framtiden

skönjas för kommunen.

Resultat

Resultatet för Örnsköldsviks kommunkoncern, +50,4 Mkr, är

väsentligt bättre än föregående år. De kommunala bolagen,

Rodretkoncernen, redovisar ett resultat på +36,8 Mkr jämfört

med +1,9 Mkr 2004. Kommunens resultat uppgick till +58,0 Mkr


och efter justeringar för realisationsvinster till +34,9 Mkr. Inför

2005 krävdes ett resultat på minst +32,0 Mkr exklusive realisationsvinster

för att uppfylla det legala kravet på att återställa

underskottet från 2003. Årets resultat innebär ett överskott mot

balanskravet med 2,9 Mkr.

Under 2005 har nettokostnaderna ökat med 2,2% medan

skatteintäkter och generella statsbidrag ökat med 4,4%. Det är

viktigt att intäkterna har ökat mer än nettokostnaden därför

att det på kort sikt är enda sättet att nå resultatnivåer som

uppfyller kommunens ekonomiska målsättning. Möjligheterna

att påverka intäkter i form av avgifter och statsbidrag begränsas

exempelvis av maxtaxor inom barn- och äldreomsorg.

Befolkningsminskning och utvecklingen av skatteunderlaget är

faktorer som kommunen inte kan påverka nämnvärt i det korta

perspektivet. 2005 kännetecknas av en fortsatt stark BNPutveckling

i svensk ekonomi. Arbetsmarknadsläget som är av

avgörande betydelse för skatteunderlaget har inte utvecklats

lika gynnsamt. Läget bedöms, tack vare den goda tillväxten och

aviserade arbetsmarknadsåtgärder, komma att förbättras under

2006. Förutsatt att detta uppfylls ser de närmaste åren bra ut

för kommunens ekonomi. Då finns det goda utsikter att klara

ett resultat i nivå med kommunfullmäktiges målsättning om att

resultatet ska uppgå till +1% - +2% av skatteintäkter och generella

statsbidrag, vilket också ligger i nivå med kraven enligt god

ekonomisk hushållning.

Personalkostnaderna utgör en stor del av kommunens kostnader.

En effekt av de stora pensionsavgångar som kommer

att ske under åren framöver är att det uppstår ett omfattande

rekryteringsbehov. Då åldersstrukturen ser tämligen lika ut hos

flera av de större arbetsgivarna, kommer konkurrensen om den

framtida arbetskraften att vara stor. För att lyckas med rekryteringarna

är det därför viktigt att Örnsköldsviks kommun arbetar

för att betraktas som en attraktiv arbetsgivare. Då lönenivån

är en väsentlig del av attraktionskraften, kommer det att bli en

stor utmaning att klara det arbetet utan att spräcka de ekonomiska

ramar som gör det möjligt att klara en ekonomi i balans.

Det är därför viktigt att lönekostnadsutvecklingen i kommunen

inte överstiger utvecklingen inom andra avtalsområden. För att

minska riskerna för detta pågår för närvarande ett antal projekt

med syfte att effektivisera administrativa rutiner, vilket innebär

15

att arbetsuppgifterna i framtiden ska kunna utföras med färre

antal anställda.

Sjukfrånvaron hos kommunens anställda har minskat under

2005. Jämfört med 2004 har sjukskrivningarna minskat från

10,3% till 8,9% av ordinarie arbetstid. Delvis beror det på att

insatser som sattes in genom projektet Steget före börjar ge

resultat. Från 2005 gäller nya regler för arbetsgivarens ansvar

i sjukförsäkringssystemet. Det innebär att för alla arbetstagare

som är heltidssjukskrivna ska 15% av sjukpenningkostnaderna

betalas av kommunen fr o m dag 15. I gengäld sänktes arbetsgivaravgiften

med 0,24% och kostnadsansvaret för den tredje

sjuklöneveckan togs över av Försäkringskassan. För 2005 har

detta inneburit en kostnadsminskning för Örnsköldsviks kommun

med omkring 0,3 Mkr. Det har också i enlighet med intentionerna

i regelförändringen inneburit att ökade ansträngningar

lagts ned på att få sjukskrivna tillbaka i arbete, vilket resulterat

i att ett ökat antal heltidssjukskrivna kunnat återkomma i arbete

på hel- eller deltid. En uppföljande kartläggning av arbetsmiljö

och livsstil hos kommunens anställda med arbetsnamnet Nästa

Steg startade under året och kommer att fortsätta under 2006.

Med tanke på de pensionsavgångar som kommunen står inför,

är det viktigt att lyckas med arbetet att få tillbaka sjukskrivna

i tjänst. Målet med projektet Steget före, som var att sjukfrånvaron

skulle sänkas med 9 dagar i snitt per tillsvidareanställd

medarbetare i kommunen senast 2006, ser ut att kunna uppnås.

Ett bra ledarskap är viktigt för att skapa en god arbetsmiljö som

bidrar till ökad trivsel och motverkar att medarbetare blir sjuka.

Därför har Örnsköldsviks kommun startat en omfattande utbildningsinsats,

Hälsofrämjande ledarskap, för samtliga chefer.

Liksom tidigare har Örnsköldsviks kommun högre verksamhetskostnader

än genomsnittet för rikets kommuner. Det kan

bero både på större kommunala behov till följd av kommunens

jämförelsevis stora glesbygd och på en större andel äldre innevånare

än riket eller på att kommunen har en högre ambitions-

/servicenivå än många andra kommuner. Detta ger potentiella

besparingsmöjligheter i samband med omstrukturering och/eller

omvärdering av ambitionsnivån. Den positiva utvecklingen av

kostnadsläget till följd av förändringar inom äldreboendet är ett

exempel på effekter av omstruktureringsåtgärder.

För att undvika höjd skattesats är det nödvändigt att hålla

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

nere verksamhetskostnaderna. Skattesatsen för den kommunala

verksamheten under 2005 var oförändrad och uppgick till

21,79% av de beskattningsbara inkomsterna. Örnsköldsvik har

den lägsta skattesatsen (kommun + landsting) av kommunerna

inom Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län. En skattekrona

motsvarar 2005 cirka 82 Mkr. Ambitionen att klara den

kommunala verksamheten utan att tvingas till höjda skatter gör

att Örnsköldsviks kommun medvetet och konsekvent arbetat med

att ha kontroll över kostnadsutvecklingen. Därmed har man skaffat

sig goda förutsättningar för att lyckas med att utveckla den

kommunala servicen på ett bra sätt och samtidigt behålla en

stabil ekonomi.

Befolkningsutvecklingen i den egna kommunen samt inkomstutvecklingen

i riket är de viktigaste faktorerna för att skatteintäkter

och statsbidrag ska utvecklas tillfredsställande. Under en

lång följd av år har Örnsköldsviks kommun haft en stor befolkningsminskning.

Perioden 1996–2005 minskade befolkningen

med nära 2 800 personer. Befolkningsminskningen har dock

avtagit de senaste åren. Från och med 2003 har ett trendbrott

skett, genom att Örnsköldsvik haft en positiv nettoinflyttning,

d v s att det var flera personer som flyttade till än som flyttade

ut från kommunen. Fortfarande är det dock flera som avlider

än som föds. Därför minskar befolkningen totalt i kommunen.

Minskningen för 2005 var endast 2 personer, och med den

positiva nettoinflyttningen som grund finns goda utsikter för

att befolkningssiffrorna totalt ska vändas till positiva tal redan

från 2006. Ett verktyg för att skapa tillväxt och öka kommunens

attraktionskraft är visionsarbetet, Världsklass 2015, vilket har

påbörjats under 2005. En viktig uppgift inom ramen för detta är

att få till stånd ett närmare samarbete med Umeå för att skapa

en konkurrenskraftig arbetsmarknadsregion.

Kapacitet, risk och kontroll

Örnsköldsviks kommun har en mycket god soliditet. Detta innebär

att det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet är tillfredställande

och ger kommunen möjligheter att hantera svängningar i

resultatet. Det ger också ökad handlingsfrihet i lägen då kommunen

ser möjligheter till utvecklingssatsningar. En av de främsta

förklaringarna till den goda soliditeten är kommunens låga skuldsättning.

Om hänsyn tas till samtliga pensionsförpliktelser, d v s även

de pensionsåtaganden som ligger utanför kommunens balansräkning,

sjunker soliditeten kraftigt, men ligger på samma nivå som

genomsnittet för Sveriges kommuner. Ur ett riskperspektiv är det

viktigt att beakta dessa åtaganden, eftersom några medel inte

finns fonderade för att möta de utgifter som kommer att uppstå

när skulderna ska regleras. Detta innebär att åtagandet sannolikt

måste finansieras genom ökad upplåning och därmed högre räntekostnader.

Med hänsyn tagen till dagens låga skuldnivå bedöms

dock kommunen ha finansiell kapacitet för att hantera sina pensionsutfästelser.

Örnsköldsviks kommun är sedan hösten 2005 medlem i

Kommuninvest. Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar,

f n 171 kommuner och 6 landsting, har tecknat en solidarisk

borgen för de förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB åtar

sig. Genom ett regressavtal mellan borgensmännen begränsas

ansvaret för varje medlem till maximalt det belopp man lånat upp

16

via Kommuninvest. Då Kommuninvest har väl avvägda likviditetsreserver

i form av placeringar och lånelöften, bedöms risken för

att borgenskrav ska komma att utkrävas som ytterst liten. Motivet

för kommunen inkl de kommunala bolagen att vara medlem i

Kommuninvest är att genom samordning av medlemmarnas upplåningsvolymer

kan Kommuninvest erbjuda lånevillkor som kommunen

enskilt knappast kan nå. Dessutom får kommunen tillgång

till finansiell kompetens som är svår att bygga upp i den egna

organisationen.

Även den kortfristiga finansiella betalningsberedskapen i kommunen

bedöms som tillfredsställande, trots en kassalikviditet som

understiger 100%. Detta beror på att nära en tredjedel av kommunens

kortfristiga skulder utgörs av en semesterlöneskuld, som

inte kommer att betalas ut under de närmaste åren. Kommunen

bedöms ha likviditetsmässigt utrymme för att betala den individuella

pensionspremien, 50 Mkr, som förfaller till betalning i slutet

av mars 2006.

Totalt har kommunen borgensåtaganden för 1,6 Mdr. Största

delen består av borgen till egna bolag och någon risk för dessa

anses i dagsläget inte förekomma. Örnsköldsviks kommuns

bostadsbolag, Övikshem, redovisar liksom föregående år ett positivt

resultat och upplever en ökande efterfrågan på hyreslägenheter

i kommunens centrala delar. Företaget har börjat undersöka

möjligheter till nyproduktion. Risken för att bolaget skulle komma

att belasta kommunens ekonomi på ett negativt sätt får betraktas

som mycket liten. Det är dock viktigt att kontinuerligt följa

befolkningsutvecklingen i kommunen och bedöma hur den påverkar

efterfrågan på bostäder. Det är dessutom viktigt att följa den

ekonomiska utvecklingen i bolagskoncernen med anledning av de

stora investeringar som planeras i främst energibolaget. När det

gäller borgen gentemot bostadsrättsföreningar är det begränsat

till ett åtagande och uppgår till 37 Mkr.

Budget- och prognosföljsamheten är betydelsefulla instrument

för att ge en riktig bild av kommunens ekonomiska utveckling.

Regelverket för redovisning av skatteintäkter, som bygger på

prognos och slutavräkning, innebär ryckighet i kommunernas

planeringsförutsättningar och försvårar prognosföljsamheten. Det

är därför viktigt att göra en så god bedömning som möjligt av

verksamhetens nettokostnad och där är nämndernas budgetar och

prognoser viktiga underlag. Den förändrade ekonomiska process

som infördes 2004 har inneburit större säkerhet i prognoserna,

men det finns behov av ytterligare förbättring. Under 2005 har

arbete med förbättrad verksamhetsstyrning startat. Syftet med

detta är främst att besluta om en modell för att följa upp de mål

för ekonomi och verksamhet som beslutas i budgetprocessen för

att säkerställa att kommunens verksamhet bedrivs, så att god ekonomisk

hushållning uppfylls.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att Örnsköldsviks kommun

har ett starkt ekonomiskt utgångsläge jämfört både med

genomsnittskommunen i riket och med övriga kommuner i länet.

Det innebär att kommunen har en tillfredställande beredskap när

det gäller att möta framtida verksamhetsbehov. För att skapa

utrymme för nödvändiga tillväxtsatsningar och kunna möta framtida

kostnader, samt utveckla kommunen i enlighet med de övergripande

målen, hög livskvalitet, starkt näringsliv och en attraktiv

kommun, är det viktigt att det av kommunfullmäktige beslutade

resultatmålet har fortsatt hög prioritet.


Resultaträkning

KOMMUNEN KONCERNEN

Löpande prisnivå, Mkr 2005 2004 2005 2004

Verksamhetens intäkter not 1 584,9 568,9 not 1 1 083,6 1 015,6

Verksamhetens kostnader not 2 -2 552,9 -2 490,4 not 2 -2 902,4 -2 803,6

Avskrivningar not 3 -87,3 -88,5 not 3 -156,7 -147,6

Verksamhetens nettokostnader -2 055,3 -2 010,1 -1 975,5 -1 935,6

Skatteintäkter not 4 1 753,6 1 684,7 1 753,6 1 684,7

Generella statsbidrag och utjämning not 5 327,3 309,2 327,3 309,2

Skatteintäkter och generella statsbidrag 2 080,9 1 993,9 2 080,9 1 993,9

Finansiella intäkter not 6 40,4 29,7 not 4 9,7 9,5

Finansiella kostnader not 7 -8,1 -8,7 not 5 -63,8 -60,6

Resultat före extraordinära poster 58,0 4,9 51,3 7,2

Extraordinära intäkter not 8 24,5 – – –

Extraordinära kostnader not 8 -24,5 – – –

Bokslutsdispositioner, skatter mm – – not 6 0,9 0,9

ÅRETS RESULTAT not 9 +58,0 +4,9 +50,4 +8,1

Varifrån kommer pengarna? Vart går pengarna?

17

EKONOMISK REDOVISNING


EKONOMISK REDOVISNING

Kassaflödesanalys

KOMMUNEN KONCERNEN

Löpande prisnivå, Mkr 2005 2004 2005 2004

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Verksamhetens intäkter 584,9 568,9 1 083,6 1 015,6

Verksamhetens kostnader -2 640,2 -2 578,9 -3 059,1 -2 951,1

Verksamhetens nettokostnad -2 055,3 -2 010,0 -1 975,5 -1 935,5

Avskrivningar 87,3 88,5 156,7 147,6

Skatteintäkter och generella statsbidrag 2 080,9 1 993,9 2 080,9 1 993,9

Finansiella intäkter 40,4 29,7 9,7 9,4

Finansiella kostnader -8,1 -8,7 -63,8 -60,5

Bokslutsdispositioner, skatter mm – – -0,9 0,9

Övriga ej likviditetspåverkande poster not 10 8,6 7,5 9,6 14,6

153,8 100,9 216,7 170,4

Ökning(-)/minskning(+) varulager 0,2 0,1 0,3 1,8

Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -63,4 -5,3 -54,2 8,0

Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 51,5 18,5 14,1 -12,4

-11,7 13,3 -39,9 -2,6

Kassaflöde från den löpande verksamheten 142,2 114,2 176,9 167,8

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investering i immateriella anläggningstillgångar – – -1,9 -4,6

Investering i materiella anläggningstillgångar not 11 -120,2 -105,9 -237,0 -203,6

Sålda materiella anläggningstillgångar not 12 16,5 1,1 15,8 2,7

Investering i dotterbolag

Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga

– – – -156,3

finansiella placeringar -19,8 18,9 -19,8 18,9

Kassaflöde från investeringsverksamheten -123,6 -85,9 -242,9 -342,9

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Ökning av långfristiga fordringar not 13 -39,0 -19,1 -102,4 -20,5

Minskning av långfristiga fordringar not 14 12,9 8,7 9,5 9,5

Ökning av långfristiga skulder not 15 0,1 4,0 130,0 199,0

Minskning av långfristiga skulder not 16 -0,1 -4,0 -0,1 -14,7

Övrig förändring inom koncernen – – 41,0 4,3

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -26,2 10,4 78,0 177,6

ÅRETS KASSAFLÖDE -7,6 17,9 12,0 2,5

Kassa och bank vid årets början 45,6 27,7 77,0 74,5

Kassa och bank vid årets slut not 23 38,0 45,6 89,0 77,0

Förändring av kassa och bank -7,6 17,9 12,0 2,5

18


Balansräkning

KOMMUNEN KONCERNEN

Löpande prisnivå, Mkr 2005-12-31 2004-12-31 2005-12-31 2004-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar – – 108,7 117,8

Materiella tillgångar

Mark, byggnader och tekniska

anläggningar not 17 1 489,8 1 466,4 not 7 3 215,9 3 121,8

Maskiner och inventarier not 18 81,9 89,1 not 8 125,6 142,9

Balansposter enl lag – – 8,9 10,4

Finansiella anläggningstillgångar not 19 328,7 302,5 147,4 54,5

Summa anläggningstillgångar 1 900,4 1 857,9 3 606,5 3 447,4

Omsättningstillgångar

Förråd och exploateringsfastigheter not 20 7,0 7,2 19,1 19,3

Fordringar not 21 280,6 217,2 257,4 203,2

Kortfristiga placeringar not 22 164,7 144,9 164,7 144,9

Kassa och bank not 23 38,0 45,6 89,0 77,0

Summa omsättningstillgångar 490,3 414,9 530,2 444,4

Summa tillgångar 2 390,7 2 272,8 4 136,7 3 891,8

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Eget kapital 1 558,3 1 553,4 1 613,4 1 600,9

Justering eget kapital, nya redovisningsprinciper – – -4,3 -

Förändring inom koncernen – – 41,0 4,3

Årets resultat 58,0 4,9 50,4 8,1

Summa eget kapital 1 616,3 1 558,3 1 700,5 1 613,4

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och

liknande förpliktelser not 24 38,1 31,4 not 9 159,7 147,6

Avsättning för särskild löneskatt (24,26%) 9,2 7,6 9,2 7,6

Summa avsättningar 47,3 39,0 168,9 155,2

Skulder

Långfristiga skulder not 25 230,0 230,0 not 10 1 699,8 1 569,9

Kortfristiga skulder not 26 497,0 445,5 not 11 567,4 553,3

Summa skulder 727,0 675,6 2 267,2 2 123,2

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 390,7 2 272,8 4 136,7 3 891,8

