kartläggning av beteendevariation hos gotlandskanin – metoder för ...

Examensarbete för magisterexamen 

i biologi 

Zoologiska institutionen 

Avdelningen för populationsgenetik 

Stockholms 

universitet 

KARTLÄGGNING AV BETEENDEVARIATION HOS 

GOTLANDSKANIN – 

METODER FÖR KARAKTÄRISERING AV 

PERSONLIGHETSTYPER 

Anastasia Eklund 

Gene Pop (G495‐0942) 

Foto: Elin Andersson 

Handledare: Linda Laikre & Ulrika Alm Bergvall

EXAMENSARBETE 

ZOOLOGISKA 

INSTITUTIONEN 

Stockholms Universitet S-106 91 Stockholm 

KARTLÄGGNING AV 

BETEENDEVARIATION HOS 

GOTLANDSKANIN – 

METODER FÖR KARAKTÄRISERING AV 

PERSONLIGHETSTYPER 

Författare: Anastasia Eklund 

Ämne: Etologi/populationsgenetik 

Löpnummer: 2011:12

Arbetets titel: 

Kartläggning av beteendevariation hos 

gotlandskanin – 

metoder för karaktärisering av 

personlighetstyper 

Författarens namn: Anastasia Eklund 

Handledare: Linda Laikre, Ulrika Alm Bergvall 

Forskningsämne: Etologi/populationsgenetik 

Granskningskommitté: Hans Temrin, Birgitta Tullberg 

Datum för seminarium: 2011-06-07 

Antal poäng: 60 

Betyg: B

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

SAMMANFATTNING ..............................................................................................1 

ABSTRACT ..................................................................................................................2 

BAKGRUND ................................................................................................................3 

Lantraser ..............................................................................................................3 

Gotlandskaninen.............................................................................................4 

Personlighet .........................................................................................................5 

Målsättning..........................................................................................................7 

MATERIAL OCH METODER................................................................................8 

Enkätstudie ..........................................................................................................9 

Beteendetest.........................................................................................................9 

Beteenden.......................................................................................................10 

Beteenden observerade i samband med beteendeobservation................10 

Beteenden observerade i samband med predatortest .............................11 

Beteenden observerade i samband med socialt test................................12 

Utförande av beteendetest..............................................................................13 

Databehandling och statistiska metoder ..........................................................17 

Standardisering......................................................................................................17 

Variansanalys av enkätdata...................................................................................17 

Principalkomponentanalys och faktorladdningar..................................................17 

Z-värden ................................................................................................................18 

Faktorvärden .........................................................................................................18 

Pearsons korrelationstest.......................................................................................18 

F-test och t-test......................................................................................................18 

RESULTAT...................................................................................................................19 

Beteendetest.........................................................................................................23 

Enkät.....................................................................................................................28 

DISKUSSION...............................................................................................................30 

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS...........................................................33 

ERKÄNNANDEN.......................................................................................................34 

REFERENSER .............................................................................................................35 

INTERNETREFERENSER ......................................................................................39 

APPENDIX 1: Enkät för utvärdering av personlighet hos kanin 

APPENDIX 2: Testprotokoll för personlighetsutvärdering hos kanin 

APPENDIX 3: Detaljerad beskrivning av databehandling och statistiska metoder

SAMMNFATTNING 

Sverige har i nationella och internationella beslut åtagit sig att bevara biologisk mångfald 

på gen-, art- och ekosystemnivå. Detta innefattar bevarandet av gamla inhemska 

husdjursraser, så kallade lantraser. En central del i bevarandearbetet är dokumentation 

och karaktärisering av den biologiska variation som dessa raser omfattar och som 

uttrycks i exempelvis morfologiska, genetiska och beteendemässiga skillnader mellan 

individer. Ett sätt att kvantifiera och beskriva beteenden är i termer av ”personlighet”. 

Personligheten kan beskrivas som individuella beteendeskillnader som är konsekventa 

över tid och sammanhang. Den byggs upp av olika faktorer som till exempel utforskande 

och aktivitet. Föreliggande studie hade 2 mål; det första var att utveckla en metod för att 

kunna undersöka personlighet hos kanin och det andra var att med hjälp av denna 

kartlägga den hotade lantrasen gotlandskaninens personlighet och se om den skiljer sig 

från förädlade raser. Jag använde både beteendetest och en personlighetsenkät. 

Beteendetesten resulterade i 5 faktorer som jag benämnde som utforskande i obekant 

miljö, djärvhet/utforskande i bekant miljö, oräddhet, aktivitet och förändringsbenägenhet. 

Personlighetsenkäten gav 4 faktorer. De benämndes som bestämdhet, mottaglighet, 

människoriktad vänlighet och kontroll. Det fanns ingen signifikant korrelation mellan 

faktorerna från enkäten respektive beteendetesten, vilket kan tyda på att de två metoderna 

inte fångar upp samma sidor av personligheten. Detta skulle kunna bero på att de 

personlighetsegenskaper som fångas upp av enkäten kan vara svåra att mäta med hjälp av 

beteendetest. En annan förklaring kan vara att enkäter inte lämpar sig för utvärdering av 

personlighet hos kanin. Jag fann att gotlandskaniner hade en signifikant större variation i 

beteenden associerade med flykt än förädlade raser. Dessa resultat verkar tyda på att 

gotlandskaninen, som inte varit utsatt för förädlingsavel, har en större variation i 

beteenden associerade med flykt. Jag fann även att gotlandskaniner utförde beteenden 

associerade med flykt vid en luftpredatorattack signifikant oftare än förädlade raser när 

jag jämförde endast hanar. Skillnaden kan förklaras av att hanarna av förädlad ras var 

kastrerade. 

1

ABSTRACT 

Sweden has adopted national and international political agreements and is thus 

committed to conserve the biological diversity on the genetic-, species- and ecosystem 

level. This includes the conservation of old native breeds of domestic animals and the 

genetic variation that these breeds are presumed to represent. A central part of the work 

of implementing these agreements is documenting and characterising within breed 

variation, not only genetic and morphologic but also behavioural. Personality can be 

described as individual behavioural differences that are consistent over time and context. 

It consists of different personality factors, such as exploration and activity. The present 

study had 2 goals; the first was to develop a method for investigation of the personality in 

the rabbit. The second goal was to use this method to survey the personality of the 

Gotland rabbit, an old threatened native Swedish breed that has not been subjected to 

intensive selective breeding. Further, the goal was also to perform a pilot investigation of 

possible differences between the Gotland rabbit and breeds that have been selectively 

bred. I used behavioural tests combined with a personality questionnaire. The behavioural 

tests proposed 5 factors that I labelled exploration in unfamiliar environment, 

boldness/exploration in familiar environment, fearlessness, activity and alteration 

disposition. The questionnaire showed 4 factors. They were labelled assertiveness, 

receptiveness, human directed agreeableness and control. I found no significant 

correlation between factors obtained from the questionnaire and the behavioural tests, 

respectively. These results suggest that the two methods do not capture the same aspects 

of personality; personality traits measured by the questionnaire can be difficult to 

measure in behavioural tests. Also, it is possible that questionnaires are simply unsuitable 

to use for personality characterisation in rabbits. I found that Gotland rabbits also had a 

significantly larger variance in flight behaviours than improved breeds. These results may 

indicate that the Gotland rabbit, which has not been exposed to selective breeding, has 

greater variation in behaviours associated with flight. I also found that Gotland rabbit 

males performed behaviours associated with flight due to an aerial predator attack 

significantly more than males of improved breeds. The difference can be explained by the 

fact that all males of improved breeds were castrated. 

2

BAKGRUND 

Detta arbete är ett första steg till en kartläggning av personlighetstyper hos den svenska 

lantrasen gotlandskanin. Eftersom dokumentation och karaktärisering är utgångspunkten 

för bevarandearbetet är det viktigt att beskriva gotlandskaninen i så stor utsträckning som 

möjligt, inte enbart vad gäller morfologi och exteriör utan även med avseende på 

beteende. 

Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för att uppnå en bättre miljö. Under 

miljömål 13, ett rikt odlingslandskap, finns delmål 4 som fastställer att det senast år 2010 

ska ha funnits tillräckligt många individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet av 

inhemska husdjursraser i Sverige (Lannek 2007; Miljömålsrådet 2009). För att bevara 

den genetiska variationen under en längre tid behövs stora populationer (Frankham et al. 

2004). Jordbruksverket har satt minsta antalet avelsdjur till 500, 250 av vardera könet 

(Lannek 2007). Detta stämmer delvis med tumregeln om en effektiv populationsstorlek 

på 500 för långsiktigt bevarande. Effektiv populationsstorlek är storleken på en 

population under ideala förhållanden med samma mängd genetisk drift (slumpmässiga 

förändringar i allelferkvenser från generation till generation) som finns i den verkliga 

populationen (Allendorf & Luikart 2007). För att en effektiv populationsstorlek på 500 

ska uppnås krävs dock inte endast en jämn könskvot. En rad andra faktorer som 

motsvarar ideala förhållanden måste också uppnås, till exempel slumpmässig parning, 

lika sannolikhet att föröka sig, icke-överlappande generationer och avsaknad av selektion 

(Allendorf & Luikart 2007). 

Bevarandearbetet som rör lantraser bygger till stor del på frivilliga insatser från 

rasföreningar, avelsorganisationer och djurhållare. Det är de sistnämnda som tar hand om 

den största delen av det praktiska bevarandet i form av djuren som finns på gårdar runtom 

i landet. Det är också dessa entusiaster som hjälper till att sprida information om raserna 

och bevarandearbetet till allmänheten (Jordbruksverket 2009). År 2009 tog 

Jordbruksverket i samarbete med rasföreningar, avelsorganisationer, universitet, 

djurparker, museer och Centrum för Biologisk Mångfald fram en handlingsplan för 

långsiktig förvaltning av svenska husdjursgenetiska resurser (Jordbruksverket 2009; 

Miljömålsrådet 2009). Denna handlingsplan avser perioden 2010 – 2020 och omfattar 

fem huvudsakliga områden som inkluderar dokumentation och karaktärisering, bevarande 

och hållbart nyttjande, information och utbildning, forskning och utveckling samt 

internationellt arbete (Jordbruksverket 2009). 

Lantraser 

Jordbruksverket har listat de inhemska arter och raser som är föremål för Sveriges 

bevarandeansvar. Under åren 2006-2007 kompletterades listan och innefattar nu 63 

husdjursraser, av vilka 47 är lantraser (Jordbruksverket 2009). 

Gamla inhemska husdjursraser brukar kallas lantraser. En lantras kan definieras som ”en 

population av ett husdjursslag som parar sig naturligt även om valet av hane och hona 

styrs av människan. Rasen skall ha funnits tillräckligt lång tid i ett område för att djuren 

skall ha hunnit anpassa sig till sin miljö. I miljön ingår påverkan från många faktorer, till 

exempel klimat, jordmån, landskapsstruktur, vidare betesväxter, sjukdomar, skötsel- och 

3

fodervanor, samt brukarens önskemål om produkten” (Hallander 1985). Lantraserna 

klarar sig på ganska lite resurser och ger därför inte så hög avkastning som de förädlade 

produktionsraserna (Anders Lekander, personlig kontakt 2010). Eftersom lantraserna inte 

har utsatts för förädlingsavel är den fenotypiska variationen ofta stor. Ett exempel på det 

är stor färgrikedom. I det gamla jordbruksystemet brydde man sig oftast inte om vilken 

färg djuret hade, så länge som det var ett bra djur (Hallander 1985). 

Gotlandskaninen 

Kaniner har hållits som husdjur i Sverige åtminstone sedan 1500-talet (Hallander 1985). 

Den första svenska beskrivningen av lantraskanin, den allmänna så kallade 

”bondkaninen” från 1881 lyder: ”skinnet varierar i alla möjliga färgnyanser, men är 

sällan eller aldrig enfärgat” (Hallander 1985). Det var ganska vanligt att man höll kaniner 

i ladugården eller stallet. Där åt de av kornas eller hästarnas foderspill och var ett 

lättproducerat och snabbväxande tillskott till hushållet. Vid sekelskiftet började man avla 

fram nya kaninraser för kött, skinn, päls och färg (Föreningen Gotlandskaninen 2008a). 

Enligt dåtidens lantbrukslitteratur ansågs den svenska lantraskaninen inte vara någon ras 

eftersom den inte var enhetlig i typ och färg. Detta kan förklara varför man föredrog 

andra, importerade raser (Hallander 1985). 

Under 1960-talet ansågs den svenska lantraskaninen vara utdöd (Hallander 1985). Den 

fanns dock kvar på Gotland (därav namnet gotlandskanin) och uppmärksammades igen i 

ett upprop i tidsskriften ”Kaninuppfödaren” 1976. Eftersom det endast fanns ett fåtal 

besättningar (knappt tio) hotades rasen av utrotning. För att bevara den bildades 1984 

Föreningen Gotlandskaninen (Hallander 1985; Föreningen Gotlandskaninen 2008b). År 

1993 gjordes en inventering av då kända gotlandskaninbesättningar, som kom att omfatta 

ett 100-tal djur. Efter att samtliga djur registrerades, slöts stamboken och inga nya 

kaniner får korsas in bland de befintliga (Föreningen Gotlandskaninen 2008c; Anders 

Lekander, personlig kontakt 2010). Endast i enstaka undantagsfall, då man är helt säker 

på att kaninen är en gotlandskanin, kan den mönstras in i efterhand (Lannek 2007). 

Stamboken innehåller inventeringsdjuren och ättlingar efter dessa fram till idag 

(Föreningen Gotlandskaninen 2009). År 2009 användes ungefär 420 djur i avelsarbetet 

(Anders Lekander, personlig kontakt 2010). Målsättningen för föreningen är att bevara 

rasen gotlandskanin med bibehållande av goda lantrasegenskaper och största möjliga 

genetiska variation. Föreningen strävar efter att antalet avelsdjur ska vara minst 250 av 

vardera könet (Föreningen Gotlandskaninen 2008b), vilket är i enlighet med 

Jordbruksverkets föreskrifter. 

År 2009 gjordes en utvärdering av avelsarbetet med gotlandskanin mellan 1994 och 2007 

(Wennerstöm 2009). Utvärderingen baserades på stamboksdata (pedigree-information). 

Wennerstöm fann att en stor del av den genetiska variationen från founderpopulationen 

(populationen av inventeringsdjur) hade gått förlorad. Dock var den genomsnittliga 

invavelsökningen långsam, inavelsgraden hos kullar födda 2007 var inte mycket högre än 

hos kullar födda 1994. 

Gotlandskaninen är en av de mest oförädlade svenska lantraserna. En gotlandskanin 

definieras som en kanin vars föräldrar är gotlandskaniner (Lannek 2007; Anders 

4

Lekander, personlig kontakt 2010). Gotlandskaninens temperament har beskrivits som 

glad, livlig och nyfiken. Den är morsk, kavat och har ett stort intresse för sin omgivning 

(Hallander 1985; Föreningen Gotlandskaninen 2009; Anders Lekander, personlig kontakt 

2010). Gotlandskaninen är en medelstor ras och väger 3-4 kg. Tillväxten är relativt 

långsam i jämförelse med andra produktionsraser, men den kräver heller inte så mycket 

resurser. Variationen mellan olika individer är stor, till exempel förekommer en mängd 

olika färgteckningar och alla, hos kaniner förekommande ögonfärger. Gotlandskaninen 

betraktas som en mycket härdig, lättfödd och frisk ras med mycket goda 

modersegenskaper (Hallander 1985; Föreningen Gotlandskaninen 2009). 

Personlighet 

Individer av samma art och kön eller ålder skiljer sig ofta fysiologiskt och 

beteendemässigt även under standardiserade förhållanden (Koolhaas et al. 1999; Carere 

& Eens 2005; Groothuis & Carere 2005). Dessa skillnader i beteende som är konsekventa 

över tid och sammanhang kan beskrivas som en individs personlighet (Carere & Eens 

2005). Man har funnit att vissa personlighetsegenskaper korrelerar med varandra och 

bildar så kallade personlighetsfaktorer. Flera studier har visat att det finns fem stabila 

personlighetsdomäner hos människan (Fiske 1949; Tupes & Christal 1963; Smith 1967) 

och att dessa framkommer oberoende av vilken undersökningsmetod man använder 

(Fiske 1949; McCrae & Costa 1987). De fem personlighetsdomänerna utgör Femfaktorsmodellen 

(FFM; Norman 1963; John et al. 2008) som är den mest accepterade och 

kompletta modellen över den mänskliga personligheten (Gosling & John 1999). 

