Tidningen Inspire #1 - SPIRA i Mölndal
Tidningen Inspire #1 - SPIRA i Mölndal
Tidningen Inspire #1 - SPIRA i Mölndal
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
INSPIRE<br />
Nummer 1 December 2011<br />
Psykiatrin idag<br />
Fotbollskrönika<br />
Internationell mat<br />
Bosnien<br />
Körkortsdags?<br />
Fototävling<br />
Öppna tidningen och se vinnarfoton!
Ledare<br />
Vår tidning har återuppstått efter att ha varit<br />
insomnad sedan 2009. Eftersom vi börjar<br />
om på nytt nu så har vi också ett nytt namn<br />
på vår publikation. Du håller just nu i en rykande<br />
färsk utgåva av det första numret av<br />
INSPIRE (tidigare Escape). Kopplingen mellan<br />
<strong>SPIRA</strong> och namnet på tidningen är naturligtvis<br />
ett medvetet val av redaktionen.<br />
Vi som har arbetat med tidningen hoppas att<br />
de läsare som vår tidning når ut till kommer<br />
att tycka att den är såväl lagom lättläst, som<br />
läsvärd.<br />
Framförallt har vi inriktat oss på kultur och<br />
friskvård för att vi har känt en naturlig koppling<br />
till att länka samman dessa stora ämnen<br />
i tidningen.<br />
En krönika om kultur och friskvård har naturligtvis<br />
sin givna plats i tidningen, likaså en<br />
intervju med Teater Buffé i <strong>Mölndal</strong>. Vi kan<br />
också erbjuda en intervju med Gloria Esteban<br />
som jobbar med att främja kultur i<br />
Hammarkullen. Det finns en mycket läsvärd<br />
artikel om psykiatri baserad på en redaktionsmedlems<br />
egna erfarenheter av sådan<br />
<strong>Inspire</strong> ges ut av <strong>SPIRA</strong><br />
Göteborgsvägen 91 B, <strong>Mölndal</strong><br />
Tfn:031-315 23 73<br />
inspire.molndal@gmail.com<br />
www.spiramolndal.se<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Enhetschef Mona Jonson: 031-315 23 71<br />
<strong>Inspire</strong> trycks av Aktivitetscentrum Frölundaborg<br />
Bågskyttestigen 16<br />
2<br />
sjukvård. Dessutom kan man läsa om hur<br />
det är att ta körkort igen när man är nästan<br />
50 fyllda. För globetrottern finns det en artikel<br />
om Bosnien och vinter- OS i Sarajevo<br />
1984. Det knyter vi ihop med internationella<br />
maträtter och recept. En fototävling arrangeras<br />
också för de som är roade av fotografering.<br />
Lite sport måste man ju bara ha med,<br />
så vi har gjort ett reportage om styrketräning<br />
med inriktning på styrkelyft. Sportentusiasterna<br />
får förhoppningsvis sitt lystmäte tillgodosett<br />
med ytterligare en intressant krönika,<br />
denna gång om fotboll och hur den har förändrats<br />
genom åren.<br />
Vi har också intervjuat två deltagare i Spira.<br />
Sedan fyller vi på med en bok/filmrecension<br />
och för dem som tycker om poesi finns dikter<br />
att läsa som är skrivna av medarbetare i<br />
INSPIRE.<br />
Slutligen får vi en kortfattad beskrivning av<br />
enhetschefen om planeringen för flytten av<br />
verksamheten i Krokslätt. Vi på redaktionen<br />
önskar er en trevlig lässtund med mycket<br />
blandande ämnen i vårt första nummer av<br />
INSPIRE!<br />
Dan Eckerlöf
Redaktionen<br />
Lars-Erik<br />
Innehåll<br />
Peter Mia Mikael<br />
Caroline<br />
Anki Dan<br />
Martin<br />
John<br />
Néria<br />
Haris Anneli Kil Tommy Jonas<br />
Kil´s krönika 4<br />
Friskvårdsdikt 5<br />
Bosnien 6<br />
Internationella maträtter 8<br />
Bänkpress-DM 12<br />
Teaterhuset 14<br />
Intervju med Emelie & Ola 17<br />
Friskvårdsklubben 18<br />
Att ta tillbaka körkortet 20<br />
Film- & bokrecension 23<br />
3<br />
Psykiatrin idag 24<br />
Fotbollskrönika 26<br />
Intervju med Gloria Esteban 28<br />
Lingvistikhörnan 30<br />
Flytten – Mona svarar på frågor 31<br />
Dikter i mörkret 32<br />
Fototävling 34<br />
Info om spira 35<br />
<strong>Inspire</strong> frågar 36
Kultur – friskvård<br />
Vad är kultur och vad är friskvård, hur hör dessa<br />
två begrepp samman? Kultur kommer<br />
från latinets cultura som betyder ungefär<br />
'bearbetning', 'odling' och 'bildning' och i sin tur<br />
härstammar från cultus 'odla'. Begreppet har fått<br />