Ansvarsförbindelser not 27 2 700,5 2 564,8 1 214,1 1 210,7

Ställda panter – – 2,1 6,0

19

EKONOMISK REDOVISNING


EKONOMISK REDOVISNING

Nothänvisningar KOMMUNEN

Löpande prisnivå, Mkr 2005 2004

Not 1 Verksamhetens intäkter

Försäljningsmedel 47,3 49,5

Taxor och avgifter 215,8 209,7

Hyror och arrenden 64,7 70,4

Bidrag 210,1 209,0

Försäljning verksamhet och tillgångar 47,0 30,4

584,9 568,9

Not 2 Verksamhetens kostnader

Inköp av anläggning- o underhållsmaterial 18,0 20,1

Entreprenader och konsulttjänster 296,0 280,1

Löner inklusive arbetsgivaravgifter 1 672,5 1 634,5

Pensionskostnad inkl. löneskatt 114,9 115,2

varav: arbetstagare 55,1 55,2

pensionstagare 36,0 36,1

löneskatt 23,7 23,9

Övriga personalkostnader 25,4 29,1

Lokal- och markhyror 42,2 46,1

Hyra anläggningstillgångar 19,7 34,1

Bränsle, energi och vatten 76,4 66,9

Förbrukningsinventarier 106,6 100,0

Kontorsmaterial 15,4 12,5

Reparation och underhåll mask/inv. 6,3 7,4

Transporter och resor 7,7 8,1

Representation 0,6 0,6

Annonser och reklam 4,8 6,3

Bidrag och transfereringar 105,2 102,4

Övriga verksamhetskostnader 41,3 27,3

Not 3 Avskrivningar

För uppgift om tillämpade avskrivningstider

se avsnittet ”Redovisningsprinciper”

2 552,9 2 490,4

Avskrivningar byggnader och anläggningar 71,1 68,9

Avskrivningar maskiner och inventarier 16,2 19,6

87,3 88,5

Not 4 Skatteintäkter

Kommunalskatt 1 785,3 1 716,1

Slutavräkning -20,4 -23,6

varav: slutavräkning 2005 -18,7 –

slutavräkning 2004 -1,7 -16,3

slutavräkning 2003 – -7,3

Mellankommunal kostnadsutjämning -11,4 -13,3

Övriga skatteintäkter 0,1 5,5

1 753,6 1 684,7

Slutavräkning per invånare, kr

Slutavräkning 2005 -340 –

Slutavräkning 2004 -31 -296

Slutavräkning 2003 – -133

Not 5 Generella statsbidrag/utjämning

Inkomstutjämningsbidrag 313,2 73,4

Införandebidrag 4,3 21,8

Tillfälligt sysselsättningsstöd 34,1 25,1

Regleringsavgift (-)/-bidrag (+) -12,2 203,1

Kostnadsutjämningsavgift -12,1 -13,7

LSS-utjämning – -0,4

327,3 309,2

20

Löpande prisnivå, Mkr 2005 2004

Not 6 Finansiella intäkter

Ränta på utlämnade lån/placerade medel 15,7 19,9

Utdelning från Rodretkoncernen 16,4 –

Ränteintäkter på kundfordringar 0,3 0,3

Räntebidrag 1,9 2,1

Övriga finansiella intäkter 6,2 7,5

40,4 29,7

Not 7 Finansiella kostnader

Räntekostnader 9,3 10,6

Ränta på pensionsskuld 1,3 1,5

Mellankommunal skatteväxling -2,8 -3,7

Bankkostnader 0,3 0,4

8,1 8,7

Not 8 Extraordinära intäkter/kostnader

Utdelning från Rodretkoncernen 24,5 –

Gatubelysning avseende 2001–2004 -24,5 –

0,0 0,0

Not 9 Jämförelsestörande poster

Retroaktiv momskompensation 99–05 7,4 –

Återbet moms avseende parkeringsavg 98–03 – 3,7

Summan har påverkat resultatet positivt 7,4 3,7

Not 10 Övriga ej likviditetspåverkade poster

Årets avsättning, pensionsskuld inkl ränta 6,7 5,7

Årets avsättning, särskild löneskatt 1,6 1,4

Omklassificering från exploateringsfastigh -0,5 –

Nedskrivning materiella anläggningstillgångar 0,7 0,5

8,6 7,5

Not 11 Investering i materiella

anläggningstillgångar

Investeringar, brutto 132,8 111,0

Investeringsbidrag -12,6 -5,2

120,2 105,9

Not 12 Sålda materiella anläggningstillgångar

Försäljningar 37,7 3,8

Reaförlust 1,5 0,5

Reavinst -22,8 -3,3

16,5 1,1

Not 13 Ökning av långfristiga fordringar

Intecknings- och reverslån 39,0 19,0

Omfört från kortfristiga fordringar – 0,1

39,0 19,1

Not 14 Minskning av långfristiga fordringar

Amortering 12,8 8,7

Avyttring 0,3 0,1

Reavinst -0,2 -0,1

Reaförlust 0,1 –

12,9 8,7

Not 15 Ökning av långfristiga skulder

Omfört från kortfristiga skulder 0,1 4,0

0,1 4,0

Not 16 Minskning av långfristiga skulder

Amortering av skuld 0,1 4,0

0,1 4,0


Löpande prisnivå, Mkr 2005-12-31 2004-12-31 Löpande prisnivå, Mkr 2005-12-31 2004-12-31

Not 17 Mark, byggnader och tekniska

anläggningar

Markreserv

Skogar 0,9 0,9

Övriga markreserver 19,6 15,4

Reglerings- och saneringsfastigheter 16,6 17,0

Verksamhetsfastigheter

37,2 33,3

Utbildningsfastigheter 537,0 551,0

Äldreomsorgsfastigheter 365,5 336,0

Övriga förvaltningsfastigheter 51,7 56,1

Fastigheter för affärsverksamhet

954,2 943,0

Anläggn. för hamnar, kommunikationer 27,1 24,3

VA-anläggningar 103,2 101,7

Renhållningsanläggningar 21,9 19,7

Publika fastigheter

152,3 145,7

Idrotts- och fritidsanläggningar 106,2 83,2

Gator, vägar, broar och parker 137,1 139,4

Fastigheter för annan verksamhet

243,3 222,6

Bostads- och affärsfastigheter 18,5 20,9

Industrifastigheter 28,6 30,9

47,1 51,8

Pågående investeringar 55,7 69,9

1 489,8 1 466,4

Not 18 Maskiner och inventarier

Maskiner 12,7 13,6

Inventarier inklusive möbler 40,6 46,6

Transportmedel 12,6 13,0

Konstverk och samlingar 15,9 15,9

81,9 89,1

Not 19 Finansiella anläggningstillgångar

Aktier, andelar, bostadsrätter

Aktier

Aktier i kommunkoncernen Rodret 50,0 50,0

Aktier i Västernorrlandslänstrafik AB mfl 1,7 1,7

Andelar i Kommuninvest 2,6 –

Bostadsrätter 0,4 0,5

Långfristiga fordringar

54,7 52,2

Intecknings- och reverslån 51,0 20,2

Långfr. fordringar hos koncernbolag 202,4 207,7

Övriga långfristiga fordringar 20,6 22,4

274,0 250,3

328,7 302,5

Not 20 Förråd och exploateringsfastigheter

Förråd, kontorsmaterial 0,2 0,1

Förråd, anläggningsmaterial 1,6 1,5

Omvärdering av förråd – -0,2

Exploateringsfastigheter 5,2 5,8

21

7,0 7,2

Not 21 Fordringar

Kundfordringar 170,3 139,7

Diverse kortfristiga fordringar 9,3 9,4

Statsbidragsfordringar 33,2 24,7

Övriga interimsfordringar 67,8 43,4

280,6 217,2

Not 22 Kortfristiga placeringar

Placeringar 164,7 144,9

164,7 144,9

Not 23 Kassa och bank

Kassa 0,3 0,3

Postgiro 3,5 12,9

Bank 34,2 32,4

38,0 45,6

Not 24 Avsättningar för pensioner och

liknande förpliktelser

Avsättning för pensionsförmåner

intjänade fr o m 1998 exkl SÅPGP 31,9 24,4

intjänade fr o m 1998 SÅPGP 6,2 6,9

38,1 31,4

Not 25 Långfristiga skulder

Lån i banker och kreditinstitut 230,0 230,0

230,0 230,0

Not 26 Kortfristiga skulder

Kortfristiga låneskulder – 0,1

Kortfristiga skulder till koncernföretag 27,5 3,1

Semesterlöneskuld 130,6 129,4

Leverantörsskulder 86,7 75,6

Moms och särskilda punktskatter 10,9 10,5

Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 69,2 65,7

Upplupen pensionskostnad individuell del 49,5 49,4

Upplupen löneskatt individuell del 12,0 12,0

Förutbetalda skatteintäkter 36,6 39,3

Övriga interimsskulder 50,9 44,6

Övriga kortfristiga skulder 23,3 15,9

497,0 445,5

Not 27 Ansvarsförbindelser

Borgensåtaganden:

Egna hem 22,7 28,0

Bostadsrättsföreningar 36,6 36,8

Öviks Buss (Pensionsåtagande) 12,5 12,4

Övik Energi (Pensionsåtagande och lån) 519,8 389,9

Övikshem (Pensionsåtagande och lån) 639,5 634,3

Tjänstecentrum (Lån) 312,3 315,2

Stiftelsen Gideågården (Lån) 2,5 2,5

Förskolor (Kooperativ) 2,3 2,5

Skolor (Friskolor) 1,6 1,7

Folkets Hus-föreningar (Parken, Gnistan) 25,0 26,0

Övriga borgensförbindelser 0,1 0,1

1 574,8 1 449,4

Pensionsåtaganden:

Visstidspensioner tjänstemän 7,1 7,9

Visstidspensioner förtroendevalda 7,6 8,1

Pensionsskuld 891,1 881,6

Särskild löneskatt 24,26% 219,8 217,8

1 125,7 1 115,4

2 700,5 2 564,8

EKONOMISK REDOVISNING


EKONOMISK REDOVISNING

Nothänvisningar KONCERNEN

Löpande prisnivå, Mkr 2005 2004

Not 1 Verksamhetens intäkter

Kommunen 584,9 568,9

Övikshem 194,0 188,8

Övik Energi 355,5 259,5

Örnsköldsviks Buss 57,1 65,8

Tjänstecentrum 52,4 52,8

Övriga 17,5 19,0

1 261,5 1 154,9

Avgår: interna poster -177,9 -139,3

1 083,6 1 015,6

Not 2 Verksamhetens kostnader

Kommunen 2 552,9 2 490,4

Övikshem 144,7 137,9

Övik Energi 253,5 212,7

Örnsköldsviks Buss 50,2 56,0

Tjänstecentrum 26,7 24,4

Övriga 15,6 17,0

3 043,7 2 938,4

Avgår: interna poster -141,3 -134,8

2 902,4 2 803,6

Not 3 Avskrivningar

För uppgift om tillämpade avskrivningstider

se avsnittet "Redovisningsprinciper".

Kommunen 87,3 88,5

Övikshem 16,8 17,0

Övik Energi 41,4 29,6

Örnsköldsviks Buss 6,0 7,3

Tjänstecentrum 10,1 9,9

Övriga 0,9 1,0

162,6 153,3

Avskrivningar på övervärden -5,9 -5,7

156,7 147,6

Not 4 Finansiella intäkter

Kommunen 40,4 29,7

Övikshem 0,9 0,9

Övik Energi 2,7 1,4

Rodret 45,5 0,2

Övriga 0,4 0,3

89,8 32,5

Avgår: interna poster -80,1 -23,1

9,7 9,5

Not 5 Finansiella kostnader

Kommunen 8,1 8,7

Övikshem 29,4 30,5

Övik Energi 25,1 17,8

Tjänstecentrum 12,7 16,0

Rodret 6,2 9,5

Övriga 0,8 1,2

82,3 83,6

Avgår: interna poster -18,4 -23,1

63,8 60,6

Not 6 Bokslutsdispositioner, skatter m m

Häri ingår bl a avsättningar till skatt,

underhållsfond och koncernbidrag

Rodret 1,8 2,6

Övikshem -2,0 -

Övik Energi -12,0 -0,7

Örnsköldsviks Buss -1,0 -0,6

Tjänstecentrum 11,9 -

Övriga -0,4 -0,8

-1,9 0,4

Avgår: interna poster 1,0 0,5

-0,9 0,9

22

2005-12-31 2004-12-31

Not 7 Mark, byggnader och

tekniska anläggningar

Kommunen 1 489,8 1 466,4

Övikshem 714,5 690,9

Övik Energi 631,5 574,7

Tjänstecentrum 385,8 391,5

Övriga 21,7 21,8

3 243,3 3 145,3

Övervärden på försålda tillgångar -27,4 -23,4

3 215,9 3 121,8

Not 8 Maskiner och inventarier

Kommunen 81,9 89,1

Övikshem 3,7 4,4

Övik Energi 1,8 1,3

Örnsköldsviks Buss 32,9 43,0

Tjänstecentrum 4,2 3,7

Övriga 1,2 1,3

125,6 142,9

Not 9 Avsättningar för pensioner och

liknande förpliktelser

Kommunen 38,1 31,4

Övikshem 13,9 5,9

Övik Energi 88,6 90,6

Örnsköldsviks Buss 12,5 12,4

153,1 140,3

Uppskjuten skatteskuld 6,6 7,3

159,7 147,6

Not 10 Långfristiga skulder

Kommunen 230,0 230,0

Övikshem 629,6 624,6

Övik Energi 624,4 496,4

Örnsköldsviks Buss 5,0 10,3

Tjänstecentrum 309,3 312,3

Rodret 105,0 105,0

Övriga 2,6 2,5

1 905,8 1 781,1

Avgår: interna poster -206,0 -211,2

1 699,8 1 569,9

Not 11 Kortfristiga skulder

Kommunen 497,0 445,5

Övikshem 70,5 55,9

Övik Energi 130,4 89,2

Örnsköldsviks Buss 12,2 13,1

Tjänstecentrum 21,7 16,0

Rodret 11,9 15,0

Övriga 5,2 6,1

749,1 640,8

Avgår: interna poster -181,7 -87,5

567,4 553,3


Redovisningsprinciper

Redovisningen är anpassad till bestämmelserna i lagen om kommunal redovisning, rekommendationer från

Sveriges Kommuner och Landsting samt Rådet för kommunal redovisning.

Tillgångar

Överordnad princip för värdering av tillgångar och skulder är försiktighetsprincipen

som innebär att skulder inte undervärderas och tillgångar inte

övervärderas.

Omsättningstillgångar värderas till det lägsta av anskaffnings- och verkligt

värde.

Förråd: Erforderligt inkuransavdrag är beaktat i samband med värderingen,

varför särskilt schablonmässigt inkuransavdrag ej kommer att göras fr.o.m

2005.

Exploateringsfastigheter: De exploateringsfastigheter som är avsedda att

avyttras inom en 3-årsperiod har klassificerats som omsättningstillgångar

medan de som inte är tänkta att avyttras har klassificerats som anläggningstillgångar.

Fordringar har efter individuell prövning upptagits till det belopp varmed

de beräknas inflyta.

Anläggningstillgångarna tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet

efter avdrag för planenliga avskrivningar som beräknas utifrån förväntad

ekonomisk livslängd. Eventuella investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet.

Finansiella anläggningstillgångar avskrivs inte. Inte heller mark

och konst.

Immateriella anläggningstillgångar: Rekommendation nr 12 från Rådet

för kommunal redovisning föreskriver att immateriella tillgångar såsom

utgifter för programvarulicenser, upphovsrättigheter, etc, ska tas upp i

balansräkningen. En definition av immateriella tillgångar innehåller bl a

kriteriet att de förväntas ge ekonomiska fördelar i framtiden. Vi har gjort

bedömningen att vi inte har några sådana och således redovisar vi inte

några immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen.

Leasing: Redovisning av leasingavtal ska göras enligt RKR:s rekommendation

nr 13. Kommunen ska klassificera och dokumentera sina leasingavtal

i operationella respektive finansiella. Vi har gjort bedömningen att vi

endast har operationella leasingavtal och således redovisar vi inte leasing

i tilläggsupplysningarna enligt RKR nr 13.

Skulder

Kommande års amortering av långfristig skuld redovisas som kortfristig

skuld. Även semesterlöneskulden redovisas som en kortfristig skuld.

Avskrivningar

Planenlig avskrivning baseras på ursprungligt anskaffningsvärde och sker

utifrån förväntad ekonomisk livslängd. I kommunen påbörjas avskrivningarna

tertialet efter anskaffning/färdigställande. Ej färdigställda investeringar

balanseras som pågående arbeten.

Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Byggnader och

anläggningar 20, 33 och 50 år. Maskiner, fordon och inventarier 5-20

år. Energianläggningar 10-30 år. VA-anläggningar 10, 20 och 33 år.

Balansposter enligt lag 10-33 år.

Periodisering

Periodisering av utgifter och inkomster hänförliga till räkenskapsåret har

gjorts enligt god redovisningssed. Vad gäller löneskulder för timanställda

har dessa ej periodiserats avseende december månad, p g a att beloppets

storlek inte är känd. Dessutom tillämpas samma hantering varje år, så att

resultatet belastas med 12 månaders kostnad.

Leverantörs- och kundfakturor efter balansdagen som är hänförliga till

räkenskapsåret har tagits upp som skuld respektive fordran.

23

Skatteintäkter

Skatteintäkten uppstår och redovisas det år då den skattepliktiga inkomsten

intjänas. Slutavräkningen prognosticeras när bokslutet upprättas för

inkomståret. Slutavräkningen och de preliminära skatteinbetalningarna

utgör således årets skatteintäkter. Slutavräkningen 2005 bygger på

Ekonomistyrningsverkets prognos.

Pensioner

Från och med 1998 redovisas pensionsåtaganden enligt kommunala redovisningslagens

blandade modell. Den innebär att pensionsförmåner som

intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och att pensionsförmåner

som intjänats fr o m 1998 ingår i verksamhetens kostnader och

redovisas som avsättning alternativt kortfristig skuld. Ränta på pensionslöften

intjänade fr o m 1998 redovisas under posten finansiella kostnader.

Extraordinära intäkter och kostnader

År 2001 överfördes ägaransvar samt ansvar för drift och underhåll av

gatu- och vägbelysningsanläggningarna i Örnsköldsviks kommun till det

helägda kommunala bolaget Övik Energi AB med sänkt avkastningskrav

från ägarna som motprestation. Skatteverket har prövat detta upplägg

och har under 2005 beslutat att drift och underhåll är en kostnad som

åvilar kommunen. I enlighet med detta beslut har Övik Energi fakturerat

kommunen för kostnaderna avseende åren 2001 till 2004. Kommunen har

i sin tur erhållit motsvarande belopp i utdelning från Rodretkoncernen.

Med hänvisning till matchningsprincipen har dessa poster betraktats som

extraordinära. I annat fall har obalans uppstått mellan verksamhetens

nettokostnad och finansiella intäkter. Beloppet är dessutom av betydande

storlek och avser 4 år bakåt i tiden. Från och med 2005 kommer

Övik Energi att fakturera kommunen för utförda tjänster. Detta har belastat

resultatet för 2005, men även där kompenseras resultateffekten med

motsvarande utdelning. Delen som avser 2005 bedöms dock inte vara av

extraordinär karaktär

Sammanställd redovisning

Den sammanställda redovisningen omfattar all kommunal verksamhet i

den mån kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande,

oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller företagsform.

Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden

med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att eget

kapital i det förvärvade företaget vid förvärvstidpunkten eliminerats. I

redovisningen ingår sålunda endast kapital som intjänats efter förvärvet.