FFM är en hierarkisk modell med fem faktorer (andra namn som förekommer är 

komponenter och domäner) som beskriver personlighet i ordets bredaste mening (Gosling 

& John 1999). Benämningarna på faktorerna varierar något, men de som oftast används 

är känslomässig instabilitet (engelska: neuroticism), utåtriktning (engelska: extraversion), 

öppenhet (engelska: openness), vänlighet (engelska: agreeableness) och målmedvetenhet 

(engelska: conscientiousness; Norman 1963; Costa & McCrae 1985; Hwang et al. 2005). 

Varje faktor är bipolär, till exempel sträcker sig skalan från utåtriktning till inåtriktning i 

faktorn utåtriktning. Faktorn utåtriktning byggs upp av flera, mer specifika facetter som 

till exempel sällskaplighet. Facetterna sammanfattar i sin tur ännu mer specifika 

personlighetsegenskaper, i detta fall till exempel pratsam och aktiv (figur 1; Gosling & 

John 1999). 

5

Figur 1. Schematisk bild över uppbyggnaden av Femfaktorsmodellen (FFM). 

Faktorn känslomässig instabilitet karaktäriseras av personlighetsegenskaper som orolig, 

nervös och osäker; utåtriktning hör ihop med sällskaplig, aktiv och pratsam; öppenhet är 

associerat till nyfikenhet, kreativitet och fantasifullhet; vänlighet är förknippat med 

egenskaper som mjuk, godhjärtad och förlåtande medan personer som är målmedvetna är 

välorganiserade, noggranna och pålitliga (Norman 1963; Costa & McCrae 1985; Hwang 

et al. 2005). Man har funnit att många personlighetsegenskaper inte bara förekommer hos 

människa utan även hos andra arter och att dessa också bildar faktorer som kan motsvara 

de fem faktorerna i FFM (Gosling 1998; Gosling & John 1999; Gosling et al. 2003). 

Dock verkar egenskaper som klassas in i faktorn målmedvetenhet bara finnas hos 

människor och schimpanser (Gosling & John 1999). 

I personlighetsstudier på människor använder man oftast enkäter (NEO Personality 

Inventory; Costa & McCrae 1985; Cattell 1947; Goldberg 1983, citerad i McCrae & 

Costa 1987), där försökspersonen bedömer sig själv eller bedöms av sina jämlikar, 

antingen på fördefinierade egenskaper eller också beteenden (Cattell 1947; Fiske 1949; 

Tupes & Christal 1961; Buss & Craik 1980; Buss & Craik 1981; McCrae & Costa 1987). 

Det finns två huvudsakliga metoder som kan användas för personlighetsstudier på djur; 

beteendeavkodning och observatörsbedömningar. Beteendeavkodning är en metod där 

man observerar hur individer reagerar i beteendetest (Gosling 2001). Denna metod 

används ofta i etologiska studier av både vilda och domesticerade djur samt vilda djur i 

fångenskap. Mater & Anderson (1993) använde metoden i sin studie om personlighet hos 

åttaarmad bläckfisk (Octopus rubescens). De observerade bläckfiskarna under tre 

beteendetest: förändring, hot och utfodring och graderade enskilda bläckfiskar utifrån 

beteendet som de uppvisade (Mater & Anderson 1993). 

Insamling av data för beteendeavkodning kan ske på olika sätt. I Mater och Andersons 

studie motsvarade olika, i förväg definierade, beteenden olika grader på en skala. Ett 

annat sätt att samla in data är genom så kallad fokaldjurobservation, där man fokuserar på 

en individ och noterar alla i förväg definierade beteenden som denna utför under en viss 

tid (Altmann 1974). Ögonblicksobservation är också en ofta använd teknik där 

6

observatören noterar individens aktivitet vid en förutbestämd tidpunkt, till exempel var 

tionde sekund under 15 minuter (Altmann 1974). 

Några arter som har använts i personlighetsstudier med beteendeavkodning är vitkindad 

gås (Branta leucopsis; Kurvers et al. 2009), Frisisk nötboskap (Boissy & Bouissou 1995), 

nordamerikansk röd ekorre (Tamiasciurus hudsonicus; Boon et al. 2007) och 

tjockhornsfår (Ovis canadensis; Réale & Festa-Bianchet 2003). 

När man använder sig av observatörsbedömningar graderar en observatör djuret i ett antal 

personlighetsegenskaper på en skala definierad av forskaren (Gosling 2001; Meagher 

2009). Oftast görs graderingen av flera observatörer, som känner djuret väl, vid flera 

tillfällen (Gosling 2001). Personlighetsegenskaperna kan antingen vara definierade eller 

så kan observatören själv välja vokabulären med vilken han eller hon beskriver sina 

observationer, den så kallade Free Choice Profiling metoden (FCP; Wemelsfelder et al. 

2001). De första som använde observatörsbedömningar för beteendestudier var 

Stevenson-Hinde och Zunz (1978) när de i sin studie utvärderade personligheten hos 

rhesusapor (Macaca mulatta) genom att låta personer som observerat flocken undet ett år 

gradera varje enskild apa på en rad beteendedefinierade adjektiv. Gosling (1998) använde 

samma metod när han utvärderade personlighetsdomäner hos fläckig hyena (Crocuta 

crocuta). Studier pekar på att observatörsbedömningar är ett bra verktyg i 

personlighetsstudier (Stevenson-Hinde & Zunz 1978; Gosling 1998) och det har blivit en 

etablerad metod inom fältet (Meagher 2009). 

Målsättning 

Denna studie har två mål. Det första är att utveckla en praktisk metod, baserad på både 

observatörsbedömningar och beteendeobservation för att kunna undersöka kaniners 

personlighet. Det andra målet är att försöka kartlägga gotlandskaninens personlighet 

genom att undersöka vilka personlighetsdomäner som förklarar individuella skillnader i 

rasens beteende samt att undersöka om det skiljer sig gentemot andra kaninraser. 

7

MATERIAL OCH METODER 

Metoderna som jag använde i denna studie var observatörsbedömning baserad på en 

personlighetsenkät med fördefinierade personlighetsegenskaper samt beteendetest med 

ögonblicksobservation och fokaldjurobservation. Jag arbetade med två grupper av 

kaniner, gotlandskaniner och kaniner av andra raser (referensgrupp). I referensgruppen 

ingick raserna fransk vädur, dvärgvädur, lejonhuvad dvärgvädur och lilla havanna. 

Referensgruppen innefattade även en förvildad kanin, en blandraskanin och 2 

mellerudskaniner. Kaninerna som jag använde i beteendetesterna fanns hos privata 

uppfödare, 4H-gårdar och friluftsmuseer i Skåne och Stockholmsregionen. 

Beteendetesten utfördes juni-november 2010. 

Jag har använt totalt 67 kaniner (46 gotlandskaniner och 21 kaniner av andra raser) i 

denna studie. Av gotlandskaninerna deltog 6 stycken bara i enkätundersökningen, 14 

stycken deltog både i enkätundersökningen och i beteendetesterna och 26 stycken deltog 

bara i beteendetesterna (figur 2). Varje gotlandskanin som bara deltog i 

enkätundersökningen utvärderades av endast 1 observatör. Av de 14 gotlandskaninerna 

som deltog i både enkätundersökningen och beteendetesterna utvärderades 8 av 2 

observatörer vardera medan varje av de resterande 6 kaninerna utvärderades av endast 1 

observatör (figur 2). 6 av de 21 kaninerna av annan ras deltog endast i beteendetesten. De 

resterande 15 deltog både i enkätundersökningen, där varje kanin utvärderades av endast 

en skötare, och i beteendetesten (figur 2). 

Figur 2. Schematisk bild över behandlingar och raser i denna studie. 

I enkätundersökningen deltog totalt 35 kaniner (20 gotlandskaniner, 15 kaniner av annan 

ras) och i beteendetesten använde jag totalt 61 kaniner (40 gotlandskaniner, 21 kaniner av 

annan ras). Jag valde senare att exkludera 4 kaniner av andra raser när jag jämförde 

gotlandskaninerna med förädlade raser, eftersom jag ansåg att dessa 4 kaniner inte kunde 

klassas in i kategorin förädlade raser. De exkluderade raserna var förvildad, blandras och 

mellerudskanin. Jag kommer i fortsättningen att kalla referensgruppen (exklusive de 4 

tidigare nämnda kaninerna) ”förädlade raser”. 2 av de exkluderade kaninerna deltog 

endast i beteendetesten och 2 deltog i både beteendetesten och enkätundersökningen. 

8

Gotlandskaninerna som deltog i studien var mellan 3 månader och 6,5 år och kaninerna 

av andra raser var mellan 6 månader och 7 år. 

Enkätstudie 

För att konstruera en personlighetsenkät som passar kaniner utgick jag från en enkät 

anpassad för hästar (Fairholm 2007). Den skickades ut till gotlandskaninägare med nr 

1/2010 av klubbtidningen Gotlandskaninen i april 2010. Enkäter som skulle fyllas i för 

kaniner av andra raser delade jag ut i samband med beteendetesterna. Enkäten innefattade 

bakgrundsinformation, 3 frågor om vård av ungar riktade till honor samt 68 

personlighetsfrågor riktade till båda könen (appendix 1). Enkäten fylldes i av kaninens 

ägare eller skötare. Denne blev instruerad att basera sin bedömning på den egna 

subjektiva uppfattningen av typiskt kaninbeteende och gradera kaninen i varje egenskap 

på en 7-gradig skala, där 1 innebar nästan total frånvaro av egenskapen och 7 innebar 

uppvisning av extremt stor mängd av egenskapen. I de fall där två observatörer, 

oberoende av varandra, utvärderade samma kanin blev de ombedda att inte diskutera sina 

respektive bedömningar. 

Beteendetest 

Jag utförde totalt nio beteendetester. De var indelade i två block, bekant miljö och 

obekant miljö. Testerna i block 1 (bekant miljö) utförde jag i kaninens hembur eller där 

kaninen för tillfället hölls. Testerna i block 2 (obekant miljö) utfördes utomhus, (med 

vissa undantag inomhus), på en för kaninen obekant plats. Jag utförde testerna i den 

ordning de presenteras i tabellen nedan, med beteendeobservation först. Jag testade 

mellan 2 och 5 kaniner per testdag. Varje kanin genomgick samtliga tester i block 1 

respektive 2 efter varandra, med 2-5 minuters vila mellan testerna. Jag påbörjade testerna 

i block 2 först när alla kaninerna testade under den aktuella dagen hade genomgått 

testerna i block 1. Ordningen på individerna var densamma i block 1 respektive block 2. 

Tabell 1. Tester i block 1 respektive 2. 

Block 1 (bekant miljö) Block 2 (obekant miljö) 

Beteendeobservation Novel arena 

Novel object I Novel object III 

Dietliberalism Predatortest 

Novel object II Socialt test 

Novel object IV 

Under beteendeobservationen observerade jag kaninens vardagliga beteende. I novel 

object-testen I-IV undersökte jag kaninernas reaktion mot 4 olika, för dem obekanta, 

objekt (tabell 2). Dietliberalismtestet var designat för att undersöka om kaninen var villig 

att prova nya födosorter medan predatortestet användes för att analysera olika beteenden 

som förekommer i samband med attack från en luftburen predator. Jag använde det 

sociala testet för att se vilka beteende kaninerna uppvisade vid ett möte med en 

främmande kanin. 

9

Tabell 2. Objekt använda i novel object-testerna. 

Objekt Användes i test nr. Beskrivning 

Blå gummianka 

I 

Orange näbb och svart text på bröstet; basen 7,3 cm 

lång och 6,0 cm bred; ankans höjd 9,5 cm. 

Pyramid II Tresidig träpyramid med horisontella gröna och vita 

ränder; sidorna bestod av rätsidiga trianglar; sidornas 

höjd 11,5 cm och bas 21,0 cm; målad med akryl och 

sedan lackad med hobbylack. 

Rosa gummianka III Orange näbb och vit text på bröstet; basen 7,3 cm 

lång och 6,0 cm bred; ankans höjd 9,5 cm. 

Boll IV Gul med pentagonala svarta mönster; tillverkad i 

skumgummi; omkrets 56,0 cm. 

Beteenden 

Det finns många studier som handlar om kaninens beteende, såsom aggressivt, sexuellt 

och socialt beteende (Southern 1974; Mykytowycz & Dudzinski 1972; Mykytowycz & 

Hesterman 1975; Vastrade 1986; Albonetti et al. 1990; Lehmann 1991), predatorrespons 

(Vitale 1989; Pongrácz & Altbäcker 2000; Monclús & Rödel 2008) och revirmarkering 

(Black-Cleworth & Verberne 1975). Dock fokuserar få eller inga av dem på 

grundbeteenden som bygger upp mer komplexa beteendesekvenser. Jag har använt de 

definitioner som finns för några av de beteenden som jag observerade. För beteenden som 

saknade definition, gjorde jag en egen sådan. 

Beteenden observerade i samband med beteendeobservation 

Dricker Kaninen dricker vatten. 

Gnager Kaninen gnager på föremål i sin omgivning, såsom pinnar 

eller trä/plastdetaljer i buren. 

Gräver Kaninen gräver i bottensubstratet med framtassarna. 

I hus Kaninen befinner sig i huset/den del av buren som saknar 

insyn. 

Interaktion Kaninen har en aktiv form av kontakt, utöver putsning, med 

en annan kanin. 

Ligger hopkrupen Kaninen ligger ner i en hopkrupen kroppsställning. 

Ligger utsträckt Kaninen ligger ner utsträckt, på mage eller på sidan, med 

eller utan utsträckta baktassar. 

Mobil Kaninen förflyttar sig i rummet. 

10

Nosar Kaninen nosar i marken eller på föremål i sin omgivning. 

Nyser Kaninen nyser upprepade gånger. 

Plockar Kaninen flyttar runt föremål i sin omgivning, såsom skålar, 

pinnar eller halmstrån. 

Putsar annan kanin Kaninen rengör en annan kanin med tungan. 

Putsas av annan kanin Kaninen blir rengjord av en annan kanin med tungan. 

Putsar sig Kaninen rengör sig själv med tungan eller framtassarna. Jag 

klassade även koprofagi (förtäring av avföring) som 

putsning eftersom det var svårt att från början avgöra vilket 

beteende det rörde sig om. 

Sitter Kaninen sitter upprätt med den ventrala delen av kroppen 

sluttande mot marken. 

Slickar annat Kaninen slickar på föremål eller inredning i sin omgivning. 

Slickar saltsten Kaninen slickar på salt- eller mineralsten. 

Spanar Kaninen sitter upprätt på baktassarna med båda 

framtassarna i luften. 

Sträcker på sig Kaninen sträcker ut främre delen, bakre delen, eller hela 

kroppen. 

Står Kaninen står på alla fyra med den ventrala delen avkroppen 

parallell med marken. 

Vigilent Kaninen är uppmärksam, sitter still och lyssnar. 

Äter Kaninen äter foder eller hö. 

Beteenden observerade i samband med predatortest 

Flyktredo Kaninen är spänd och redo för att fly, står på hela baktassen 

eller på tå, eventuellt med bakdelen höjd. Beteendet 

observerades ofta i sambad med stampning. Kaninen kan 

förflydda sig medan den utför beteendet. 

Flyr Kaninen förflyttar sig från fara med kraftiga skutt/snabbare 

än normal skuttakt. 

11

Fryser Kaninen får en spänd kroppshållning, sitter blickstilla med 

öronen framåt eller tätt mot kroppen. 

Flyttar sig Kaninen förflyttar sig från fara med normal skuttakt. 

Rycker till Kaninen rycker till i hela kroppen eller endast i öronen utan 

att flytta sig. 

Stampar Kaninen slår mot marken med baktassarna (Mykytowycz & 

Hesterman 1975). 

Subtil vigilens Kaninen är uppmärksam, huvudet är rest över axlarna med 

bibehållen ät-ställning, den ventrala delen av kroppen 

parallell med marken (Monclus & Rödel 2008). Kaninen 

kan förflytta en liten sträcka sig i denna ställning. 

Öppen vigilens Kaninen sitter upprätt, antingen med alla fyra tassarna i 

marken eller på baktassarna med framtassarna i luften, den 

ventrala delen av kroppen sluttande eller vinkelrät mot 

marken, öronen framåt (Monclus & Rödel 2008). 

Beteenden observerade i samband med socialt test 

Attack Testkaninen rusar mot den främmande kaninen med hotfull 

kroppshållning (Mykytowycz & Dudzinski 1966; 

Farabollini et al. 1991; Lehmann 1991). 

