Läs mer och ladda ner rapporten - Jusek

jusek.se

Läs mer och ladda ner rapporten - Jusek

Statistik

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

Akademikerförbundet

för

jurister, ekono mer,

systemvetare,

personalvetare och

samhällsvetare


Inledning

Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar som är verksamma

inom rättsväsendet känner sig trygga. Det är bra. Samtidigt kan vi konstatera att

18 procent känner sig otrygga i sin yrkesutövning och det är inte acceptabelt. Att

så många som 56 procent av medlemmarna hos Krono fogden och 35 procent inom

åklagar väsendet har utsatts för bland annat hot, våld och skadegörelse under de

senaste två åren är helt oacceptabelt. Våld, hot och trakasserier mot anställda inom

rättsväsendet är i förlängningen ett hot mot rättssamhället och demokratin.

Regeringen har satsat 15 miljoner kronor för att förbättra säkerheten. Det är en bra

början som räcker till vissa insatser, som till exempel fler larmbågar. Men det behövs

också ett helhetstänk. Här handlar det framför allt om att lokaler behöver byggas om

och att medarbetare behöver stöd för att hantera konfliktfyllda situationer.

Men det handlar också om att utöka stödet till medarbetare som har blivit utsatta

för hot, våld eller trakasserier. Vår undersökning visar att 10 procent av de som blivit

utsatta har efterfrågat sådant stöd men inte fått det.

Om undersökningen

Undersökningen är en totalundersökning av medlemmarna i Juseks fyra

sektioner för domstols-, exekutions-, polis- och åklagarväsendet 1 , som

har en e-postadress i Juseks medlemsregister. Den genomfördes under

perioden 25 augusti till 15 september 2011.

Svarsfrekvensen är 51 procent, med högst andel för åklagarväsendet där 60

procent har svarat och lägst för polisväsendet med en svarsfrekvens på 39 procent.

För de andra sektionerna är svarsfrekvensen i nivå med den totala.

Av respondenterna har 14 procent ett arbete som gör att de inte har kontakt med

allmänheten . Av det skälet är sannolikheten liten för att de utsätts för händelser

av det slag som berörs i rapporten. Dessa personer har därför inte svarat på själva

enkäten . Detta är klart vanligast i polissektionen där 44 procent har sådana arbetsuppgifter.

För de övriga sektionerna handlar det om cirka 10 procent.

De siffror som redovisas i denna rapport är baserade på de övriga 86 procenten.

I vissa fall är basen alla dessa 86 procent, medan basen i andra frågor bara är de

som varit utsatta för något. Hur många personer, alternativt händelser det handlar

om framgår av antalsangivelsen i samband med bilder och tabeller.

1 Undersökningen riktade sig ursprungligen även till medlemmar i notariesektionen och i sektionen för verksamma

vid advokatbyråer. Eftersom svarsfrekvensen i dessa två var låg valde vi att bortse från de svar som inkommit

därifrån i analysen.

Majoriteten av

medlemmarna

inom rättsväsendet

känner sig trygga

3


Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

Drygt 18 procent känner sig ibland eller oftare otrygga i sin yrkesutövning på grund

av risk för hot, våld eller trakasserier. Det är vanligare att de som jobbar i åklagarväsendet

eller hos Kronofogden känner sig otrygga.

4

Ibland eller oftare Sällan Aldrig

Totalt 18 % 57 % 24 %

Sveriges Domstolar 12 % 57 % 31 %

Kronofogden 31 % 54 % 15 %

Polisen 15 % 58 % 26 %

Åklagarväsendet 42 % 47 % 11 %

Tabell 1. Hur ofta känner du dig otrygg i din yrkesutövning på grund av risk för hot, våld eller trakasserier?

(Svarsalternativen Alltid, Ofta och Ibland är här sammanslagna till Ibland eller oftare.) Bas: 1546 personer,

varav 816 verksamma vid Sveriges Domstolar, 162 vid Kronofogden, 145 vid Polisen och 535 vid åklagarväsendet.

