02.09.2013 Views

Den fungerande demokratin - SNS

Den fungerande demokratin - SNS

Den fungerande demokratin - SNS

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 5<br />

<strong>Den</strong> <strong>fungerande</strong><br />

<strong>demokratin</strong><br />

Medborgarandans rötter i Italien<br />

Robert D. Putnam<br />

i samarbete med Robert Leonardi<br />

och Raffaella Y. Nanetti<br />

Översättning:<br />

Margareta Eklöf<br />

sns förlag


Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 6<br />

<strong>SNS</strong> Förlag<br />

Box 5629<br />

114 86 Stockholm<br />

Telefon: 08–507 025 00<br />

Fax: 08–507 025 25<br />

info@sns.se<br />

www.sns.se<br />

<strong>SNS</strong> – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – är ett fristående nätverk<br />

av beslutsfattare och opinionsbildare i privat och offentlig sektor. <strong>SNS</strong> vill<br />

genom forskning, bokutgivning och möten bidra till debatt och rationella<br />

beslut i samhällsfrågor.<br />

<strong>Den</strong> <strong>fungerande</strong> <strong>demokratin</strong><br />

Medborgarandans rötter i Italien<br />

Robert D. Putnam<br />

i samarbete med Robert Leonardi och Raffaella Y. Nanetti<br />

Andra upplagan<br />

Första tryckningen<br />

Originalets titel:<br />

Making Democracy Work. Civic Traditions in Modern Italy<br />

Copyright ©1993 by Princeton University Press,<br />

41 William Street, Princeton, New Jersey 08540<br />

In the United Kingdom: Princeton University Press,<br />

Chichester, West Sussex<br />

All rights reserved. No part of this book may be reproduced, or transmitted<br />

in any form or by any means, electronic or mechanical, including photo -<br />

copying, recording or by any information storage and retrieval system,<br />

without permission in writing from the Publisher.<br />

©1996 och 2011 <strong>SNS</strong> Förlag<br />

Översättning: Margareta Eklöf<br />

Fackgranskning: Jens Bartelson<br />

Form: Sture Balgård<br />

Omslagsbilden: Petersplatsen i Rom, teckning Sture Balgård 1986<br />

Tryck: ScandBook AB, Falun 2011<br />

isbn 978-91-86949-00-6


Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 7<br />

Innehåll<br />

Förord till den svenska upplagan 9<br />

av Olof Petersson och Bo Rothstein<br />

Författarens förord 11<br />

1. Inledning: institutionernas effektivitet 15<br />

En forskningsresa 16<br />

Färdvägen prickas ut 20<br />

Undersökningsmetoder 25<br />

Bokens disposition 28<br />

2. Reglerna förändras: tjugo år av institutionell utveckling 31<br />

Regionstyrelserna upprättas 32<br />

<strong>Den</strong> regionpolitiska eliten: »ett nytt sätt att bedriva politik« 41<br />

