Ladda ner hela numret som pdf

evangelisk-luthersk missionstidning nummer 7-8 2008 

liv i rörelsen 

Reportage från årsmöten elM-BV & elM syd Förlåtelse i VårA relAtioner 

Handla på BV-Förlag interVJu & pr Sextio år i Kenya MissionsHistoriA 

En förlåtande Gud psAlM 51 Möte med Jesus ord till liV 

45 kr

oMslagsBilD: cia BJÖrK 

Julinumrets innehåll 

3 I fokus 

PEtEr hEnrYsson 

4 Förlåtelse i våra relationer 

JuDY och John BrEnEMan 

7 Fader vår 

gustaV BÖrJEsson 

9 Ord till liv – Möte med Jesus 

arthur Einarsson 

10 I mötet med Bo Giertz 

anDErs JarlErt 

12 Kristendomen i Kina 

PEr-Martin hJort 

14 En förlåtande Gud – Psalm 51 

ingEMar rÅDBErg 

16 Med hjärta för böcker 

rolanD gustaFsson 

18 Bokrecensioner & På tråden 

19 ELM-BVs årsmöte 

EriK J. anDErsson 

22 ELM-nytt & info 

23 ELM Syds årsmöte 

EVa anDErsson 

24 Att växa i Guds rike 

anDErs MÅnsson 

27 Sextio år i Kenya 

Karin g. EKstrÖM 

28 Möt Rune Imberg 

rolanD gustaFsson 

29 Bär fram er själva 

c.o. rosEnius 

30 Bibelläsningsplan 

32 Ut i solen 

stig EKElunD 

MånAdens CitAt 

2 7–8 • 2008 

hjälp oss, gud, vår räddare, så att ditt namn blir 

förhärligat. Befria oss och förlåt våra synder, 

ditt namn till ära. Ps. 79:9 

ty i honom är det vi lever, rör oss och är till. aPg. 17:28 

redAktören HAr ordet 

Ett välfyllt nummer 

det HAr VArit årsMöten i elM. Du kan i detta nummer läsa 

reportage och temaartiklar, få information och inblick. Det 

fi nns en del oliktänkande i rörelsen – så är det när människor 

är inblandade. Gud har den fullständiga kunskapen, 

däremot är vår ”ett styckverk”. Vi förmår inte helt förstå 

Guds vilja, men vi får hela tiden söka den. 

det finns nu Gott oM BöneäMnen i form av människor som ställt sig till förfogande 

och som behöver vishet, kunskap och kärlek från vår Gud: ledamöterna i de tre 

styrelserna, de anställda i administration och mission, ja, listan kan göras lång. 

På missionsgårdarna pågår nu konfi rmationsläger för ungdomar – blir de det 

kommande ELM? Något att arbeta för och be om? 

Annars är vi ju inte så många i ELM. Den lutherska kyrkan i Kenya har sitt 

(mänskliga) ursprung i två missionärer, utsända för 60 år sedan – den har i dag 

runt 100 000 medlemmar. Tack till Gud! Har vi fastnat i fel frågor? Eller brister 

vi i tro – eller i kunskap? Läs om Kina – i deras skolböcker skrivs det om kristen 

tro på ett sätt man inte gör här i Sverige. 

Vi lyfter frAM förlåtelsen – från Gud och oss människor emellan. Den är en för 

oss nödvändig befrielse, även i ELM och i våra mänskliga relationer. För vår 

egen del blir det kanske ibland alltför teoretiskt. En vän berättade att hon ofta 

försökte vara konkret: ”Jag tänker på Jesus. Då ser jag korset framför mig och 

jag sätter mig vid det. Jag tänker på ett bekymmer eller en synd i mitt liv, jag 

skriver ner det på en lapp och kastar det konkret på korset. Jesus står där och 

tar emot det. Han blev genomborrad på korset för min frihets skull.” 

redAktionen för till liV hoppas att sommaren ger dig tid för bön och för läsning 

– av tidningen och av nyutkomna böcker! eVA Andersson 

till.liv.red@telia.com 

Här Vill Vi återGe ett tänkVärt CitAt – och tar gärna emot ord som du nyligen stannat till inför eller som gett dig livsmod. Det kan vara från 

en bok, en predikan, en tidning, en sång eller en vän… Mejla till till.liv.red@telia.com eller skicka till till liv, sandgatan 14B, 223 50 lund. 

Låt oss lova varandra att förbli trogna i förbön för varandra! 

Jag skall be för dig om kraft, hälsa, tålamod och beskydd mot 

konfl ikter och frestelser. Bed om detsamma för mig. Och låt oss 

in i det sista tänka på varandra med tacksamhet och förlåtelse. 

dietriCH BonHoeffer

i fokus 

Stå upp för det objektiva! 

i dAG Anser de flestA att tron på Gud inte bidrar 

med så mycket positiv kraft till en människas liv, 

en kultur eller ett samhälle. Det är ett stort misstag. 

Problemet med en nedvärdering av tron på 

Gud är att människan då obevekligt trycks in i en 

subjektivism som blir hennes fängelse och förbannelse. 

Där befi nner vi oss nu. I alla stora frågor är 

vi helt hänvisade till oss själva och vår egen fantasi 

– utan förankring i en objektiv verklighet. Vi tappar 

successivt förståelsen för vad arbete, familj, kultur, 

skönhet, ja, själva livet verkligen är för något. Den 

insikten ersätter vi med de senaste trenderna. 

Bakgrunden är denna: Vi vet inte varför vi är här 

eller vart vi är på väg. Den enda sanning den materialistiska 

världsbilden erbjuder oss är att det inte 

är någon poäng med livet eller universum. Det bara 

fi nns. Ställ inte frågan varför det fi nns! För den frågan 

har inget allmängiltigt svar. Objektivitet fi nns 

inte. Du får hitta på ett eget svar. Lev för något – för 

vad som helst! Svaret är subjektivitet: ”Lyssna till 

ditt hjärta!” 

Den kristne påstår objektivitet: Till exempel är arbetet 

till för att tjäna andra människor (och ytterst 

Gud). Detta är nonsens för den subjektivt orienterade 

moderna människan. ”Det är upp till dig att 

fi nna något skäl att arbeta – för att tjäna ihop till 

ditt levebröd, för att bli rik eller för något annat 

syfte som du eller samhället efter eget gottfi nnande 

bestämmer.” För det fi nns inte någon objektiv mening 

med vare sig arbete eller studier. 

Den egentliga meningen med studier har gått förlorad 

i en värld utan mål. Detta är också skolans 

egentliga kris. Osäkerhet fi nns till och med om ifall 

kunskap i princip bör mätas. Ofta får ett mer eller 

mindre kortsiktigt nyttoperspektiv ge provisoriska 

svar. Studier reduceras till ett medel för att få bra betyg. 

Bra betyg öppnar vägen till ett bra arbete. Osv. 

För en kristen är det gott nog i sig att lära sig om 

Guds skapelse och gärning. Studier eller arbete reduceras 

inte till medel att helga de subjektiva ändamålen. 

Att lära är en tjänst, ja ytterst en gudstjänst. 

Det är denna vardagslivets helighet och upphöjdhet 

som gått förlorad i vår tid. 

Mönstret går igen i allt vi gör. Även sexualiteten 

kan sägas vara en tjänst, ja en gudstjänst. Det görs 

sällan. Den anses inte vara till för något allmängiltigt 

syfte – allra minst bestäms den av en Skapares 

tanke och beslut. ”Kom inte och tala om för mig 

hur jag skall använda sexualiteten. Det är min ensak.” 

Objektiv mening ersätts så med subjektiv 

nytta eller smak. Problemet är att det gudagivna 

förstörs när det ersätts med människans egna påhittade 

substitut. 

Den kristne med Bibeln i hand är i detta perspektiv 

ofantligt rik. Hon vet varför hon är här. Hon 

förstår att subjektivismen är en verklig förbannelse 

– därför att all objektiv sanning eller mening 

för den moderna människan rinner mellan hennes 

fi ngrar. Det är inte ett frihetens liv. För människan 

är bunden till sina senaste infall och idéer om vad 

hon skall ta sig för med sitt liv. Dubbelt tragiskt blir 

detta mot bakgrunden av att hon tror sig ha nått 

denna sin ”frihet” när hon kastat av sig religionens 

ok och lever med ett kvardröjande förakt för den 

”förslavande” kristna tron. När skall hon vakna 

upp och inse sin ofrihet och dårskap? Vad eller vem 

skall väcka henne? 

peter Henrysson, redaktör för tidskriften Begrunda 

Foto: JErrY ProuDlocK 

PEtEr hEnrYsson 

begrunda.red@telia.com 

7–8 • 2008 3

Aktuellt äMne 

4 7–8 • 2008 

Förlåtelse 

i våra relationer 

Det är inte lätt med relationer. Eftersom vi inte är felfria händer det ofta 

att vi sårar varandra. Men då ställs vi inför ett vägval – välj förlåtelsens väg. 

Ju närMAre Vi står en person desto större är risken 

att vi kommer att såra honom eller henne, eller att vi 

själva blir sårade. Det enda sättet att minska risken 

är att aldrig riktigt komma nära andra i relationer. 

Skulle vi välja en sådan strategi för att undvika att 

bli sårade, får det andra konsekvenser. Då skulle 

vi brottas med känslorna av att vara ensamma och 

utan för. Det är bättre att våga gå in i nära relationer 

för att söka tillfredsställa längtan efter gemenskap, 

kärlek, trygghet och bekräftelse. De som har lärt sig 

konsten att förlåta, tar sig igenom problem som dyker 

upp och gör då sina relationer ännu starkare. De 

som inte vill förlåta fastnar i förtvivlan, ilska, bitterhet, 

hämndbegär och avståndstagande. 

Välj förlåtelse 

Förlåtelse är ett val. Du beslutar dig för att ge upp 

den rätt du anser dig ha att ge igen mot den person 

som har gjort dig illa. Vill du förlåta, bestämmer du 

dig för att avstå från din rätt (verklig eller upplevd) 

att hålla den andre skyldig eller att straffa honom 

för det som han har gjort. Förlåtelse innebär att du 

kan släppa det när någon annan har sårat dig. 

Vad förlåtelse inte är 

Det kan fi nnas felaktiga uppfattningar om förlåtelse. 

Därför kan det vara bra att säga vad förlåtelse 

inte är. 

• för det förstA, förlåtelse är inte detsamma som att 

glömma. Även om du inte längre håller en person 

för skyldig kan det hända att du länge kommer att 

minnas det som har hänt. 

• för det AndrA, förlåtelse är inte att bli kvitt känslorna. 

Det fi nns smärta du känner av när du blir sårad. 

Dessa känslor har inte makt över dig längre när 

du har förlåtit, men du kan komma att vara känslig 

på det område där du sårats. Om du råkar ut för något 

liknande igen kan dessa känslor komma upp till 

ytan. 

• för det tredJe, förlåtelse är inte att låta den andre 

slippa ta sitt ansvar. Det är den som har orsakat 

smärtan som måste ta ansvar för vad han gjort eller 

sagt som sårat dig (eller du, om du har sårat någon 

annan). 1 När den ena parten på ett tydligt sätt tar ansvar 

för det han gjort, är det lättare för den andra att 

gå vidare. Det innebär att du, med äkta ånger, ber om 

förlåtelse, inser vidden av vad du har gjort och ser till 

att anstränga dig för att det inte ska hända igen. 

• för det fJärde, förlåtelse är inte detsamma som 

försoning. Du kan förlåta eller be om förlåtelse 

utan att du får något gensvar från den andre i relationen. 

Det hänger inte på vad den andre gör eller 

inte gör. Försoning däremot har att göra med

åde dig och den andra personen. Försoning blir 

ett faktum när du ber om förlåtelse och den andre 

förlåter dig, eller när den andre ber om förlåtelse 

och du förlåter honom. Då är relationen återställd. 

Men det kan också bli så att du förlåter eller ber 

om förlåtelse utan att det blir någon försoning över 

huvud taget. 

• för det feMte, förlåtelse är inte detsamma som förtroende. 

Du kan förlåta den som har svikit dig, men 

det kan ta tid att få tillbaka förtroendet för denna 

person. Det kan ta lång tid att återvinna tillit eller 

förtroende när det fi nns djupa sår. Förtroende kommer 

inte automatiskt när någon har förlåtit. Förtroendet 

har störst chans att byggas upp igen när båda 

två tar sitt ansvar. 

• för det sJätte, förlåtelse är inte nödvändigtvis något 

som sker på en gång. Det är en process som kan 

ta tid. Tid behövs för att komma underfund med 

den smärta som är relaterad till problemet och för 

att sedan prata igenom det tillsammans. Personen 

som har sårats har ett behov av att tala om för den 

andre vad det är för sår som har orsakats och vad 

det är för känslor som är förknippade med dessa 

sår. Den som har gjort fel behöver förstå vad det är 

han har orsakat. Ett problem kan handla om fl era 

olika aspekter. Varje aspekt ska tas upp. Den som 

har gjort fel ber om förlåtelse. Den som har sårats 

förlåter när han är beredd att släppa det. 

Guds förlåtelse får konsekvenser 

Vad är grunden till förlåtelse? Gud kallar oss att 

förlåta eftersom Han först har förlåtit oss (Matt. 

6:14–15; Ef. 4:31; Kol. 3:13). Vi har alla kränkt Guds 

lag och förtjänar döden (Rom. 3:23; 6:23). Men av 

Guds nåd är vi frälsta genom att Jesus Kristus dog på 

korset i vårt ställe. Om vi bekänner våra synder, är 

han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra 

synder och renar oss från all orättfärdighet (1 Joh. 

1:9). I och med att Gud har förlåtit oss har vi också 

ett ansvar att förlåta den som kränker oss. 

Vem ska vi förlåta? 

Det är viktigt att kristna förlåter sina medkristna, 

inte minst i församlingsgemenskapen. Det märks 

att vi har våra olikheter som kan orsaka en hel del 

irritation och som i sin tur lätt kan leda till att vi 

1. Det fi nns undantag, omständigheter som gör att vi inte kan 

räkna med att den andre är kapabel eller villig att ta sitt ansvar. 

ibland kan det hända att vi förlåter för vår egen skull, för att 

inte bli bittra, utan att ens ta upp situationen med den andra 

personen. Då är det upp till oss att sätta nödvändiga gränser –för 

att undvika personlig skada, skydda barn osv. Vi får helt enkelt 

bestämma oss för hur vi ska hantera en sådan situation. 

7–8 • 2008 5 

Foto: Michal KraliK

Boktips 

säger eller gör saker som är sårande. Då behövs det 

mycket förlåtelse för att kunna bevara enheten i 

Kristi kropp. 

Familjen är förlåtelsens ”skola”. Äkta par ska 

ta för givet att de kommer att såra varandra och 

därför noga lära sig både att be om förlåtelse och 

att förlåta. Det är oerhört viktigt att ta tillräckligt 

mycket tid till att kommunicera för att vara säker 

på att man helt förstått varandra – gärna genom att 

upprepa vad den andre har sagt och fråga om det 

fi nns mer som behöver tas upp. En bra regel är att 

”rensa skräp” regelbundet, till exempel veckovis. 

Ju fortare man tar hand om saker som ligger, desto 

starkare blir bandet partnerna emellan. Det gör 

också att man kan vänta lite med att bli superarg, 

om man vet att det snart kommer ett tillfälle då situationen 

kan luftas, och att det fi nns en ömsesidig 

villighet att ha en rak kommunikation. 

Föräldrar har en tendens att göra saker som kan 

reta ett barn, till exempel att inte vara konsekventa 

i det som man säger eller gör, att inte ha tydliga 

Verktyg för 

varaktig kärlek 

howard Markman, 

scott scott stanley och 

susan Blomberg, 

Katarina Katarina sjöström. 

Verbum, hft, 2004 

Boken vänder sig 

till alla som vill 

bevara kärleken kärleken i i 

en en relation och förhindra 

att förhållandet 

spricker. Man får lära sig att leva 

tillsammans, att tala med varandra, att 

lyssna och att ta konfl ikter. 

