På gång inom EU - pdf - Sveriges Kommuner och Landsting

ostsam.se

På gång inom EU - pdf - Sveriges Kommuner och Landsting

gång inom EU

våren 2013


gång inom EU

våren 2013


Upplysningar om innehållet:

Karin Flordal, karin.flordal@skl.se, 08-452 78 34

Kristin Ivarsson, kristin.ivarsson@skl.se, +32 2 549 08 63

© Sveriges Kommuner och Landsting, 2013

ISBn: 978-91-7164-926-3

Omslag: european Union 2012 – european Parliament

Produktion: eTC Kommunikation

Tryck: LTAB, mars 2013


Förord

I gång inom EU hittar du information om det senaste som har hänt inom EU:s

institutioner och som på ett eller annat sätt påverkar kommuner, landsting och

regioner i Sverige.

Vårens arbete i EU präglas även fortsättningsvis av den ekonomiska krisen och

dess efterspel. Trots ansträngningar att lösa skuldkrisen i flera länder inom eurozonen

återstår en hel del problem. I kölvattnet av den ekonomiska krisen har

också arbetslösheten nått rekordhöga nivåer runt om i Europa. Mot bakgrund

av detta fokuserar EU:s institutioner till stor del på att komma vidare, lösa statsskulder

och öka sysselsättningen. Exempelvis kan nämnas att kommissionen

sonderar terrängen för att lägga fram lagförslag kring bland annat minimilöner.

Det motsätter sig Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) eftersom löner och

lönebildning är en fråga för arbetsmarknadens parter, i enlighet med nationella

traditioner och praxis, som inte faller under EU:s befogenheter.

Även EU:s långtidsbudget för 2014–2020 och sammanhållningspolitiken för

samma period står högt upp på dagordningen i vår. Trots att stats- och regeringscheferna

lyckats ena sig i ministerrådet när det gäller budgeten återstår att

inhämta parlamentets godkännande, och därefter färdigställa programutformningen.

SKL betonar i detta arbete alltjämt vikten av en fortsatt stark europeisk

regionalpolitik, där hela Sverige ska beredas möjlighet att delta – inte bara i

gränsöverskridande projekt eller i glesbefolkade områden.

Arbetet med Europa 2020-strategin fortskrider också. Strategin berör flera

politikområden som i Sverige är kommuners, landstings och regioners ansvar.

SKL delar kommissionens syn att ett förstärkt deltagande av kommuner och regioner,

liksom av arbetsmarknadens parter på nationell och europeisk nivå, är

avgörande för att Europa 2020-strategin ska bli mer framgångsrik än Lissabonstrategin.

uppdrag av SKL togs nyligen en rapport fram om den regionala förankringen

av strategin. Den visar att många medlemmar har integrerat målsättningarna

i Europa 2020-strategin i sina utvecklingsstrategier och att strategin

uppfattas som ett stöd och inte en pålaga. Däremot efterfrågar medlemmarna en

bättre dialog med den nationella nivån, bland annat om nedbrytbara indikatorer

som härstammar från strategins nationella mål.

I skuggan av de breda frågorna fortsätter unionen att arbeta med förslag som

på ett eller annat sätt påverkar SKL:s medlemmar; samråd kring rökning på arbetsplatser,

EU:s luftpolitik, dataskydd och modernisering av statstödsregler för

att nämna några. Europas transportsystem, den digitala agendan och offentlig

upphandling är ytterligare några frågor som kommer att stå i fokus 2013.

Texterna i gång inom EU är skrivna av experter på de olika avdelningarna

inom Sveriges Kommuner och Landsting, i samarbete med internationella sektionen.

Den elektroniska versionen (kan laddas ned på www.skl.se/eu) innehåller

dessutom länkar som leder dig vidare till ytterligare värdefull information.

Längst bak finns en ordlista som kan underlätta läsning av texterna. Vi tar tacksamt

emot synpunkter på innehåll och utformning. Nästa nummer planeras vara

klart i oktober 2013.

Stockholm i mars 2013

Jerker Stattin

Chef Internationella sektionen

Sveriges Kommuner och Landsting


Innehåll

6 Kapitel 1. EU:s styrning, framtid och horisontella frågor

6 Länderna överens om eU-budgeten 2014–2020

7 europa 2020-strategin, arbetet för att uppfylla målen kring ökad tillväxt och

sysselsättning fortsätter

7 Sverige initiativtagare till en global strategi för eU

8 europarådet granskar den kommunala självstyrelsen i Sverige

8 europeiskt Medborgarinitiativ

8 Händelserik vår inom eU:s utvecklingspolitik

9 Kroatien ny medlem i eU

10 Kapitel 2. Regional utveckling och samarbete

10 Den kommande sammanhållnings politiken 2014–2020

12 reviderad Östersjöstrategi

14 Kapitel 3. Sysselsättning och arbetsmarknad

14 Förhandlingar om arbetstidsdirektivet

15 europeiska förhandlingar om ett ramprogram för ungdomars sysselsättning

15 Förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården

15 Sysselsättningspaket för unga

16 Kapitel 4. Miljö, energi och klimat samt transporter

16 ett resurseffektivt europa

17 en tryggad vattenförsörjning

17 Målen i avfallsdirektivet ses över och genomförandet följs upp

17 nytt miljöhandlingsprogram

18 Översyn av eU:s luftpolitik

18 riktlinjerna för de transeuropeiska transportnäten (Ten-T)

19 Fonden för ett sammanlänkat europa (FSe)

19 Det fjärde järnvägspaketet presenterat

20 Smarta Städer och Samhällen – ett europeiskt innovationspartnerskap

21 Kapitel 5. Vård, omsorg och folkhälsa

21 Direktiv om patientrörlighet snart i svensk lag

22 e-Hälsa – Smart Open Services for european Patients (epSOS)

22 Översynen av eU:s tobaksregelverk

22 revidering av transparensdirektivet

23 revidering av direktivet om kliniska prövningar av humanläkemedel

23 Förslag till nytt hälsoprogram för perioden 2014–2020

24 Handlingsplan mot antibiotikaresistens

24 Ingen ny lagstiftning om patient information om receptbelagda läkemedel

25 europeiskt innovationspartnerskap om aktivt och hälsosamt åldrande (eIPAHA)

25 Förslag till nya eU-regler om medicintekniska produkter


26 Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

26 Paketet om offentlig upphandling försenat

26 Omfattande förändringar av mervärdes- skattesystemet föreslagna:

djupgående konsekvenser för kommunalt självstyre

27 e-upphandling och e-handel

28 Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGeI)

29 regelverket kring offentligt stöd

29 eU-initiativ kring modernisering av statsstödsreglerna

30 Utökad tjänstehandel över gränserna

31 nytt förslag till direktiv för tjänstekoncessioner

31 Meddelande om genomförandet av tjänstedirektivet – ett partnerskap för

ny tillväxt i tjänstesektorn

32 Kommissionens förslag till ny dataskyddsförordning

33 Kapitel 7. Jämställdhet och diskriminering

33 Förslag om könsfördelning i börsstyrelser

34 Lansering av hemsidan för CeMr:s jämställdhetsdeklaration

34 Den ekonomiska krisens betydelse för kvinnors och mäns situation och

för jämställdhetspolitiken

35 HBT-personers situation i kommunerna

35 regionkommitténs yttrande över eU:s strategi mot människohandel

enhälligt antagen

36 Kapitel 8. Integration, migration och asylfrågor

36 en gemensam asylpolitik i eU – det så kallade Asylpaketet

37 Unga romers situation

37 Migranters företagande på den lokala arbetsmarknaden

38 Kapitel 9. Utbildning, forskning och kultur

38 Om utbildningsprogrammet erasmus för alla

39 nytt ramprogram för forskning och innovation – Horisont 2020

40 Digitala agendan för europa

40 Ändring av direktivet om vidare- utnyttjande av information från den

offentliga sektorn

41 Handlingsplan för eU:s arbete med kultur 2011–2014

41 Kreativa europa

44 Ordlista

51 Praktiska länkar

52 Kontakt


EU:s styrning, framtid och

horisontella frågor

Länderna överens om EU-budgeten

2014–2020

Medlemsstaterna lyckades vid toppmötet i februari

enas om en överenskommelse om flerårig budgetram

för EU åren 2014–2020, som innebär att budgeten

för första gången minskar. Europaparlamentet

måste dock inom tre månader godkänna budgeten

och har hotat med att lägga sitt veto eftersom nedskärningarna

anses vara för stora. När detta nummer

av gång inom EU gick till tryck fanns ännu

ingen uppgörelse mellan medlemsstaterna i rådet

och Europaparlamentet.

Knäckfrågorna har dels handlat om storleken

EU-budgeten generellt, där nettobetalare som

Storbritannien och Sverige velat se stora besparingar

samt även starkt försvarat sina rabatter på

medlemsavgiften, dels om strukturen mellan och

fördelningsmekanismerna inom budgetposterna.

Mot de budgetrestriktiva länderna har framför allt

nya medlemsstater såsom Polen stått, som velat se

en fortsatt generös EU-budget.

Rådets överenskommelse skulle innebära ett

åtagandetak på 960 miljarder euro, och ett betalningstak

på 908 miljarder euro. De två största

6 gång inom EU. våren 2013

1

KAPITEL

budgetposterna jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken

minskar något, och för Sverige

innebär det cirka 10 procent mindre i jordbruksstöd

medan strukturfonderna fortsätter på ungefär samma

nivå som i nuvarande period. Medlen till forskning,

infrastruktur och utrikesfrågor ökar jämfört

med nuvarande period, men inte i samma omfattning

som kommissionen hade lagt i sitt förslag 2011.

Sveriges rabatt på medlemsavgiften kommer ligga

på 2,8 miljarder kronor per år, vilket innebär en årsavgift

på 32 miljarder kronor per år (år 2012 var den

32,5). Ett nytt ungdomssysselsättningsinitiativ introducerades

också för regioner med en ungdomsarbetslöshet

över 25 procent.

Parallellt med budgetförhandlingarna har förhandlingar

om alla förordningar för EU-budgetens

fonder och program ägt rum. Inriktningen för dessa

är i stort sett redan beslutade eller slutförhandlas

under året, men fondernas exakta omfattning är

dock inte klara förrän långtidsbudgeten är helt fastslagen,

vilket alltså dröjer tills Europaparlamentet

och rådet är överens. Se separata artiklar om respektive

fond och program för mer information.


SKL har bevakat budgeten gentemot regeringen

och EU:s institutioner, själva och genom Regionkommittén

och CEMR. SKL delar regeringens

budgetrestriktiva hållning, men till skillnad från

regeringen vill SKL inte se nedskärningar i sammanhållningspolitiken,

utan betonar dess centrala

roll för lokal och regional utveckling.

SKL: Yttrande december 2011

Kommissionen: Information om kommande långtidsbudget

Rådet: Slutsatser från toppmötet om budgeten

Parlamentet: Processen

Regionkommittén: Yttrande december 2011,

Yttrande oktober 2012

Kontaktperson:

Linnéa Lundström, linnea.lundstrom@skl.se, 08-452 78 10

Europa 2020-strategin, arbetet för att

uppfylla målen kring ökad tillväxt och

sysselsättning fortsätter

Kommissionen lanserade under 2011 och i början av

2012 olika huvudinitiativ, tidigare ”flaggskeppsinitiativ”,

för att konkretisera Europa 2020-strategin,

som är EU:s långsiktiga strategi för tillväxt och sysselsättning.

I huvudinitiativen anges vad kommissionen

anser behöver genomföras på EU-nivå för att

strategin ska bli en framgång. Viktiga huvudinitiativ

för SKL och medlemmarna är bland annat Unga på

väg, Innovationsunionen, Plattform mot fattigdom

och En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen.

Europa 2020-strategin genomsyrar kommissionens

arbetsprogram och utgör ett fundament för

många av de initiativ som presenteras för 2013 och

framöver, inklusive kommande långtidsbudget.

Europa 2020-strategin berör flera politikområden

som i Sverige är kommuners, landstings och regioners

ansvar. SKL:s styrelse anser att ett förstärkt

deltagande av kommuner och regioner, liksom av

arbetsmarknadens parter på nationell och europeisk

nivå, är avgörande för att Europa 2020-strategin

ska bli mer framgångsrik än Lissabonstrategin.

Förbundet betonar i sammanhanget vikten av EU:s

sammanhållningspolitik som ett centralt verktyg

för att nå strategins målsättningar. Det är särskilt

aktuellt inför budgetförhandlingarna inför den nya

programperioden 2014–2020.

Varje medlemsland presenterar varje vår sedan

2011 hur man avser att genomföra Europa 2020-strategin

via nationella reformprogram (NRP). Ett samrådsförfarande

har genomförts med arbetsmarknadens

parter i Sverige 2012 och arbetsprocessen inför

2013 års arbete har initierades i februari 2013.

I slutet av november 2012 arrangerade SKL, tillsammans

med EU-kommissionens representation

i Sverige och EU-ministern, en välbesökt konferens

om strategins genomförande i Sverige. uppdrag

av SKL har också en kartläggning om strategins regionala

förankring tagits fram, vilken presenterades

i februari 2013.

SKL deltog också i ett samråd med EU-ministern

i februari 2013 om strategins genomförande i Sverige.

Då betonades vikten av våra medlemmars önskan

om fördjupad dialog kring lokala och regionala

mål och indikatorer med utgångspunkt i de svenska

nationella Europa 2020-målen men också om vikten

av sammanhållningspolitiken som ett centralt

verktyg för att den lokala och regionala nivån ska

kunna bidra till att uppfylla strategins mål.

SKL: Yttrande, Kartläggning Europa 2020 strategins

regionala förankring

EU: Europa 2020-strategin, Webbplats om Europa 2020

Regeringen: Europa 2020

Kontaktpersoner:

Karin Flordal, karin.flordal@skl.se, 08-452 78 34

Anna Kleen, anna.kleen@skl.se, 08-452 77 62

Stefan Ackerby, stefan.ackerby@skl.se, 08-452 77 28

Malin Looberger, malin.looberger@skl.se, 08-452 75 58

Sverige initiativtagare till en global

strategi för EU

Sverige, Polen, Spanien och Italien har gett sina utrikespolitiska

forskningsinstitut uppdraget att under

det kommande året arbeta fram ett första utkast till

en global strategi för EU. Utrikesminister Carl Bildt

beskriver det som ”en genomgripande europeisk utrikespolitisk

strategi som sedan kan ligga till grund

för ett fortsatt arbete som fullt ut involverar de europeiska

institutionerna och samtliga medlemsstater.”

Denna nya strategi ska inte endast fokusera på säkerhetsfrågor

som hot och risker eller utvecklingspolitik,

utan ta ett bredare grepp på EU:s utrikespolitik och

relationer med omvärlden, inte minst mot bakgrund av

inrättandet av EU:s utrikestjänst. Det handlar istället

mer om centrala värden, intressen och handlingsaltarnativ

för Europa i en allt mer globaliserad värld.

I Sverige har uppdraget givits åt Utrikespolitiska

institutet. Under det kommande året anordnas en

serie seminarier på temat, och en gemensam slutrapport

från de fyra instituten planeras i maj 2013.

gång inom EU. våren 2013 7


Kapitel 1. eU:s styrning, framtid och horisontella frågor

Regeringen: Debattartikel av Carl Bildt

Utrikespolitiska institutet: Hemsida

Övrigt: Projektets hemsida

Kontaktperson:

Linnéa Lundström, linnea.lundstrom@skl.se, 08-452 78 10

Europarådet granskar den kommunala

självstyrelsen i Sverige

Europarådets 47 medlemsländer övervakas återkommande

utifrån hur väl regeringar och statliga

myndigheter efterlever den europeiska konventionen

om kommunal självstyrelse. Europarådet avger

därefter rekommendationer till landet ifråga. Europarådets

kongress för lokala och regionala organ

(CLRAE) ansvarar för övervakningen.

Sverige övervakades senast 2005, då CLRAE riktade

kritik mot svenska staten på ett antal punkter.

Vissa delar av denna kritik har sedan lett till konkreta

åtgärder från statens sida, varmed den kommunala

självstyrelsen i Sverige stärkts medan andra

delar av kritiken kvarstår. Sverige kommer ånyo att

övervakas 2013.

Granskningen kommer att omfatta kontakter

med såväl kommuner, landsting och regioner som

regering.

SKL: Sektionen för demokrati och styrning

Europarådet: Europarådets kongress för lokala och

regionala organ, Övervakning

Kontaktperson:

Torsten Lindström, torsten.lindstrom@skl.se, 08-452 73 93,

BoPer Larsson, boper.larsson@skl.se, 08-452 79 19

Europeiskt Medborgarinitiativ

Sedan 2012 finns EU:s medborgarinitiativ som ett

verktyg för direktdemokrati i EU. Alla som är medborgare

i ett medlemsland och har uppnått rösträttsålder

för Europaparlamentet har rätt att föreslå

ett så kallat medborgarinitiativ.

Initiativet måste vara en uppmaning till EUkommissionen

att föreslå lagar på ett politikområde

där EU har befogenhet att stifta lagar, till exempel

miljö, jordbruk, transport eller folkhälsa. Först

måste en medborgarkommitté bildas, bestående

av minst sju medborgare från minst sju olika medlemsstater.

När initiativet har registrerats och kontrollerats

av kommissionen kan kommittén börja

samla in underskrifter. Insamlingen sker under

tolv månader och ett minsta antal underskrifter ska

komma in från minst sju medlemsländer. I Sverige

är det minsta antalet underskrifter 15 000. När till-

8 gång inom EU. våren 2013

räckligt många underskrifter samlats måste organisatören

be de nationella berörda myndigheterna

att intyga antalet giltiga underskrifter i respektive

land. I Sverige har Valmyndigheten utsetts att göra

detta arbete.

När en miljon godkända namnunderskrifter från

ett minimiantal i minst sju EU-länder har uppnåtts

kan initiativet lämnas till kommissionen. Kommissionen

träffar organisatörerna där de kan förklara

initiativets innebörd. Kommissionen har tre månader

på sig att gå igenom initiativet och anta ett

officiellt svar. Om kommissionen beslutar att gå

vidare med medborgarinitiativet inleds det vanliga

lagstiftningsförfarandet.

För närvarande finns femton pågående medborgarinitiativ.

Medborgarinitiativen rör skiftande politikområden

och innefattar bland annat förslag om

gemensamma utbildningsmål inom EU med sikte

mot 2020, 30 km/h i grundhastighetsbegränsning i

bostads- och urbana områden samt att avskaffa roamingavgifter

för mobiltelefonkunder.

Ett annat exempel är initiativet rörande att vatten

och sanitet är en mänsklig rättighet och inte en

handelsvara. Organisatörerna vill att EU:s lagstiftning

ska kräva att regeringar säkerställer och erbjuder

alla medborgare tillräckligt rent dricksvatten

och sanitet. Vidare har ett förslag lämnats som rör

ett stegvis avskaffande av djurförsök där initiativtagarna

istället uppmanar kommissionen att inom

biomedicinsk och toxikologisk forskning göra det

obligatoriskt att använda uppgifter som är direkt

relevanta för människor.

Kommissionen: Europeiskt Medborgarinitiativ

SKL: Faktablad om medborgarinitiativet

Kontaktpersoner:

Lena Langlet, lena.langlet@skl.se, 08-452 79 18,

Martin Lidhamn, martin.lidhamn@skl.se, 08-452 78 14

Händelserik vår inom EU:s

utvecklingspolitik

En mängd förslag med bäring på lokal och regional

nivås deltagande i det europeiska utvecklingsarbetet

väntas beslutas om under våren. Det handlar

inte minst om alla de fonder och program som ryms

inom budgetrubriken Europa i världen i EU:s budget

för åren 2014–2020, som efter att den övergripande

budgetnivån är satt ska riggas för start. Det

rör sig till exempel om grannskapsinstrument, stöd

inför EU-anslutning, samt för att främja demokrati

och mänskliga rättigheter globalt. Särskilt intressant

att följa är utvecklingen av CSO-LA-program-


met för civilsamhället och lokala myndigheter, som

i tidi gare programperiod varit marginellt utnyttjat

av lokal och regional nivå. Ett antal förändringar

föreslås för att vidga deltagandet i nästa programperiod.

Under nästa programperiod fortsätter också programmet

Ett Europa för Medborgarna, som i första

hand vänder sig till kommuner och organisationer

som arbetar med vänorter och vill fördjupa samarbetet

eller som vill stärka dialogen med och mellan

medborgarna. Under 2013 pågår också ett intensivt

arbete med att utforma de nya globala utvecklingsmålen

som ska ta vid när Millenniemålen når sin

slutpunkt år 2015. Sveriges biståndsminister Gunilla

Carlsson ingår i FN:s högnivåpanel som till

sommaren ska presentera en rapport om detta som

sedan behandlas i FN:s generalförsamling i höst.

EU har som mål att under våren enas kring en EUgemensam

position i frågan. Kommissionen väntas

under våren också publicera ett Meddelande om lokala

och regionala myndigheters deltagande i den europeiska

utvecklingspolitiken.

SKL följer samtliga dessa frågor dels genom Regionkommittén,

där en svensk ledamot var ansvarig

rapportör för dess yttrande om Europa i världen,

men också genom vår europeiska paraplyorganisation

CEMR och dess arbetsgrupp för utvecklingspolitik,

Platforma. De har bland annat tagit fram

ett särskilt yttrande om det framtida CSO-LA-programmets

utformning såväl som programmet Ett

Europa för Medborgarna, samt gjort inspel till kommissionen

inför publiceringen av meddelandet om

lokal och regional nivås deltagande i utvecklingspolitiken

och kommer att fortsätta bevaka frågorna

under året.

Platforma: Platformas position om CSO-LA-programmet:

Platformas sammanfattning av förslag till nytt CSO-LAprogram.

Platformas inspel inför meddelandet

CEMR: Positionspapper om Ett Europa för Medborgarna

Regionkommittén: Yttrande över Europa i världen

Regeringen: Information om de nya globala

utvecklingsmålen

Kontaktperson:

Linnéa Lundström, linnea.lundstrom@skl.se, 08-452 78 10

Kroatien ny medlem i EU

Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e medlemsland,

förutsatt att alla EU-länders parlament godkänner

medlemskapet under våren. Anslutningsavtal

skrevs under redan 2011 och Kroatien har sedan

dess haft observatörsstatus i EU:s institutioner.

Utvidgningen var temat när EU:s utrikesministrar

möttes i december 2012. Förutom Kroatiens inträde

behandlades också Island och Turkiets medlemsskapsförhandlingar.

Montenegro, Serbien och

Makedonien är andra länder som hoppas kunna

inleda medlemsförhandlingar under andra halvåret

2013. Till grund för mötet låg EU-kommissionens

årliga strategi över utvidgningsprocessen, med

statusrapporter för varje land som ansökt om EUmedlemskap,

som presenterades i höstas. Regionkommittén

behandlar kommissionens strategi och

rapporter under våren, med belgiska ledamoten Luc

van den Brande som rapportör.