Med proportionell konsolidering menas att i redovisningen ingår

endast så stor del av dotter-/intresseföretagets resultat- och balansräkning

som svarar mot kommunens ägarandel. Den sammanställda redovisningen

har baserats på upprättade koncernredovisningar för underkoncerner

i de fall sådana förekommer.

Minoritetens del av eget kapital har redovisats under övriga långfristiga

skulder.

De koncerninterna transaktionerna, d v s interna fordringar och skulder

samt köp och försäljning har eliminerats för att erhålla en för koncernen

rättvisande bild. Även kommunens borgensförbindelser gentemot

bolagens skulder har eliminerats.

Kommunen har dock svårt att leva upp till 2 kap 7§ som föreskriver en

fullständig dokumentation av redovisningssystemet. Här finns dock en plan

för fortsatt framtagande av en sådan dokumentation de närmsta åren.

EKONOMISK REDOVISNING


EKONOMISK REDOVISNING

Budgetjämförelse KOMMUNEN

Utfall Budget Utfall

Löpande prisnivå, Mkr 2004 2005 2005

Verksamhetens intäkter 568,9 562,4 584,9

Verksamhetens kostnader -2 490,4 -2 545,4 -2 552,9

Avskrivningar -88,5 -88,2 -87,3

Verksamhetens nettokostnad -2 010,1 -2 071,2 -2 055,3

Skatteintäkter 1 684,7 1 740,8 1 753,6

Generella statsbidrag och utjämning 309,2 339,3 327,3

Skatteintäkter och generella statsbidrag 1 993,9 2 080,2 2 080,9

Finansiella intäkter 29,7 33,8 40,4

Finansiella kostnader -8,7 -9,3 -8,1

Resultat före extraordinära poster 4,9 33,4 58,0

Extraordinära intäkter – – 24,5

Extraordinära kostnader – – -24,5

Årets resultat +4,9 +33,4 +58,0

Kommentarer till Budgetjämförelse

Årets resultat

Resultatet för 2005 uppgår till +58,0 Mkr, vilket ska jämföras med

+33,4 Mkr i budgeten. Det är 24,6 Mkr bättre än det budgeterade

resultatet, vilket i huvudsak förklaras av lägre nettokostnad än

förväntat.

Verksamhetens nettokostnad

Verksamhetens nettokostnad uppgår 2005 till -2 055,3 Mkr, vilket

är 15,9 Mkr bättre än budget. Nämnderna redovisar totalt ett

resultat på +16,1 Mkr, vilket är 22,0 Mkr bättre än vad som var

målsättningen i budgeten. Nämnderna har kompenserats med

effekterna av löneavtal 2005 som uppgick till knappt 2,8%.

Den största positiva avvikelsen, jämfört med vad som planerades

i budgeten, avser omsorgsnämnden samt humanistiska

nämnden. Omsorgsnämndens budgeterade resultat var +2,6 Mkr

och utfallet är +34,7 Mkr, vilket är 32,1 Mkr bättre än budget.

Humanistiska nämnden hade en budget med ett nollresultat, men

utfallet uppgick till +7,0 Mkr. Det innebär att humanistiska nämndens

totala underskott minskade från -22,8 Mkr till -15,8 Mkr.

Kommunstyrelsen är också en av de nämnder som redovisar ett

bättre nämndsresultat än budgeterat.

Den största negativa avvikelsen återfinns på barn- och utbildningsnämnden.

Barn- och utbildningsnämndens utfall är -19,6

Mkr mot budgeterade -4,4 Mkr, det vill säga en negativ budgetavvikelse

med 15,2 Mkr. Det innebär också att barn- och utbildningsnämnden

har negativa totala medel vid årets utgång, -11,0

Mkr. Kultur- och fritidsnämndens utfall uppgår till -1,9 Mkr, vilket

är 1,6 Mkr sämre än budgeterat. Det innebär att också kultur- och

fritidsnämnden har negativa totala medel vid årets slut, -0,5 Mkr.

Nämnden för teknik och service samt plan- och miljönämnden

24

är också nämnder med sämre nämndsresultat än budgeterat. Mer

kommentarer om nämndernas resultat framgår av förvaltningsberättelsen.

Nämnden för teknik och service har under året övertagit kostnader

avseende vägbelysning från Övik Energikoncernen med

8,2 Mkr. Kostnadsökningen har finansierats via utdelning från

Rodretkoncernen, vilket medfört att de finansiella intäkterna är

högre än budgeterat.

Skatteintäkter och generella statsbidrag

Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår 2005 till

2 080,9 Mkr, vilket är 0,7 Mkr bättre än budget.

Bland negativa avvikelser kan nämnas att inkomstutvecklingen

2004 och 2005 blivit svagare än vad som antogs

vid budgettillfället. Inkomsterna i riket ökade 2004 med

3,1%, vilket var 0,4% lägre inkomstutveckling än vad som

antogs i budgeten. Det resulterade i en negativ slutavräkning

för 2004 med ytterligare 1,7 Mkr som belastat 2005.

Inkomsterna för 2005 bedöms enligt ekonomistyrningsverket

öka med 3,1%, vilket är betydligt lägre än budgetantagandet

och medför en negativ budgetavvikelse för slutavräkningen

2005 med 18,7 Mkr.

Positivt sedan budgeten antogs var framför allt det ytterligare

tillskott från staten, i form av ökat tillfälligt sysselsättningsstöd,

som annonserades i budgetpropositionen. Effekten

av detta ytterligare tillskott, samt en mer positiv befolkningsutveckling

än förväntat, har inneburit att skatteintäkter

och statsbidrag totalt blivit något bättre än budget.


Verksamhetens nettokostnad

KOMMUNEN

Löpande prisnivå, Mkr Netto- Skatte- Nämnds- Totala medel Totala medel

Intäkter Kostnader kostnad medel resultat 2005-01-01 2005-12-31

Nämnd/styrelse

Plan- och miljönämnd 22,5 -44,6 -22,1 21,6 -0,4 +1,3 +0,9

Nämnd för teknik och service 610,9 -733,3 -122,4 119,3 -3,0 +23,1 +20,1

Humanistisk nämnd 53,7 -185,6 -132,0 139,0 +7,0 -22,8 -15,8

Kultur- och fritidsnämnd 27,6 -125,1 -97,5 95,6 -1,9 +1,4 -0,5

Kommunstyrelse 52,4 -176,1 -123,7 123,1 -0,6 +13,9 +13,2

Kommunledningskontor 45,1 -132,9 -87,8 86,0 -1,8 +9,2 +7,4

Räddningstjänst 7,3 -43,2 -35,9 37,2 +1,2 +4,7 +5,9

Revision 0,0 -1,4 -1,3 1,4 +0,1 +0,5 +0,6

Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 +0,1 +0,1

Barn- och utbildningsnämnd 145,3 -1 054,3 -909,0 889,4 -19,6 +8,7 -11,0

Omsorgsnämnd 159,5 -883,8 -724,3 759,0 +34,7 +7,9 +42,5

Summa nämnderna 1 071,8 -3 204,1 -2 132,3 2 148,4 +16,1 +34,1 +50,2

Procent av totala skattemedel 99,3% 100,0% 0,7% 1,6% 2,3%

Pensionskostnader, inkl löneskatt -114,9 -114,9

Avskrivningar -87,3 -87,3

Övrigt finansförvaltningen 7,4 -4,0 3,4

Avgår internposter:

Kalkylerade kapitalkostnader 200,0 200,0

Kalkylerad kompletteringspension 75,7 75,7

Övriga internposter -494,4 494,4 0,0

Fördelade skattemedel -2 148,4

Totalt 584,9 -2 640,2 -2 055,3 0,0

TOTALT NÄMNDERNA

NÄMNDSRESULTAT

Utfall Budget Utfall

Löpande prisnivå, Mkr 2004 2005 2005

Verksamhetens intäkter 1 046,1 905,3 1 071,8

Verksamhetens kostnader -3 204,7 -3 121,9 -3 204,1

därav personalkostnader -1 712,9 -1 733,6 -1 750,3

Verksamhetens nettokostnad -2 158,6 -2 216,7 -2 132,3

Skattemedel 2 183,2 2 210,8 2 148,4

Nämndsresultat +24,6 -5,9 +16,1

Nämndernas totala medel vid årets början +9,5 +34,1 +34,1

Nämndernas totala medel vid årets slut +34,1 +28,2 +50,2

25

EKONOMISK REDOVISNING


EKONOMISK REDOVISNING

Investeringsredovisning

KOMMUNEN

PROJEKT Utfall Förbrukat Prognos Budget Budget-

Löpande prisnivå, Mkr 2005 Totalt Totalt Totalt avvikelse

S3B-skolutredning/programarbete -0,1 0,1 1,5 1,5 0

Bjästaskolan, inkl projektering 40,1 42,4 104,8 104,8 0

Björkhem 8,9 45,9 48,1 50,6 2,5

Äldrecentra, inkl projektering 1,2 3,4 105,5 105,5 0

Gruppboenden LSS 0 0 4,0 4,0 0

Samordnad korttidsverksamhet 0,1 0,1 5,4 5,4 0

Projekt "Trygghetens Hus" ombyggn 0 0 0,5 0,5 0

Botniabanan, Resecentrum Övik N 0 0 13,2 13,2 0

Botniabanan, Resecentrum Husum 0,4 2,1 10,2 10,2 0

Botniabanan, Resecentrum Övik C 5,7 8,1 101,9 101,9 0

Botniabanan, godsbangård mm 0 0 5,9 5,9 0

Infrastruktur Arenan 0 0 19,0 19,0 0

S-vads pb 1:133 (Sanmina) 1,3 1,3 1,3 1,0 -0,4

Energireducering 6 st äldreboenden 0,7 0,7 0,7 1,7 0,9

Energireducering med statsbidrag 0,1 0,1 0,1 2,4 2,3

Energibesp åtgärder, fastigheter 11,1 11,1 11,1 10,0 -1,1

Anpassning av lokaler/utemiljö 3,6 3,6 3,6 6,9 3,3

Vägar (klumpansl div proj) 4,8 4,8 4,8 5,3 0,5

Köp Sund 2:112+A-sjö Näs 2:74 9,9 9,9 9,9 9,9 0

Förvärv Köpmanholmens industriomr mm 4,4 4,4 4,4 4,4 0

Övr teknisk nämnd, arbetsmask. mm 4,3 4,3 4,3 4,5 0,2

K/F - klumpanslag 1,1 1,1 1,1 1,5 0,4

KS/Rt - Lätta fordon 0 0 0 0,5 0,5

KS/Rt - Räddningstjänst div utr 0,4 0,4 0,4 0,7 0,3

BUN - klumpanslag inventarier 1,7 1,7 1,7 1,0 -0,7

Inventarier Björkhem 0,4 0,4 2,0 2,0 1,6

Omsorgsnämnd - klumpanslag 0,2 0,2 0,2 3,0 2,8

S:a skattefinansierad verksamhet 100,3

VA-anläggn (klumpansl div proj) 9,3 9,3 9,3 12,1 2,8

Renh.anordn (klumpansl div proj) 3,2 3,2 3,2 3,5 0,3

Utbyggnad Paradisbadet 4,6 27,3 29,4 26,4 -3,0

Inventarier Paradisbadet 2,8 2,8 2,8 2,8 0

Summa affärsmässig verksamhet 19,9

Totalt investeringar 120,2

Investeringsbudget 2005 176,9

Budgetavvikelse 2005 56,7

26

Investeringar

Investeringsbudgeten 2005 uppgick till 176,9

Mkr. De totala investeringarna uppgår 2005 till

120,2 Mkr, vilket understiger anslagna medel

med 56,7 Mkr. Detta beror framför allt på fördröjningar

av ett antal projekt, där de största

avvikelserna mot budget avser Äldrecentra samt

Infrastruktur Arenan.


Fem år i sammandrag

KOMMUNEN 2001 2002 2003 2004 2005

Kassalikviditet, % 99,3 88,0 94,5 91,5 97,2

Soliditet, % 69,9 71,0 69,3 68,6 67,6

Eget kapital 1 563,4 1 582,8 1 553,5 1 558,4 1 616,3

Eget kapital/invånare, kr 28 245 28 754 28 271 28 363 29 418

Långfristiga skulder, Mkr 243,6 234,6 230,1 230,0 230,0

Långfristiga skulder/invånare, kr 4 401 4 262 4 187 4 186 4 186

Skuldsättningsgrad, % 29,0 27,9 29,3 29,7 30,4

Resultat före extraordinära poster, Mkr 14,8 19,4 -29,3 4,9 58,0

Resultat före extraordinära poster i % av skatteintäkterna 0,8 1,0 -1,5 0,2 2,8

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, % 100,4 100,0 102,6 100,8 98,8

Nettoinvesteringar, Mkr 79,5 156,0 58,4 105,9 120,2

Skattesats, % 33,42 33,42 33,42 34,00 34,00

- varav kommunalskatt, % 21,79 21,79 21,79 21,79 21,79

Antal invånare 31/12 55 352 55 047 54 950 54 945 54 943

KONCERNEN 2001 2002 2003 2004 2005

Kassalikviditet, % 90,8 85,3 79,5 76,8 90,1

Soliditet, % 46,7 46,0 44,0 41,5 41,1

Eget kapital 1 595,3 1 626,2 1 601,0 1 613,5 1 700,5

Eget kapital/invånare, kr 28 821 29 542 29 133 29 366 30 950

Långfristiga skulder, Mkr 1 223,8 1 316,7 1 381,7 1 569,9 1 699,8

Långfristiga skulder/invånare, kr 22 109 23 920 25 144 28 572 30 938

Skuldsättningsgrad, % 50,8 51,5 53,5 54,5 54,8

Resultat före extraordinära poster, Mkr 31,4 32,5 -26,9 7,3 51,3

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, % 96,0 95,8 98,9 97,1 94,9

27

EKONOMISK REDOVISNING


KOMMUNÖVERGRIPANDE

Organisation

Avser verksamhetsåret 2005

KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kommunstyrelsen

Kommunledningskontoret

Räddningstjänsten

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsförvaltningen

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsförvaltningen

Plan- och miljönämnden

Plan- och miljökontoret

Omsorgsnämnden

Omsorgsförvaltningen

Humanistiska nämnden

Humanistiska förvaltningen

Nämnden för teknik o service

Tekniska kontoret

Överförmyndare

Kommunledningskontoret

Valnämnden

Kommunledningskontoret

Krisledningsnämnden

Kommunledningskontoret

Kommunala bolag/dotterbolag

Rodret i

Örnsköldsvik

AB

Tjänstecentrum i

Örnsköldsvik AB

Örnsköldsviksbuss AB

Oljeberget

i Örnsköldsvik AB

Övik Energi AB

Övik Energi Nät AB

Hörnett Energi AB

AB Övikshem

SAB Larmjour

ÖrnSAT AB

,,

Revisorer

Arbetsutskottet

Näringslivs- och

planeringsutskottet

Förhandlingsdelegationen

Stiftelser

Solberget

Gideågården

Gene Fornby

28

MANDATFÖRDELNING

KOMMUNFULLMÄKTIGE

,,

Kommunfullmäktige i Örnsköldsvik har

61 ledamöter.

Vid senaste valet 2002 fick församlingen

följande sammansättning:

Socialdemokraterna 34 mandat

Centerpartiet 9 mandat

Kristdemokraterna 7 mandat

Moderaterna 4 mandat

Folkpartiet 4 mandat

Vänsterpartiet 3 mandat

Miljöpartiet 0 mandat


Personalberättelse

Anställningsformer

Antalet anställda inom Örnsköldsviks kommun uppgår till

5 347 personer. Det är en minskning med 57 anställda jämfört

med 2004. Minskningen återfinns till största delen bland de

visstidsanställda som minskat med 53 personer. Antal årsarbetare

d v s tillsvidare- och visstidsanställdas ordinarie arbetstid

+ mertid - obetald frånvaro, som t ex sjukfrånvaro över 90

dagar, uppgick under året till 4 574,4 stycken vilket är i nivå

med året innan.

ANSTÄLLNINGSFORMER

2005 2004

Tillsvidareanställda 4 975,0 4 979,0

Visstidsanställda 372,0 425,0

Antal anställda 5 347,0 5 404,0

Antal årsarbetare 4 574,4 4 573,2

,,

Av kommunens anställda innehar 93% en tillsvidareanställning

vilket är en ökning med 1 procentenhet. Den största andelen

visstidsanställda har humanistiska förvaltningen, drygt 13%. Även

inom plan- och miljöförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen

innehar över 10% av de anställda en visstidsanställning,

men inom dessa tre förvaltningar har ändock andelen sjunkit det

senaste året.

Andelen visstidsanställda i kommunen har minskat både bland

männen och bland kvinnorna. Endast 6% av kvinnorna och 10%

av männen innehar en visstidsanställning, vilket är en minskning

med 1 respektive 2 procentenheter.

29

Sysselsättningsgrad

Av kommunens anställda arbetar 34% deltid, vilket är en liten

minskning jämfört med föregående år. Det är till största delen

bland männen minskningen återfinns. Skillnaden mellan män och

kvinnor är stor. Av männen arbetar närmare 90% heltid medan

motsvarande siffra för kvinnor är drygt 60%.

Andelen deltider är störst inom omsorgsförvaltningen där

närmare 60% arbetar deltid. Förvaltningen har i slutet av året

påbörjat en satsning på utökade sysselsättningsgrader som förväntas

ge resultat under 2006. Inom alla förvaltningar förutom

omsorgsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen arbetar

över 80% av de anställda heltid. Flest andel heltider återfinns

inom plan- och miljöförvaltningen med 96,5%.

SYSSELSÄTTNINGSGRADER

,,

Andel män Andel kvinnor

Heltid 89,2% 60,8%

Deltid 75–99% 5,5% 28,0%

Deltid –74% 5,3% 11,2%

Åldersstruktur

Under året har medelåldern bland de anställda ökat med 0,5 år

till 44,8 år. Ökningen är lika stor både bland männen och bland

kvinnorna vars medelålder är 45,8 respektive 44,6 år.

KOMMUNÖVERGRIPANDE


KOMMUNÖVERGRIPANDE

Precis som tidigare år återfinns den högsta medelåldern inom

tekniska kontoret med 48,6 år och den lägsta på räddningstjänsten

med 42,9 år. Under året har medelåldern på dessa förvaltningar

ökat med 0,6 respektive 0,5 år. Den största andelen

anställda under 40 år finns på omsorgsförvaltningen där närmare

40% av de anställda är under 40 år. Motsvarande siffra för tekniska

kontoret är 20%.

Den största förändringen av åldersstrukturen har skett bland

anställda under 30 år som minskat med 1,5 procentenheter.

Samtidigt har andelen anställda över 55 år ökat i samma omfattning

och uppgår till 24% av de anställda.

Pensionsavgångarna inom de närmaste fem åren kommer att

uppgå till närmare 9% av antalet anställda, vilket är 2 procentenheter

fler än 2004. Därefter följer en tioårsperiod med markant

ökat antal pensionsavgångar då drygt 30% av kommunens

anställda uppnår 65 år. Kommunen är medveten om det framtida

rekryteringsbehovet och arbetar aktivt med frågan. Varje år upprättar

samtliga förvaltningar en personalrekryteringsplan med

rekryteringsinsatser för de kommande fem åren.