Biter gallret Testkaninen biter i gallret och försöker eventuellt flytta på 

det. 

Gräver Testkaninen gräver med framtassarna i marken. 

Hakmarkering Testkaninen doftmarkerar genom att gnida doftkörteln på 

hakan mot föremål. 

Hot Testkaninen hotar den främmande kaninen, 

kroppshållningen är låg med öronen lagda bakåt 

(Mykytowycz & Dudzinsky 1966; Farabollini et al. 1991). 

Nosar Testkaninen nosar undersökande mot den främmande 

kaninen med nosen stickandes ut genom kompostgallret. 

Närmar sig Testkaninen kommer fram till eller följer efter den 

främmande kaninen. Ett närmande klassas som minst ett 

skutt där testkaninens bakdel flyttas (Farabollini et al. 

1991). 

12

Spanar Testkaninen sitter upprätt på baktassarna med båda 

framtassarna i luften. 

Svansflaggning Testkaninen lyfter svansen över ryggen och visar upp dess 

vita undersida (Southern 1947; Lockley 1965). 

Uppmärksammar Testkaninen riktar huvud och öron mot den främmande 

kaninen, ibland utan att sluta äta (Farabollini et al. 1991). 

Väggresning Testkaninen ställer sig med båda framtassarna mot 

kompostgallret. 

Utförande av beteendetest 

Beteendeobservation. Jag gjorde en lista på beteenden som en kanin kan utföra (se ovan). 

Sedan observerade jag kaninens vardagliga beteende i hemburen under 10 minuter. Var 

10:e sekund noterade jag vilket beteende som kaninen utförde. För kaniner som hölls 

tillsammans med en eller flera andra kaniner utökades listan till att innefatta även sociala 

beteenden. 

Novel object (NO) I, II, III och IV. I block 1-testerna, bekant miljö delade jag in 

hemburen i fyra zoner (figur 3). Zonerna markerades med små bitar av maskeringstejp på 

hemburens väggar. Till markeringarna på marken använde jag material som fanns i 

hemburen, såsom matskålar, pinnar, och saltstenar. I de fall då hemburen hade en 

oregelbunden form skapade jag en rätsidig testyta genom att avgränsa den med 

kompostgaller (70x90cm; figur 3). Om kaninen hölls i en större inhägnad som till 

exempel en hästbox använde jag kompostgallerhägnet (figur 5) för att begränsa ytan. 

Figur 4. Objekten använda i novel object-testerna bredvid en gotlandskanin. 

13

Figur 3. Zonindelning och begränsning av yta i en oregelbunden inhägnad vid 

novel object-test i bekant miljö. 

I block 2-tester, obekant miljö använde jag ett kompostgallerhägn. Det hade måtten 

180x180x70cm och var konstruerat av 8 kompostgaller i metall med grönt plastöverdrag. 

Gallren hölls samman av två metallspiraler i varje skarv. Ett av hörnen hade ett 

insynsskydd av brunt papper (140x70cm) som täckte hörnet från marken ända upp till 

överkanten av kompostgallret och 70 cm på varje sida (figur 5). Detta var för att skapa en 

trygg plats för kaninen. Hörnet var också startpunkten där jag placerade kaninen i 

samtliga test med hägnet. Zonindelning och markering skedde på samma sätt som i 

hemburen. Om testerna utfördes utomhus använde jag stenar till zonmarkeringarna på 

marken. I de fall då testerna utfördes inomhus (då i en obekant box eller rum) använde 

jag det material som fanns tillgängligt och skilde sig från bottensubstratet för att markera 

zonerna på marken. Jag använde fyra olika objekt i novel object-testerna (tabell 2; figur 

4). 

Alla objekten utom bollen rengjordes med sprit efter varje kanin. Bollen visade sig bli 

förstörd av sprit så den torkades av med pappershanddukar och vatten, när det var 

tillgängligt. Kaninen placerades i det insynsskyddade hörnet och objektet placerades i 

motsatt hörn (figur 3 och 5). 

14

Figur 5. Zonindelning och insynsskyddets placering i 

kompostgallerhägn vid novel object-test i obekant miljö samt 

bekant miljö då ytan där kaninen hölls var mycket stor. 

Jag observerade kaninen under 5 minuter och noterade var 10:e sekund vilken zon den 

befann sig i. Den första noteringen gjordes 10 sekunder efter start. Jag noterade också när 

kaninen nosade på objektet, antal gånger den gjorde det samt om den hanterade objektet 

på ett alternativt sätt, som till exempel flyttade eller bet på det. 

Dietliberalism. Testet utfördes i hemburen. Jag presenterade tre olika sorters 

frukostflingor och en sorts knäckebröd. Jag använde ett maskrosblad som kontroll för att 

se om kaninen var villig att äta eftersom kaniner ofta utfodras med färsk grönföda. 

Födosorterna var majsflingor (Euroshopper), fullkornsflingor (ICA), havrekuddar (ICA) 

och rågrut knäckebröd (Falu). En av varje födosort presenterades samtidigt på en 

stengodstallrik (längd 29,2 cm, bredd 19,8 cm) och senare en skrivskiva i kartong (höjd 

32,0 cm, bredd 23,3 cm) på grund av att tallriken gick sönder. Ordningen i vilken jag 

hade placerat födan var samma för alla kaniner (figur 6). Jag noterade vad, och i vilken 

ordning kaninen åt, smakade på eller nosade på. Testet pågick tills kaninen hade ätit upp 

alla födosorterna eller tills den inte längre var intresserad, det vill säga att den avlägsnade 

sig eller klev i maten. 

Novel arena (NA). Kompostgallerhägnet (se ovan) delades in i fyra zoner (figur 7). Jag 

observerade kaninen under fem minuter och noterade var tionde sekund vilken zon den 

befann sig i. Den första noteringen gjordes tio sekunder efter start. 

15

Figur 6. Födosorterna i dietliberalismtestet, från 

vänster till höger: maskrosblad (kontroll), 

majsflinga fullkornsflinga, havrekudde och rågrut 

Figur 7. Zonindelning och insynsskyddets 

placering i kompostgallerhägn vid novel arenatest. 

Predatortest (PR). 

Jag simulerade en attack från en luftpredator med syn- och hörselintryck medan kaninen 

befann sig i kompostgallerhägnet. Attrappen var en örnsilhuett utskuren ur hård kartong, 

29 cm lång och med ett vingspann på 64 cm. Den var målad med svart akrylfärg och fäst 

på en längre pinne (figur 8). Kaninens startposition var inte bestämd, utan den kunde 

befinna sig varsomhelst i hägnet när jag startade testet, den skulle dock vara vänd mot 

mig så att den kunde se den attackerande attrappen. Jag lät attrappen ”dyka” över kaninen 

4 gånger under testet, 2 gånger med ljud och 2 utan ljud, den första attacken var alltid 

med ljud. Som ljudstimulus använde jag skriet från en pilgrimsfalk (Falco peregrinus), 

som jag spelade upp från mobiltelefon (Samsung S5230). Testet filmades med kamera 

(Fujifilm Finepix S2000HD) och jag analyserade filmerna i efterhand. Filmtiden 

varierade från 30 till 67 sekunder. Jag började analysera filmen från den första attacken 

med ljud. Jag noterade hur många gånger kaninen flydde, var flyktredo, stampade, frös, 

flyttade sig, ryckte till, var öppet- respektive subtilt vigilent. Jag noterad också hur lång 

tid som kaninen var fryst, flyktredo, öppet- samt subtilt vigilent. 

Figur 8a. Predatorattrapp. Figur 8b. Predatorattrapp fäst på en pinne. 

16

Socialt test (SOC). I det här testet tittade jag på hur kaninen reagerar på en främmande 

kanin. Jag använde en egen kanin som testkaninerna inte hade träffat förut och uppfattade 

som främmande. Den främmande kaninen var en gotlandskaninhane, 10-14 månader. 

Innan testerna påbörjats tränade jag honom till att gå med sele och koppel. Jag lät den 

främmande kaninen gå i koppel utanför kompostgallerhägnet på ett avstånd som 

förhindrade fysisk kontakt med testkaninen. Kaninen som testades kunde befinna sig 

varsomhelst i hägnet förutsatt att den tittade åt det håll där jag placerade den främmande 

kaninen. Testet filmades med kamera (Fujifilm Finepix S2000HD) och jag analyserade 

filmerna i efterhand. Jag noterade hur många gånger testkaninen uppmärksammade, 

närmade sig, nosade mot, hotade och attackerade den främmande kaninen. Jag tittade 

också på hur många gånger den bet i gallret på hägnet, spanade, stampade, grävde, 

hakmarkerade samt reste sig mot gallret och uppvisade svansflaggning. Dessutom 

noterade jag hur lång tid kaninen tillbringade med att uppvisa svansflaggning, 

uppmärksamma den främmande kaninen och gräva. 

Databehandling och statistiska metoder 

All data behandlades i Excel. För statistisk analys använde jag programmen Statistica 7, 

Excel och Monte Carlo PCA for Parallel Analysis (Watkins 2006). 

Standardisering 

Jag standardiserade frekvensbaserad data från novel object-testerna genom att räkna ut 

nya beteendefrekvenser över ett 10-sekundersintervall, tidsintervallet mellan två 

noteringstillfällen. Detta gjordes för att kompensera några av observationstillfällena som 

hade missats. Variabler som inte var frekvensbaserade och som då heller inte var 

beroende av antalet observationstillfällen (till exempel maximal närhet till objektet eller 

poäng i novel arena-testet) standardiserades inte. Jag standardiserade också all data från 

predator- och social-testet genom att räkna ut beteendefrekvensen per sekund, detta 

eftersom tiden som testet filmades under varierade. Data från enkätundersökningen 

standardiserades inte. För mer detaljerad beskrivning av standardiseringen, se appendix 3. 

Variansanalys av enkätdata 

Enkäter för kaniner som var utvärderade av 2 skötare användes. Jag utförde en tvåsidig 

variansanalys för att se vilka personlighetsegenskaper som var relevanta (som de två 

observatörerna var överens om hos samma kanin). Jag räknade sedan ut 

intraklasskorrelationskoefficienter som jag använde för att bestämma vilka 

personlighetsegenskaper som verkade framträdande hos kaniner. För mer detaljerad 

beskrivning, uträkningar och exempel, se appendix 3. 

Principalkomponentanalys och faktorladdningar 

Jag utförde en principalkomponentanalys (PCA) för att undersöka antalet 

principalkomponenter, eller faktorer samt vilka variabler som ingick i dessa. För att 

identifiera det verkliga antalet faktorer utförde jag en Monte Carlo-simulering (Watkins 

2006) För fler detaljer, se appendix. Från en PCA erhålls faktorladdningar, som är ett 

slags korrelationskoefficienter, för varje variabel och faktor. Variabeln ingår i den faktor 

för vilken den har högst absoluta faktorladdning. Positiv faktorladdning innebär positiv 

korrelation, negativ faktorladdning innebär negativ korrelation. Jag definierade absoluta 

17

faktorladdningar större eller lika med 0,40 som framträdande (Bergvall et al. 2011). 

Enkätdata och data från beteendetesten analyserades separat. Jag exkluderade 

beteendeobservation från PCAn eftersom kaninernas beteenden i detta moment verkade 

vara slumpmässiga. 

Z-värden 

Z-värden kan användas för att jämföra data från olika test och olika metoder och för att 

kunna jämföra data som har olika måttenheter transformerade jag all data till z-värden 

med formeln z = ( x − x) 

/ sd . För fler detaljer se appendix 3. 

Faktorvärden 

För att kunna jämföra kaninraserna faktorvis räknade jag ut ett faktorvärde för varje 

faktor och kanin. Faktorvärdet räknades ut genom att z-värdena för variabler med positiv 

faktorladdning adderades och z-värden för variabler med negativ faktorladdning 

subtraherades. Summan dividerades sedan med antalet variabler som det fanns data för, 

för att kompensera för avsaknaden av data hos vissa kaniner (för fler detaljer, se appendix 

3). Kaniner som saknade data för hälften eller mer av variablerna i faktorn togs inte med i 

analysen av rasskillnader. 

Pearsons korrelation 

Ett korrelationstest utfördes för att undersöka om faktorerna från enkätundersökningen 

och beteendetesten speglade samma sida av personligheten. För att korrigera för multipla 

prövningar gjorde jag också en sekventiell Bonferronikorrektion (appendix 3). 

F-test och t-test 

Jag utförde ett f-test för att undersöka om det fanns eventuella skillnader mellan varianser 

i samtliga beteendetestfaktorer mellan ras, kön och åldersgrupp (adulter mot juveniler, 

där adulter är 1 år eller äldre och juveniler är under 1 år gamla), samt mellan ras för 

honor respektive hanar, mellan ras för adulter och inom ras för kön och åldersgrupp. Jag 

gjorde ingen jämförelse mellan ras för juveniler eller mellan åldersgrupp inom den 

förädlade gruppen eftersom det i denna endast fanns en juvenil. 

Jag utförde ett tvåsidigt t-test för samtliga ovan nämnda fall där jag undersökte eventuella 

medelvärdesskillnader mellan ovan nämnda grupper i samtliga beteendetestfaktorer. I de 

fall där det fanns en signifikant variansskillnad utförde jag ett tvåsidigt t-test för 

oberoende stockprov och olika varians, annars använde jag ett tvåsidigt t-test för 

oberoende stickprov och lika varians. Jag gjorde även en sekventiell 

Bonferronikorrektion (Sokal & Rohlf 2000). 

18

RESULTAT 

Den tvåsidiga variansanalysen av enkätdata med vidare beräkning av 

intraklasskorrelationskoefficienter (ICC) gav 26 personlighetsegenskaper med en 

intraklasskorrelationskoefficient ICC(3,1) på över 0,3 (tabell 3). De 3 frågorna om vård 

av ungar togs inte med i analysen eftersom det fanns för lite data. 

Tabell 3. Personlighetsegenskaper erhållna från enkätundersökningen med 

intraklasskorrelationskoefficienter (ICC) över 0,30. 

Personlighetsegenskap ICC(3,1) ICC(3,k) 

Lat 0,66 0,80 

Dominant 0,59 0,74 

Snål 0,38 0,55 

Avundsjuk på kaniner 0,43 0,60 

Individualistisk 0,42 0,59 

Sällskaplig med människor 0,75 0,86 

Timid 0,36 0,53 

Sårbar 0,63 0,78 

Aktiv 0,81 0,89 

Rädd (offensiv; stampar, mm) 0,54 0,70 

Hjälpsam mot kaniner 0,63 0,77 

Hjälpsam mot människor 0,45 0,62 

Vänlig vid hantering 0,73 0,85 

Tillgiven/kärleksfull 0,80 0,89 

Exalterad 0,59 0,74 

Undergiven 0,89 0,94 

Cool/oberörd 0,64 0,78 

Beroende/följare 0,91 0,95 

Förutsägbar 0,45 0,62 

Beslutsam 0,41 0,59 

Känslig/sensitiv 0,81 0,89 

Fyndig 0,59 0,74 

Likgiltig 0,56 0,72 

Oberoende 0,60 0,75 

Dietkonservativ 0,37 0,54 

Dietliberal 0,37 0,54 

PCA av enkätdata indikerade 4 faktorer (tabell 4; figur 9). 

Data för personlighetsegenskaperna dietkonservativ och dietliberal samlades in för en 

eventuell framtida studie och inkluderades därför inte i analysen. 

Jag benämnde faktor 1 som bestämdhet. Denna faktor stod för 31,87% av variansen. 

Faktor 2 benämndes som mottaglighet och förklarade 20,92% av variansen medan faktor 

3, människoriktad vänlighet, förklarade 12,63%. Faktor 4 fick benämningen kontroll och 

stod för 8,88% av variansen. 

19

Tabell 4. Varimaxroterade faktorladdningar för 24 personlighetsegenskaper erhållna från PCA av 

enkätundersökningen. Fetstil visar högsta absoluta faktorladdning som är lika med eller över 0,40. 

Faktorerna är bestämdhet (1), mottaglighet (2), människoriktad vänlighet (3) och kontroll (4). 