Kommissionen: EU-kommissionens strategi för utvidgning

samt landrapporter

Kontaktperson:

Linnéa Lundström, linnea.lundstrom@skl.se, 08-452 78 10

gång inom EU. våren 2013 9


Regional utveckling och samarbete

Den kommande sammanhållningspolitiken

2014–2020

EU:s sammanhållningspolitik, vars redskap är de

så kallade strukturfonderna, är en politik både för

att utjämna regionala skillnader i Europa och för

att stödja tillväxt, utveckling och sysselsättning i

alla regioner i EU. Inför kommande programperiod,

som sträcker sig mellan åren 2014–2020, föreslår

kommissionen en gemensam strategisk ram

för Regionala utvecklingsfonden och Europeiska

socialfonden, likväl som för Jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling, för den Europeiska fiskerifonden

samt förordningen för att reglera europeiskt

territoriellt samarbete. Sveriges Kommuner och

Landsting är positiva till den gemensamma strategiska

ramen.

Våren 2013 är en intensiv och viktig period. Beslutet

EU:s långtidsbudget har en avgörande, betydelse

för sammanhållningspolitiken då denna utgör

drygt en tredjedel av EU:s budget Efter månader av

intensiva förhandlingar enades EU:s regeringschefer

vid ett extra toppmöte i början av februari om

EU:s långtidsbudget för kommande programperiod

2014–2020. Europaparlamentet kommer därefter

in i beslutsprocessen då parlamentet inom tre månader

måste godkänna budgeten. Europaparlamen-

10

gång inom EU. våren 2013

2

KAPITEL

tet kan inte gå in i enskilda budgetposter och göra

förändringar, men har mandatet att godkänna budgeten

i sin helhet eller lägga in sitt veto.

Den överenskommelse som medlemsländerna

enades kring innebär en minskning av budgeten i

förhållande till EU-kommissionens förslag, vilket

också innebär en minskad tilldelning till sammanhållningspolitiken.

För de program som omfattar

Sverige så innebär det en minskning med 5 miljarder

euro från dagens programperiods totala budget

vad gäller programmen för regional konkurrenskraft

och sysselsättning (Mål 2). Tilldelningen av

medel till de territoriella programmen kommer att

minska från nuvarande programperiod med 100

miljoner euro. Gleshetsbonusen som enligt kommissionens

förslag på 20 euro per person och som

ska gå till de glest befolkade områdena och som för

Sveriges del omfattar de fyra nordligaste länen, ökade

till 30 euro per person enligt överenskommelsen.

Under våren pågår trepartssamtal mellan kommissionen,

Europaparlamentet och det irländska

ordförandeskapet som representerar EU:s medlemsstater

i förhandlingarna om strukturfondsförordningarna

och det gemensamma strategiska

ramverket. Förhandlingarna leder förhoppningsvis

till ett beslut innan sommaren. I Sverige pågår


framtagandet av en partnerskapsöverenskommelse

som omfattar hur sammanhållningspolitiken ska

genomföras i Sverige, detta parallellt med att programmen

skrivs fram.

Territoriell sammanhållning

Kommissionen föreslår en förstärkt territoriell

ansats i sammanhållningspolitiken inför den kommande

perioden 2014–2020, något SKL ser mycket

positivt på. Den territoriella ansatsen syftar till att

fånga upp utmaningarna i Östersjöområdet, i de

glest befolkade områdena, i städer och på landsbygden

samt hur sammanhållningspolitiken kan stödja

utvecklingen för att ta sig an dessa utmaningar.

Med en territoriell ansats menas att politiken

bör formas utifrån lokala och regionala behov och

prioriteringar. Syftet är även att fånga upp regionala

skillnader på subregional nivå, det vill säga nivån

under den regionala, till exempel städer. Något som

kan ta hänsyn till de inomregionala skillnaderna

som kan finnas.

I förslaget till den framtida sammanhållningspolitiken

lanseras begreppet ”platsbaserad utveckling”

samt principen om ”flernivåstyre”. Flernivåstyre

kan ses som ett sätt att åstadkomma koordinerade

satsningar från EU, medlemsstater, kommuner och

regioner i samarbete med arbetsmarknadens parter,

det civila samhället med flera.

Kommissionen har föreslagit nya verktyg, eller

modeller kallade ITI (integrated territorial investments)

och CLLD (community led local development),

för att arbeta i linje med förslaget om en gemensam

strategisk ram och bättre samordning för

regional-, social-, landsbygds- och fiskefonden. De

är alltså fondöverbryggande och utgår från behov i

ett visst territorium, i stället för i en viss sektor.

ITI syftar till att få till stånd ett integrerat och territoriellt

tillvägagångssätt för att uppnå ett anpassat

arbete till platsspecifika faktorer och resultat. Detta

kan innebära att de traditionella administrativa

gränserna överskrids och att det krävs större beredskap

på olika beslutsnivåer för att samarbeta och

samordna insatser för att uppnå gemensamma mål.

CLLD, på svenska ”lokalt ledd utveckling”, är

modellerat utifrån Leader, i dag en del av landsbygdsprogrammet,

och förespråkas av EU-kommissionen

som ett sätt att ta vara på den lokala nivåns

engagemang.

Under våren 2013 kommer EU-kommissionen

att presentera riktlinjer för hur de föreslagna verktygen

bör fungera.

SKL är positiv till den territoriella ansatsen och

möjligheter till fondsamordning. Det återstår att

göra politiska prioriteringar och ta ställning till

mervärdet med nya verktyg.

Partnerskapsöverenskommelsen

Under våren ska Regeringskansliet ta fram ett utkast

på partnerskapsöverenskommelsen. Överenskommelsen

ska beskriva tematiska prioriteringar,

vilka bygger på en analys av utvecklingsutmaningar,

som Sverige ska nyttja strukturfonderna till samt

hur genomförandet ska gå till. Partnerskapsöverenskommelsen

skall därefter förhandlas med kommissionen

i höst. Inom Regeringskansliet pågår

dialog mellan berörda departement för att se över

hur bättre fondsamordning kan skapas. Centrala

frågor i framtagandet av partnerskapsöverenskommelsen

är om och vilka finansiella verktyg (modeller

och arbetssätt); hållbar stadsutveckling, CLLD,

ITI och vilka fonder som ska omfattas av verktygen

eller metoderna för arbete inom sammanhållningspolitiken.

Framtagandet av partnerskapsöverenskommelsen

ska ske i dialog med den lokala och regionala nivån

samt andra intressenter och under våren kommer

ett antal dialogmöten med olika grupperingar

äga rum. Målsättningen är att partnerskapsöverenskommelsen

för Sverige ska vara klar och godkännas

av kommissionen under hösten 2013 så att arbetet

med genomförandet av sammanhållningspolitiken

kan påbörjas så snart som möjligt under 2014.

SKL har fortlöpande kontakter med Regeringskansliet.

Den regionala och lokala nivåns deltagande

i arbetet med att utforma partnerskapsöverenskommelsen

är central och SKL driver ett arbete i

olika former för att dialog mellan regioner, kommuner

och regeringskansliet förs i de olika delarna och

frågeställningar inom sammanhållningspolitiken

som partnerskapsöverenskommelsen ska omfatta.

Regionalt utvecklingsansvariga är centrala aktörer

för att föra fram regioners behov, prioriteringar,

syn på ett förankrat genomförande, deltagande i genomförandet

och för att säkra kontinuerlig lärandeprocess

i arbetet.

gång inom EU. våren 2013 11


Kapitel 2. regional utveckling och samarbete

Programskrivningar

Under våren kommer de regionala och nationella

programmen inom strukturfonderna att skrivas. Sannolikt

kommer energi, miljö och klimatarbetet stå

föremål för ett nationellt program som komplement

till de regionala programmen. Även den tematiska

prioriteringen innovation kan komma att stå föremål

för ett nationellt program. Dock skall arbetet kopplas

till det regionala arbetet. Socialfonden har ambitionen

att ha ett nationellt program, dock med starkt regionalt

ägande och koppling till strategiskt regionalt

arbete. Inga större förändringar förväntas gällande

förvaltandet av programmen i Sverige. Tillväxtverket

kommer även under kommande programperiod

att vara förvaltande myndighet för Regionalfonden.

Socialfonden kom fortsättningsvis förvaltas av ESFrådet.

Landsbygdsprogrammet kommer att förvaltas

av Jordbruksverket men med målsättningen förbättrad

samordning med regionerna.

I Landsbygdsprogrammet försvinner nuvarande

fyra så kallade axlar. Kommissionens förslag innehåller

sex prioriteringar för att nå dels EU2020strategins

mål och dels EU:s tre övergripande mål

för jordbrukspolitiken. De tre målen gäller både

direktstödet (pelare 1) och landsbygdsutveckling

(pelare 2): konkurrenskraftigt jordbruk, hållbar

förvaltning av naturresurser och balanserad territoriell

utveckling.

I det svenska förslaget till nästa Landsbygdsprogram,

som gick på remiss i höst, finns bland annat

förenklingar, färre men större åtgärder, förändrad

organisation för Leader inklusive länsstyrelsen.

(CLLD ersätter ev. Leader.) Kommuner omtalas men

regionalt utvecklingsansvariga saknas helt i förslaget.

Programmet blir nationellt och departementet

ska tillsätta en referensgrupp för fortsättningen.

Det mesta talar för att EU:s förhandlingar om

jordbrukspolitiken förskjuts. Dock har Landsbygdsdepartementet

meddelat att Landsbygdsprogrammet

troligen inte kommer att försenas.

SKL: Yttrande om EU:s sammanhållningspolitik,

EU:s sammanhållningspolitik

Kommissionen: Den framtida sammanhållningspolitiken

Regeringen: Sammanhållningspolitiken efter 2013

Kontaktpersoner:

Helena Gidlöf, helena.gidlof@skl.se, 08-452 73 77

Ellinor Ivarsson, ellinor.ivarsson@skl.se, 08-452 78 44

Lena Lundström, lena.lundstrom@skl.se, 08-452 79 22

12

gång inom EU. våren 2013

Reviderad Östersjöstrategi

Östersjöstrategin lanserades 2009 och är EU:s första

makroregionala strategi. Den syftar till att göra

Östersjöregionen renare, mer integrerad och mer

välmående. Målet med strategin är att närmare

knyta ihop länderna och de över 100 miljoner människor

som lever i Östersjöregionen. De åtta EUmedlemsländer

som utgör Östersjöregionen, Sverige,

Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland,

Litauen och Polen, står inför flera gemensamma

utmaningar som återspeglas i handlingsplanen för

strategin. Handlingsplanen innehåller ett antal prioriterade

områden för att rädda havet, integrera regionen

och öka välståndet – och varje område åtföljs

av konkreta flaggskeppsprojekt samt tydligt identifierade

mål och indikatorer. Under hösten 2012

har revidering av handlingsplanen pågått och den

30 januari 2013 träffades representanter från EUmedlemsländerna

och EU-kommissionen i Bryssel,

där den nya handlingsplanen antogs. Den nya handlingsplanen

till Östersjöstrategin är än mer målinriktad.

Kommissionen publicerar regelbundet rapporter

om genomförandet av EU: s strategi för Östersjöregionen.

Ett kontinuerligt lärande för nya och förbättrade

metoder för genomförande har skett och

utvärderingar har visat att strategin har haft framgångar

i samarbetet för att nå dess målsättningar.

Emellertid finns även områden som kan förbättras

inklusive deltagandet från den lokala och regionala

nivån i hela processen, från att formulera målsättningar

till att implementera strategin.

Tillväxtverket är den myndighet som samordnar

det svenska deltagandet i Östersjöstrategins genomförande.

Totalt har 37 nationella myndigheter

fått i uppdrag att på ett eller annat sätt arbeta i strategins

riktning. Även regionerna och samverkansorganen

har fått uppmaningen att bidra till Östersjöstrategins

genomförande.

Tillväxtverket håller med jämna mellanrum i informationsmöten

för myndigheter, länsstyrelser

och regioner/samverkansorgan. Myndigheten sammanställer

också årligen en rapport över vilka aktiviteter

som genomförts på nationell och regional

nivå. SKL deltar i Tillväxtverkets nätverk för Östersjöstrategin.

Sammanhållningspolitiken för kommande period

2014–2020 får en central betydelse för genomförandet

av Östersjöstrategin. Kommissionen har

i sina medskick till Sverige låtit meddela att Östersjöstrategin

tydligt ska finnas med i skrivningarna

av de nya strukturfondsprogrammen.


Det transnationella Östersjöprogrammet kommer

också få en central roll att finansiera och genomföra

de politiska mål man enats om inom ramen

för EU:s Östersjöstrategi under kommande

programperiod 2014–2020.

SKL deltar i arbetet med att utforma kommande

Östersjöprogram i den programskrivargrupp som

bildats.

SKL: Östersjöstrategin

Kommissionen: Östersjöstrategin, Hemsida för

Östersjöstrategin

Östersjöstrategins hemsida: www.balticsea-regionstrategy.eu

Regionkommittén: Yttrande

Tillväxtverket: Rapport, Östersjöstrategin

Kontaktpersoner:

Ellinor Ivarsson, ellinor.ivarsson@skl.se, 08-452 78 44

Helena Gidlöf, helena.gidlof@skl.se, 08-452 73 77

gång inom EU. våren 2013 13


Sysselsättning och arbetsmarknad

Förhandlingar om arbetstidsdirektivet

År 2004 föreslog kommissionen en ändring av arbetstidsdirektivet.

Under debatten som följde mellan

åren 2004–2009 tillkom dock andra frågor som inte

kunde nå en lösning. Rådet och parlamentet drog därför

i april 2009 slutsatsen att de inte kunde enas om

ett förslag till ändring av direktivet trots två behandlingar

och ett förlikningsförfarande. Detta har medfört

en svår situation för flera medlemsstater samt

för arbetsmarknadens parter på nationell nivå. Problemet

är att rättsläget är oklart när det gäller tolkningen

av ett antal frågor. Vissa medlemsstater har

vidare betydande svårigheter när det gäller genomförandet

av vissa delar av regelverket. Kommissionens

uppfattning är att den nuvarande situationen är

djupt otillfredsställande då den varken säkerställer

att arbetstagarnas hälsa och säkerhet skyddas inom

europeiska unionen i enlighet med EU-lagstiftningen

eller skapar tillräcklig flexibilitet för företag och

arbetstagare gällande arbetstidens förläggning.

Kommissionen genomförde därför under 2010

och 2011 en grundlig genomgång av arbetstidsdirektivet

och höll två samrådsgenomgångar med arbetsmarknadsparterna

på europeisk nivå i syfte att inhämta

synpunkter och undersöka om parterna var

villiga att inleda förhandlingar i frågan.

14 gång inom EU. våren 2013

3

KAPITEL

Samtliga tillfrågade europeiska arbetsmarknadsparter

sa under sommaren 2011 ja till att förhandla

och förhandlingarna startade i början av december

2011.

Förhandlingar har pågått under hela 2012. Normalt

sett pågår förhandlingar på denna nivå i nio

månader. Komplexiteten i frågan gör dock att förhandlingarna

har tagit längre tid, vilket föranledde

parterna att gemensamt be kommissionen om förlängd

förhandlingstid. Kommissionen gav parterna

ytterligare förhandlingstid fram till den 31 december

2012.

Förhandlingstiden löpte formellt ut den 31 december

2012, parterna har dock inte slutit någon

överenskommelse. Ingen av parterna eller EUkommissionen

har lämnat något formellt besked eller

beslut om att förhandlingarna är avslutade.

SKL:s uppfattning är att det mot bakgrund av

det tidigare låsta läget har varit en utväg att arbetsmarknadens

parter på EU-nivå ges en möjlighet att

förhandla fram balanserade lösningar. Förbundet är

bekymrat över hur EU-domstolen tidigare tolkat arbetstidsdirektivet.

SKL:s uppfattning är att direktivet

bör ändras så att jour inte är att jämställa med arbetad

tid vid tillämpningen av direktivets olika artiklar.

Förbundet anser avslutningsvis att de möjligheter


som finns för kollektivavtalslösningar i direktivet har

skapat förutsättningar för nationella arbetsmarknadsparter

att finna ändamålsenliga arbetstidslösningar

och det är därför en viktig förutsättning för

eventuella förhandlingar på europeisk nivå att befintliga

regler i dessa delar värnas och utvecklas.

SKL bevakar förhandlingarna via den europeiska

arbetsgivarorganisationen CEEP.

SKL: Arbetsgivarpolitik

EU: Arbetstidsdirektivet

Kommissionen: Andra samrådet

Gemensamt pressmeddelanden från BusinessEurope/

UEAPME och CEEP: Pressmeddelande

Pressmeddelande från ETUC: ETUC press release:

Pressmeddelande

Kontaktperson:

Malin Looberger, malin.looberger@skl.se, 08-452 75 58

Europeiska förhandlingar om

ett ramprogram för ungdomars

sysselsättning

De europeiska arbetsmarknadsparterna Business-

Europe/UEAPME, CEEP och ETUC har antagit ett

nytt gemensamt arbetsprogram för perioden 2012–

2014.

Parterna kommer att arbeta med frågor om bland

annat ungdomssysselsättning, jämställdhet, livslångt

lärande samt arbetskraftens fria rörlighet och

ekonomisk migration.

Som den första, högst prioriterade frågan i arbetsprogrammet,

startade parterna förhandlingar

om ett ramprogram för ungdomars sysselsättning

i september 2012. Ramprogrammet kommer att

innehålla fyra prioriterade frågor: sysselsättning,

utbildning, övergångar (mellan utbildning och arbete)

och entreprenörskap.

SKL medverkar i arbetet med arbetsprogrammet

och i förhandlingarna om ett ramprogram för

ungdomars sysselsättning genom sitt medlemskap

i CEEP.

SKL: Arbetsgivarpolitik

CEEP: Pressmeddelande om arbetsprogrammet

Kontaktperson:

Malin Looberger, malin.looberger@skl.se, 08-452 75 58,

Jeanette Grenfors, jeanette.grenfors@skl.se, 08-452 74 52

Förebyggande av stick- och skärskador

inom hälso- och sjukvården

Direktivet bygger på ett avtal mellan arbetsmarknadsparterna

HOSPEEM och EPSU som slöts 2010.

Parterna bad kommissionen att omvandla detta

avtal till direktiv. Målet med direktivet är att minimera

skadorna och riskerna genom utbildning/

information/ träning, samt användning av säkrare

produkter.

I Sverige har regeringen gett Arbetsmiljöverket

uppdraget att implementera direktivet. Arbetsmiljöverket

har nu genomfört direktivet genom förändringar

i föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker

(AFS 2005:1). Den 13 maj 2013 träder

direktivet ikraft inom hela EU/EES-området.

HOSPEEM och EPSU genomför, med stöd av EUkommissionens

generaldirektorat för Sysselsättning,

socialpolitik och inkludering (DG Employment),

sammanlagt fyra regionala seminarier under

våren 2013. De äger rum i Dublin, Rom, Wien och

Barcelona och avser implementeringen av direktivet

om genomförandet av det ramavtal om förebyggande

av stick- och skärskador inom hälso- och

sjukvården.

Kommissionen: Direktiv 2010/32/EU

Kontaktperson:

Ned Carter, ned.carter@skl.se, 08-452 76 23

Sysselsättningspaket för unga

I början av december 2012 presenterade kommissionen

ett förslag på ett sysselsättningspaket för unga.

I förslagen i sysselsättningspaketet ingår införande

av särskilda ungdomsgarantier för unga under 25 år

där de unga inom fyra månader från de slutat skolan

eller blivit arbetslösa ska erbjudas jobb, utbildning,

lärlingsplats eller praktik. Lärlingsutbildningar och

praktikplatser ska bli fler och bättre och ungdomar

ska ges fler möjligheter att arbeta och praktisera utomlands.

Kommissionen föreslår inga nya medel till

detta utan pekar på att ESF-medel kan användas.

SKL är via den europeiska arbetsgivarorganisationen

CEEP delaktiga i diskussionen om bland annat

lärlingsplatser samt genom att lämna synpunkter

på Regionkommitténs yttrande över förslaget.

SKL: Unga till arbete

Kommissionen: Unga på väg, Sysselsättningspaketet

Kontaktperson:

Åsa Karlsson, asa.karlsson@skl.se, 08-452 78 25

gång inom EU. våren 2013 15


Miljö, energi och klimat samt transporter

Ett resurseffektivt Europa

Kommissionen kraftsamlar under 2013 genom initiativ

som tar sikte på att skapa ett resurseffektivt

Europa.

Till att börja med avser kommissionen undersöka

olika alternativ för att tillvarata möjligheterna att

diversifiera energiförsörjningen och öka konkurrenskraften.

Ett ramverk för energi och klimat fram

till 2030 ska tas fram för att skapa förutsägbarhet

för marknad och medborgare och som bland annat

inkluderar exploateringsprojekt med beaktande av

risker och utsläpp.

Ramverket syftar till att:

> nå 80–95 procents reduktion av växthusgaser

2050 jämfört med 1990.

> skapa långsiktig konkurrenskraft, tryggad

tillgång och hållbarhet.

> tillhandahålla ett långsiktigt perspektiv för

investeringar till 2030.

Kommissionen kommer också ta fram en strategi

beträffande klimatanpassning och motståndskraft.

Strategin avser att öka beredskapen och kapaciteten

för att svara på de negativa effekterna av klimatförändringarna.

16 gång inom EU. våren 2013

4

KAPITEL

Energieffektiviseringsdirektivet ska implementeras

i svensk lag 2014 och regeringen planerar att

remissbehandla ett förslag under vintern/våren

2013. Den tuffaste frågan är hur Sverige ska uppnå

energieffektiviseringar om 1,5 procent årligen utan

kvotpliktssystem. Åtgärder för att främja energieffektivisering

på lokal och regional nivå väntas ingå i

förslaget. Kommissionen aviserar ett stärkt samarbete

med medlemsstaterna kring implementeringen

av energieffektiviseringsdirektivet och lagstiftningen

kring energimärkning och ekodesign.

Den digitala ekonomin ska stärkas på energiområdet

(nät, smarta nät och mätare). Förbundet

bevakar i detta sammanhang planeringsfrågorna i

det länderöverskridande samarbetet för att åstadkomma

väl fungerande energinät. Tillämpningen

av Energieffektiviseringsdirektivet avses kunna frigöra

tillgångar värda i genomsnitt 1 000 euro per år

och hushåll inom unionen, något som ger möjlighet

att skapa arbetstillfällen och ingripa mot klimatförändringarna.

Vidare har kommissionen lagt fram ambitioner att

främja utvecklingen av energiteknologi enligt Energifärdplan

2050, att stödja energiforskning och åtgärder

för demonstration och marknadsintroduktion på EUnivå,

samt att ta bort barriärer för energi innovationer


att nå marknaden (via programmet Intelligent Energy

Europe III). Kommissionen redovisade 2011 i en

Färdplan för en konkurrenskraftig ekonomi med låga

utsläpp år 2050 hur unionens utsläpp kan minska. I

Sverige lanserade regeringen en egen färdplan Sverige

utan klimatutsläpp år 2050 som en nationell satsning

för att möta utmaningen. En underlagsrapport

från Naturvårdsverket remissbehandlas under våren

2013. SKL deltar genom en styrelserepresentant i

miljöministerns referensgrupp.