6 7–8 • 2008 

förlåtelse 

– i praktiken 

lena arvidssonartman 

argument, hft, 2000 

I boken betonas 

inte bara nödvändigheten 

av att 

förlåta – boken 

ger också vägledning 

i konkreta 

situationer genom fl era exempel om 

förlåtelsens kraft. Den innehåller även 

förslag till samtalsunderlag. 

regler, att skuldbelägga ett barn, osv. Då behöver 

föräldern be om förlåtelse. Ett barn kan också behandla 

sina föräldrar fel, till exempel genom att tala 

illa om dem. Då är det barnets ansvar att be om förlåtelse. 

Vi ska också be om förlåtelse och förlåta våra 

medmänniskor – dem som vi har kontakt med i 

livets olika sammanhang. Det blir ett sätt för våra 

medmänniskor att se evangeliet ”aktivt” och på 

nära håll. 

förlåtelse är ett VAl: du kan välja att ta initiativet 

och arbeta för att återupprätta relationen. Belöningen 

är stor. 

Judy oCH JoHn BreneMAn, gråbo 

ansvariga för Kris som erbjuder kurser och samtalsterapi 

www.kris.se 

Allt som är värdefullt 

har ett pris 

förlåtelse som livskraft 

Per arne Dahl 

cordia, hft, 2008 2008 

Hur handskas vi med våra 

svagheter och brister? 

I boken visas på den livskraft 

som fi nns för alla som 

tar ansvar för sina nederlag 

och försonar sig med Gud, 

sig själv och sin nästa. Förlåtelse kan bli en ny 

grundval att bygga liv, samliv och framtid på.

fAder Vår • del 6 AV 9 

Vi ber till Far 

… och förlåt oss våra skulder, såsom också vi 

förlåter dem som står i skuld till oss. MAtt. 6:12 

Och … 

JA, så är det Med den här bönen – den 

är hopbunden med de föregående bönerna. 

Jesus vet hur det kan bli för 

oss när vi ber om Guds rike och Guds 

vilja. Att samvetet kan anklaga oss för 

att vi har levt efter vår egen vilja och 

har fastnat i bekymren. Men Jesus tål 

inte att sådana anklagelser stjäl den frimodiga 

tron ifrån oss. Tätt ihop med 

dessa böner får vi säga: … och förlåt 

oss våra skulder. 

såsoM oCkså Vi förlåter dem som står i 

skuld till oss. Så fortsätter bönen. Den 

har två led som hänger ihop med varandra. 

I ena ledet ber vi Gud förlåta oss 

det vi har felat mot honom, i det andra 

förlåter vi dem som har felat mot oss. 

Men det sista har vi svårt att ta till 

oss. Vi vill göra invändningar. Vi vill 

reservera oss. Vi vill ställa oss bakom 

Petrus. Han gick fram till Jesus och frågade: 

”Herre, hur många gånger skall 

min broder försynda sig mot mig och 

få min förlåtelse? Upp till sju gånger?” 

(Matt.18:21.) Det måste väl ändå vara 

så att vi kan komma till en gräns där vi 

säger: ”Nu får det vara nog. Detta kan 

jag inte förlåta.” Ja, så tänker vi av oss 

själva. Sådana är vi. Därför blir det bitterhet 

i hjärtat. Därför blir det klyftor i 

släkten och till och med i familjen. 

Men Gud förlåter utAn Gräns. Det är 

detta Jesus har uppenbarat. Det väckte 

förvåning och bestörtning. Han tog 

emot dem som var stämplade som 

syndare, tullmän som tagit tjänst hos 

romarna, kvinnor som sålt sig till soldaterna. 

Han lät dem höra det goda 

evangeliet. Och när de ångrade sig gav 

han dem förlåtelse för deras många 

synder (Luk. 7:36–48). 

Så förlåter Gud. Så handlar Jesus 

med oss. Om vi nu har kommit till honom 

ska vi göra på samma sätt. Jesus 

säger: ”Inte sju gånger, utan sjuttio 

gånger sju.” För så är det med Gud. 

Han förlåter utan gräns. Och såsom 

Gud förlåter oss ska vi förlåta dem som 

felat mot oss. 

Men dettA kAn Vi inte sJälVA. Guds Ande 

måste verka det i oss. Det fi ck Bilquis 

Begum Sheikh i Pakistan erfara. Sedan 

hennes man hade skilt sig från henne 

hatade hon honom. Hon tålde inte 

att se hans porträtt. Genom märkliga 

omständigheter började hon läsa Nya 

testamentet. Och hon kom till tro på 

Jesus. Efter en tid sade Guds Ande till 

henne: ”Älska din före detta make, Bilquis! 

Förlåt honom!” Hon blev chockad. 

”Fader”, sade hon, ”jag kan bara 

inte göra det. Jag vill inte förlåta honom.” 

Hon staplade upp allt han gjort 

mot henne. Hatet vällde upp i henne. 

Till sist blev hon förskräckt och ropade 

till Gud. Då kom Herren Jesus till 

henne. Hon kastade sin börda på Herren. 

Hon bad: ”Fader, tag bort mitt hat 

och fyll mig med Din kärlek till Khalid! 

I Jesu Kristi, Herrens och Frälsarens 

namn!” Och det skedde. Medan hon 

stod och såg på fotot på mannen försvann 

de negativa känslorna. I stället 

kom en kärlek som förvånade henne. 

Hon önskade att det skulle gå Khalid 

väl. 1 

Så är det. Det vi själva inte förmår 

det kan Jesus verka i oss genom sin 

helige Ande. Men vi får komma ihåg 

att förvandlingen i oss inte alltid sker 

omedelbart – ofta kan den ta längre 

tid. Det är då viktigt att vi lever med 

detta öppet inför Gud. 

GustAV BörJesson, prost, sätila 

1. Bilquis Begum sheikh, Hon vågade lämna islam 

7–8 • 2008 7

illustration: christina swartling 

Du är Messias, den levande Gudens Son

Möte med Jesus 

… men när de vaknade såg de Jesu härlighet och de båda männen 

som stod där tillsammans med honom. ur lukas 9:28–36. 

eVAnGelieteXten på kristi förklArinGs dAG berättar om 

Jesus och tre av hans lärjungar på förklaringsberget. I 

vårt land fi ras den dagen på sjunde trefaldighetssöndagen, 

enligt gammal tradition som troligen kommit 

från den armeniska kyrkan. 

De tre lärjungarna som Jesus tog med sig upp på 

berget var Petrus, Johannes och Jakob. Där på berget 

bad Jesus, och medan han bad förvandlades hans 

ansikte och lyste som solen och hans kläder blev skinande 

vita. 

Två personer – Mose och Elia – sågs plötsligt samtala 

med Jesus. De visade sig i härlighet och talade om 

hans bortgång som han skulle fullborda i Jerusalem. 

Mose var på ett särskilt sätt Guds talesman för Israels 

folk. Ingen kom så nära den Helige som Mose 

på Sinai berg. Varje gång Gud talat till honom strålade 

hans ansikte av Guds härlighet, så att han måste 

skyla det när han mötte folket. Mose bekräftar med 

sin närvaro att lagen är uppfylld i Kristus, och Elia 

står där som representant för profeterna. 

Det är ett märkligt möte de tre lärjungarna får vara 

med om. De sov tungt, men när de vaknade såg de 

Jesu härlighet. Petrus skriver att vi var ögonvitten 

till Jesu majestät. 1 Den bekännelse som Petrus avlagt 

några dagar tidigare blev kraftigt bekräftad på berget 

när rösten från himlen ljöd: Denne är min Son, den 

Utvalde, lyssna till honom! 2 

Jesu härlighet lyste liksom igenom allt vad Jesus 

gjorde och talade. De som följde Jesus märkte det. 

Hans ord hade en särskild makt och myndighet. Och 

kraftgärningarna som Jesus gjorde uppenbarade hans 

härlighet. De som inte ville tro på honom bortförklarade 

allt med påståendet att han var besatt av en ond 

ORD TILL LIV • KRISTI FÖRKLARINGS DAG 

ande. Men Petrus bekänner: Du är Messias, den levande 

Gudens Son, 3 och Johannes skriver: ... vi såg 

hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av 

Fadern … 4 

Men Jesu härlighet var oftast dold här på jorden 

– allra djupast på korset när han bar hela världens 

synd. Han var då lik en som man skyler ansiktet för, 

så föraktad att vi räknade honom för intet … 5 Allt 

blev dock förändrat genom hans uppståndelse. Paulus, 

som föraktat och hatat Jesu lärjungar, bekänner 

om Jesus att han blev med kraft bevisad vara Guds 

Son genom uppståndelsen från de döda. 6 I samma 

glans och härlighet ska Jesus visa sig när han kommer 

tillbaka. Då ska alla, även den som i tiden föraktat 

honom, se honom sådan han är. 

Efter den förunderliga upplevelsen på berget, och 

trots önskan att få stanna kvar där och bygga hyddor, 

fi ck lärjungarna lämna förklaringsberget. Det 

blev vardag igen, men Jesus följde med dem. Så är det 

också för Jesu lärjungar i dag. Och för den som i tron 

sett Jesus, och längtar efter att han en dag ska komma 

tillbaka och hämta hem oss, blir det en underbar 

ingång i härlighetens rike. Då får vi se att det är som 

Johannes beskriver det: Hans ansikte lyste som solen 

när den skiner i all sin kraft! 7 

Bön: Herre Jesus, håll mig redo till ditt möte varje 

stund. Amen. 

ArtHur einArsson, ElM-predikant, Åhus 

1. 2 Petr. 1:16 2. luk. 9:35 3. Matt. 16:16 4. Joh. 1:14 5. Jes. 

53:3 6. rom. 1:4 7. upp. 1:16 

7–8 • 2008 9

Fotot tillhÖr Maria hEMstrÖM 

personporträtt • del 16 

Bo Giertz 

han sa sig vara ateist då han påbörjade medicinstudierna i uppsala. Efter en tid bytte han 

till latin, grekiska och antikens historia. han blev kristen, läste teologi och blev präst. 

hans valspråk var: Talet om kor set är en Guds kraft. Bo giertz blev en stor andlig ledare 

– i kyrkan och i studentrörelsen – och hans undervisning är fortfarande till rik välsignelse. 

10 7–8 • 2008

Axplock ur ett rikt författarskap som varit till stor välsignelse. 

Bo Giertz (1905–1998) var kyrkoledare 

redan innan han 1949 blev biskop 

i Göteborgs stift. Som komminister i 

Torpa i Östergötland hade han blivit 

känd genom böcker som Kristi Kyrka 

och Kyrkofromhet, där han 1939 presenterat 

sin kyrkosyn och sitt program 

för ett personligt kristet liv. Den själavårdande 

omsorg om den kämpande, 

uppväckta människan, som kännetecknar 

väckelsen från Henric Schartau, 

präglade Giertz framställning av Nådens 

ordning, där betoningen låg mer 

på nåden än på ordningen. Samtidigt 

bevarade han den ungkyrkliga entusiasmen 

över kallelsens glädje från sin 

studietid, och den rosenianska väckelsens 

varma uttryck för försoningen, 

som han mött hos ”nordöstringarna” i 

Linköpings stift. 

en större läsekrets nås 

Giertz kyrkohistoriska romaner – Stengrunden, 

Tron allena och Riddarna på 

Rhodos – har nått en stor läsekrets i 

många länder. Utmärkande för skildringen 

av kris, reformation och väckelse 

är att kyrkans och den enskildes 

förnyelse fogas så nära samman. Vad 

han i sin principiella framställning från 

1939 delat upp på två böcker, har han i 

romanerna smält samman till ett. 

Den stora plats som det mänskliga 

får, ger Giertz möjlighet att avslöja 

vad traditionell teologisk analys sällan 

förmår: att människans lagiskhet, hennes 

gärningsmentalitet och strävan till 

självfrälsning är lika stor i hyperevangeliska 

rörelser som i mera lagiskt 

präglade strömningar. Hans intresse 

för hur det gick med väckelsen sedan, 

när den första entusiasmen börjat svalna, 

är stort. Förnyelsen blir inte, som 

den första avgörelsen, en station som 

kan passeras, utan ett nytt sätt att färdas, 

en livsform för Kyrkan och för enskilda 

kristna. 

Biskopsord och förnyelsearbete 

Herdabrevet (1949) kom genast ut i 

fyra upplagor. Arvet från fornkyrkan, 

reformationen och kyrkväckelsen lyfts 

fram, men inte som något att skryta 

eller slå sig till ro med. Just därför att 

arvet är så rikt, förpliktar det till nytt 

arbete i dag. Det märkliga avsnittet om 

liturgi och väckelse har getts ut separat 

på flera språk. Liturgi utan väckelse beskrivs 

som det farligaste av alla kyrkoprogram. 

Samtidigt behöver väckelsen 

liturgin. Och väckelsen skall en gång 

ta slut, medan liturgin skall bestå och 

fortsätta i den eviga lovsången. 

Som biskop byggde Giertz kyrka både 

i yttre och i inre mening. Småkyrkorörelsen 

fick i honom ett starkt stöd. 

Han var konservativ i läran, men samtidigt 

öppen för nya arbetsformer som 

svarade mot tidens behov och samhällets 

förändring. 

Hans översättning av Nya testamentet, 

färdig 1981, kom till därför att han 

för sitt kommentararbete behövde en 

ny översättning, som uppfyllde språkligt 

och stilistiskt högt ställda krav. 

Giertz höll fast vid bibelordets bokstavliga 

innebörd när han kommit till 

klarhet om den, till exempel i sin kritiska 

hållning till öppnandet av prästämbetet 

för kvinnor 1958. Lika orubbligt 

avvisade han försök att fånga eller 

binda Gud inom det mänskliga språkets 

begränsningar – något som bara 

stärkte hans tro på det märkliga i Guds 

uppenbarelse i historien, i Kristus och i 

Skrifterna. 

Andaktsböcker till vägledning 

Andaktsböckerna Att tro på Kristus 

och Att leva med Kristus från 1973–74, 

som 1987 anpassades till den då nya 

evangelieboken, betydde något nytt för 

många. Kanske främst i de böner som 

avslutar dessa dagliga betraktelser, ordnade 

efter kyrkoåret, upptäckte många 

läsare en ny öppenhet. De såg helt enkelt 

in i biskopens hjärta. Den gamle 

biskopen blev på ett nytt sätt vägledare 

för en ny tid, där biskopsauktoriteten 

inte längre hade samma klang, men 

den prövade kristna erfarenhetens betydelse 

ökade. 

Anders JArlert, göteborg 

Professor i kyrkohistoria 

Hon hade lärt sig att leva i ljuset av Kristi ställföreträdande lidande, hon visste att hela världsloppet 

kretsade kring ett stort offer, som Gud utsett för att gottgöra och sona och slippa döma all den 

synd, som så ofta sänker människornas öden och historiens skickelser i mörk natt. Därför såg 

hon aldrig bara natt, utan alltid ljuset där bakom. ur stengrunden 

7–8 • 2008 11

Aktuellt från kinAMissionärer 

Foton: PEr-Martin och gunnEl hJort 

Gunnel och per- 

Martin Hjort har 

tecknat ett nytt 

tvåårskontrakt med 

svenska kyrkan och 

amity Foundation, 

men fr.o.m. 

hösten kommer de 

att arbeta på en 

större lärarhögskola 

i Qingyang, ca 500 

km längre österut. 

Besök www.hjortikina.dinstudio.se! 

ny adress blir: 

gunnel o Per-Martin 

hjort, longdong 

university 137 

south street, Xifeng 

DistrictQingyang 

city, gansu 745000 

china 

12 7–8 • 2008 

Kristendomen i Kina 

sedan ett par år tillbaka bor och arbetar gunnel och Per-Martin hjort som engelsklärare 

och missionärer i Kina. här får vi ta del av en uppmuntrande rapport om hur gud verkar 

på de mest otroliga sätt. Även i Kina. 