en väldigt vid betydelse och avser i vid bemärkelse<br />
all mänsklig aktivitet. Kultur har dock främst två<br />
betydelser; andlig (konstnärlig) odling eller socialt<br />
överförda levnadsmönster. I vardagligt tal är den<br />
f ö r s t a b e t y d e l s e n d e n v a n l i g a r e .<br />
Inom kulturgeografi används den bredare betydel-<br />
sen som all mänsklig aktivitet, medan den ursprungliga<br />
betydelsen 'odling' förekommer i, till<br />
exempel, bakteriekultur. Kultur kan definieras<br />
som livsmönster eller som levnadssättet hos ett<br />
helt samhälle t.ex. språk, konst, värderingar, beteendemönster,<br />
seder, kläder, ritualer, lekar, normer<br />
för lagar och moraliska system .Kultur är även:<br />
litteratur, konst, musik, scenkonst och film men<br />
även formgivning och arkitektur. Friskvård är<br />
åtgärder för att förebygga sjukdomar tex. att hålla<br />
sig frisk genom sunda levnadsvanor, genom att äta<br />
rätt kost, fysisk aktivitet, goda sömnvanor och att<br />
undvika rökning, droger, alkohol och stress. För<br />
mig är friskvård ett stort ord med stor innebörd.<br />
Det handlar inte enbart om att äta rätt och börja<br />
motionera. Vore det så enkelt hade vi kanske inte<br />
haft så många sjukskrivna idag. Även hjärnan behöver<br />
stimuleras och tränas, som vilken muskel<br />
som helst. Själv brukar jag börja morgonen med<br />
ett korsord. Bra hjärngympa är en bra start på dagen.<br />
Ergonomi, kultur, hjärngympa… Man kan baka in<br />
nästan vad som helst i friskvård. Friskvård är väldigt<br />
individuellt. Alla är kanske inte intresserade av<br />
att träna på ett gym men man kan ju få motion på<br />
så många olika sätt. Det kan vara så enkelt som att<br />
bara gå ut och plocka svamp. Då förenar man nytta<br />
med nöje. Gå eller cykla istället för att åka bil/<br />
4<br />
buss. Det som gäller är att hitta var och ens egna<br />
intressen och utveckla dessa till något positivt och<br />
bra. Friskvård ska vara kul och stimulerande och<br />
inte bestå av en massa krav och måsten, man kan<br />
försöka förena nytta med nöje.<br />
Nya forskningsrön visar att människor blir friskare<br />
av att delta i kulturaktiviteter. Kultur ger hälsa,<br />
kultur är friskvård. Jag har varit sjukskriven för<br />
psykisk ohälsa och inte alls varit motiverad av<br />
friskvård, eller av någonting över huvudtaget. Nu<br />
har jag insett att det är bara jag som kan göra nå-<br />
”Friskvård ska vara kul och stimulerande och inte bestå av en<br />
massa krav och måsten, man kan försöka förena nytta med nöje.”<br />
got åt min situation. Jag har alltid älskat att läsa<br />
och lösa korsord hade en period på två år när jag<br />
varken gjorde det ena eller det andra . Idag börjar<br />
jag dagen med ett korsord och avslutar dagen med<br />
att ligga och läsa en stund på kvällen. Promenerar<br />
en del, men gör det inte till ett måste, utan tar en<br />
liten tur när lusten faller på. Känns väldigt skönt i<br />
kropp och själ efter en timmes rask promenad i<br />
naturen. En mängd studier visar hur musik, dans,<br />
teater och konst på olika vis stimulerar hjärnverksamheten<br />
och sätter igång processer i kroppen.<br />
Fokusen har framförallt legat på sambandet mellan<br />
musik och hälsa. Sång ger oss mer energi, ökar det<br />
allmänna väl måendet och utvecklar känslolivet .<br />
Att dans frigör en massa spänning i kroppen är<br />
ingen nyhet. Genom att röra sig i egen takt och<br />
låta musiken föra din kropps rörelse är en mycket<br />
stimulerande terapi. Jag kan rekommendera Groove.<br />
Ett danspass som låter dig följa med i musiken<br />
utan några danskombinationer… man bara är med<br />
musiken.<br />
Personligen älskar jag dans och musik men har<br />
tyvärr ingen möjlighet att dansa mig igenom dagarna<br />
hur mycket jag än skulle vilja. Men som sagt..<br />
livet är som en dans, man får bara vara beredd på<br />
lite felsteg emellanåt!<br />
Text: Kil
Friskvårdsdikt<br />
Det finns mycket att göra i livet,<br />