Faktor 

Personlighetsegenskap 1 2 3 4 

Fyndig 0,92 -0,06 0,13 -0,17 

Beroende/följare -0,83 0,28 0,00 0,08 

Undergiven -0,81 0,19 -0,24 -0,19 

Timid -0,79 -0,05 -0,47 -0,15 

Aktiv 0,78 0,33 0,10 0,00 

Beslutsam 0,66 0,54 0,25 0,21 

Lat -0,58 -0,42 0,40 0,50 

Snål/girig -0,15 -0,89 -0,18 0,10 

Avundsjuk (kanin) 0,06 -0,84 0,03 0,25 

Tillgiven/kärleksfull 0,23 0,73 0,34 0,20 

Hjälpsam (kanin) 0,18 0,70 -0,23 0,50 

Förutsägbar -0,12 0,68 0,09 0,29 

Individualistisk 0,27 -0,53 0,05 -0,46 

Sårbar -0,27 0,53 -0,01 0,42 

Exalterad -0,31 -0,01 -0,83 0,15 

Vänlig vid hantering 0,32 0,21 0,79 0,05 

Rädd (offensiv) -0,29 0,12 -0,79 0,42 

Sällskaplig (människa) 0,18 0,06 0,78 0,18 

Hjälpsam (människa) -0,13 0,02 0,69 0,07 

Cool/oberörd 0,45 0,44 0,64 0,32 

Dominant 0,33 -0,46 -0,54 -0,19 

Likgiltig 0,14 0,41 0,18 0,83 

Oberoende 0,38 0,29 0,22 0,66 

Känslig/sensitiv 0,06 0,11 0,05 -0,57 

Eigenvärde 7,65 5,02 3,03 2,13 

% Total varians 31,87 20,92 12,63 8,88 

Figur 9. Schematisk bild över faktorer erhållna från PCA av enkätdata. 

20

PCAn av beteendetestdata föreslog 5 faktorer (tabell 5; figur 10). Faktor 1 benämndes 

som undersökande i obekant mijlö och förklarade 13,43% av variansen, faktor 2 

benämndes som djärvhet/utforskande i bekant miljö och förklarade 11,27% av variansen. 

Faktor 3 förklarade 8,68% av variansen och benämndes som oräddhet (eng: fearlessness). 

Jag kallade faktor 4 för aktivitet. Denna faktor står för 6,87% av variansen medan faktor 

5 benämndes som förändringsbenägenhet och förklarade 5,49% av variansen. 

Tabell 5. Varimaxroterade faktorladdningar för 53 variabler erhållna från beteendetest. Fetstil visar 

högsta absoluta faktorladdning som är lika med eller över 0,40. utforskande i obekant miljö (1), 

djärvhet/utforskande i bekant miljö (2), oräddhet (3), aktivitet (4) och förändringsbenägenhet (5). 

Faktor 

Variabel 1 2 3 4 5 

(NO III) nos points 0,86 0,00 -0,01 0,03 0,09 

(NO III) antal nos 0,85 -0,05 -0,09 -0,03 0,00 

(NO III) objekthantering 0,84 -0,03 -0,07 -0,01 0,22 

(NO III) tid till nos (s) -0,83 0,09 0,01 0,04 -0,06 

(NO III) max närhet 0,82 0,04 -0,05 0,04 0,05 

(NO III) position points 0,62 -0,09 0,01 0,02 -0,01 

(NO I) position points 0,08 0,87 0,02 0,01 0,12 

(NO I) objekthantering 0,12 0,82 0,04 0,07 0,11 

(NO I) max närhet -0,08 0,74 0,06 -0,02 0,03 

(NO I) tid till nos (s) 0,05 -0,74 -0,15 -0,03 0,03 

(NO I) nos points 0,12 0,71 0,01 0,11 0,10 

(NO I) antal nos -0,04 0,69 0,13 0,03 -0,12 

(NO II) position points -0,22 0,53 -0,26 0,26 0,17 

(PR) flyktredo 0,33 0,19 -0,84 0,04 0,12 

(PR) flyr 0,30 0,22 -0,83 0,00 0,01 

(PR) flyktredo (s) 0,39 0,14 -0,82 0,02 0,03 

(PR) stampar 0,34 -0,02 -0,76 -0,03 -0,16 

(SOC) WR -0,21 -0,16 -0,55 0,26 0,46 

(SOC) nosa -0,06 0,03 -0,46 0,37 -0,10 

(PR) frystid (s) -0,28 -0,15 0,12 -0,68 0,06 

(NO II) objekthantering -0,14 0,19 0,04 0,66 0,26 

(PR) öppen vigilenstid (s) -0,09 0,01 0,19 0,58 0,23 

(SOC) uppmärksamma (s) 0,08 -0,08 -0,16 0,57 -0,08 

(NO II) max närhet -0,16 0,35 0,07 0,54 -0,08 

(PR) öppen vigilens 0,06 0,04 0,07 0,53 0,27 

(NA) points 0,18 -0,15 -0,24 0,53 0,09 

(NO II) tid till nos (s) 0,15 -0,46 -0,11 -0,51 -0,01 

(PR) fryser -0,04 -0,14 0,10 -0,51 0,07 

(SOC) gräva (s) -0,01 -0,19 0,22 0,47 -0,13 

(NO II) antal nos -0,17 0,41 0,27 0,45 0,06 

(SOC) gräva 0,00 -0,21 0,23 0,45 -0,15 

(NO II) nos points -0,38 0,21 -0,20 0,45 0,34 

21

Tabell 5 fortsättning. 

(NO IV) tid till nos (s) -0,39 -0,04 -0,21 -0,06 -0,68 

(NO IV) objekthantering 0,52 0,04 0,11 0,00 0,66 

(NO IV) antal nos 0,43 -0,09 0,06 -0,11 0,65 

(NO IV) max närhet 0,35 0,15 0,27 -0,09 0,64 

(NO IV) nos points 0,44 0,04 0,03 0,05 0,51 

(NO IV) position points 0,47 0,22 0,01 0,07 0,50 

(PR) flyttar sig -0,09 0,08 -0,10 -0,05 0,46 

(SOC) stampa -0,32 -0,23 -0,14 -0,01 0,43 

(SOC) närma sig -0,02 0,03 -0,37 0,28 0,40 

(PR) fryser sittande 0,00 0,12 0,04 -0,13 0,04 

(PR) rycker till -0,17 -0,20 0,11 -0,01 0,01 

(PR) subtil vigilens 0,19 0,02 0,28 0,07 0,02 

(PR) subtil vigilenstid (s) 0,08 0,01 0,34 0,07 -0,34 

(SOC) uppmärksamma 0,06 -0,09 -0,25 -0,13 -0,16 

(SOC) bita galler 0,06 -0,03 0,19 -0,16 0,06 

(SOC) spana -0,23 -0,03 -0,33 0,38 0,38 

(SOC) hota 0,02 0,05 0,30 -0,02 -0,05 

(SOC) attack 0,15 0,01 0,34 0,35 -0,10 

(SOC) svansflaggning 0,13 0,16 0,35 0,10 -0,06 

(SOC) hakmarkering -0,06 0,25 -0,10 -0,09 -0,05 

(SOC) svansflaggning (s) 0,07 0,11 0,26 0,02 0,03 

Eigenvärde 7,20 6,04 4,66 3,70 2,96 

% Total varians 13,58 11,39 8,80 6,98 5,58 

Figur 10. Schematisk bild över faktorer erhållna från PCA av beteendetestdata 

Jag fann ingen signifikant korrelation mellan faktorerna från enkäten och faktorerna från 

beteendetesten efter en sekventiell Bonferronikorrektion. Detta innebär att beteendetesten 

inte kan ersättas med en enkät eftersom de inte mäter samma sidor av personligheten. 

Innan korrektionen fanns det dock en negativ korrelation mellan beteendetestfaktor 4 

(aktivitet) och enkätfaktor 2 (mottaglighet; r= -0,60) samt mellan beteendetestfaktor 5 

(förändringsbenägenhet) och enkätfaktor 4 (kontroll; r= -0,46; se tabell 6). Det fanns 

även en negativ korrelation mellan beteendetestfaktor 2 (djärvhet/utforskande i bekant 

22

miljö) och 3 (oräddhet; r= -0,49) och mellan beteendetestfaktor 3 (oräddhet) och 4 

(aktivitet; r= -0,46; se tabell 6). En positiv korrelation fanns mellan beteendetestfaktor 1 

(utforskande i obekant miljö) och 5 (förändringsbenägenhet; r= 0,47; se tabell 6). 

Tabell 6. Korrelationskoefficienter för faktorer erhållna från beteendetestdata och faktorer erhållna från 

enkätdata. Signifikanta värden i fetstil. All signifikans försvann efter sekventiell Bonferronikorrektion. 

Faktor 

1 (bet.test) 2 (bet.test) 3 (bet.test) 4 (bet.test) 5 (bet.test) 1 (enkät) 2 (enkät) 3 (enkät) 4 (enkät) 

1 (bet.test) 1,00 

2 (bet.test) -0,15 1,00 

3 (bet.test) 0,20 -0,49 1,00 

4 (bet.test) 0,26 0,24 -0,46 1,00 

5 (bet.test) 0,47 0,22 -0,07 0,04 1,00 

1 (enkät) 0,02 -0,16 0,29 0,24 -0,31 1,00 

2 (enkät) -0,38 0,04 0,30 -0,60 -0,13 -0,05 1,00 

3 (enkät) -0,16 0,18 0,02 -0,17 0,13 0,09 0,28 1,00 

4 (enkät) -0,13 -0,06 0,28 0,08 -0,46 0,18 0,22 0,22 1,00 

Beteendetest 

Jag fann en signifikant variansskillnad mellan ras i faktor 2 (djärvhet/utforskande i 

obekant miljö) och 3 (oräddhet). I båda fallen hade rasen gotlandskanin en större varians 

än förädlad ras (tabell 7). En signifikant variansskillnad fanns också mellan åldersgrupp i 

faktor 3 (oräddhet), 4 (aktivitet) och 5 (förändringsbenägenhet). Juveniler hade större 

varians än adulter i faktor 3 och 4, medan adulter hade större varians än juveniler i faktor 

5 (tabell 7). Jag hittade även en signifikant variansskillnad mellan ras då endast honor 

jämfördes i faktor 2 (djärvhet/utforskande i obekant miljö), 3(oräddhet) och 5 

(förändringsbenägenhet) samt mellan ras då endast hanar jämfördes i faktor 3 (oräddhet). 

Gotlandskaniner hade i samtliga fall större varians än kaniner av förädlad ras (tabell 7). 

En signifikant skillnad fanns också mellan ras då endast adulter jämfördes i faktor 2 

(djärvhet/undersökande i bekant miljö) och 3 (oräddhet). I båda fallen hade 

gotlandskaniner större varians (tabell 7). Dessutom fann jag en signifikant skillnad i 

faktor 3 (oräddhet) när jag jämförde adulter och juveniler inom rasen gotlandskanin, 

juveniler hade större varians än adulter (tabell 7). Ingen signifikant skillnad fanns mellan 

kön inom rasen gotlandskanin. Inom den förädlade rasen fanns en signifikant 

variansskillnad mellan kön i faktor 3 (oräddhet) och 5 (förändringsbenägenhet). I båda 

fallen hade hanarna större varians än honorna (tabell 7). 

Efter en sekventiell Bonferronikorrektion fanns det en signifikant skillnad i varians 

mellan ras (p

Figur 11. Variansskillnad mellan gotlandskanin och förädlad ras. 

Figur 12. Variansskillnad mellan aduelter (över 1 år) och juveniler (under 1 år). 

Figur 13. Variansskillnad mellan ras då endast honor jämfördes. 

24

Figur 14. Varians- och medelvärdesskillnad och mellan ras då endast hanar jämfördes. 

Figur 15. Variansskillnad mellan ras då endast adulter (över 1 år) jämfördes. 

Raser och åldersgrupper visade sig skiljas signifikant i faktor 3 (oräddhet), där 

gotlandskaniner var mer rädda än kaniner av förädlad ras (t-värde: -2,12, fg:47, p

p

Tabell 7 fortsättning 

RAS/HONOR: mellan gotlandskanin och förädlad ras, endast honor 

Faktor 

Medel 

gotlands. 

Medel 

förädlad 

tvärde 

fg p 

N 

gotlands. 

N 


Std.avv. 

gotlands. 



Fratio 

p 

varians 

1 -0,207 0,398 -1,66 25 0,110 20 7 0,883 0,639 1,91 0,43 

2 -0,228 0,035 -0,81 25 0,425 20 7 0,826 0,344 5,74 0,04 

3 0,160 0,438 -0,74 22 0,465 19 5 0,823 0,040 425,92 0,00* 

4 -0,194 -0,174 -0,08 23 0,938 20 5 0,496 0,482 1,06 1,00 

5 -0,238 0,103 -1,46 25 0,157 20 7 0,600 0,203 8,75 0,01 

5 -0,238 0,103 -2,21 25 0,037 

RAS/HANAR: mellan gotlandskanin och förädlad ras, endast hanar 

Faktor 

Medel 

gotlands. 

Medel 


tvärde 

fg p 

N 

gotlands. 

N 



gotlands. 



Fratio 

p 

varians 

1 0,396 -0,355 2,27 27 0,032 20 9 0,829 0,818 1,03 1,00 

2 0,109 -0,025 0,40 27 0,691 20 9 0,921 0,537 2,94 0,12 

3 -0,598 0,314 -2,82 22 0,010 16 8 0,896 0,170 27,71 0,00* 

3 -0,598 0,314 -3,93 17 0,001* 

4 0,172 0,195 -0,11 26 0,912 19 9 0,427 0,658 2,37 0,12 

5 0,357 -0,308 2,61 27 0,015 20 9 0,663 0,564 1,38 0,66 

RAS/ADULT: mellan gotlandskanin och förädlad ras, endast adulter 

Faktor 

Medel 

gotlands. 

Medel 


tvärde 

fg p 

N 

gotlands. 

N 



gotlands. 

std.avv. 


Fratio 

p 

varians 

1 -0,006 -0,098 0,35 44 0,731 30 16 0,874 0,831 1,10 0,87 

2 -0,067 0,014 -0,33 44 0,742 30 16 0,913 0,454 4,05 0,01 

3 0,176 0,336 -1,02 36 0,315 25 13 0,551 0,158 12,07 0,00* 

4 -0,020 0,083 -0,56 41 0,579 29 14 0,546 0,615 1,27 0,58 

5 -0,042 -0,148 0,62 44 0,537 30 16 0,590 0,467 1,59 0,34 

ÅLDERSGRUPP/GOTLANDAKANIN: inom rasen gotlandskanin, mellan adulter och juveniler 

Faktor 

Medel 

adult 

Medel 

juvenil 

tvärde 

fg p 

N 

adult 

N 

juvenil 


adult 


juvenil 

Fratio 

p 

varians 

1 -0,006 0,396 -1,23 38 0,225 30 10 0,874 0,951 1,18 0,68 

2 -0,067 -0,038 -0,09 38 0,929 30 10 0,913 0,819 1,24 0,77 

3 0,176 -1,092 4,62 33 0,000 25 10 0,551 1,077 3,83 0,01 

3 0,357 -0,308 3,54 11 0,005 

4 -0,020 -0,003 -0,10 37 0,925 29 10 0,546 0,316 2,99 0,09 

5 -0,042 0,362 -1,63 38 0,112 30 10 0,590 0,909 2,37 0,08 

27


KÖN/GOTLANDSKANIN: inom rasen gotlandskanin, mellan honor och hanar 

Faktor 

Medel 

honor 

Medel 

hanar 

tvärde 

fg p 

N 

honor 

N hanar 


honor 


hanar 

Fratio 

p 

varians 

1 -0,207 0,396 -2,22 38 0,032 20 20 0,883 0,829 1,13 0,79 

2 -0,228 0,109 -1,22 38 0,231 20 20 0,826 0,921 1,25 0,64 

3 0,160 -0,598 2,61 33 0,014 19 16 0,823 0,896 1,18 0,72 

4 -0,194 0,172 -2,46 37 0,019 20 19 0,496 0,427 1,35 0,53 

5 -0,238 0,357 -2,97 38 0,005 20 20 0,600 0,663 1,22 0,67 

KÖN/FÖRÄDLAD: inom förädlad ras, mellan honor och hanar 

Faktor 

Medel 

honor 

Medel 

hanar 

tvärde 

fg p 

N 

honor 

N 

hanar 


honor 


hanar 

Fratio 

p 

varians 

1 0,398 -0,355 2,00 14 0,065 7 9 0,639 0,818 1,64 0,56 

2 0,035 -0,025 0,26 14 0,802 7 9 0,344 0,537 2,43 0,29 

3 0,438 0,314 1,58 11 0,142 5 8 0,040 0,170 18,21 0,01 

4 -0,174 0,195 -1,09 12 0,295 5 9 0,482 0,658 1,86 0,57 

5 0,103 -0,308 1,83 14 0,089 7 9 0,203 0,564 7,72 0,02 

Enkät 

Jag fann en signifikant variansskillnad mellan ras när jag jämförde endast hanar i faktor 

3, människoriktad vänlighet. Gotlandskaninhanarna hade mindre varians än hanar av 

förädlad ras. En signifikant variansskillnad fanns även mellan kön inom rasen 

gotlandskanin i faktor 3, människoriktad vänlighet, där honor har större varians än hanar 

(tabell 8). Det fanns ingen signifikant variansskillnad mellan ras, kön eller ålder när 

samtliga kaniner jämfördes. Jag fann ingen medelvärdesskillnad i något av fallen. Alla 

signifikanser försvann efter sekventiell Bonferronikorrektion. 