Den stora majoriteten, mer än tre av fyra, känner sig dock sällan eller aldrig otrygga.

Vid en liknande undersökning som genomfördes 2009 var svarsalternativen Ja eller

Nej. De är därför inte direkt jämförbara. Men om vi gör antagandet att Ibland eller

oftare motsvarar svarsalternativet Ja i den undersökningen kan vi se att för domstolssektionen

har andelen som känner sig otrygga minskat från 15 procent till 12, för

polissektionen från 17 till 15 procent och för åklagarsektionen ligger den kvar på strax

över 40 procent. Eftersom personer med stabstjänst och liknande inte har fått denna

fråga i år, borde rimligen andelen ha stigit något. Det gör att resultatet tyder på att

det inte blivit värre sedan 2009.

Var fjärde har varit utsatt under de senaste åren

Ja Nej

Totalt 27 % 73 %

Sveriges Domstolar 18 % 82 %

Kronofogden 56 % 44 %

Polisen 20 % 80 %

Åklagarväsendet 35 % 65 %

Tabell 2. Har du blivit utsatt för något av följande (våld, hot, skadegörelse, trakasserier eller annan otillbörlig

påverkan) i din yrkesutövning under de två senaste åren? Bas: 1539 personer.

Mer än var fjärde svarade att de under de senaste två åren blivit utsatta för våld,

hot, trakasserier, skadegörelse eller någon annan form av otillbörlig påverkan.

Anställda hos Kronofogden och vid åklagarväsendet är de som drabbats i högst

utsträckning. Mer än varannan medlem hos Kronofogden har blivit utsatt för

något. Även var tredje medlem inom åklagarväsendet har varit utsatt för något

under de senaste åren.

De utsatta känner större otrygghet

De personer som har blivit utsatta känner sig i klart högre grad otrygga i sin yrkesutövning

än andra. Det är fyra gånger så vanligt att de som har varit utsatta för

något svarar att de känner sig otrygga ibland eller oftare jämfört med de som inte


har blivit utsatta. De som har varit utsatta svarar också i betydligt mindre utsträckning

än andra att de aldrig känner sig otrygga.

Trakasserier och hot är vanligast

Utsatt för Ej utsatt för

Våld 1 % 99 %

Trakasserier 12 % 88 %

Skadegörelse 1 % 99 %

Hot 13 % 87 %

Annan form 7 % 93 %

Tabell 3. Vad har du blivit utsatt för? Bas: 1564 personer för procenttalen, själva frågan besvarades endast av de

som svarat ja på om de varit utsatta de senaste två åren.

Hot och trakasserier är vanligast, drygt var tionde medlem inom de fyra sektionerna

har varit utsatt för detta under de senaste två åren. Våld och skadegörelse har

däremot drabbat väldigt få.

Drygt sex procent har varit utsatta för annan form av otillbörlig påverkan. Det innefattar

till exempel bestickningsförsök, hot om självmord och beställning av varor i

personens namn.

Knappt en femtedel känner sig ibland eller oftare otrygga i sin

yrkes utövning på grund av risk för hot, våld eller trakasserier.

5


De som arbetar inom Sveriges Domstolar är minst utsatta

Det finns skillnader mellan de olika myndighetssektorerna. De som arbetar

inom Sveriges Domstolar är minst utsatta för nästan alla de olika händelser som

undersökts.

De medlemmar som arbetar hos Kronofogden och Polisen är mer utsatta för våld än

övriga medlemsgrupper. När det gäller trakasserier är det vanligare att medarbetare

hos Kronofogden och åklagarväsendet utsätts jämfört med övriga grupper. Det är

vanligare att personer som arbetar inom åklagarväsendet utsätts för skadegörelse än

att andra gör det.