Kommissionen: DG Energi, DG Environment, Energieffektivitet,

Energifärdplan 2050, Energieffektiviseringsdirektivet

Kontaktpersoner:

Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, 08-452-79 63,

Andreas Hagnell, andreas.hagnell@skl.se, 08-452 78 66

En tryggad vattenförsörjning

Ett av kommissionens mål i nuvarande arbetsprogram

är frågan om en tryggad vattenförsörjning.

Området lyfts inom ramen för initiativet a Blueprint

to safeguard Europe´s waters, ett initiativ som

är tänkt svara upp till samtliga utmaningar om vatten

och tillgång till vatten av god kvalitet. Processen

siktar mot 2020 och är starkt kopplad till Europa

2020-strategin men har också ett längre perspektiv

till 2050.

SKL bevakar frågan genom sitt medlemskap i paraplyorganisationen

CEMR. CEMR kommer starta

en fokusgrupp i syfte att bevaka vattenfrågorna

inom unionen.

Kommissionen: A Blueprint to safeguard Europe´s water

Kontaktpersoner:

Bo Rutberg, bo.rutberg@skl.se, 08-452 79 63

Tove Göthner, tove.gothner@skl.se, 08-452 79 25

Målen i avfallsdirektivet ses över och

genomförandet följs upp

Kommissionens initiativ inom avfallsområdet utgår

från strategin Ett resurseffektivt Europa, som är en

del av Europa 2020-strategin, samt från förslaget

till EU:s 7:e miljöhandlingsprogram.

För avfallsområdet innebär de båda dokumenten

ett tydligt fokus på att genomföra den lagstiftning

som redan finns. Kommissionen uppmärksammar

bland annat att medlemsstaterna har väldigt varierande

grad av resultat vad gäller att undvika deponi.

Andelen ”kommunalt” avfall som deponeras varierar

mellan 0 procent och 100 procent.

Kommissionen vill se minskade avfallsmängder,

ökad återvinning samt förbränning begränsad till

sådant avfall som inte kan materialåtervinnas samt

att deponering i stort ska upphöra. Kommissionen

avser att ordna möten med de 10 medlemsstaterna

som har högst andel deponering.

Kommissionen kommer också att se över sina

mål för avfallshanteringen. Detta ingår i avfallsdirektivet.

Ändrade eller nya mål kan övervägas.

Idag finns mål för hushållsavfall och bygg- och rivningsavfall.

Troligen kan även mål i speciallagstiftning

för exempelvis förpackningar och elektronik

komma att utvärderas. Kommissionen kommer

också utvärdera de direktiv som finns för särskilda

avfallsströmmar (till exempel slam, förpackningar,

skrotbilar och batterier).

SKL bevakar att målen speglar önskad utveckling

för våra medlemmar och att de är administrativt

enkla att följa upp. Målen ska också vara tydliga

och lätta att tolka. Kommunernas synpunkter på de

direktiv som ska utvärderas ämnas samlas in så att

svenska synpunkter kommer med inför eventuell

revidering.

Kommissionen: Avfallspolitik, Rapport,

Ett resurseffektivt Europa

Kontaktperson:

Gunnar Fredriksson, gunnar.fredriksson@skl.se, 08-452 77 85

Nytt miljöhandlingsprogram

EU:s miljöhandlingsprogram har sedan början av

1970-talet legat till grund för utvecklingen av EU:s

miljöpolitik och är ett viktigt ramverk för den europeiska

miljöpolitiken. Programmet bidrar enligt

kommissionen till långsiktighet och kontinuitet av

miljöagendan och borgar för ett holistisk synsätt på

miljöfrågor. Det sjätte miljöhandlingsprogrammet

som antogs 2002 löpte ut den 30 juni 2012. Kommissionen

antog ett förslag till ett nytt miljöhandlingsprogram,

Allmänt miljöhandlingsprogram för

unionen fram till 2020 – Att leva gott inom planetens

gränser, i november 2012. Programmet är ett förslag

till beslut som utgörs av fyra artiklar med en bilaga

som beskriver nio mål som ska uppnås till 2020.

Tonvikten i förslaget ligger på ett förbättrat genomförande

av EU:s miljölagstiftning som både bidrar

till, och enligt kommissionen, är en förutsättning

för att lyfta EU ur den ekonomiska krisen. Detta ska

bland annat åstadkommas genom att EU driver på

övergången till ett resurseffektivt, fossilsnålt och

grönt konkurrenskraftigt samhälle. Förslaget understryker

även den globala dimensionen av EU:s

miljö- och klimatpolitik.

gång inom EU. våren 2013 17


Kapitel 4. Miljö, energi och klimat samt transporter

SKL: Miljö

Kommissionen: Arbetsdokument

Kontakt: Kerstin Blom Bokliden,

kerstin.blom.bokliden@skl.se, 08 452 78 60

Översyn av EU:s luftpolitik

EU-kommissionen har sedan 2011 arbetat med en

översyn av EU:s luftvårdspolitik. Översynen kommer

enliga planerna att resultera i en ny tematisk

strategi för luftföroreningar. Förhoppningsvis kommer

detta att ske under år 2013. Inför framtagandet

av den nya strategin genomför kommissionen ett offentligt

samråd, se länk nedan.

Samrådet vänder sig både till medborgare och till

experter berörda av direktivet. Samrådet behandlar

möjliga policyval. Särskilda underlagsdokument

kommer att tas fram som beskriver orsakerna till

luftföroreningssituationen samt problem som

kvarstår. Bland annat berörs efterlevnad av befintliga

mål och åtaganden, långsiktiga minskningar

av exponering av luftföroreningar, revidering av

utsläppstaksdirektivet (2001/81/EG) och luftkvalitetsdirektiven

(2008/50/EG och 2004/107) samt

möjliga sektorsåtgärder.

SKL samarbetar med Naturvårdsverket, dels genom

medverkan i den referensgrupp som tar fram

underlag för svenskt ställningstagande, dels genom

det nätverk som finns för de kommuner i Sverige

som har åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer

för luft. Vidare har paraplyorganisationen CEMR

bildat en arbetsgrupp, vilken SKL medverkar i, som

följer det arbete som pågår i EU-kommissionen.

Kommissionen: Översyn av luftpolitiken, Samråd,

Utsläppstaks direktivet, Luftkvalitetsdirektiven (2008/50/EG,

2004/107/EG)

Regionkommittén: Yttrande

Kontaktperson: Kerstin Blom Bokliden,

kerstin.blom.bokliden@skl.se, 08-452 78 60

Riktlinjerna för de transeuropeiska

transportnäten (TEN-T)

TEN-T är EU:s satsning för att inrätta ett integrerat

transportnät inom unionen. Det finns fem huvudproblem

som TEN-T avser lösa. Det första är att det

saknas förbindelselänkar, särskilt vid gränsövergångar.

Det andra är stora skillnader mellan infrastrukturens

kvalitet och tillgång i olika medlemsstater.

Det tredje att det behövs bättre kopplingar

mellan de olika trafikslagen. För det fjärde bör de

omfattande utsläppen av växthusgaser från trans-

18 gång inom EU. våren 2013

portsektorn minska med 60 procent till år 2050.

Slutligen har medlemsstaterna fortfarande stora

skillnader sinsemellan gällande regler och krav.

TEN-T ska byggas ut på två nivåer bestående av

ett övergripande nät och ett stomnät. Det övergripande

nätet utgör grunden och ska vara utbyggt

2050. Stomnätet ingår i det övergripande nätet

och utgör de mest strategiska delarna. Stomnätet

ska vara utbyggt 2030. I Sverige föreslås stomnätet

omfatta den Nordiska triangeln (ingår i nuvarande

TEN-T) samt Bottniska korridoren och Malmbanan.

Det främsta skälet till utökningen är möjligheten

för Europa att få tillgång till de viktiga råvarorna

i norra Sverige.

Kommissionen presenterade i oktober 2011 sitt

förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

om unionens riktlinjer för utbyggnad av det

transeuropeiska transportnätet. Förslaget innehåller

också förslag till inrättande av en ny europeisk

infrastrukturfond, Fonden för ett sammanlänkat

Europa. I mars 2012 nådde EU:s transportministrar

en överenskommelse om en allmän inriktning för

TEN-T. Under hösten följde detaljerade förhandlingar

i rådet.

SKL har i sitt yttrande till Näringsdepartementet

ställt sig positivt till förslaget att dela in transportnätet

i ett prioriterat stomnät och ett övergripande

nät. Stomnätet fokuserar på ett sammanhållet trafikslagsövergripande

transportnät, vilket ökar förutsättningarna

för att hela reskedjan för person-

och godstransporter mellan länderna kommer att

fungera. Utbyggnaden av stomnätet ställer mycket

stora krav på medlemsländerna, framförallt gällande

utbyggnad av ny järnväg och införande av ny

teknik. SKL efterlyser därför en analys av vilka ekonomiska

konsekvenser detta får för Sverige och för

den nationella planen för transportinfrastruktur.

Det irländska ordförandeskapet avser under första

halvåret 2013 föra samtal med parlamentet med

målet att nå en överenskommelse om TEN-T mellan

rådet och parlamentet under våren.

SKL: Yttrande

Kommissionen: Infrastruktur och transport, Förslag till

riktlinjer för de transeuropeiska transportnäten

Parlamentet: Utskottet för transport och turism

CEMR: Positionspapper

Kontaktperson:

Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se, 08-452 75 62


Fonden för ett sammanlänkat

Europa (FSE)

För att skynda på utvecklingen av transeuropeisk

infrastruktur har kommissionen föreslagit att ett

centralt förvaltat finansieringsinstrument skapas,

nämligen Fonden för ett sammanlänkat Europa

(Connecting Europe Facility). Fonden ska vara inriktad

mot finansiering av transport-, energi- och

telekommunikationsprojekt. Syftet med FSE är att

fortsätta arbetet inom befintliga projekt och att utveckla

nya transeuropeiska infrastrukturprojekt.

I kommissionens ursprungliga förslag föreslås

FSE ha en budget på 50 miljarder euro, varav 10 miljarder

euro ska komma från sammanhållningsfonden.

För transportinfrastruktur föreslås i fonden

31,7 miljarder euro där bidrag till utredningar kan

ges upp till 50 procent. För investeringar kan bidrag

ges upp till 20 procent och för vissa projekt som går

över landsgränserna inom järnväg och sjöfart kan

investeringsbidrag ges upp till 40 procent. Vissa

ITS-projekt kan få upp till 50 procent bidrag. I den

beslutade långtidsbudgeten får dock fonden endast

29 miljarder euro.

I juni 2012 enades ministerrådet om en delvis

allmän riktlinje till ett utkast till förordning om inrättande

av FSE. Utkastet till förordning fastställer

villkor, metoder och förfaranden för EU:s ekonomiska

bidrag till TEN-T-projekt. Däremot ansvarar

de olika sektorerna för utvecklingsstrategier, prioriteringar

och genomförande. Dessa kommer därför

att definieras i branschspecifika riktlinjer.

Det irländska ordförandeskapet avser under första

halvåret 2013 föra samtal med parlamentet och

målet är att nå en överenskommelse mellan rådet

och parlamentet under våren.

SKL: Yttrande

Kommissionen: Infrastruktur och transport, Förslag till

riktlinjer för de transeuropeiska transportnäten

Parlamentet: Utskottet för transport och turism

CEMR: Positionspapper

Kontaktperson:

Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se, 08-452 75 62

Det fjärde järnvägspaketet presenterat

I januari 2013 presenterade kommissionen det så

kallade fjärde järnvägspaketet. Paketet syftar till att

förbättra kvaliteten och öka valfriheten när det gäller

järnvägstjänster i Europa. Paketet innehåller förslag

till revidering av sex lagstiftningstexter: nämligen

förslag till direktiv om järnvägssäkerhet, förslag

till en förordning om enhetliga regler för järnvägsföretagens

redovisning, förslag till direktiv om interoperabilitet,

förslag till reviderad förordning om öppnande

av marknaden för inrikes passargerartrafik

på järnväg, förslag till reviderat direktiv för ett enda

järnvägsområde samt förslag till förordning för att

inrätta en europeisk myndighet för järnväg.

Åtgärderna som kommissionen föreslår i paketet

inriktas på fyra nyckelområden: standarder

och godkännanden, att få nya aktörer att bedriva

järnvägstrafik, institutionell separation mellan infrastrukturförvaltarna

och transportoperatörer

samt att attrahera kvalificerad och högmotiverad

arbetskraft. Bland annat föreslås den Europeiska

järnvägsbyrån att fungera som enda kontaktpunkt

och utfärda EU-godkännanden av fordon som ska

släppas ut på marknaden och EU-säkerhetsintyg för

operatörer, de nationella marknaderna för persontrafik

på järnväg öppnas för nya aktörer och tjänster

från och med december 2019, infrastrukturförvaltarna

förstärkas så att de kontrollerar alla de funktioner

som utgör kärnan i järnvägsnätet, infrastrukturförvaltarna

föreslås vara operativt och finansiellt

fristående från transportoperatörer som bedriver

järnvägstrafik och nya entreprenörer föreslås åläggas

att anställa arbetstagare när avtal om allmän

trafik överlåts till ny operatör.

Sverige började avreglera sin tågtrafik 1988 och är

idag tillsammas med Storbritannien det enda landet

i EU som har en helt avreglerad marknad. Järnväg är

av stor betydelse för lokal och regional nivå i Sverige,

som en del av ett större transportsystem, utifrån

ett hållbarhetsperspektiv, i det gränsöverskridande

samarbetet och som ett effektivt sätt att länka landsbygd

och stad. SKL analyserar nu lagstiftningsförslagen

och kommer att följa frågan nära under våren.

I Regionkommittén utarbetas ett yttrande om

paketet av den franska ledamoten Pascal Mangin.

Regionkommittén väntas anta yttrandet vid plenarsessionen

i juli 2013.

SKL: Transport och infrastruktur

Kommissionen: Det fjärde järnvägspaketet

Regionkommittén: Det fjärde järnvägspaketet

Kontaktperson:

Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se, 08-452 75 62

gång inom EU. våren 2013 19


Kapitel 4. Miljö, energi och klimat samt transporter

Smarta Städer och Samhällen – Ett

europeiskt innovationspartnerskap

Kommissionen presenterade i juli 2012 meddelandet

Smart Cities and Communities – European Innovation

Partnership. Meddelandet redogör för ett

initiativ som kommissionen tar till ett europeiskt

innovationspartnerskap för att göra unionens städer

till smarta städer. Regionkommittén har getts

tillfälle att yttra sig över meddelandet. Uppdraget

att vara rapportör i Regionkommittén har gått till

en av de svenska ledamöterna.

En av EU:s stora utmaningar är att utveckla unionens

städer till smarta och hållbara miljöer. Kommissionen

vill därför bidra till ett europeiskt innovationspartnerskap

för att samordna resurser i syfte

att integrera energi-, transport- samt informationsoch

kommunikationsteknologier (IKT) i stadsmiljöer.

Kommissionen föreslår att partnerskapen leds

av industrin i samarbete med städer och att initiativet

förväntas påskynda marknadsinträdet i städer

av banbrytande innovativa lösningar som bygger på

integrering av energi- och transportteknologier och

med stöd av informations- och kommunikationsteknologier.

En långsiktig målsättning är att arbetet

till 2020 ska ha tagit fram och spridit åtminstone

20 banbrytande lösningar som integrerar energi,

transport och IKT-teknologier.

Så kallade fyrprojekt är centrala i arbetet och utgörs

av strategiska partnerskap mellan innovationsdrivande

företag från de tre sektorerna och som agerar

över geografiska gränser. Projekten ska omfatta

starka partnerskap med lokala ledare och myndigheter

för att kunna uppnå kraftfullt stöd för att på så

20

gång inom EU. våren 2013

sätt också kunna engagera medborgarna och lokala

intressenter. Fyrprojekten kan finansieras från en

rad olika källor, inkluderande EU-, nationell- och

regional finansiering samt privat finansiering.

Organisatoriskt ska arbetet styras av två enheter,

en högnivågrupp respektive en intressentplattform.

Högnivågruppen är rådgivande till kommissionen

och kommer att bestå av seniora representanter

från industri, städer, civilsamhälle, relevanta EUinitiativ

samt kommissionen. Intressentplattformen

ska lämna förslag till kommissionen om konkreta

åtgärder som ska förberedas i samband med

den första utlysningen inom det nya ramprogrammet

för forskning och innovation, Horisont 2020.

Ett arbetspapper lades fram för debatt i Regionkommitténs

utskott för miljö, klimat och energifrågor

i februari 2013. Innehållet i arbetspappret ger

stöd för kommissionens initiativ men påtalar att det

finns ett antal frågor som bör klaras ut i det framtida

arbetet, bland annat måste städernas centrala

roll lyftas ytterligare för att tydligt markera den

uppgift som städerna har som ledare och innovatörer

i strategierna och projekten. Vidare är det viktigt

att understryka att den industriledda ansats som

kommissionen förutser måste bygga på ett konkret

”medborgardrivet” behov.

Regionkommittén väntas anta ett slutligt yttrande

vid plenarsessionen i juli 2013.

Kommissionen: Smarta städer och samhällen,

Hemsidan för intressentplattformen

Kontaktperson:

Göran Roos, goran.roos@skl.se, 076-844 74 26


Vård, omsorg och folkhälsa

Direktiv om patientrörlighet snart

i svensk lag

Regeringen avser att våren 2013 lägga en proposition

som syftar till att i svensk rätt genomföra direktiv

(2011/24/EU) om tillämpningen av patienträttigheter

vid gränsöverskridande hälso- och

sjukvård, det så kallade patientrörlighetsdirektivet.

Intentionen är att riksdagen ska behandla propositionen

före sommaruppehållet 2013 och att den nya

lagen ska träda i kraft den 1 oktober 2013.

Syftet med direktivet, som antogs av parlamentet

och rådet 2011 och ska vara införlivat i nationell lagstiftning

senast den 25 oktober 2013, är att klargöra

och kodifiera rättspraxis från EU-domstolen om

patientens rätt att söka och bli ersatt för planerad

sjukvård i andra medlemsstater.

Socialdepartementet remitterade våren 2012 en

departementspromemoria Patientrörlighet i EU

förslag till ny lag (Ds 2012:6) till landstingen. SKL:s

styrelse ställde sig i sitt remissyttrande i juni 2012

bakom huvuddelen av de presenterade lagförslagen

angående patientrörlighet inom EU. Den föreslagna

lagen kommer att medföra en ökad tydlighet om vad

som gäller vid vård i andra EU/EES-länder, vilket

är angeläget för den enskilde patienten, ansvariga

myndigheter och vårdgivare.

5

KAPITEL

Förbundet betonar dock att staten ska ersätta

landstingen för de kostnader som uppstår. Att så

blir fallet ska stämmas av vid en kontrollstation

2016. SKL framhåller att den princip som har gällt

hittills, att den som beslutar också ska betala, ska

gälla även i fortsättningen. Om staten väljer att

överföra kostnadsansvaret till landstingen, bör därför

även beslutsansvaret följa med. Förbundet inser

dock komplexiteten i detta och föreslår därför att

staten inledningsvis behåller beslutsfunktionen för

EU-vården. SKL anser emellertid att även frågan

om beslutsfunktion ska avgöras vid den kontrollstation

som föreslås till 2016. I promemorian beräknas

kostnaderna för den del av EU-vården som enligt

förslaget ska överföras till landstingen bli cirka 160

miljoner kronor per år.

SKL för en kontinuerlig diskussion med Socialdepartementet

om implementeringen av patientrörlighetsdirektivet.

Förbundet har tillsammans med

Västra Götalandsregionen, Norrbottens läns landsting,

Region Skåne, Stockholms läns landsting och

Landstinget i Östergötland bildat en särskild arbetsgrupp

för att ingående diskutera och analysera de

olika frågor som behöver beredas i det pågående lagstiftningsarbetet.

Förbundet och arbetsgruppen diskuterar

nu också med Försäkringskassan hur lands-

gång inom EU. våren 2013 21


Kapitel 5. vård, omsorg och folkhälsa

tingen och Försäkringskassan bör organisera sitt

kommande samarbete om EU-vården. SKL avser att

under våren bjuda in landstingen till en konferens

om den nya lagen om patientrörlighetsdirektivet.

EU: Direktivet

Regionkommittén: Yttrande

CEMR: Yttrande

Regeringen: Patientrörlighet i EU – förslag till ny lag

(Ds 2012:6)

SKL: Yttrande

Kontaktperson:

Hasse Knutsson, hasse.knutsson@skl.se, 08-452 76 62

e-Hälsa – Smart Open Services for

European Patients (epSOS)

För att öka patienters säkerhet och trygghet vid

vård och behandling i annat EU-land samarbetar

EU-länderna kring e-Hälsa. epSOS-projektet, som

samordnas av Sverige (Socialdepartementet och

SKL), utgör en viktig del av detta samarbete. 23 länder

samarbetar med syfte att definiera, specificera

och testa utbyte av elektroniska recept och patient-

data över landsgränser för att på sikt erbjuda sina

medborgare dessa gränsöverskridande tjänster.

Tjänsterna e-recept och patientöversikt erbjuds

nu patienter och vårdgivare i sju av de deltagande

länderna. Erfarenheterna från denna fas i projektet

bidrar till fortsatt arbete med att uppdatera tjänsterna,

bland annat med ytterligare informationsmängder.

Ytterligare en testfas är planerad till 2013

med avsikt att testa uppdaterade versioner med fler

deltagande länder.

Sverige avser att delta med båda tjänsterna under

2013. Varje år förskrivs 35 miljoner e-recept i Sverige.

Under förutsättning att ett specifikt samtycke

har lämnats kommer dessa att kunna expedieras på

epSOS-apotek i utlandet. Personer från andra ep-

SOS-länder som besöker Sverige kommer att kunna

få sina e-recept expedierade på ett antal apotek i

Skåne, Stockholm och Norrbotten. samma platser

kommer ett antal vårdcentraler och akutmottagningar

beredas åtkomst till utländska patientöversikter.

Successivt kommer antalet deltagande

vårdgivare och apotek att öka. Intentionen är på

sikt att alla svenska apotek ska expediera utländska

e-recept. Det svenska deltagandet i epSOS bygger på

tillämpning av de nationella tjänster som utvecklats

inom ramen för strategin för nationell e-Hälsa.

22 gång inom EU. våren 2013

SKL: e-Hälsa

Kommissionen: Digitala agendan

epSOS: Webbplats

Kontaktpersoner:

Fredrik Lindén, fredrik.linden@skl.se, 08-452 73 34

Eva Leach, eva.leach@cehis.se, 070- 665 51 11

Översynen av EU:s tobaksregelverk

Så många som 695 000 människor i EU dör varje år i

förtid på grund av rökning. Rökningen beräknas dessutom

kosta EU-länderna minst 100 miljarder euro. För

att minska tobaksskadorna i Europa vill EU förbättra

regleringen av tobaksprodukter och deras marknadsföring.

Därför ska Tobaksproduktdirektivet revideras.