Tabell 8. Medelvärdes- och variansskillnader mellan ras, kön, åldersgrupp, ras uppdelad på horor 

respektive hanar, ras inkluderande endast adulter samt mellan åldersgrupper och kön inom rasen 

gotlandskanin och mellan kön inom förädlad ras. T-test för olika varians utfördes i de fall där det fanns en 

signifikant variansskillnad, men jag fann inga nya signifikanser. 

RAS: mellan gotlandskanin och förädlad ras, samtliga kaniner 

Faktor 

Medel 

gotlands. 

Medel 


tvärde 

fg p 

N 

gotlands. 

N 



gotlands. 



Fratio 

p 

varians 

1 0,071 -0,167 0,99 26 0,331 15 13 0,683 0,572 1,42 0,545 

2 0,015 0,104 -0,27 23 0,786 13 12 0,866 0,738 1,38 0,604 

3 0,101 -0,066 0,75 30 0,459 19 13 0,522 0,742 2,02 0,172 

4 -0,052 0,047 -0,41 28 0,686 17 13 0,696 0,594 1,37 0,587 

28


KÖN: mellan honor och hanar, samtliga kaniner 

Faktor 

Medel 

honor 

Medel 

hanar 

tvärde 

fg p 

N 

honor 

N hanar 


honor 


hanar 

Fratio 

p 

varians 

1 0,052 -0,172 0,91 25 0,373 14 13 0,584 0,700 1,44 0,527 

2 -0,118 0,227 -1,05 22 0,306 13 11 0,768 0,842 1,20 0,751 

3 -0,034 0,113 -0,65 29 0,522 16 15 0,674 0,581 1,35 0,584 

4 -0,017 -0,083 0,28 27 0,780 16 13 0,567 0,705 1,54 0,422 

RAS/HONOR: mellan gotlandskanin och förädlad ras, endast honor 

Faktor 

Medel 

gotlands. 

Medel 


tvärde 

fg p 

N 

gotlands. 

N 



gotlands. 



Fratio 

p 

varians 

1 0,252 -0,308 1,88 12 0,085 9 5 0,556 0,487 1,30 0,850 

2 -0,219 0,043 -0,58 11 0,572 8 5 0,906 0,526 2,97 0,310 

3 0,039 -0,194 0,63 14 0,539 11 5 0,657 0,761 1,34 0,640 

4 0,060 -0,186 0,79 14 0,441 11 5 0,646 0,336 3,69 0,220 

RAS/HANAR: mellan gotlandskanin och förädlad ras, endast hanar 

Faktor 

Medel 

gotlands. 

Medel 


tvärde 

fg p 

N 

gotlands. 

N 



gotlands. 



Fratio 

p 

varians 

1 -0,201 -0,148 -0,13 11 0,899 6 7 0,815 0,652 1,56 0,599 

2 0,389 0,092 0,56 9 0,588 5 6 0,728 0,973 1,79 0,594 

3 0,186 0,030 0,50 13 0,624 8 7 0,265 0,831 9,82 0,008 

4 -0,256 0,065 -0,81 11 0,437 6 7 0,799 0,638 1,57 0,597 

KÖN/GOTLANDSKANIN: inom rasen gotlandskanin, mellan honor och hanar 

Faktor 

Medel 

honor 

Medel 

hanar 

tvärde 

fg p 

N 

honor 

N hanar 


honor 


hanar 

Fratio 

p 

varians 

1 0,252 -0,201 1,29 13 0,221 9 6 0,556 0,815 2,15 0,32 

2 -0,219 0,389 -1,26 11 0,234 8 5 0,906 0,728 1,55 0,70 

3 0,039 0,186 -0,59 17 0,561 11 8 0,657 0,265 6,13 0,02 

4 0,060 -0,256 0,89 15 0,388 11 6 0,646 0,799 1,53 0,53 

KÖN/FÖRÄDLAD: inom förädlad ras, mellan honor och hanar 

Faktor 

Medel 

honor 

Medel 

hanar 

tvärde 

fg p 

N 

honor 

N hanar 


honor 


hanar 

Fratio 

p 

varians 

1 -0,148 -0,308 0,46 10 0,654 7 5 0,652 0,487 1,79 0,60 

2 0,092 0,043 0,10 9 0,923 6 5 0,973 0,526 3,41 0,26 

3 0,030 -0,194 0,48 10 0,644 7 5 0,831 0,761 1,19 0,90 

4 0,065 -0,186 0,79 10 0,445 7 5 0,638 0,336 3,60 0,24 

5 -0,148 -0,308 0,46 10 0,654 7 5 0,652 0,487 1,79 0,60 

29

DISKUSSION 

PCAn av beteendetestdata resulterade i 5 faktorer (se tabell 13). Rädsla för nya objekt 

borde mätas i en bekant miljö eftersom man då inte får ett brus av att djuret utforskar den 

nya miljön (Réale et al. 2007). Också Verbeek med flera (1994) fann att djärvhet och 

undersökande korrelerar och kan därför vara svåra att skilja på. Jag betecknade faktor 1 

som utforskande i obekant miljö eftersom denna faktor innefattade samtliga variabler från 

NO III, det första novel object-testet i obekant miljö. Testet hade alltså 2 nyheter, 

objektet och miljön. Dessutom verkade majoriteten av kaninerna upptäcka objektet av en 

slump medan de rörde sig i hägnet. I faktor 2 ingick samtliga variabler från NO I, det 

första novel object-testet i bekant miljö, samt positionspoäng från NO II. I detta test är 

objektet det enda som är nytt. Denna faktor skulle kunna benämnas som djärvhet eller 

utforskande i bekant miljö. I vissa fall använde jag kompostgaller för att begränsa 

testytan då kaninen som skulle testat hölls i större hägn eller box. Kompostgallret blir i så 

fall ännu en nyhet och man kan inte längre utesluta utforskningsbeteende. Faktor 3 

innefattade samtliga antipredatorbeteenden associerade med flykt samt väggresning 

(SOC) och nosa (SOC). Faktorladdningarna för alla flykbeteendena var dock negativa, 

vilket innebär att faktorn speglar frånvaron av dessa. Därför valde jag att kalla faktor 3 

för oräddhet. Faktor 4 innehöll samtliga variabler från NO II utom positionspoäng, frystid 

och frekvens (PR), öppen vigilenstid och frekvens (PR) NA poäng, tid av uppmärksamhet 

ägnad åt en främmande kanin (SOC) samt grävtid och frekvens (SOC). Jag betecknade 

denna faktor som aktivitet eftersom den speglar uppmärksamhet mot både predator och 

artfrände, undersökande i NO II och av ny miljö i NA, avsaknad av frysbeteende samt 

aktivitet i uppvisningsbeteenden. Faktor 5 innefattar samtliga variabler från NO IV, det 

sista novel object-testet i obekant miljö, samt flyttar sig (PR), stampar och närmar sig 

(SOC). Denna faktor valde jag att benämna som förändringsbenägenhet. När man utsätter 

ett djur för nya situationer kan habituering, det vill säga att djuret vänjer sig, ske. Detta 

kan hända även när det utsätts för olika nya stimuli, det vänjer sig vid nyheten i sig 

(Réale et al. 2007). 

PCAn av enkätdata resulterade i 4 faktorer (tabell 12). I enkätfaktor 1 ingick bland annat 

egenskaperna fyndig, aktiv och beslutsam, därför valde jag att benämna denna faktor som 

bestämdhet. Jag kallade faktor 2 för mottaglighet eftersom denna faktor präglades av 

egenskaper som tillgiven/kärleksfull, hjälpsam mot kaniner och sårbar. Faktor 3 

innefattade bland annat vänlig vid hantering, sällskaplig mot människa och hjälpsam mot 

människa. Denna faktor benämndes som människoriktad vänlighet. Egenskaperna i faktor 

4 var likgiltig, oberoende och (inte) känslig. Faktor 4 fick benämningen kontroll. 

Korrelationen mellan beteendetestfaktorerna och enkätfaktorerna gav, innan 

Bonferronikorrektionen, en signifikant negativ korrelation mellan faktor 4 (aktivitet; 

beteendetest) och 2 (dominans; enkät) samt mellan faktor 5 (förändringsbenägenhet; 

beteendetest) och 4 (människoriktad vänlighet; enkät). Det fanns även en signifikant 

korrelation mellan beteendetestfaktor 1 (undersökande i obekant miljö) och 5 

(förändringsbenägen), 2 (djärvhet/undersökande i bekant miljö) och 3 (rädsla) samt 3 

(rädsla) och 4 (aktivitet). Korrelationer mellan faktorer innebär att de mäter mer eller 

mindre samma egenskap. Om faktorer från olika mätmetoder korrelerar betyder det att 

den mätta egenskapen kan fångas upp av båda. Korrelationer mellan faktorer från samma 

30

mätmetod är däremot inte önskvärda eftersom detta tyder på att faktorerna är för många. 

Sådana korrelationer orsakas av att variabler med ett samband har hamnat i olika faktorer. 

Alla signifikanserna försvann dock efter en sekventiell Bonferronikorrektion. 

Avsaknaden av signifikanta korrelationer efter den sekventiella Bonferronikorrektionen 

kan bero på att beteendetesten och enkätundersökningen mäter personligheten i olika 

skalor. Enkätfaktorerna består av enskilda egenskaper och flera sådana faktorer kan ligga 

till grund för ett enda beteende i beteendetestet. Sett från andra hållet kan 

personlighetsegenskaper som fångas upp av enkäten vara svåra att testa i beteendetester. 

En annan förklaring kan vara att enkäten inte lämpar sig för utvärdering av personlighet 

hos kaniner. 

Resultaten tyder på att beteendetestfaktor 3, som jag benämner som oräddhet, är den 

faktor där flest grupper skiljer sig, både med avseende på medelvärde och varians. Hanar 

av rasen gotlandskanin skilde sig signifikant (efter en sekventiell Bonferronikorrektion) 

från hanar av förädlade raser, de förstnämnda utförde flyktbeteenden i större utsträckning 

än de sistnämnda. Detta resultat kan förklaras med att samtliga hanar av förädlade raser 

var kastrerade. Flera studier pekar på att beteendet hos hanar ändras med avsaknad 

respektive tillförsel av testosteronliknande hormon (sexuellt beteende; Beyer & Rivaud 

1973; Alsum & Goy 1974). Perrot-Sinal med flera (1998) har hittat en korrelation mellan 

plasmatestosteronnivåer och rörelseaktivitet hos sork (Microtus pennsylvanicus) Ett 

samband mellan hög testosteronhalt och mer risktagande beteenden har hittats hos 

människa (Stanton et al. 2011). Även skillnaden mellan hanar av olika raser i faktor 1, 

som jag benämner som ”utforskande i obekant miljö” kan förklaras med att 

gotlandskaninhanarna har högre testosteronnivåer, eftersom beteenden associerade till 

utforskande kräver mer rörelseaktivitet. 

Jag fann ingen signifikant skillnad i faktor 3 (oräddhet) när jag jämförde honor av olika 

ras. Skillnaden mellan ras i faktor 3 kan därför förklaras av skillnaden mellan hanarna. En 

signifikant skillnad mellan kön fanns i totalmaterialet i faktor 3 och 4. Honorna utförde 

färre flyktbeteenden under kortare tid samt var mindre aktiva än hanarna. Eftersom honor 

har en närmast obefintlig testosteronnivå jämfört med hanarna kan man förvänta sig att 

de skulle vara mindre aktiva. Liknande resultat erhölls vid jämförelse mellan kön inom 

rasen gotlandskanin. Det fanns dock ingen skillnad mellan kön inom den förädlade 

gruppen. Detta skulle återigen kunna bero på att hanarna i gruppen var kastrerade. 

F-testet visade på en signifikant variansskillnad mellan ras, ras uppdelad på honor 

respektive hanar samt ras då endast adulter jämfördes i faktor 3, oräddhet. 

Gotlandskaniner hade högre varians än förädlade raser i samtliga fall. Detta resultat tyder 

på att skillnaden i varians verkligen beror på ras. Gotlandskaninen är en lantras och har 

inte utsatts för förädlingsavel som andra, förädlade, kaninraser (Hallander 1985). Den 

fenotypiska variationen uttrycks således inte bara morfologiskt (Hallander 1985) utan 

även beteendemässigt. För att undersöka om denna skillnad möjligen kan tyda på att 

gotlandskaniner har större genetisk variation än förädlade raser, behövs vidare studier. En 

början kan vara att undersöka den genetiska kopplingen i faktor 3, oräddhet, hos 

gotlandskanin med hjälp av ett pedigree (stamboksdata). 

31

Det fanns också en signifikant skillnad mellan ålder i faktor 3 (oräddhet) där juveniler 

hade en högre varians än adulter. Resultatet är i enlighet med flera andra studier som 

visar på att antipredatorbeteenden förändras med ålder (Vitale 1989; Pongrácz & 

Altbäcker 2000). Fenomenet kallas ”kvantitativ respons” och innebär att beteendet blir 

mer specificerat med erfarenhet och tid (Inglis 1979). Det finns en avvägning mellan 

antipredatorbeteenden och födointag, när en individ flyr från en predator förlorar den tid 

som den skulle ha lagt på att inta föda (Vitale 1989). Samtidigt kan utebliven respons mot 

ett hot resultera i att individen blir tagen av predatorn. Erfarna individer kan dock anpassa 

intensiteten på sin respons och på så sätt hushålla med sin tid på ett mer effektivt sätt 

(Vitale 1989). I predatortestet använde jag både en predatorattrapp och ljud från en 

luftpredator. När jag slog på ljudet i början av testet, innan attacken med attrappen 

började, ökade vigilensen hos flertalet av kaninerna (egen observation). Med idén om 

kvantitativ respons i åtanke skulle man kunna förvänta sig en starkare reaktion med ett 

visuellt stimulus kombinerat med ljudstimulus än med respektive stimuli var för sig. I sin 

studie undersökte Vitale (1989) kaniners reaktion mot två olika flygande objekt, en 

rovfågelsilhuett och en träbit. Han fann att både erfarna och oerfarna kaniner reagerade 

oftare på rovfågelsilhuetten än på träbiten men det fanns ingen skillnad i reaktion på 

träbiten mellan den erfarna och den oerfarna gruppen. Detta resultat pekar på att även 

oerfarna kaniner kan skilja på situationer som utgör ett verkligt hot och situationer som 

inte gör det. Den större variationen i respons bland juvenilerna i min studie beror 

troligtvis inte på att vissa individer misslyckades med att tolka den simulerade attacken 

som ett verkligt hot, utan på att de inte är tillräckligt erfarna och därmed inte tillräckligt 

specificerade i sin respons, vilket är i enlighet med hypotesen om kvantitativ respons 

(Inglis 1979). 

Det fanns ingen signifikant skillnad i medelvärde mellan ras eller kön i enkätfaktorerna. 

Jag fann heller ingen skillnad mellan ras för honor respektive hanar eller för kön inom 

raserna. Ingen skillnad i varians fanns i något av fallen. Dessa resultat kan bero på att 

enkäten inte kunde fånga upp de egenskaper som kaninerna skilde sig i. Skillnaderna låg i 

beteendetestfaktor 3, vilken innefattade beteenden associerade med flykt. Dessa 

beteenden kan vara svåra att observera på daglig basis eftersom försöksdjuren i denna 

studie är tama och lever under skyddade förhållanden där de inte utsätts för den typen av 

situationer. Personlighet påverkas av både gener och miljö. Ärvbarheten är dock nästan 

aldrig mer än 50 %, vilket gör att miljöns påverkan nästan alltid mer än 50 % (Plomin & 

Caspi 1999). Att kaninraserna inte skiljer sig i andra faktorer än den som är associerad 

med flykt kan förklaras av att de generellt hålls i liknande miljöer och utsätts för liknande 

situationer. 