MånGA undrAr säkert: Hur går uppdraget som missionär 

för Svenska kyrkan ihop med undervisning 

i engelska vid en statlig institution i det ateistiska 

Kina? Kan man ens nämna Gud, Bibeln och Jesus 

under föreläsningarna och får man över huvud taget 

tala öppet om sin kristna tro? Svaret är – både 

nej och ja. 

I vårt kontrakt med vår arbetsgivare i Kina – 

Amity Foundation (och därmed även med det college 

där vi undervisar) – har vi skriftligt förbundit 

oss att följa nedanstående passus: 

”Kristna lärare får gärna delta i gudstjänster och 

träffa kinesiska kristna. Den kinesiska kyrkan, som 

är en del av den världsvida kyrkan, är självstyrande, 

självunderhållande och självutbredande. Utländska 

lärare får fritt uttrycka sin tro i samtal med studenter 

och kollegor i Kina, men de skall inte befatta sig med 

någon aktivitet av proselytiserande karaktär.” 

Vi sympatiserar med dessa riktlinjer, och har försökt 

följa dem till punkt och pricka. Men, kan man 

då med rätta fråga sig: Blir ni då inte som missionärer 

’nedtystade’ och ’bakbundna’, när ni inte alls 

får undervisa om Bibeln och kristendomen? 

Inför innevarande vårtermin blev jag av vårt college 

anmodad att undervisa 284 studenter i andra 

årskursen (s.k sophomores) – bland dem många blivande 

lärare – i Western Culture. Man är då ganska 

fri att lägga upp undervisningen som man vill, 

men man förväntas använda en lärobok, i detta fall 

European Culture: An Introduction (skriven av ett 

fl ertal kinesiska författare och senast utgiven 2006 

på Foreign Language Teaching and Research Press, 

Beijing). 

Det kan kanske vara upplysande och av intresse 

att något titta på vad denna lärobok framhåller som 

viktigt i ämnet, t.ex. introduktionen på sidan ett: 

”Målsättningen med denna kurs: 

Varför skall kinesiska engelskstuderande bry sig om 

europeisk kultur? 

Brittisk kultur är en del av den europeiska kulturen 

och man kan inte lära sig ett språk utan att känna till 

något om den bakomliggande kulturen. Dessutom är 

europeisk kultur en del av världskulturen. En viss 

kännedom av den är nödvändig för oss såsom varande 

världsmedborgare, i synnerhet som vår nation 

är i färd med att moderniseras och som den tar en 

alltmer aktiv del i världshändelserna. 

Två grundläggande beståndsdelar i den europeiska 

kulturen: 

Den europeiska kulturen utgörs av många beståndsdelar, 

som har genom gått förändringar under seklernas 

lopp. Två av dessa anses mer grundläggande än 

andra, nämligen det grekiskromerska arvet och det 

judiskkristna arvet.” 

Följdriktigt har vi i undervisningen koncentrerat 

oss på å ena sidan greker och romare och å andra 

Bibeln och kristendomen. För oss som särskilt ’känner 

för’ det senare, kan det vara av intresse att se 

vad det står om The Bible och Christianity i denna 

statliga kinesiska lärobok – som jag alltså som lärare 

är fri att använda som auktoritativ källa:

Om Bibeln står det på sidorna 86–89 följande: 

”Bibeln är den mest lästa boken i mänsk lighetens historia. 

Den är kärnan i den västerländska civilisationen 

och har påverkat denna på ett mer avgörande sätt än 

något annat som någonsin skrivits. Den innehåller 

historia, den innehåller litteratur, den innehåller stora 

tänkares djupa tankar. Bibeln har utövat ett enormt 

infl ytande på den mänskliga rasen. Ingen annan bok 

har översatts till så många språk. 

Det är allmänt vedertaget att Bibeln och Shakespeare 

är den moderna engelskans två stora reservoarer.” 

Om kristendomen står det på sidan 73 följande: 

”Även om kristendomen har sina rötter i judendomen, 

är det helt klart att den ända från sin tillblivelse 

för cirka 2000 år sedan, baseras på två grundläggande 

övertygelser som skiljer den från alla andra 

religioner. 

Den första är att Jesus Kristus är Guds son, och 

att Gud sände honom hit till jorden för att leva och 

lida på människors vis, och för att dö och återlösa 

mänskligheten. 

Den andra är att Gud utgav sin ende son, så att var 

och en som tror på honom inte ska förgås, utan ha 

evigt liv. Frälsaren, Jesus, var på samma gång sann 

gud och sann människa. 

Kärnan i kristendomen är alltså Jesu liv – hur han 

levde och dog för att återlösa hela mänskligheten.” 

kort 

&gott 

söderåsen 

– de skånska fjällen 

eluresor AnordnAde en VAndrinG i Söderåsens 

vackra och dramatiska natur en helg i maj, 

och vi var en liten grupp som njöt av de fantastiska 

omgivningarna. Förutom vandring 

fi ck vi även tid till att umgås, äta god mat 

och ha andakter tillsammans. Enkelt men 

härligt, en helg som gav mersmak. Vi hoppas 

på fl er naturälskare nästa gång! 

skicka gärna en kort notis om vad som hänt i ElM/Elu – till allas kännedom 

och uppmuntran eller kanske som efterföljansvärt exempel. 

skriv ditt namn under och skicka till: till liv, ”Kort & gott”, sandgatan 14B, 

223 50 lund, eller mejla direkt till till.liv.red@telia.com. 

HJAlMAr unosson 

Ovanstående fi nns alltså svart på vitt i vår kursbok, 

och jag har känt stor frimodighet och glädje över att 

undervisa om detta för mina studenter. Dessutom 

har jag fått en ovanligt positiv respons, och en del 

elever har till och med tagit med sig egna (kinesiska) 

biblar till lektionerna, och någon har öppet visat inför 

de andra studenterna att hon är kristen. 

Gud är större än både lilla Sverige och stora Kina, 

och det är helt tydligt att Vår Gud är i himmelen 

och kan göra allt vad Han vill samt att Guds Ord 

inte bär några bojor, något som bekräftas av att 

man i dag kan använda en statlig lärobok som bibelstudieplan 

utan att bryta mot den offi ciella lagen 

i Folkrepubliken Kina. 

singelträffar för enastående 

det HAr länGe funnits ett behov för singlar 

att kunna umgås med varandra. I församlingar 

fi nns mötesplatser för barn, ungdomar, 

familjer och äldre – men oftast inte 

för singlar. Många dras därför till krogen 

för att slippa ensamhet och tristess på 

helger och under familjehögtider. Därför 

bestämde vi oss – några stycken i Umeåtrakten 

– för att göra något åt det. Vi 

startade Singelträffar 30+. Initiativet har 

fått en enorm respons! På en och en halv 

månad har webbsidan Umesingel.se haft 

2524 besök och 80 personer har anmält 

intresse att komma på singelträff. 

Singlar, ensamma och intresserade som 

vill umgås med Jesus i centrum är välkomna! 

Aktiviteterna är allt från picknick 

till predikningar. Vi delar erfarenheter och 

stöttar varandra för att fi nna vägar till 

självhjälp. Att leva singel kan vara inspirerande 

och roligt i stället för en lång, tråkig 

per-MArtin HJort, lärare i Kina 

Kärnan i kristendomen är alltså 

Jesu liv – hur han levde och dog 

för att återlösa hela mänskligheten. 

utdrAG ur kinesisk läroBok 

väntan på den rätta livspartnern. Alla 

sammankomster har kristna inslag (och 

är alkoholfria!), och målet är att bygga 

långsiktiga vänskapsrelationer. 

CHristinA AXenGrip 

7–8 • 2008 13

psAltAren del 7 

Psalm 51 

1 För sångmästaren, en psalm av David, 

2 när profeten natan kom till honom, 

sedan han hade gått in till Bat-seba. 

3 gud var mig nådig, enligt din godhet, 

utplåna mina överträdelser enligt din 

stora barmhärtighet. 

4 två mig ren från min missgärning, 

rena mig från min synd. 

5 ty jag känner mina överträdelser 

och min synd är alltid inför mig. 

6 Det är mot dig jag har syndat 

och gjort det som är ont i dina ögon. 

Du är rättfärdig när du talar, 

du är ren när du dömer. 

7 se, i synd är jag född, och i synd 

blev jag till i min moders liv. 

8 Du vill ju ha sanning i mitt innersta, 

lär mig då vishet i mitt hjärtas djup. 

9 rena mig med isop, så att jag blir ren, 

två mig så att jag blir vitare än snö. 

10 låt mig få höra fröjd och glädje, 

låt de ben som du har krossa få jubla. 

11 Vänd bort ditt ansikte från mina synder, 

utplåna alla mina missgärningar. 

12 skapa i mig, gud, ett rent hjärta 

och ge mig på nytt en frimodig ande. 

13 Förkasta mig inte från ditt ansikte 

och tag inte din helige ande ifrån mig. 

14 låt mig åter få jubla över din frälsning 

och håll mig uppe med en villig ande. 

15 Jag vill lära överträdarna dina vägar, 

så att syndare omvänder sig till dig. 

16 rädda mig från blodsskulder, gud, 

du min frälsnings gud, 

så skall min tunga jubla 

över din rättfärdighet. 

17 herre, öppna mina läppar, 

så skall min mun förkunna ditt lov. 

18 slaktoffer gläder dig inte, 

annars skulle jag ge dig sådana, 

brännoffer tycker du inte om. 

19 offer som gud vill ha 

är en förkrossad ande, 

ett förkrossat och bedrövat hjärta 

föraktar du inte, gud. 

20 gör väl mot sion i din nåd, 

bygg upp Jerusalems murar. 

21 Då skall du glädja dig åt rätta offer, 

brännoffer och heloffer, 

då skall tjurar offras på ditt altare. 

14 7–8 • 2008 

En 

förlåtande 

Gud 

Psaltaren 51 är en av de mest omtyckta och lästa psalmerna. 

i fl era tusen år har misslyckade människor kunnat identifi era 

sig med Davids syndabekännelse och förlåtelse. 

Jesus är barmhärtig mot syndaren som bekänner sin synd. 

Foto: MattEo canEssa

En förkrossad ande, ett förkrossat 

och bedrövat hjärta föraktar du inte, Gud. 

BAkGrunden till dennA kända psalm är en skandalös 

historia. Huvudpersonen i den skandalen 

är heller inte vem som helst: kung David, som 

var både en politisk och andlig ledare i Israel, 

gjorde sig skyldig till en rad allvarliga synder. 

En kväll, när David var uppe på taket till sitt 

palats, såg han en vacker kvinna, BatSeba, som 

badade och han uppfylldes av begär till henne. 

Med henne begick han senare äktenskapsbrott, 

och för att dölja sitt brott sände han hennes 

man Uria till den yttersta fronten i kriget mot 

ammoniterna för att denne skulle bli dödad, vilket 

också skedde. 1 Länge var David övertygad 

om att han hade arrangerat det perfekta brottet. 

Det var bara en sak som var besvärande 

för David och det var att Gud visste vad David 

hade gjort: Men det som David hade gjort misshagade 

HERREN. 2 Gud sände därför profeten 

Natan till David 3 och då blev det uppenbart för 

David att Gud visste allt. Vid Natans ord: Du 

är den mannen!, 4 rasade Davids värld samman. 

Och nu (som alltid!) var det nödvändigt med en 

konkret syndabekännelse från Davids sida. 

syndens allvar 

Vi kan aldrig rätt uppskatta Guds barm härtighet 

och förlåtelse förrän vi har sett vår synd. 

I denna psalm fi nns det tre olika ord som beskriver 

syndens väsen: överträdelser (v. 3) vilket 

betyder att gå över en gräns, missgärning 

(v. 4) som syftar på hela vår fördärvade natur 

och synd (v. 4) som innebär att vi missar målet. 

Syndens innersta väsen är ett uppror mot 

Gud: Det är mot dig jag har syndat och gjort 

det som är ont i dina ögon (v. 6). David hade 

syndat mot både BatSeba, Uria, sin familj och 

sitt folk, men först och främst mot Gud. Vi är 

alla under Guds dom på grund av synden och 

det är också därför vi alla behöver bli förlåtna. 

Vår fallna natur bär vi med oss från vår födelse: 

Se, i synd är jag född (v. 7). Det fi nns alltså 

något som har blivit överfört till oss från våra 

föräldrar och det är vår inneboende själviskhet 

och bortvändhet från Gud. När vi inser att vi 

på grund av synden är under Guds dom inser vi 

också vårt behov av förlåtelse. 

förlåtelsens nödvändighet 

Guds förlåtelse svarar mot våra behov. David 

använder två olika uttryck för att beskriva förlåtelsen. 

Först ber han att Gud skall utplåna eller 

radera ut hans överträdelser (v. 3). När Gud 

förlåter ställer han även tillrätta. Detta får du 

lita på när syndens minnen plågar dig. Sedan 

ber David att Gud skall två eller tvätta honom 

ren (v. 4). Rena mig med isop, så att jag blir 

ren, två mig, så att jag blir vitare än snö (v. 9). 

Isop är en växt som man kan bunta ihop till 

ett knippe och med detta knippe kunde man 

stänka vatten på det som skulle renas. David 

såg sitt behov av förlåtelse och renhet och han 

visste att Gud kräver renhet i vårt hjärtas djup 

(v. 8). Det fi nns bara en kraft i tillvaron som 

kan omskapa en människa på djupet och det 

är Guds förlåtelse och nyskapande kraft genom 

den helige Ande (v. 12). 

förlåtelsens följder 

När David hade insett sanningen om sig själv 

och tagit emot förlåtelsen och det nya livet från 

Gud, fi ck han en ny inställning till både Gud 

och männi skor. Det han själv hade fått av Gud 

ville han nu ge vidare till andra: Jag vill lära 

överträdarna dina vägar, så att syndare omvänder 

sig till dig (v. 15). Tidigare hade han syndat 

mot sina medmänniskor, nu vill han tjäna dem 

på ett nytt sätt. Denna nya drivkraft i Davids 

liv var ett verk av Herren. Även gentemot Gud 

hade det kommit in en ny ton i Davids liv. Nu 

ville han använda sin mun och sina läppar till 

att prisa och lova Herren: Herre, öppna mina 

läppar, så skall min mun förkunna ditt lov (v. 

17). Också detta var Herrens verk i Davids liv. 

När vårt hjärta får det rätt med Gud, blir också 

de yttre ’offren’ rätta offer. Det är så verserna 

18 och 21 skall förstås, och vers 19 visar att det 

är så Gud menar. 

Du behöver ta synden på allvar, men du behöver 

även ta både syndabekännelsen och förlåtelsen 

på allvar. 

inGeMAr rådBerG, universitetslektor, lödöse 

illustration: hElEnE rEDhaMMar 

Psalm 51 

i Psaltaren fi nns sju 

s.k. botpsalmer, det 

är nummer 6, 32, 38, 

51, 102, 130 och 143. 

Vid självrannsakan och 

syndabekännelse kan 

man använda någon av 

dessa psalmer – gärna 

tillsammans med tio 

guds bud. 

1. 2 sam. 11 

2. 2 sam. 11:27 

3. 2 sam. 12 

4. 2 sam. 12:7 

7–8 • 2008 15

eportAGe 

Handla bra 

böcker 

på BV-förlag! 

www.bv-forlag.se 

Med hjärta för böcker 

Källarvåningen på Missionsgården strand hem har under många år varit BV-Förlags distributionscenter och 

centrallager. För drygt ett år sedan tvingades förlaget av ekonomiska skäl att säga upp personal. genom frivilliga 

insatser drivs nu arbetet vidare vid bokdepåerna i Örkelljunga, helsingborg, stockholm och Vännäs. Följ 

med till strandhem och helsingborg! 

en tisdAGsförMiddAG möter jag volontärerna 

från Åstorp, Margareta Gustavsson 

och Ingrid Bengtsson, aktiva 

med att ta fram böcker från lagret inför 

ELMBVs årsmöte. Med erfarenhet 

från civila arbeten inom administration 

är båda sedan ett par år tillbaka pensionärer. 