men hälsa är det få som tar för givet.<br />
Det är något vi alla måste ha,<br />
somliga har hälsan dålig andra som tränar har den bra.<br />
Vi pratar mycket om våran fysik,<br />
när en del hör det grips dom av panik.<br />
Man vill men orkar ej,<br />
idag har hälsan och träningen blivit en ganska stor grej.<br />
Det som oftast glöms bort,<br />
är en träning av helt annan sort.<br />
Den psykiska träningen av lugn och meditation,<br />
den som ger ditt liv en ny inspiration.<br />
Den leder dig in på en spännande färd,<br />
det är den träningen som kan ge dig en ny positiv värld.<br />
Synen förändras på saker och ting,<br />
och ger ditt liv och vardag lite mer sting.<br />
Så ge aldrig upp med att leva sunt och gott,<br />
gör allt till vad du vill, du är värd att ha det flott!<br />
5<br />
Text: Peter Eknestedt
BOSNIEN från krig till fred<br />
Det natursköna Bosnien<br />
För många är Bosnien synonymt med krig och<br />
oroligheter men nu när det har stabiliserat sig<br />
är det ett oerhört inbjudande land. Haris delar<br />
med sig av lite historia och några gömda guldkorn<br />
som definitivt är värt att kolla upp om<br />
man har vägarna förbi.<br />
Bosnien och Hercegovina är ett land som ligger i<br />
Sydeuropa. Själva landet gränsar till Kroatien, Serbien<br />
och Montenegro. Bosnien och Hercegovina<br />
har 4,5 miljoner invånare , huvudstaden är Sarajevo.<br />
Folkgrupperna som bor där är Bosnier, Serber<br />
och Kroater.<br />
Bosniska statsbildningen kom till för första gången<br />
på slutet av 1100 talet under Kulinban och varade<br />
fram till 1463, då osmanerna erövrade större delen<br />
av det medeltida bosniska kungariket och införlivade<br />
området som en provins i det Ottomanska<br />
riket . 1878 ockuperade Österrike-Ungern provinsen<br />
och annekterade den 30 år senare. Efter första<br />
världskriget hamnade landet i kungariket Jugoslavien<br />
och efter andra världskriget i Socialistiska Federationen<br />
Jugoslavien. Bosnien och Hercegovina<br />
6<br />
förklarade sig självständigt från Jugoslavien 1992,<br />
men efter Bosnienkriget som följde på självständighetsförklaringen,<br />
är landet sedan fredsavtalet i<br />
Dayton 1995 är landet uppdelat i två delar.<br />
Vinter OS 1984<br />
1984 blev Sarajevo värd till de bästa idrottarna i<br />
vintersport, efter en hårdkamp mot Japanska Sapporo.<br />
I vinter OS deltog 998 män och 274 kvinnor.<br />
Vinter olympiaden fick fem nya medlemmar:<br />
Monaco, Puerto Rico, Jungfruöarna, Egypten och<br />
Senegal.<br />
I Sarajevos arenor Zetra och Skenderija spelades<br />
ishockey och medaljceremonin hölls här . På sluttningarna<br />
av fjället Bjelasnica anordnades tävlingar i<br />
slalom. På Jahorina var det slalom, Igman hade<br />
backhoppning och bob tävlingarna var på fjället<br />
Trebevic.
Vucko - Vargen<br />
Vucko var den officiella<br />
maskoten i vinter OS i Sarajevo.<br />
Det Jugoslaviska folket<br />
valde Vucko som maskot<br />
bland de 6 favoriterna.<br />
Vargen, designad av slovenska<br />
designern och<br />
konstnären Joze Trobec, fick smeknamnet vucko,<br />
som betyder just varg på Bosniska.<br />
Vucko symboliserade önskan att människor ville<br />
bli vän med djur. Enligt IOK, hjälpte Vucko att<br />
ändra föreställningar om vargen som ett skrämmande<br />
och blodig djur. Övriga finalister var ekorre,<br />
lamm, get, piggsvin och en snöboll.<br />
Bascarsija<br />
Bascarsija är den vackraste stadsdelen i Sarajevo<br />
med arkitektur från ottomanska riket. Man kan<br />
köpa souvenirer, äta god mat och folk är vänliga.<br />
Många av dem som jobbar i bazaren är klädda i<br />
traditionella kläder och när man har köpt något<br />
blir man ofta bjuden på en kopp kaffe.<br />
När man kommer dit är det ingen brådska. Det är<br />
lugnt tempo. Det får ta sin tid.<br />
Man fikar och softar.<br />
7<br />
Svrzina-hus<br />
Bosnisk traditionell arkitektur<br />
Svrzina-hus<br />
I Bascarsija finns många hus som är byggda på<br />