32

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS 

Jag har i denna studie funnit 5 personlighetsfaktorer hos kaniner med hjälp av 

beteendetest. Dessa kunde fånga upp fler skillnader mellan rasen gotlandskanin och 

förädlade raser jämfört de 4 faktorerna som erhölls med hjälp av personlighetsenkäten 

Med utgångspunkt från denna studie anser jag att beteendetest är ett bättre alternativ för 

utvärdering av personlighet hos kanin. Dock behövs vidare arbete för att förfina 

metoderna. Flera studier har visat att antipredatorbeteenden har en underliggande 

genetisk bas (Magurran 1990; Petersson & Järvi 2006; Håkansson et al. 2007). 

Variansskillnaden i faktor 3 (oräddhet), mellan gotlandskaniner och förädlade raser skulle 

därför kunna tyda på att gotlandskaniner möjligen har större genetisk variation än 

förädlade raser med avseende på flyktbeteende. Det behövs dock vidare studier för att 

undersöka detta. 

33

ERKÄNNANDEN 

Först av allt vill jag tacka mina handledare Linda Laikre och Ulrika Alm Bergvall för all 

hjälp och stöd under loppet av det här arbetet. Detta innefattar allt från tips och idéer till 

hjälp med utförandet av statistiska test, korrekturläsning och övergripande handledning. 

Ett stort tack till Kristoffer Andersson som under den slitsamma perioden med 

beteendetest var min frivilliga fältassistent. Det skulle inte ha gått utan honom. 

Jag vill också tacka Nils Ryman för värdefull hjälp med bland annat statistik och Anders 

Lekander för information, svar på diverse frågor och kontaktuppgifter. 

Tack till Helena Sundsgård för assistans ute i fält och till alla på avdelningen för 

populationsgenetik; Lovisa, Johan, Anna, Peter, Rebecka och Karin, för hjälp med 

diverse saker och för mycket trevligt sällskap. 

Till alla kaninägarna och kaninskötarna: alla djurskötare på Torekällbergets museum, 

ChrisTina Arup, Carina och Magnus Bood, bonden Bosse och alla på Fredriksdals 

friluftsmuseum, alla på Akalla, Eolhälls och Stora Skuggans 4Hgårdar, Bonden Elin och 

alla på Vallby Friluftsmuseum samt alla som tog sig tid att fylla i personlighetsenkäten; 

ett stort tack, utan er hade detta arbete inte varit möjligt. 

Till Ulric Eriksson, som försåg mig med min kaninkollega, Gene Pop. 

Tack till Thor och Ingrid Ringström för all hjälp och det goda fikat. 

Till sist vill jag tacka allas vår favoritkanin Gene Pop för assistans i beteendetesten. 

34

REFERENSER 

Allendorf, F. W. & Luikart, G. 2007. Conservation and the genetics of populations. Blackwell 

Publishing Ltd, Malden, USA. 

Alsum, P. & Goy, R. W. 1974. Actions of esters of testosterone, dihydrotestosterone and 

estradiol on sexual behavior in castrated male guinea pigs. Hormones and Behavior, 5, 207- 

217. 

Altmann, J. 1974. Observational study of behavior: sampling methods. Behaviour, 49, 227-267. 

Bergvall, U. A., Schäpers, A., Kjellander, P. & Weiss, A. 2011. Personality and foraging 

decisions in fallow deer, Dama dama. Animal Behaviour, 81, 101-112. 

Beyer, C. & Rivaud, N. 1973. Differential effects of testosterone and dihydrotestosterone on the 

sexual behavior of prepubertally castrated male rabbits. Hormones and Behavior, 4, 175-180. 

Black-Cleworth, P. & Verberne, G. 1975. Scent-marking, dominance and flehmen behavior in 

domestic rabbits in an artificial labotatory territory. Chemical Senses and Flavor, 1, 465-494. 

Boissy, A. & Bouissou, M. F. 1995. Assessment of individual differences in behavioural 

reactions of heifers exposed to various fear-eliciting situations. Applied Animal Behaviour 

Science, 46, 17-31. 

Boon, A. K., Réale, D. & Boutin, S. 2007. The interaction between personality, offspring fitness 

and food abundance in North American red squirrels. Ecology Letters, 10, 1094-1104. 

Buss, D. M. & Craik, K. H. 1980. The frequency concept of disposition: dominance and 

prototypically dominant acts. Journal of Personality, 48, 379-392. 

Buss, D. M. & Craik, K. H. 1981. The act frequency analysis of interpersonal dispositions: 

aloofness, gregariousness, dominance and submissiveness. Journal of Personality, 49, 175- 

192. 

Carere, C. & Eens, M. 2005. Unravelling animal personalities: how and why individuals 

consistently differ. Behaviour, 142, 1149-1157. 

Cattell, R. B. 1947. Confirmation and clarification of primary personality factors. 

Psychometrica, 12, 197-220. 

Costa T. P., Jr. & McCrae, R. R. 1985. Updating Norman's “Adequate taxonomy”: intelligence 

and personality dimensions in natural language and in questionnaires. Journal of Personality 

and Social Psychology, 49, 710-721. 

Fiske, D. W. 1949. Consistency of the factorial structures of personality ratings from different 

sources. Journal of Abnormal and Social Psychology, 44, 329-344. 

Fairholm, E. 2007. Horses and ponies: more than just a size difference? M.A. honours thesis, 

University of Edinburgh. 

35

Farabollini, F., Albonetti, M. E. & Dessí-Fulgheri, F. 1991. Response to intruders in female 

rabbit colonies is related to sex of intruders and rank of residents. Brehavioural Processes, 24, 

111-122. 

Frankham, R., Ballou, J. D. & Briscoe, D. A. 2004. A primer of conservation genetics. 

Cambridge University press, Cambridge, UK. 

Goldberg, L. R. 1983. The magical number five, plus or minus two: Some considerations on the 

dimensionality of personality descriptors. Paper presented at a Research Seminar, Gerontology 

Research Center, NIA/NIH, Baltimore, MD, citerad i: McCrae, R. R. & Costa P. T., Jr. 

1987. Validation of the five-factor model of personality across instruments and observers. 

Journal of Personality and Social Psychology, 52, 81-90. 

Gosling, S. D. 1998. Personality dimensions in spotted hyenas (Crocuta crocuta). Journal of 

Comparative Psychology, 112, 107-118. 

Gosling, S. D. 2001. From mice to men: what can we learn about personality from animal 

research?. Psychological Bulletin, 127, 45-86. 

Gosling, S. D. & John, O. P. 1999. Personality dimensions in nonhuman animals: a crossspecies 

review. Current directions in Psychological Science, 8, 69-75. 

Gosling, S. D., John, O. P. & Kwan, V. S. Y. 2003. A dog’s got personality: a cross-species 

comparative approach to personality judgment in dogs and humans. Journal of Personality 

and Social Psychology, 85, 1161-1169. 

Groothuis, T. G. G. & Carere, C. 2005. Avian personalities: characterization and epigenesis. 

Neuroscience and Biobehavioral Reviews, 29, 137-150. 

Hallander, H. 1985. Svenska lantraser. Bokförlaget Blå Ankan AB, Veberöd. 

Håkansson, J., Bratt, C. & Jensen, P. 2007. Behavioural differences between two captive 

populations of red jungle fowl (Gallus gallus) with different genetic background, raised under 

identical conditions. Applied Animal Behaviour Science, 102, 34-38. 

Koolhaas, J. M., Korte, S. M., De Boer, S. F., Van Der Vegt, B. J., Van Reenen, C. G., 

Hopster, H., De Jong, I. C., Ruis, M. A. W. & Blokhuis, H. J. 1999. Coping styles in 

animals: current status in behavior and stress-physiology. Neuroscience and Biobehavioral 

Reviews, 23, 925-935. 

Kurvers, R. H. J. M., Eijkelenkamp, B., Van Oers, K., Van Lith, B., Van Wieren, S. E., 

Ydenberg, R. C. & Prins H. H. T. 2009. Personality differences explain leadership in 

barnacle geese. Animal Behaviour, 78, 447-453. 

Lehmann, M. 1991. Social behaviour i young domestic rabbits under semi-natural conditions. 

Applied Animal Behaviour Science, 32, 269-292. 

Magurran, A. E. 1990. The inheritance and development of minnow anti-predator behavior. 

Animal Behaviour, 39, 834-842. 

36

Mater, J. A. & Anderson, R. C. 1993. Personalities of octopuses (Octopus rubescen). Journal of 

Comparative Psychology, 107, 336-340. 

McCrae, R. R. & Costa P. T., Jr. 1987. Validation of the five-factor model of personality across 

instruments and observers. Journal of Personality and Social Psychology, 52, 81-90. 

Meagher, R. K. 2009. Observer ratings: validity and value as a tool for animal welfare research. 

Applied Animal Behaviour Science, 119, 1-14. 

Monclús, R. & Rödel, H. G. 2008. Different forms of vigilance in response to presence of 

predators and conspecifics in a group-living mammal, the European rabbit. Ethology, 114, 

287-297. 

Mykytowycz, R. & Dudzinski, M. L. 1966. Aggressive and protective behavior of adult rabbits 

Oryctolagus cuniculus L. towards juveniles. Behaviour, 43, 92-120. 

Mykytowycz, R. & Hesterman, E. R. 1975. An experimental study of aggression in captive 

European rabbits, Oryctolagus cuniculus (L.). Behaviour, 52, 104-123. 

Norman, W. T. 1963. Toward an adequate taxonomy of personality attributes: replicated factor 

structure in peer nomination personality ratings. Journal of Abnormal and Social Psychology, 

66, 574-583. 

Perrot-Sinal, T. S., Innes, D., Kavaliers, M. & Ossenkopp, K.-P. 1998. Plasma testosterone 

levels are related to various aspects of locomotor activity in wild-caught male meadow voles 

(Microtus pennsylvaticus). Physiology and Behavior, 64, 31-36. 

Petersson, E. & Järvi, T. Anti-predator response in wild and sea-ranched brown trout and their 

crosses. Aquaculture, 253, 218-228. 

Plomin, R. & Caspi A. 1999. Behavioral genetics and personality. Handbook of personality: 

theory and research. The Guilford Press. New York. 251-276. 

Pongracz, P. & Altbäcker, V. 2000. Ontogeny of the responses of European rabbits 

(Oryctolagus cuniculus) to aerial and ground pradators. Canadian Journal of Zoology, 78, 

655-665. 

Réale, D. & Festa-Bianchet, M. 2003. Predator-induced natural selection on temperament in 

bighorn ewes. Animal Behaviour, 65, 463-470. 

Shrout, P. E. & Fleiss, J. L. 1979. Intraclass correlations: uses in assessing rater reliability. 

Psychological Bulletin, 86, 420-428. 

Smith, G. M. 1967. Usefulness of peer ratings of personality in educational research. 

Educational and Psychological Measurement, 27, 967-984. 

Sokal, R. R., and Rohlf, F. J. 2000. Biometry, third edition. W. H. Freeman & Co Ltd, New 

York, USA. 

Southern, H. N. 1947. Sexual and aggressive behaviour in the wild rabbit. Behaviour, 1, 173- 

194. 

37

Stanton, S. J., Liening, S. H. & Schultheiss, O. C. 2011. Testosterone I positively associated 

with risk taking in the Iowa Gambling Task. Hormones and Behavior, 59, 252-256. 

Stevenson-Hinde, J. & Zunz, M. 1978. Subjective assessment of individual rhesus monkeys. 

Primates, 19, 473-482. 

Tupes, E. C. & Christal, E. R. 1961. Recurrent personality factors based on trait ratings. 

Technical report ASD-TR-61-97. Lackland Air Force Base, TX: U.S. Air Force. 

Vastrade, F. M. 1986. The social behaviour of free-ranging domestic rabbits (Oryctolagus 

cuniculus L.) Applied Animal Behaviour Science, 16, 165-177. 

Verbeek, M. E. M., Drent, P. J. & Wiepkema, P. R. 1994. Consistent individual differences in 

early exploratory behavior of male great tits. Animal Behaviour, 48, 1113-1121. 

Vitale, A. F. 1989. Chandes in anti-predatory responses of wild rabbits, Oryctolagus cuniculus 

(L.), with age and experience. Behaviour, 110, 47-61. 

Watkins, W. M. 2006. Determining parallel analysis criteria. Journal of Modern Applied 

Statistical Methods, 5, 344-346. 

Wemelsfelder, F., Hunter T. E. A., Mendl, M. T. & Lawrence, A. B. 2001. Assessing the 

‘whole’ animal: a free choice profiling approach. Animal Behaviour, 62, 209-220. 

Wennerström, L. 2009. Bevarandegenetisk status hos gotlandskanin – en hotad lantras. 

Examensarbete för kandidatexamen i biologi, Stockholms universitet. 

38

INTERNETREFERENSER 

Costa, P. T., Jr. & McCrae, R. R. 1985a. The revised NEO personality inventory (NEO-PI-R) 

Odessa, FL: Psychol. Assess. Resources. Tillgänglig från 

http://www.google.com/books?hl=sv&lr=&id=D5i3ShD10GkC&oi=fnd&pg=PA179&dq=Re 

vised+NEO+Personality+Inventory+(NEO-PI-R)+and+NEO+Five-Factor+Inventory+(NEO- 

FFI)+manual&ots=8FQpaMNnBY&sig=_FGhZpL_d6yo1T6O2BUHhiZf944#v=onepage&q 

&f=false 

Hämtad mars 2011. 

Föreningen Gotlandskaninen. 2008a. http://www.gotlandskaninen.se/, historik. 

Hämtad april 2010. 

Föreningen Gotlandskaninen. 2008b. http://www.gotlandskaninen.se/, bevarandearbetet. 


Föreningen Gotlandskaninen. 2008c. http://www.gotlandskaninen.se/, artiklar. 


Föreningen Gotlandskaninen. 2009. Plan och riktlinjer för Föreningen Gotlandskaninens 

verksamhet som registerförande förening för gotlandskanin. Tillgänglig från 

http://www.gotlandskaninen.se/foreningen/Plan_och_riktlinjer_2009-06.pdf . 


Hwang, P., Lundberg, I., Rönnberg, J. & Smedler, A.-C. 2005. Personlighetspsykologi. Vår 

tids psykologi. Natur och Kultur, Stockholm. 

Utdrag tillgängligt från http://harnostudier.com/personlighetspsykologi.html 

Hämtat maj 2010. 

Inglis, I. R. 1979. Visual Bird scarers: an ethological approach. Bird problems in agriculture. 

M. A. F. F. Publishing, England. Tillgänglig från 

http://books.google.com/books?ei=4APRTbjqIMbtsgbKg6C2Cw&ct=result&hl=sv&id=VYw 

_AAAAYAAJ&dq=Bird+problems+in+agriculture&q=quantitative 

Hämtat maj 2010. 

Jordbruksverket. 2009. Handlingsplan för långsiktigt uthållig förvaltning av svenska 

husdjursgenetiska resurser under perioden 2010-2020. Tillgänglig från 

http://www.sjv.se/download/18.2b30f72c121e790f94d80001703/Handlingsplan+uth%C3%A5 

llig+f%C3%B6rvaltning+av+husdjursgenetiska+resurser+10-20.pdf . 


Lannek, J. 2007. Delmål för husdjursgenetiska resurser åren 2010 till 2020. Underlagsrapport 

inför den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålarbrtrt 2009. Jordbruksverket, 

Jönköping. Tillgänglig från 

http://www.sjv.se/download/18.b1bed21121e26684180006145/rapport+070511 . 


39

Miljömålsrådet. 2009. Miljömålen -i halvtid. Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges miljömål. 

Tillgänglig från http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-1272- 

4.pdf. 

Hämtad april 2010 

40

APPENDIX 1 

Enkät för utvärdering av personlighet hos kanin 

BAKGRUNDSINFORMATION FÖR KANIN 

Kaninens namn:_____________________________________________________________ 

Ras:______________________________________________________________________ 

ID-nummer:______________________________ 

Ålder:___________________________________ 

Kön:____________________________________ 

Vikt:____________________________________ 

Längd av bakfot (se bild, från hälen till 

klornas början): __________________cm 

Antal kullsyskon:____________________ 

Är kaninen parad? ___________________ 

Antal kullar:________________________ 

Snittantal levande avvanda 

ungar/kull:______________________________________________ 

Ägarens namn:________________________________________________________________ 

Hur länge har du haft kaninen?___________________________________________________ 

Hur hålls kaninen? _____________________________________________________________ 

Eventuell miljöberikning:________________________________________________________ 

Hålls kaninen ensam eller med andra kaniner?_______________________________________ 

Om kaninen hålls med andra, hur många andra:_____________________________________ 

Gödslar kaninen alltid på samma ställe i buren eller sprider den gödsel lite var som helst? 