<strong>Den</strong> regionala självständigheten fördjupas 53<br />

Institutionen slår rot: regionen och dess väljare 61<br />

Slutsatser 74<br />

3. Vi mäter institutionernas effektivitet 77<br />

Tolv indikatorer på institutionell effektivitet 79<br />

Överensstämmelse och tillförlitlighet<br />

i index för institutionell effektivitet 88<br />

Institutionell effektivitet och väljarnas uppfattning 91<br />

Slutsatser 96<br />

4. Vi förklarar den institutionella effektiviteten 97<br />

Socioekonomisk modernitet 97<br />

Medborgargemenskapen: några teoretiska spekulationer 101<br />

Teorin testas 106<br />

Det sociala och politiska livet i ett samhälle<br />

präglat av medborgaranda 114<br />

Andra förklaringar till framgång 132


Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 8<br />

5. <strong>Den</strong> medborgerliga gemenskapens rötter 137<br />

Arvet från det medeltida Italien 137<br />

Medborgerliga traditioner efter enandet 154<br />

Vi mäter samhällstraditionernas varaktighet 166<br />

Ekonomisk utveckling och medborgerliga traditioner 170<br />

6. Socialt kapital och institutionell framgång 183<br />

Det kollektiva handlandets dilemman 183<br />

Socialt kapital, förtroende och sparklubbar 187<br />

Normer för ömsesidighet och nätverk<br />

av medborgerligt engagemang 192<br />

Historien och institutionernas effektivitet:<br />

två samhällsjämvikter 198<br />

Lärdomar av det italienska experimentet med regioner 203<br />

Appendix 209<br />

A. Metoder 209<br />

B. Statistiska belägg för attitydförändringar<br />

bland regionrådens medlemmar 213<br />

C. Institutionell effektivitet (1975–85) 216<br />

D. Förkortningar av regionernas namn i diagrammen 218<br />

E. Kommunstyrelsernas effektivitet (1982–86)<br />

och regionstyrelsernas effektivitet (1978–85) 218<br />

F. Traditioner av samhällsengagemang (1860–1920) 221<br />

Noter 222<br />

Register 269


Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 9<br />

Förord till den svenska upplagan<br />

Robert Putnams bok, som ursprungligen publicerades 1993 under titeln<br />

Making Democracy Work: Civic Traditions in Modern Italy, har varit en<br />

modern samhällsvetenskaplig klassiker. Arbetets förutsättningar var det<br />

»naturliga experiment« som Italien levererade till samhällsforskningen<br />

i början av 1970-talet då landets politiska system genomgick en kraftig<br />

regionalisering. Detta gjorde det möjligt för Putnam och hans forskarlag<br />

att undersöka varför <strong>demokratin</strong>s institutioner fungerade så olika väl i<br />

Italiens olika regioner.<br />

Putnams studie ger det överraskande resultatet att det är tyngden i det<br />

civila samhället som är avgörande. Ju mer människorna har varit engagerade<br />

i frivilliga organisationer som exempelvis sångkörer, fågelskådarklubbar<br />

och idrottsföreningar, desto bättre fungerar <strong>demokratin</strong>. Detta är ett<br />

svar i linje med Tocquevilles klassiska analys av den amerikanska <strong>demokratin</strong><br />

i början av 1800-talet, nämligen att en väl <strong>fungerande</strong> demokrati<br />

bygger på en utvecklad medborgaranda. Medborgarna måste, när de ägnar<br />

sig åt politik, förmås att inte bara se till sin egen nytta utan även till helheten,<br />

till det gemensamma bästa. <strong>Den</strong>na förmåga är något som enligt Putnam<br />

utvecklas i ett väl förgrenat nät av frivilliga sammanslutningar. Hans analys<br />

går emellertid ett steg till, nämligen att det är denna medborgaranda som<br />

också förklarar varför vissa regioner haft en överlägsen ekonomisk tillväxt.<br />

Det civila samhällets betydelse för ekonomisk tillväxt visar sig dessutom<br />

vara en bättre förklaring än det ursprungliga ekonomiska utgångsläget i de<br />

olika regionerna. Det är med andra ord inte ekonomisk tillväxt som ger<br />

medborgaranda, utan tvärtom medborgaranda som ger ekonomisk tillväxt.<br />

Vad är det då i denna smått mystiska medborgaranda som förklarar?<br />

Enligt Putnam skapar deltagandet i organisationslivet ett socialt kapital<br />

som innebär att relationerna mellan medborgarna kan bygga på förtroende.<br />

Man vågar söka samarbete med sin nästa därför att man hyser förtroende<br />

för att denne också kommer att samarbeta. I organisationslivets<br />

många olika nätverk uppstår ett sammanhållande kitt i form av normsystem<br />

som underlättar ett sådant samarbete.<br />

[9]


Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 10<br />

Robert Putnams bok blev snabbt uppmärksammad, läst och hyllad,<br />

men också omdebatterad. En så skarpt formulerad och skickligt framförd<br />

tes får inte stå oemotsagd länge i den kritiska forskarvärlden.<br />

Invändningarna från italienska samhällsforskare går ofta ut på att<br />

Putnam förenklar. De regionala skillnaderna i ekonomisk utveckling kan<br />

inte förklaras av en enda faktor, utan beror på ett komplicerat samspel<br />

mellan klassförhållanden, jordbrukets organisering, familjestruktur,<br />

industrialiseringens förlopp och en rad andra förhållanden. Kritikerna<br />

anser också att Putnam använt för grova regioner och därmed förbiser<br />

de stora variationer som finns inom regionerna, inte minst i södra Italien.<br />