traditionellt bosniskt sätt. Det mest kända huset är<br />
Svrzina-huset och det fungerar som ett museum.<br />
På bottenvåningen hittar man stall för hästar. Husen<br />
är mycket färgglada med handgjorda mattor<br />
och handvävda gardiner. I vardagsrummet är det<br />
väldigt ljust då det finns många fönster. Där sitter<br />
man och tittar ut på vad som händer i kvarteret. I<br />
mitten av rummet på golvet hittar man en mangala.<br />
I mangalan lägger man glödande kol som man<br />
kan koka kaffe på under hela dagen. Kaffet dricker<br />
man ur små metallbägare med skaft.<br />
Mangala<br />
Text: Haris Halilovic
Internationella rätter<br />
Hungrig? Vi har det ni letar efter. In i köket<br />
och testa era vingar, inget är omöjligt!<br />
Brasilien, den multietniska jätten i Sydamerika är<br />
ett land med många kontraster. Då är det inte<br />
konstigt att det lokala köket är en samling av unika<br />
recept, som personer på ena sidan av landet kanske<br />
inte ens har hört talas om. Brasiliens befolkning<br />
är en blandning av infödda indianer, portugiser,<br />
afrikaner, italienare, spanjorer, japaner, tyskar,<br />
syrianer och libaneser. Detta har skapat ett kök<br />
som tydligt behåller de regionala skillnaderna. Italienarna<br />
förde pastan med sig, sushi sprider sig allt<br />
mer och dendé-olja, gjord på palmträd, som används<br />
främst i nordöstra Brasilien, kom med de<br />
afrikanska slavarna.<br />
En traditionell brasiliansk middag kretsar alltid<br />
kring någon form av kött eller fisk, oftast grillad.<br />
Till detta serverar man ofta ris eller potatis, grönsaker<br />
och någon sås eller salsa. När man grillar,<br />
vänder man bara köttet i salt och grillar det sedan<br />
över svag eld. Lokala specialiteter är t.ex. den brasilianska<br />
nationalrätten feijoada, som är en blandning<br />
av svarta bönor, rökt fläskkött-nötkött, chorizo<br />
och farofamjöl, som är gjord på växten kassava,<br />
som är en rotknöl. Bönorna, feijão, uppträder dagligen<br />
i många former och färger på de brasilianska<br />
middagsborden. Svarta bönor innehåller mycket<br />
fibrer, protein och är rik på antioxidanter.<br />
Feijoada är nationalrätt i Brasilien. Traditionellt<br />
serveras den på en lördag och är en festmåltid att<br />
dela med familj och vänner. Det finns lika många<br />
recept som det finns kockar i Brasilien och även<br />
en del regionala variationer. Jag lärde mig att göra<br />
feijoada från min mamma i Rio och har anpassat<br />
receptet för ingredienser som finns i Sverige.<br />
Vi börjar alltid festen med ”caipirinhas” och avslutar<br />
med en brasiliansk pudding gjord av kondeserad<br />
mjölk.<br />
Planera att tillbringa förmiddagen i köket och eftermiddagen<br />
runt bordet, allt till tonerna av brasiliansk<br />
musik!<br />
Text: Néria<br />
8<br />
FEIJOADA<br />
Gryta med Svarta Bönor<br />
Ingredienser<br />
½ kg svarta bönor<br />
1 msk olivolja<br />
250 g rökt fläsk eller rökt nötkött (kan bytas ut<br />
mot rökt lammkött)<br />
1 chorizo eller rökt korv (kan bytas ut mot lammkorv)<br />
1 riven/finhackad lök<br />
2 pressade vitlöksklyftor, gärna fler<br />
1 tsk salt<br />
2 lagerblad<br />
lite timjan (om man vill)<br />
svartpeppar eller 2 st. torkade chili peppar<br />
Tillredning<br />
1. Rensa bönorna från eventuellt medföljande<br />
skräp eller dylikt. Skölj bönorna och låt sedan stå i<br />
kallt vatten under natten.<br />
2. Dagen efter slås det gamla vattnet av. Slå på nytt<br />
vatten och låt det sjuda på spisen tills bönorna är<br />
mjuka. Det kan ta mellan 1-3 timmar bl.a. a beroende<br />
på vilken typ av bönor som använts. Ta av<br />
från värmen när bönorna är mjuka.<br />
3. Dela korven och rökt fläsk eller rökt nötkött i<br />
småbitar och lägg i grytan en halvtimma innan bönorna<br />
är färdiga.<br />
4. Värm upp olja eller olivolja i en stekpanna, tillsätt<br />
löken och vitlöken, låt det fräsa tills det får<br />
färg.<br />
5.Ta innehållet i stekpannan och häll i grytan.<br />
Servera med ris, tomat och löksallad.