Anställda hos Kronofogden är oftare utsatta för hot medan anställda inom Sveriges

Domstolar är minst utsatta för detta. De som arbetar hos Kronofogden och i viss

mån även de som arbetar inom åklagarväsendet är i mycket högre grad utsatta för

andra former av otillbörlig påverkan än de som arbetar vid Sveriges Domstolar eller

hos Polisen.

De flesta händelser sker

på arbetsplatsen

6

3%

4%

6%

87%

Bild 1. Var inträffade händelsen? Bas: 537 händelser.

Hemma

På arbetet/under tjänsteutövning

På väg till eller från arbetet

Annan plats

Den stora majoriteten av alla händelser inträffar på arbetet eller under tjänsteutövning.

Det enda undantaget är skadegörelse. Där är den vanligaste platsen i

stället hemmet, men skadegörelse förekommer även på väg till eller från arbetet.


De som arbetar inom Sveriges Domstolar är minst utsatta

för nästan alla de olika händelser som undersökts.

Brev eller personlig kontakt är det

vanligaste tillvägagångssättet 2

7%

5%

5%

10%

30%

43%

Brev

Personlig kontakt

Internet

Telefon/SMS

E-post

Annat sätt

Bild 2. Hur gick det till? (Frågan ej ställd rörande händelserna våld och skadegörelse.) Bas: 512 händelser.

Det vanligaste tillvägagångssättet för hot, trakasserier eller andra försök till otillbörlig

påverkan är att genom vanliga brev, som används i mer än fyra fall av tio. I nästan

vart tredje fall sker det dock vid en personlig kontakt.

2 För våld och skadegörelse ställdes inte denna fråga eftersom dessa alltid sker genom någon slags personlig kontakt.

7


Polisanmälan sker sällan

Det är sällan som händelser som avses i enkäten polisanmäls. Bara drygt var femte

händelse har polisanmälts.

8

Bara drygt var femte händelse har polisanmälts.

75%

3%

11%

6%

3%

3%

Arbetsgivaren

Jag

Jag och arbetsgivaren

Någon annan

Ingen polisanmälan skedde

Vet ej

Bild 3. Gjordes en polisanmälan? (Och av vem genom svarsalternativen.) Bas: 555 händelser.


Mer än vart tredje hot och två våldsfall av fem har polisanmälts.

Anmälnings benägenheten är dock högst i fråga

om skadegörelse.

I tre fall av fem där polisanmälan skett är det arbetsgivaren

som har gjort anmälan (i vissa fall tillsammans med den

utsatte), medan den utsatte utan arbetsgivarens delaktighet

har polisanmält i drygt vart fjärde fall. I övriga fall är det

någon annan som har polisanmält.

Vad hände med polisanmälan?

I de fall en polisanmälan gjorts frågades om vad som hänt i ärendet.

11%

14%

45%

30%

Bild 4. Vad blev resultatet av polisanmälan? Bas: 121 händelser.

Gärningsmannen lagfördes

Utredningen lades ned

Utredningen pågår fortfarande

Vet ej

Anmälningsbenägenheten

är

högst i fråga om

skadegörelse

I ungefär vart tredje fall har gärningsmannen lagförts. I vart tionde fall pågick

fortfarande utredningen när undersökningen gjordes. I många fall, nästan vartannat,

har dock utredningen lagts ned.

Det är stora skillnader mellan de olika kategorierna av påverkansförsök. Av de

polisanmälda fallen av skadegörelse läggs nästan alla ned och av trakasserierna mer

än hälften. När det gäller hot och våld är andelen som lagförts klart högre. Två

gärnings män av fem har lagförts, men lika vanligt är att utredningen har lagts ned.

9


Polisanmälan sker inte eftersom händelserna inte bedöms som allvarliga

I de fall som inte polisanmäldes tillfrågades medlemmen om varför detta inte

hade gjorts.