Under hösten 2012 avgick hälsokommissionär

John Dalli. Hans avgång försenade behandlingen

av direktivet. Den nye hälsokommissionären Tonio

Borg presenterade i december 2012 sitt förslag till

nytt tobaksvarudirektiv. Förslaget till ändringar i

EU:s nuvarande direktiv från 2001 har beretts i flera

år och innehåller nya, striktare regler för hur tobaksvaror

får tillverkas, presenteras och säljas.

Kommissionen föreslår att cigaretter, rulltobak

och rökfria tobaksvaror med kännetecknande smak

förbjuds och att det blir obligatoriskt med stora

varningsbilder på förpackningar för cigarretter och

rulltobak. I förslaget regleras även försäljning till

andra länder via internet och vissa tekniska funktioner

införs som ska motverka olaglig handel.

Vidare föreslås att vissa produkter, till exempel ecigaretter

och örtprodukter för rökning, ska regleras.

Särskilda regler om märkning och ingredienser

när det gäller tuggtobak och tobak för användning

i näsan införs, medan det nuvarande snusförbudet,

som Sverige är undantaget ifrån, behålls.

Förslaget till nytt direktiv ska nu behandlas i Europaparlamentet

och ministerrådet.

SKL har lämnat synpunkter på direktivet till regeringen

och kommissionen. Förbundet instämmer

i den av EU beskrivna problembilden och förespråkar

i allt väsentligt en skärpning av direktivet.

SKL: Folkhälsa, Yttrande

Kommissionen: Direktiv (2001/37/EC), Folkhälsa,

Översynen av tobaksdirektivet

Kontaktpersoner:

Ingvor Bjugård, ingvor.bjugard@skl.se, 08-452 77 12

Revidering av transparensdirektivet

I mars 2012 lämnade kommissionen ett förslag till

nytt direktiv om insyn i de åtgärder som reglerar


prissättningen av läkemedel avsedda för människor

och deras inordnande i de nationella sjukförsäkringssystemen,

det så kallade transparensdirektivet.

Förslaget handlar bland annat om tidsfristerna

avseende prissättningsbeslut för läkemedel och

ökat insynskrav även gällande efterfrågesidans åtgärder

för att kontrollera eller främja förskrivning

av vissa läkemedel.

Förslaget till direktiv behandlas nu i Europaparlamentet

och ministerrådet. Enligt uppgift går

förhandlingarna trögt i rådet då många medlemsländer

motsätter sig kommissionens förslag. SKL:s

styrelse ansåg i sitt remissyttrande i april 2012 att

syftet var vällovligt men att förslagen inte var acceptabla,

bland annat därför att de stred emot det

kommunala självstyret och inte bedömdes vara ändamålsenliga

för svenska förhållanden.

SKL: Yttrande

Kommissionen: Förslag till nytt direktiv

Kontaktperson: Gunilla Thörnwall Bergendahl,

gunilla.thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05

Revidering av direktivet om kliniska

prövningar av humanläkemedel

Kommissionen presenterade i juli 2012 ett förslag

till ny förordning som är tänkt att ersätta nuvarande

direktiv om kliniska prövningar av humanläkemedel.

Syftet är bland annat att stimulera klinisk

forskning och att korrigera bestämmelser i det nuvarande

direktivet som kan ha missgynnat kliniska

prövningar i Europa.

Kommissionen föreslår bland annat en enhetlig

klinisk prövningsansökan och en gemensam webbportal

för ansökningar i hela unionen, ett flexibelt

och snabbt bedömningsförfarande, tydliga tidsfrister

och en tydlig åtskillnad i vilka frågor medlemsstaterna

samarbetar vid bedömningen och vilka

frågor som kräver nationell/ lokal hänsyn. Förslaget

till ny lagstiftning behandlas nu i Europaparlamentet

och ministerrådet.

Kommissionen: Förslag till förordning (COM/2012/0369)

Kontaktperson: Gunilla Thörnwall Bergendahl,

gunilla.thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05

Förslag till nytt hälsoprogram för

perioden 2014–2020

Kommissionen presenterade i november 2011 sitt

förslag till nytt tredje sammanhållet hälsoprogram,

Hälsa för tillväxt, för perioden 2014–2020.

EU:s hälsoprogram, som ursprungligen hade ett

tydligt fokus på folkhälsa, har successivt genom

åren kommit att omfatta även sjukvård. Denna utveckling

återspeglar sig i namnet på programmet.

Det första programmet kallades folkhälsoprogram

(2003–2008), medan det nuvarande heter det andra

gemenskapsprogrammet för åtgärder inom hälsoområdet

(2008–2013). Det tredje programmet har

kommissionen velat knyta till EU:s tillväxtstrategi,

Europa 2020-strategin.

Det nu föreslagna programmet är tänkt att stödja

och komplettera medlemsländernas arbete inom

fyra områden:

> utveckla innovativa och långsiktigt hållbara

hälso- och sjukvårdssystem.

> öka tillgången till bättre och tryggare hälso-

och sjukvård.

> främja hälsa och förebygga ohälsa.

> skydda människor från gränsöverskridande hot

mot hälsan.

Det första målet berör bland annat bristen på vårdpersonal

och ekonomiska resurser. Det andra målet

behandlar främst vårdkvalitet och patientsäkerhet.

Det tredje målet fokuserar på folkhälsofrågor och

riskfaktorer, medan det fjärde målet bland annat

handlar om smittskydd.

Förslaget till nytt hälsoprogram behandlas nu i

Europaparlamentet och ministerrådet som väntas

fatta beslut under 2013. Förhandlingar har redan

inletts mellan parlamentet och rådet. Parterna har

bland annat enats om att det nya programmet bör

heta det tredje programmet för unionens åtgärder

inom hälsoområdet (2014–2020). Samstämmighet

råder också om att målen som rör hälsofrämjande

och sjukdomsförebyggande insatser bör få en mer

framskjuten placering.

SKL har framfört synpunkter på det kommande

programmet dels genom de svenska ledamöterna i

Regionkommittén som lämnade sitt yttrande våren

2012, dels genom deltagande i den arbetsgrupp som

Socialdepartementet tillsatt för att bereda svenska

ståndpunkter. SKL har bland annat framfört att

större fokus bör läggas på folkhälsofrågor samt att

god hälsa har ett egenvärde och inte bara är ett medel

för att uppnå ekonomisk tillväxt. Dessutom anser

förbundet att programmet bör anknyta till WHO:s

hälsostrategi Health 2020.

Kommissionen: Hälsa för tillväxt

Regionkommittén: Yttrande

Kontaktperson:

Erik Svanfeldt, erik.svanfeldt@skl.se, 08-452 75 78

gång inom EU. våren 2013 23


Kapitel 5. vård, omsorg och folkhälsa

Handlingsplan mot antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens är ett växande problem. Enbart

inom EU bidrar resistensproblematiken till

25 000 dödsfall och ekonomiska förluster i storleksordningen

1,5 miljarder euro på grund av extra vårdkostnader

och förluster av produktivitet. EU-kommissionen

antog i november 2011 en handlingsplan

för att bekämpa hotet från antimikrobiell resistens

för människors, djurs och växters hälsa.

En anbudsinfordran har gått ut (SANCO/2012/

C3/01), som en del i en förberedande åtgärd, för

antimikrobiell resistens och forskning om orsakerna

till icke-återhållsam användning av antibiotika

inom humanmedicinen. Åtgärden stöder genomförandet

av handlingsplanen.

Specifikt föreskriver åtgärden:

> en studie som syftar till att identifiera de

viktigaste faktorerna som driver försäljning och

icke-återhållsam användning av antibiotika inom

humanmedicinen som erhållits utan recept, för

att bedöma graden av efterlevnad av det rättsliga

receptbelagda kravet för antimikrobiella medel

i EU och Kroatien, samt att dokumentera bästa

praxis.

> en undersökning som genomförs på ett

representativt urval av befolkningen i varje EUmedlemsstat

och i Kroatien. De 5–8 länder i EU

med den högsta konsumtionsnivån av receptfria

antibiotika kommer att identifieras, och därefter

genomförs ytterligare forskning i dessa länder.

> ett frågeformulär till ministerierna för hälsa

och relevanta regulatoriska myndigheter i EU: s

medlemsstater och Kroatien.

> en litteraturgenomgång över den nuvarande

internationella vetenskapliga litteraturen.

> nationella seminarier och en

konsensuskonferens samt en slutlig

konsensuskonferens med deltagare från

de viktigaste aktörerna på EU-nivå och

företrädare för Europaparlamentet, Europeiska

kommissionen, ECDC och WHO och andra

viktiga EU-organ.

Tidsplanen är 24 månader.

SKL arbetar, i samarbete med ett antal andra organisationer

och myndigheter i Sverige, utifrån åtgärderna

i ovanstående handlingsplan. Under 2010 tecknade

Sveriges Kommuner och Landsting och staten en överenskommelse

med syfte att öka patientsäkerheten där

ett av områdena var minskad användning av antibiotika.

Överenskommelsen sträcker sig till och med 2014.

24 gång inom EU. våren 2013

Kommissionen: Handlingsplan mot antibiotikaresistens,

Pressmeddelande, Anbudsinfordran om antibiotikaresistens,

Folkhälsa

Europeiska livsmedelsmyndigheten, EFSA:

Antibiotika-resistens

SKL: Patientsäkerhet

Kontaktperson:

Petra Hasselqvist, petra.hasselqvist@skl.se, 08-452 77 72

Ingen ny lagstiftning om patientinformation

om receptbelagda läkemedel

Ministerrådet och Europaparlamentet har under

åren 2010–2012 antagit ny lagstiftning inom två av

de tre områden där kommissionen presenterade

lagförslag i det så kallade läkemedelspaketet 2008

– säkerhetsövervakning av humanläkemedel (biverkningsrapportering)

och skydd mot förfalskade

läkemedel.

I den tredje frågan om förbättrad patientinformation

om receptbelagda läkemedel, som bland annat

handlar om vilken information läkemedelsföretagen

ska kunna tillhandahålla (och hur) utan att

bryta mot reklamförbudet, avbröts förhandlingarna

i ministerådet under det danska ordförandeskapet

första halvåret 2012. Europaparlamentet tog beslut

i en första läsning i november 2010, men rådet har

aldrig tagit ställning eftersom flera medlemsländer

– däribland Sverige – haft stora invändningar mot

kommissionens förslag.

Kommissionen presenterade i februari 2012 ett

omarbetat förslag till lagstiftning i vilket kommissionen

haft som ambition att inarbeta Europaparlamentets

synpunkter och lägga större vikt vid patienternas

rätt till saklig information. Men även detta

reviderade förslag stod, enligt Regeringskansliet, i

flera avseenden i konflikt med svensk grundlag.

SKL har varit mycket engagerat i dessa frågor,

inte minst genom kanslistödet till den svenska delegationen

i Regionkommittén.

Vad gäller frågan om förbättrad patientinformation

om receptbelagda läkemedel, var förbundet

kritiskt till det ursprungliga förslaget och motsatte

sig bland annat en urholkning av förbudet mot reklam

för receptbelagda läkemedel.

SKL: Yttrande

Kommissionen: Reviderat förslag till direktiv om information

till allmänheten om receptbelagda läkemedel

Regionkommittén: Yttrande

Kontaktperson: Gunilla Thörnwall Bergendahl,

gunilla.thornwallbergendahl@skl.se, 08-452 76 05


Europeiskt innovationspartnerskap om

aktivt och hälsosamt åldrande (EIPAHA)

Kommissionen har inom ramen för Innovationsunionen,

som är en del av Europa 2002-strategin,

lanserat konceptet ”europeiska innovationspartnerskap”.

Syftet med dessa partnerskap är att

främja genombrott och innovationer för att möta

samhällsutmaningar och vinna konkurrensfördelar.

Innovationspartnerskapen bygger på tanken att

myndigheter, frivilligorganisationer, forskarsamhället

och näringslivet tillsammans ska arbeta för

att bra idéer kommer till bred användning.

Konceptet testas nu i ett pilotpartnerskap om aktivt

och hälsosamt åldrande, European Innovation

Partnership on Active and Healthy Ageing (EIPA-

HA). Målet är att till 2020 höja medellivslängden i

Europa med två friska år.

En styrgrupp ledd av EU-kommissionärerna med

ansvar för den Digitala Agendan respektive hälsa

och konsumentfrågor presenterade i november

2011 en strategisk genomförandeplan. I planen pekade

styrgruppen ut sex särskilda åtgärdsområden:

> få patienterna att följa sina läkemedelsordinationer.

> förebygga skröplighet med fokus på undernäring

> förebygga fallskador.

> sprida integrerade vårdmodeller avseende

kroniska sjukdomar.

> förbättra spridningen av driftskompatibla ITlösningar

som underlättar eget boende.

> fortsätta främja innovation avseende åldersvänliga

byggnader, städer och miljöer.

Kommissionen ställde sig i februari 2012 bakom

genomförandeplanen i och med att kommissionen

antog meddelandet Taking forward the Strategic Implementation

Plan of the European Innovation Partnership

on Active and Healthy Ageing. Våren 2012

gick kommissionen ut med en första inbjudan till berörda

parter att engagera sig i konkreta insatser för

innovation inom aktivt och hälsosamt åldrande. När

ansökningstiden gick ut hade 261 projekt lämnats in

för att ingå i EIPAHA. Vidare sjösatte kommissionen

i april 2012 en ”marknadsplats för innovativa idéer”

som ska hjälpa intressenter att hitta partners, utbyta

bästa praxis och sprida forskningsresultat.

Sommaren 2012 inrättades arbetsgrupper som i

november lade fram handlingsplaner inom de sex

olika åtgärdsområdena. I slutet av 2012 gick kommissionen

ut med en ny inbjudan till intresserade parter

att engagera sig i genomförandet av dessa handlingsplaner.

Anmälningstiden gick ut den 28 februari 2013.

En expert på SKL:s avdelning för vård och omsorg,

satt med på ett personligt mandat i den styrgrupp

som under 2011 tog fram den strategiska genomförandeplanen.

SKL: EIPAHA

Kommissionen: EIPAHA, Meddelande

Kontaktperson:

Marianne Olsson, marianne.olsson@skl.se, 08-452 70 00

Förslag till nya EU-regler om

medicintekniska produkter

EU-kommissionen presenterade i september 2012

förslag till ny lagstiftning om medicintekniska produkter.

Förslagen till nya regler omfattar:

> förslag till förordning om medicintekniska

produkter (ska ersätta direktiv 90/385/EEG

om aktiva medicintekniska produkter för

implantation och direktiv 93/42/EEG om

medicintekniska produkter).

> förslag till förordning om medicintekniska

produkter för in vitro-diagnostik (ska ersätta

direktiv 98/79/EG om medicintekniska

produkter för in vitro-diagnostik).

Kommissionen inledde 2008 en översyn av de tre

befintliga direktiven, som reglerar marknadstillträde,

internationell handel och konkurrensförhållanden

för medicintekniska produkter och har bland

annat genomfört två öppna samråd 2008 och 2010.

Syftet med översynen är att anpassa lagstiftningen

till de tekniska och vetenskapliga framsteg som

har gjorts och skapa enklare och tydligare regler

som både främjar innovation och garanterar patientsäkerheten.

Genom att ersätta direktiven med

förordningar, som till skillnad från direktiv inte ska

implementeras i nationell lagstiftning, skapas ett

mer enhetligt regelverk inom EU.

Socialdepartementet har under hösten skickat

ut kommissionens lagförslag om medicintekniska

produkter på remiss och SKL lämnade ett yttrande

i november 2012.

Lagförslaget kommer nu att behandlas i Europaparlamentet

och ministerrådet enligt så kallat ordinarie

lagstiftningsförfarande.

SKL: Yttrande, Medicintekniska produkter

Kommissionen: Regelverket för medicintekniska produkter,

Översynen av direktiven för medicintekniska produkter

Kontaktperson:

l Resare, pal.resare@skl.se, 08 452 79 59

gång inom EU. våren 2013 25


26 gång inom EU. våren 2013

6

KAPITEL

Inre marknaden och konkurrensfrågor

Paketet om offentlig upphandling

försenat

Nu startar förhandlingarna mellan rådet och Europaparlamentet.

Den lokala och regionala nivåns

företrädare, däribland det europeiska kommunförbundet

CEMR, Regionkommittén och SKL är överens

om att kommissionens förslag, som presenterades

i slutet av 2011, på flera områden har missat

möjligheten att skapa ett mer flexibel och ändamålsenlig

lagstiftning inom upphandlingsområdet.

Exempelvis borde regelverket fästa större vikt på

värdet för pengarna vid upphandlingen och skapa

större flexibilitet för ökad upphandling. I Europaparlamentet

har utskottet för den inre marknaden

behandlat belgaren Marc Tarabellas (S&D) yttrande.

Att offentlig upphandling är en fråga som engagerar

parlamentet visas inte minst av det faktum att

utskottet utnämnde hela sju skuggföredraganden

och att över 2 000 ändringsförslag lämnades in av

utskottets ledamöter inför antagandet av rapporten.

Inför omröstningen skickade dessutom CEMR

(med bidrag från SKL) ett brev till samtliga ledamöter

i utskottet, med en tydlig vädjan om att inte

bidra till att göra kommissionens ursprungsförslag

än svårare för lokala och regionala myndigheter att

följa; bland annat genom långtgående krav på social

och miljömässig hänsyn. I slutet av februari beslutade

Europaparlamentet att inleda förhandlingar

med rådet och kommissionen, så kallad triolog, i ett

försök att komma överens om ett slutligt direktiv.

Detta förväntas pågå under resten av våren. SKL

kommer tillsammans med CEMR att fortsätta sin

bevakning av frågan.

SKL: Upphandling

Kommissionen: Grönboken, Upphandling inom

försörjningssektorn

Europaparlamentet: Processen i parlamentet

CEMR: Offentlig upphandling

Kontaktpersoner:

Eva Sveman, eva.sveman@skl.se, 08-452 76 54

Omfattande förändringar av mervärdesskattesystemet

föreslagna: djupgående

konsekvenser för kommunalt självstyre

Kommissionen arbetar vidare med översynen av

mervärdesskattesystemet. Under 2013 står momsen

inom offentlig sektor på agendan.

Kommissionen diskuterar bland annat införande


av moms på allt och slopad rätt till momsersättning.

Vissa av de förändringar som diskuteras får omfattande

konskevenser för kommuner och landsting.

I december 2010 antog kommissionen en grönbok

om Mervärdesskattens framtid – ett enklare,

stabilare och mera effektivt mervärdesskattesystem.

Därefter genomfördes ett offentligt samråd

under sex månader som resulterade i 1 700 synpunkter.

Samtidigt genomförde kommissionen en

ekonomisk utvärdering av systemet och föreslog att

en ny egen resurs som bygger på mervärdesskatt inrättas

för att finansiera EU:s budget.

I december 2011 antogs ett meddelande om mervärdesskattens

framtid. Meddelandet bygger på resultaten

från det offentliga samrådet, men också på

diskussionerna med medlemsstaterna och de synpunkter

som framförts av EU:s institutioner. Meddelandet

är ställt till Europaparlamentet, rådet och

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Förslagen i både grönboken och meddelandet påverkar

det, i svensk grundlag reglerade, kommunala

självstyret. En övergång från direkt skatt (skatt på

arbete och sparande) till indirekt skatt (mervärdesskatt

och punktskatter) innebär att kommunernas

beskattningsrätt påverkas och därmed också kommunernas

möjlighet att finansiera sin verksamhet,

vilket är djupt oroande. Detta har SKL vid upprepade

tillfällen uppmärksammat både finansdepartementet

och kommissionen på.

Europaparlamentets betänkande i frågan antogs i

oktober 2011 och däri framhålls vikten av att grundligt

bedöma konsekvenserna för det regionala självstyret

inom medlemsstaterna när man diskuterar

en övergång från direkt beskattning till indirekt beskattning.

I meddelandet anges prioriteringar och

ett praktiskt arbetsprogram för de kommande åren

med flera förslag, både vad gäller lagstiftning och

icke lagstiftning samt ett antal djupgående studier

som ska inledas för att förbereda ytterligare förslag.

Prioriteringarna syftar, förutom till förenklingar

och skatteväxling, även bland annat till att förstärka

den föreslagna utvecklingen av nya resurser som bygger

på mervärdesskatt. Kommissionen avser att regelbundet

avge lägesrapporter och lägga fram nya förslag.

Kommissionen har i januari 2013 erhållit en slutrapport

från Copenhagen Economics (VAT in the

public sector and exemptions in the public interest,

Final Report for TAXUD/2011/DE/334, 10 januari

2013). I rapporten, vilken inte innehåller analyser

på nationell nivå, lämnas förslag i syfte att uppnå

konkurrensneutralitet mellan offentliga organ och

privata företag. Rapporten kommer under våren bli

föremål för diskussioner bland annat på kommissi-

onens konferens i Venedig 17–19 april 2013. Rapporten

kommer också att diskuteras den 29 april 2013

på ett internationellt momsseminarium arrangerat

av Lunds Universitet. SKL:s momsexpert Jeanette

Fored kommer vid detta tillfälle medverka som en

av flera föreläsare.

SKL:s egen Momsdag den 14 maj 2013 kommer

rapporten, de olika förslagen och kommissionens

diskussioner att presenteras närmare. (Inbjudan

hittas på www.skl.se)

Ett slutligt direktivförslag kan förväntas under

2014. SKL avser att fortsätta bevaka och påverka direktivets

utformning samt föra dialog med svenska

regeringen, Europaparlamentet och kommissionen.

SKL: Yttrande till finansdepartementet, Svar på

kommissionens grönbok

Regeringen: Svar på kommissionens grönbok,

Faktapromemoria

Kommissionen: Grönboken, Meddelande om

mervärdesskattens framtid, Slutrapport

Kontaktperson:

Jeanette Fored, jeanette.fored@skl.se, 08-452 79 24

E-upphandling och e-handel

Inom EU finns ett stort intresse för att genom ökad

elektronisk offentlig upphandling samt e-fakturering

främja den inre marknaden och reducera den

administrativa bördan för både offentlig och privat

sektor. Kommissionen beskrev detta bland annat i

en grönbok 2010 och ställde samtidigt frågor kring

medlemsstaternas uppfattning om e-upphandling,

upplevda hinder m.m. SKL besvarade grönboken,

både via Finansdepartementet och direkt till kommissionen.

Av svaren som kom in fanns, från såväl

leverantörssidan som offentliga köpare, ett intresse

för e-upphandling och runt hälften kunde tänka sig

obligatorisk sådan.

När kommissionens förslag till nya upphandlingsdirektiv

presenterades i december 2011 fanns

ett antal bestämmelser kring e-upphandling. Det

förslås att centraliserad inköpsverksamhet och inköpscentraler

ska införa e-upphandling och efter en

övergångstid ska det gälla alla upphandlande myndigheter.

Det finns regler om vad som avses med e-upphandling

och hur kommissionen genom delegerade

akter kan hänvisa till bland annat tekniska format

och standarder. Vidare finns även regler om elektroniska

kataloger, europeiskt upphandlingspass m.m.

Förhandlingar om direktiven pågår fortfarande.