Personalsammansättning

Den största delen av kommunens anställda arbetar inom vård

och omsorg samt inom skolan. Vid fördelning efter verksamhetsområden

arbetar närmare 65% av de anställda inom dessa områden.

Tas även anställda inom barnomsorgen med ökar antalet till

drygt 78%. Under året har andelen personal inom barnomsorgen

ökat något medan andelen anställda inom teknik minskat. Inom

övriga områden ligger andelarna i nivå med föregående år.

PERSONALSAMMANSÄTTNING

Extern personalomsättning

Den externa personalomsättningen bland tillsvidareanställda

inom kommunen var under 2005 låg, 1,0%. Nyckeltalet visar den

externa personalomsättningen utan påverkan av nedskärningar

eller utökningar av verksamheten. Inom kommunen uppstår

övertalighet på vissa förvaltningar samtidigt som personal slutar

på andra. Detta medför att anställda flyttar över förvaltningsgränserna

och den externa rekryteringen blir därmed ringa.

Utifrån beslut i KF måste alla tjänster återbesättningsprövas,

vilket också bidrar till att personalomsättningen blir låg. En del

av dem som anställs externt anställs på visstidsanställningar

och påverkar ej detta nyckeltal. Inte heller anställda på visstidsanställningar

som övergår till tillsvidareanställningar påverkar

detta nyckeltal.

De flesta förvaltningar har en personalomsättning på mellan

0,5% och 1,5%. Två mindre förvaltningar, plan- och miljöförvaltningen

och räddningstjänsten, där endast ett fåtal nyanställ-

30

ningar medför en relativt hög personalomsättning, har under

året haft en omsättning på 4% respektive 2%.

Arbetad tid och frånvaro

Nettoarbetstiden, d v s överenskommen arbetstid minus frånvaro,

har under året ökat med 1,2 procentenheter och uppgår till

närmare 69%. Ökningen beror på minskad frånvaro p g a sjukdom,

rehabilitering och arbetsskada. Övrig frånvaro ligger i nivå

med föregående år. Störst andel nettoarbetstid återfinns inom

räddningstjänsten med drygt 84%.

Inom två förvaltningar utgör nettoarbetstiden mindre än 70%

av överenskommen arbetstid, barn- och utbildningsförvaltningen

och omsorgsförvaltningen. Inom dessa förvaltningar är det framför

allt semesteruttag och föräldraledighet respektive sjukfrånvaro

och övrig ledighet som är högre än i kommunen i genomsnitt.

Noterbart är även att frånvaro p g a semester inom omsorgsförvaltningen

endast är 8,6% jämfört med övriga förvaltningar som

samtliga har ett semesteruttag på över 10%.

Skillnaden i nettoarbetstid mellan män och kvinnor är fortfarande

stor trots att kvinnornas nettoarbetstid ökat i större

utsträckning än männens under 2005. Kvinnorna har precis som

tidigare år en högre andel sjukfrånvaro, föräldraledighet och

övrig ledighet.

Den sammanlagda övertiden ligger i nivå med 2004 och

motsvarar ungefär 78 årsarbetare. Störst andel övertid finns

inom omsorgsförvaltningen med drygt 2% av den överenskomna

arbetstiden, vilket motsvarar ungefär 50 årsarbetare.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron hos de anställda inom kommunen har minskat

under året. Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid var

under året 8,9% bland samtliga anställda. Det är en minskning

jämfört med året innan då sjukfrånvaron utgjorde 10,3% av ordinarie

arbetstid. Den minskade sjukfrånvaron visar att kommunen

är på god väg att nå målet på 8,3% för 2006.

Minskningen återfinns både bland män och kvinnor i samtliga

åldersgrupper förutom bland män under 29 år där sjukfrånvaron

ökat något. Totalt sett har sjukfrånvaron bland männen minskat

med 0,8 procentenheter och bland kvinnorna med 1,4 procentenheter.

Störst minskning finns i åldersgruppen anställda över

50 år där sjukfrånvaron minskat med 1,7 procentenheter.

Den största förändringen under året har skett inom tekniska

kontoret där sjukfrånvaron minskat med 2,2 procentenheter samt

inom barn- och utbildningsförvaltningen där minskningen varit

1,6 procentenheter. Två förvaltningar har under året haft en

,,

SJUKFRÅNVARO i % av tillgänglig arbetad tid

Ålder/kön Totalt, % Varav 60 dagar

eller mer, %

-29 år 3,9 52,6

30–49 år 8,6 77,7

50– 10,6 84,0

Kvinnor 10,2 80,9

Män 4,5 69,6

Totalt 8,9 79,7


liten ökning av sjukfrånvaron, plan- och miljöförvaltningen och

kommunledningskontoret med en ökning på 0,1 respektive 0,2

procentenheter.

Sjukfrånvaron över 60 dagar har under året utgjort 7,1% av

ordinarie arbetstid att jämföra med året innan då den utgjorde

8,1%. Av dem som fortfarande är långtidssjukskrivna har andelen

sjukskrivna på deltid ökat från 51 till 54%. Detta medför att den

beräknade kostnaden för den särskilda sjukförsäkringsavgiften

till Försäkringskassan på 15% blev lägre än väntat. Även antalet

vikarier har minskat till följd av att fler ordinarie anställda kommit

tillbaka i arbete.

31

Frisktal

Under året har närmare 68% av de anställda varit helt friska

eller frånvarande högst fem dagar under året p g a sjukdom. Det

är en ökning jämfört med året innan då motsvarande nyckeltal

var knappt 66%. Ökningen återfinns både bland männen och

bland kvinnorna.

Det högsta frisktalet finns bland personalen på räddningstjänsten

med ett frisktal på drygt 88%, vilket är en ökning jämfört

med föregående år på nästan 13 procentenheter. Ökningen

har skett både bland männen och bland kvinnorna. Ytterligare

tre stora förvaltningar har under året haft ett ökat frisktal, barn-

och utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen och tekniska

kontoret. Bland de förvaltningar där frisktalet minskat har

den största minskningen skett på plan- och miljöförvaltningen

KOMMUNÖVERGRIPANDE


KOMMUNÖVERGRIPANDE

med närmare 14 procentenheter. Inom plan- och miljöförvaltningen

kommer förändringen av frisktalet att analyseras och ett

åtgärdsprogram upprättas.

Det lägsta frisktalet totalt sett bland männen och kvinnorna

återfinns inom omsorgsförvaltningen med 63% friska, vilket

ändock är en ökning med 1,2 procentenheter. Ökningen återfinns

både bland männen och bland kvinnorna. Omsorgsförvaltningen

arbetar aktivt med att öka frisktalet. Målet är att öka frisktalet

med 10% jämfört med 2004 års nivå. Några av de åtgärder som

vidtagits under året är bl a föreläsning om hälsa, viktväktargrupper

samt inköp av olika träningsredskap.

Trots en ökning på nästan 4 procentenheter har kvinnorna

inom tekniska kontoret det lägsta frisktalet. 56% av kvinnorna

har varit frånvarande högst 5 dagar under året p g a sjukdom.

Även där arbetas det aktivt med att höja frisktalet och minska

sjukfrånvaron. Alla medarbetare inom tekniska kontoret har

under året erbjudits ett konditionstest samt haft möjlighet att

träna på Energihuset.

32

Nästa Steg

Under året började planering och genomförande av uppföljningen

av Steget Före genom en ny enkätomgång, Nästa Steg. Samtliga

medarbetare inom kommunen och de kommunala bolagen ges

möjlighet att delta. Kartläggningen pågår under perioden september

2005 – maj 2006. Syftet är först och främst att få en

bedömning av hur hälsoläget på individ- och organisationsnivå

har förändrats sedan förra kartläggningen.

Arbetsmiljö och rehabilitering

Arbetet med att kvalitetssäkra arbetsmiljöarbetet har fortsatt

under 2005. Definition och struktur för det systematiska arbetsmiljöarbetet

har tagits fram och de dokument som tillhör arbetsmiljöområdet

har lagts in på kommunens intranätsida, Örnkom.

Dessutom har ytterligare riktlinjer inom arbetsmiljöområdet

tagits fram.

En viktig stödresurs i arbetsmiljöarbetet är Företagshälsovården.

Under året har upphandling av nytt företagshälsovårdsavtal

avslutats och Örnsköldsviks Företagshälsovård AB fick återigen

förtroendet att teckna avtal med kommunen. Det nya avtalet

fokuserar på hälsofrämjande insatser.

Under året har arbetet med uppföljningsrutiner kring sjukskrivningar

och rehabilitering fortsatt. Insamling av statistik

över anställda med frånvaro över 90 dagar görs kvartalsvis och

visar åldersfördelning, sjukskrivningsgrad, avslutade och tillkommande

sjukfall samt vilken åtgärd som pågår i sjukfallet. I samband

med redovisningen kring sjukfrånvaro över 90 dagar gör

exempelvis humanistiska förvaltningen även en avstämning av

frånvaro 1-14 samt 15-89 dagar för att medvetandegöra

korttidsfrånvarons betydelse för långtidsfrånvaron.

Inom ett flertal förvaltningar har andelen långtidssjukskrivna

minskat och då framförallt andelen sjukskrivna på heltid.

Orsaken till den minskningen beror till stor del på de satsningar

som gjorts inom kommunen, utbildning samt aktivt rehabiliteringsarbete

men även av Försäkringskassans striktare tillämpning

av rätten till ersättning. Omsorgsförvaltningen arbetar med att

besöka samtliga enhetschefer och föra samtal kring förebyggande

rehabiliteringsarbete och fånga upp tidiga signaler på ohälsa.

Rehabiliteringsåtgärder som genomförts inom kommunens förvaltningar

är bl a nack- och ryggträning, massage, arbetsträning

och åtgärder från hälso- och sjukvården. Även insatser av psykolog,

beteendevetare och ergonom har genomförts. Inom humanistiska

förvaltningen har även arbetet med att skapa tydligare

arbetsområden och arbetsmetoder påbörjats under året.

Personalutveckling

Under året har ett flertal olika aktiviteter för personalutveckling

bedrivits inom kommunen. Inom omsorgsförvaltningen har

personalen haft ett flertal olika utbildningsmöjligheter. Bl a har

personal inom hemtjänsten genomfört en lyftutbildning och personalen

inom gruppboendena har erhållit utbildning om demens.

Inom barn- och utbildningsförvaltningen har nämnden fattat

beslut om att införa ett nytt kvalitetssystem, vilket bl a innebär

att identifiera likartade problem inom respektive rektorsområde

för att kunna hitta gemensamma lösningar. Syftet är att tillvarata

de kunskaper som redan finns i organisationen och identifiera

kunskaper som måste hämtas utifrån. Systemet kommer att


innebära stora utbildningsinsatser om grundteorier och verktyg

för skolutveckling under de närmaste åren.

Chefs- och ledarutveckling

Under året har chefs- och ledarfrågorna satts i fokus. Cheferna

har en viktig roll i de olika utvecklingsarbeten som sker i kommunen.

För att öka koncernkänslan och stärka arbetsgivarrollen

inbjuder kommunledningskontoret alla chefer, två gånger per år,

till Chefsforum. Där blandas aktuella frågor med en intressant

extern föreläsare utifrån ett tema. Programserien inleddes den

2 september med Jörgen Oom som föreläste på temat "Hur skapar

vi toppmotivation i vardagsarbetet?".

I augusti startade ledarutvecklingsprogrammet "Hälsofrämjande

ledarskap". Programmet vänder sig till samtliga chefer i

kommunen och de kommunala bolagen, cirka 180 personer och

omfattar totalt elva dagar. Först ut var cheferna i koncernledningsgruppen.

Syftet med satsningen är att stärka cheferna i deras roll som

arbetsgivare samt att öka förståelsen hos cheferna att de själva

är en viktig hälsofaktor och att de måste gå före i hälsoarbetet.

Ett gott ledarskap är i sig självt hälsofrämjande där tydliga uppdrag,

struktur, ärlighet och respekt är viktiga komponenter. En

effekt av programmet är att få cheferna att stödja och stimulera

varje medarbetare att själv ta ökat ansvar för sin hälsa och fortsatta

anställningsbarhet. Programmet kommer att pågå fram till

sommaren 2007.

Under året har kommunledningen reviderat ledar- och medarbetarpolicyn

som ingår i personalidén. Uppdraget som chef och

ledare vilar på tre hörnstenar: Att leda, företräda och utveckla.

Ett gott medarbetarskap har också definierats i sex punkter i

den nya ledar- och medarbetarpolicyn:

Arbeta för att arbetsplatsens verksamhetsmål uppfylls. Ta ansvar.

Samarbeta. Arbeta för förändring och utveckling. Vara en bra

arbetskamrat. Ständigt utveckla sin kompetens.

Jämställdhet och mångfald

Jämställdhet och mångfald ses inom Örnsköldsviks kommun som

en viktig del i en god personalpolitik. Jämställdhetslagen kräver

att arbetsgivaren upptäcker, åtgärdar och förhindrar osakliga

löneskillnader mellan män och kvinnor. Vid löneöversyn gjordes

bl a särskilda satsningar på enhetschefer inom omsorgsförvaltningen,

socialsekreterare samt karttekniker vid plan- och miljökontoret.

Som ett led i den långsiktiga personalförsörjningen prioriteras

pojkar till kvinnodominerade jobb när det gäller feriearbete.

Omvänt gäller för flickor. Även i arbetet med olika arbetsmarknadspolitiska

program är det en ambition att locka fler män till

vård och omsorg. Vissa rekryteringsannonser utformas också på

ett sådant sätt att de uppmuntrar sökande från det underrepresenterade

könet.

Precis som tidigare år utgör männen knappt en femtedel av de

anställda. Det är framförallt inom barn- och utbildningsförvaltningen,

omsorgsförvaltningen och humanistiska förvaltningen

andelen kvinnor är stor. Inom dessa förvaltningar utgör kvinnorna

82,1, 93,2 respektive 80,9% av de anställda vilket är i

nivå med föregående år.

Den förvaltning som har den jämnaste könsfördelningen är

33

kommunledningskontoret där 40% av de anställda är män och

60% kvinnor.

Antalet anställda med utländsk härkomst var i november 236.

De utgör 4,4% av alla tillsvidare- och visstidsanställda. Det kan

jämföras med att andelen utrikesfödda i kommunens hela befolkning

är 4,7%.

FEM ÅR I SAMMANDRAG

,,

2001 2002 2003 2004 2005

Årsarbetare 4 914,9 5 006,9 5 027,7 4 878,3 4 828,3

Antal anställda 5 473 5 536 5 541 5 404 5 347

Sjukdagar/anställd 33,7 36,5 37,1 37,1 32,1

KOMMUNÖVERGRIPANDE


KOMMUNÖVERGRIPANDE

Miljöberättelse

Kommunens förvaltningar arbetar målmedvetet med att minimera

miljöpåverkan från verksamheterna. Återbruket, som tillhör

humanistiska förvaltningen, har under året reviderats av extern

revisor återigen med gott resultat. Omsorgsförvaltningen ligger

långt framme med systematisering av allt arbete, inklusive miljöarbetet.

Övik Energis verksamhet är nu miljöcertifierad.

Det nya bilbokningssystemet för vår bilpool är nu i drift. I

framtiden kommer vi att via detta system kunna ta fram statistik

för bilpoolsbilarna på ett bra sätt.

Kommunen har under året fått 11,7 Mkr i bidrag ur Klimatinvesteringsprogrammet

(KLIMP). Det kommer att användas

både till fysiska åtgärder för att minska klimatpåverkan och till

informationsinsatser. Tekniska kontoret har dessutom av samma

anledning gjort en rad åtgärder i fastigheter med hjälp av stöd

från Boverket.

Miljöledning

En miljöutredning har legat till grund för vår miljöpolicy och för

våra miljömål för verksamheten. Innan utgången av 2007 ska

samtliga anställda omfattas av systemet. Det innebär att miljömålen

behöver brytas ner på förvaltningsnivå. Det arbetet är

ännu inte färdigt.

34

,,

MILJÖPOLICY ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

Vi förtroendevalda och anställda i Örnsköldsviks kommun

ska målmedvetet arbeta för ett långsiktigt hållbart

samhälle. Detta innebär att allt vi gör genomsyras av

långsiktighet avseende ekonomi, ekologi och sociala faktorer.

Vi vill främja en ekonomisk tillväxt som bidrar till

en samhällsutveckling som ger goda levnadsförhållanden

och en bra miljö. Vi ska i vårt miljöarbete sträva efter att

alltid bli bättre. Att följa lagar och krav är en självklarhet

i vårt arbete.

För oss innebär detta att vi ska:

• sträva efter att ständigt förbättra miljöarbetet genom

att integrera miljötänkandet i alla verksamheter.

• utveckla kunskap, skapa insikt och förmedla framtidstro

om miljöfrågor och hållbar utveckling.

• öppet redovisa vårt miljöarbete och verksamheternas

miljöpåverkan.

• ställa höga miljökrav på leverantörer och samarbetspartners

liksom vi ställer höga krav på oss själva.

• minska fossilbränsleanvändningen för energiomvandling

och transporter i kommunens verksamheter.

• minska energianvändningen i kommunens verksamheter.

• uppnå en ökad kretsloppsanpassning av avfallet från

kommunens verksamheter.


,,

Utifrån policyn och miljöutredningen, där betydande miljöaspekter

definierats, har tre miljömål tagits fram.

MILJÖMÅL FÖR ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

2007 har vi jämfört med 2003

• minskat det fossila koldioxidutsläppet från

transporter med 5%.

• minskat det fossila koldioxidutsläppet från uppvärmning

och produktion/drift med 5%

• minskat de avfallsmängder som förbränns

och/eller deponeras med 10%.

Transporter: Totalt sett har bilresandet minskat mellan 2002

och 2005. Vår användning av privata bilar i tjänst har minskat

från 239 200 mil till 221 000 mil under perioden. Användandet

av privat bil i tjänst fortsätter att minska i omsorgsverksamheten,

som sedan 2002 minskat användningen av privat bil med

ca 20 000 mil. Procentuellt sett har kultur- och fritidsförvaltningen

och plan- och miljökontoret minskat ungefär lika mycket

som omsorgen, medan övriga förvaltningar har ökat eller inte

förändrat sin användning.

När det gäller bilpoolen har trenden tidigare varit att användningen

ökat, vilket är bra ur miljösynpunkt, då kommunen till

stor del använder etanolbilar. Ett trendbrott skedde från 2004

till 2005, i och med att poolens bilar kördes ca 5 000 mil mindre

2005.

Av våra ca 150 leasingbilar drivs ca 115 med etanol. Om dessa

alltid tankades med etanol skulle det fossila utsläppet minska

med ca 250 ton per år. Kommunen har erhållit medel från

KLIMP, vilket innebär att sex nya tankställen för etanol byggs.

Detta underlättar möjligheten att tanka etanol.

Kommunen ligger fortfarande överst på den lista som "Gröna

bilister" tagit fram och som visar på de bästa miljöbilskommunerna

i landet. I deras kommungranskning angående miljöbilssituationen

i landet får Örnsköldsvik betyget 9 av maximala 10.