10

Anmälde till arbetsgivaren

Jag var rädd för repressalier

Händelsen var inte allvarlig

Händelsen var inte brottslig

Det skulle inte leda till något

Vet ej

Annat skäl

1%

5%

8%

21%

23%

29%

32%

0 5 10 15 20 25 30 35

Bild 5. Varför polisanmäldes inte händelsen? (Fler än ett svarsalternativ kunde lämnas varför procenttalen

inte summerar till 100.) Bas: 418 händelser.

Ungefär var tredje medlem anger att händelsen inte var allvarlig eller att den inte

uppfattades som brottslig. Detta är vanligast när det gäller hot, trakasserier eller

andra händelser. Var femte svarande anger att det ändå inte skulle leda till något.

Detta är framför allt vanligt när det gäller skadegörelse; att anmälningar om skadegörelse

sällan leder till något bekräftas också av att nästan samtliga anmälningar

som görs läggs ned. Drygt var femte person av alla som valt att inte polisanmäla har

anmält händelsen till sin arbetsgivare, som i sin tur inte heller valt att polisanmäla.

Det är vanligt att

inte polisanmäla


Har man fått psykosocialt stöd från

sin arbetsgivare?

Har man blivit utsatt för någon otillbörlig händelse kan det vara bra att få psykosocialt

stöd av arbetsgivaren, till exempel kontakt och samtal med psykolog, kurator,

läkare, debriefare, säkerhetsansvarig eller chef.

48%

9%

25%

18%

Ja

Har inte anmälts till min arbetsgivare

Nej, hade inget behov av kontakt

Nej, hade velat ha kontakt

Bild 6. Har du erbjudits kontakt eller samtal med psykolog, kurator, läkare, debriefare, säkerhetsansvarig,

chef/kollega eller liknande? Bas: 547 händelser.

Det är bara var fjärde som har erbjudits en sådan kontakt. Samtidigt anser den stora

majoriteten (två av tre om man räknar in dem som valt att inte anmäla händelsen

till sin arbetsgivare) att de inte har haft behov av någon sådan kontakt. Men det är

nästan var tionde som hade velat ha en sådan kontakt men inte har fått någon.

Av de som blivit utsatt är det mycket vanligare att de som utsatts för hot (mer

än varannan ) samt skadegörelse och trakasserier (mer än var tredje) har blivit

erbjuden stöd.

11


Vad gör arbetsgivaren för att skydda

sin personal?

För att skydda den personal som har varit utsatt kan arbetsgivaren vidta en mängd

olika åtgärder. Här redovisas hur vanligt det är att en skyddsåtgärd har satts in

relaterat till alla som har varit utsatta för något.

Åtgärd Samtliga

Larm i bostaden 6 %

Larm på arbetsplatsen 3 %

Skalskydd på arbetsplatsen 3 %

Skyddad identitet 6 %

Arbetsbefrielse från fler ärenden rörande samma person/organisation 5 %

Hel arbetsbefrielse 1 %

Ja, annan åtgärd 9 %

Nej, inget behov fanns 66 %

Nej, men jag hade velat ha sådana åtgärder 10 %

Tabell 4. Har det med hänsyn till den eller de händelser du blivit utsatt för vidtagits några åtgärder för att

förebygga sådana händelser? (Det var möjligt att ange fler än en skyddsåtgärd, varför procenttalen summerar

till mer än 100.) Bas: 344 personer.

Det stora flertalet är inte intresserade av att få några skyddsåtgärder, två av tre anser

att det inte fanns något behov. Sammantaget är det drygt var femte som har fått

någon åtgärd och av dessa är det ungefär var tredje som har fått mer än en åtgärd

av något slag.

Knappt var tionde person har önskat att få någon skyddsåtgärd, men inte fått någon.

Framför allt är det personer som arbetar inom Polisen som har önskat skyddsåtgärder,

men som inte har fått det.

Ökat skydd på arbetsplatsen

Arbetsgivaren kan genom generella åtgärder öka skyddet på arbetsplatserna. Samtliga

som tillhörde målgruppen för enkäten fick därför frågan om arbetsgivaren har vidtagit

några generella åtgärder för att öka säkerheten under de två senaste åren.