Kommissionen driver även frågorna om e-upphandling

vidare genom andra åtgärder. En expert-

gång inom EU. våren 2013 27


Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

grupp tillsattes i januari 2012, e-TEG, där SKL är

representerad. Expertgruppen har avlämnat en

rapport med rekommendationer kring hur lämpliga

lösningar för e-upphandling bör vara utformade

och man har sett på processerna för e-upphandling

inklusive säkerhetsaspekter. Rekommendationer

kring strategiska frågor ges även. Vidare görs en studie

av konsulter i syfte att finna lämpliga indikatorer

för att följa utvecklingen av e-upphandling och

öka benchmarking mm. En rapport, den så kallade

Golden Book har vidare utarbetats av PWC på uppdrag

av kommissionen kring goda exempel inom eupphandling

i EU.

PEPPOL-projektet (Public e-Procurement On

Line), är ett projekt där både vissa delar av upphandlingsfasen

samt e-beställningar och e-fakturering

ingår och som drivits inom ramen för kommissionens

ramprogram för forskning och innovation.

Pilottester har genomförts i syfte att möjliggöra

fungerande elektronisk meddelandeutväxling mellan

medlemsstaterna, främst har elektroniska fakturor

utväxlats. Sverige har deltagit i PEPPOL och

var för övrigt det första landet som mottog elektroniska

fakturor från annat land (Danmark), inom

ramen för PEPPOL. Därefter har både fakturor och

andra dokument utväxlats mellan olika medlemsstater

och via PEPPOL:s infrastruktur. I exempelvis

Norge lanseras nu infrastrukturen som ett konkret

alternativ till kommunikation när e-fakturering under

2012 blir obligatoriskt mellan offentlig sektor

och leverantörerna.

PEPPOL avslutades som projekt hösten 2012,

men under våren 2013 etableras nu Open PEPPOL,

som tar över förvaltning av specifikationer mm och

stödjer implementeringen i Europa framöver.

Kommissionen tillsatte 2011 ett så kallat flerpartsforum

(Multi Stakeholders Forum) i syfte att

främja ökad e-fakturering. Deltagare i detta forum

är två representanter för varje medlemsland. Det

har även bildats nationella fora och i Sverige har ett

sådant öppet forum bildats inom ramen för NEA:s

verksamhet (Nätverket för Elektroniska Affärer).

Vidare ska varje land ta fram strategier för att öka

användandet av e-fakturering. SKL deltar aktivt i

arbetet i det nationella forumet.

När det gäller standardiseringsarbete för att

skapa förutsättningar för att utbyta e-handelsdokument

fortsätter arbetet inom bland annat EU:s

standardiseringsorgan CEN och FN:s organ UN/

CEFACT. Standardiserade meddelanden i övrigt på

upphandlingsområdet bedrivs även inom CEN; dess

workshop CEN/BII, vars andra fas avslutades under

2012. En ny tredje fas planeras för med uppstart i

28 gång inom EU. våren 2013

mars 2013. Denna fas kommer att fokusera mer på

upphandlingsprocesserna. Resultaten från de första

faserna finns på www.cenbii.eu.

SKL: Upphandling och konkurrens , E-handel

Kommissionen: E-upphandling, Förslaget till nytt

upphandlingsdirektiv

Övrigt: PEPPOL, CEN/BII3

Kontaktperson: Kerstin Wiss Holmdahl,

kerstin.wiss.holmdahl@skl.se, 08-452 79 87

Tjänster av allmänt ekonomiskt

intresse (SGEI)

Kommissionens initiativ på området för statligt

stöd ligger mycket nära det arbete kommissionen

bedrivit på området för tjänster av allmänt ekonomiskt

intresse.

I slutet av december 2011 presenterade kommissionen

en översyn av sina regler för hur ersättning

för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse ska bedömas

i förhållande till EU-rättens regler om statligt

stöd.

I översynen klargör kommissionen vissa principer

för hur EU:s statsstödsregler tillämpas. Detta

kan i sig bidra till en större rättslig säkerhet eftersom

vi därmed har möjlighet att utgå från en samsyn

kring hur regelverket ska tillämpas. Huruvida

det nu avslutade arbetet inneburit att det blivit

lättare att hantera dessa frågor och om den lokala

nivåns handlingsutrymme ökat eller inte återstår

dock att se.

Bakgrunden till den under 2011 presenterade

inremarknadsakten finns i det så kallade Monti-

Kroespaketet. I detta har kommissonen bearbetat

reglerna för offentliga stöd i förhållande till vad som

gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Alla

myndigheter som på något vis hanterar ersättning

för tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt

intresse berörs av detta. Det innebär att inre

marknadsakten är relevant för såväl nationella, som

regionala och lokala myndigheter.

Kommissionens initiativ består av flera delar:

> ett meddelande som klargör hur kommissionen

ser på grundläggande begrepp.

> ett beslut som begränsar myndigheters

anmälningsskyldighet.

> en reviderad ram för hur kompensationsbelopp

ska beräknas.

> en förordning som innebär att gränsen för så

kallade minimistöd höjs till 500 000 euro för

en treårig beräkningsperiod.


Kommissionens syfte med översynen har varit att

skapa enklare regler för sådana tjänster av allmänt

ekonomiskt intresse som är små, lokala eller har ett

socialt syfte. Samtidigt skapas tydlighet om att konkurrensaspekterna

kommer att beaktas skarpare i

”större” ärenden. Kommissionen betonar att när en

tjänst av allmänt ekonomiskt intresse anförtros ett

företag ska det också fortsättningsvis – om möjligt

– överlämnas genom ett öppet och transparent anbudsförfarande

för att garantera bästa kvalitet till

lägsta kostnad för skattebetalarna.

I meddelandet behandlar kommissionen innebörden

av grundläggande begrepp som exempelvis

”ekonomisk verksamhet”. Avsikten är att underlätta

för nationella, regionala och lokala myndigheter att

tillämpa statsstödsreglerna. Effekten av kommissionens

klargöranden är svårare att bedöma.

I förenklande syfte införs generella undantag

från skyldigheten att anmäla förekomsten av stöd

till kommissionen. Undantaget omfattar alla sociala

tjänster oavsett hur stor kompensationen är

och andra SGEI där kompensationen överstiger 15

miljoner euro. Med sociala tjänster avses tjänster

som handlar om att tillgodose sociala behov; hälso-

och långtidsvård, barnomsorg, tillgång till och återanpassning

på arbetsmarknaden, subventionerat

boende samt vård och social integrering av sårbara

grupper.

SKL: SGEI

Kommissionen: SGEI, Förordning om tjänster av allmänt

intresse

Kontaktpersoner:

Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76

Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73

Regelverket kring offentligt stöd

EU:s reglering av offentligt stöd – syftar till att skydda

väl fungerande konkurrensförhållanden på den

inre marknaden. Offentliga medel ska inte kunna

användas så att de på ett otillbörligt sätt gynnar

vissa företag eller viss produktion. Bestämmelserna

gäller för alla former av offentligt stöd. Det innebär

att också stöd med kommunala medel kan träffas av

EU-rättens statsstödsregler.

I korthet innebär reglerna att en kommun eller

ett landsting som gör en affär med en näringsidkare

måste agera konkurrensneutralt. Rättsområdet

innehåller många svåra bedömningar – och det

finns numera flera exempel där enskilda kommuner

anses ha lämnat rena bidrag alternativt sålt kommunal

egendom till underpris på sådana villkor att

kommissionen haft anledning att inleda utredning

mot Sverige.

Ett tiotal ärenden har under senare tid varit under

handläggning. Huvudsakligen har det handlat

om prissättning i samband med försäljningar av

kommunala fastigheter alternativt försäljning av

kommunal verksamhet – så kallade avknoppningar

inom skolan och inom hälso- och sjukvården. Merparten

av dessa ärenden är numera avskrivna, men

ett par ärenden är fortfarande under handläggning i

kommissionen – varav minst ett i form av ett överträdelseärende

mot Sverige.

De svenska reglerna för handläggning av otilllåtna

statsstöd är bristfälliga. En statlig utredning

har sett över de svenska genomförandereglerna på

statsstödsområdet och lagstiftning väntas under våren

2013, vidare så har en lagrådsremiss har nyligen

överlämnats av regeringen.

SKL: Juridik

Kommissionen: GD Konkurrens

Regeringen: Dir. 2010:9, Lag (2010:879) om allmännyttiga

kommunala bostadsaktiebolag

Kontaktpersoner:

Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76

Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73

Anette Jansson, anette.jansson@skl.se, 08-452 78 68

Per Henningsson, per.henningsson@skl.se, 08-452 78 79

Lars Björnson, lars.bjornson@skl.se, 08-452 79 72

EU-initiativ kring modernisering av

statsstödsreglerna

I EU bedrivs ett brett arbete för att modernisera

kontrollen på statsstödsområdet. Kommissionens

syfte med moderniseringsarbetet är att öka sina

möjligheter att göra egna prioriteringar och starta

fler undersökningar på eget initiativ i sektorer där

konkurrensproblemen är mer framträdande. Avsikten

är att lyfta fram behovet av att främja en sund

användning av offentliga medel till förmån för tillväxtorienterade

strategier och samtidigt begränsa

en snedvridning av konkurrensen som kan leda till

olika konkurrensvillkor på den inre marknaden.

Kommissionens moderniseringsarbete tar sikte

på både de materiella reglerna och på procedurreglerna

och innehåller bland annat följande:

> En översyn av förordningen om stöd av

mindre betydelse på grundval av en detaljerad

konsekvensbedömning, med hänsyn tagen

till situationen i samtliga medlemsstater

och hela den inre marknaden samt till

gång inom EU. våren 2013 29


Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

budgetkonsekvenserna av en sådan översyn,

i syfte att undersöka om det nuvarande

tröskelvärdet fortfarande motsvarar

marknadsförhållandena.

> Ändringar av rådets bemyndigandeförordning

för att ge kommissionen möjlighet att förklara

att vissa kategorier av stöd är förenliga med

den inre marknaden och därför undantas

från förhandsanmälan. Detta kan i sin tur

möjliggöra en ökning av de stödtyper som,

utifrån kommissionens erfarenheter, är i behov

av en sådan förenklad kontroll, utan att göra

avkall på kommissionens övervakning och

efterhandskontroll. Dessa nya stödtyper som

berörs av bemyndigandeförordningen kan

omfatta stöd till kultur, stöd för att avhjälpa

skador som orsakats av naturkatastrofer, stöd till

(delvis) EU- finansierade projekt.

> Ändringar i procedurförordningen som innebär

en uppstramning av reglerna och som möjliggör

en enklare hantering av obefogade klagomål.

Dessutom innebär förändringarna större

möjligheter för de nationella domstolarna

att samverka med kommissionen. Till detta

kommer att möjligheterna att inhämta

marknadsinformation direkt från berörda

aktörer underlättas.

> En översyn och eventuell förlängning av

den allmänna gruppundantagsförordningen,

för de stödkategorier som omfattas av den

ändrade bemyndigandeförordningen, i syfte

att bättre kanalisera offentliga resurser till

vissa väletablerade mål samtidigt som man

förenklar den administrativa behandlingen av väl

utformade åtgärder med relativt låga stödbelopp.

SKL: Juridik

Kommissionen: GD Konkurrens, Samråd om statligt stöd,

Modernisering av statsstödsreglerna

Kontaktpersoner:

Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76

Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73

Utökad tjänstehandel över gränserna

Tjänstedirektivet syftar till att undanröja rättsliga

och administrativa hinder för att handeln med

tjänster inom EU ska öka, till gagn för tillväxt och

sysselsättning. Direktivet innebär krav på att utvärdera

nationella, regionala och kommunala krav

30 gång inom EU. våren 2013

på tjänsteleverantörer, så att de inte i onödan begränsar

etableringsrätten eller rätten att tillfälligt

tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat.

Varje kommun ska därför kontrollera att dess krav

på tjänsteleverantörer är icke-diskriminerande (på

grund av nationalitet/medlemsstat), nödvändiga

och proportionerliga – det så kallade EG-testet. Hur

detta kan gå till är dokumenterat i ett pilotprojekt

som drivits av Haninge och Järfälla kommun. Arbetet

redovisas på SKL:s hemsida.

Tjänstedirektivet förutsätter utvecklade elektroniska

förfaranden och en för detta gemensam kontaktpunkt.

Den svenska kontaktpunkten för tjänster

har utvecklats av Bolagsverket, Skatteverket och

Tillväxtverket. Via denna punkt är det möjligt att

ansöka om de tillstånd som kan krävas för att sälja

tjänster i Sverige. Hit kan tjänsteleverantörer vända

sig för att få information om tillståndskrav i den aktuella

medlemsstaten, men också för tillstånd och

för att kommunicera med myndigheterna.

Tjänstedirektivet bygger också på att varje myndighet

som ska hantera tillstånds- och tillsynsärenden

kan samarbeta och kommunicera med myndigheter

i andra medlemsstater. Tjänstelagen och

tjänstedirektivet innebär krav på att detta arbete

utförs genom det så kallade informationssystemet

för den inre marknaden (IMI), en webbplats som

inrättats av kommissionen. IMI innehåller en databas

över behöriga myndigheter inom EES-området,

vilket gör det möjligt att ta reda på vilken myndighet

i en annan medlemsstat som ger tillstånd eller utövar

tillsyn över en viss tjänst, utan att man känner

till myndighetsstrukturen i detta land.

SKL kommer även fortsättningsvis att följa och

stödja ett korrekt genomförande av direktivet på

kommunal nivå. Som ett led i detta bedrivs samarbete

med berörda myndigheter. Det behövs också

mer information om tjänstedirektivets inverkan

på kommunala arbetsformer. I sammanhanget vill

förbundet också uppmärksamma nämna att Kommerskollegium

bedriver både information och rådgivning

på detta område. Myndigheten har bland

annat tagit fram en särskild Inremarknadsguide

riktad till den kommunala nivån.

SKL: Tjänstedirektivet, Pilotprojekt om regelinventering

EU: Tjänstedirektivet

Övrigt: Kontaktpunkten, Kommerskollegium

Kontaktpersoner:

Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76

Lena Dalman, lena.dalman@skl.se, 08-452 79 73


Nytt förslag till direktiv för

tjänstekoncessioner

Kommissionen har lagt fram ett förslag till direktiv

för tilldelning av koncessioner (KOM(2011)

897 slutlig). Förslaget avser tilldelning av bygg och

tjänstekoncessioner inom både den klassiska sektorn

och försörjningssektorn. Enligt förslaget ska

medlemsstaterna senast den 30 juni 2014 införliva

direktivet i sin nationella lagstiftning. LOU innehåller

endast några få regler för byggkoncessioner

medan tjänstekoncessioner är oreglerat.

Förslaget är avsett att vara ett mer flexibelt regelverk

än det direktiv som gäller för upphandling

inom klassisk sektor. Som exempel kan nämnas att

förslaget endast omfattar tilldelningar med ett kontraktsvärde

om minst 5 000 000 euro. Det föreslås

inte heller att tilldelning av koncessioner måste ske

enligt något eller några bestämda upphandlingsförfaranden.

Förslaget innebär ändå mycket detaljerade

bestämmelser vad gäller till exempel tekniska

specifikationer, uteslutning och kvalificering av leverantörer

samt utvärdering av anbud.

Parlamentets utskott för den inre marknaden och

konsumentskydd, IMCO, beslutade vid en omröstning

i januari 2013 att föreslå ändringar i kommissionens

förslag till direktiv för tilldelning av koncessioner.

Utskottet vill bland annat se förenklingar i

förfarandet, bättre möjligheter till myndighetssamverkan

utan upphandling, undantag för vissa tjänsteslag

samt en större möjlighet att göra ändringar i

tilldelade kontrakt.

SKL anser att det behövs en ökad rättssäkerhet för

leverantörer vid tilldelning av tjänstekoncessioner.

Det bör till exempel finnas en möjlighet för en leverantör

att angripa en sådan tilldelning rättsligt. Enligt

SKL innebär emellertid förslaget ett alldeles för detaljerat

regelverk med risk för att koncessionstilldelningar

kommer att underkännas på formalistiska grunder.

SKL förordar i stället att nu gällande regler för

byggkoncessioner också ska gälla för tjänstekoncessioner.

Kommissionen: Förslag till direktiv

Kontaktperson:

Mattias Sylwan, mathias.sylwan@skl.se, 08-452 79 84

Meddelande om genomförandet av

tjänstedirektivet – Ett partnerskap för

ny tillväxt i tjänstesektorn

I ett meddelande från kommissionen i juni 2012 lyfter

kommissionen fram tjänstedirektivet. I meddelandet

Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänstesektorn

2012–2015 betonas att genomförandet av tjänstedirektivet

måste förbättras för att få tillväxten att öka.

För att uppnå detta uppmanar kommissionen medlemsstaterna

att undanröja diskriminerande regler

som fortfarande finns i ett antal EU-länder. Det gäller

då exempelvis regler som diskriminerar på grundval

av nationalitet eller bosättningsort. Kommissionen

betonar att den kommer att inleda överträdelseförfaranden

mot överträdelser av tjänstedirektivet.

Kommissionen planerar därför att tillsammans med

medlemsstaterna lägga fokus på vissa nyckelområden

som affärstjänster, byggnadssektorn, turism och

detaljhandeln (nästan 30 procent av BNP).

Meddelandet åtföljs av tre arbetsdokument:

> Rapporten om genomförandet av tjänstedirektivet,

som presenterar genomförandet av direktivet

och de återstående problemen.

> Arbetsdokumentet kring riktlinjer för

tillämpningen av artikel 20.2 (om principen om

icke- diskriminering av tjänstemottagare på

grundval av nationalitet eller bosättningsland).

det gäller yrkeskvalifikationer och svårigheterna

med erkännande av examensbevis från andra

medlemsstater.

> Resultaten av det så kallade koherenstestet

som visar hur väl EU:s olika regler tillämpas.

Här identifieras en rad hinder som exempelvis

olikheterna i förordningen när det gäller

yrkeskvalifikationer och svårigheterna med

erkännande av examensbevis från andra

medlemsstater.

Sammantaget har kommissionens initiativ inneburit

att svenska myndigheter kommer att intensifiera

sitt arbete kring tjänstedirektivet. Det berör

därmed även kommunsektorn – och det kan därför

finnas anledning att uppmärksamma tjänstedirektivets

betydelse för lokala myndigheters arbete.

Förbundet avser under året återkomma med ett

uppdaterat cirkulär om tjänstedirektivets betydelse

för kommunsektorn.

Kommerskollegium bedriver ett aktivt arbete för

att stödja kommunerna i arbetet med att implementera

tjänstedirektivet och på myndighetens hemsida

finns en mängd information till stöd bland annat

för en fördjupad regelinventering.

gång inom EU. våren 2013 31


Kapitel 6. Inre marknaden och konkurrensfrågor

SKL: Juridik, Tillväxt och samhällsbyggnad

Kommissionen: GD Marknad, ”Bättre styrning av den inre

marknaden”, Meddelande om genomförandet av tjänstedirektivet

Kommerskollegium: Implementering av tjänstedirektivet

Kontaktpersoner:

Helena Linde, helena.linde@skl.se, 08-452 79 76

Kommissionens förslag till ny

dataskyddsförordning

Kommissionen presenterade i januari 2012 ett genomgripande

reformförslag inom området persondataskydd.

Idag regleras det genom ett EG-direktiv från 1995

(Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG

om skydd för enskilda personer med avseende på

behandling av personuppgifter och om det fria flödet

av sådana uppgifter). Direktivet har implementerats

genom nationell lagstiftning i medlemsländerna,

i Sverige genom personuppgiftslagen (PuL)

från 1998. Dessutom har vi i Sverige ett hundratal

särskilda registerförfattningar som bygger på direktivet.

Det nya förslaget till allmän uppgiftsskyddsförordning

blir, om det antas, direkt tillämpligt i

medlemsländerna vilket innebär att både direktivet

och de nationella lagarna på området kommer att

upphöra. Förordningsförslaget bygger i stora delar

på det nu gällande direktivet. Det huvudsakliga syftet

med förordningen är att ytterligare harmonisera

och effektivisera skyddet av personuppgifter i syfte

att förbättra den inre marknadens funktion och att

öka den enskildes kontroll över sina personuppgifter.

Men förslaget innehåller också en hel del nya

bestämmelser. Det kommer att finnas utrymme för

medlemsländerna att ha egna registerlagar, bland

annat inom hälso- och sjukvårdens område och

arbetsmarknadsområdet. Det är oklart om utrymmet

för att meddela nationella registerlagar kommer

att bli lika stort som idag. Det är idag inte möjligt att

svara på om det kommer att påverka registerlagarna

inom vår sektor, främst patientdatalagen och lag om

behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

I förslaget till förordning ges kommissionen rätt

att anta så kallade delegerade akter och genomförandeakter

som preciserar innebörden av kraven i

ett stort antal bestämmelser. Detta gör att det blir

svårt att bedöma exakt vilka förändringar en ny förordning

kommer att innebära. Förslaget innehåller

bestämmelser om när personuppgifter överhuvudtaget

får behandlas och om grundläggande krav vid

behandling av personuppgifter, som i stora drag

32

gång inom EU. våren 2013

motsvarar de nuvarande reglerna. Utrymme för

nationell lagstiftning inom området behandling av

personuppgifter för myndighetsutövning ges. Förbudet

mot behandling av känsliga personuppgifter

och de undantag som räknas upp i det nu gällande

direktivet kommer att finnas kvar, med några ändringar.

Den nu gällande rätten att få sina uppgifter

raderade vidareutvecklas i förordningsförslaget till

att även avse en rätt att bli bortglömd, som innebär

att en personuppgiftsansvarig som offentliggjort

personuppgifter blir skyldig att på begäran kontakta

tredje parter som behandlar personuppgifterna och

informera om att den registrerade vill bli glömd.

Rätten att få ett registerutdrag ska finnas kvar men

utvidgas också till en rätt till uppgiftsportabilitet,

alltså en rätt att få sina uppgifter överförda från en

personuppgiftsansvarig till en annan, t ex mellan

tjänsteleverantörer, när behandlingen grundas på

avtal eller samtycke. Det nuvarande systemet med

personuppgiftsombud ska finnas kvar (i förslaget

kallat uppgiftsskyddsombud), men ska nu bli obligatoriskt

för dels alla myndigheter, dels alla företag

med minst 250 anställda, och de företag vars huvudsakliga

verksamhet kräver regelbunden övervakning

av enskilda.

Kommissionsförslaget har behandlats i en nationell

remissrunda, våren 2012. Förslaget bereds nu

i parlamentsutskott och rådsarbetsgrupper under

våren 2013.

SKL lämnade i mars 2012 ett yttrande till Justitiedepartementet.

Några av de viktigaste frågorna

för kommuner och landsting är arkiv- och bevarandefrågor

och att värna den svenska offentlighetsprincipen.

Med kommissionens förslag skulle vissa

uppgifter behöva avidentifieras innan myndigheterna

arkiverar handlingar. Det går helt emot gällande

principer i den svenska arkivlagen och skulle

begränsa myndigheters möjligheter till exempelvis

återsökande och framtagande av statistik.