Förra året fi ck de en förfrågan 

från förlagets verkställande direktör 

NilsGöran Nilsson om att bistå med 

punktinsatser i förlagets verksamhet på 

Strandhem. Som bok och missionsintresserade 

ställde de välvilligt upp och 

sedan juni 2007 är de trofasta medarbetare 

i bokförlaget, måndagar (em) 

16 7–8 • 2008 

Margareta Gustavsson 

och ingrid Bengtsson. 

och tisdagar (heldag). Båda är ”bokmalar”. 

Ingrid har i fl era år varit s.k. 

abonnent på förlagets böcker (f.n. är 

de närmare 150 till antalet). 

Med glädje och entusiasm berättar 

Margareta och Ingrid om sina åtaganden: 

inkommande samtal och fax, 

posthantering, leverans av mindre bokbeställningar, 

ta hand om en och annan 

bokköpare, lagerarbete, städning, osv. 

De frivilliga bokförsäljarna hoppas 

kunna fortsätta så länge hälsa och 

krafter tillåter. De ser fram emot många 

telefonsamtal och besök i depån på 

Strandhem – måndagar och tisdagar! 

”Får jag ta ett foto på er”, undrar 

jag? ”Absolut inte”, svarar de samstämmigt! 

Efter ett längre övertalningsförsök 

var vi överens – inga ledsamheter här! 

På väg till nästa förlagsanhalt – i Helsingborg 

– tänker jag på intrycket från 

mötet med de glada bokvolontärerna. I 

Ps. 100:2 talas det om att ”tjäna Herren 

med glädje”. Det sinnelaget föds 

bland dem som först blivit betjänade 

av samme Herre! 

På tisdagseftermiddagen besöker jag 

förlagets bokdepå i Helsingborg, som 

ett nådens år 

Simon Röstin 

En bok med betraktelser 

för alla kyrkoårets 

söndagar. röstins 

författarskap kännetecknas 

av bibeltrohet, 

stark koncentration 

på frälsningen av nåd 

genom tron på Jesus 

Kristus samt av ett friskt 

och levande språk. 

öppnade 2005. VDn NilsGöran Nilsson, 

även han pensionär från Åstorp, 

tar emot i den ändamålsenliga lokalen, 

centralt belä gen i stan. Här fi nns gott 

om böcker – till försäljning men också 

för större utskick. 

Hur länge har du varit engagerad 

i BV-förlag, nils-Göran? 

– För tre–fyra år sedan blev jag övertalad 

att bli VD. Dessförinnan hjälpte 

jag emellanåt till på frivillig basis. Från 

2005 har jag ibland varit ersättare i 

Helsingborg – sedan sommaren 2007 

som regel tre dagar i veckan (tisdagar 

och torsdagar kl. 11–18 och fredagar 

kl. 11–16). Två goda medarbetare hjälper 

till varje vecka, Arnold Lassen och 

Bengt Larsson. 

du arbetar alltså drygt halvtid …? 

– Ja, men det är inte betungande! Det 

är roligt att komma hit, ta hand om 

beställningar som gjorts via nätet. Alla 

större bokleveranser sänds härifrån. Vår 

största kund är SLEF Media i Finland, 

men också kristna bokhandlare beställer 

– i Malmö, Lund, Jönköping, Vetlanda, 

Göteborg, Stockholm, Umeå, osv.

Mellan tid och evighet 

Essäsamlingar 

och intervjuer 

Christian Braw 

Boken spänner över vida 

fält: historia, litteratur, 

vetenskap, kulturkritik, 

politik och teologi. Författaren 

söker förstå de 

grundläggande mönstren 

i tiden, kulturerna och 

tänkesätten. 

triaden 

Berättelser för 

barn och ungdom 

triaden består av tre spännande 

berättelser: under 

guds beskydd, lönnkammaren 

och Vilde otto – alla 

tidigare publicerade som 

uppskattade följetonger i 

luthersk Barntidning. Boken 

är lämplig att använda 

i familjeandakten. och för 

bokslukaråldern! 

Vad säljer bäst för närvarande? 

Andaktsböckerna går bra, de av Nissen, 

Sjaastad och Wisløff. En hel del 

biblar förstås, inte minst den äldre 

BVbibeln (1883/1903) som läses av 

många laestadianer. Luthers Ord för 

dagen säljs en del. Roseniusläsarna är 

glädjande nog tillbaka – Vägledning till 

frid, Husandakten (snart dags för nytryck) 

och Människans fall och upprättelse. 

Vi överväger att trycka Rosenius 

bok I Guds hjärta – den går inte att få 

tag på längre. 

ni har även böcker från andra förlag? 

– Ja, men det är inte helt enkelt att göra 

goda urval t.ex. från Artos, Cordia, 

Kyrkliga Förbundet, Libris, Verbum, 

BV-Förlag vill 

sprida god kristen litteratur, med grund i Bibeln och i samklang med 

evangelisk-luthersk bekännelse. att förmedla Bibelns huvudbudskap 

om guds nåd i Jesus Kristus är förlagets främsta mål. Vi vill nå ut 

med klassisk och klar själavård, som finns bl.a. i Martin luthers och 

c.o. rosenius skrifter. 

huvuddelen av vår bokutgivning är andaktslitteratur, men vi täcker 

även in områden som kristen vägledning, etik, skapelsetro, apologetik, 

barn- och ungdomsböcker, evangelisation, mission m.m. 

osv. Här finns ständigt ett svårt spänningsfält 

mellan vår identitet och förlagets 

ekonomi. 

Hur ser det ut med förlagets ekonomi? 

– Vi har en bruttoomsättning på nästan 

900 000 kronor. Senaste lagerinventeringen 

visade ett värde på mer 

än tre miljoner kronor. Alla ELMare 

behöver hjälpas åt att marknadsföra 

och sälja våra böcker. Även om en del 

av dem är av äldre årgång, så finns det 

mycket som är läsvärt! Vi har närmare 

150 fasta abonnenter som får nyutgivna 

böcker med 20% rabatt – fler 

är välkomna! Bokdepån i Vännäs går 

bra – Birgit Andertun gör en stor insats 

där! 

Foton: rolanD gustaFsson 

– det är meningsfullt att 

få vara bokmissionär här i 

Helsingborg, säger nils-Göran 

nilsson, bokhandlare och Vd 

i BV-förlag. 

ni arbetar här tillsammans med 

föreningen nytt Hopp för Alla … 

– Ja, det fungerar bra, det är lite samma 

människor. Hit kommer kyrkfolk, 

kristna grupper, ungdomar och även 

människor med invandrarbakgrund. 

Sedan ett par år tillbaka har vi viss bibelspridning, 

ett resultat av att vi sänder 

närradioprogram på arabiska (och 

snart även på farsi). 

Hur länge kan du fortsätta …? 

– Jag vill gärna fortsätta en tid till, om 

hälsa och krafter tillåter. Det är meningsfyllt 

att få vara bokmissionär här 

i Helsingborg! 

Bli abonnent 

på våra nya böcker! 

Då får Du en bok som välkomstgåva, 

20 % på alla nyheter och 

böckerna hemskickade efterhand. 

Du betalar för bok och frakt. 

Välj en BV-Förlagbok ur detta nummer av Till Liv. 

anmäl Dig som abonnent på bifogad folder 

eller till info@bv-forlag.se 

eller ring 042-14 57 22. 

rolAnd GustAfsson 

fler 

Boktips 

på 

nästA 

sidA! 

www.bv-forlag.se 7–8 • 2008 17

BokreCension 

i Guds hand 

– på upptäcktsfärd upptäcktsfärd i i predikarens bok 

Egon olsson BV-Förlag, juni 2008, inb. 

”Predikaren visar oss att allt vilar i Guds 

hand. När Predikaren på på olika områden letar 

efter tillfredsställelse fi nner han ingen. Inget 

nytt sker under solen. solen. Bara Bara när Gud får vara 

med får livet en mening. mening. … 

I Guds hand. Där får vi befi nna oss med 

vårt liv. Våra tankar har någon att brottas 

med. Vårt hjärta någon att vila ut hos. Vårt samvete hör i Guds Ord en röst 

som leder rätt. Genom Predikarens begåvning låter Gud höra sin röst för att 

undervisa oss om sin storhet och godhet. Att få vila i Guds hand – just så 

stort är livet.” 

Genom evangeliets kraft 

Mikkel Vigilius BV-Förlag, april 2008, hft. 

soM eleVer på BiBelskolA GöteBorG har vi i kursen 

”Me dan vi väntar – Om att bygga församling” 

fått använda oss av Mikkel Vigilius bok, Genom 

evangeliets kraft som kurslitteratur. Vigilius är 

teol. dr och bibelskollärare i Danmark vid Luthersk 

Missions bibelskola i Hilleröd. 

I inledningen av första kapitlet citerar Vigilius 

Upp. 22:17, som genast för in oss på det spår som 

man får följa igenom hela boken: Och Anden 

och bruden säger: ”Kom!” Och den som hör det 

må säga: ”Kom!” Och den som törstar må komma. Ja, den som vill, må ta 

emot livets vatten för intet. Vigilius förklarar med detta att det är den helige 

Anden, Gud själv, och bruden, Guds församling, som tillsammans missionerar 

– och han betonar att den kopp lingen är olöslig. Alla de svårigheter och 

frågeställningar som ofta dyker upp när det handlar om missionerande och 

församlingsgrundande, beror inte sällan på att man tappat bort just denna 

nödvändiga inställning eller kanske snarare vetskap. Gud är densamme nu 

som för 2000 år sedan, och vi vet att apostlarna var ledda och använda av 

Anden. Därför kan också vi, menar Vigilius, använda oss av samma principer 

som apostlarna använde, eftersom vi, utifrån NT, vet att Anden får utrymme 

och kan verka genom dem. 

Genom evangeliets kraft är skriven på ett strukturerat sätt, den är mycket 

kärnfull och konkret och har därmed lämpat sig bra även som kurslitteratur. 

På ett pedagogiskt sätt pekar Vigilius på att de apostoliska principer eller ramar 

som apostlarna ger oss i Bibeln inte bara bör vara inspiration för mission 

utomlands utan även i vårt vardagliga liv. Som elever på bibelskolan har vi 

tyckt att boken varit en bra grund för diskussion och samtal, eftersom vi har 

upplevt det lätt att läsa in bokens budskap i vår egen situation. 

MArtin Andersson oCH Henrik Andersson 

HAns erik nissen skriVer i förordet till boken: ”Genom evangeliets kraft är en 

annorlunda bok om evangelisation. Efter att ha läst den sitter man inte nedtyngd 

av metoder, krav eller plikter. Boken är buren av evangeliet och inte av 

lagiska tankegångar. Därför är den frigörande, vilket evangeliet alltid är.” … 

Jag instämmer helt i detta och hoppas att många lekmän och förkunnare i 

hela Sverige läser boken. Vigilius har verkligen fått gåvan att på ett inspirerande 

sätt tala om för oss vad evangelisation är, dess grund men också den glädje 

och frimodighet som fi nns i att föra ut det glada budskapet om Jesus Kristus. 

18 7–8 • 2008 

eriC MAlM 

På tråden Egon Olsson 

Egon olsson var före sin pensionering 

kyrkoherde i Jörlanda i 

Bohuslän. han kom år 2003 ut 

med andaktsboken ”Min vän 

är min …”. Många är de läsare 

som där fått ta del av hans innerliga 

andakter för ett helt år. 

själv skriver han ”att få lyssna 

till herren och samtala med honom är en gåva”. 

nu är en ny bok aktuell: I Guds hand – på upptäcktsfärd 

i Predikarens bok, utgiven på BV-Förlag. 

Egon, hur kom det sig att det blev just Predikaren? 

– Jag är mycket intresserad och fascinerad av Gamla 

testamentet. När en känd person påstod att Predikaren 

var skriven av en ateist blev jag nyfi ken. Predikaren 

är en bok som ställer frågor som jag är intresserad 

av. Jag ville också ana något av Guds avsikt 

med att ha Predikaren i Bibeln. 

Är det inte en väldigt pessimistisk bok? 

För den tungsinte …? 

Det kan tyckas så. Men den tvingar oss hela tiden 

att refl ektera. Predikaren låter oss inte komma undan 

med enkla svar på svåra frågor. Gud tar var och 

en av oss på allvar genom Predikaren. 

Vad är det viktigaste vi kan lära av Predikaren? 

Att inte vara tvärsäker i det som vi tror att vi vet. 

Gud fi nns där vi minst anar det. Han överraskar 

oss. Gud har både vägledning och tröst att ge genom 

Predikaren. 

Hur är upplägget av boken? 

Boken innehåller först refl ektioner till varje kapitel. 

Sist kommer tre kapitel som försöker visa på helheten 

i boken. 

Något råd inför läsningen? 

Som alltid inför Guds Ord är bönen viktig. Innan 

boken läses bör bibeltexten läsas noga och eftertänksamt. 

Det är viktigt att ha egna refl ektioner 

med sig inför det man läser i boken. Genom bön och 

refl ektion hoppas jag Gud ska använda Predikaren 

till ödmjukhet inför livet och omtanke om andra. 

Skriver du på någon mer bok just nu …? 

Jag har två manuskript liggande. De är helt klara 

– jag vet inte vad jag ska göra med dem. För ett 

antal år sedan gav jag ut Med Ordet på vägen, en 

bok med genomgång av Bibelns böcker. Upplagan 

är slutsåld, och förlaget vill ge ut den på nytt. Jag 

håller på med att omarbeta den. Så min skrivklåda 

har inte gått över. 

eVA Andersson

REPORTAGE • ÖRKELLJUNGA 14–15 JUNI 

ELM-BVs årsmöte 

Den tredje helgen i juni höll ElM-BV sitt tredje årsmöte. till själva förhandlingarna på lördagen 

kom 154 röstberättigade samt en hel del andra medlemmar, missionärer och anställda. 

På lördagskvällen och på söndagen stod mission och undervisning i centrum. 

nyliGen HeMkoMMen från Peru styrde jag 

mot ELMBVs årsmöte. Äntligen skulle 

jag få träffa massor av missionsvänner! 

Och dela glädjeämnen och visioner 

med dem. Så spännande det skulle 

bli att höra en del om vad som hänt 

på hemmafronten under de två år som 

gått sedan jag sist var i Sverige. Dessutom 

skulle jag få vara ombud för ELM 

Halmstad, trots mitt ’diasporadiska’ 

för hållande till föreningen. 

Först var det ju planerat att årsmötet 

skulle hållas i Ängelholm, men hastigt 

och (o)lustigt hade man tvingats byta 

ort. Jag undrade om det skulle komma 

upp till diskussion under årsmötet. Hur 

som helst kändes det roligt att få komma 

till Sveriges första kristna friskola, 

Solängsskolan i Örkelljunga. Kvällen 

före årsmötet mötte jag ett par vänner 

som också skulle dit – och jag förstod 

att det fanns en hel del spänningar inför 

mötet. Men jag frågade inte så mycket, 

morgondagen skulle väl avslöja hur det 

låg till. 

predikan och inledning 

Johannes Lyche inledde årsmöteshelgen 

med att predika över Gal. 6:1–7. Ur texten 

lyftes fram hur vi är kallade till att 

upprätta kristna syskon i mildhet (tänk: 

det kunde lika gärna varit jag), att dela 

bördan av andras problem och bekymmer, 

att ta och hantera vårt eget ansvar 

och slutligen hur viktigt det är att uppskatta 

den kristna undervisningen. Så 

gott att få börja med att inför Guds ord 

samla sina tankar. 

De enskilda årsmötesförhandlingarna 

inleddes sedan av ELMBVs tillförordnade 

ordförande Harald Waldemarson. 

Denne riktade ett tack till medarbetare 

som slutat under året som gått och i 

tacksamhet omnämndes hemgångna 

mis sionärer och predikanter. Inte helt 

över raskande lästes också Rosenius 

Dag betraktelse för innevarande datum. 