YORKSHIRE PUDDING<br />
En berömd rätt från England. Den kom till när<br />
husmödrarna ville ta vara på fettet som droppade<br />
ur sina köttstycken de hade i ugnen, som då droppade<br />
ned på plåten därunder. Tidigast nämnd<br />
1747.<br />
"A Yorkshire pudding isn't a Yorkshire pudding if it is<br />
less than four inches tall" (en Yorkshire pudding är<br />
inte en Yorkshire pudding om den är kortare än 10<br />
cm hög)<br />
2008 - the Royal Society of Chemistry<br />
Ingredienser<br />
4 ägg<br />
2 dl vetemjöl<br />
4 dl mjölk<br />
nypa salt<br />
stor klick matfett<br />
TUFAHIJE<br />
Bosnisk specialitet<br />
Försök att välja ekologiska livsmedel när så är möjligt.<br />
Ingredienser<br />
6 äpplen<br />
100 gram valnötter<br />
100 grams choklad<br />
50 grams russin<br />
250 grams farinsocker<br />
½ liter vatten<br />
9<br />
Häll mjölet i en bunke. Tillsätt mjölken - vispa väl!<br />
Tillsätt de fyra äggen och saltet.<br />
Blanda till en mjuk slät smet.<br />
Sätt in i kylskåpet i minst 30 min för att låta den vila.<br />
Text: John<br />
Hetta upp ugnen. Minst 250 C<br />
När ugnen är het, klicka in matfettet i en minst 6cm<br />
hög ugnsfastskål . Låt fettet hettas tills den mörknar.<br />
Ta ut skålen och häll i smeten. Sedan in i ugnen<br />
igen.<br />
Skala äpplet och kärna ut med en sked. Var försiktig<br />
så inte äpplet delas. Ställ äpplet i en ugnssäker<br />
form.<br />
Mixa de övriga ingredienserna. Mixa dem väl. Fyll<br />
äpplet med mixen.<br />
Mixa farinsockret med ½ liter vatten. Häll sockemixen<br />
på sidan av äpplet.<br />
Sätt in dem i ugnen en halvtimma i 200º C.<br />
Ta ut dem och lägg på en tallrik och strör lite choklad<br />
på tallriken som garnityr.<br />
Sätt lite flytande choklad på toppen av äpplena.<br />
Servera!<br />
Text: Haris
BOEUF BOURGUIGNON<br />
Fransk gryta<br />
1 kg nötkött<br />
2 morötter<br />
1 gul lök<br />
8 steklökar<br />
2 msk tomatpuré<br />
4 vitlöksklyftor<br />
250 g skogschampinjoner<br />
200 g rökt sidfläsk<br />
2 msk smör<br />
4 dl oxbuljong<br />
1 flaska rött,<br />
fylligt vin<br />
1 tsk salt<br />
färsk timjan<br />
färsk persilja<br />
Svartpeppar<br />
4 msk vetemjöl<br />
Smak från Finland - KÅLROTSLÅDA<br />
Den klassiska finska husmanskosten liknar den<br />
svenska men det finns ett par skillnader som vårt<br />
östra grannland är stolt över. Rågbröd är mycket<br />
vanligare där och överhuvudtaget så är det sällsynt<br />
med söta matbröd. Lådor av allehanda slag, fiskrätter<br />
med sik och gös är ett vanligt inslag vid den<br />
finska kusten. Något som är populärt i Finland är<br />
matiga piroger. Till juletid brukar morotslåda, potatismoslåda<br />
samsas med skinkan. Struvor är klassiska<br />
kakor till Valborg. Till påsken brukar svenskfinländaren<br />
bunkra upp med den utsökta efterrätten<br />
Memma som är en söt maltsmakande rågmjölsgröt<br />
som serveras med grädde och socker.<br />
Kålrotslåda 4 portioner<br />
1 st. kålrot ca 700g<br />
2 mellanstora potatisar<br />
vatten<br />
salt 1tsk/l vatten<br />
10<br />
Tillagning<br />
Hacka den gula löken i mindre bitar.<br />
Putsa köttet och skär det i tärningar om 2 x 2 cm.<br />
Bryn köttet och löken i smör i en stekpanna.<br />
Lägg över kött och sky i en stekgryta. Strö över vetemjölet<br />
och rör om ordentligt. Häll i pressad vitlök,<br />
tomatpuré, ett par kvistar färsk timjan, salt och<br />
svartpeppar.<br />
Fortsätt med buljongen och vinet. Koka upp och låt<br />
sedan sjuda i drygt en timme.<br />
Skär morötterna i centimetertjocka och stek hastigt i<br />
smör. Lägg över i en skål<br />
Dela eventuellt skogschampinjonerna. Stek dem<br />
sedan hastigt med persilja i smör. Lägg över i en skål<br />
Skala steklöken och stek hastigt i smör. Lägg över i<br />
en skål. Tärna sidfläsket och stek i en stekpanna.<br />
När det är 15 minuter kvar av tillagningen av köttgrytan,<br />
lägg i morötter och steklök När det är 5 minuter<br />
kvar läggs champinjoner och sidfläsk i.<br />
Garnera med färsk timjan och servera med gott<br />
bröd och kokt mjölig potatis, stekt potatis eller ris.<br />
Bon appetit!<br />
ströbröd ½ dl<br />
grädde 1 dl<br />
salt 1tsk<br />
riven muskotnöt ½ tsk<br />
ägg 2st<br />
margarin 1 msk<br />
ströbröd att strö över<br />
Text: Maurice<br />
Tillagning<br />
Skala kålroten och potatisen och skär den i tärningar.<br />
Koka dem i lättsaltat vatten mjuka. Kläm<br />