SKL följer frågan i Bryssel samt har löpande kontakter

med Justitiedepartementet och arbetar för

att i förslaget ge offentlig sektor viss flexibilitet.

SKL: Yttrande

Kommissionen: Förslag till förordning

CEMR: Positionspapper

Europaparlamentet: Utkast till yttrande

Regeringen: Rådspromemoria

Kontaktpersoner:

Staffan Wikell, staffan.wikell@skl.se, 08-452 79


Jämställdhet och diskriminering

Förslag om könsfördelning

i börsstyrelser

Målet med EU-kommissionens förslag gällande

kvotering till bolagsstyrelser är att minst 40 procent

av styrelseledamöterna i börsnoterade företag

ska tillhöra det underrepresenterade könet senast

år 2020. För statsägda företag ska målet nås senast

2018. De företag som inte ännu uppfyller målet ska

vid rekryteringen jämföra alla sökandes meriter

med hjälp av klara, könsneutrala och tydliga kriterier.

Om två kandidater bedöms som lika starka ska

den som tillhör det underrepresenterade könet få

platsen. EU-länderna ska införa sanktioner mot bolag

som inte följer direktivet.

Förslaget berör cirka 5 000 börsnoterade företag

inom EU. Det gäller inte små och medelstora företag

som har färre än 250 anställda och en årlig omsättning

på högst 50 miljoner euro. Enligt Lissabonfördraget

har de nationella parlamenten rätt att avge yttranden

om förslag från kommissionen som kan strida

mot subsidiaritetsprincipen. Om en tredjedel anser

det, måste kommissionen skriva om sitt förslag.

De flesta nationella parlament i EU-länderna säger

att EU-kommissionen bör gå vidare med en lag

om kvotering av bolagsstyrelser. Sex nationella par-

7

KAPITEL

lament motsätter sig förslaget: Tjeckien, Danmark,

Nederländerna, Polen, Sverige och Storbritannien.

Som huvudskäl mot förslaget har de angett subsidiaritetsprincipen

– inte innehållet i förslaget. Att

tjugoen av tjugosju nationella parlament är för förslaget

innebär att kommissionen kan gå vidare och

diskuterar detaljerna.

Riksdagen anser inte att det finns tillräckliga skäl

att införa könskvotering på EU-nivå, med hänvisning

till subsidiaritetsprincipen. Sveriges riksdag

anser att det är viktigt att könsfördelningen inom

det ekonomiska beslutsfattandet blir jämnare. Riksdagen

anser dock att varje medlemsstat själv bör få

bestämma reglerna för hur ägarna i ett företag utser

styrelseledamöter. EU-kommissionens förslag är

inte anpassat till att aktieägarna i många EU-länder

har stort inflytande över bolagsstyrningen. I Sverige

utses styrelsen av ägarna på bolagsstämman. Styrelseuppdraget

bygger på ett förtroende och är inte en

anställning i arbetsrättslig mening. Ägarna har den

yttersta makten i bolagen och kan när som helst avsätta

styrelsen. EU-kommissionens förslag innebär

i praktiken att styrelseledamöter utses utifrån ett

arbetsrättsligt synsätt som inte går att kombinera

med den svenska ordningen, anser riksdagen.

gång inom EU. våren 2013 33


Kapitel 7. Jämställdhet och diskriminering

Regionkommittén kommer att avge ett yttrande

som behandlas i ECOS-utskottet i april och som beräknas

antas vid plenarsessionen i slutet av maj.

Kommissionen: Lägesrapport, Kvinnor i bolagsstyrelser

Kontaktperson:

Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

Lansering av hemsidan för CEMR:s

jämställdhetsdeklaration

Under UCLG:s (United Cities and Local Government)

globala konferens om förtroendevalda kvinnor

på lokal och regional nivå, lanserades i slutet av

januari den nya hemsidan för CEMR:s så kallade Observatory,

www.charter-equality.eu. Vid konferensen

deltog ca 500 personer från 60 länder i världen.

Ewa Samuelsson (KD), ordförande i CEMR:s

Standing Committee for Equality between Women

and Men in Local Life, deltog i ett rundabordssamtal

där hon presenterade hemsidan och syftet med

Observatory. Observatory är en stöd- och uppföljningsmekanism

med uppgift att stödja utarbetandet,

implementeringen och övervakandet av lokala

handlingsplaner. Observatoriet ska också tillhandahålla

en plattform för erfarenhetsutbyte och samarbete

mellan lokala och regionala myndigheter och

deras nationella organisationer. Observatoriet finansieras

huvudskaligen av medel från den svenska

regeringen, genom SKL:s program för Hållbar jämställdhet,

med tre miljoner kronor till mars 2015.

Observatoriets hemsida, www.charter-equality.eu,

kommer man bland annat att kunna se vilka

som undertecknat, vilka som har handlingsplaner,

kontaktpersoner samt i förekommande fall även

handlingsplanerna. Just nu pågår insamlingen av

uppgifter från undertecknarna. Hemsidan kommer

att finnas på engelska och franska.

Arbetet leds av CEMR:s jämställdhetskommitté

(Standing Committee for equality between women

and men in local life). Den består av förtroendevalda

kvinnor och män från CEMR:s medlemsorganisationer.

Kommitténs huvudsakliga uppgift är att följa arbetet

med Observatory och implementeringen av den

europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal

och regional nivå. Kommittén ska också samarbeta

med EIGE (EU:s jämställdhetsinstitut) samt följa och

påverka EU:s policyer om jämställdhet. För att kunna

säkerställa hållbarheten ska kommittén också lobba

för ett långsiktigt ekonomiskt stöd till projektet.

Det finns ett nätverk av nationella koordinatörer

som ska hjälpa Observatory med att marknadsföra

34 gång inom EU. våren 2013

och samla in uppgifter från undertecknarna. Det finns

också en så kallad Core group av jämställdhetsexperter

som träffas för att stödja och utveckla arbetet.

Ett Observatory innebär att Sveriges erfarenheter

sprids i Europa och kan stärka Sveriges roll

som pådrivare för jämställdhetsarbetet inom EU.

Möjligheten för europeiska jämförelser och erfarenhetsutbyte

stärker engagemanget för fortsatt utveckling

av metoder och goda exempel på den lokala

nivån. Observatory ger därmed en unik möjlighet

att lära av varandra.

SKL: CEMR-deklarationen, Jämställ.nu

CEMR: Deklaration, Observatoriet, Ny hemsida:

www.charter-equality.eu

Kontaktperson:

Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67

Den ekonomiska krisens betydelse för

kvinnors och mäns situation och för

jämställdhetspolitiken

EU-kommissionen gav i december 2012 ut en rapport

skriven av ett nätverk av forskare från alla

medlemsländer, EEA-EFTA-länderna och även

kandidatländerna.

Rapporten syftar till att bedöma konsekvenserna

av den ekonomiska krisen för kvinnor och män och

för jämställdhetspolitiken. Detta är viktigt eftersom

ekonomiska kriser har olika könsbundna konsekvenser.

Tidigare erfarenheter ger inte tillräcklig

insikt i de könsspecifika effekterna av denna kris

eftersom kvinnors ställning har förändrats avsevärt

sedan den senaste stora lågkonjunkturen. Forskarna

menar att denna kris skulle kunna innebära en

radikal förändring och en potential för att öka jämställdheten

mellan kvinnor och män. Krisen innebär

dock också utmaningar då jämställdhet riskerar

att betraktas som en viktig fråga enbart i tider av

högkonjunktur menar forskarna i rapporten.

EU: Rapport

Kontaktperson:

Anna Ulveson, anna.ulveson@skl.se, 08-452 74 67


HBT-personers situation i kommunerna

De mänskliga rättigheterna för HBT-personer är på

flera sätt eftersatta. Det finns också allvarliga tendenser

som visar att HBT-personers livsmöjligheter

inte fullt ut är likvärdiga andra personers.

Arbetet med mänskliga rättigheter har alltid en

lokal och regional dimension. Det är i samhället

där människor lever sin vardag som rätten till yttrandefrihet

och att vara sig själv som det avgörs om

de mänskliga fri- och rättigheterna blir verkliga eller

enbart teoretiska. Kommunerna har därmed en

oavvislig roll för att förverkliga de mänskliga rättigheter

som lagts fast i europeiska och globala konventioner.

Europarådets kongress för kommunala och regionala

organ (CLRAE) har utsett en svensk ledamot

till rapportör för ett förslag om hur kommuner

och regeringar inom respektive ansvarsområde kan

utveckla och garantera att arbetet med HBT-personers

mänskliga rättigheter är framgångsrikt. Yttrandet

ska presenteras under 2013.

SKL: CLRAE, Sektionen för demokrati och styrning

Europarådet: Europarådets kongress för lokala och

regionala organ

Kontaktperson:

Torsten Lindström, torsten.lindstrom@skl.se, 08-452 73 93

Regionkommitténs yttrande över EU:s

strategi mot människohandel enhälligt

antagen

I juni 2012 presenterade kommissionen en EUstrategi

mot människohandel. Regionkommittén

har getts tillfälle att yttra sig över strategin. Uppdraget

att vara rapportör i Regionkommitténs utskott

CIVEX (utskottet för medborgarskap, styresformer,

institutionella frågor och yttre förbindelser) gick till

en svensk ledamot och en expert från SKL utsågs.

I december 2012 antog ett enhälligt CIVEX-utskott

förslaget till yttrande som, förutom påpekanden

om de lokala och regionala myndigheternas

viktiga roll i arbetet mot människohandel, också

innehöll långtgående skrivningar om att den så vanligt

förekommande legala prostitutionen är drivkraft

för människohandel och att förbud mot sexköp

kan vara en möjlig åtgärd bland flera. Vidare underströks

vikten av att ha ett genusperspektiv när man

diskuterar åtgärder för att bekämpa efterfrågan, det

vill säga att det i huvudsak är män som köper sex av

kvinnor. I kommissionens strategi finns ett starkt

fokus på kvinnor som offer, men inte i lika hög grad

på män som förövare.

Vid Regionkommitténs planarsession i januari

2013 antogs yttrandet enhälligt av kommittén.

Tidigare har många EU-länder ogärna velat koppla

förekomsten av prostitution, som i vissa länder

betraktas som ett yrke, till människohandel. Likaså

är frågan om att förbjuda köp av sexuella tjänster en

fråga som många regeringar inte vill diskutera. Det

är därför en stor framgång i arbetet mot människohandel

att Regionkommittén, som första officiella

EU-organ, nu ger sitt stöd till den svenska linjen

mot prostitution och människohandel.

Kommissionen: Meddelande

Regionkommittén: Yttrande

Kontakt: Andreas Kvarnängen,

andreas.kvarnangen@skl.se, 08-452 76 75

gång inom EU. våren 2013 35


Integration, migration och asylfrågor

En gemensam asylpolitik i EU

– det så kallade Asylpaketet

Under cirka tio års tid har EU:s medlemsländer

utan framgång försökt utveckla regelverket kring

en gemensam asyl- och invandringspolitik. Först

under det svenska ordförandeskapet 2009 lades det

så kallade Stockholmsprogrammet fram, ett arbetsprogram

för rättsliga och inrikesfrågor för perioden

2010–2014. Där bestämdes det att medlemsstaterna

skulle lägga fram ett nytt förslag om gemensamma

regler för asylmottagandet som skulle vara antaget

senast 2012, det så kallade Asylpaketet. Medlemsländerna

har inte lyckats enas kring alla frågor ännu

men ansvarig EU-kommissionär, Cecilia Malmström,

är hoppfull om att det ska vara klart senast

under våren 2013.

Förordningar och direktiv som ingår i

asylpaketet:

> Skyddsgrundsdirektivet – reglerar på vilka

grunder en asylansökan ska beviljas.

> Dublinförordningen – reglerar i vilket EU-land

asylansökan ska behandlas.

> Mottagandedirektivet – reglerar villkoren för hur

de asylsökande ska tas emot och på vilka grunder

de kan sättas i förvar.

36 gång inom EU. våren 2013

8

KAPITEL

> Eurodac – förordning som reglerar regelverket

kring registrering av fingeravtryck, i vilket syfte

det ska kunna användas och vem som ska ha

tillgång till registret.

> Procedurdirektivet – reglerar själva

asylprocessen, till exempel hur lång

handläggningstiden ska vara och rätten till

juridiskt biträde.

Skyddsgrundsdirektivet är det enda som hittills har

blivit antaget. Även Dublinförordningen och Mottagandedirektivet

är färdigförhandlade och skulle

enligt planerna ha antagits i januari men rådet föredrar

att även invänta Eurodac och Procedurdirektivet

så att alla fyra rapporter kan antas som ett paket.

I december 2012 röstade ett oenigt Europaparlament

igenom att polisen ska få tillgång till Eurodac-registret,

med reservationen att ytterligare

säkerhetsgarantier införs. Detta är något som ministerrådet

motsatt sig. Förhandlingarna om detta

kommer därmed att fortsätta.

I det så kallade Procedurdirektivet vill parlamentet

och kommissionen införa undantag för barn

och tortyroffer – att det i så kallat ”påskyndat förfarande”

tas särskild hänsyn till dessa grupper. Även

detta är rådet ovilligt att gå med på då de anser att

det kan missbrukas. Även i denna fråga fortsätter

förhandlingarna under året.


Sverige har i dagsläget det högsta asylmottagandet

sedan tidigt 1990-tal. Idag tar 10 av EU:s 27 medlemsländer

emot 90 procent av de flyktingar som

kommer till Europa. Därför skulle en gemensam

asylpolitik inom EU, med likvärdigt mottagande och

rättssäker prövning av asylskälen oavsett vilket land

den asylsökande kommer till, långsiktigt kunna

medföra en jämnare fördelning av flyktingar mellan

medlemsländerna. Det skulle få konsekvenser för

såväl asyl- som flyktingmottagandet ute i kommunerna

i Sverige.

Kommissionen: Stockholmsprogrammet, EURODAC,

Procedurdirektivet, Dublinförordningen, Mottagandedirektivet,

Skyddsgrundsdirektivet

Europaparlamentet: Utskottet för Medborgliga fri-

och rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor (LIBE)

Kontakt:

Lotta Dahlerus, lotta.dahlerus@skl.se, 08-452 73 70

Unga romers situation

Europarådets kongress för kommunala och regionala

organ (CLRAE) har initierat ett samarbete mellan

kommuner i Europa som har ett särskilt intresse

för romers situation. Denna, Allians för städer för

romsk inkludering, har genomfört ett antal aktiviteter

och inlett flera projekt för att höja kunskapen

om romers situation och behov av åtgärder som kan

stärka romers mänskliga rättigheter.

Inom CLRAE har förslag under flera år lagts till

de 47 medlemsländernas regeringar för att förbättra

romers situation.

En svensk ledamot har utsetts av kongressen för

att ta fram en rapport om unga romer. Denna rapport

väntas presenteras under 2013. I rapporten

väntas förslag om hur romska ungdomars förutsättningar

och möjligheter i skolan, på arbetsmarknaden

och fritiden kan förbättras.

SKL: CLRAE, Sektionen för demokrati och styrning

Europarådet: Europarådets kongress för lokala och

regionala organ

Kontaktperson:

Torsten Lindström, torsten.lindstrom@skl.se, 08-452 73 93

Cecilia Berglin, cecilia.berglin@skl.se 08-452 79 31

Migranters företagande på den lokala

arbetsmarknaden

Inom stora delar av Europa är andelen personer

som är egenföretagare större bland migranter än i

den inhemska befolkningen. Detta trots att de oftast

har svårare att tillgodogöra sig de stödsystem som

finns för att starta och driva företag. Anledningarna

till att andelen är högre bland migranter kan bero

på olika orsaker. Med rätt insatser så kan bättre

förutsättningar för migranters entreprenörskap

åstadkommas. Inom EU arbetas det med att stärka

förutsättningarna för små- och medelstora företag

och entreprenörer med syfte att öka EU:s möjligheter

och förutsättningar för att uppfylla tillväxtmålen

i Europa 2020-strategin. I detta arbete måste

migranters företagande synliggöras och ses som en

viktig resurs.

En svensk rapportör har utsetts av Europarådets

kongress för kommunala och regionala organ

(CLRAE) för att lägga fram en rapport med förslag

till förbättringar av företagsklimatet för immigrerade

entreprenörer. Förslagen till Europas regeringar

kommer bland annat att innehålla krav på

tydligare strategier för migranters entreprenörskap

hos regeringarna. I rapporten kommer det även att

föreslås att kommuner tar ett samlat grepp kring

information till migranter samt gällande tillgången

till riskkapital.

SKL: CLRAE, Sektionen för demokrati och styrning

Europarådet: Europarådets kongress för lokala och

regionala organ

Kontaktperson:

Torsten Lindström, torsten.lindstrom@skl.se, 08-452 73 93

Fredrik Berglund, fredrik.berglund@skl.se, 08-452 78 77

gång inom EU. våren 2013 37


Utbildning, forskning och kultur

Om utbildningsprogrammet

Erasmus för alla

Kommissionen presenterade 2011 ett förslag på program

för att främja samarbetet inom utbildnings-,

ungdoms- och idrottsområdet. Det nya programmet,

Erasmus för alla, föreslås ersätta sju program som

finns idag, inklusive Programmet för livslångt lärande,

LLP och Ung och aktiv i Europa. För idrottsområdet

finns idag inget program.

Regionkommittén antog ett yttrande över förslaget

i maj 2012. I dagsläget återstår förhandlingar

mellan ministerrådet och parlamentet. Beslut förväntas

under 2013 och det nya programmet kommer

att gälla 2014–2020.

Programmet syftar till att öka kvaliteten i utbildningssystemen,

främja de gemensamma europeiska

målen i Europa 2020 och stödja den europeiska

dimensionen i utbildnings- ungdoms- och idrottsverksamheterna.

Erasmus för alla består huvudsakligen av tre slags

åtgärder: främjande av mobilitet, främjande av institutionella

samarbeten (det vill säga samarbeten

mellan till exempel skolor, högskolor eller andra

organisationer i de olika länderna) och policystöd.

Vissa initiativ behandlas i egna kapitel, såsom ung-

38 gång inom EU. våren 2013

9

KAPITEL

domssamarbeten, idrott och Jean Monnet (ett program

för att stödja vissa europeiska samarbeten

inom den högre utbildningen).

I Regionkommittén föredrogs ärendet av en

svensk rapportör. Regionkommittén välkomnade

förslaget till program och syftet att stödja målen i

Europa 2020. I yttrandet läggs stor vikt vid att programmets

konstruktion och budget på bästa sätt

ska svara mot de mål och ambitioner som förmedlas.

För att nå målen om deltagande i utbildning behöver

man framför allt stödja kvalitetsutveckling i

förskola och skola så att alla ges möjlighet att delta i

fortsatt utbildning.

I yttrandet poängteras att den europeiska dimensionen

får störst genomslag om den når barn och

unga tidigt samt om man fokuserar på lärare och utbildare

som kan förmedla dessa värden till många.

I yttrandet föreslås en tydligare koppling till den

lokala och regionala nivån eftersom det är här man

ansvarar för stora delar av utbildnings- och ung-

domspolitiken. Det är också på lokal nivå man kan

stötta synergieffekter av programmet med andra

insatser för att öka ungas delaktighet i samhället,

arbetslivet och ett fortsatt livslångt lärande.


I Regionkommitténs yttrande lyftes även målsättningen

fram att stärka målgrupper som idag inte

får tillräckligt utrymme i förslaget till program: barn

i skolan, unga utanför det formella utbildningssystemet

och vuxna i olika former av lärande. Den föreslagna

organisationen anses inte i sig vara ett hinder

för de olika målgruppernas deltagande, men det bör

göras förändringar i regelverket och budgeten så att

man tar tillräcklig stor hänsyn till alla målgrupper.

I de återstående förhandlingarna mellan ministerrådet

och parlamentet är framför allt budgetfördelningen

och programmets namn frågor som återstår

att lösa. Parlamentet vill låsa en betydligt större

andel av budgeten än vad ministerrådet vill, som har

avsatt cirka 40 procent av budgeten för fördelning

mellan målgrupper under programperioden. Man

menar att en större flexibilitet ökar möjligheten

att öka programmets genomslag genom att stödja

de verksamheter som det finns störst intresse för.

Parlamentet vill att fem procent av budgeten ska

få användas flexibelt medan resten ska fördelas på

målgrupperna från början. Det är oklart vilket av

tillvägagångssätten som på bästa sätt främjar Regionkommitténs

prioritering av vissa målgrupper

enligt ovan.

Ministerrådet är nöjda med det föreslagna namnet

medan parlamentet menar att det är för tydlig

koppling till det tidigare underprogrammet för högskolan

och förordar YES Europe som står för Youth,

Education, Sport, för att framhålla programmets

olika delar. Även Regionkommittén var i sitt yttrande

negativa till det föreslagna namnet och föreslog

Learning Europe som ett samlingsnamn för att

inkludera alla former av lärande och därmed ger en

bas för hela programmets verksamhet.

Kommissionen: Generaldirektoratet för utbildning,

kultur, idrott och ungdomsfrågor, Erasmus för alla

Parlamentet: Utskottet för kultur och utbildning

Regionkommittén: Yttrande

Regeringen: Faktapromemoria

Kontaktperson:

Bodil Båvner, bodil.bavner@skl.se, 08-452 77 68

Nytt ramprogram för forskning och

innovation – Horisont 2020

Kommissionens förslag till nytt ramprogram för

forskning och innovation ”Horizon 2020 - the

Framework Programme for Research and Innovation

2014-2020” lanserades den 1 december 2011

(svensk beteckning Horisont 2020). Programmet

består av flera delar och slutligt beslut angående

programmet förväntas under 2013.

Målet med Horisont 2020 är att förbättra Europas

konkurrenskraft och säkra ekonomisk tillväxt

och fler arbetstillfällen. Som ett huvudinstrument

i arbetet föreslår kommissionen en expansiv satsning

på 80 miljarder euro under en sjuårsperiod.

Utgångspunkten är bland annat Europas försämrade

läge relaterat till investeringar i forskning och

innovation (FoI) i jämförelse med till exempel USA

och Asien.

SKL har till Utbildningsdepartementet avgivit

ett remissyttrande angående huvudinnehållet i

förslaget. Förslaget innebär en ny europeisk forsknings-

och innovationspolitik som kopplas till de

stora samhälleliga utmaningar Europa möter. Flera

av dessa är sådana som SKL:s medlemmar berörs

direkt av, till exempel den demografiska utvecklingen

med en ökande andel äldre, miljö- och infrastrukturfrågor

samt strävan efter ett tryggt och

välintegrerat samhälle. Sammanfattningsvis syftar

programmet till att öka budgeten för FoI inom unionen

till tre procent av den sammanlagda budgeten

år 2020, att förenkla och effektivisera ansökningsförfaranden

och handläggning av såväl ansökningar

som finansierat FoI-arbete, att sammanföra flera

olika EU-program för finansiering av FoI till ett mer

övergripande program samt att stimulera fler aktörer

till deltagande i FoI.