___________________________________________________________________________ 

Har kaninens samspel/beteende tillsammans med andra kaniner iakttagits? 

__________________________________________________________________________ 

Beskriv vilka aktiviteter kaninen är med om (kaninhoppning, promenad i koppel, etc.): 

__________________________________________________________________________ 

Pappersenkäter skickas till: 

Populationsgenetik 

Att: Anastasia Eklund 

Zoologiska institutionen 

Stockholms universitet 

106 91 Stockholm 

Om Ni har några frågor skriv till e-postadressen: gotlandskanin_su@hotmail.com 

Du kan ladda ner i Word- eller pdf-format www.popgen.su.se. Det går bra att maila ifylld enkät 

till ovanstående e-postadress. 

Sista svarsdatum är 25:e juni 2010.

PERSONLIGHETSBEDÖMNING FÖR KANIN 

Nedan följer en personlighetsenkät. Genom att gradera egenskaperna på följande sidor på en sjugradig skala 

kan man få en uppfattning om kaninens personlighet. Basera din bedömning på din egen förståelse av 

egenskapen med hjälp av förklaringen som följer varje egenskap. Kaninens beteenden och interaktioner med 

människor och eventuellt andra kaniner ska vara grunden för din gradering. Använd din egna subjektiva 

bedömning av typiskt kaninbeteende för att bestämma om kaninen du utvärderar är över-, under-, eller 

genomsnittlig för egenskapen. Följande sjugradiga skala ska användas när du graderar kaninen. 

1: Uppvisar antingen total frånvaro eller försumbart lite av egenskapen. 

2: Uppvisar oregelbundet en liten mängd av egenskapen. 

3: Uppvisar något mindre än genomsnittlig mängd av egenskapen. 

4: Uppvisar ungefär genomsnittlig mängd av egenskapen. 

5: Uppvisar något större än genomsnittlig mängd av egenskapen. 

6: Uppvisar regelbundet betydlig mängd av egenskapen. 

7: Uppvisar extremt stor mängd av egenskapen. 

Vet ej: Kaninen har ej observerats i den beskrivna situationen. (Exempelvis: Om kaninen aldrig haft någon 

social kontakt med andra kaniner kan det vara svårt att bedöma sociala egenskaper hos denna). 

Svara genom att sätta ett kryss (x) i cirkeln under det valda numret. De tre första frågorna (1-3) riktar sig till 

honor. Övriga frågor gäller bägge könen. 

I det fall där kaninen har två eller fler skötare som känner den bra, skulle vi vara tacksamma om två eller flera 

skötare kunde fylla i varsin personlighetsenkät för en och samma kanin. För framtida jämförelse skulle vi 

också vilja ha in utvärderingar för andra vanligt förekommande kaninraser om ni håller sådana. Fyll alltså i 

enkäter för kaniner av andra raser om Ni håller sådana. Om två eller fler skötare fyller i enkäten för samma 

kanin ber vi er att inte diskutera svaren på frågorna. 

1. UNGVÅRDNAD (bobygge): Kaninhonan är kapabel till att bygga ett bra bo till sin avkomma av det 

erbjudna materialet. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

2. UNGVÅRDNAD (av ungar i bo): Kaninhonan är noga med att hämta tillbaka ungar som har kommit 

ur boet på ena eller andra sättet. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

3. UNGVÅRDNAD (av ungar utanför bo): Kaninhonan månar om ungarna när hon introducerar dem i 

omgivningen utanför boet. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

4. STABIL: Kaninen reagerar på sin miljö, inklusive andra kaniners beteende, på ett lugnt och 

regelmässigt sätt. Kaninen upprörs inte lätt av andra kaniners beteende. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

5. NYFIKEN: Kaninen uttrycker en önskan om att se eller veta om objekt, anordningar eller andra 

kaniner. Detta kan också inkludera en önskan om att veta om andra kaniners angelägenheter som inte 

direkt berör kaninen i fråga. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

6. LAT: Kaninen är relativt inaktiv, slö eller rör sig långsamt och undviker energiska aktiviteter. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

7. RÄDD (defensiv): Kaninen reagerar till ytterlighet på riktiga eller inbillade hot genom att uppvisa 

beteenden som att fly eller frysa (kaninen är stilla en längre stund). 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

8. DOMINANT: Kaninen kan tränga undan, hota och ta mat från andra kaniner. Kaninen kan också 

uttrycka hög status genom att bestämt blanda sig i sociala interaktioner. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

9. VARSAM: Kaninen verkar ofta uppmärksam på eventuell skada eller fara som resulterar från dess 

handlingar. Kaninen undviker riskfulla beteenden. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

10. STEREOTYPA BETEENDEN: Kaninen uppvisar ofta kontinuerliga, repetitiva beteenden som t.ex. 

hoppa fram och tillbaka i buren. (Beskriv beteendet). 

___________________________________________________________ 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

11. TANKLÖS: Kaninen beter sig ofta på ett sätt som verkar obetänksamt eller glömskt. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

12. SNÅL/GIRIG: Kaninen är mycket girig eller har en överdriven åtrå efter mat, föredragna platser, 

eller andra resurser i inhägnaden/buren. Kaninen är ovillig att dela dessa resurser med andra. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

13. AVUNDSJUK PÅ KANINER: Kaninen upprörs ofta av andra kaniner som är i önskvärda eller 

fördelaktiga situationer, t.ex. när de har mat, en utvald plats, tillgång till umgänge med andra kaniner 

eller när de får uppmärksamhet från skötare. Kaninen kan försöka att störa eller avbryta de gynnade 

kaninernas aktiviteter. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

14. AVUNDSJUK PÅ MÄNNISKOR: Kaninen upprörs ofta av att människor umgås med andra 

människor, eller när de hanterar andra kaniner. Kaninen i fråga kan försöka att störa eller avbryta 

människornas aktiviteter. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

15. INDIVIDUALISTISK: Kaninens beteende utmärks i jämförelse med beteendet hos de andra 

kaninerna. Det betyder inte att det är oöverensstämmande med de andras beteende. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

16. DIETKONSERVATIV: Kaninen prövar ogärna eller mycket försiktigt nya födoämnen. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

17. VÅRDSLÖS: Kaninen är obetänksam eller obekymrad över konsekvenserna av sitt beteende. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

18. SÄLLSKAPLIG MED KANINER: Kaninen söker och finner ett nöje i sällskap från andra kaniner 

och ägnar sig åt vänskapliga interaktioner som t.ex. ömsesidig putsning. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

19. SÄLLSKAPLIG MED MÄNNISKOR: Kaninen söker och finner ett nöje i sällskap från människor. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

20. DISTRAHERAD: Kaninen blir lätt distraherad och kan bara koncentrera sig under korta stunder vid 

träning som t.ex. hoppning eller annan hantering. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

21. TIMID: Kaninen saknar självförtroende, blir lätt uppskrämd och är tveksam för att våga sig in i nya 

sociala eller icke-sociala situationer. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

22. SYMPATISK MOT KANINER: Kaninen är hänsynsfull och vänlig mot andra kaniner som om den 

delar deras känslor eller försöker uppmuntra dem. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

23. SYMPATISK MOT MÄNNISKOR: Kaninen är hänsynsfull och vänlig mot människor som om den 

delar deras känslor eller försöker uppmuntra dem. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

24. LEKFULL: Kaninen är ivrig/angelägen att ägna sig åt livliga, energiska eller lekfulla beteenden med 

eller utan andra kaniner. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

25. SOLITÄR: Kaninen föredrar att tillbringa mycket tid ensam utan att söka kontakt eller genom att 

undvika kontakt med andra kaniner. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

26. SÅRBAR: Kaninen är benägen till att bli fysiskt eller känslomässigt skadad som resultat av uttryck 

av dominans, väldigt påstridigt beteende, aggression eller attack från en annan kanin. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

27. INNOVATIV: Kaninen är snabb med att anpassa sig eller lära sig nya saker. Om kaninen t.ex. flyttas 

till en ny bur är den snabb att utforska och använda burens alla möjligheter. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

28. AKTIV: Kaninen tillbringar lite tid sysslolös och verkar motiverad att tillbringa betydande mängd tid 

med att röra sig eller ägna sig åt något uppenbart energiskt beteende. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

29. RÄDD (offensiv): Kaninen reagerar till ytterlighet på riktiga eller inbillade hot genom att t.ex. 

uppvisa beteenden som att stampa med bakfoten eller på annat sätt varna andra. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

30. HJÄLPSAM MOT KANINER: Kaninen är villig att hjälpa, vara tillmötesgående mot eller samarbeta 

med andra kaniner. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

31. HJÄLPSAM MOT MÄNNISKOR: Kaninen är villig att hjälpa, vara tillmötesgående mot eller 

samarbeta med människor. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

32. ÖVERSITTANDE: Kaninen beter sig överlägset och skrämmande mot yngre eller lägre rankade 

kaniner. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

33. AGGRESSIV MOT KANINER: Kaninen biter eller anfaller ofta andra kaniner utan att vara 

provocerad till det. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

34. AGGRESSIV MOT ANDRA ARTER: Kaninen biter eller anfaller ofta människor eller djur av 

andra arter utan att vara provocerad till det. (Vilket djur):_________________ 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

35. MANIPULATIV: Kaninen är skicklig på att skapa sociala relationer som gynnar den, speciellt 

genom att använda allianser och vänskaper för att öka sin sociala ställning. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

36. VÄNLIG MOT KANINER: Kaninen reagerar på andra kaniner på ett lättsamt, vänligt och 

hänsynsfullt sätt. Kaninen är inte våldsam eller hotfull. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

37. VÄNLIG UNDER HANTERING: Kaninen reagerar på människor på ett lättsamt, vänligt och 

hänsynsfullt sätt under hantering. Kaninen är inte våldsam eller hotfull. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

38. TILLGIVEN/KÄRLEKSFULL: Kaninen verkar uppvisa en varm tillgivenhet eller närhet med andra 

kaniner. Detta kan innebära att kaninen ägnar sig åt putsning eller äter tillsammans med andra. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

39. EXHALTERAD: Kaninen kan lättare än andra kaninen hetsas upp till ett emotionellt tillstånd. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

40. IMPULSIV: Kaninen uppvisar ofta spontana eller överraskande beteenden som inte kunde förväntas. 

Det verkar ofta som att det oväntade beteendet har känslomässig grund. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

41. VETGIRIG: Kaninen verkar dras till nya situationer objekt eller djur. Kaninen beter sig som om den 

vill få veta mer om andra kaniner, objekt eller personer i dess närhet. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

42. UNDERGIVEN: Kaninen ger ofta efter för en annan kanin. Kaninen beter sig som om den var 

underordnad eller av lägre rang än andra kaniner. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

43. COOL/OBERÖRD: Kaninen verkar oberörd av känslor och är vanligtvis säker och lugn. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

44. BEROENDE/FÖLJARE: Kaninen låter andra ta på sig ledarrollen och tar inte egna initiativ. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

45. LÄTTRETLIG: Kaninen verkar ofta vara på dåligt humör eller är otålig och lättprovocerad till ilska 

t.ex. i närvaro av mat. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

OFÖRSTÅENDE: Kaninen är trög på att reagera eller förstå andras sinnesstämningar, temperament eller 

beteenden. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

47. FÖRUTSÄGBAR: Kaninens beteende är konsekvent och stadigt över längre tidsperioder. Kaninen 

gör lite som är oväntat eller avvikande från dess vanliga beteenderutiner. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

48. BESLUTSAM: Kaninen är betänksam, bestämd och målinriktad i dess aktiviteter. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

49. NEDSTÄMD: Kaninen söker inte sociala interaktioner med andra kaniner och misslyckas ofta med 

att svara på andra kaniners sociala interaktioner. Kaninen verkar isolerad, tillbakadragen, dyster, 

grubblande och har låg aktivitetsnivå. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

50. LÄRAKTIG: Kaninen har lätt för att lära sig nya saker och kommer ihåg vad den har lärt sig. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

51. SEDVANLIG: Kaninen verkar sakna spontanitet och originalitet. Kaninen beter sig på ett konsistent 

sätt från dag till dag och håller sig inom ramarna av den sociala gruppens regler. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

52. KÄNSLIG/SENSITIV: Kaninen kan förstå eller läsa av andra kaniners sinnesstämning, temperament, 

känslor eller avsikter, ofta m.h.a. subtila, minimala signaler. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

53. TROTSIG: Kaninen är påstridig eller grälsjuk på ett sätt som inte stämmer överens med 

rangordningen. Kaninen fortsätter att agera på det sättet trots ogynnsamma konsekvenser eller hot från 

andra. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

54. INTELLIGENT: Kaninen är snabb och precis med att tolka och förstå både sociala och icke-sociala 

situationer. Kaninen är insiktsfull och lyhörd för sociala relationer. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

55. FLEXIBEL: Kaninen har lätt för att ändra sitt beteende och utifrån sina erfarenheter. Kaninen gör 

detta för att bättre anpassa sig till en ny situation eller miljö. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

56. SKYDDANDE: Kaninen visar omtanke för andra kaniner och ingriper ofta för att förhindra att de 

skadas eller blir besvärade. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

57. SLUTANDE/GER UPP: Kaninen slutar eller ger snabbt upp aktiviteter som den just börjat med 

p.g.a. envishet eller genom att ta en paus. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

58. FYNDIG: Kaninen har större sannolikhet än andra att göra nya saker, däribland nya sociala och ickesociala 

beteenden. Nya beteenden kan t.ex. innefatta nya sätt att ta sig ut ur icke önskvärda situationer 

utan att drabbas av panik. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

59. KLUMPIG: Kaninen är relativt fumlig och okoordinerad när den rör sig, inkluderat men inte 

begränsat till gång och lek. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

60. FLEGMATISK: Kaninen är långsam sina reaktioner och trög med att ta till sig nya saker. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

61. DIETLIBERAL: Kaninen är nyfiken på ny slags mat, prövar gärna och äter större mängder av 

tidigare oprövad föda. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

62. OBERÄKNELIG: Kaninen är inkonsekvent, vag och har mycket variation i sina beteenden och 

sinnesstämningar. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

63. VÄNSKAPLIG MOT KANINER: Kaninen söker ofta kontakt med andra kaniner för trevliga, 

sympatiska aktiviteter. Kaninen inleder sällan fientliga beteenden mot andra kaniner. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

64. RIGID: Kaninen har svårt att ändra och modifiera sitt beteende har svårt att anpassa sig till nya 

situationer och miljöer. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

65. VÄNSKAPLIG MOT MÄNNISKOR: Kaninen söker ofta kontakt med människor för trevliga, 

sympatiska aktiviteter. Kaninen inleder sällan fientliga beteenden mot människor. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

66. ÄNGSLIG: Kaninen verkar ofta betryckt, bekymrad eller i ett tillstånd av osäkerhet, t.ex. i en ny 

miljö eller blir skrämd utan anledning. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

67. OORGANISERAD: Kaninen är virrig, slarvig eller slumparad i sitt beteende som om den inte 

följde 

följdriktigt mål. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

68. LIKGILTIG: Kaninen är relativt lugn och har låg sannolikhet att bli upphetsad, upprörd, glad eller 

sorgsen. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

69. HÄRMLYSTEN: Kaninen härmar eller kopierar ofta beteenden som den har observerat hos andra 

kaniner. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

70. OBEROENDE: Kaninen är individualistisk och bestämmer själv över sitt handlingssätt, utan kontroll 

och inblandning från andra kaniner. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

71. IHÄRDIG: Kaninen fortsätter entusiastiskt och villigt med påbörjade aktiviteter. 

minst mest 

1 2 3 4 5 6 7 vet ej 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

TACK FÖR DITT SVAR!