dem genom en purépress eller häll i matberedare<br />
och kör tills moset är slätt.<br />
Låt ströbröd svälla i grädden. Tillsätt också muskotnöt,<br />
salt och de uppvispade äggen. Blanda i<br />
kålrotsmoset och häll massan i lättsmord ugnssäker<br />
form. Klicka över matfettet. Strö gärna över<br />
lite ströbröd.<br />
Gädda i 175 grader ca 1 timma.<br />
SERVERAS GÄRNA MED STEKT FLÄSK.<br />
Text: Lars-Erik
FESENJAN<br />
Persisk gryta<br />
Fesenjan är en persisk kycklinggryta med malda<br />
valnötter smaksatt med granatäpple. Servera med<br />
vitt basmatiris eller persiskt ris med saffran. Grytan<br />
kan också smaksättas med några korn saffran<br />
samt pressad lime för syra. Du kan garnera med<br />
grovt hackad persilja. Fesenjan kan också göras<br />
med annan fågel som anka eller valfritt grytkött.<br />
Kycklingen kan bytas mot quorn för en vegetarisk<br />
variant.<br />
6 port Fesenjan kycklinggryta med valnötter<br />
400 g valnötter<br />
800 gram kycklingfilé eller kycklingkött<br />
3 gula lökar<br />
0,5 dl matolja<br />
6 dl kokande vatten<br />
l tsk salt<br />
2 krm svartpeppar<br />
1,5 dl granatäpplepuré + 0,5 dl strösocker eller saft<br />
från 4 granatäpplen<br />
Tillagning<br />
Skala och dela löken grovt.<br />
Mal valnötter och lök i matberedare till en grov<br />
pasta. Skär kycklingen i bitar ca 3x3 cm stora. Salta<br />
och peppra dem.<br />
11<br />
Hetta upp olja i en stekpanna. Bryn kycklingbitarna<br />
lite i taget och lägg över i en stor gryta med<br />
lock.<br />
Lägg i valnötsblandningen i grytan och fräs med<br />
kycklingen i några minuter under omrörning. Koka<br />
upp 6 dl vatten i en kastrull under tiden. Häll det<br />
kokande vattnet i grytan, rör om och sätt på lock.<br />
Koka på låg värme i 30 minuter.<br />
Dela och pressa granatäpplena om du inte köpt<br />
granatäpplepuré. Ta upp kycklingbitarna med en<br />
hålslev och lägg åt sidan i en skål. Tillsätt granatäpplejuicen<br />
eller granatäpplepuré med sockret.<br />
Fortsätt koka grytan utan lock i 30 minuter till.<br />
Gärna längre.<br />
Fett från nötterna ska flyta upp till ytan och separera.<br />
Späd ev. med lite vatten i taget så såsen inte<br />
kokar torrt.<br />
Förbered ris som vitt basmatiris eller persiskt ris<br />
med saffran. Tillsätt kycklingbitarna och koka upp<br />
grytan. Smaka av med salt, peppar samt ev. en<br />
nypa socker samt pressad lime för syra. Grytan kan<br />
också smaksättas med några korn saffran 0,5 gram.<br />
Text: Steve
Bänkpress-DM<br />
En inblick i styrkelyftarnas värld<br />
Daniel Marmander i ett bänkpresslyft.<br />
Den elfte oktober 2011 var det dags att kora de<br />
starkaste kraftkarlarna och damerna i Göteborgsdistriktet,<br />
DM med andra ord. Sporten<br />
som skulle avgöras gällde grenen bänkpress, och<br />
man blir alltid lika imponerad av prestationerna<br />
eller hur?<br />
Jag var på plats när Bänkpress-DM gick av stapeln<br />
på Slottskogsvallens gym med Göteborgs kraftklubb<br />
som värdar. Alldeles nytt för detta DM är<br />
grenen klassisk bänkpress som avgörs utan den<br />
sedvanliga bänktröjan.<br />
Det var inte bara stora grymtande män bland de<br />
tävlande, utan det var även förutom dessa förväntade<br />
inslag även ett stort inslag av unga killar och<br />
tjejer, samtliga av dessa ställde upp i den klassiska<br />
varianten, så detta nytillskott verkar välkommet av<br />
dessa.<br />
12<br />
Hur går det till? I styrkelyft så finns olika grenar<br />
kan ställa upp i som vi kommer komma in på. När<br />
man tävlar i kategorin styrkelyft så har man tre<br />
delgrenar som man skall gå igenom: I varje delgren<br />
får man tre lyft på sig.<br />
Knäböj är först ut och simpelt så går det ut på att<br />
den tävlande lyfter av en skivstång laddad med<br />
önskad vikt på sina axlar från en ställning varvid<br />
man på startsignal hukar sig ned tills höften är under<br />
knähöjd och sedan rätar ut kroppen till stående<br />
igen. Orkar man göra detta på rätt sätt så sträcker<br />
de tre domarna upp sina vita flaggor som visar att<br />
de godkänner lyftet. En majoritet av domarna skall<br />
visa vit flagg för att lyftet skall bli godkänt.<br />
Sedan kommer delgrenen bänkpress. Den finns<br />
även som en egen fristående gren- Idag var det<br />
denna gren i både vanlig och klassisk variant som
gick av stapeln. Man ligger ner på en bänk med<br />