SKL ställer sig positivt till huvuddragen i det

föreslagna programmet. Flera inslag i programmet

ligger i linje med de av SKL tidigare framförda

ståndpunkter, till exempel angående kommissionens

grönbok (2010) om ett gemensamt ramverk för

EU:s forskning och innovation. Särskilt välkommet

är att förslaget vidgar definitionen av ”innovation”

till att också inkludera sociala och icke-tekniska

innovationer, liksom betoningen av att även humanistisk

och samhällsvetenskaplig kunskap behövs

för att lösa samhällsutmaningarna. SKL efterlyser

dock en tydligare roll för förbundets medlemmar

som aktörer i hela processen kring såväl formulering

av frågor för, liksom genomförandet av, angeläget

FoI-arbete. Kommuner, landsting och regioner

utgör viktiga, men inte alltid synliggjorda, aktörer

i forsknings- och innovationslandskapet. Det hade

varit positivt med en ännu tydligare framskrivning

av dessas roll och betydelse, på samma sätt som små

och medelstora företag särskilt utpekas som viktiga

att mobilisera i FoI-arbete. SKL betonar också att

inte endast inomvetenskapligt definierade kvalitetskriterier

på FoI bör utformas och tillämpas i implementeringen

av Horisont 2020.

Under 2013 genomförs avslutande utlysningar

gång inom EU. våren 2013 39


Kapitel 9. Utbildning, forskning och kultur

för EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling

(FP7). Utlysningarna syftar till att överbrygga

till Horisont 2020. Se vidare angående detta

på www.vinnova.se, då VINNOVA är ansvarig svensk

kontaktpunkt för unionens FoU-medel.

SKL: Yttrande

Vinnova: Horisont 2020, FP7

Kommissionen: Meddelande

Regionkommittén: Yttrande

Kontaktperson:

Eva Marie Rigné, eva.marie.rigne@skl.se, 08-452 79 37

Digitala agendan för Europa

Den Digitala agendan för Europa är ett av sju så

kallade huvudinitiativ för att nå målen i Europa

2020-strategin.

Syftet är att genom kraftfulla och konkreta satsningar

på elektronisk kommunikation, mjuk digital

infrastruktur såsom e-ID, gemensamma villkor

för utbyte av information och data åstadkomma en

snabbare uppbyggnad av ett modernt samhälle som

drar nytta av de möjligheter den digitala utvecklingen

ger.

Kommissionens arbetsprogram för 2013 fokuserar

på att skapa förutsättningar för bättre, snabbare

och mer utbyggda elektroniska kommunikationer.

Bredbandet behövs för att leverera datortjänster via

internet som växer explosionsartat. Det ställer stora

krav på en anpassad informationssäkerhet, molntjänster

som klarar myndigheters krav men även en

upphovsrätt som fungerar väl. Det pågår ett flertal

processer som syftar mot nästa budgetperiod, 2014-

2020, så som översyn av riktlinjer för statsbidragsgivning

vid bredbandsutbyggnad men även villkor

och kriterier för hur marknaden för elektronisk

kommunikation, bredbandsmarknaden, ska, eller

inte ska, regleras. I juli 2012 gjorde kommissionär

Neelie Kroes ett policyuttalande med budskapet att

förbättra förutsättningarna för bredbandsinvesteringar.

Dessa ska under våren 2013 resultera i nya

rekommendationer som kommer att påverka den

svenska marknaden omgående.

I arbetet med EU:s långtidsbudget 2014-2020 ges

utrymme i program och fonder till arbetet med digitaliseringen

av samhället. Bland annat pågår förhandlingar

om Fonden för ett sammanlänkat Europa

där kommissionen har föreslagit IT-satsningar

på 9,2 miljarder euro, en satsning som Europaparlamentet

ställt sig bakom. I det slutgiltiga förslaget till

långtidsbudget som antogs av rådet i februari avsattes

dock en miljard euro till denna typ av satsningar.

40 gång inom EU. våren 2013

SKL: Center för e-samhället, Tillväxt och samhällsbyggnad

Kommissionen: DG Connect, Digitala Agendan, Fonden

för ett sammanlänkat Europa

Parlamentet: Utskottet för energifrågor, forskning och

industri

Regionkommittèn: Utbildning, ungdomsfrågor, kultur

och forskning

Kontaktperson:

Jörgen Sandström, jorgen.sandstrom@skl.se, 08-452 79 68

Ändring av direktivet om vidareutnyttjande

av information från den

offentliga sektorn

I december 2011 presenterade kommissionen ett initiativ

om öppning av offentligfinansierade datakällor.

Målet är att frigöra offentliga data som en resurs

till näringslivet och därigenom skapa tillväxt. Som

en del i detta presenterade man ett ändringsförslag

till direktivet om vidareutnyttjande av offentlig information

som antogs 2003.

Tanken med ändringsförslaget är att främja tillgänglighet

och vidareutnyttjande av offentlig information

för privata eller kommersiella ändamål med

så få rättsliga, tekniska och ekonomiska hinder som

möjligt. De föreslagna förändringarna är relativt

djupgående och innefattar följande punkter:

> Införande av en tydlig skyldighet att tillåta

vidareutnyttjande av offentlig data. I gällande

direktiv finns inte detta tvång. Detta begränsar

upphovsmännens immateriella rättigheter.

> I den nuvarande lydelsen av direktivet från

2003 gäller principen att om myndigheterna tar

ut avgifter så får de samlade inkomsterna från

leverans och tillåtelse till vidareutnyttjande av

sådana handlingar inte överstiga en på visst sätt

formulerad självkostnad inklusive en rimlig av-

kastning på gjorda investeringar. Detta kommer

att tas bort.

> Ett krav på att handlingar ska tillgängliggöras i

maskinläsbart format med metadata.

> En uppmuntran till att använda öppna licenser

vid val av dataformat.

> Krav på att det ska finnas en nationell myndighet

där användare kan vända sig för överprövning av

avgiftsprinciper och rapporteringsskyldigheter.

Inom den svenska kommunsektorn är det i huvud-

sak kommuners försäljning av kartdata som kan

komma att påverkas. I dagsläget finansieras i många

fall produktionen av kartdata med avgifter för vida-

reutnyttjande. SKL har engagerat sig i frågan via


Regionkommittén och framhållit att dylika fall ska

undantas från den nya prissättningsmodellen samt

förordat ett förtydligande av undantagen från marginalprissättningsregeln

i direktivtexten. Regionkommittén

har i sitt yttrande framhållit att kommuner

och regioner måste få hjälp med finansieringen

för att förslagen ska kunna genomföras som tänkt.

Kommissionen: Förslag till ändring av direktiv 2003/98/EG

Regionkommittén: Yttrande

Kontakt:

Staffan Wikell, staffan.wikell@skl.se, 08-452 75 51

Handlingsplan för EU:s arbete med

kultur 2011–2014

I december 2010 antog rådet en handlingsplan för

kultur 2011–2014. Det gemensamma EU-arbetet

vilar på målen inom kulturområdet som fastställs i

fördragen och i den europeiska kulturagendan från

2007.

Kulturagendan har tre gemensamma mål:

> främja kulturell mångfald.

> främja kulturen som en drivkraft för kreativitet.

> främja kulturen som ett väsentligt inslag i

unionens internationella förbindelser.

Handlingsplanen 2011–2014 beaktar kommissionens

rapport som släpptes sommaren 2010 om genomförandet

av den europeiska kulturagendan och

det tillhörande arbetsdokumentet. Där sägs bland

annat att kultur är en bidragande faktor för förverkligandet

av Europa 2020-strategin. Ministerrådet

enades genom antagandet av handlingsplanen om

att inrätta arbetsgrupper av experter med uppdrag

från medlemsstaterna. Handlingsplanen pekar ut

sex prioriteringar som löper över hela perioden:

> Prioritering A: Kulturell mångfald, interkulturell

dialog och åtkomlig kultur för alla.

> Prioritering B: Kulturella och kreativa näringar.

> Prioritering C: Färdighet och rörlighet.

> Prioritering D: Kulturarvet, inklusive rörlighet

när det gäller samlingar.

> Prioritering E: Kultur i de yttre förbindelserna.

> Prioritering F: Kulturstatistik.

Under 2011 startade de fyra första arbetsgrupperna

sitt arbete (som berör prioriteringarna AD) och Sverige

representeras av Statens Kulturråd, Konstnärsnämnden

och Nationalmuseum.

Arbetsgruppen gällande stödformen för rörlighet

har tagit fram en rapport (2012) om Uppbyggnad av

ett starkt ramverk för konstnärers rörlighet.

Även arbetsgruppen för Kulturell mångfald, interkulturell

dialog och åtkomlig kultur för alla (A)

och arbetsgruppen för Kulturella och kreativa näringar

har tagit fram handböcker. Publikationerna

finns tillgängliga på Kulturrådets hemsida.

SKL: Kultur och fritid

Rådet: Handlingsplanen för kultur

Kommissionen: Rapport om genomförandet av den

europeiska kulturagendan

Kulturrådet: Kulturrådets samarbete inom öppna

samordningsmetoden

Kontaktperson:

Louise Andersson, louise.m.andersson@skl.se, 08-452 74 22

Kreativa Europa

I Kreativa Europa , det nya ramprogrammet för den

kulturella och den kreativa sektorn inom den fleråriga

budgetramen för 2014–2020, föreslår kommissionen

att de pågående programmen Kultur, Media

och Media Mundus sammanförs i en gemensam ram.

Genom att särskilt fokusera på den kulturella och

den kreativa sektorns behov att verka utanför det

egna landet och med en koppling till främjandet av

kulturell och språklig mångfald hoppas man att programmet

ska fungera kompletterande till andra

fonder och program, exempelvis stödet ur strukturfonderna

till investeringar i den kulturella och den

kreativa sektorn.

I det ursprungliga förslaget till långtidsbudgeten

föreslog kommissionen en avsevärd ökning av budgeten

för den kulturella och den kreativa sektorn,

sammanlagt en ökning med 37 procent jämfört med

den nuvarande utgiftsnivån. Satsningen ligger i linje

med prioriteringarna i Europa 2020-strategin där

investeringar i den kulturella och kreativa sektorn

är tänkt att bidra till att främja smart och hållbar

tillväxt för alla.

I det nya ramprogrammet föreslås en ny finansieringsmöjlighet.

Kommissionen identifierar svårigheten

för kulturaktörer och små företag inom de

kulturella och kreativa sektorerna att själva finansiera

sin verksamhet och att beviljas banklån för sin

verksamhet. Med det föreslagna finansiella instrumentet

vill man både stärka möjligheterna till banklån

samt förändra attityderna hos kulturaktörer och

finansmarknad.

gång inom EU. våren 2013 41


Kapitel 9. Utbildning, forskning och kultur

Under 2012 har Kreativa Europa behandlats i

ministerrådet samt i Europaparlamentets CULTutskott.

Under våren 2013 väntas så kallade trialogförhandlingar

mellan rådet och parlamentet inledas

om Kreativa Europa.

SKL: Kultur och fritid

Kommissionen: Ramprogrammet Kreativa Europa

Regionkommittén: Yttrande

Kontaktperson:

Louise Andersson, louise.m.andersson@skl.se, 08-452 74 22

Att investera i färdigheter för att uppnå

bättre socioekonomiska resultat

EU-kommissionen har presenterat ett meddelande

om stöd till utbildning för att öka tillväxt och konkurrenskraft,

öka produktiviteten, sporra innovation

och tillväxt, samt flytta upp produktionen i

värdekedjan. Det poängteras att det behövs stora

insatser för att nå Europa 2020-strategins mål om

40 procent ungdomar som avslutar en högre utbildning.

Kommissionen pekar i handlingsdokumentet

ut länder med alltför dåliga resultat. Bland annat

nämns att avhoppen ligger på oacceptabel nivå i

Spanien och Portugal, att Frankrike och Storbritannien

har alldeles för få ungdomar som behärskar ett

främmande språk, att 73 miljoner vuxna har för låg

utbildningsnivå, att en femtedel av alla ungdomar

läser för dåligt samt att mindre än tio procent sägs

delta i livslångt lärande.

Handlingsdokumentet innehåller två typer av insatser,

dels åtgärder kommissionen uppmuntrar till

i medlemsstaterna och dels återgärder på EU-nivå.

Prioriteringar för medlemsstaterna

1. Bra system för yrkesutbildning

Målet är att skapa yrkesutbildningssystem med

hög kvalitet och tydligaregöra yrkesutbildningarnas

samband med strategier för regional eller

lokal ekonomisk utveckling. Detta inrymmer

samverkan med olika utbildningsutbud, utveckling

av kortare eftergymnasiala yrkesutbildningar

(motsvarande våra YH-utbildningar i

Sverige) utifrån tillväxtområden där man kartlagt

brist på färdigheter. Här nämns informations-

och kommunikationsteknik, hälsovård

och omsorg, miljörelaterade färdigheter och

koldioxidsnål energianvändningsteknik.

42 gång inom EU. våren 2013

2. Förbättrade resultat hos elevgrupper med

dåliga grundläggande färdigheter samt sådana

elever som riskerar att bli avhoppare

De första stegen – framhåller kommissionen –

måste vara att alla får grundläggande färdigheter,

som en grund för social inkludering och sysselsättning.

Här nämns en satsning på förskolan,

att medlemsstaterna behöver systemreformer

för att förstärka tidig spårning av och ingripanden

i svårigheter att lära och ge dem bättre stöd

snarare än att de får gå om en klass eller nivågruppera

dem efter förmåga. Tillhandahållande

av individanpassat stöd och genomförande av

evidensanpassade strategier framhålls som avgörande

för att minska avhoppen från skolan.

3. Stärk den generella kompetensen

Som viktiga generella kompetenser för framtiden

nämns kritiskt tänkande, initiativtagande,

problemlösning och samarbetsförmåga. Särskild

uppmärksamhet behöver ägnas åt utvecklingen

av entreprenörskap, inte bara i bemärkelsen

egenföretagande utan som grund

för människors förmåga att omsätta tanke till

handling, liksom som drivkraft för personlig utveckling

och välbefinnande.

Detta ställer krav på utveckling av nya former

av bedömningsgrunder, då traditionella prov

och betyg inte är anpassade för att bedömma

dessa färdigheter.

4. Minska antalet lågkvalificerade vuxna

Kommissionen efterfrågar fastställande av nationella

mål och strategier (Utifrån svenska förhållandet

skulle det kunna vara något liknande

det svenska ”kunskapslyftet” som genomfördes

för ett decennium sedan). Möjligheter att få de

kunskaper och färdigheter man utvecklat utanför

formella skolsystem dokumenterade måste

tillförsäkras liksom vägledningstjänster. Ett

skräddarsytt lärandeför enskilda blir en allt viktigare

faktor.

5. Öka användningen av lärande med stöd av

informations- och kommunikationsteknik

och gör den tillgänglig för alla

Kommissionen understryker att det nu är dags

att intensifiera användningen av informations-

och kommunikationsteknik i lärandet

och undervisningen. Det är ett viktigt led i att

individanpassa lärandet, att ge möjligheter till

att bättre tillvarata befintlig kunskap. Det växer

fram nya sätt att lära som kännetecknas av indi-


vidanpassning, engagemang, användning av digitala

medier, samarbete, samt rutiner nerifrån

och upp där inlärare själva eller lärare skapar

läromaterial, vilket underlättas av den exponentiella

ökningen av de öppna utbildningsresurser

som erbjuds över internet. Infrastrukturen för

informations- och kommunikationsteknik i

skolorna behöver därmed moderniseras. I vissa

medlemsstater är det fortfarande en stor andel

ungdomar och vuxna som helt saknar eller har

låga datafärdigheter.

6. Tydliggör kompetenskraven i läraryrket

på alla nivåer liksom för skolledare och

lärar utbildare

Goda och välutbildade lärare är en nödvändighet

för att eleverna ska kunna utveckla de kompetenser

de behöver på en global arbetsmarknad

vilken bygger på ständigt bättre färdigheter.

Detta manar till kraftfulla insatser för att stödja

nya tillvägagångssätt inom undervisning och

inlärning, till exempel att man bjuder in företagare

i klassrummet. Lärarna måste engagera sig

starkt i fortbildning, användning av ny teknik,

förbättring i studieteknik, hantering av mångfald

samt inkluderande av elever med annan

bakgrund, andra förutsättningar eller funktionsnedsättningar.

För närvarande har bara

några få länder strategier för att främja kvalitet i

högskoleundervisning inbegripet fortbildning i

pedagogik för lärarna.

Gemensamma insatser på EU-nivå

EU-nivå kommer ett antal initierande och övervakande

insatser att sättas igång.

Det handlar bland annat om att land för land följa

hur ansträngningarna att genomföra de fastställda

prioriteringarna i ovanstående punkter. Resultaten

kommer sedan att användas som utgångspunkt för

landsspecifika rekommendationer från kommissionens

sida. Riktmärken för allmän och yrkesinriktad

undervisning kommer att övervakas, bland annat ett

nytt riktmärke för språkundervisning. Kommissionen

kommer att understödja ett europeiskt samarbete

om yrkesutbildning för överföring av erfarenheter

och resultat. Vidare kommer man att söka visa

på värdet av investeringar i olika utbildningssektorer.

Ytterligare en insats är att analysera effekterna

av stöd till ”öppna utbildningsresurser”, att fritt få

ta tillvara tillgänglig kunskap. Detta innefattar även

utveckling av undervisningsmetoder med informations-

och kommunikationsteknik samt utvecklande

av en EU-dimension med avseende på nätbaserad

utbildning.

Ytterligare några insatser som aviseras är en vägledning

för utbildningsanordnare om utbildning i

entreprenörskap samt stöd av former för samarbete

mellan utbildning, näringsliv och forskning.

Rapporten är föremål för remissbehandling. Regionkommittén

väntas anta sitt yttrande över rapporten

vid sin plenarsession i april 2013.

Kommissionen: Meddelande

Regionkommittén: Utkast till yttrande

Kontakt:

Mats Söderberg, mats.soderberg@skl.se, 08-452 79 42

gång inom EU. våren 2013 43


Ordlista

A

Acquis communautaire

Detta franska begrepp syftar på hela EU:s regelverk,

det vill säga medlemsstaternas gemensamma skyldigheter

och rättigheter.

Amsterdamfördraget

EU-fördrag som undertecknades 1997 och trädde i

kraft den 1 maj 1999. Det innehåller tillägg och ändringar

av de fördrag som utgör grunden för EU.

B

Befogenhetsfördelning

Fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna

indelas i tre typer:

> Delade befogenheter (vanligast): Både EU och

medlemsstaterna har rätt att stifta lagar inom ett

visst område.

> Exklusiva befogenheter för EU: Medlemsstaterna

har oåterkalleligen avsagt sig alla möjligheter att

agera.

> Stödjande befogenheter: EU kan endast

samordna och uppmuntra medlemsstaternas

agerande. Principerna om subsidiaritet och

proportionalitet styr ansvarsfördelningen så att

denna indelning respekteras.

Beslut

Ett beslut är en rättsakt som till alla delar är bindande

för dem det är riktat till. Det kan vara riktat

direkt till en eller flera medlemsstater, till enskilda

företag eller till individer.

Bästa praxis

Ett sätt för regeringarna att effektivisera politiken

inom EU är att se efter vad som pågår i övriga medlemsstater

och vad som fungerar bäst. Sedan kan de

ta till sig denna “bästa praxis” och anpassa den till

sina egna nationella och lokala sammanhang.

44 gång inom EU. våren 2013

C

Coreper

Coreper står för franskans Comité des représentants

permanents, det vill säga Ständiga representanternas

kommitté. I Coreper förbereds de ärenden

som tas upp på rådets möten.

D

Direktiv

Rättsakt som är riktad till medlemsstaterna och

bindande vad gäller de mål som ska uppnås och tidpunkter

för dessa. Medlemsstaterna beslutar själva

vad som ska göras för att föreskrifterna i direktivet

ska uppfyllas.

E

EES

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet består

av EU:s medlemsstater samt Island, Norge och

Liechtenstein. EES -avtalet innebär huvudsakligen

att EU:s regler för den inre marknaden med fri rörlighet

över gränserna för varor, personer, tjänster

och kapital ska gälla i alla 30 länder.

Enhällighet

Termen enhällighet innebär att alla medlemsstater

i rådet måste vara överens för att ett förslag ska

kunna antas. Eftersom detta försvårar beslutsprocessen

i en union med 27 länder gäller nu regeln om

enhällighet endast på särskilt känsliga områden,

som beskattning och den gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitiken.


Europaparlamentet

EU:s enda direkt folkvalda institution. Europaparlamentet

har gradvis fått utökad makt och beslutar

i dag tillsammans med rådet i lagstiftningsfrågor på

de flesta områden. Parlamentet antar också budgeten

och kontrollerar kommissionen politiskt. Europaparlamentet

består av 754 ledamöter utsedda

för fem år genom direkta val i medlemsstaterna.

Sverige har 20 platser. Från och med 2014 får Europaparlamentet

inte ha fler än 751 ledamöter. Varje

medlemsstat ska företrädas av högst 96 och minst 6

ledamöter.

Fördelningen av platser i Europaparlamentet

kommer att ändras efter Kroatiens medlemskap i

EU den 1 juli 2013.

Europarådet

Europarådet är inte någon EU-institution, utan en

mellanstatlig organisation med säte i Strasbourg.

Europarådet strävar bland annat efter att värna

de mänskliga rättigheterna, främja den kulturella

mångfalden i Europa och bekämpa samhällsproblem

som främlingsfientlighet och intolerans.

Europeiska centralbanken (ECB)

Europeiska centralbanken etablerades 1998 och

är baserad i Frankfurt. Banken sköter penningpolitiken

för de 17 medlemsstater som ingår i euroområdet.

Dess huvuduppgift är att upprätthålla

prisstabiliteten i euroområdet och genomföra den

europeiska valutapolitiken, som fastställs av Europeiska

centralbankssystemet (ECBS).

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

(EESK)

Ett av EU:s remissorgan vars ledamöter representerar

civilsamhället. Kommittén har 344 ledamöter.

(Antalet ledamöter kommer att utökas efter Kroatiens

medlemskap i EU den 1 juli 2013). Sverige representeras

av företrädare från bland annat Svenskt

Näringsliv, LRF och fackförbunden.

Europeiska gemenskapen (EG)

EG upprättades genom Romfördraget 1957, främst

för att skapa en gemensam marknad utan inre gränser.

EG var tidigare den del av EU-samarbetet som

rymde politik för bland annat transporter, konkurrens,

fiske och jordbruk, energi och miljö. Med Lissabonfördraget

ersattes och efterträddes EG av EU.

Europeiska kommissionen

Den institution som representerar och försvarar

hela EU:s intressen. Kommissionen har ensamrätt

på att lägga fram nya regelförslag och handlingsprogram

och ansvarar för att Europaparlamentets

och rådets beslut genomförs. Den består av en ledamot

från varje medlemsstat. Ordförande är för

närvarande portugisen José Manuel Barroso. Ledamöterna

beslutar kollektivt men har olika ansvarsområden.

Mandatperioden är fem år. Vår svenska

kommissionär, Cecilia Malmström, har ansvar för

bland annat polissamarbete och asylfrågor.

