Den fungerande demokratin - SNS
Den fungerande demokratin - SNS
Den fungerande demokratin - SNS
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 5<br />
<strong>Den</strong> <strong>fungerande</strong><br />
<strong>demokratin</strong><br />
Medborgarandans rötter i Italien<br />
Robert D. Putnam<br />
i samarbete med Robert Leonardi<br />
och Raffaella Y. Nanetti<br />
Översättning:<br />
Margareta Eklöf<br />
sns förlag
Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 6<br />
<strong>SNS</strong> Förlag<br />
Box 5629<br />
114 86 Stockholm<br />
Telefon: 08–507 025 00<br />
Fax: 08–507 025 25<br />
info@sns.se<br />
www.sns.se<br />
<strong>SNS</strong> – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – är ett fristående nätverk<br />
av beslutsfattare och opinionsbildare i privat och offentlig sektor. <strong>SNS</strong> vill<br />
genom forskning, bokutgivning och möten bidra till debatt och rationella<br />
beslut i samhällsfrågor.<br />
<strong>Den</strong> <strong>fungerande</strong> <strong>demokratin</strong><br />
Medborgarandans rötter i Italien<br />
Robert D. Putnam<br />
i samarbete med Robert Leonardi och Raffaella Y. Nanetti<br />
Andra upplagan<br />
Första tryckningen<br />
Originalets titel:<br />
Making Democracy Work. Civic Traditions in Modern Italy<br />
Copyright ©1993 by Princeton University Press,<br />
41 William Street, Princeton, New Jersey 08540<br />
In the United Kingdom: Princeton University Press,<br />
Chichester, West Sussex<br />
All rights reserved. No part of this book may be reproduced, or transmitted<br />
in any form or by any means, electronic or mechanical, including photo -<br />
copying, recording or by any information storage and retrieval system,<br />
without permission in writing from the Publisher.<br />
©1996 och 2011 <strong>SNS</strong> Förlag<br />
Översättning: Margareta Eklöf<br />
Fackgranskning: Jens Bartelson<br />
Form: Sture Balgård<br />
Omslagsbilden: Petersplatsen i Rom, teckning Sture Balgård 1986<br />
Tryck: ScandBook AB, Falun 2011<br />
isbn 978-91-86949-00-6
Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 7<br />
Innehåll<br />
Förord till den svenska upplagan 9<br />
av Olof Petersson och Bo Rothstein<br />
Författarens förord 11<br />
1. Inledning: institutionernas effektivitet 15<br />
En forskningsresa 16<br />
Färdvägen prickas ut 20<br />
Undersökningsmetoder 25<br />
Bokens disposition 28<br />
2. Reglerna förändras: tjugo år av institutionell utveckling 31<br />
Regionstyrelserna upprättas 32<br />
<strong>Den</strong> regionpolitiska eliten: »ett nytt sätt att bedriva politik« 41<br />
<strong>Den</strong> regionala självständigheten fördjupas 53<br />
Institutionen slår rot: regionen och dess väljare 61<br />
Slutsatser 74<br />
3. Vi mäter institutionernas effektivitet 77<br />
Tolv indikatorer på institutionell effektivitet 79<br />
Överensstämmelse och tillförlitlighet<br />
i index för institutionell effektivitet 88<br />
Institutionell effektivitet och väljarnas uppfattning 91<br />
Slutsatser 96<br />
4. Vi förklarar den institutionella effektiviteten 97<br />
Socioekonomisk modernitet 97<br />
Medborgargemenskapen: några teoretiska spekulationer 101<br />
Teorin testas 106<br />
Det sociala och politiska livet i ett samhälle<br />
präglat av medborgaranda 114<br />
Andra förklaringar till framgång 132
Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 8<br />
5. <strong>Den</strong> medborgerliga gemenskapens rötter 137<br />
Arvet från det medeltida Italien 137<br />
Medborgerliga traditioner efter enandet 154<br />
Vi mäter samhällstraditionernas varaktighet 166<br />
Ekonomisk utveckling och medborgerliga traditioner 170<br />
6. Socialt kapital och institutionell framgång 183<br />
Det kollektiva handlandets dilemman 183<br />