Ett bilbokningssystem fortsätter att utvecklas tillsammans med

leverantören av det webbaserade systemet samt Sundsvalls kommun

och Västernorrlands läns Landsting.

Uppvärmning och produktion: Som för tidigare år fortsätter

energiförbrukningen till uppvärmning och drift av fastigheter att

minska. Kommunen har utifrån de sparkrav som finns angående

energikostnader och utifrån miljömålen jobbat aktivt, både med

attitydförändringar och fysiska åtgärder, för att minska energiförbrukningen

och i vissa fall ställa om energisystemen från

olja/el till fjärrvärme och biobränsle. Energianvändningen till

uppvärmning har under året minskat med 4,4% jämfört med året

innan.

Avfall: Ett nytt hyresavtal är fortfarande under utarbetande.

Syftet med detta avtal är att tydliggöra ansvarsfördelningen i

flera olika frågor, däribland avfall. Ett system där ansvar och

kostnader för avfallet bärs av verksamhetsutövare kan motivera

till ökad källsortering som minskar avfallsmängderna. Ett nytt

avtal för krossning och omhändertagande av träavfall till energiutvinning

vid Må avfallsanläggning har tagits fram under året.

35

Uthållig kommun

Ett Belysningsseminarium samt en utbildning angående

Energieffektiv upphandling genomfördes under året. Vår KLIMPansökan

för år 2005 beviljades. Örnsköldsvik fick 11,7 Mkr i stöd

till fysiska insatser och till folkbildning. Fem av åtta åtgärder

görs hos privata företag. Kommunen har på hemsidan www.

ornskoldsvik.se/klimp och i en almanacka, som delats ut till

samtliga hushåll i kommunen, beskrivit vad växthuseffekt är, hur

man kan minimera utsläpp av klimatpåverkande gaser samt vilka

insatser enligt KLIMP-ansökan som utförs.

En ny KLIMP-ansökan lämnades in under 2005. Besked om

ev "utdelning" lämnas under våren 2006. En överenskommelse

mellan Örnsköldsviks kommun och Vägverket Region Mitt har

tecknats. Denna överenskommelse reglerar samverkansformer gällande

en rad områden, där båda parter är berörda.

Tillsammans med forskare från Luleå Tekniska Universitet

har ett projekt angående fysisk planering genomförts.

Kommunen har utifrån SAMS-modellen utrett förutsättningar för

Botniabanans Norra Station i Örnsköldsvik.

En biogasutredning visar att det vid Domsjö Industriområde

finns biogas som, om det renas, kan driva 3 500 bilar ca 1 500

mil per år.

"Uthållig kommun" samverkar bl a med BioFuel Region, vars

ambition är att vara en världsledande region för omställning av

transportsektorn till biodrivmedel från cellulosa med målet att

vara självförsörjande på drivmedel år 2020.

Två examensarbeten har genomförts under året. En studie

berör två bostadsområden med direktverkande el som uppvärmningssystem.

I ett annat ex-jobb har miljöbelastningen från E4 genom centrala

Örnsköldsvik samt minskad miljöbelastning vid omställning

av uppvärmningssystem till fjärrvärme i ett antal bostadsområden

utretts.

I respektive förvaltnings verksamhetsberättelse finns mer information

om miljöarbetet.

KOMMUNÖVERGRIPANDE


NÄMNDER OCH BOLAG

Kommunstyrelsen

Direkt under kommunstyrelsen arbetar kommunledningskontoret och räddningstjänsten i Örnsköldsvik. Kommunledningskontoret

utgör kommunstyrelsens tjänstemannastab och har till uppgift att bistå kommunstyrelsen med att leda, samordna

och följa upp den samlade kommunala verksamheten. Räddningstjänsten arbetar för medborgarnas trygghet och ska snabbt

komma till hjälp vid olyckor och i situationer där liv, egendom eller miljö befinner sig i fara.

Årets verksamhet

Verksamheten vid kommunledningskontoret har under de tre

senaste åren varit starkt präglad av besparingsarbete. Förvaltningens

sammanlagda sparbeting för denna period har uppgått

till 12 Mkr. Parallellt med kommunledningskontorets eget

besparingsarbete har förvaltningen under året drivit ett flertal

kommunövergripande effektiviseringsprogram. Centrala enheter

för hantering av leverantörsfakturor och löner har inrättats och

projekt för skanning och elektronisk hantering av fakturor har

bedrivits och beräknas bli slutförda under 2006. Arbete med att

samla kommunens IT-resurser för att ge förutsättningar för en

gemensam IT-plattform har också gjorts under 2005. Ett nytt

,,

KOMMUNSTYRELSEN

36

intranät har lanserats och ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem

är under införande.

Under 2005 har arbetet med Vision 2008 varit inriktat på

utvärdering av utförda insatser och planering av det fortsatta

utvecklingsarbetet Världsklass 2015.

Kommunledningskontoret har också varit engagerat i diverse

andra projekt med anknytning till Botniabanans fortsatta

utbyggnad, bredbandsutbyggnaden och saneringen av industriområdet

i Köpmanholmen.

Totalansvaret för kommunens säkerhetsarbete har överförts till

räddningstjänsten. Mycket arbete har under 2005 satsats på att

Utfall Budget Utfall

Löpande prisnivå, Mkr 2004 2005 2005

Verksamhetens intäkter 57,2 56,4 52,4

Verksamhetens kostnader -172,7 -174,7 -176,1

Verksamhetens nettokostnad -115,5 -118,3 -123,7

Skattemedel 117,9 116,0 123,1

Nämndsresultat +2,4 -2,3 -0,6

Nämndens totala medel vid årets början +11,5 +13,9 +13,9

Nämndens totala medel vid årets slut +13,9 +11,6 +13,2


,,

NYCKELTAL Utfall Utfall

KOMMUNLEDNINGSKONTOR

2004 2005

Antal årsarbetare 83,6 106,7

Sjukfrånvaro (i procent av ordinarie arbetad tid) 4,9 5,1

Sjukfrånvaro > 60 dagar (i procent av ordinarie arbetad tid) 3,5 3,9

RÄDDNINGSTJÄNST

Antal årsarbetare 52,8 52,3

Sjukfrånvaro (i procent av ordinarie arbetad tid) 2,4 1,1

Sjukfrånvaro > 60 dagar (i procent av ordinarie arbetad tid) 1,1 0,4

Försäljning utbildning 1 767 1 862

Antal tillsynsobjekt, totalt 379 300

Antal tillsyner att utföra 130 150

Antal utförda tillsyner 70 70

Antal trygghetslarm 750 902

Tekniska larm 1 047 1 068

Jourservice 11 11

Antal utryckningar 610 695

därav brand i byggnad 68 73

därav trafikolyckor 89 82

därav akut sjukvårdslarm 18 21

därav utryckning trygghetslarm 37 64

bygga upp organisationen för detta. Omfattande utbildningsinsatser

har genomförts för olycksförebyggande- och säkerhetsverksamhet.

Räddningstjänsten har fått ansvaret för administration

och kontroll av att nya regler för sotning och brandskyddskontroll

blir kända och efterlevs.

Personal

Ledarutvecklingsprogrammet för kommunens samtliga chefer,

"Hälsofrämjande ledarskap", har inletts och en uppföljande kartläggning

av medarbetarnas hälsa, livsstil och arbetsmiljö under

namnet "Nästa Steg" har påbörjats. Vid kommunledningskontoret

har en liten ökning av sjukfrånvaron från 4,9% till 5,1% skett

under 2005 medan Räddningstjänsten uppvisar en motsvarande

minskning.

Miljö

Inom ramen för "Uthållig kommun" har arbetet tillsammans med

näringslivet inriktats på åtgärder som syftar till att prioritera

insatser som leder till hållbar tillväxt. Det gäller till exempel

åtgärder för ökad energieffektivisering och utveckling av miljöteknik

samt minskad användningen av fossila bränslen vid

uppvärmning av fastigheter. Arbete har också bedrivits för att

minska trafikens utsläpp av koldioxid. För att minimera dessa

utsläpp till luft drivs de flesta av kommunens leasingbilar med

etanol.

Projektet för sanering av industriområdet i Köpmanholmen är

inne i sin slutfas och beräknas bli avslutat under 2006.

Räddningstjänsten inför stegvis fordon med etanoldrift i sin

verksamhet. Rutiner vid brandövningar har förtydligats och alla

brandövningar skall godkännas av miljökontoret.

Ekonomiskt utfall

Kommunledningskontoret redovisar ett underskott motsvarande

-1,8 Mkr, vilket är 2,6 Mkr sämre än föregående år men lika

med budget. Resultatförsämringen jämfört med 2004 beror på

37

att kommunledningskontoret under 2005 tagit kostnader för

att finansiera projekt med syfte att öka effektiviteten i administrativa

rutiner. Främst gäller det engångsinsatser i samband

med införande av ärende- och dokumenthanteringssystem, nytt

intranät, omstrukturering av IT-verksamheten samt uppstartskostnader

i samband med bildandet av centrala löne- och fakturaenheter.

Räddningstjänstens redovisade överskott uppgick till 1,2 Mkr.

Föregående år var överskottet 1,6 Mkr. Resultatnedgången förklaras

av satsningar på säkerhetsarbetet och högre kostnader för

företagshälsovård. Resultatet var 1,7 Mkr bättre än budget och

beror på uppskjuten rekrytering av brandingenjör, lägre utbildningskostnader

och bättre ekonomiskt utfall för alarmeringscentralen.

Framtiden

Kommunledningskontoret ska fortsätta arbetet med att effektivisera

kommunövergripande administrativa rutiner och i dialog med

kommunens övriga förvaltningar utveckla ekonomistyrning kopplad

till mål för såväl verksamhet som ekonomi.

Arbetet med tillväxtfrågor, bland annat inom Världsklass 2015,

kommer att ha hög prioritet. Åtgärder som syftar till regional

utvidgning mot Umeåområdet blir viktiga inslag i detta arbete.

Marknadsföring av Örnsköldsvik fortsätter med inriktning på

besöksorten, företagsorten, studieorten och boendeorten. Kommunens

översiktsplan kommer att revideras inför den nya mandatperioden.

Exempel på viktiga frågor i planen är: nya bostadsområden,

godsterminal, resecentrum samt geografiska prioriteringar

och vindkraftsutbyggnad.

Programmet för kommunens samtliga chefer med inriktning mot

ett hälsofrämjande ledarskap fortsätter under 2006 och 2007.

Inom räddningstjänsten ska nya lokaler för utbildningsverksamheten

byggas tillsammans med Parkskolan då nuvarande lokaler

försvinner i samband med Övik Energis planerade nybyggnad av

kraftvärmeverk. Upprustning och ombyggnad av brandstationerna i

Örnsköldsvik och Björna måste till inom en nära framtid.

Nämndens andel av

totala skattemedel

Verksamhetsandelar

inom nämnden

NÄMNDER OCH BOLAG


NÄMNDER OCH BOLAG

Barn- och Utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden har ansvaret för att ge barn och ungdomar grundläggande kunskaper och färdigheter för att

möta dagens och morgondagens samhälle. Målet för verksamheten anges i statliga läroplaner. Dessa kompletteras med

prioriteringar i den lokala skolplanen.

Årets verksamhet

Skolplanen fokuserar på en skola för lärande och välbefinnande.

Idag är en skola för alla ett självklart kännemärke för

Örnsköldsviks kommun. Det innebär att elever med särskilda

behov ingår i den ordinarie verksamheten. Olikhet och jämställdhet

är en förutsättning för att förverkliga ett demokratiskt samhälle.

Skolans uppgift är att aktivt motverka mäns och kvinnors

traditionella könsroller och mönster. För att barn och ungdomar

ska bli demokratiska medborgare måste de kunna påverka sin

arbetssituation och förväntas därför bemötas som aktiva medarbetare

i skolan. Under 2005 har medvetenheten om kopplingen

mellan kvalitetsarbete och resultat blivit starkare. Skolans uppdrag

finns beskrivet i läroplan, kursplan och skolplan från förskola

till vuxenutbildning. Ett nytt kvalitetssystem antogs av barn-

och utbildningsnämnden under 2005. Det innebär att all personal

,,

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

38

kommer att introduceras och använda sig av kvalitetssystemet

inom 3 år. Arbetet med kvalitetsredovisningarna sätter fingret på

kvalitetsutveckling och sambandet mellan process och resultat

och effekterna av olika arbetssätt. Det nya kvalitetssystemet

uppmuntrar både elevens och lärarens lärande. Under året har

fokus mot en förskola i världsklass fortsatt. Förskolans satsning

innebär kunskapstillskott och erfarenhetslärande inom områdena

utepedagogik, jämställdhet och estetiska uttrycksformer. Ett nytt

resurssystem för förskolan har implementerats. Nu utgår resursen

från antal barn i stället för antal närvarotimmar. KOMTEKs

målmedvetna arbete att göra barn och ungdomar intresserade av

kreativ teknik på sin fritid, har varit framgångsrikt under 2005.

Verksamheten har varje vecka samlat 130 teknikintresserade barn

och ungdomar, något som bör gynna en stark industristad som

Örnsköldsvik i ett längre perspektiv.

Utfall Budget Utfall

Löpande prisnivå, Mkr 2004 2005 2005

Verksamhetens intäkter 150,1 112,5 145,3

Verksamhetens kostnader -1 062,5 -1 036,4 -1 054,3

Verksamhetens nettokostnad -912,4 -923,97 -909,0

Skattemedel 904,3 919,5 889,4

Nämndsresultat -8,1 -4,4 -19,6

Nämndens totala medel vid årets början +16,7 +8,7 +8,7

Nämndens totala medel vid årets slut +8,7 +4,3 -11,0


,,

NYCKELTAL Utfall Utfall

03/04 04/05

Antal årsarbetare 1 790,9 1 810,6

Sjukfrånvaro (i % av ordinarie arbetad tid) 10,5 8,9

Sjukfrånvaro > 60 dagar (i % av ordinarie arbetstid)

Förskola, inkl kooperativ och

8,7 7,4

föreningsdrivna (september)

Familjedaghem, 1-5 år +

1 793 1 823

fritidsbarn 6-12 år (september) 362 309

Grundskolan , 6 år -16 år 6 615 6 486

Fritidsbarn, 6 år - 12 år (september)

Gymnasieskolan

1 547 1 594

(exkl 157 elever i andra kommuner våren 2005) 2 050 2 309

Komvux, inkl sfi och särvux. Avser inskrivna. 612 556

Personal

Förvaltningen har ökat antalet årsarbetare med 20 personer

baserat på ett snitt över året. Under hösten har ca 30 nya förskollärare

anställts för att möta den ökade efterfrågan av förskoleplatser

och satsningen på en förskola i världsklass. I den

kommunala naturvårdssatsningen har under året den första av tre

processutbildningar i "närnatur i skolundervisningen" genomförts.

Arbetsmiljö och hälsoprogrammet "Steget före" avslutades under

2005 och övergick i "Nästa steg" som fortsätter under 2006. Det

är glädjande att antalet långtidssjukskrivna har minskat med 19%

men kostnaderna i form av rehabilitering, företagshälsovård och

omplaceringar överskred budgeten med ca 10 Mkr. Antalet sjukdagar

per anställd har minskat från 37 till 32 dagar.

Miljö

Barn- och utbildningsförvaltningen utgör en betydande del av

den kommunala verksamheten och har i miljöarbetet ett viktigt

informations- och utbildningsansvar för att bygga upp en

naturkänsla och en ansvarsfull livsstil hos barn- och ungdomar.

Huvuddelen av skolans miljöarbete ligger ute i verksamheten

på de enskilda skolorna och förskolorna. För att stödja detta

är därför vidareutbildning av personal vår viktigaste fokus.

Miljöarbetet har förbättrats genom att integrera miljötänkandet i

alla verksamheter. I skolplanen och i utvecklingsarbetet betonas

välbefinnande och lärande där miljöfrågorna finns med. Skolorna

i kommunen har under året medvetet strävat efter att öka kunskapen

och förståelsen i miljö- och hållbarhetsfrågor.

Ekonomiskt utfall

Resultatet för 2005 blev -19,7 Mkr mot -8,1 Mkr 2004, en resultatförsämring

med 11,6 Mkr. Omstruktureringar av verksamhet

från rektorsområdena till centrala enheter inom områdena fakturering,

IT och löner reducerade skattemedlen och motsvarande

personalkostnader med 4,4 Mkr. Nämndens resultat försämrades

med 15,3 Mkr mot budget 2005. Den buffert som är lagd centralt

har dessvärre inte förmått bära dels rektorsområdenas underskott

och dels ökade kostnader centralt inom LSS/LASS (lag om stöd

och service) med 2,2 Mkr. En oväntat stor kostnadsökning, 4,8

Mkr, följde av en ny upphandling av skolskjutsar där högre krav

på kvalitet, säkerhet och miljö ställdes. Nämnden fick ett tillskott

med 1 Mkr i skattemedel. Kostnader för omplaceringar av

personal blev högre än beräknat och budgeten överskreds med

7,7 Mkr. Vid ingången av 2005 hade nämnden med sig 8,7 Mkr.

Nämndens totala medel var vid året slut -11 Mkr.

39

Framtiden

För att förskolan och skolan i Örnsköldsvik, som nationellt sett är

av god kvalitet, ska bli ännu bättre har ett nytt kvalitetssystem

utvecklats. Grunden i detta är just att utveckla ett lärandeklimat

där förbättringsarbete är en del av vardagen och perspektivet

tydligt riktat mot uppdraget. Fokus ligger på att hitta de bästa

lösningarna som bidrar till barns och ungdomars lärande. IT

har sedan ITIS-satsningen inte varit ett prioriterat område. En

IKT-vision har utarbetats för att visa på de möjligheter som

finns att använda datorer både pedagogiskt och administrativt.

En kommande satsning är nödvändig för att möta framtiden.

Elevernas företagsamhet och kreativitet behöver tas till vara på

ett konstruktivt sätt i skolan. Inspiration och engagemang kring

entreprenörskap behövs och kraft till detta finns att hämta via

KOMTEK som ökar kompetensen på området. Grundskolan visar

vikande elevunderlag under de kommande åren. För att möta

detta görs strukturella förändringar i verksamheten. Antalet rektorsområden

minskas från 11 till 7 och samordning med omsorgsförvaltningen

kring ett administrativt/ekonomiskt stöd för rektorerna

fortsätter. Gymnasieskolan kommer att tillföras resurser

och samordnas under gemensamt ledningsteam hösten 2006.

Bjästaskolan kommer att invigas under 2006.

Nämndens andel av

totala skattemedel

Verksamhetsandelar

inom nämnden

NÄMNDER OCH BOLAG


NÄMNDER OCH BOLAG

Humanistiska

nämnden

Förvaltningen erbjuder stödinsatser för människor som behöver

hjälp en tid, för egen del eller för sin familj, t ex

genom att höja sin kompetens eller få hjälp med att lösa personliga

problem. Förvaltningen utvecklar och samordnar även

ett långsiktigt folkhälsoarbete och ett lokalt brottsförebyggande

arbete samt svarar för tillstånd enligt alkohollagen.