åtminstone rumpa och skuldror samt huvud på<br />
bänken och lyfter av skivstången från ställningen<br />
när domaren ger avlyft-signal och sänker ner vikten<br />
mot bröstet. När domaren sedermera ger startsignal<br />
så lyfter man upp vikten till raka armar. Något<br />
domarna tittar noga på är om man håller hela<br />
foten i backen stilla hela tiden och inte lyfter med<br />
Den här gången blev det ett godkänt lyft<br />
dem. Även detaljer som att lyfta på huvud eller<br />
rumpa eller lyfta vikten väldigt snett är saker som<br />
kan underkänna ett lyft som lyftaren ändå får upp.<br />
”Påminner inte så lite om en<br />
armposition man kan se i en<br />
dålig Zombiefilm.”<br />
Sist ut är delgrenen Marklyft. Som det låter så lyfter<br />
man upp den lastade skivstången upp från<br />
backen och står rak med vikten i händerna tills<br />
ned-signal ges varvid man kontrollerat sänker vikten<br />
igen.<br />
I vanlig bänkpress så är speciella bänktröjor en del<br />
av godkända utrustningen som utgår i den klassiska<br />
varianten. De fungerar genom att tvinga fram<br />
armarna framför kroppen som påminner inte så<br />
lite om en armposition man kan se i en dålig Zombiefilm.<br />
Det tajta tyget gör då att lyftaren får extra<br />
kraft i annars svaga bottenläget. Tröjorna kan ha<br />
en så stor effekt att lyftare kan ha svårt att ens få<br />
13<br />
en lätt lastad stång ända ner till bröstet! De som<br />
tävlar i Bänkpress tycker att tröjorna ger sporten<br />
en extra dimension och ett annat argument som<br />
ibland förs fram är att det skall skydda axlarna- en<br />
kroppsdel som lätt kan skadas i bänkpress.<br />
För att börja med tävla i styrkelyft så behöver man<br />
en lyftartrikå och en tävlingslicens, vilket kräver att<br />
man tillhör en klubb.<br />
I Sverige så finns i nuläget knappa 1000 licensierade<br />
lyftare. Tävlingslicenser gäller ett år så en lyftare<br />
behöver förnya denna varje år.<br />
Hur gick det i tävlingen?<br />
För resultaten gå in på http://online.styrkelyft.se<br />
Här fixas det med handledslindor just innan det är<br />
dags att äntra flaket.<br />
Text och foto: Lars-Erik Strid
Teaterhuset<br />
Övre raden från vänster: Rebecka, Jenny, Linda och Robert<br />
Främre raden från vänster: Liselott, Ida, Pontus, Anna-Lena och Henrik<br />
Min dotter Ida är 21 år, och är en av nio<br />
skådespelarna i "Teater Buffé". Ida har Down<br />
Syndrom. På Teaterhuset i <strong>Mölndal</strong>, en gammal<br />
charmig ombyggd lada, finns många verksamma<br />
teatergrupper, däribland två grupper vuxna med<br />
någon form av utvecklingsstörning. Det är när<br />
"Teater Buffé", en av grupperna, har sina repetitioner<br />
inför kommande teaterfestival i Hedemora,<br />
som jag har förmånen att vara med en heldag.<br />
En gråkall måndagsmorgon i oktober åker jag med<br />
min dotter Ida till Teaterhuset i <strong>Mölndal</strong>, för att få<br />
en inblick i verksamheten där.<br />
Om det var kyligt ute, så är värmen inne i huset<br />
desto mer påtaglig. Det är hela atmosfären som ger<br />
en go känsla och värme i kroppen. Jag blir mottagen<br />
redan ute på trappan av Liselott, en av tjejerna<br />
i teatergruppen, och innan jag vet ordet av så har<br />
jag fått en bakgrund till hur och varför hon är här.<br />
Vi har aldrig träffats förut, men det bekommer<br />
14<br />
inte Liselott ett dugg, glädjen av att få berätta om<br />
denna verksamhet och sin egen delaktighet som<br />
skådespelare är så spontan och vi småpratar en<br />
stund innan vi fortsätter in till de andra.<br />
Linda och Franck, som är personal och leder teatergruppen,<br />
hälsar mig välkommen.<br />
Teaterhuset är inrymt i en gammal lada, som<br />
byggts om för att passa teaterverksamhet. Men<br />
känslan av lada finns kvar och bidrar till den<br />
gemytliga atmosfären.<br />
Vi startar morgonen med en fika och genomgång<br />
av vad som ska hända under dagen och den närmaste<br />
veckan.<br />
Hjälpsamheten gentemot varandra och mot mig är<br />
fantastisk. En av töserna häller upp kaffe till sig<br />
själv och sedan fortsätter hon att servera de andra<br />
som vill ha, samtidigt som hon berättar för mig att<br />
det är så de gör här - hjälper varandra.<br />
En kille kommer in och har med sig en Metro till<br />
kompisen, han säger till mig att kompisen älskar<br />
tidningar så därför har han alltid med sig en på<br />
morgonen till honom.