Och så valdes NilsGöran Nilsson till 

årsmötesord förande. 

öppenhet och kritik 

Jovisst fanns det spänningar. En del 

som jag kände till och andra, för mig, 

mer överraskande. (Den intresserade 

7–8 • 2008 19 

Foton: cia BJÖrK

läsaren kan så småningom ta del av 

årsmötesprotokollet – så jag ger ingen 

detaljrapport.) Flera ombud uttryckte 

en besvikelse och frustration över hur 

styrelsen agerat i några ärenden. Misstro 

riktades mot styrelsens sätt att arbeta, 

samtidigt som man undrade vilket 

förtroende styrelsen i sin tur har för 

ELM Syd och missionsvänner på olika 

håll. Många inlägg gällde ett specifikt 

tillsynsärende, men också predikantrekrytering 

och den så kallade kyrkofrågan 

kom upp till diskussion. 

På min plats ganska långt bak i den 

stora, ljusa salen funderade jag kring 

begreppsparet ”nåd och sanning”. Jag 

hörde så många ”sanningar” från talarstolen 

och från den ambulerande trådlösa 

mikrofonen. En del handlade om 

hur man kände sig och hur man upplevt 

olika saker. Sådana sanningar kan 

vara lika viktiga som de sanningar som 

handlade om rent faktiska skeenden 

och varanden, inte minst i en organisation 

som arbetar med människor och 

med målet att sprida ett gott budskap. 

Men jag saknade ofta, inte alltid, nådesperspektivet 

i inläggen. En sanning 

som kommer ensam, utan kompanjonen 

nåd, sårar så lätt. Och jag tänkte 

tillbaka på morgonens predikan om att 

upprätta i mildhet. 

20 7–8 • 2008 

Möten vid matbordet 

Avbrott för lunch – tack till Strandhems 

kök! – och för kaffe gav möjlighet 

till samtal på tu eller tre man hand. 

Jag fick många kära återseenden. Tänk 

att så många missionsvänner bär oss i 

bön! Men jag fick också möjlighet att 

fråga flera ombud, från norr och söder, 

öst och väst, om deras tankar om det 

pågående mötet, om vad som händer i 

deras föreningar och om vägar framåt. 

Dessa korta möten och samtal under 

dagen gladde mig mycket. Sådana möten 

är värdefulla inte bara för den enskilde, 

utan också för hela rörelsen. 

Beslut, ekonomi och val 

Också det ”stora samtalet” under ett 

årsmöte är viktigt. Det är en styrka om 

många röster hörs, om många ombud 

får komma till tals, och i år var det 

verkligen så. Omkring fyrtio ombud, 

enskilda medlemmar och styrelseledamöter, 

bad om ordet. Viktiga är förstås 

också de beslut som fattas. Årsmötet 

beslutade bland annat i år: Att styrelsen 

beviljades ansvarsfrihet. Att en 

fond, Parmenas, bildas för att fördela 

stora intäkter över flera års verksamhet. 

Att en motion om ett kunskapslyft för 

evangeliskluthersk tro mottogs med 

tacksamhet och att styrelsen uppdrogs 

arbeta vidare med målet att en språklig 

revidering av Luthers Lilla katekes ska 

komma till stånd. 

Många känner fortfarande smärta 

över de stora neddragningar vi tvingades 

till under föregående år. Därför 

mottog årsmötet med stor tacksamhet 

den ekonomiska redovisningen för år 

2007. ELMBVs resultat blev positivt, 

tack vare stora testamentsintäkter 

under slutet av året. En budget för år 

2009 antogs utan större diskussion. 

Samtidigt som Sverige i fotbollsEM 

ställdes mot övermakten Spanien gick 

årsmötet till val av styrelseledamöter. 

Nya och omvalda ledamöter och ersättare 

blev Arne Engström, Eskil Engström, 

Sven Hammarberg, Lasse Johansson, 

To bias Persson, Linus Sjödahl, 

Gösta Ek lund (ers.), Mats Giselsson 

(ers.) och Harald Waldemarson (ers.). 

kväll om mission 

Förhandlingarna drog ut på tiden (också 

jag bad om ordet – och är således 

medskyldig), men till sist var vi klara 

och mötesordföranden kunde slå klubban 

i bordet för sista gången. Smörgåsarna 

som serverades till kvällsmat höll 

högsta klass. (Tack till Er som slet bakom 

kulisser och förkläden!) Om vi som 

medverkade i kvällsprogrammet med

yttre missionen i fokus, särskilt Peru, 

nådde samma höjder så är vi skyldiga 

vår Herre ett stort tack. Maggan och 

jag, tillsammans med Elinore Thuresson 

(volontär februari–maj 08), fick 

dela med oss av något från ELMBVs 

missionsfält i norra Peru. Missionssekreterare 

Fredrik Hector tog avstamp i 

vår historia – Till Galla eller dö – och 

lyfte fram en eventuell satsning i Indien 

som ett angeläget böneämne. Tänk om 

Gud leder ELMBV in i arbete i ännu 

en världsdel – spännande! 

söndagsgudstjänst 

På söndagsmorgonen var vi åter samlade 

i Solängsskolans aula. Från läktaren 

räknade jag till omkring 200 gudstjänstdeltagare 

som lyssnade till sång 

av Kers tin Nilsson och till predikan av 

JohnErik Ekström över Luk. 13:1–5. 

Jesus talar med all var om syndens konsekvenser 

och om omvändelsens nödvändighet. 

För alla är den nödvändig 

– till syndernas förlåtelse. 

Lunch intogs från medhavd matsäck 

eller från något av Örkelljungas restaurangkök. 

Uppehållet bjöd, liksom resten 

av helgen, på ömsom sol, ömsom 

regn och tidvis kunde man se löftets 

båge i skyn. Gud håller sina löften och 

Han håller sin hand över oss. 

Mer undervisning och mer mission 

Eftermiddagen bjöd på mer undervisning. 

Utifrån Ef. 1 visade Stefan Ekström 

oss alla de fantastiska gåvor som 

Gud förberett för oss. De ligger som 

pre senter på ett presentbord. Tänk att 

himlen är min! För allt vad Kristus har, 

har jag med Honom, eftersom jag är i 

Honom. 

Etiopiensekreterare Jens Aage Nielsen 

och kenyamissionärerna Lina Jämstorp 

och Sofia Nilsson hade alla tre 

nyligen kommit till Sverige. ”Vi ber för 

er …” var hälsningen till ELMBVs årsmöte 

från kyrkan i Etiopien. Tänk vilket 

ämne för tacksägelse att Gud välsignat 

missionsarbetet så mycket att i dag 

kan en självständig kristen kyrka sända 

förbön ’i retur’. Lina och Sofia berättade 

om arbetet på och i anslutning till 

Bethesda. Nyligen har man flyttat till 

nya, egna lokaler, vilket medför en del 

nya möjligheter. Så spännande att höra 

om arbetet – och tänk om det också 

kunde öppnas möjligheter för ett arbete 

riktat mot flickor bland de så utsatta 

gatubarnen. Vilket böneämne! 

tacksamhet och framtidstro 

Efter en avslutning av Olle L. Nilsson 

skingrades årsmötesbesökarna. Hemresorna 

påbörjades – några hade lång 

Vi skall i stället i 

kärlek hålla fast vid 

sanningen och i allt 

växa upp till honom 

som är huvudet, 

nämligen Kristus. 

ef. 4:15 

väg, andra bor nästgårds. Själv lämnade 

jag de två intensiva dagarna med en 

känsla av tacksamhet och framtidstro 

– visst finns det problem inom ELM 

BV, och jag har stor respekt för alla 

mina syskon som är sårade på grund 

av saker som sagts och gjorts – men vi 

har en Gud som är så mycket större än 

allt vad vi kan ställa till med. Det finns 

enighet om att hålla sig till Guds Ord 

och en iver att nå vidare med evangeliet. 

Och jag tror att Herren vill använda 

ELMBV många år till … 

erik J. Andersson 

ombud för ElM halmstad på ElM-BVs årsmöte 2008, 

missionär i chiclayo, Peru 

elM-BVs nyA styrelse 

Efter valet vid årsmötet består ElM-BVs styrelse 

av gunnar Davidsson, Per-anders Einarsson, 

arne Engström, Eskil Engström, sven 

hammarberg, Per henriksson, lasse Johansson, 

Jens lunnergård, lennart olofsson, tobias 

Persson, linus sjödahl, alve svensson 

samt ersättarna gösta Eklund, Mats giselsson 

och harald waldemarson. (se även s. 22.) 

Efter organisationsförändringen 2005 ingår 

i riksorganisationen ElM-BV en regional organisation 

i södra sverige, ElM syd, och en 

motsvarande håller på att bildas i norr. Dessutom 

är även ungdomsorganisationen (Elu) 

som en del av ’ElM-sfären’. 

7–8 • 2008 21

elM 

nYtt&inFo 

till liv söker förstärkning 

information 

och nyheter 

från organisationerna 

ElM-BV, ElM 

syd och 

Elu samt från 

missionsgårdarna. 

soM koMpleMent till det ideella redaktionsrådsarbetet och redaktörstjänsten 

för Till Liv har det funnits en tjänst på 25 %. Tidigare innehavare av denna 

har haft språkgranskande uppgifter men även stöttat upp på det teologiska 

området. Tjänsten är nu ledig och ELMBVs tidningsnämnd funderar över 

framtida lösningar. De 25 procenten kan användas på lite olika sätt beroende 

på vem som söker tjänsten och hur kompetensen ser ut. 

Arbetet med Till Liv behöver stärkas upp med både teologiska resurser 

och språkgranskning/korrektur. Vill du hjälpa till i arbetet med Till Liv och 

tycker att det här verkar intressant? Tveka inte utan hör av dig! 

Kontakta Lars Andersson i tidningsnämnden (046-20 14 89 eller andersson.dalby@telia.com) 

– eller redaktören Eva Andersson med frågor om redaktionsarbetet 

(046-39 93 65 eller till.liv.red@telia.com). 

Vid sidan om detta är det också nödvändigt att vi stärker det ideella engagemanget. 

Det kan vara med språkgranskning, korrekturläsning, marknadsföring 

men också inom det teologiska området eller som bollplank till 

redaktören och redaktionen. Kontakta tidningsnämnden eller redaktionen 

för Till Liv. 

lArs Andersson, ledamot i tidningsnämnden 

frimärken samlas! 

VArMt tACk till AllA som skickat så mycket frimärken till vår frimärksinsamling! 

(Se Till Liv nr 01/08.) 

Jag har dessutom fått postfriska frimärken (fullt användbara), 

brevklipp, hundra år gamla vykort, julkort, gratulationskort mm. 

Nu vill jag försöka sälja detta till er för att fylla på ELMBVs 

konto lite. Priset för postfriska märken är det tryckta frankeringspriset 

(för ”Brev” 5:50 kr). 

Ring eller skicka in din beställning – 50 kr är lägsta leveransen 

och portofritt. Däröver får ni själva betala portot. Betalning kan 

ske via mitt bankgironummer 300-5154. Ni är även hjärtligt 

välkomna hit – ring bara innan. 

Må så vår Fader i himmelen välsigna och styra skutan även genom detta 

företag. Än en gång: varmt tack för alla gåvor, hjälp och förbön. Gud vare 

med oss. JoHn JoHAnsson 

adress: Valhallavägen 2, 286 31 Örkelljunga, tel 0435-544 93, Bg 300-5154 

Besök i kenya och etiopien 

fredAGen den 25 Juli är det 60 år sedan ELMBVs missionsarbete påbörjades i 

Kenya. Den evangelisklutherska kyrkan (ELCK) inbjuder till jubileum och 

ELMBV kommer att representeras vid högtiden på Matongo av Roland Gustafsson 

och Rune Imberg. Då kommer även den av Rune Imberg utarbetade 

jubileumsboken (se s.30) att överlämnas offi ciellt och distribueras. Högtiden 

kommer att föregås av en tvådagars pastorskonferens. Från ELCK uppges 

att ytterligare program för gästerna är under planering. Besöket i Kenya äger 

rum 19–28 juli. I samband med återresan besöker Rune och Roland även 

Etiopien (28 juli–1 augusti), bland annat för ett kortare besök vid det teologiska 

seminariet i Asella. kArin G. ekströM, missionssekreterare 

22 7–8 • 2008 

Bibelmaraton pågår … 

runt oM i Vårt AVlånGA lAnd fi nns det 

deltagare i Bibelmaraton! Hälsningar 

kommer från Pajala i norr till Malmö i 

söder. Varje vecka kommer respons från 

läsare som hunnit fram till etappmålen. 

I Bibelmaraton utmanas familjen att läsa 

Bibeln tillsammans. Efter varje läsning målar man en 

prick på affi schen som hör till. Vid två tillfällen längs 

den med 150 prickar markerade vägen fi nns möjlighet 

att få premier – andaktskors eller fi sk (bildekal). Hittills 

har över 60 premier skickats ut vid första etappmålet. 

Det är roligt med återkopplingen – ofta fi nns en liten 

hälsning med där familjen berättar vad utmaningen fått 

betyda för dem. 

Har er familj inte kommit igång än eller skulle du vilja 

tipsa fl er? Än fi nns möjlighet att starta. Läser ni tillsammans 

varje dag hinner ni fram till fi nal vid året slut. Det 

fi nns också möjlighet att läsa lite långsammare och få 

del av etappremierna. Jag har fl er affi scher att skicka ut. 

Håll annars utkik på Sommarmötet i Breanäs 19–20 juli 

(se www.elmbv.se/syd). Mer info om Bibelmaraton fi nns 

på Droppens hemsida, www.elmbv.se/droppen. 

kristinA runeson 

inspiratör i barnverksamheten (BVi) 

0702–56 92 16; kristina.runeson@telia.com 

information från 

elMs konstituerande sammanträde 

BIBELMARATON 

BIBELMARATON 

den nyA styrelsen lyckades inte vid sitt första sammanträde 

att utse ordförande för ELM. Ledamöterna 

har sett den tunga arbetssituationen för de tidigare 

ordförandena och därför beslutades att ut reda möjligheten 

om det i någon mån går att skapa en avlönad 

ordförandetjänst. Fram till nästa sammanträde 

upprätthålls nödvändiga ledningsfunktioner av ett 

tillförordnat arbetsutskott, sammankallat av Sven 

Ham marberg, och i övrigt bestående av Per Henriksson, 

Gunnar Davidsson och Linus Sjödahl. 

Det gick också åt mycket tid till att refl ektera över 

årsmötet och dess diskussioner. 

Styrelsen vädjar om mycket förbön, om vishet och 

Guds ledning, både i ordförandefrågan och i den vidare 

hanteringen av årsmötesdiskussionerna, såväl som i styrelsearbetet 

i stort. 

Sammanträdet besöktes även av Maggan och Erik J. 

Andersson som berättade om missionsarbetet i Peru, vilket 

bl.a. mynnade ut i en intressant och givande diskussion 

om framtiden. 

På uppdrag av ElMs styrelse 

toBiAs persson 

Hos Gud fi nns vishet och 

makt, hos honom fi nns 

råd och förstånd. JoB. 12:13

REPORTAGE • ÄNGELHOLM 17–18 MAJ 

ELM Syds årsmöte 

till soMMArMötet koMMer nästAn AllA – 

till ELM Syds höst och vårmöte hoppas 

arrangörerna att folket som bor i närheten 

kommer, därför alternerar det runt. 

Den tredje helgen i maj var det vårmöte 

i Ängelholms missionshus. På lördagen 

hölls årsmöte, både för ELM Syd och 

för missionsgårdarna Strandhem och 

Åhus (104 ombud deltog). På söndagen 

fylldes nästan salen – av några på förmiddagen, 

av andra på eftermiddagen, 

och för en del blev det heldag. 

I söndagens förmiddagsgudstjänst 

pre dikade Anders Månsson, ELM Syds 

ordförande över årets tema. (Läs om temat 

på nästa sida.) Det var mycket sång 

och musik. Några är hela tiden försångare 

– det hjälper upp lovsången – vi lovar 

Herren med både gamla och nya sånger. 