,,

HUMANISTISKA NÄMNDEN

40

Årets verksamhet

Verksamhetsåret 2005 har präglats av prioriteringar, utvecklingsarbete

och omstruktureringar i syfte att skapa en organisation

för kostnadseffektiv verksamhet av god kvalité. Förvaltningens

och nämndens arbete har granskats av revisorer vilket resulterat

i tre rapporter: "Ärendeberedning, framtagande av beslutsunderlag

och arbetsformer", "Förebyggande arbete för barn i riskzon"

samt "Effekter av ny organisation för kommunens mjuka verksamheter".

De senaste årens utvecklingsarbete inom förvaltningen

har haft som mål att förbättra helhetssynen inom förvaltningen

och därigenom åstadkomma en effektivare användning av

befintliga resurser, skapa tydlighet i uppdrag, mål och metoder

för oss själva, klienter och övriga intressenter, kvalitetssäkra

verksamheten genom att skapa dokumenterade rutiner samt öka

tillgängligheten. Med stöd av bl a revisionsrapporternas förslag

till åtgärder har förvaltningen en ny organisation fr o m september

2005. Humanistiska förvaltningen består i dag av tre

enheter samt en stabsfunktion. I Tillväxtenheten, med målet

att stödja och stärka vuxna och ungdomars förmåga till delaktighet

i samhället, ingår integrationsfrågor, vuxenutbildning,

försörjningsstöd och arbetsmarknadsfrågor. Befintliga resurser

inom förebyggande och behandlande verksamhet har samlats

till en Resursenhet med målet att stärka individers och familjers

resurser och möjligheter att leva ett självständigt liv samt förebygga

social utsatthet, ohälsa och brottslighet. En övervägande

del av förvaltningens myndighetsutövning har samlats i den

Sociala utredningsenheten. För att effektivisera och kvalitetssäkra

handläggning av ärenden har enheten organiserats utifrån

ett ärendeflöde. Tillgängligheten har ökat i och med inrättandet

av en mottagningsgrupp för sociala frågor. Nämnden och förvaltningen

har under hösten haft gemensamma utvecklingsdagar

som resulterat i ett nytt måldokument och i tydligare rutiner för

samarbetet nämnd och förvaltning. Ett nära samarbete mellan

Vuxenutbildning och Integrationsenhet har resulterat i anpassade

yrkesutbildningar/kurser för invandrare. Samarbetet med

andra myndigheter och förvaltningar har under året vidareutvecklats

bl a genom projekt riktade mot barn och ungdomar

Samverkansprojekt mot droger (SAMS), Utvecklingsrum för Unga

(URU-Skarven) samt Tolvan. Humanistiska nämndens mål är

att medverka till att skapa hälsosamma och jämlika villkor för

Örnsköldsviks kommuns innevånare

Utfall Budget Utfall

Löpande prisnivå, Mkr 2004 2005 2005

Verksamhetens intäkter 49,0 43,4 53,7

Verksamhetens kostnader -190,3 -179,3 -185,6

Verksamhetens nettokostnad -141,2 -135,9 -132,0

Skattemedel -130,8 135,9 139,0

Nämndsresultat -10,4 0 +7,0

Nämndens totala medel vid årets början -12,4 -22,8 -22,8

Nämndens totala medel vid årets slut -22,8 -22,8 -15,8


,,

NYCKELTAL Utfall Utfall

2004 2005

Antal årsarbetare 144,4 153,1

Sjukfrånvaro (i procent av ordinarie arbetad tid) 9,3 8,8

Sjukfrånvaro > 60 dagar (i procent av ordinarie arbetad tid) 6,9 6,7

Anställningsstöd Bea-avtalet 67 30

OSA (Offentliga Skyddade Arbeten) – 24

Tidsbegränsade lönebidrag på Bea-avtal 10 8

Ungdomsgaranti 322 376

Mottagna flyktingar, st 83 90

Antal bidragshushåll 1 242 1 237

Antal bidragsmånader 5 649 5 739

Antal barn i familjehem 86 83

Antal placeringsdygn i HVB-hem, barn och ungdom 6 710 4 578

Vårdkostnad per dygn, kr. HVB-hem barn och ungdom 2 409 3 071

Antal placeringsdygn i HVB-hem, vuxna 3 868 2 007

Vårdkostnad per dygn, kr. HVB-hem vuxna 1 555 1 482

Personal

Den 1 november 2005 var 141 personer anställda i förvaltningen.

Detta är en minskning med 8 personer jämfört med samma

datum 2004. Antal årsarbetare har trots detta ökat med 9. Av

det totala antalet anställda är det 94% som har sysselsättningsgraden

heltid. Den totala sjukfrånvaron är 7,8% och har minskat

med 0,7 procentenheter jämfört med 2004. De gemensamma

dagarna för verksamhetsutvecklingsarbete har innehållit friskvårdsaktiviteter.

Miljö

Förvaltningen har två verksamheter vars arbete innebär minskade

avfallsmängder. Startpunkten återanvänder kommunens avlagda

möbler. Återbruket, som är certifierat enligt ISO 14001, demonterar

det mesta av det elektronikskrot som uppkommer inom

kommunens gränser.

Ekonomiskt utfall

Humanistiska nämndens resultat för 2005 är +7,0 Mkr att jämföra

med resultatet 2004 som var -10,4 Mkr. Budgeterat resultat

2005 var ett nollresultat. Resultatet innebär att det ackumulerade

underskottet har minskat från -22,8 Mkr till -15,8 Mkr.

Förvaltningens nettokostnad minskade med 9,3 Mkr eller 6,6%

samtidigt som skattemedlen ökade med 6,2%. Betydande kostnadsminskningar

finns framförallt inom Vuxenutbildning (-5,0 Mkr),

Arbetsmarknadsåtgärder (-3,4 Mkr) samt externt köpta institutionsplaceringar

s k HVB-placeringar (-6,0 Mkr). Kostnadsökningar har

uppstått genom ett ökat behov av såväl familjehem som kontaktfamiljer/personer

(+1,4 Mkr). Inom försörjningsstöd är speciellt

noterbart den kraftiga ökningen bland gruppen 16-25 åringar. De

senaste två åren har antalet hushåll i behov av försörjningsstöd

inom nämnda grupp ökat med 45%. Kostnaderna för försörjningsstöd

överskred budget med 2,1 Mkr. Kostnaderna för förvaltningens

personal har ökat med ca 10% framförallt beroende på satsningen

på öppenvård. Den så kallade medfinansieringen vid långtidssjukskrivning

har ökat förvaltningens kostnad med 0,1 Mkr. Intäkterna

har ökat med 4,7 Mkr eller 9,4%. I detta ingår en ökning av bidrag

från stat/landsting på 2,9 Mkr som beror på verksamheter som

tillkommit under 2005.

41

Framtiden

Utvecklingen i samhället gör att behovet av insatser inom socialtjänstens

område ökar. För att möta de kommande behoven är

det nödvändigt att verksamheten investerar i såväl egna förebyggande

och stödjande insatser som i att samverka med andra.

Det behövs dels en samordning av de befintliga insatserna

inom arbetsmarknadsområdet som finns hos olika aktörer, dels

fler möjligheter till arbetsträning/kompetensutveckling för de

som står utanför arbetsmarknaden. I det livslånga och livsvida

lärandet blir utbildning ett viktigt verktyg för att få ett jobb,

behålla och utvecklas i sitt yrke och för att förbereda sig för nya

yrkesinriktningar.

Nämndens andel av

totala skattemedel

Verksamhetsandelar

inom nämnden

NÄMNDER OCH BOLAG


NÄMNDER OCH BOLAG

Kultur- och Fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden arbetar för att invånare och besökare i Örnsköldsviks kommun ska ha goda möjligheter till en

aktiv och stimulerande fritid med ett rikt kultur- och fritidsutbud som främjar god livskvalitet och goda uppväxtvillkor.

Barn och unga är en prioriterad målgrupp inom verksamheten.

Årets verksamhet

2005 har varit ett intensivt år med organisationsfrågor i fokus.

Ny kulturavdelning har bildats där museet, konsthallen, biblioteken

och allmänkulturen ingår. Paradisbadet har präglats

av den pågående om- och tillbyggnaden. Ny relaxavdelning,

restaurang, SPA-avdelning och turistbyrå togs i bruk i specialdesignade

lokaler. Samverkansprojektet mellan kommun

och landsting, Samtalsmottagningen, startade i juni 2005.

Turismavdelningen har varit verksam i flera projekt, t ex turismutveckling

av skyddade områden, Sagavägen - utveckling av

sagor och sägner samt historiska marknader, Skyttis idrotts- och

friluftsområde, fiskeutveckling i Moälven, ISKA Moliden, Höga

Kusten affärer samt Ulvöprojektet. Tillgängligheten har förbättrats

i naturreservaten Hörnsjön och Alneskogen. Under 2005

slutfördes Ungdomsenkäten LUPP, där samarbete skett med bl a

Ungdomsstyrelsen, och presenterades i form av en rapport under

,,

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN

Utfall Budget Utfall

Löpande prisnivå, Mkr 2004 2005 2005

Verksamhetens intäkter 23,5 22,6 27,6

Verksamhetens kostnader -128,9 -125,4 -125,1

Verksamhetens nettokostnad -105,4 -102,8 -97,5

Skattemedel 105,5 102,5 95,6

Nämndsresultat +0,1 -0,3 -1,9

Nämndens totala medel vid årets början +1,3 +1,4 +1,4

Nämndens totala medel vid årets slut +1,4 +1,1 -0,5

42

våren 2005. Hösten 2005 beslutade kommunstyrelsen att uppdra

åt Kultur- och fritid att ta fram ett ungdomspolitiskt program.

Stipendieutredningen har slutförts.

Personal

Antalet anställda inom kultur- och fritid har minskat med fem

personer eller 8,4 årsarbeten. Antalet anställda med en sysselsättningsgrad

under 75% har ökat från 6 till 13%. Nettoarbetstiden har

ökat från 76,4 till 78,2%. Andelen sjukfrånvaro har minskat med

1 procentenhet. Under 2005 har förvaltningens sjukfrånvaro utgjort

4,2% av den ordinarie arbetstiden, en minskning med 1,1 procentenheter.

Kvinnogruppens sjukfrånvaro har dock ökat med 0,5 procentenheter.

I åldersgruppen kvinnor 30-49 år återfinns den största

ökningen 2,3 procentenheter. Männens sjukfrånvaro har minskat

inom alla åldergrupper. Inom förvaltningen finns fem långtids-


,,

NYCKELTAL Utfall Utfall

2004 2005

Antal årsarbetare 103,8 95,5

Sjukfrånvaro (i procent av ordinarie arbetad tid) 5,3 4,2

Sjukfrånvaro > 60 dagar (i procent av ordinarie arbetad tid) 3,5 3,0

Antal idrotts- och friluftsanläggningar 70 70

Antal besök Paradisbadet 417 000 480 000

Antal besökare Turistbyrån 27 535 30 882

Antal besökare per anställd 9 178 10 294

Antal förmedlade/försålda evenemang 27 39

Antalet besökare Biblioteksenheten 419 000 432 238

Utlåning per invånare 10,5 10,5

Antal områdesbibliotek (exkl Arkenbibl) 8 8

Antal föreningsdrivna bibliotek 9 0

Antal Kultur- och fritidsgårdar 5 7

Antal Träffpunkter för unga 6 6

Antal föreningar som får bidrag 310 392

Antal ungdomar i verksamhet med bidrag 14 750 13 820

- varav andel pojkar 8 050 7 600

Antal aktiviteter för barn och ungdom 53 084 50 296

Antal besökare Rådhuset 26 762 –

Antal besökare Museet 22 673 31 000

sjukskrivna mot tio 2004. Totalt har frisktalet för förvaltningen

minskat med 6,1%. Orsaken till detta är att fler varit sjuka kortare

tid vid fler tillfällen än under 2004.

Riktlinjer för hot och våld har tagits fram vid Arkenbiblioteket

och Paradisbadet. Förvaltningen besvarade personalhälsoenkäten

"Nästa steg" under hösten. Resultatet behandlas våren 2006.

Personalen har erbjudits att ta ut en timma per vecka för fysisk

aktivitet. Förvaltningen ersätter friskvårdsaktiviteter med 700 kr

per anställd och år mot uppvisande av kvitton. Förvaltningens

informationsblad har kommit ut med två nummer under 2005.

Antalet tillsvidareanställda kvinnor är något högre än män, 55

mot 35. Ledningsgruppen består av fyra kvinnor och fyra män.

Miljö

Fastighetsunderhållet har särskilt beaktat energibesparande åtgärder.

Optimering gällande nyttjandet av idrottshallar och badhus

har genomförts i samarbete med tekniska kontoret. Detta har

bl a inneburit att vissa hallar/badhus håller stängt helger och

vissa vardagskvällar. Temperaturen i anläggningarna har sänkts,

vattenförbrukningen har minskat. Andra hallar/badhus nyttjas i

stället fullt ut. Förändringarna har skett i nära samarbete med

föreningslivet. Investeringar har gjorts för att minska energiförbrukningen

i Paradisbadet och på Skyttis IP. Då båda anläggningarna

har utvecklats under året, Skyttis med ny konstgräsplan

och Paradisbadet med bl a ny åkattraktion, har den totala energiförbrukningen

ändå ökat. Kultur- och fritid är huvudman för

EU-projektet Utveckling av Skyttis spårområde. All belysning som

nyinstalleras eller byts ut kommer att vara lågenergiförbrukande.

Nämnden har prioriterat energisparande åtgärder. Under 2005

beviljades fem föreningar bidrag till energisparande åtgärder.

Ekonomiskt utfall

Nämndens resultat -1,9 Mkr är 1,6 Mkr sämre än budgeterat.

Utfallet rymmer en ej budgeterad pensionsutlösen på 0,9

Mkr och ett ej budgeterat kontantbidrag till EU-projektet Mo

Industri-, kultur- och ekomuseum på 0,5 Mkr. Förvaltningens

semesterlöneskuld har också ökat med 0,3 Mkr vilket ej har för-

43

utsetts i årets prognoser. Glädjande är att Paradisbadet kunnat

ta en ej budgeterad hyra för tertial 3 på sammanlagt 0,9 Mkr

och samtidigt klarat sin budget utan underskott.

Framtid

Kultur- och fritidsförvaltningen kommer att vara verksam i arbetet

med Världsklass 2015 under året. Förvaltningen kommer under

2006 att arbeta med att ta fram ett ungdomspolitiskt program.

Domsjö kultur- och fritidsgård ska under 2006 tillsammans med

Genebiblioteket utveckla en ny verksamhet i gemensamma lokaler.

UR-projektet syftar till att utveckla daglig verksamhet för

unga. Inom ramen för kommunens avtal med Vägverket kommer

flera trafiksäkerhetsprojekt för unga att genomföras de närmaste

åren. Två nya verksamheter ska införlivas i ungdomsverksamheten

2006: Open For Business och Ung Företagsamhet. Dessa verksamheter

placeras på Sliperiet och fr o m februari 2006 kommer även

Humanistiska förvaltningens fältassistenter att befinna sig där.

Nämndens andel av

totala skattemedel

Verksamhetsandelar

inom nämnden

NÄMNDER OCH BOLAG


NÄMNDER OCH BOLAG

Omsorgsnämnden

Nämnden har ansvaret för att bistå äldre och funktionshindrade med en god vård och omsorg samt ge stöd och service när den

egna förmågan inte räcker till. Insatserna ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet.

Årets verksamhet

Verksamheten har tillsammans med nämnden arbetat fram och

fastställt mål. Arbetet med kvalitetsutveckling har fortsatt med

att en intranätbaserad handbok över myndighetsutövning samt

hälso- och sjukvårdsarbete påbörjats. IT-stödet har byggts ut.

De flesta inom förvaltningen når idag intranätet. Alla enheter

inom äldre- och handikappomsorg har arbetat fram risk- och sårbarhetsanalyser

under 2005.

Besluts- och stödenheten har arbetat med att öka rättssäkerheten

för den enskilde genom att strukturera och kvalitetssäkra

myndighetsutövningen. Schablontider har arbetats fram som ett

led i att kvalitetssäkra beslutade timmar mot verkställda timmar.

,,

OMSORGSNÄMNDEN

44

Vid halvårsskiftet gick vi samman i den gemensamma beställningscentralen

för färdtjänst, "Samtrans" i Ånge.

Tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen startades,

i början av 2005, en ny kostenhet med uppdrag att effektivisera

kostverksamheten i kommunen. Under året har främst

kostverksamheten i Husum-Gideå samordnats. Riktlinjer för måltidsordning

har utarbetats gemensamt med medicinskt ansvarig

sjuksköterska (MAS).

Inom handikappomsorgen har arbetet fortsatt med att förändra

boendeformer och vårdinriktningar för att möjliggöra verksställighet

av fler beslut. Ett nytt serviceboende har startat under

Utfall Budget Utfall

Löpande prisnivå, Mkr 2004 2005 2005

Verksamhetens intäkter 158,7 154,9 159,5

Verksamhetens kostnader -878,9 -922,5 -883,8

Verksamhetens nettokostnad -720,1 -767,5 -724,3

Skattemedel 745,7 770,1 759,0

Nämndsresultat +25,5 +2,6 +34,7

Nämndens totala medel vid årets början -17,7 +7,9 +7,9

Nämndens totala medel vid årets slut +7,9 +10,5 +42,5


,,

NYCKELTAL Utfall Utfall

2004 2005

Antal årsarbetare 1 922,6 1 893,6

Sjukfrånvaro (i procent av ordinarie arbetad tid) 11,3 10,1

Sjukfrånvaro > 60 dagar (i procent av ordinarie arbetad tid) 8,8 7,9

Antal vuxna i gruppbostäder HO, LSS enl SCB 136 135

Antal vuxna i daglig verksamhet HO, LSS enl SCB 176 184

Antal personer beviljade personlig assistans LASS 47 47

Antal personer i särskilt boende SoL, enl SCB

Antal personer med hemtjänst/boendestöd

950 849

i ordinärt boende SoL, enl SCB 1 051 1 113

Antal personer med färdtjänsttillstånd 2 453 2 296

hösten 2005. Daglig verksamhet har under året kunnat inrymma

8 nya brukare inom befintlig verksamhet. Boendestödsteamet

inom socialpsykiatrin har utvecklats för att möta nya målgrupper

och fler brukare. Arbetet med att förbättra livssituationen för

de psykiskt funktionshindrade har fortsatt genom ansökan av de

statligt riktade medlen "Milton". Förvaltningen har fortsatt med

den interna verksamhetsanalysen och utvärderingen utifrån jämförelsetal

i handikappnycklarna samt externt i länsnätverk och i

andra kommunsamarbeten.

Äldreomsorgen har under 2005 fortsatt det omstruktureringsarbete

som fastlades 2003. Anledningen till omstruktureringen

är att komma till rätta med flerårig ekonomisk problematik

och att även i framtiden hålla en godtagbar kvalitetsnivå.