<strong>Den</strong> som forskar om det egna samhället blir emellertid lätt hemmablind<br />

och Putnam döljer inte att han generaliserar och intresserar sig för de<br />

stora dragen.<br />

Debatten handlar inte endast om hur det italienska samhället skall<br />

tolkas utan har också kommit in på grundläggande metodfrågor. När<br />

Putnam härleder skillnaderna ända tillbaka till 1200-talet är det många<br />

som sätter frågetecken. Putnam har anklagats för determinism, för en<br />

historisk ödestro. Varför välja just denna tidpunkt? Hur obönhörlig är<br />

historiens tyngd? I vilken mån är slutsatserna givna av undersökningens<br />

utgångspunkter?<br />

<strong>Den</strong> italienske statsvetaren Gianfranco Pasquino anser att Putnam<br />

starkt underskattat betydelsen av politiskt handlande och politiska institutioner.<br />

Även om socialt kapital skulle vara så avgörande som Putnam<br />

hävdar, är det då inte viktigt att detta förtroendekapital vårdas, utvecklas<br />

och används? En av de mest framgångsrika regionerna, Emilia–Romagna,<br />

är just ett exempel på hur politikerna aktivt bidragit till att upprätthålla<br />

goda förutsättningar för samhällsliv och ekonomisk utveckling.<br />

Debatten är långt ifrån avslutad och Putnam har i sin fortsatta forskning<br />

arbetat vidare med problemen kring politisk kultur och historisk<br />

determinism. Sedan boken om Italien publicerades har han även tillämpat<br />

sin tes på det amerikanska samhället i boken <strong>Den</strong> ensamme bowlaren<br />

(svensk översättning på <strong>SNS</strong> Förlag). <strong>Den</strong> som vill följa en aktuell samhällsforskning<br />

som har central betydelse för demokrati och ekonomi kan<br />

inte undvika att läsa och ta ställning till Robert Putnams arbete.<br />

Olof Petersson Bo Rothstein


Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 11<br />

Författarens förord<br />

<strong>Den</strong>na bok utforskar vissa grundläggande frågor om medborgaranda<br />

genom att studera Italiens regioner. <strong>Den</strong> är skriven för två helt olika<br />

grupper av läsare – för dem som är lika fascinerade som jag av Italiens<br />

många subtiliteter och för dem som inte är det men som är intresserade<br />

av <strong>demokratin</strong>s teori och praktik.<br />

Själva forskningen började genom samtal med Peter Lange och Peter<br />

Weitz våren 1970, då vi alla tre var i Rom och studerade olika aspekter<br />

av italiensk politik. Helt oväntat beslöt den italienska regeringen att tilllämpa<br />

en länge förbisedd paragraf i författningen om regionstyrelser.<br />

Dessa nya institutioner skulle byggas upp från botten i var och en av Italiens<br />

olikartade regioner, och därför erbjöd experimentet ett sällsynt tillfälle<br />

att inleda en långsiktig, systematisk undersökning av hur institutioner<br />

utvecklas och anpassar sig till sin sociala miljö. Om jag hade haft<br />

klart för mig att den skulle pågå nästan i ett kvarts sekel, eller att den till<br />

sist skulle föra mig in i spelteorins och medeltidshistoriens skrymslen<br />

och vrår, är jag dock inte säker på att jag skulle ha haft förstånd nog att<br />

ge mig in i den.<br />

Uppmuntrad av framlidne professor Alberto Spreafico och med ekonomiskt<br />

stöd från University of Michigan ledde jag hösten 1970 en första<br />

opinionsundersökning bland nyvalda regionrådsmedlemmar i flera<br />

regioner strödda över den italienska stöveln. Senare, då jag återvänt till<br />

Ann Arbor, började jag analysera dessa intervjuer med hjälp av två begåvade<br />

unga kolleger, Robert Leonardi och Raffaella Nanetti. År 1975, då<br />

en ny omgång rådsmedlemmar hade valts in, hade Robert och Raffaella<br />

fått tjänster vid andra universitet, i statskunskap respektive stads- och<br />

regionplanering. Vi beslöt slå oss ihop, genomföra en andra omgång<br />

intervjuer och på så sätt formalisera ett nära, varaktigt och produktivt<br />

samarbete.<br />

Under de följande årtiondena tillbringade vi hundratals timmar tillsammans<br />

med att planera och genomföra den forskning som skildras i<br />

denna bok. I de senare skedena hade Robert och Raffaella det främsta<br />

[11]


Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 12<br />

12<br />

den <strong>fungerande</strong> <strong>demokratin</strong><br />

ansvaret för de omfattande fältundersökningarna. Vi återvände alla tre<br />

flera gånger till de sex regioner som utgjorde kärnan i vår undersökning.<br />

När den blev bättre känd i Italien blev vi dessutom ombedda av flera<br />

andra regionstyrelser att göra liknande studier av deras verksamhet.<br />

Vissa av de publikationer som projektet avkastade skrev vi tillsammans,q<br />

andra (till exempel denna bok och flera som Robert och Raffaella<br />

har gett utw) skrev vi var och en för sig, även om vi byggde på material<br />

och idéer som hade tillkommit i samarbete. Ingen av de båda andra har<br />

något ansvar för resonemangen i denna bok, men deras namn förekommer<br />

på titelsidan som ett tecken på erkännande och tacksamhet för över<br />

tjugo år av samarbete, kreativitet, hårt arbete och vänskap.<br />

<strong>Den</strong> begreppsmässiga utvecklingen av projektet har varit minst lika<br />

komplicerad som utvecklingen av regionstyrelserna själva. Statskunskap<br />

och andra samhällsvetenskaper brukar framställas som om hypoteser<br />

utan vidare härleddes ur teorier, bevismaterial samlades och domar utfärdades.<br />

Teori och bevis har spelat en viktig roll även i detta projekt, men<br />

arbetet på det har mer liknat en fängslande deckare där olika misstänkta<br />

dras fram och frikänns, skosulor ödslas på falska spår, nya underintriger<br />

tar form, en del intuitiva föreställningar visar sig fruktbärande, tidigare<br />

misstankar omtolkas i ljuset av senare bevismaterial, varje uträtat frågetecken<br />

har med sig ett nytt och kriminalaren själv aldrig är riktigt säker<br />

på vart spåret leder.<br />

Till en början inriktade vi vår forskning på kontinuitet och förändring<br />

och använde intervjuerna från 1970 som en referenspunkt mot vilken vi<br />

mätte den institutionella utvecklingen. Läng re fram, då beläggen för<br />

markanta skillnader i regionstyrelsernas framgång och misslyckande blev<br />

allt fler, drogs vår uppmärksamhet till jämförelser över rummet mer än<br />

över tiden. Så småningom blev det klart att dessa olikheter mellan regionerna<br />

hade förvånansvärt djupa historiska rötter. (Vid en tillbakablick<br />

ser man, som i mången deckare, att lösningen är så uppenbar att vi borde<br />

ha märkt ledtrådarna mycket tidigare.) Dessa historiska kontinuiteter<br />

reste teoretiska frågor med relevans långt utanför Italiens gränser och<br />

berörde fundamentala frågor om demokrati, ekonomisk utveckling och<br />

samhällsliv.<br />

Bokens disposition speglar detta förlopp i forskningen. <strong>Den</strong> börjar med<br />

en koncentrerad blick på regionstyrelserna själva och vidgas efter hand så<br />

att den bredare innebörden av våra rön täcks. Boken som helhet utgör ett<br />

resonemang om demokrati och samhällsanda som jag också anser vara<br />

relevant för missnöjet i våra dagars Amerika, men att klarlägga de konsekvenserna<br />

är en uppgift som jag har skjutit på till en senare tidpunkt.


Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 13<br />

Författarens förord 13<br />

Mängder av forskare har samarbetat i detta projekt i över tjugo år,<br />

men jag vill särskilt nämna Paolo Bellucci, Sheri Berman, Giovanni Cocchi,<br />

Bryan Ford, Nigel Gault, Celinda Lake, Franco Pavoncello och Claudia<br />

Rader.<br />

Av de många italienska forskare och tjänstemän som har gett vägledning<br />

och hjälp vill jag speciellt tacka Carmelo Azzarà, Sergio Bartole,<br />

Gianfranco Bartolini, Sabino Cassese, Franco Caz zola, Gianfranco Ciaurro,<br />

Leonardo Cuoco, Alfonse Del Re, Francesco D’Onofrio, Marcello<br />

Fedele, Elio Gizzi, Luciano Guerzoni, Andrea Manzella, Nando Tasciotti,<br />

Lanfranco Turci och hundratals ledande personer på kommunal-,<br />

region- och riksplanet som har talat med oss anonymt under åren.<br />

I detta projekt liksom i dussintals andra studier av det moderna Italien<br />

spelade Alberto Spreafico en unik roll. Han presenterade mig för Italien<br />

för tjugofem år sedan, jag har många gånger fått gästa Comitato per le<br />

Scienze Sociali som han grundat och hans kloka, vänliga uppmuntran var<br />

avgörande i projektets första skeden. Att jag har dedicerat denna volym<br />

till honom visar min djupa tacksamhetsskuld till honom och till de många<br />

andra generösa, samhällsengagerade italienare som har bistått mig i mina<br />

försök att tränga in i deras komplicerade lands förunderliga mysterier.<br />

Under årens lopp har många kolleger kommit med insiktsfull och<br />

skoningslös kritik av tidigare utkast och dispositioner. Jag vill särskilt<br />

tacka Alberto Alesina, James Alt, Robert Axelrod, Edward C. Banfield,<br />

Samuel H. Barnes, Michael Barzelay, Terry Nichols Clark, John Comaroff,<br />

Jeff Frieden, Paul Ginsborg, Richard Goldthwaite, Raymond Grew,<br />

Peter A. Hall, Jens Joachim Hesse, John Hollander, Steven Kelman,<br />

Robert O. Keohane, Robert Klitgaard, Jacek Kugler, Daniel Levine, Marc<br />

Lindenberg, Glenn C. Loury, Charles Maier, John D. Montgomery, Kenneth<br />

A. Shepsle, Judith N. Shklar, Malcolm Sparrow, Federico Varese,<br />

Jeff W. Weintraub, Vincent Wright, Richard Zeckhauser och flera andra<br />

granskare. Aaron Wildavskys milda uppmaning att »pressa ur jagets sten<br />

ännu ett uns kreativt tänkande« förmådde mig att inte avsluta arbetet i<br />

förtid, och Walter Lippincotts ständiga, omtänksamma uppmuntran vidmakthöll<br />

min entusiasm i stunder då jag hade annat att tänka på.<br />

Pengar för olika stadier i projektet ställdes frikostigt till förfogande<br />

av University of Michigan, National Science Foundation, Förenta staternas<br />

tyska Marshallfond, Harvard University, John Simon Guggen -<br />

heim Memorial Foundation, l’Istituto Carlo Cattaneo, la Presidenza del<br />

Consiglio dei Ministri, European University Institute, EG-kommissionen<br />

och en rad regionstyrelser (Basilicata, Friuli–Venezia Giulia, Emilia–<br />

Romagna, Marche, Toscana och Umbria).


Demokrati-inlaga Indigo_Layout 1 2011-08-03 09.56 Sida 14<br />

14<br />

den <strong>fungerande</strong> <strong>demokratin</strong><br />

University of Michigan, Harvard University (särskilt dess Center for<br />

International Affairs), Center for Advanced Study in the Behavioral Sciences,<br />

Woodrow Wilson International Center for Scholars, Bellagio<br />

Conference Center tillhörigt Rockefeller Foundation samt Centre for<br />

European Studies vid Nuffield College i Oxford har alla mycket gästvänligt<br />

tagit emot mig i olika skeden.<br />

Rosemary, Jonathan och Lara Putnam har deltagit i detta projekt så<br />

länge någon av oss kan minnas, färdats genom regionerna, hjälpt till med<br />

dataanalys, kommenterat oändliga utkast och delat min entusiasm över<br />

våra upptäckter. För allt detta och mer därtill är jag djupt tacksam.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!