På eftermiddagen fylldes mötessalen 

med barn och föräldrar – Prim Öst 

var på gång. Härlig sång och frimodiga 

barn! En ny generation – gott att det 

fi nns tillväxt. Kristina Runeson, f.n. 

enda BVIanställda, talade inspirerande 

om barnverksamhet, idéer och planer – 

men också om att en barnlägervecka på 

Strandhem får ställas in till sommaren 

p.g.a. ledarbrist … 

Tre elever från bibelskolan på Strandhem 

berättade om skolans innehåll, 

höjdpunkter m.m. – det var Erik Gustafsson, 

Andreas Giselsson och Olof 

Ringdahl. Alla verkade nöjda och har 

trivts med sitt år på Strandhem! 

Det blev mer Prim och mer om Jesus. 

Sen kaffe och kakor, trivsam stämning, 

möte med gamla vänner. 

Så avslutar Anders O. Johansson, 

präst från Broby. Han påminner om de 

egenskaper Jesus har – att han var både 

lärare, evangelist, apostel, diakon m.m. 

Vi får hjälpa varandra att hitta våra 

uppgifter i den kristna gemenskapen, i 

föreningen/församlingen, i ELM Syd. 

efter Mötet får JAG av Christer Unosson 

del av de viktigaste ärendena på årsmö 

Foto: sVEn-arnE nilsson 

tet (se Till Livs bilaga 06/08): ”Styrelsen 

informerade om sitt beslut att anställa 

LarsÅke Nilsson som kaplan i 

ELM Syd från 080901 på 25%. Detta 

görs främst för att ge möjlighet till regelbundet 

nattvardsfi rande i den svåra 

kyrkosituation som råder på många 

håll samt för att satsa på bibelundervisning. 

Årsmötet gav också styrelsen 

mandat att kalla predikanter i den takt 

man fi nner lämplig.” 

Anders Månsson får frågan vad han 

särskilt vill lyfta fram som viktigt från 

årsmötet: ”Det var den goda och ödmjuka 

atmosfären, trots att vi hanterade 

frågor av rätt stor betydelse för 

framtida inriktning av arbetet. Jag tänker 

närmast på kaplantjänsten och predikantkallarfrågan. 

Det är ett avsevärt 

stöd för styrelsen i dess arbete att ha ett 

så enigt årsmöte bakom sig. Årsmötet 

visade med stor tydlighet att det är en 

högt prioriterad sak att kalla predikanter. 

Detta markerades med ett helt 

enigt beslut om att uppdra åt styrelsen 

att börja kalla predikanter omedelbart 

– om ELMBV inte bejakar ELM Syds 

begäran att närmast omgående få ta 

aktiv del av predikantkallaruppgiften 

som en del av ELMBVs arbete. 

Det var också en god sak att ta emot 

årsmötets synpunkter beträffande kaplantjänsten 

– nämligen det angelägna 

att inte låta det bli en del av ett frikyr 

prim öst sjöng 

på söndagens möte 

i ängelholm. 

kobildande, men väl en möjlighet att 

möta de behov som varit ledande för 

styrelsens beslut att anställa kaplanen.” 

Från missionsgårdsfronten berättar 

Jan Jämstorp, ordförande i styrelsen 

för Strandhem: ”Året som gått har varit 

bra för Strandhem – mycket verksamhet, 

både extern och intern, har påverkat 

ekonomin positivt. Låneskulden 

har minskat, tack vare att ELMBVs 

fond har avskrivit sitt lån. 

Men vi behöver få in fl er ansökningar 

till bibelskolan – det är ett böneämne!” 

PerAnders Einarsson, vik. föreståndare 

i Åhus, tillägger: ”Det är viktigt 

att föreningarna engagerar sig som 

ägare; årsmötet blev ytterligare ett steg 

i den riktningen. Inga beslut förändrar 

verksamhetsinriktningen, och det pekar 

ju på att missionsgårdarna med styrelse 

och personal får fortsatt förtroende att 

stå som förvaltare i Guds stora missionsverk.” 

eVA Andersson 

elM syds nyA styrelse 

Efter valen vid årsmötet och styrelsens konstituering 

består ElM syds styrelse av anders 

Månsson (ordf.), helena andersson, Bengt 

Engström, Bertil henriksson, Mats lundin, 

christina nilsson, rune nilsson, Magnus 

Pettersson, Janna sjödahl, regina svensson, 

christer unosson och ros-Marie westmark 

samt ersättarna Markus hansson, thomas 

henriksson och salome hector. 

7–8 • 2008 23

elM syds teMA 2008 

Att växa 

i Guds rike 

ElM syd har varje år haft ett tema. 

Detta har fått ge de anställda ett slags 

inriktning för arbetet. temat kan också 

vara till hjälp för de föreningar och 

församlingar som önskar få stöd för 

planering av program och temadagar. 

Men årets tema ”att växa i guds rike” 

har ett rikt innehåll för vem som helst. 

läs och lev! 

24 7–8 • 2008 

Foto: ola hEnriKsson

BAkGrunden till årets teMA är ett slags plågsam 

dubbelhet. Vi längtar och törstar efter livet i 

Gud, både på det personliga planet och för Sveriges 

folk. Vi ber om andlig mognad: att få slå 

rot, spira och växa till som kristna, att få stadga 

i troslivet och att få se både Andens frukter 

och Andens gåvor bland oss. Samtidigt blir vi 

ständigt påminda om att vårt folk, och också vi 

som blir kallade och kallar oss kristna, tar steg 

som är i otakt med och till och med strider mot 

Guds Ord. Därför finns en nöd och en längtan 

efter en ”helighetens återkomst” i våra liv. I Jesaja 

62:12 står det att man skall kalla dem ”det 

heliga folket”, ”Herrens återlösta”. 

Utgångspunkten är en klassisk biblisk hållning 

– kanske särskilt framhållen av kyrkofadern 

Augustinus – nämligen att den kristne 

blir annorlunda under Andens ledning: Kom 

som du är, men förbli inte sådan som du var! 

(1 Kor. 3:1f., Ef. 4:11–16, Hebr. 5:12, 1 Petr. 

2:2, 1 Joh. 2:12.) 

erkänn Guds oerhört stora makt 

Ungefär år 60–62 satt aposteln Paulus i husarrest. 

Han hade mot sin vilja, av den romerska 

statsmakten, ’befriats’ från den febrila aktiviteten 

som resande missionär, och han kunde inte 

evangelisera fler städer eller besöka församlingar. 

I denna situation skrev han några brev som 

kallas fängelsebreven, bland annat Efesierbrevet. 

Fängelsevistelsen tog Gud i sin hand och 

Paulus fick den stillhet som alla kristna borde 

ha (fast utan bojor om det är möjligt!). Ett tydligt 

tema i Efesierbrevet är att allt är lagt under 

Jesu fötter, det vill säga Guds oerhört stora 

makt får sin största tydlighet genom Jesus. 

Här finns en dörr att upptäcka – en dörr som 

öppnar in mot ”att växa i Guds rike”. Det 

handlar om att erkänna Guds oerhört stora 

makt. Ingen kan bli en kristen av egen kraft. 

Ingen kan ta sig tro genom att skärpa sig. Men 

Gud möter generöst och med öppen famn våra 

behov och vår längtan. Nåden är Guds enda 

sätt att möta oss just där vi är. Men om vi vandrar 

i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi ge- 

menskap med varandra, och Jesu, hans Sons 

blod, renar oss från all synd (1 Joh. 1:7). 

Med andra ord: vi blir renade hela tiden. 

Renandet är inget löfte enbart för framtiden, 

utan en verklighet i nuet. När damm faller på 

en kristens själ så tvättas det bort. När smutsfläckar 

hamnar på Guds barns hjärta så torkas 

de bort. Jesus ser in i djupet av vår bortvändhet 

från honom, och han ser dessutom det värsta vi 

gjort. Men i stället för att rygga tillbaka i fasa, 

sträcker han sig fram och säger: Jag kan tvätta 

bort det där – om du vill. Ur sin nåds handfat 

tar han handen full av nåd och tvättar bort synden. 

Gud har makt att förlåta synder. Gud har 

kraft att bära dig i livets alla situationer. 

nu HAr Vi MöJliGHet att erkänna Guds oerhört 

stora makt. Nu har vi möjlighet att få uppleva 

det Paulus ber om i Ef. 1:18, att våra hjärtan 

(det innersta i våra personligheter) skall bli 

upplysta, så att vi förstår vilket hopp Gud har 

kallat oss till och hur rikt på härlighet hans arv 

är bland de heliga och hur oerhört stor hans 

makt är i oss som tror. Paulus är så övertygad 

om det överflödande i Guds makt att han staplar 

ord på varandra med nästan våldsam energi. 

En dörr har öppnats – en dörr in mot ett 

växande i Guds rike. Så blir Kristus större och 

vårt ego förminskas – proportionerna blir med 

andra ord de rätta. 

du är kallad till 

• förnyad gemenskap med Gud 

Det innebär att våra ögon behöver öppnas. I 

Efesierbrevet handlar den första delen mycket 

om lovprisning för det vi redan har fått genom 

Jesus. Den andra delen handlar sedan mer om 

bön om att få upp ögonen, att upptäcka mer. 

Det är viktigt att hålla samman de två, lovprisning 

och bön. Lovprisning för det vi redan 

har genom Jesu gärning (å ena sidan) och bön 

om att få se in i djupet av Guds hemligheter (å 

andra sidan) – ja, att få slipas, fostras, mogna 

och i kärlek hålla fast vid sanningen och i allt 

växa upp till honom som är huvudet, nämligen 

Kristus (Ef. 4:15). Somliga kristna ber inte om 

7–8 • 2008 25

26 7–8 • 2008 

mycket annat än just nya välsignelser. De längtar 

efter förändring i sitt förstånd och känsloliv, 

men ställer det vi redan har i Kristus i skuggan 

och nästan glömmer det. Andra betonar att alla 

andliga välsignelser redan är deras i Kristus Jesus 

och har sedan ingen längtan efter mer. Båda 

inställningarna är obalanserade. 

i efesierBreVet finns en lärdom för den som söker 

undervisning om att få växa i Guds rike. 

Guds Ord lär oss att söka en sund kombination 

av objektivt och subjektivt. Vi behöver förundras 

över vem Gud är, erkänna honom, se vad 

han gett oss genom Jesus – det är det objektiva. 

Men vi behöver också beröras i förstånd 

och känsloliv och så bli upplysta – ”få ljus över 

saken” kallade äldre kristna det – det är den 

subjektiva sidan. Tron fl yttar från hjärnan till 

hjärtat och slutar sedan aldrig att ’röra sig mellan’ 

de två delarna i vår personlighet. 

Samma dimension handlar det om när Gud 

möter oss genom den helige Ande, som i en 

subjektiv mening målar det objektiva, Jesus 

och hans verk. Samme Gud och olika uppgifter 

för att nå fram till dig och mig: Guds verk genom 

Jesus – objektivt. Guds verk genom Anden 

– subjektivt. Denna förnyelse är Guds vilja, avsedd 

att fylla oss med glädje, men den innebär 

alltid en ökad insikt om den egna synden och 

ett allt större behov av syndernas förlåtelse. 

Kom som du är, men förbli 

inte sådan som du var! 

du är kallad till 

• förnyad gemenskap med medmänni skor 

Gud har aldrig tänkt att vi ska växa i ensamhet. 

Efter att ha läst Efesierbrevet kan ingen säga att 

det glada budskapet om Jesus är en privatsak. 

Nej, det är kristallklart att Guds avsikt är att 

skapa också en ny gemenskap av människor. 

Du och jag kallas att upptäcka våra medkristna 

och börja praktisera hederlig, starkt kärleksfull 

syskonkärlek och omsorg. 

I Ef. 2:15 använder Paulus en bild från Jerusalems 

tempel där det fanns en särskild mur 

mellan den inre och den yttre förgården, alltså 

mellan hedningarnas (ickejudarnas) förgård 

och de olika förgårdar som var avsedda för judarna. 

Hedningarna kunde visserligen titta upp 

och se templet, men absolut inte gå in dit. Det 

fanns till och med varningsskyltar med jämna 

mellanrum längs muren med tillträdesförbud 

och hot om dödsstraff för dem som klev över. I 

samma kapitel betonas att Jesus genom sitt verk 

på korset rivit ner den muren och skapat en ny 

mänsklighet. En mänsklighet där främlingskap 

har bytts ut mot gemenskap, där fi entlighet 

bytts ut mot försoning, enhet och frid, där barriärer 

mellan folk, ras och kön är brutna. 

Att växa i Guds rike är att ta denna vision på 

stort allvar. Bibeln tar det på allvar och konstaterar 

i Ef. 2:15: Ty han är vår frid, han som 

gjorde de två till ett och rev ner skiljemuren. 

Anders Månsson, ordf. ElM syd

Mission i utlAndet 

Det är i år sextio år sedan de första missionärerna sändes av ElM-BV till Kenya. Efter tio års arbete bildades en kyrka 

och antalet medlemmar var då mer än 2 000. idag har ElcK ca 600 församlingar och 100 000 medlemmar! 

Sextio år i Kenya 

första missionärsfl yget, se-ApG. 

• 1939–1947 FÖRBEREDELSETID. ELMBV 

har från 1911 bedrivit mission i Eritrea och 

Etiopien. På 1930talet blev tanken på ett 

nytt missionsfält alltmer levande. Vid en rekognoseringsresa 

1939 till den brittiska kolonin 

Kenya leddes man till sydvästra delen 

av landet och fi ck löfte om mark till en missionsstation. 

ELMBVs styrelse började planera 

för att sända ut missionärer, men andra 

världskriget kom emellan. 

• 1948–1958 PIONJÄRPERIOD. Gunborg och 

Martin Lundström samt Magda och Enok 

Salomonsson sändes till Kisii i Kenya 1948. 

Under 1950talet reste ytterligare sju missionärer 

ut. 

Evangelisation och församlingsarbete hade 

högsta prioritet. Sjukvård och skolarbete 

hade en framträdande roll. 1951 förrättades 

det första dopet, då 18 personer döptes. 

De första tio åren var en pionjärtid med 

Wanjare Hill (numera Itierio) och Matongo 

som centrum för arbetet. Det präglades av 

missionärernas insatser, men en process med 

rekrytering av nationella medarbetare kom 

igång snabbt. Skolorna hade betydelse för 

detta, då fl era av eleverna var vuxna. Några 

kom från ickeevangeliska trosriktningar, 

men f.ö. var animism förhärskande. 1957 

startades en bibelskola på Matongo för att 

fördjupa kunskapen hos dem som arbetade 

med evangelisation. I slutet av 50talet tillkom 

radioarbete. 

• 1959–1963 KYRKOBILDNING. År 1958 prästvigdes 

den förste kenyanske lutherske prästen, 

James Otete, efter teologiska studier i 

Tanzania. Antalet medlemmar i lutherska 

församlingar var nu mer än 2 000 och tan 

kar på en kyrkobildning aktualiserades. 

1959 konstituerades Lutheran Church of 

Kenya Bibletrue Friends, som i början var 

underställd ELMBVs styrelse i Sverige. 

Den följande tiden präglades av fortsatt 

växt, t.ex. döptes 2 500 personer år 1962. 

1963 sände Svenska Lutherska Evangeliföreningen 

(SLEF) sina första missionärer 

till Kenya. 

• 1963–1977 KONSOLIDERINGSFAS. Kenya 

blev ett självständigt land 1963 och samma 

år konstituerades Lutheran Church of Kenya 

(LCK) som självständig kyrka. Medlemsantalet 

var uppe i 5 000. Man började nå ut till 

andra stammar än kisii och luo. De följande 

femton åren var i huvudsak en period av konsolidering. 