Europeiska ombudsmannen

Europeiska ombudsmannen inrättades 1992 för att

trygga en god och öppen förvaltning i EU-institutionerna.

Ombudsmannen tar emot klagomål från

EU-medborgare och juridiska personer i medlemsstaterna

gällande bristfällig förvaltning vid EU:s institutioner

eller organ (utom domstolarna).

Europeiska rådet

Europeiska rådet består av sin ordförande (f.n.

Herman Van Rompuy), EU:s stats- eller regeringschefer

samt kommissionens ordförande. Dess huvudsakliga

uppgift är att dra upp politiska riktlinjer

för EU:s utveckling. Europeiska rådet möts minst

fyra gånger per år. Dess möten kallas informellt för

toppmöten. Europeiska rådets ordförande väljs för

en period av två och ett halvt år.

Europeiska terminen

En årligen återkommande sexmånadersperiod när

medlemsstaternas budget och strukturpolitik ska

granskas så att oförenligheter och framväxande

obalanser kan upptäckas. Tanken är att stärka samordningen

i det skede då viktiga budgetbeslut ännu

är under behandling.

Europeiska unionens domstol

Består dels av domstolen med 27 domare och 8 generaladvokater,

dels den så kallade tribunalen (tidigare

kallad förstainstansrätten) med 27 domare,

alla ut- sedda för 6 år på förslag från medlemsstaterna.

EU- domstolen tolkar EU-rätten och lämnar

förhandsavgöranden om reglernas innebörd på

begäran av nationella domstolar. Den dömer i mål

mellan medlemsstaterna, mellan EU:s institutioner,

mellan EU och medlemsstaterna och mellan

EU och medborgarna. Domstolens utslag är bindande.

(Antalet domare kommer att ändras när Kroatien

blir medlem i EU den 1 juli 2013).

gång inom EU. våren 2013 45


Ordlista

Europeiska unionens råd

Europeiska unionens råd är även informellt känt

som ministerrådet. Denna institution består av

medlemsstaternas ministrar, eller deras företrädare.

Sammansättningen varierar med sakfrågorna.

Rådet sammanträder regelbundet för att fatta detaljbeslut

och anta EU-lagar. Som huvudregel måste

rådet och Europaparlamentet vara överens för att

EU ska kunna anta lagar.

F

Fördjupade samarbeten

Ett arrangemang där minst nio medlemsstater samarbetar

inom ett visst område, medan övriga EUländer

ännu inte kan eller vill ansluta sig i det skedet.

De medlemsstater som står utanför har emellertid

rätt att få ansluta sig senare om de så önskar.

Fördrag

När Europeiska kol- och stålgemenskapen skapades

1951 innebar det startsignalen för mer än femtio års

utarbetande av europeiska fördrag. Sedan dess har

närmare 20 fördrag undertecknats. Vissa har tillfört

ändringar i ursprungstexten, medan andra gett upphov

till nya texter. De viktigaste fördragen är:

> Fördraget om upprättandet av Europeiska

ekonomiska gemenskapen (EEG-fördraget, EG-

fördraget eller Romfördraget) 1958

> Europeiska enhetsakten 1987

> Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget

eller Maastrichtfördraget) 1993

> Amsterdamfördraget 1999

> Nicefördraget 2003

> Lissabonfördraget 2009

När man talar om ”fördragen” syftar det på fördraget

om Europeiska unionen (EU-fördraget) och

fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

(EUF-fördraget) i deras lydelse enligt Lissabonfördraget.

Förordning

Rättsakt i EU-rätten som gäller alla medlemsstater,

företag, myndigheter och medborgare. Förordningar

gäller som lag direkt i EU-länderna såsom de är

skrivna, vilket betyder att de inte får omvandlas till

andra lagar eller bestämmelser i medlemsstaterna.

46 gång inom EU. våren 2013

G

Grönbok

En grönbok är ett dokument som kommissionen offentliggör

för att stimulera till diskussion i en särskild

fråga. Genom en grönbok uppmanas berörda

parter (organisationer och enskilda) att delta i en

debatt om förslagen i grönboken. Ibland ligger den

som grund för förslag till lagstiftning som sedan

presenteras i en vitbok.

H

Harmonisering

Harmonisering innebär att bringa nationella lagar

i överensstämmelse med varandra. Syftet är oftast

att ta bort nationella hinder för den fria rörligheten

för arbetstagare, varor, tjänster och kapital. EU ser

till att medlemsstaternas regler ställer likartade

krav på medborgarna och att vissa minimikrav införs

i varje land. Harmonisering kan också innebära

att man samordnar nationella tekniska regler så att

det går att handla fritt med varor och tjänster inom

EU. Det innebär att medlemsstaterna erkänner varandras

regler för säkra produkter.

I

Inre marknaden

EU-ländernas gemensamma marknad sedan 1992,

med fri rörlighet över gränserna för personer, varor,

tjänster och kapital.

K

Kommissionen

Se Europeiska kommissionen.

Kvalificerad majoritet

Kvalificerad majoritet i rådet innebär att dels 255

röster av 345 (73,9 procent), dels en majoritet, eller

i vissa fall två tredjedelar, av antalet medlemsstater

samt, om en medlemsstat begär det, att länder som

representerar 62 procent av EU:s befolkning ska stå

bakom ett förslaget för att det ska antas. Röstfördelningen

är följande:


Tyskland, Frankrike, Italien och

Storbritannien 29

> Spanien och Polen 27

> Rumänien 14

> Nederländerna 13

> Belgien, Tjeckien, Grekland, Ungern och

Portugal 12

> Bulgarien, Österrike och Sverige 10

> Danmark, Irland, Litauen, Slovakien och

Finland 7

> Cypern, Estland, Lettland, Luxemburg och

Slovenien 4

> Malta 3

Från och med den 1 november 2014 kommer kvalificerad

majoritet att definieras som minst 55 procent

av rådets medlemmar vilka ska företräda medlemsstater

som tillsammans omfattar minst 65 procent

av unionens befolkning. Röstfördelningen kommer

att ändras till följd av att Kroatien blir medlem av

unionen den 1 juli 2013.

L

Lissabonfördraget

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december

2009 och medför ändringar i EU-fördraget och EGfördraget

(döps om till EUF-fördraget). Det nya

fördraget innebär bland annat att Europeiska rådet

väljer en permanent ordförande och att unionen

utser en person som ska föra unionens talan i utrikespolitiska

frågor. De nationella parlamenten får

möjlighet att granska vissa nya förslag från kommissionen

och skicka tillbaka dem för omarbetning om

de skulle bryta mot subsidiaritetsprincipen, dvs. att

beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå.

Fördraget ses av SKL som ett steg framåt för den

lokala och regionala nivån i EU. För första gången

erkänns den lokala och regionala självstyrelsen i

fördragen. Tidigare har subsidiaritetsprincipen enbart

gällt mellan EU och medlemsstaterna, men nu

inkluderas även lokal och regional nivå. Kommissionen

ska också ta större hänsyn till vilka konsekvenser

ett lagförslag kan få på lokal och regional nivå.

Regionkommittén får en tyngre roll och en möjlighet

införs för kommittén att gå till EU-domstolen

om subsidiaritetsprincipen inte följts eller om kommittén

inte har konsulterats i frågor där den skulle

ha blivit tillfrågad.

Lissabonstrategin

Lissabonstrategin gick ut på ”att göra EU till världens

mest konkurrenskraftiga och dynamiska

kunskapsbaserade ekonomi med fler och bättre arbets-

tillfällen” till 2010. 2010 antogs EU:s nya tillväxt-

och sysselsättningsstrategi Europa 2020.

Lojalitetsprincipen

Innebär att varje medlemsstat ska vidta alla de åtgärder

som krävs för att uppfylla de förpliktelser

som följer av fördragen eller av åtgärder som en EU

institution har vidtagit.

M

Maastrichtfördraget

Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget)

undertecknades 1992 i Maastricht och trädde i kraft

1993. Fördraget skapade strukturen med tre pelare

och utökade därmed EU:s befogenheter till att gälla

polissamarbete, straffrättsligt samarbete samt en

gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Från att

ha varit en ekonomisk gemenskap blev det nu en

politisk union med ett nyinrättat medborgarskap.

Medbeslutandeförfarandet

Se Ordinarie lagstiftningsförfarandet

Meddelande

Dokument som kommissionen ger ut. Det finns flera

olika sorter. I ett tolkningsmeddelande ger kommissionen

sin syn på hur exempelvis ett direktiv ska

appliceras.

Medlemsstat

Länderna som är med i EU kallas ”medlemsstater”.

Begreppet jämställs ofta med deras regeringar. I

EU finns 27 medlemsstater: Belgien, Bulgarien,

Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland,

Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Cypern, Lettland,

Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna,

Österrike, Polen, Portugal, Rumänien,

Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige och Storbritannien

(i EU går landet under benämningen Förenade

kungariket). Den 1 juli 2013 väntas Kroatien

bli EU:s 28:e medlemsstat.

gång inom EU. våren 2013 47


Ordlista

Mellanstatlighet

Mellanstatlighet innebär att beslutsmakten stannar

hos medlemsstaterna och att enhällighet krävs för

beslut. Inom EU fattas besluten i exempelvis säkerhets-

och försvarsfrågor uteslutande genom mellanstatliga

överenskommelser. Dessa mellanstatliga

beslut fattas vid rådets möten eller på högsta nivå

av medlemsstaternas stats- och regeringschefer i

samband med Europeiska rådets möten.

Ministerrådet

Se Europeiska unionens råd.

N

Nicefördraget

EU-fördrag som antogs i Nice i december 2000 och

trädde i kraft i februari 2003. Fördraget medförde

en ny maktfördelning mellan medlemsstaterna för

att anpassa EU till utvidgningen; antalet kommissionärer

minskades från 30 till 25, användning av

omröstning med kvalificerad majoritet utökades

och ny röstvägning inom rådet infördes.

O

Ordförandeskap

Ordförandeskapet i rådet roterar och innehas av en

medlemsstat under sex månader. Landet ska se till

att rådets arbete flyter smidigt.

Irland innehar ordförandeskapet våren 2013 och

Litauen hösten 2013. Sverige var ordförande andra

halvåret 2009 och första halvan av 2001.

Ordinarie lagstiftningsförfarandet

Huvudregeln för att fatta beslut i EU. Kommissionen

lägger förslag och Europaparlamentet och rådet

måste sedan vara överens för att beslutet ska kunna

antas. Vad gäller utrikes- och säkerhetspolitiken har

parlamentet dock ingenting att säga till om. Detta

gick innan Lissabonfördraget trädde i kraft under

benämningen ”medbeslutandeförfarandet”.

48 gång inom EU. våren 2013

P

Pelare

De tre pelarna avsåg tidigare indelningen av EU:s

verksamhet i skilda politikområden. Denna indelning

avskaffades när Lissabonfördraget trädde i

kraft 2009.

Den första pelaren, EG, rörde bland annat den

inre marknaden och EMU. Beslut fattades enligt

”gemenskapsmetoden” och involverade kommissionen,

parlamentet och rådet.

Den andra pelaren omfattade den gemensamma

utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), där beslut

fattades av rådet ensamt.

Den tredje pelaren innefattade det polisiära och

straffrättsliga samarbetet, där rådet ensamt fattade

besluten.

Olika beslutsprocesser användes i de olika pelarna.

Den första pelaren var överstatlig och rådet fattade

oftast beslut med kvalificerad majoritet. Inom

de andra pelarna, som var mellanstatliga, hade även

medlemsstaterna initiativrätt och rådet var tvunget

att fatta sina beslut med enhällighet, det vill säga att

alla länder hade vetorätt.

Proportionalitetsprincipen

Proportionalitetsprincipen reglerar EU:s befogenheter,

alltså vad EU-institutionerna får göra. Enligt

principen får institutionerna endast vidta åtgärder

om det är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen.

Agerandets omfattning ska således stå i proportion

till målet. När EU kan använda olika metoder som

ger samma effekt ska man välja den metod som ger

medlemsstaterna och EU-medborgarna störst frihet.

R

Rapportör

I Europaparlamentet utses en föredragande, informellt

kallad ”rapportör”, för varje lagstiftningsärende

eller initiativ. Föredragandens förslag diskuteras,

ändras och antas genom omröstning i utskottet

innan plenarsessionen i Strasbourg. Debatten och

omröstningen i parlamentet sker utifrån betänkandet.

Systemet med ”rapportörer” finns även i ReK

och EESK.

Rekommendationer

Rättsakter som utfärdas av rådet eller kommissionen

och som, till skillnad från andra rättsakter, inte

är rättsligt bindande.


Regionkommittén (ReK)

Regionkommittén inrättades 1992 genom Maastrichtfördraget

och påbörjade sin verksamhet 1994.

Det är ett rådgivande organ som ger lokala och regionala

myndigheter inflytande över EU:s beslutsprocess.

ReK består av 344 företrädare (353 efter

Kroatiens inträde den 1 juli 2013) för lokala och regionala

myndigheter, utsedda av rådet för en period

om fem år. Ledamöterna ska vara valda företrädare

för ett lokalt eller regionalt organ eller vara politiskt

ansvariga inför en vald församling. Sverige har tolv

ordinarie ledamöter och tolv ersättare.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen rådfrågar

ReK i frågor som rör regionala och lokala intressen.

Kommittén ska rådfrågas på ett stort antal

områden, bland annat ekonomisk, social och territoriell

sammanhållning, sysselsättning, socialpolitik,

transeuropeiska nät, energi och telekommunikation,

utbildnings- och ungdomsfrågor, kultur,

miljö, folkhälsa och transporter. ReK kan även avge

yttranden på eget initiativ.

Rådet

Det finns tre olika europeiska organisationer med

ordet ”råd” i namnet: Europeiska unionens råd (ministerrådet),

Europeiska rådet och Europarådet.

Oftast avses dock ministerrådet när man talar om

rådet.

Rättsakter

Med rättsakter avses de instrument som EU-institutionerna

kan använda för att utföra sina uppgifter

enligt fördragen och i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen.

Följande rättsakter finns:

> Förordningar: bindande i alla delar och direkt

tillämpliga i alla medlemsstater, vilket betyder

att de inte får omvandlas till andra lagar eller

bestämmelser.

> Direktiv: bindande för medlemsstaterna när det

gäller det resultat som ska uppnås. Direktivet

måste införlivas med medlemsstaternas

nationella rätt, och medlemsstaterna har

utrymme att bestämma exakt hur det ska

införlivas.

> Beslut: bindande i alla delar och riktar sig till en

särskild person, ett företag eller en medlemsstat.

> Rekommendationer och yttranden: är inte

rättsligt bindande, utan snarare ett slags

viljeyttringar.

S

Sammanhållningspolitik

EU:s övergripande regionalpolitik som syftar till att

minska ekonomiska och sociala skillnader mellan

regionerna i EU. Sammanhållningspolitiken ska bidra

till att stärka gemenskapen och att harmonisera

utvecklingen i EU samt till att stärka EU:s konkurrenskraft

gentemot omvärlden. Åtgärderna består

av program och fonder, så kallade strukturfonder.

Sociala dialogen

EU:s sociala dialog är samarbetet mellan kommissionen

och arbetsmarknadens parter på EU-nivå.

Inom dialogen sker en mängd olika aktiviteter som

samråd, projekt, gemensamma yttranden och överenskommelser

av olika slag. Arbetsgivare och fack

kan också sluta ramavtal i olika frågor. Ramavtalen

kan antingen genomföras av parterna och dess

medlemmar själva (så kallade autonoma avtal), eller

genom EU-direktiv på parternas gemensamma

begäran.

Strukturfonder

Poster i EU:s budget som är EU:s viktigaste verktyg

för att genomföra sammanhållningspolitiken. De

viktigaste är Europeiska regionala utvecklingsfonden

(Eruf ) och Europeiska socialfonden (ESF).

Subsidiaritetsprincipen

Innebär att EU:s beslut ska fattas på den politiska

nivå som kan ta ett så effektivt beslut så nära medborgarna

som möjligt. Unionen ska med andra ord

inte fatta några beslut (utom i frågor som den ensam

ansvarar för) om inte åtgärder på EU-nivå är effektivare

än åtgärder på nationell, regional eller lokal

nivå.

T

Toppmöte

Europeiska rådets möten kallas ibland informellt

för EU-toppmöten, eftersom de samlar medlemsstaternas

stats- och regeringschefer.

Tredjeland

Detta begrepp betyder i EU-sammanhang ett land

som inte är medlem i EU.

gång inom EU. våren 2013 49


Ordlista

U

Utskott

Europaparlamentet har 20 utskott för att förbereda

sitt arbete inför plenarsammanträdena. Huvuddelen

av parlamentets lagstiftningsarbete sker

i utskotten, som är uppdelade på ämnesområden.

Parlamentet kan dessutom vid behov tillsätta underutskott,

tillfälliga utskott och undersökningskommittéer.

Regionkommittén har sex utskott.

Utvidgning

När nya länder blir medlemmar i EU talar man om

en “utvidgning”. EU:s medlemsantal har gått från de

sex länder som grundade gemenskapen – Belgien,

Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och

Tyskland – till de 27 medlemsstater (28 efter 1 juli

2013) den har idag genom följande utvidgningar:

> 1973: Danmark, Irland och Storbritannien.

> 1981: Grekland.

> 1986: Portugal och Spanien.

> 1990: Forna Östtyskland

> 1995: Finland, Sverige och Österrike.

> 2004: Cypern, Estland, Lettland,

Litauen, Malta, Polen, Slovakien,

Slovenien, Tjeckien och Ungern.

> 2007: Bulgarien och Rumänien.

> 2013: Kroatien (medlem 1 juli 2013).

Island, Makedonien, Turkiet, Montenegro och Serbien

är kandidatländer. Anslutningsförhandlingar

inleddes med Turkiet 2005 och med Island 2010.

V

Vitbok

Kommissionens vitböcker är dokument med förslag

till åtgärder inom ett speciellt område. Ibland föregås

de av en grönbok vars syfte är att inleda en debatt

EU-nivå. Om Europaparlamentet och rådet

är positiva till en vitbok kan den leda till ett handlingsprogram

för EU på det berörda området.

50 gång inom EU. våren 2013

Ö

Öppna samordningsmetoden

många politikområden (exempelvis utbildning,

fortbildning, pensioner och hälsovård) fastställer

medlemsstaterna sin egen nationella politik, istället

för att tillämpa EU-lagstiftning. De enskilda regeringarna

kan emellertid dra nytta av att dela med

sig av information, anta bästa praxis och samordna

sin nationella politik. Detta sätt att lära av varandra

kallas den öppna samordningsmetoden.

Överstatlig

Detta uttryck betyder ”på en nivå över medlemsstaterna”,

i motsats till ”mellanstatlig”. Många EUbeslut

fattas på överstatlig nivå, vilket innebär att de

är bindande för medlemsstaterna.


Praktiska länkar

Europeiska unionen

EU:s webbportal: europa.eu

Europeiska rådet: european-council.europa.eu

Europeiska unionens råd: consilium.europa.eu

Europaparlamentet: europarl.europa.eu

Europaparlamentets kontor i Sverige: europaparlamentet.se

Europeiska kommissionen: ec.europa.eu

Kommissionens representation i Sverige: www.eukomm.se

EUdomstolen: curia.europa.eu

Europeiska revisionsrätten: eca.europa.eu

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: eesc.europa.eu

Regionkommittén: cor.europa.eu

Europeiska ombudsmannen: ombudsman.europa.eu

Europeiska centralbanken: ecb.int

Europe Direct: ec.europa.eu/europedirect/index_sv.htm

EURLex, EUlagstiftning: eur-lex.europa.eu/sv/index.htm

EP Legislative Observatory, följ EUärenden: europarl.europa.eu/oeil/

PreLex, följ EUärenden: ec.europa.eu/prelex/

Kommissionens aktuella samråd: ec.europa.eu/yourvoice/consultations

Ordförandeskapet

Irländska ordförandeskapet våren 2013: eu2013.ie

Litauiska ordförandeskapet hösten 2013: eu2013.lt

Svenska regionkontor i Bryssel

Central Sweden European Office: centralsweden.se

City of Malmö, EU Office: malmo.se

East Sweden EU Office: eastsweden.org

Göteborgs stads Brysselkontor: goteborg.se

Mid Sweden European Office: midsweden.se

North Sweden European Office: northsweden.eu

Skåne European Office: skane.se

Småland Blekinge South Sweden: smalandblekinge.se/ bryssel

Stockholm Region: stockholmregion.org

West Sweden: westsweden.se

Västra Götalandsregionen: vgregion.se/brussels

Övrigt

CEEP: ceep.eu

CEMR: ccre.org

CLRAE: coe.int

EUupplysningen: eu-upplysningen.se

gång inom EU. våren 2013 51


52 gång inom EU. våren 2013

Kontakt

EU-frågorna är fördelade på Sveriges Kommuner och Landstings olika avdel-

ningar. varje avdelning finns en eller flera EU-samordnare som ansvarar för

att samordna avdelningens EU-bevakning. Internationella sektionen arbetar

med intressebevakning av EU-frågor av sektorsövergripande karaktär. Kontakta

gärna någon av nedanstående om du vill veta mer om ett visst område.

Arbetsgivarpolitik

Jeanette Grenfors 08-452 74 52 jeanette.grenfors@skl.se

Malin Looberger 08-452 75 58 malin.looberger@skl.se

Ekonomi och styrning

Lena Svensson 08-452 76 45 lena.svensson@skl.se

Anna Kleen 08-452 77 62 anna.kleen@skl.se

Juridik

Helena Linde 08-452 79 76 helena.linde@skl.se

Lärande och arbetsmarknad

Tor Hatlevoll 08-452 79 69 tor.hatlevoll@skl.se

Tillväxt och samhällsbyggnad

Göran Roos 08-452 74 26 goran.roos@skl.se

Vård och omsorg

Erik Svanfeldt 08-452 78 31 erik.svanfeldt@skl.se

Internationella sektionen

Jerker Stattin 08-452 78 37 jerker.stattin@skl.se

Torsten Lindström 08-452 73 93 torsten.lindstrom@skl.se

Linnéa Lundström 08-452 78 10 linnea.lundstrom@skl.se

Karin Flordal 08-452 78 34 karin. flordal@skl.se

Louise Andersson 08-452 70 97 louise.andersson@skl.se

Marcus Holmberg +32 2 549 08 67 marcus.holmberg@skl.se

Annika Liedholm +32 2 549 08 65 annika.liedholm@skl.se

Kristin Ivarsson +32 2 549 08 63 kristin.ivarsson@skl.se


gång inom EU

Våren 2013

Två gånger per år ger Sveriges Kommuner och Landsting ut skriften gång inom

EU. Här hittar du information om det senaste som har hänt – och som kommer att

hända – inom EU:s institutioner som på ett eller annat sätt påverkar kommuner,

landsting och regioner. Områden som berörs i den här utgåvan är bland annat

översynen av EU:s långtidsbudget, den framtida sammanhållningspolitiken,

Europa 2020-strategin och översynen av regelverket om offentlig upphandling.

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se ISBn: 978-91-7164-926-3

Post: 118 82 Stockholm

Besök: Hornsgatan 20

Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

More magazines by this user
Similar magazines