12

Ja Nej Vet ej

Totalt 45 % 19 % 37 %

Sveriges Domstolar 38 % 18 % 43 %

Kronofogden 44 % 18 % 38 %

Polisen 37 % 30 % 33 %

Åklagarväsendet 60 % 16 % 24 %

Tabell 5. Har arbetsgivaren under de senaste två åren vidtagit generella åtgärder på arbetsplatsen för att

förebygga våld, trakasserier, skadegörelse eller hot? Bas: 1462 personer.


Arbetsgivaren

kan vidta en

mängd olika

skyddsåtgärder

Knappt hälften svarar att arbetsgivaren har vidtagit generella åtgärder för att öka

säkerheten under de senaste två åren. Det är mycket vanligare att åklagarväsendet

har vidtagit sådana åtgärder än att andra myndigheter har det.

De som svarade nej på föregående fråga fick den uppföljande frågan om de själva eller

deras arbetskamrater hade efterfrågat sådana åtgärder.

Ja Nej Vet ej

Totalt 28 % 51 % 21 %

Sveriges Domstolar 20 % 57 % 22 %

Kronofogden 15 % 54 % 31 %

Polisen 36 % 50 % 14 %

Åklagarväsendet 45 % 35 % 19 %

Tabell 6. Har du och/eller dina arbetskamrater efterfrågat generella åtgärder, och i så fall vilka?

Bas: 273 personer.

Drygt var fjärde av dessa har efterfrågat generella åtgärder, men inte fått några.

Även detta är klart vanligast inom åklagarväsendet.

13


Jusek anser

• att säkerheten ska vara lika god i alla domstolar i hela landet. Larmbågar och

ordnings vakter ska finnas i mycket större utsträckning. Säkerheten måste vara

lika god även om förhandlingar pågår efter kontorstid.

• att domstolarnas lokaler ska anpassas så att anställda inom rättväsendet kan

arbeta utan att riskera att utsättas för våld, hot eller trakasserier. Detta gäller

även då förhandlingar hålls utanför domstolens ordinarie lokaler som exempelvis

sjukvårds inrättningar.

• att medarbetarna måste ges ett bättre och kontinuerligt stöd när det gäller att

hantera arga och frustrerade personer, liksom att det efter inträffade incidenter

ges erforderligt stöd.

• att det vid en inträffad händelse med hot eller våld finns ett sammanhållet regelverk

som är enkelt att tillämpa och som säkerställer att medarbetaren alltid hålls

ekonomiskt skadeslös, exempelvis om en medarbetare tvingas att tillfälligt bo på

annan plats själv eller med familjen.

• att det ska utredas om det finns alternativa möjligheter till att begära skyddade

personuppgifter, exempelvis att endast publiceringsrätten till uppgifterna skyddas.

De möjligheter som idag står till buds är opraktiska för den enskilde och även för

övriga familjemedlemmar.

• att myndigheterna ska utbilda och hänvisa till talespersoner – när det är lämpligt

– så att dessa kan svara i den anställdes ställe. Detta dels för att underlätta för

medarbetaren, dels flytta fokus från den enskilde medarbetaren till sakfrågan i

det aktuella målet eller ärendet.

Jusek anser att

ingen ska behöva

känna sig otrygg på

sitt arbete

14


Om Jusek

Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och

samhälls vetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär,

trygghet och villkor. Med cirka 80 000 medlemmar är vi ett av de största

akademikerförbunden. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet.

Jusek.

Stockholm: Nybrogatan 30, Box 5167, 102 44 Stockholm.

Malmö: Carlsgatan 12 A, 211 20 Malmö.

Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, 412 56 Göteborg.

Tel 08­665 29 00. E­post jusek@jusek.se. www.jusek.se

Fotoskrift AB | 1111 | 100 ex

More magazines by this user
Similar magazines