Inriktningen är att omfördela medel så att fler kan bo kvar

i ordinärt boende. När behov av särskilt boende uppstår ska

boendet vara anpassad efter brukarnas behov och arbetsmiljön

efter personalens behov. Lindens servicehus omvandlades under

2005 till seniorboende i Övikshems regi och hemtjänsten har

förstärkt både dag- och nattverksamheten. Omstruktureringen

medför nya utmaningar för personalen och kräver kompetensutveckling

vilket möjliggörs genom beviljat anslag från regeringen

- Kompetensstegen (5,3 Mkr/ 3 år). Samverkan med sjukhus,

primärvård och frivilliga organisationer har varit och är en

viktig del i äldreomsorgens verksamhet. Kommande år innebär

att hemtjänsten måste förstärkas och att ett Äldrecentra måste

tillskapas.

Personal

Förvaltningen har under året arbetat målmedvetet med rehabiliterings-

och förebyggande arbete. Sjukfrånvaron har minskat

med 3,3 dagar per anställd. Vårt frisktal, enligt definitionen


NÄMNDER OCH BOLAG

Nämnden för

teknik

och service

Tekniska kontorets verksamhetsidé är att tillvarata kommuninvånarnas

intressen och att arbeta för att tillgodose deras behov

av god miljö, vatten, avlopp, gator och vägar, parker, fastigheter

och renhållning på ett flexibelt och professionellt sätt.

Årets verksamhet

2005 fick tekniska kontoret två fina utmärkelser. Örnparken var en

av tio nominerade till Sveriges vackraste park, och vi erhöll också

pris för ett av Sveriges godaste kranvatten. Renhållningsverksamheten

bildade en egen avdelning från årsskiftet. Införande av

ett nytt verksamhetsstyrningssystem Avfall 2010 påbörjades,

omflyttning till nya lokaler, utveckling av flera verksamhetsgrenar

och nya kontakter har skapats med marknaden då de gäller

,,

NÄMNDEN FÖR TEKNIK OCH SERVICE

46

verksamhetsavfallet. Ett stort antal fastigheter har försålts utifrån

den koncernövergripande fastighetsutredningen. Totalt har 40 000

kvm avyttrats, vilket gett 21,5 Mkr i reavinster under 2005. Det

har möjliggjort ett bättre underhåll av fastigheterna och även

bekostat rivning av fastigheter. Investeringar för att sänka energiförbrukningen

har gett sänkta kostnader motsvarande 1,9 Mkr redan

under 2005. Nya Björkhem och ombyggnaden av Paradisbadet

färdigställdes. Byggnationen av nya Bjästaskolan påbörjades. Inom

serviceverksamheten har man arbetat med anpassning och reducering

av tjänster utifrån förändrade verksamhetsinriktningar. För att

bättre kunna möta upp med god service mot kunderna och leda det

dagliga operativa arbetet har 10 samordnare utsetts. Administrativa

rutiner för bokning av lokaler och posthantering har varit föremål

för översyn. 2005 var ett bra år ur snöröjningssynpunkt vilket möjliggjorde

extra satsningar på vägbeläggningsprogrammet. Gång- och

cykelvägen från Järved till Bonäset slutfördes likaså ombyggnationen

av Myrängsvägen.

En omfattande satsning på trafiksäkerhet för barn och ungdom

har påbörjats i samarbete med föreningen Kör för Livet med

bl a "vandrande skolbuss" och "vi syns i trafiken". Invigning av

Storgatan med ett nytt "golv" och ett nytt möblemang och en

extra satsning på stadsmiljön efter Nygatan har bidragit till att

öka trivselfaktorn i stadskärnan. Planering och projektering för

Botniabanan tar fortfarande stora resurser. Efterfrågan på exploateringsmark

har ökat. Inom VA-verksamheten ägnar man mycket tid

till förebyggande underhåll och filmning av ledningsnätet för att

eliminera skador.

En omfattande översyn påbörjades av skyddsområdena för våra

vattentäkter samt utveckling av styrkort för VA-verksamheten. En

enkät skickades ut till 300 kommuninvånare i syfte att lyssna av

kundernas inställning och syn på VA- och renhållningsverksamheterna.

95% ger det sammanfattandet omdömet att vattenkvalitén

är god och 88% är nöjda med renhållningen. En översyn har gjorts

inom den administrativa avdelningen som en följd av centraliseringen

av löne- och fakturahantering.

Personal

Det är glädjande att konstatera att sjukfrånvaron minskat med

nästan 8 dagar, till 27,9 dagar. Som en konsekvens har nettoarbetstiden

ökat till 77,5%. Det arbete som läggs ner på bättre hälsa och

livsstil börjar bära frukt. 160 medarbetare deltar i friskvårdsaktiviteter

som är understödda i form av "friskvårdspeng" och 300 har

Utfall Budget Utfall

Löpande prisnivå, Mkr 2004 2005 2005

Verksamhetens intäkter 586,9 497,9 610,9

Verksamhetens kostnader -724,4 -641,8 -733,3

Verksamhetens nettokostnad -137,5 -143,9 -122,4

Skattemedel 153,7 142,7 119,3

Nämndsresultat +16,2 -1,2 -3,0

Nämndens totala medel vid årets början +6,9 +23,1 +23,1

Nämndens totala medel vid årets slut +23,1 +21,9 +20,1


,,

NYCKELTAL Utfall Utfall

2004 2005

Antal årsarbetare 414,2 407,5

Sjukfrånvaro (i procent av ordinarie arbetad tid)

Sjukfrånvaro > 60 dagar

9,6 7,4

(i procent av ordinare arbetad tid) 7,4 5,7

Industri- och affärslokaler (m2 ) 31 872 28 382

Bostads- och saneringsfastigheter (m2 ) 15 721 11 331

Verksamhetslokaler (m2 ) 407 859 368 390

Övriga förvaltningsfastigheter (m2 ) 27 511 25 655

Vägar - antal plogsvängar 9 9

Vägar - underhållsbeläggning asfaltering (tkr) 4 200 4 600

Vägar - sandningssand (m3 ) 9 600 9 840

Parker - antal blommor i rabatter, mm (st) 20 000 20 000

Parker - gräsklippn, exkl lokalkontor (m2 ) 680 000 680 000

Parker - slaghackning (m2 ) 1 950 000 1 950 000

VA - producerad mängd vatten (m3 ) 5 778 000 5 641 000

VA - försåld mängd vatten (m3 ) 3 113 000 3 098 000

VA - betald mängd avlopp (m3) Avfallshantering - hushållsavfall

2 774 000 2 722 000

till förbränning (ton)

Avfallshantering - industriavfall

21 200 16 670

till förbränning (ton)

Avfallshantering - industriavfall

10 500 6 711

till deponi Må (ton) 4 150 2 900

deltagit i den årliga konditionstesten. Etik i arbetslivet var titeln

på den årliga inspirationsdagen för alla medarbetare. Enkäten

Nästa steg skickades ut till alla medarbetare med en svarsfrekvens

på 87%. Jämställdhetsplanen omarbetades för att även innefatta

mångfaldsplan.

Miljö

Energireducering i fastigheterna har varit i fokus. Nya tak/ventilationsanläggningar

och värmeåtervinning har givit en minskning

av värmeförbrukningen med 4,4%. Antalet körda mil med egen bil

ökade medan leasingkostnaderna minskade. För att säkerställa trafikmiljön

har ytterligare satsningar gjorts på gång- och cykelvägar

och säkra gångpassager. Stadsmiljön har förbättrats främst efter

Storgatan.

Ekonomiskt utfall

Nämndens resultat avviker marginellt från budget. Ett stort

överskott 2004 har övergått i ett litet underskott 2005. Största

skillnaden avser drift och underhåll av fastigheterna. Fjolårets

överskott var ett resultat av att verksamheten begränsades till

endast akuta insatser. Under 2005 har många upprustningsarbeten

genomförts, men samtidigt har nya besparingsbeting

belastat verksamheten. Resultatet 2005 visar att sparprogrammet

avseende fastighetsförsäljningar och personalförändringar

har genomförts, men planerade samordningsvinster och energibesparingar

kräver ett flerårigt genomförande. De externa hyresintäkterna

har också minskat till följd av försålda fastigheter.

Nya interna regler för lokaler har införts under året. Detta har

bl a inneburit, omräkning av interna lokalhyror. Ansvaret för

vägbelysning har övertagits från Övik Energi. VA-verksamheten

redovisar underskott och det samlade överskottet minskar. Avfallshanteringens

budget förutsatte ett överskott 2005 enligt

avbetalningsplan för tidigare års underskott. Ett överskott med

1,3 Mkr betyder att avbetalningen kan avslutas. Nämndens

totala medel minskade till 20,1 Mkr vid årsskiftet.

47

Framtiden

De allra största utmaningarna finns i de infrastruktursatsningar

som kommer att ske inom Inre hamnen och i anslutning till

Resecentrum. Ombyggnation av Strandgatan, promenadstråk

längs Inre hamnen mot Arenan och Sjögatan, framtida utformning

av hamnplanen etc. Behovet av parkeringar har markant

ökat genom ökad attraktion av stadskärnan varvid parkeringshusfrågan

kommer att behöva lösas. Med de satsningar som

föreslås i nya översiktsplanen ökar behovet av tillskott på drift

och underhållsanslag. Detsamma gäller de skötselplaner som

utarbetats, t ex runt Höglandssjön. I de enkätundersökningar

som gjorts är endast 18% nöjda med standarden på kommunens

vägar, vilket är en konsekvens av reducerade underhållsanslag

under flera år. Krafttag behöver göras för att höja standarden på

vägnätet. Vägbelysningens kostnader ökar markant p g a stigande

elpriser samt tillkommande ljuspunkter. I projektet Världsklass

2015 med "mera stad" vill vi tillsammans med andra aktörer

arbeta med försköning av stadens centrum. Lokalanvändningen

måste ständigt prövas utifrån verksamhetsförändringar.

Äldrecentret kommer att börja byggas och beräknas slutföras

under 2008. Fortsatt energioptimering såväl inom fastighetssidan

som inom VA är nödvändig. För att möta lagkravet på tillgänglighet

för alla 2010 pågår arbete inom både fastigheter och det

s k offentliga rummet. Förslag finns från EU på kväverening för

de större reningsverken, vilket kan innebära investeringar på

mellan 50-100 Mkr. Ny VA-lagstiftning kommer sannolikt att

gälla från 2007. Inom avfallsverksamheten pågår utredning om

förbränningsskatt. Länsstyrelsen ska under 2006 besluta om

anpassningsplanen för Må deponianläggning, vilket kommer att

klargöra möjligheten för fortsatt deponering. Övergång till sopkärl

inom containerområden genomförs under de två närmaste

åren. Ytterligare några verksamheter kommer att konkurrensprövas

under de närmaste åren.

Nämndens andel av

totala skattemedel

Verksamhetsandelar

inom nämnden

Av nämndens totala intäkter kommer 28% från externa intäkter,

varav VA står för 49% och Renhållningen 24%.

NÄMNDER OCH BOLAG


NÄMNDER OCH BOLAG

Plan- och

Miljönämnden

Plan- och miljönämnden ska främja en samhällsutveckling

med jämlika och goda sociala förhållanden och en hållbar

utveckling som innebär att nuvarande och kommande

generationer tillförsäkras en god livsmiljö. Plan- och miljökontoret

arbetar inom verksamhetsområdena bygg, miljö,

lantmäteri och miljölaboratorium.

Årets verksamhet

För första gången på många år har planläggning påbörjats

för att tillskapa nya bostadsområden i Örnsköldsvik. Nämnas

kan Höglandsstranden där planerad byggstart är hösten 2006.

Antalet byggärenden inom kommunen har under året fortsatt

att ligga på en hög nivå. Förvaltningen har även deltagit i

arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för centrum. Tillsyn

enligt livsmedelslagen, djurskyddslagen och miljöbalken har

skett i normal omfattning. Antalet analyser vid kommunens

miljölaboratorium fortsätter att öka p g a järnvägsprojektet.

Naturskyddsinsatserna domineras av kalkningsverksamhet i sjöar

och vattendrag samt biologisk återställning. Kommunens ansökan

om EU-bidrag för restaurering av Moälven beviljades i september.

Projektet startade under hösten och pågår till och med

2008. Den största insatsen i projektet är byggandet av en fiskvandringsväg

förbi Sågfallet i närheten av Gottne. Lantmäteriet

har haft en fortsatt stor tillströmning av ärenden. Under året

har för första gången en informationskarta över Ulvön producerats

och getts ut. Arbetet med att sätta nya belägenhetsadresser

på landsbygden har avslutats under året. Antalet användare av

de geografiska informationssystemen har fortsatt att öka.

PLAN- OCH MILJÖNÄMNDEN

,,

Utfall Budget Utfall

Löpande prisnivå, Mkr 2004 2005 2005

Verksamhetens intäkter 20,6 17,6 22,5

Verksamhetens kostnader -45,1 -40,4 -44,6

Verksamhetens nettokostnad -24,5 -22,9 -22,1

Skattemedel 23,3 22,6 21,6

Nämndsresultat -1,2 -0,3 -0,4

Nämndens totala medel vid årets början +2,5 +1,3 +1,3

Nämndens totala medel vid årets slut +1,3 +1,0 +0,9

48

Personal

Sjukfrånvaron har ökat något i förhållande till föregående år. Det

s k frisktalet har minskat på förvaltningen med 14 procentenheter,

vilket inte är någon positiv utveckling ur personalhänseende.

Antalet anställda årsarbetare har minskat under året.

Miljö

Förvaltningens innehav av leasingbilar består av tre etanoldrivna

bilar. Andelen "etanolmil" ligger på en fortsatt hög nivå och uppgår

därmed till 45% av totalt drygt 13 200 körda mil inom förvaltningen.

Ekonomiskt utfall

Årets resultat uppgår till -0,4 Mkr att jämföras med budgeterat -0,3 Mkr.

Den största avvikelsen i förhållande till budget uppvisar kostnader för

bostadsanpassningsåtgärder på -1,4 Mkr. Övriga verksamheter har genererat

mera intäkter än beräknat och lägre kostnader än budget varför

detta uppväger underskottet för bostadsanpassning.

Framtiden

Det finns ett stort intresse för bostadsbyggande i kommunen.

Förvaltningen kommer att fortlöpande arbeta med att ta fram skisser

och detaljplaner för att möjliggöra nya byggnationer. Den stora

arbetstoppen med anledning av Botniabanebygget är nu passerad,

även om både lantmäteriet och miljölaboratoriet har omfattande

åtaganden under de närmsta åren. Att hålla en, ur statlig synvinkel,

önskvärd nivå på tillsyn är inte möjligt med tillgängliga resurser.

Utrymmet för s k frivilligverksamhet, förebyggande arbete och information

förväntas krympa ytterligare. Att öka samarbetet med andra

kommuner och regioner för att utbyta erfarenheter och effektivisera

verksamheten blir därför än mer angeläget.

Nämndens andel av

totala skattemedel

,,

Nyckeltal Utfall Utfall

2004 2005

Antal årsarbetare 51,8 50,6

Sjukfrånvaro (i procent av ordinarie arbetad tid) 5,0 5,1

Sjukfrånvaro > 60 dagar (i procent av ordinarie arbetad tid) 3,8 3,6

Diarieförda bygglovärenden 647 615

Delegationsbeslut inom VO miljö 817 785

Antagna/upphävda detaljplaner/omr.best. 18 20

Vattenkemiska o biologiska undersökn. 280 242

KOMLAB, antal prov/analyser

Sökta/avslutade och överförda

10 799 12 884

lantmäteriförrättningar 137/146 164/141

Tefat-webbanvändare 253 240

Bostadsanpassning, antal ärenden 598 674

Bostadsanpassning, kostn./ ärende 16 093 10 700

Verksamhetsandelar

inom nämnden


Övriga nämnder

Valnämnd

Årets verksamhet

Inga val har genomförts under året. En utvärdering av verksamheten

vid röstmottagningsställen har genomförts. Inga nya röstmottagningsställen

kommer att inrättas inför valet 2006.

Ekonomiskt utfall

Budgeten för valnämnden uppgick 2005 till 10 kkr. Utfallet blev

8 kkr vilket således understeg budgeterat med 2 kkr.

Framtiden

Allmänna val hålls 2006. Vid valet 2006 kommer kommunen att

ansvara för Förtidsröstningen (tidigare benämnt "Poströstning").

Särskilt statsbidrag kommer att utgå för den verksamheten.

ÖVRIGA NÄMNDER

,,

Utfall Budget Utfall

Löpande prisnivå, Mkr 2004 2005 2005

Verksamhetens intäkter 0,0 0,0 0,0

Verksamhetens kostnader -2,0 -1,4 -1,4

Verksamhetens nettokostnad -2,0 -1,4 -1,3

Skattemedel 2,0 1,4 1,4

Nämndsresultat 0,0 0,0 +0,1

Nämndens totala medel vid årets början +0,6 +0,6 +0,6

Nämndens totala medel vid årets slut +0,6 +0,6 +0,7

49

Revision

Årets verksamhet

Revisionsarbetet inriktas mot sådana områden där väsentlighets-

och riskanalyser resulterar i att väsentliga risker och konsekvenser

konstateras eller kan befaras. Bland årets revisionsgranskningar

finns bl a granskning av ledarskapet i organisationen, förvaltningarnas

ärendeberedning, beslutsunderlag och arbetsformer samt

granskning av humanistiska nämndens och omsorgsnämndens nya

organisationer.

Ekonomiskt utfall

Revisionens utfall visar på ett litet överskott beroende på en

intäkt för granskningsinsatser i samband med EU-projekt.

Framtiden

Den statliga utredningen Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner

och landsting ger revisionen en starkare och tydligare roll.

Nämndens andel av

totala skattemedel

Verksamhetsandelar

inom övriga nämnder

NÄMNDER OCH BOLAG


NÄMNDER OCH BOLAG

Tjänstecentrum

i Örnsköldsvik AB

Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB är ett helägt dotterbolag till Rodret i

Örnsköldsvik AB, vilket i sin tur ägs av Örnsköldsviks kommun. Tjänstecentrum

äger fastigheter och bedriver utveckling av verksamhet med inriktning på

tjänsteföretag och högre utbildning. Företaget skall vidare aktivt medverka

till utvecklingen i Örnsköldsviks inre hamnområde. Företaget har även egen

tjänsteverksamhet i form av konferens, telefoni och Internet samt bemannade

receptioner i företagets fastigheter. Bland hyresgästerna finns såväl kommunala

verksamheter som stadsbibliotek och näringslivskontor, som tjänsteproducerande

företag framförallt inom IT-sektor och utbildning, Mittuniversitetet

och Umeå Universitet, restaurang och café samt statliga funktioner som

Exportrådet och Arbetsförmedlingen.

Årets verksamhet

Under året har uthyrning av lokaler i ”Flygeln” fortsatt. I samband

med detta har företagets tjänsteutbud utvecklats. Ett

tjugotal analoga telefoner har under året anslutits till växel via

stadsnätet. Konferensanläggningen har kompletterats med två

samtalsrum med mjukare möblering och färgsättning samt ett

kontorshotell med möjlighet att boka kontorsrum för så kort tid

som en timme.

Personal

Personalstyrkan består av 3 män och 18 kvinnor. Under året har

en tjänstevärdering genomförts i enlighet med Jämställdhetslagstiftningen.

Friskvårdssatsningen har fortsatt vilket även har

uppmärksammats i Försäkringskassans projekt "Attraktiva arbetsplatser".