Socialt kapital, förtroende och sparklubbar 187<br />
Normer för ömsesidighet och nätverk<br />
av medborgerligt engagemang 192<br />
Historien och institutionernas effektivitet:<br />
två samhällsjämvikter 198<br />
Lärdomar av det italienska experimentet med regioner 203<br />
Appendix 209<br />
A. Metoder 209<br />
B. Statistiska belägg för attitydförändringar<br />
bland regionrådens medlemmar 213<br />
C. Institutionell effektivitet (1975–85) 216<br />
D. Förkortningar av regionernas namn i diagrammen 218<br />
E. Kommunstyrelsernas effektivitet (1982–86)<br />
och regionstyrelsernas effektivitet (1978–85) 218<br />
F. Traditioner av samhällsengagemang (1860–1920) 221<br />
Noter 222<br />
Register 269
Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 9<br />
Förord till den svenska upplagan<br />
Robert Putnams bok, som ursprungligen publicerades 1993 under titeln<br />
Making Democracy Work: Civic Traditions in Modern Italy, har varit en<br />
modern samhällsvetenskaplig klassiker. Arbetets förutsättningar var det<br />
»naturliga experiment« som Italien levererade till samhällsforskningen<br />
i början av 1970-talet då landets politiska system genomgick en kraftig<br />
regionalisering. Detta gjorde det möjligt för Putnam och hans forskarlag<br />
att undersöka varför <strong>demokratin</strong>s institutioner fungerade så olika väl i<br />
Italiens olika regioner.<br />
Putnams studie ger det överraskande resultatet att det är tyngden i det<br />
civila samhället som är avgörande. Ju mer människorna har varit engagerade<br />
i frivilliga organisationer som exempelvis sångkörer, fågelskådarklubbar<br />
och idrottsföreningar, desto bättre fungerar <strong>demokratin</strong>. Detta är ett<br />
svar i linje med Tocquevilles klassiska analys av den amerikanska <strong>demokratin</strong><br />
i början av 1800-talet, nämligen att en väl <strong>fungerande</strong> demokrati<br />
bygger på en utvecklad medborgaranda. Medborgarna måste, när de ägnar<br />
sig åt politik, förmås att inte bara se till sin egen nytta utan även till helheten,<br />
till det gemensamma bästa. <strong>Den</strong>na förmåga är något som enligt Putnam<br />
utvecklas i ett väl förgrenat nät av frivilliga sammanslutningar. Hans analys<br />
går emellertid ett steg till, nämligen att det är denna medborgaranda som<br />
också förklarar varför vissa regioner haft en överlägsen ekonomisk tillväxt.<br />
Det civila samhällets betydelse för ekonomisk tillväxt visar sig dessutom<br />
vara en bättre förklaring än det ursprungliga ekonomiska utgångsläget i de<br />
olika regionerna. Det är med andra ord inte ekonomisk tillväxt som ger<br />
medborgaranda, utan tvärtom medborgaranda som ger ekonomisk tillväxt.<br />
Vad är det då i denna smått mystiska medborgaranda som förklarar?<br />
Enligt Putnam skapar deltagandet i organisationslivet ett socialt kapital<br />
som innebär att relationerna mellan medborgarna kan bygga på förtroende.<br />
Man vågar söka samarbete med sin nästa därför att man hyser förtroende<br />
för att denne också kommer att samarbeta. I organisationslivets<br />
många olika nätverk uppstår ett sammanhållande kitt i form av normsystem<br />
som underlättar ett sådant samarbete.<br />
[9]
Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 10<br />
Robert Putnams bok blev snabbt uppmärksammad, läst och hyllad,<br />
men också omdebatterad. En så skarpt formulerad och skickligt framförd<br />
tes får inte stå oemotsagd länge i den kritiska forskarvärlden.<br />
Invändningarna från italienska samhällsforskare går ofta ut på att<br />
Putnam förenklar. De regionala skillnaderna i ekonomisk utveckling kan<br />
inte förklaras av en enda faktor, utan beror på ett komplicerat samspel<br />
mellan klassförhållanden, jordbrukets organisering, familjestruktur,<br />