Växten fortsatte och Guds verk 

var synligt i väckelser, församlingsbildningar 

och enskildas liv. Nya missionsorganisationer 

välkomnades: 1969 World Mission Prayer 

League (WMPL), 1970 Finska Lutherska 

Evangeliföreningen (LEAF) och 1977 Norsk 

Luthersk Misjonssamband (NLM). Dessa 

organisationer inriktade sig strategiskt på 

olika områden och kyrkans verksamhet har 

successivt nått större delen av Kenya. Noteras 

kan att danska missionärer funnits med i 

ELMBVs arbete och isländska i NLMs. 

• 1978–1996 EXPANSIONSPERIOD. Från och 

med 1978 heter kyrkan The Evangelical 

Lutheran Church in Kenya (ELCK). 1970 

och 80talet liksom första hälften av 90talet 

präglades av växande medlemsantal och 

utveckling av olika arbetsgrenar. På Matongo 

inrättades en teologisk institution för 

evangelist och prästutbildning. I mitten av 

1980talet gick en kraftig livgivande väckelse 

fram med evangelisations och missionsiver 

som frukt. Från SIDA, FINIDA och 

NORAD kanaliserades statliga utvecklingsbidrag 

genom de nordiska missionsorganisationerna 

till hälsovård, skolbyggnader 

och skolutrustning, laboratorier, yrkesskolor, 

särskolor, förskolor, barnhem, kurscenter 

för kvinnoarbete, trädplanterings och 

jordbruksprojekt, brunnsborrning, vatten, 

el och arkivprojekt samt till vissa personalkostnader. 

Missionernas största insatser gjordes under 

mitten av 1980talet, då man hade ett 

90tal missionärer. En utbildning för diakonissor 

liksom en lärarhögskola inrättades 

också under denna period. 

• 1996–2008 EPISKOPAL KYRKA. ELCK gick 

fr.o.m. 1996 in i en ny epok genom att det 

blev en episkopal kyrka. Förberedelserna och 

valet av biskop var en på många sätt svår och 

smärtsam process i kyrkan. Årsmötet gick 

till biskopsval under spända förhållanden, 

då kyrkans reviderade konstitution ännu ej 

godkänts. I oktober vigdes Francis Nyamwaro 

Onderi till ELCKs förste biskop. Vid 

sin pensionering efterträddes han av biskop 

Walter Obare Omwanza, som ordinerades i 

november 2002. Efter revision av konstitutionen 

har kyrkan sedan 2003 fyra stift. Under 

2005 vigde biskop Obare tre biskopar. 

ELCK har i dag ca 600 församlingar med 

100 000 medlemmar. 120 präster, 189 evangelister, 

75 diakonissor och ett stort antal 

lekmän är verksamma i kyrkan. 

Huvudkontoret fl yttades från Itierio till 

Nairobi för fem år sedan. Lutheran Church 

Missouri Synod (LCMS) och Lutheran Heritage 

Foundation (LHF) har under senare 

tillkommit som samarbetsorganisationer. 

I dag möter ELCK ett antal utmaningar i 

de egna leden och i ett samhälle som är helt 

annorlunda än för 60 år sedan, men där 

människor är i lika stort behov av frälsning. 

kArin G ekströM, missionssekretetare 

utomhusgudstjänst från 2003. 

7–8 • 2008 27

elCks HistoriA 

Rune Imberg 

född: 1953 på Mnene 

missionsstation i 

Zimbabwe 

Gift med: 1983 med 

Katrina, f. hermansson, 

som är född på samma 

missionsstation ett 

par år senare; arbetar 

hemma och som 

barnmorska i Varberg 

Barn: Johannes, Markus, 

Jakob, tvillingarna henrik 

och anna, sara, Maria 

utbildning: fi l. kand. och 

teol. dr (kyrkohistoria) 

tjänster i sverige: 

på nyhetsbyrå (tt i 

Malmö) under studietiden; 

doktorandtjänst vid 

lunds universitet; präst i 

onsala (1988–90); lärare 

på lM Engströms 

gymnasium i göteborg; 

lärare på Församlingsfakulteten 

(FFg) 1996, 

sedan studierektor och 

fr.o.m. 2001 rektor 

tjänster i utlandet: 

missionär i Kenya 

1990–96 för ElM-BV, 

främst som lärare vid det 

teologiska seminariet, 

Mltc; fr.o.m. 1992 rektor 

fritidsintressen: vara 

med familjen, promenera 

med hustrun, se på idrott 

(de egna barnen!), läsa. 

Ett sidointresse jag alltid 

haft är politik; sitter i 

utbildningsnämnden för 

kd i Marks kommun. 

senaste lästa bok: har 

alltid en massa böcker 

på gång. läser gärna 

kristna romaner (oftast 

på engelska), biografi er. 

En bok som inspirerat 

mycket på senare tid är 

Malcolm gladwells Den 

tändande gnistan. Hur 

små faktorer kan förändra 

världen. Den har mycket 

att säga – också i 

missionssammanhang! 

28 7–8 • 2008 

rune imberg har under en längre tid arbetat med boken A door opened by the Lord – den evangelisk-lutherska kyrkans 

historia i kenya. ”Att sitta i MltCs bibliotek med alla dess böcker, omgiven av amaryllis och bougainvillea, i en skola där 

människor älskar Gud och hans ord – det ger något som inte kan köpas för pengar: kreativitet och inspiration.” 

Möt Rune Imberg 

präst, rektor, missionär, forskare och familjefar 

Varför detta påtagliga intresse för kenya, rune? 

– Som tolvåring kom jag 1965 till Kenya tillsammans 

med delar av min familj. Jag fi ck 

alltså uppleva tiden både precis efter att landet 

blivit självständigt och den lutherska kyrkan 

bildats, 1963. Det var en intressant tid, men 

samtidigt med starka spänningar. Katrina och 

jag blev missionärer i Kenya 1990, och vi fi ck 

sex år där tillsammans med våra barn. Mitt intresse 

är därför rätt självklart. 

du var missionärsbarn i kenya på 1960- 

och 70-talet – berätta! 

– På många sätt var det en underbar tid, som 

jag alltid kommer att minnas: människorna, 

na turen, värmen, kulturen. På sätt och vis var 

det som att växa upp i en botanisk trädgård! 

Samtidigt fanns det jobbiga sidor. Större delen 

av tiden hade jag inga jämnåriga kompisar att 

tala svenska med, utan mina närmaste sociala 

kontakter var mina föräldrar och några andra 

missionärer. Jag umgicks med kenyanska kompisar, 

spelade fotboll och volleyboll med dem, 

men det var inte lätt att bygga upp nära relationer. 

Det kunde vara ensamt – fastän jag var 

omgiven av ett myller av människor. 

Hur har din kallelse här i sverige formats? 

– Det är ett antal faktorer som påverkat mig. 

Vad gäller min kallelse till präst handlar det 

bland annat om att Gud aktualiserat 2 Kor. 5 

för mig, ”Kristi kärlek tvingar oss”. Mycket 

har sedan länkats samman genom yttre kallelser, 

olika gåvor som Gud lagt ner, intressen jag 

haft osv. Många personer har betytt mycket för 

min utveckling: mina föräldrar, missionärerna 

jag lärde känna i Kenya på 60talet, ett antal 

kristna jag lärde känna i Malmö, mina konfi rmationskamrater 

på Strandhem 1968 … 

så kom du tillbaka till kenya på 1990-talet …? 

– Katrina och jag funderade mycket över vad 

som var Guds vilja med oss och vår familj. Under 

slutet av 1980-talet fi ck vi nästan samtidigt 

fem–sex kallelser till olika länder och sammanhang. 

Men Gud ledde oss till Kenya! För min 

del kom jag tillbaka till en miljö jag kände, för 

Katrinas del blev det en annan del av Afrika än 

den hon upplevt tidigare (Zimbabwe och Botswana), 

men med stora likheter. 

Det var otroligt inspirerande och givande 

att få tillbringa ett antal år i Afrika, och jag vet 

inte vem som trivdes bäst, vi eller barnen!

Berätta lite om de utmaningar du möter nu i sve rige, på ffG! 

– Utmaningarna i Sverige är oändliga – både komplicerade och inspirerande. 

Kulturellt och kyrkligt sett är det som att befi nna sig på 

fjället när en lavin drar igång. Att då inte svepas med, utan kunna stå 

kvar och behålla fotfästet – det är den verkliga utmaningen. 

Att som familj kunna fungera i ett kyrkligt sammanhang är i dag 

inte det lättaste. Men det är mycket som fungerar bra i Horreds församling 

och därför är vi engagerade där. Utifrån detta, att familjens 

andliga liv fungerar, får vi föräldrar sedan arbeta vidare i våra yrken. 

På FFG trivs jag otroligt bra. Det är en liten men härlig arbetsplats 

med hängivna medarbetare. Den andliga miljön är god och den akademiska 

är spännande, eftersom vi hela tiden också måste kämpa för 

att hålla näsan över vattenytan (ekonomiskt, med studentrekrytering 

osv.). Men vi jobbar på med stor glädje och frimodighet, och det är 

fantastiskt att uppleva hur många människor präglas positivt av sina 

år på FFG. 

Berätta om ditt forskningsuppdrag från elCk! 

– För några år sedan fi ck jag en förfrågan om att skriva om ELCKs historia, 

och det är det jag slitit med under den senaste tiden. Mitt eget intresse 

för studier har inneburit att jag själv äger en unik samling böcker 

och dokument om ELCK – faktiskt mer än vad kyrkan själv har. 

Det har varit inspirerande att jobba med materialet – och att få 

återvända till Kenya och arbeta där i någorlunda lugn och ro under 

fyra månader (dec. 2006–mars 2007) med intervjuer, arkivstudier 

m.m. Boken är nu klar för tryckning – underbart! (Läs mer på s. 30.) 

några intressanta upptäckter under arbetets gång? 

– Jag har fått se hur fl era visioner för missionsarbetet har uppfyllts; 

ett tydligt Guds handlande som jag inte alls sett lika tydligt i mina 

tidigare kyrkohistoriska studier. 

Det är också anmärkningsvärt att det med sådan precision går att 

följa vad de utsända gjorde för sjuttio år sedan – ibland dag för dag, 

men ofta vecka för vecka. Till exempel kan man tydligt avläsa svängningarna 

i Axel B. Svenssons humör genom hans brev. 

Många detaljer blir lätt lite komiska när de dyker upp i arkivmaterialet. 

I Riksarkivet hittade jag ett telegram till ELMBVs expedition 

där lyckliga föräldrar berättade om sin sons födelse. Denne son har 

jag sedan haft som missionärskollega … 

Och gamla bilder, t.ex. på ELMBVs expedition, kan vara fascinerande. 

Tänk vilka frisyrer en del missionärer hållit sig med! 

om världen består – hur tror du det är i kenya och elCk om 15–40 år? 

– Om ECLK och ELMBV i fortsättningen ska fungera som Guds redskap, 

kommer båda organisationerna att drabbas av många stormar. 

Det är helt enkelt spelreglerna i den yttersta tiden. 

Men då gäller det att minnas ett antal viktiga fakta. Att hela tiden 

• komma ihåg att Jesus har segrat 

• bevara tron och ett gott samvete 

• ta Bibelns ord och undervisning på allvar 

• sträva efter att agera kärleksfullt 

• tänka på två bibelställen i Romarbrevet: 11:33–36 vad gäller Gud, 

12:1–2 vad gäller oss. Slå gärna upp och läs! 

rolAnd GustAfsson, missionsföreståndare 

Ord till liv av C.O. Rosenius 

Bär fram er själva 

Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, 

att frambära era kroppar som ett levande och 

heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst. 

rom. 12:1 

Först får vi lära oss hur en rätt evangelisk förmaning 

skall vara. Många menar att de bäst förmanar andra 

kristna när de tar till de skarpaste ord och de strängaste 

hotelser. Men märk här hur aposteln förmanar 

de troende! Först tilltalar han dem med ”bröder”. 

Med det säger han oss först till vilka förmaningen 

skall riktas. Dessutom påminner han dem om att de 

har del i barnaskapet hos Gud och allt det goda som 

följer av detta. 

Vidare säger han: Jag förmanar er. Han säger inte: 

Jag befaller, utan jag förmanar. Och det gör han ”vid 

Guds barmhärtighet”, som han talat om tidigare i 

sitt brev. Eftersom de fått ta emot så mycket barmhärtighet, 

skall de nu bära fram sina kroppar som ett 

levande offer. 

Apostlarna har alltså inte menat att helgelsen kommer 

av en lagisk predikan. Nej, här lär oss Paulus 

tvärtom att det just är Guds barmhärtighet som skall 

föda och underhålla helgelsen. Ja, ingen helgelse är 

möjlig, om inte själen först har blivit frigjord från lagen 

och salig i nåden. Det är bara Guds barmhärtighet 

som ger mitt inre lust till det goda. Det är aldrig 

nåden som gör mig liknöjd om helgelsen, däremot är 

det brist på nåd i hjärtat som ger synden ny kraft. 

Men vad går då apostelns förmaning ut på? Jo, 

vi uppmanas till att bära fram våra kroppar, ge oss 

själva åt Gud, med allt vad vi är och har. Kristus dog 

för alla, för att de som lever inte längre skall leva 

för sig själva utan leva för honom som har dött och 

uppstått för dem (2 Kor. 5:15). Nu skall vi inte mer 

använda vår tid, våra gåvor och krafter som vi vill 

utan ge det allt åt honom, som har köpt oss åt Gud 

med sitt blod. 

När aposteln betonar detta att bära fram ”sina 

kroppar”, så är det uttryck för att vi skall tjäna honom 

med hela vår varelse. Det är på det sättet det 

visar sig, om vi verkligen burit fram oss själva som 

ett offer. Vi står då helt i hans tjänst: vår tunga, våra 

ögon och öron, våra händer och fötter, ja, allt vad 

vi är och har. Detta förmanar aposteln oss till – vid 

Guds stora barmhärtighet, som också vi har fått ta 

emot och som vi får leva i för varje dag. 

ur Jag hör hans röst, del 2, av c. o. rosenius (bearb.). 

7–8 • 2008 29

Bibelläsning 

info om bibelläsningsplanen: se Till Liv nr 1 2008 

Juli 

BiBelMArAton (VitA fält) se www.elmbv.se/droppen 

Mån 7 Job 1:1–22, 2:1–13 tis 8 1 Job 42:1–17 

ons 9 Ps. 23:1–6 

inför 8:e sön e trefAldiGHet 

tors 10 Jer. 7:1–7 fre 11 rom. 8:14–17 

lör 12 Matt. 7:13–14 sön 13 Ps. 119:30–35 

Mån 14 Ps. 51:1–14 tis 15 Ps.121:1–8 

ons 16 Jes. 9:1–7 


tors 17 am. 8:4–7 fre 18 2 tim. 4:1–7 

lör 19 luk. 16:1–13 sön 20 Ps. 8 

Mån 21 Jes. 40:1–31 tis 22 Jes. 53:1–12, 55:1–13, 65:17–25 

ons 23 Dan. 1:1–21, 2:1–16 


tors 24 Jos. 2:16–18 fre 25 1 Kor. 12:4:11 

lör 26 luk. 9:46–48 sön 27 Ps. 28:6–9 

Mån 28 Dan. 2:17–49 tis 29 Dan. 3:1–33 

ons 30 Dan. 6:1–28 


tors 31 Jes. 1:10–17 fre 1 Jak. 1:22–25 

lör 2 Matt. 23:1–12 sön 3 Juni Ps. 143:6–10 

AuGusti 

Mån 4 Jona 1:1–16, 2:1–11 tis 5 Jona 3:1–10, 4:1–11 

ons 6 luk. 1:5–38 


tors 7 2 Mos. 23:10–12 fre 8 gal. 4:31–5:6 

lör 9 Mark. 2:23–28 sön 10 Ps. 145:13b–18 

Mån 11 luk. 1:39–80 tis 12 luk. 2:1–21, Matt. 2:1–12 

ons 13 luk. 2:22–40, Matt. 2:13–23 


tors 14 Jer. 38:7–13 fre 15 rom. 12:16–21 

lör 16 Matt. 7:12 sön 17 Ps. 103:1–6 

Mån 18 luk. 2:41–52 tis 19 luk. 3:1–6,15–22 

ons 20 Joh. 2:1–11 


tors 21 am. 9:11–15 fre 22 1 Kor. 1:10–13 

lör 23 Joh. 7:18–23 sön 24 Ps. 95:1–7 

Mån 25 Joh. 3:1–21 tis 26 luk. 4:1–13 

ons 27 luk. 5:1–16 


tors 28 5 Mos. 4:29–31 fre 29 Fil. 4:10–13 

lör 30 luk. 10:38–42 sön 31 Ps. 123 

septeMBer 

Mån 1 luk. 5:17–32 tis 2 luk. 6:6–16 

ons 3 luk. 6:20–49 


tors 4 Job. 14:13–15 fre 5 Fil. 1:20–26 

lör 6 Mark. 5:35–43 sön 7 Ps. 145:13b–18 

förBön i juli/augusti, se nästa sida. 