APPENDIX 2 

Testprotokoll för personlighetsutvärdering hos kanin 

Bakgrundsinformation: 

Bakgrundsinfo finns i enkät Ja 

Kaninens namn 

Ras 

ID-nummer 

Ålder 

Kön Hane Hona 

Kastrerad Ja Nej 

Vikt 

Längd av bakben 

Antal kullsyskon 

Är kaninen parad Ja Nej 

Antal kullar 

Snittantal avvanda levande ungar/kull 

Ägarens namn 

Hur hålls kaninen 

Miljöberikning 

Hålls kaninen ensam eller med andra Ensam Med andra 

Om kaninen hålls med andra, hur många 

Gödslar kaninen på samma ställe Gödslar på samma ställe Gödslar överallt/spritt 

Aktiviteter kaninen är med 

om (tex. hoppning)

Observation av beteenderepertoar i hemburen: 

Beteende noteras var 10:e sekund, total testtid är 10 minuter. 

Obs.datum: 

Tid: 

Väder: Inomhus Sol Moln Mulet Vindstilla Bris Blåsigt 

Temperatur: 

Underlag: 

Beteende Antal observationer 

Noteringar:

Novel object I: 

Notera zon var 10:e sekund. Total testtid 5 minuter. 

Objet 1: hemburen – blå gummianka 

Obs.datum: 

Tid: Start: Stopp: 


Temperatur: 

Underlag: 

Zon 

1 

2 

3 

4 

Nosar 

Alla zoner kaninen varit i: 1 2 3 4 

Noteringar: 

Dietliberalism: 

Notera hur hur kaninen behandlar födan ovh i vilken ordning. 

Smak: Kontroll (Maskrosblad) Cornflake All bran Havrepuff Rågrut 

Nosar: 

Smakar: 

Äter: 

Noteringar:

Novel object II: 


Objet 2: hemburen – pyramid 

Obs.datum: 



Temperatur: 

Underlag: 

Zon 

1 

2 

3 

4 

Nosar 


Noteringar: 

Novel arena: 


Obs.datum: 



Temperatur: 

Underlag: 

Zon 

A 

B 

C 

D 

Alla zoner kaninen varit i: A B C D 

Noteringar:

Novel object III: 


Objet 3: arenan – rosa gummianka 

Obs.datum: 



Temperatur: 

Underlag: 

Zon 

1 

2 

3 

4 

Nosar 


Noteringar: 

Socialt test: 

Observera kaninens beteende när en annan kanin är synlig utanför hägnet. Total testtid är 5 

minuter. 

Noteringar:

Predatortest: 

Notera kaninens beteende efter att atrappen förts över buren med ljudeffekt. 

Noteringar: 

Novel object IV: 


Objet 4: arenan – boll 

Obs.datum: 



Temperatur: 

Underlag: 

Zon 

1 

2 

3 

4 

Nosar 


Noteringar:

APPENDIX 3 

Detaljerad beskrivning av databehandling och statistiska metoder 

Gradering och standardisering av beteendetestdata 

I novel object-testen var variablerna positionspoäng, antal nosningar, max närhet, tid till 

första nosning, nosningspoäng och objekthanteringspoäng. Kaninens avstånd till objektet 

under hela testet förklaras av positionspoängen. För varje observation under testet fick 

kaninen ett antal poäng beroende på vilken zon den befann sig i vid observationstillfället. 

Vistelsen i respektive zon poängsattes enligt tabell 3, varefter poängen summerades. 

Tabell 3. Positionspoäng 

Zon Poäng 

1 0 

2 1 

3 2 

4 3 

Variabeln närhetspoäng talar om hur nära objektet kaninen var som närmast. Jag 

inkluderade denna variabel eftersom det kunde hända att kaninen hann komma fram till 

objektet och dra sig tillbaka utan att detta blev noterat på grund av att observation gjordes 

var tionde sekund. Max närhet graderades på en femgradig skala (se tabell 4). 

Tabell 4. Närhetspoäng 

Zon Poäng 

1 1 

2 2 

3 3 

4 4 

kontakt 5 

Variabeln tid till nos säger hur lång tid (sekunder) det tog innan kaninen nosade på 

objektet första gången. Om kaninen inte kom fram till objektet över huvud taget fick den 

maximal tid till nos, det vill säga hela testtiden på 300 sekunder. Antalet nospoäng 

berodde på hur länge kaninen hade kontakt med objektet. För varje observation där 

kaninen noterades ha kontakt med objektet tilldelades den 1 poäng. Variabeln nospoäng 

är ett komplement till antal nos eftersom den sistnämnda bara speglar antalet gånger som 

kaninen tar kontakt med objektet men inte hur länge denna kontakt varar. Den sista 

variabeln i novel object-testen var objekthanteringspoäng, som tilldelades beroende på 

intensiteten av kontakten med objektet (se tabell 5).

Tabell 5. Objekthanteringspoäng. 

Objekthantering Poäng 

ingen kontakt/observerar 0 

nosar 1 

smakar/slickar 2 

biter/flyttar 3 

äter 4 

Jag standardiserade rådata från novel object-testen genom att i samtliga test dividera 

positionspoäng, antal nos och nospoäng med antalet noteringstillfällen och på så sätt 

räkna ut nya frekvenser av beteendena (tiosekundersintervall) för att kompensera för 

eventuella missade observationer. Närhetspoängen, tiden till första noset och 

objekthanteringspoängen dividerades inte eftersom dessa variabler inte påverkades av 

eventuella missade observationstillfällen. 

Rådata i predatortestet och socialteset standardiserades genom att samtliga variabler 

delades med analystiden (filmtiden i sekunder). 

Rådata i novel arena-testet bestod av poäng som speglar tidsfördelningen över de fyra 

zonerna som arenan var indelad i. Dessa poäng standardiserades inte eftersom detta redan 

gjorts i poängräkningen. Novel arenapoängen räknades fram på följande sätt: den 

procentuella andelen tid som kaninen befann sig i respektive zon beräknades. Detta 

resulterade i 4 värden, ett för varje zon. Jag räknade sedan ut hur mycket varje värde 

skilde sig från 0,25, det vill säga värdet då kaninen är lika länge i alla zoner. Alla 

absoluta avvikelser summerades och gav då en totalavvikelse för alla fyra zonerna. 

Största möjliga avvikelse var 1,5 (kaninen befinner sig i en zon under hela testtiden) 

medan minsta möjliga avvikelsen var 0. Poängskalan sträckte sig från 1 (kaninen befinner 

sig i en zon under hela testtiden) till 10 (kaninen befinner sig lika mycket i alla zonerna). 

Avvikelseintervallen poängsattes enligt tabell 6. 

Tabell 6. Poängsättning av avvikelseintervall. 

Avvikelse Poäng 

0,00 – 0,15 10 

0,16 – 0,30 9 

0,31 – 0,45 8 

0,46 – 0, 60 7 

0,61 – 0,75 6 

0,76 – 0,90 5 

0,91 – 1,05 4 

1,06 – 1,20 3 

1,21 – 1,35 2 

1,36 – 1,50 1 

Exempel. Testkaninen observerades befinna sig 4 gånger i zon A, 16 gånger i zon B, 2 

gånger i zon C och 8 gånger i zon D. Kaninens position observerades vid 30 tillfällen

totalt. Jag standardiserade datan genom att dividera antalet gånger kaninen befann sig i 

respektive zon med antalet observationstillfällen i testet. Detta gav värden på hur stor 

andel av testtiden kaninen befann sig i respektive zon, som för zon A var 0,13, 

(4/30=0,13) för zon B 0,53, för zon C 0,07 och för zon D 0,27. Därefter räknade jag ut 

avvikelsen som för zon A blev 0,12 (0,25-0,13=0,12). Jag gjorde beräkningen för de 

resterande zonerna på samma sätt. Sedan summerade jag absoluta avvikelsevärden, det 

vill säga jag ändrade tecken på alla negativa tal och summerade dessa. På så sätt fick jag 

fram den totala avvikelsen, som i detta fall blev 0,6. Detta värde hamnar i 

avvikelseintervallet som graderas till 7 poäng och kaninens novel arenapoäng blir på så 

sätt 7. 

Variansanalys av enkätdata 

För att ta reda på vilka personlighetsegenskaper som var relevanta för utvärdering av 

kaniners personlighet använde jag de enkäter som blivit ifyllda av två skötare för samma 

kanin. Jag uppskattade tillförlitligheten mellan observatörer genom att använda två olika 

intraklasskorrelationskoefficienter (ICC; Shrout & Fleiss 1979). Jag gjorde en tvåsidig 

variansanalys i Statistica (ett exempel på uppställning för in-filen kan ses i tabell 7) där 

jag använde mean square-värdet för individ (BMS; Between target Mean Square) och 

individ*observatör (EMS; Error Mean Square) för att räkna ut 

intraklasskorrelationskoefficienterna ICC(3,1) och ICC(3,k) för varje egenskap som 

kaninen blivit bedömd på (Shrout & Fleiss 1979). Till detta använde jag formlerna 

ICC(3,1) = (BMS-EMS)/(BMS+(k-1)) där k är antalet observatörer som bedömer 

kaninen, och 

ICC(3,k) = (BMS-EMS)/BMS. 

ICC(3,1) anger tillförlitligheten av de individuella bedömningarna medan ICC(3,k) anger 

tillförlitligheten av medelvärdet för observatörernas bedömningar. Jag antog den 

tvåsidiga mix-modellen, beskriven av Shrout & Fleiss (1979), eftersom samtliga kaniner i 

analysen bedöms av samtliga av de k (i detta fall 2) observatörerna och det är just dessa 

observatörers bedömningar som är av intresse. ICC använde jag eftersom det 

kompenserar för eventuella skillnader i observatörernas användning av bedömningsskala, 

som till exempel när en observatör alltid använder skalan från 1 till 7 medan den andra 

observatören använder den från 3 till 5.

Tabell 7. Uppställning av data för variansanalys i Statistica. Uppställningen 

representerar en personlighetsegenskap, bedömning sker på en sjugradig skala. 

Individ Observatör Bedömning 

1 

1 

3 

1 2 4 

2 1 2 

2 2 7 

3 1 5 

3 2 5 

4 1 1 

4 2 2 

Personlighetsegenskaper som hade intraklasskorrelationskoefficienten ICC(3,1) över 0,3 

bedömde jag som framträdande i kaniners personlighet, det blev totalt 24 stycken. 

Principalkomponentanalys 

Jag utförde en principalkomponentanalys för att se vilka variabler 

principalkomponenterna (som förklarar variationen i stickprovet) består av och hur 

många principalkomponenter det finns. Principalkomponenter kan även kallas faktorer, 

och det är denna benämning som jag hädanefter kommer att använda. PCAn utfördes för 

enkäten och beteendetesten separat. Jag använde all standardiserad rådata från 

beteendetesten (beteendeobservation ej inkluderat) men bara data från de relevanta 

personlighetsegenskaperna (kaniner som bedömts av två observatörer fick ett medelvärde 

av observatörernas gradering). Eftersom denna studie är utforskande förväntade jag mig 

inte ett bestämt antal faktorer. För att avgöra hur många verkliga faktorer som verkade 

finnas gjorde jag en parallellanalys med Monte Carlo-simuleringar. Denna metod baseras 

på jämförelsen av eigenvärden från PCAn med simulerade eigenvärden från 

parallellanalysen. Varje faktor har ett eigenvärde som förklarar hur stor del av den totala 

variationen som denna faktor står för. Andelen variation som en faktor kan stå för kan 

räknas ut med formeln (100*faktorns eigenvärde/antalet variabler i faktorn). Om faktorns 

eigenvärde är större än det simulerade eigenvärdet tyder det på att faktorn verkar vara 

framträdande. 

Faktorladdningar 

Variablerna (personlighetsegenskaperna i enkäten respektive beteenden i 

beteendetesterna) korrelerar varandra och bildar faktorer. Varje variabel har en 

faktorladdning (en slags korrelationskoefficient) för samtliga faktorer som man erhåller 

från PCAn. Denna faktorladdning kan vara positiv eller negativ. En positiv 

faktorladdning innebär att variabeln korrelerar positivt med de andra variablerna i 

faktorn, medan en negativ faktorladdning innebär en negativ korrelation. Variabeln ingår 

i den faktor för vilken den har det högsta absoluta värdet (se tabell 8). Jag valde att 

inkludera alla variabler med det absoluta värdet på minst 0,4 i faktorn.

Tabell 8. Exempel på faktorladdningar för personlighetsegenskaper i 3 faktorer. Fetstil markerar 

viklen faktor variabeln tillhör. 

Variabel 1 2 3 

snål/girig 

-0,91 

-0,11 

-0,14 

aktiv 0,69 0,00 0,38 

tillgiven/kärleksfull 0,67 0,21 0,59 

undergiven 0,11 -0,96 -0,23 

fyndig 0,32 0,85 0,12 

oberoende 0,07 0,80 0,47 

beslutsam 0,12 0,22 0,95 

cool/oberörd -0,21 0,16 0,92 

timid -0,20 -0,50 -0,70 

Z-värden 

Eftersom datasetet även efter standardiseringen inte var i samma skala (till exempel var 

frystid i predatortestet mätt i sekunder medan stampar var mätt i antal gånger) räknade 

jag ut ett z-värde för varje kanin och variabel för både enkätdata och data från 

beteendetesten för att sedan kunna jämföra dem. Z-värden räknas ut med formeln 

z = ( x − x) 

/ sd . 

Detta transformerar den ursprungliga distributionen till en distribution med 0 som 

medelvärde och 1 som standardavvikelse. Z-värden kan användas för att jämföra data 

från olika test, olika metoder och i detta fall olika kaninraser. 

Exempel. Här utgår jag från data från novel arena-testet för fem kaniner (se tabell 9). För 

kanin nummer 1 kommer z-värde att vara -0,26 ((7-7,4)/1,52=-0,26). Ett z-värde är alltså 

antalet standardavvikelser som ursprungsvärdet ligger från distributionens medelvärde. 

De andra z-värdena räknas ut på samma sätt. 

Tabell 9. Z-värden för novel arena-testet för fem kaniner. 

Kanin Novel arena poäng Z-värde 

1 

7 

-0,26 

2 8 0,4 

3 9 1,06 

4 8 0,4 

5 5 1,58 

Medelvärde 7,4 0 

Standardavvikelse 1,52 1

Faktorvärden 

För att kunna jämföra kaninerna räknade jag ut ett faktorvärde för respektive kanin och 

faktor. Ett faktorvärde är ett individuellt värde som speglar hur kaninen förhåller sig till 

faktorn. Faktorvärden räknas ut genom att addera z-värden för (de i faktorn inkluderade) 

variabler som har en positiv faktorladdning och subtrahera z-värden för variabler som har 

en negativ faktorladdning. När jag räknade ut detta dividerade jag resultatet med antalet 

variabler som hade ett värde, detta för att några av kaninerna saknade värden för vissa av 

variablerna. 

Exempel. I detta exempel utgår jag från personlighetsegenskaperna i tabell 6. Z-scores för 

dessa egenskaper hos en kanin kan ses i tabell 8. 

Faktorvärde för faktor 1 blir alltså (-(-0,36)+(-0,08)+(-0,95))/3=-0,22. 

För faktor 2 blir faktorvärde (-(1,49)+(0,2)+(-1,55))/3=-0,95. 

För faktor 3 blir det (-(0,22)+(-0,35)-(0,7))/3=-1,27. 

Tabell 10. Z-värden och faktorvärden för personlighetsegenskaperna 

i faktorerna från tabell 6 för 1 kanin. 

Faktor Variabel Z-värde Faktorvärde 

1 

2 

3 

snål/girig 

-0,36 

aktiv -0,08 

tillgiven/kärleksfull -0,95 

undergiven 

1,49 

fyndig 0,20 

oberoende -1,55 

beslutsam 

-0,22 

cool/oberörd -0,35 

timid 0,70 

-0,22 

-0,95 

-1,27 

Pearsons korrelationstest och sekventiell Bonferronikorrektion 

För att se om faktorerna från enkäten och beteendetesten speglar samma sida av 

personligheten utförde jag ett korrelationstest som innefattade 5 faktorer från 

beteendetesten och 4 faktorer från enkäten. Eftersom jag utförde så många korrelationer 

(hypotesprövningar) korrigerade jag med en sekventiell Bonferronikorrektion (Sokal & 

Rohlf 2000). Denna korrektion sänker signifikansnivån och används för att minska risken 

för både typ 1- (att man felaktigt förkastar H0) och typ 2-fel (att man felaktigt accepterar 

H0). När man utför en sekventiell Bonferrobikorrektion, rangordnar man de signifikanta 

p-värdena med det mest signifikanta värdet. Sedan sänker man signifikansnivån för varje 

värde separat, a/(n-b+1), där a=den satta signifikansnivån, n=antal test utförda och 

b=ranknummer för det specifika p-värdet.

kartläggning av beteendevariation hos gotlandskanin – metoder för ...

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?