industrialiseringens förlopp och en rad andra förhållanden. Kritikerna<br />
anser också att Putnam använt för grova regioner och därmed förbiser<br />
de stora variationer som finns inom regionerna, inte minst i södra Italien.<br />
<strong>Den</strong> som forskar om det egna samhället blir emellertid lätt hemmablind<br />
och Putnam döljer inte att han generaliserar och intresserar sig för de<br />
stora dragen.<br />
Debatten handlar inte endast om hur det italienska samhället skall<br />
tolkas utan har också kommit in på grundläggande metodfrågor. När<br />
Putnam härleder skillnaderna ända tillbaka till 1200-talet är det många<br />
som sätter frågetecken. Putnam har anklagats för determinism, för en<br />
historisk ödestro. Varför välja just denna tidpunkt? Hur obönhörlig är<br />
historiens tyngd? I vilken mån är slutsatserna givna av undersökningens<br />
utgångspunkter?<br />
<strong>Den</strong> italienske statsvetaren Gianfranco Pasquino anser att Putnam<br />
starkt underskattat betydelsen av politiskt handlande och politiska institutioner.<br />
Även om socialt kapital skulle vara så avgörande som Putnam<br />
hävdar, är det då inte viktigt att detta förtroendekapital vårdas, utvecklas<br />
och används? En av de mest framgångsrika regionerna, Emilia–Romagna,<br />
är just ett exempel på hur politikerna aktivt bidragit till att upprätthålla<br />
goda förutsättningar för samhällsliv och ekonomisk utveckling.<br />
Debatten är långt ifrån avslutad och Putnam har i sin fortsatta forskning<br />
arbetat vidare med problemen kring politisk kultur och historisk<br />
determinism. Sedan boken om Italien publicerades har han även tillämpat<br />
sin tes på det amerikanska samhället i boken <strong>Den</strong> ensamme bowlaren<br />
(svensk översättning på <strong>SNS</strong> Förlag). <strong>Den</strong> som vill följa en aktuell samhällsforskning<br />
som har central betydelse för demokrati och ekonomi kan<br />
inte undvika att läsa och ta ställning till Robert Putnams arbete.<br />
Olof Petersson Bo Rothstein
Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 11<br />
Författarens förord<br />
<strong>Den</strong>na bok utforskar vissa grundläggande frågor om medborgaranda<br />
genom att studera Italiens regioner. <strong>Den</strong> är skriven för två helt olika<br />
grupper av läsare – för dem som är lika fascinerade som jag av Italiens<br />
många subtiliteter och för dem som inte är det men som är intresserade<br />
av <strong>demokratin</strong>s teori och praktik.<br />
Själva forskningen började genom samtal med Peter Lange och Peter<br />
Weitz våren 1970, då vi alla tre var i Rom och studerade olika aspekter<br />
av italiensk politik. Helt oväntat beslöt den italienska regeringen att tilllämpa<br />
en länge förbisedd paragraf i författningen om regionstyrelser.<br />
Dessa nya institutioner skulle byggas upp från botten i var och en av Italiens<br />
olikartade regioner, och därför erbjöd experimentet ett sällsynt tillfälle<br />
att inleda en långsiktig, systematisk undersökning av hur institutioner<br />
utvecklas och anpassar sig till sin sociala miljö. Om jag hade haft<br />
klart för mig att den skulle pågå nästan i ett kvarts sekel, eller att den till<br />
sist skulle föra mig in i spelteorins och medeltidshistoriens skrymslen<br />
och vrår, är jag dock inte säker på att jag skulle ha haft förstånd nog att<br />
ge mig in i den.<br />
Uppmuntrad av framlidne professor Alberto Spreafico och med ekonomiskt<br />
stöd från University of Michigan ledde jag hösten 1970 en första<br />
opinionsundersökning bland nyvalda regionrådsmedlemmar i flera<br />
regioner strödda över den italienska stöveln. Senare, då jag återvänt till<br />