30 7–8 • 2008 

ny Bok oM elCks HistoriA 

A door opened by the lord 

(herren har öppnat en dörr) 

the the history of the evangelical evangelical lutheran 

Church Church in kenya 

rune imberg imberg 

Boken HAr soM öVerGripAnde teMA ”Vision – mission 

– kyrka”. Först ges en bakgrund genom skildring 

av olika missionsinsatser (bl.a. av EFS) i östra 

och nordöstra Afrika på 1800talet. Sedan skild 

ras hur ELMBV vid sitt grundande på 1910ta 

let först ’ärver’ ett par missionsfält (Eritrea, Etiopien), 

men sedan av politiska skäl förlorar dem när Mussolini på 1930talet 

försöker bygga upp ett imperium i Afrika. (Efter andra världskrigets slut 

kunde man återvända till dessa sina första fält.) 

För snart 70 år sedan, 1938–39, skickade ELMBV ut ett par representanter 

(ordf. Axel B. Svensson samt Anton Jönsson) för att undersöka möjligheterna 

till att öppna ett nytt missionsfält, i första hand i Kenya. På ett 

märkligt sätt ledde Gud dem till Kisiistammen i sydväst. I februari 1939 slöts 

ett avtal med invånarna om att öppna en missionsstation på Itierio. Arbetet 

kom igång 1948 och har nu växt till en kyrka som har ca 100 000 medlemmar 

och fyra stift med var sin biskop (The Evangelical Lutheran Church in 

Kenya, ELCK). 

I boken skildras den spännande historien om hur 1800talets visioner under 

1900talet utvecklades till ett missionsarbete som i dag, det tidiga 2000talet, 

är en mycket aktiv och engagerad kyrka som arbetar för att nå stora delar av 

Kenya med evangeliet. 

Det har varit fascinerande att se hur Gud på så många sätt har kunnat 

använda ELMBV som sitt redskap i evangeliets tjänst – sällskapets styrelse 

har haft närmast profetiska visioner som nu, ofta på ett lite överraskande sätt, 

uppfyllts inför våra ögon! 

Så har även ELMBV fått uppfylla en del visioner som EFS hade i början på 

1900talet, och kenyanska kristna och norska missionärer har fått uppfylla 

ELMBVs visioner på 1920 och 30-talen. I mina kyrkohistoriska studier har 

jag nog aldrig någonsin så tydligt sett Guds handlande i historien som när jag 

arbetat med dessa frågor. 

ELCKs tillblivelse och historia vittnar om att Gud är stor och att Gud är 

god, men också om att han på många och ofta lite oväntade sätt har kunnat 

välsigna ELMBVs arbete i Afrika. 

Boken, som är skriven på engelska, är på ett par hundra sidor och mycket 

rikt illustrerad – många av fotona är unika! 

rune iMBerG, kyrkohistoriker 

som en brusande fl od 

Läs mer om åren 1948–1998 

i häftet Som en brusande fl od, en levande 

skildring av ELMBVs mission i Kenya 

under 50 år (utgiven 1998). 

Författare är Roland Gustafsson, 

Rune Imberg och AnnMari Wiberg. 

Beställ boken från 

ELMBVs expedition, Smala Gränd 5, 111 39 Stockholm 

tel 08-559 23 104, epost irma.andersson@elmbv.se

Förbön juli–augusti 

herre, gör oss till förvaltare av din mångfaldiga nåd. Du gav oss förmåga 

att tänka och planera. Du betrodde oss med uppgiften att fatta beslut, 

inte bara för oss själva utan också för andra. Vi vet för litet och vårt perspektiv 

är alltför kort. 

hjälp oss att tro att också våra beslut är inneslutna i försoningen, så att vi 

inte av rädsla för att göra fel skjuter undan det som vi måste ta ansvar för. 

om ödmjukhet ber vi dig, herre, men också om frimodighet i Jesu namn. 

amen ur Bön AV o. niVenius 

låt oss be för 

• ELM-BVs styrelse, för Gunnar Davidsson, Per-Anders Einarsson, Arne 

Engström, Eskil Engström, sven hammarberg, Per henriksson, lasse 

Johansson, Jens lunnergård, lennart olofsson, tobias Persson, linus 

sjödahl, alve svensson samt för ersättarna gösta Eklund, Mats giselsson 

och harald waldemarson. 

• ELUs styrelse, för Simon Nilsson (ordf.), Linus Björkman, Fredrik Hector, 

Frida giselsson, Jens gunnarsson, Jonas gustafsson, carina nilsson, 

Filip nilsson, Daniel ringdahl, Mattias sjödahl, lovisa sturesson och lisa 

unosson, samt för Markus hansson (repr. ElM syd) och Per-anders Einarsson 

(repr. ElM-BV). 

• ELM Syds styrelse, för Anders Månsson (ordf.), Helena Andersson, 

Bengt Engström, Bertil henriksson, Mats lundin, christina nilsson, 

rune nilsson, Magnus Pettersson, Janna sjödahl, regina svensson, 

christer unosson och ros-Marie westmark, samt för ersättarna Markus 

hansson, thomas henriksson och salome hector. 

PÅ 

STADIG 

GRUND 

ELM SYDS SOMMARMÖTE 

BREANÄS MISSIONSGÅRD 

19-20 JULI 2008 

övriga möten 

september 

7 Markaryd 14 sven-ingvar 

tuvesson, rune Månsson 

oktober 

19 tyringe förs.hem 14 

Joachim Borg, thomas 

nilsson. sång 

äktenskapskurs 

för förlovade och nygifta par 

4–8 aug på strandhem, 

eller 5–7 sept & 27 feb–1 mars 

i roseniuskyrkan i stockholm, 

eller fyra helger i gråbo med 

start 26–27 sept. 

John Breneman, 0302-401 56 

info@kris.se www.kris.se 

äktenskapskurs 

från nöd till lust 

tolv onsdagskvällar kl 18.30– 

21.00 under hösten och våren 

på strandhem med start 

3 september. 

John Breneman, 0302-401 56 

info@kris.se www.kris.se 

Välkommen till elM syds sommarmöte 

på Breanäs Missionsgård 19–20 juli 

tAlAre är bl.a. Fredrik hector, leif nummela, thomas nilsson, 

håkan giselsson, Berth löndahl, Martin gustavsson. 

sånG av bl.a. Prim Öst, canticum, Zion gospel, sverigekören. 

Program från 9.30 – ca 17.30. 

GloriAMässA i glimåkra kyrka lördag kl 19.00 med hanna norman 

m.fl . Präst Fredrik carlsson. 

Mötet sänds över hässleholms närradio, 98,9 Mhz. 

kontAktperson CAMpinG (oBs – BeGränsAt utryMMe): 

ingeman Persson, bosagarden@lm.lrf.se 

För ev. övrig logi hänvisas till www.ostragoinge.se 

kontAktperson för öVriG inforMAtion: irene Enarsson, 

044-633 08, irene@lagtolken.se 

Mer info om sommarmötet fi nns på www.elmsyd.se samt 

i Till Livs annonsbilaga i juninumret. 

Fridsbudskapet Till Liv nr 12 

= 2008 års jultidning 

för AndrA året i rAd blir Till Livs decembernummer årets jultidning som du kan 

dela ut till grannar och vänner. Den innehåller 48 sidor med andakter, berättelser, 

reportage och intervjuer, fördjupningsartiklar m.m. 

Du som är prenumerant på 

Till Liv får som vanligt tidningen i din brevlåda runt 

Första advent – men den trycks redan i oktober för att BV-Förlag ska kunna sälja 

den i god tid. 

Du som vill beställa årets upplaga av Fridsbudskapet (utöver din 

Till Liv-prenume- 

ration) 

– beställ senast 5 oktober. pris 45 kr/st. 

Kontakta till livs expedition, 046-39 93 60, till.liv.design@telia.com. 

elM-BV 

smala gränd 5, 111 39 stockholm 

tel 08-559 23 104, fax 08-22 59 22 

www.elmbv.se pg 5 58 43-7, bg 476-1144 

Kontaktperson: sven E hammarberg 

tel 044-24 13 26, sven.hammarberg@ekhaga.se 

Missionsföreståndare roland gustafsson 

tel 08-559 23 142, 076-165 15 59 

Fax 0435-522 05 

E-post roland.gustafsson@elmbv.se 

Administrativ chef Jakob Birgersson 

tel 08-559 23 164, 076-161 65 59 

E-post jakob.birgersson@elmbv.se 

Kassör ingegerd Johansson 

tel 08-559 23 109 

E-post ingegerd.johansson@elmbv.se 

Missionssekreterare 

Jens aage nielsen (Etiopien) 

tel 08-559 23 156 

E-post jens-aage.nielsen@elmbv.se 

Karin g. Ekström (Kenya) 

tel 08-559 23 157, 070-241 82 30 

E-post karin.g.ekstrom@elmbv.se 

henrik Birgersson (Peru) (f.n. sjukskriven) 

E-post henrik.birgersson@elmbv.se 

Ungdomsmissionssekreterare 

Fredrik hector tel 08-559 23 24, 070-740 81 24 

E-post fredrik.hector@elmbv.se 

elM syd 

www.elmsyd.se pg 38 16 87-3, bg 917-4418 

Ordförande anders Månsson tel 0431-290 56 

E-post bodil.mansson@mbox301.swipnet.se 

Expedition: ElM syd c/o Erling hansson, 

gärdsgatan 12, 29159 Kristianstad 

tel 044-21 37 57 

E-post erling.hansson@lm.lrf.se 

elM – ungdom, elu 

www.elungdom.se pg 3 16 86-9, bg 305-0960 

Ordförande simon nilsson. tel 042-12 90 22 

E-post simon.nilsson@elungdom.se 

BV-förlag 

www.bv-forlag.se pg 87 81 74-2, bg 503-3147 

smålandsvägen 48, 286 35 Örkelljunga 

tel 0435-521 77, fax 0435-522 05 

E-post info@bv-forlag.se 

Kristen bokhandel i helsingborg 

tel 042-14 57 22. Bollbrogatan 8 

till liV 

www.tillliv.se pg 607 98 93-1, bg 5316-4000 

Ägare och utgivare ElM-BV 

Ansvarig utgivare nils-göran nilsson 

Redaktör för Till Liv 

Eva andersson, tel 046-39 93 65 

till liv, sandgatan 14B, 223 50 lund 

E-post till.liv.red@telia.com 

Redaktionsråd för Till Liv 

lars göran Brandt, rebecka Engström, 

roland gustafsson, lars-Åke nilsson, 

Daniel ringdahl 

Redaktör för Begrunda 

Peter henrysson, tel. 046-211 84 61 

E-post begrunda.red@telia.com 

Grafi sk form cia Björk 

Expedition & annonser 

till liv, sandgatan 14B, 223 50 lund 

tel 046-39 93 60, fax 046-39 93 61 

E-post till.liv.design@telia.com 

Annonser insändes senast: 

10:e jan, mars, maj, aug, okt, nov. 

Kostnad för privata/kommersiella annonser: 

10:50 kronor/spaltmillimeter, min pris 125 kr 

(ElM/Elu-föreningar: 5:50 kr/mm) 

Prenumeration till liv, 11 nr/år 

ny pren. 350 kr; ord. 430 kr; student 230 kr 

Prenumeration Begrunda, 2 nr/år 

Bilaga i till liv 70 kr/år för till liv-pren. 

Endast Begrunda 90 kr, lösnummer 45 kr 

Prenumeration pg 607 98 94-9 

ingrid holmqvist, tel 0910-960 31 

storkågeträsk 11, 934 94 Kåge 

E-post prenumeration.tillliv@hotmail.com 

taltidning ingrid holmqvist, tel 0910-960 31 

Tryck norra skåne offset hässleholm 

12:e årgången issn 1402-1838 

7–8 • 2008 31

posttidninG 

BVid obeställbarhet återsänds tidningen till 

ingrid holmqvist, storkågeträsk 11, 934 94 Kåge 

Foto: wYnanD Van niEKErK 

Ut i solen 

trädGårdsdAGs. Gräsklippning och ogräsrensning. 

– Jovisst är det underbart med en trädgård. Men 

ack så svettigt ibland. (När vi en gång bad en av 

sönerna att ta ett tag med gräsklipparen, upplyste 

han oss om att det faktiskt fi nns grön asfalt!) 

nu VAr JAG inne i det sista hörnet av trädgården 

och röjde. Allt löv och krafs skulle bort. Mördarsniglarna 

sägs gilla aningen ruggiga miljöer. 

Härifrån gör de också sina raider ut bland de 

små späda, goda bladen. 

Jag hade bestämt mig för att ta krafttag och 

röja undan i skumrasket. Men – döm om min 

förvåning när jag bland gamla löv och annan 

bråte hittade en bortglömd kruka som hade något 

livskraftigt i sig. Under lager av gamla bruna, 

tråkiga blad hade något grönt, skönt arbetat sig 

upp. Jag tog med glädje växten i mina händer, 

torkade bort jord och smuts. Och sa: Förlåt! 

Gemenskapens möjlighet GrundtAnke oCH utMAninG 

Martin Luther King personporträtt 

Vi hade sent i höstas satt växten där för att låta 

den vila och ta igen sig. Men så glömde vi kvar 

den. 

Nu kom växten kvickt ut i ljuset och solen. 

Och den har tackat för hjälpen genom att på nytt 

sprida fägring till glädje för oss och andra. 

när JAG Höll VäXten med de bleka, rangliga bladen 

i mina nävar, började jag tänka på mig själv och 

mitt liv. Ibland känns det som att den store Trädgårdsmästaren 

lyfter in mig i skuggan ett tag. 

Han ser att jag behöver vila i lugn och ro för att 

hämta nya krafter. 

Skillnaden mellan Jesus Kristus och mig är att 

Han aldrig glömmer. Jesus har fullständig koll på 

varje ’planta’. Han vill vara med både i skuggan 

och i solen och ge näring till växt och mognad. 

Men – eftersom vi inte är några viljelösa varelser 

kan vi avvisa Trädgårdsmästarens ambition 

att lyfta oss ut i solskenet, värmen och växten. Så 

kan vi bli kvar i bråten bland sniglarna. Vi kanske 

skäms för allt dumt vi gjort och därför låter 

vi höstlöven täcka över den skuld, skam och grämelse 

vi kan känna. Men det är inte bra att låta 

eländet vara kvar därinne. Det känner och vet vi. 

det Helt suVeränA med Trädgårdsmästaren Jesus 

är att då vi ber Honom om hjälp vill han inget 

hellre än att ge den och ta hand om oss. Han vill 

förlåta och befria oss från allt ont, till allt gott. 

När Jesus väl fått sin goda vilja igenom börjar 

det inom mig höras kvitter och lovsång – liksom 

från körsbärsträdet på tomten. 

stiG ekelund 

Bilaga medföljer. 

Från 60-årsjubileet i Kenya Missionen i utlAndet 

nästA nuMMer utkoMMer CA 5 Juli 

Psalm 77 fördJupninG i psAltAren 

nästA nuMMer utkoMMer CA 4 septeMBer

Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?