,,

Miljö

Tjänstecentrum har inom området arbetsmiljö och brandsäkerhet

gjort en översyn av brandskyddet med fokus mot utrymningsvägar

och utrymningsplaner. Arbetet fortsätter under 2006.

Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB

RESULTATRÄKNING

50

Ekonomiskt utfall

Resultatet efter finansnetto uppgår till 3,0 Mkr. Det är en

resultatförbättring både i jämförelse med budget samt mot föregående

år. Anledningen är såväl fortsatt uthyrning i "Flygeln",

ökad beläggning i konferensanläggningen samt ett gynnsamt

ränteläge.

Framtiden

Företagets fastighetsbestånd alternativt hela bolaget är från

årsskiftet föremål för försäljning. Bolagets verksamheter kommer

att fortsätta att bedrivas och utvecklas under pågående

försäljningsprocess. Bolagets uppdrag med den fortsatta utvecklingen

i Örnsköldsviks Inre hamn har efter årsskiftet utmynnat

i ett beslut att förvärva del av fastigheten Örnsköldsvik 9:1,

mark under och i anslutning till Saltmagasinen samt fastigheten

Strandkajen 3. Dessa fastigheter kommer inte att inkluderas i

pågående försäljning.

NYCKELTAL

2005 2004

Uthyrningsbar yta, m2 40 000 40 000

Vakans, m2 Löpande prisnivå, Mkr 2005 2004

Rörelsens intäkter 52,4 52,8

Rörelsens kostnader -26,7 -24,3

1 384 1 700

Avskrivningar -10,1 -9,9 Antal anställda 21 19

Rörelsens resultat 15,6 18,6 Antal konferensuthyrningar 750 717

Finansnetto -12,6 -15,9 Antal teleanknytningar 1 809 1 792

Resultat efter finansnetto 3,0 2,7 Soliditet, % 26,3 18,1

Skatt på årets resultat 11,9 –

Årets resultat 14,9 2,7

För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning. www.tjanstecentrum.se


Örnsköldsviks Buss AB

Örnsköldsviks Buss AB är ett helägt dotterföretag till Rodret i Örnsköldsvik AB, som ägs till 100 % av Örnsköldsviks kommun.

Verksamheten består av kollektivtrafik i tätort, beställningstrafik med buss samt reguljär båttrafik mellan Köpmanholmen,

Trysunda och Ulvön. Örnsköldsviks Buss AB ansvarar även för verksamheten vid Örnsköldsviks Allmänna Hamn.

Årets verksamhet

Resandet med stadsbussarna i Örnsköldsvik har minskat med 2%. Vid

upphandling under 2004 förlorade företaget sin landsbygdstrafik.

Under sommaren 2005 har företaget avvecklat trafiken och sålt 19 av

de totalt ägda 46 bussarna. En mindre reaförlust uppstod vid försäljningen

av bussarna. Som ett resultat av den förlorade upphandlingen

har antalet fast anställda minskat från 85 till 61 personer. Företagets

omorganisation, som föranleddes av minskad verksamhet, har slutförts

under året.

Resandet med färjan MF Ulvön har under året ökat med 13% jämfört

med föregående år. Beställningstrafiken har minskat till följd av

minskade resurser. Inom hamnverksamheten har in- och utlastningen

ökat betydligt från föregående år. Import av etanol, cement samt

bränd kalk har tillsammans ökat med nästan 100%. Årets investeringar

uppgick till 4,8 Mkr.

Personal

Antalet anställda inom företaget uppgick till i genomsnitt 86

personer, varav 16 kvinnor och 70 män. Kontinuerliga arbetsplatsträffar

har under året hållits med personalen i respektive verksamhetsområden.

Arbetsmiljökommittén har haft 4 träffar under året.

Ledningsgruppen har haft 16 möten. Sjukfrånvaron har minskat

med 9% och uppgick under 2005 till 8,5% av ordinarie arbetad tid.

,,

Miljö

Bolaget bedriver fyra tillståndspliktiga verksamheter enligt miljö-

Örnsköldsviks Buss AB

RESULTATRÄKNING

51

balken. Ett tillstånd avser en anläggning för motor/fordonstvätt som

påverkar miljön genom utsläpp i vatten. Ett tillstånd avser hantering

av etanol, vilket påverkar miljön genom explosionsrisk och utsläpp

i luft. Verksamheten omfattar 50% av fordonsparken. Ett annat tillstånd

avser lagring av brandfarlig och explosiv vara. Anläggningen

påverkar miljön genom explosionsrisk och utsläpp till luft. För hamnverksamheten

har bolaget ännu inget tillstånd. Ansökan om tillstånd

har insänts enligt miljöbalken. Verksamheten påverkar miljön genom

utsläpp till luft, vatten och mark.

Ekonomiskt utfall

Resultatet efter finansnetto uppgår till 0,4 Mkr, vilket är en försämring

i jämförelse med föregående år. Resultatet har påverkats

av avvecklingskostnader och andra extraordinära kostnader på nära

1,1 Mkr.

Framtiden

Till följd av förlorade upphandlingar av busstrafik har bolagets ägare

Rodret i Örnsköldsvik AB aviserat att man har för avsikt att pröva en

försäljning av busstrafiken. Bolaget har under året slutit ett 2-årigt

samarbetsavtal med M-Real Husum gällande mobilkransverksamhet.

Företaget har också för avsikt att skyndsamt påbörja etablering av

hamnverksamhet i Köpmanholmens Hamn. Verksamheten för färjan

MF Ulvön kommer att fortsätta som tidigare, men med viss förstärkning

av antalet turer under sommartid.

NYCKELTAL

Löpande prisnivå, Mkr 2005 2004

2005 2004

Rörelsens intäkter 57,1 65,8 Soliditet, % 39 37

Rörelsens kostnader -50,2 -56,0 Avkastning totalt, % 2 3

Avskrivningar -6,0 -7,3 Avkastning eget kapital, % 1 6

Rörelsens resultat 0,9 2,5 Antal anställda 86 97

Finansnetto -0,6 -0,9 Rörelseintäkt per årsanställd kkr 624 624

Resultat efter finansnetto 0,4 1,6

Bokslutsdispositioner 3,2 1,0

Skatt på årets resultat -1,0 -0,6

Årets resultat 2,5 2,0

För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning.

NÄMNDER OCH BOLAG


NÄMNDER OCH BOLAG

Övik Energi AB

Övik Energi AB är ett helägt dotterbolag till Rodret i

Örnsköldsvik AB, som ägs till 100% av Örnsköldsviks kommun.

Övik Energi Nät AB och Hörnett Energi AB är helägda

dotterbolag till Övik Energi AB. Moderbolagets verksamhet

består av produktion, försäljning och distribution av fjärrvärme

och fjärrkyla, inköp och försäljning av el samt bedrivande

av bredbandsverksamhet. Dotterbolaget Övik Energi

Nät AB:s verksamhet består i att distribuera elenergi, underhålla

elnätet, bedriva entreprenadverksamhet och handha

gatu- och vägbelysningsanläggningarna inom kommunen.

Verksamheten i dotterbolaget Hörnett Energi AB består i att

leverera och försälja ånga och mottrycksel.

,,

Årets verksamhet

Utbyggnaden av fjärrvärme har fortsatt under året och 45

villor och 30 större fastigheter har anslutits, varav den nya

evenemangsarenan är en. Antalet bredbandskunder har under

året ökat med 446 st. Antalet elhandelskunder uppgår till

8 853 st, varav 80% är privatkunder och 20% företagskunder.

Energiomsättningen fördelas dock 25/75. Eldistributionen har

på grund av den milda väderleken minskat med 7 GWh.

Övik Energi AB

RESULTATRÄKNING

52

Övik Energi AB har investerat dels i aktier och dels i ett delägarlån

i Norrlands Etanolkraft AB för totalt 63,3 Mkr tillsammans

med Skellefteå Kraft AB och Umeå Energi AB. Parterna

har för avsikt att tillsammans med ett privat konsortium delta

i tillskapandet av en plattform för utveckling och samarbete i

regionen med inriktning mot etanol framställt av cellulosa. Övik

Energi AB har under året sålt sina aktier i ÖrnSAT för 2,5 Mkr till

AB Övikshem.

Arbetet med kraftvärmeverket har fortsatt. Miljötillståndsansökan

och miljökonsekvensbeskrivning lämnades in till Miljödomstolen

och förhandlingar hölls i december. Domen kommer

att lämnas i början av februari 2006. Detaljplanen för området

har ändrats och den tillåtna bygghöjden har ökat.

Personal

Antalet anställda i koncernen uppgick till 73 personer i slutet

av året. Genomsnittligt antal anställda uppgick till 71 personer

varav 21 kvinnor och 50 män.

Miljö

Koncernen bedriver nio tillstånds- eller anmälningspliktiga

verksamheter. Ett avser produktion av fjärrkyla och övriga avser

produktion av hetvatten för distribution av värme i bolagets

fjärrvärmesystem. Ur miljösynpunkt var årets stora händelse certifieringen

enligt standarden ISO 14001.

Ekonomiskt utfall

Koncernens resultat efter finansnetto uppgår till 38,1 Mkr vilket

är en förbättring med 37,3 Mkr jämfört med föregående år.

Motsvarande värden för moderbolaget är -9,2 Mkr, en minskning

med 2,2 Mkr. I koncernens resultat ingår en engångsfakturering

till Örnsköldsviks kommun med 24,5 Mkr gällande drift och

underhåll av gatubelysningsanläggningar för åren 2001-2004 i

enlighet med nytt avtal.

Framtid

Övik Energi arbetar för att utveckla sina huvudområden, fjärrvärme,

fjärrkyla och bredband. Bolaget förväntar sig en ökad efterfrågan i

samband med de nya bidrag för anslutning till fjärrvärme som kan

beviljas under perioden 2006-2010. Utbyggnaden är viktig för att

skapa ett stort värmeunderlag för ett kommande kraftvärmeverk som

planeras att tas i drift under 2008. Kommande år fortsätter utvecklingen

av bredbandsnätet för flera tjänster liksom investeringarna i

färravläsning. Kraftvärmeverksprojektet går under 2006 in i genomförandefasen.

NYCKELTAL

Löpande prisnivå, Mkr 2005 2004

2005 2004

Rörelsens intäkter 355,5 259,5 Soliditet, % 9 12

Rörelsens kostnader -253,5 -212,7 Avkastning totalt kapital, % 5 3

Avskrivningar -41,4 -29,6 Avkastning eget kapital, % 17 1

Rörelsens resultat 60,6 17,2 Antal anställda 73 69

Finansnetto -22,5 -16,4 Nettoomsättning/anställning kkr 4 535 3 960

Resultat efter finansnetto 38,1 0,8

Skatt på årets resultat -12,1 -0,7

Årets resultat 26,0 0,1

För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning. www.ovikenergi.se


AB Övikshem

AB Övikshem ägs av Örnsköldsviks kommun genom sitt

moderbolag Rodret i Örnsköldsvik AB. I koncernen Övikshem

ingår de helägda dotterbolagen Örnsköldsviks Satellit och

Kabel TV AB och SAB Larmjour.

Företaget har till föremål för sin verksamhet att inom

Örnsköldsviks kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta

fastigheter och tomträtter samt att på dessa bygga bostäder,

affärslägenheter och kollektiva anordningar i syfte att

främja kommunens bostadsförsörjning. Företaget ska drivas

utan enskilt vinstintresse.

Årets verksamhet

Företagets vision innebär att Övikshem ska skapa ett ännu bättre

boende och affärsidén säger att "Övikshem ska vara kommunens

mest attraktiva hyresvärd och erbjuda hyresgästen önskad

service till rätt pris".

Under året förvärvades fastigheten Linden 9 av Örnsköldsviks

kommun och därefter har fastigheten ändrat inriktning från

servicehus till "seniorboende för 65-plus". I enlighet med företagets

handlingsplan för miljöförbättringar har bolaget fortsatt

att konvertera el till fjärrvärme i fastigheterna Gene 14:5, Gene

25:2 och Skottland 4.

,,

AB Övikshem

RESULTATRÄKNING

53

Personal

Genomsnittligt antal anställda har under året uppgått till 67 personer,

varav 43 män och 24 kvinnor.

Miljö

Från och med 2004 arbetar företaget med ett miljöledningssystem.

Handlingsprogrammet för 2005 omfattar som föregående år i

huvudsak minskad elanvändning till förmån för fjärrvärme och styrning

med timer av motorvärmare samt optimering av transporter.

Ekonomiskt utfall

Övikshems vinst efter finansnetto uppgår till 4 Mkr vilket är i

samma nivå som föregående år. Företaget måste dock redovisa

latent skatteskuld på 2 Mkr under 2005. Skatteskulden har uppstått

p g a skillnad mellan bokfört respektive skattemässigt värde på

fastigheterna.

Under året har en hyreshöjning beslutats med i genomsnitt

2,4%. Hyreshöjningen träder i kraft 1 februari 2006. Antalet hyreslediga

lägenheter har fortsatt att minska och är nu nere i 0,8%.

ÖrnSAT redovisar ett resultat efter skatt på 0,5 Mkr. SAB Larmjour

har ingen verksamhet för närvarande.

Framtid

AB Övikshem upplever en ökad efterfrågan på hyreslägenheter

i centrala delar av Örnsköldsvik. Företaget har börjat undersöka

möjligheter till nyproduktion.

NYCKELTAL

Löpande prisnivå, Mkr 2005 2004

2005 2004

Rörelsens intäkter 194,0 186,4 Soliditet, % 4,3 4,8

Rörelsens kostnader -144,7 -129,5 Direktavkastning, % 6,7 7,9

Avskrivningar -16,8 -23,0 Medelränta, lån 3,77 4,18

Rörelsens resultat 32,5 33,9 Antal lägenheter 3 518 3 398

Finansnetto -28,5 -29,7 Omflyttning inkl interna byten, % 27,9 27,6

Resultat efter finansnetto 4,0 4,2 Hyreslediga lägenheter 31/12

Skatt på årets resultat -2,0 – inkl avställda 27 44

Årets resultat 2,0 4,2 Antal anställda omr. till heltid 67 67

*) Omflyttning redovisas exkl studentbostäder och möblerade

För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning. www.ovikshem.se

NÄMNDER OCH BOLAG


NÄMNDER OCH BOLAG

Rodret i

Örnsköldsvik AB

Rodret i Örnsköldsvik AB är en bolagskoncern som ägs till

100 procent av Örnsköldsvik kommun. Bolagets styrelse

utses av kommunfullmäktige. I bolagskoncernen, med Rodret

i Örnsköldsvik AB som moderbolag, ingår dotterbolagen AB

Övikshem, Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsviks

Buss AB samt Övik Energi AB. Rodret i Örnsköldsvik AB ska

vara en aktiv part i utvecklingen i Örnsköldsvik. Bolaget

ska via samordning verka för att ägaren erhåller ekonomisk

avkastning inom ramen för dotterbolagens egen utveckling.

Bolaget ska dessutom genom sin samordningsfunktion stödja

dotterbolagen att uppnå visioner och mål, grundat på en

samsyn till gagn för kommuninvånarnas bästa.

Årets verksamhet

Bolagets styrelse har under året haft 11 styrelsesammanträden.

I Rodrets styrelse har förts samtal om framtiden för två av koncernens

bolag, nämligen Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB och

Örnsköldsviks Buss AB.

När Arken byggdes var syftet att främja en utveckling i Örnsköldsvik

och tillskapa arbetstillfällen inom tjänstesektorn och

inte vara ägare av kommersiella lokaler. Under årens lopp har

förutsättningarna för en försäljning prövats men inte ansetts tillräckligt

goda. Styrelsen i Rodret har konstaterat att de har änd-

,,

Rodret i Örnsköldsvik AB

RESULTATRÄKNING, Rodretkoncernen

Löpande prisnivå, Mkr 2005 2004

Rörelsens intäkter 626,8 541,8

Rörelsens kostnader -519,2 -469,3

Rörelsens resultat 107,6 72,5

Finansnetto -70,1 -72,0

Resultat före skatt 37,5 0,5

Skatt på årets resultat -0,7 1,4

Årets resultat 36,8 1,9

För utförligare uppgifter hänvisas till bolagets årsredovisning.

54

rats och därför beslutat att gå ut med Arken till försäljning.

För närvarande pågår upphandling av mäklare.

Styrelsen i Rodret har också beslutat att pröva en försäljning

av Örnsköldsviks Buss AB:s bussverksamhet. Tidsplanen för försäljningarna

är svåra att bedöma men innan sommaren bör det

vara möjligt att se om förutsättningarna finns för en försäljning.

Personal

Bolagets vd har under året varit heltidsanställd i bolaget men

har hyrts ut till kommunen till 40 %. Vd:n har, även som

föregående år, varit styrelseledamot i samtliga dotterbolag.

Kommunledningskontorets ekonomienhetet biträder bolaget.

Ekonomiskt utfall

Bolagskoncernen uppvisar för det gångna året ett resultat på

36,8 Mkr. I koncernens resultat ingår en engångsfakturering till

Örnsköldsviks kommun med 24,5 Mkr gällande drift och underhåll

av gatubelysningsanläggningar för åren 2001-2004.

Moderbolaget redovisar en vinst på 40,7 Mkr. I resultatet ingår

en utdelning från Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB på 45,3 Mkr

samt en kostnad för ränta på reverslån till Örnsköldsviks kommun

på 5,8 Mkr. Moderbolaget har under året erhållit koncernbidrag

från Övik Energi AB på 5,8 Mkr samt från Örnsköldsviks

Buss AB på 0,5 Mkr.

RESULTATRÄKNING, Moderbolaget

Löpande prisnivå, Mkr 2005 2004

Rörelsens intäkter 1,4 1,5

Rörelsens kostnader -1,7 -1,5

Rörelsens resultat -0,3 0,0

Finansnetto 39,3 -9,3

Resultat före skatt 39,0 -9,2

Skatt på årets resultat 1,7 2,6

Årets resultat 40,7 -6,6


Bo R Holmberg, Augustpriset. I väntan på Oskargallerians invigning. Turistbyrån i ny kostym.

Anundsjö IF, Årets Västernorrlänning, div I.

Invigningstal Oskargallerian.

Årsredovisning 2005

Vår årsredovisning finns även på www.ornskoldsvik.se

Malin Hållberg-Leuf, SM-guld i

konståkning. Therese Larsson, SM-guld i rytmisk gymnastik, boll och käglor.


Nygatan 16, 891 88 Örnsköldsvik

Tel vxl 0660-880 00

www.ornskoldsvik.se

Detta är en övergripande årsredovisning för Örnsköldsviks Kommun. De olika nämndernas verksamheter

presenteras endast som sammanfattningar. Nämndernas mer detaljerade verksamhetsberättelser

finns samlade i en bilaga, som kan beställas genom kommunledningskontoret.

Produktion: Bluepoint Marknadsstrategi AB, Ågrens Tryckeri AB, Örnsköldsvik 2006 Foto: Anders Eliasson, Eivor Granqvist, Elisabet Bårman, Håkan Nordström, Per Ågren, Elvy Söderström, Tina Carlsson, Anders Lindström, Susanne Sturk, Markus Sandin

More magazines by this user
Similar magazines