Ann Arbor, började jag analysera dessa intervjuer med hjälp av två begåvade<br />
unga kolleger, Robert Leonardi och Raffaella Nanetti. År 1975, då<br />
en ny omgång rådsmedlemmar hade valts in, hade Robert och Raffaella<br />
fått tjänster vid andra universitet, i statskunskap respektive stads- och<br />
regionplanering. Vi beslöt slå oss ihop, genomföra en andra omgång<br />
intervjuer och på så sätt formalisera ett nära, varaktigt och produktivt<br />
samarbete.<br />
Under de följande årtiondena tillbringade vi hundratals timmar tillsammans<br />
med att planera och genomföra den forskning som skildras i<br />
denna bok. I de senare skedena hade Robert och Raffaella det främsta<br />
[11]
Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 12<br />
12<br />
den <strong>fungerande</strong> <strong>demokratin</strong><br />
ansvaret för de omfattande fältundersökningarna. Vi återvände alla tre<br />
flera gånger till de sex regioner som utgjorde kärnan i vår undersökning.<br />
När den blev bättre känd i Italien blev vi dessutom ombedda av flera<br />
andra regionstyrelser att göra liknande studier av deras verksamhet.<br />
Vissa av de publikationer som projektet avkastade skrev vi tillsammans,q<br />
andra (till exempel denna bok och flera som Robert och Raffaella<br />
har gett utw) skrev vi var och en för sig, även om vi byggde på material<br />
och idéer som hade tillkommit i samarbete. Ingen av de båda andra har<br />
något ansvar för resonemangen i denna bok, men deras namn förekommer<br />
på titelsidan som ett tecken på erkännande och tacksamhet för över<br />
tjugo år av samarbete, kreativitet, hårt arbete och vänskap.<br />
<strong>Den</strong> begreppsmässiga utvecklingen av projektet har varit minst lika<br />
komplicerad som utvecklingen av regionstyrelserna själva. Statskunskap<br />
och andra samhällsvetenskaper brukar framställas som om hypoteser<br />
utan vidare härleddes ur teorier, bevismaterial samlades och domar utfärdades.<br />
Teori och bevis har spelat en viktig roll även i detta projekt, men<br />
arbetet på det har mer liknat en fängslande deckare där olika misstänkta<br />
dras fram och frikänns, skosulor ödslas på falska spår, nya underintriger<br />
tar form, en del intuitiva föreställningar visar sig fruktbärande, tidigare<br />
misstankar omtolkas i ljuset av senare bevismaterial, varje uträtat frågetecken<br />
har med sig ett nytt och kriminalaren själv aldrig är riktigt säker<br />
på vart spåret leder.<br />
Till en början inriktade vi vår forskning på kontinuitet och förändring<br />
och använde intervjuerna från 1970 som en referenspunkt mot vilken vi<br />
mätte den institutionella utvecklingen. Läng re fram, då beläggen för<br />
markanta skillnader i regionstyrelsernas framgång och misslyckande blev<br />
allt fler, drogs vår uppmärksamhet till jämförelser över rummet mer än<br />
över tiden. Så småningom blev det klart att dessa olikheter mellan regionerna<br />
hade förvånansvärt djupa historiska rötter. (Vid en tillbakablick<br />
ser man, som i mången deckare, att lösningen är så uppenbar att vi borde<br />
ha märkt ledtrådarna mycket tidigare.) Dessa historiska kontinuiteter<br />
reste teoretiska frågor med relevans långt utanför Italiens gränser och<br />
berörde fundamentala frågor om demokrati, ekonomisk utveckling och<br />
samhällsliv.<br />
Bokens disposition speglar detta förlopp i forskningen. <strong>Den</strong> börjar med<br />
en koncentrerad blick på regionstyrelserna själva och vidgas efter hand så<br />
att den bredare innebörden av våra rön täcks. Boken som helhet utgör ett<br />
resonemang om demokrati och samhällsanda som jag också anser vara<br />
relevant för missnöjet i våra dagars Amerika, men att klarlägga de konsekvenserna<br />
är en uppgift som jag har skjutit på till en senare tidpunkt.
Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 13<br />
Författarens förord 13<br />
Mängder av forskare har samarbetat i detta projekt i över tjugo år,<br />
men jag vill särskilt nämna Paolo Bellucci, Sheri Berman, Giovanni Cocchi,<br />
Bryan Ford, Nigel Gault, Celinda Lake, Franco Pavoncello och Claudia<br />
Rader.<br />
Av de många italienska forskare och tjänstemän som har gett vägledning<br />
och hjälp vill jag speciellt tacka Carmelo Azzarà, Sergio Bartole,<br />
Gianfranco Bartolini, Sabino Cassese, Franco Caz zola, Gianfranco Ciaurro,<br />
Leonardo Cuoco, Alfonse Del Re, Francesco D’Onofrio, Marcello<br />
Fedele, Elio Gizzi, Luciano Guerzoni, Andrea Manzella, Nando Tasciotti,<br />
Lanfranco Turci och hundratals ledande personer på kommunal-,<br />
region- och riksplanet som har talat med oss anonymt under åren.<br />
I detta projekt liksom i dussintals andra studier av det moderna Italien<br />
spelade Alberto Spreafico en unik roll. Han presenterade mig för Italien<br />
för tjugofem år sedan, jag har många gånger fått gästa Comitato per le<br />
Scienze Sociali som han grundat och hans kloka, vänliga uppmuntran var<br />
avgörande i projektets första skeden. Att jag har dedicerat denna volym<br />
till honom visar min djupa tacksamhetsskuld till honom och till de många<br />
andra generösa, samhällsengagerade italienare som har bistått mig i mina<br />
försök att tränga in i deras komplicerade lands förunderliga mysterier.<br />
Under årens lopp har många kolleger kommit med insiktsfull och<br />
skoningslös kritik av tidigare utkast och dispositioner. Jag vill särskilt<br />
tacka Alberto Alesina, James Alt, Robert Axelrod, Edward C. Banfield,<br />
Samuel H. Barnes, Michael Barzelay, Terry Nichols Clark, John Comaroff,<br />
Jeff Frieden, Paul Ginsborg, Richard Goldthwaite, Raymond Grew,<br />
Peter A. Hall, Jens Joachim Hesse, John Hollander, Steven Kelman,<br />
Robert O. Keohane, Robert Klitgaard, Jacek Kugler, Daniel Levine, Marc<br />
Lindenberg, Glenn C. Loury, Charles Maier, John D. Montgomery, Kenneth<br />
A. Shepsle, Judith N. Shklar, Malcolm Sparrow, Federico Varese,<br />
Jeff W. Weintraub, Vincent Wright, Richard Zeckhauser och flera andra<br />
granskare. Aaron Wildavskys milda uppmaning att »pressa ur jagets sten<br />
ännu ett uns kreativt tänkande« förmådde mig att inte avsluta arbetet i<br />
förtid, och Walter Lippincotts ständiga, omtänksamma uppmuntran vidmakthöll<br />
min entusiasm i stunder då jag hade annat att tänka på.<br />
Pengar för olika stadier i projektet ställdes frikostigt till förfogande<br />
av University of Michigan, National Science Foundation, Förenta staternas<br />
tyska Marshallfond, Harvard University, John Simon Guggen -<br />
heim Memorial Foundation, l’Istituto Carlo Cattaneo, la Presidenza del<br />
Consiglio dei Ministri, European University Institute, EG-kommissionen<br />
och en rad regionstyrelser (Basilicata, Friuli–Venezia Giulia, Emilia–<br />
Romagna, Marche, Toscana och Umbria).
Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 14<br />
14<br />
den <strong>fungerande</strong> <strong>demokratin</strong><br />
University of Michigan, Harvard University (särskilt dess Center for<br />
International Affairs), Center for Advanced Study in the Behavioral Sciences,<br />
Woodrow Wilson International Center for Scholars, Bellagio<br />
Conference Center tillhörigt Rockefeller Foundation samt Centre for<br />
European Studies vid Nuffield College i Oxford har alla mycket gästvänligt<br />
tagit emot mig i olika skeden.<br />
Rosemary, Jonathan och Lara Putnam har deltagit i detta projekt så<br />
länge någon av oss kan minnas, färdats genom regionerna, hjälpt till med<br />
dataanalys, kommenterat oändliga utkast och delat min entusiasm över<br />
våra upptäckter. För allt detta och mer därtill är jag djupt tacksam.