Vi dricker vårt kaffe och lyssnar på genomgången.<br />
Linda berättar att idag ska vi gå igenom de olika<br />
scenerna och repetera. Det är ju bara idag och nästa<br />
måndag kvar att repetera på innan vi åker till<br />
teaterfestivalen i Hedemora. Alla kläder är klara<br />
och nya peruker har inhandlats.<br />
Det pratas lite om hur resan kommer att gå till,<br />
men program och informationslapp kommer till<br />
fikat i eftermiddag.<br />
Jag får möjlighet att lära mig namnen och prata<br />
med alla runt bordet. De berättar lite om sig själva<br />
och vad de tycker och känner inför teatern.<br />
Rebecka tycker om allt med teater och hon är väldigt<br />
duktig på att hjälpa till bakom kulisserna.<br />
Robert älskar musik, att sjunga samt tidningar.<br />
Pontus berättar om sin roll som älva, han älskar<br />
den. Idag får han sin nya peruk till rollen och blir<br />
så glad för den.<br />
Henrik har koll på hur länge alla har varit här, och<br />
han berättar om sina tidi-<br />
gare roller i de pjäser han<br />
har hunnit medverka i.<br />
Teatern verkar ligga honom<br />
varmt om hjärtat.<br />
Anna-Lena tycker väldigt mycket om teatern,<br />
ibland är hon lite nervös innan föreställningarna<br />
berättar hon.<br />
Liselott har varit här längst av alla, hon älskar allt<br />
som har med teater, sång och dans att göra och<br />
har gjort så sen barnsben.<br />
Ida är nyast i gruppen, hon älskar applåder och<br />
tycker därför om att uppträda inför publik.<br />
Jenny berättar att hon tycker det är pirrigt innan en<br />
föreställning, men det släpper när hon kommer in<br />
på scen. Det bästa med teatern är att få visa det<br />
inför publiken.<br />
Andreas dyker upp efter lunch idag, och jag får<br />
tillfälle att prata lite med honom. Han har inte varit<br />
med i någon föreställning ännu men har funderingar<br />
på att kanske vara det i nästa pjäs. Idag jobbar<br />
han som ljud och ljustekniker här. Det är nervöst<br />
och pirrigt tycker han, det är ju mycket som<br />
ska falla på plats i rätt tid. Det brukar gå bra och<br />
nervositeten släpper ganska fort bara han kommer<br />
igång.<br />
Gruppen på Teater Buffé består av 9 deltagare<br />
som arbetar som skådespelare, samt pedagogerna<br />
Linda och Franck. Även Linda och Franck har<br />
roller i föreställningen.<br />
Verksamheten på måndagar och tisdagar vänder<br />
sig till de funktionshindrade som arbetar inom<br />
daglig verksamhet i <strong>Mölndal</strong>s kommun. Från början<br />
var det teatergrupp en dag i veckan, nu har det<br />
utvecklats till två grupper två dagar/vecka.<br />
Måndagar är det ”Teater Buffé” som startades<br />
”Deltagarna är rörande<br />
överens, teater är toppen!”<br />
15<br />
2001 och på tisdagar är det ”Teater Studs” och<br />
den startades 2009.<br />
Några av deltagarna är med i båda teatergrupperna,<br />
men de flesta har bara en dag på teaterhuset. De<br />
andra dagarna i veckan arbetar man på olika håll<br />
med annan daglig verksamhet.<br />
Deltagarna är rörande överens, teater är toppen!<br />
När teatergruppen ska börja jobba med en ny uppsättning,<br />
startar allt vid fikabordet på andra våningen.<br />
Man sitter tillsammans och jobbar fram vad<br />
föreställningen ska handla om. Vem den ska vända<br />
sig till, barn eller familjesaga, tragedi eller fars. Alla<br />
är delaktiga och säger vad de tycker. Det diskuteras<br />
fram och tillbaka om innehåll, om onda och goda<br />
karaktärer, det är på detta sätt som handlingen<br />
växer fram.<br />
Rollerna fördelas genom att skådespelarna själva<br />
väljer vem/vilka karaktärer de vill gestalta. Vill<br />
man vara den onda eller<br />
goda, eller kanske båda<br />
två. Här så är det mycket<br />
vanligt att man spelar flera<br />
roller i samma pjäs.<br />
Linda och Franck ser till att rollerna anpassas i<br />
monologer och karaktärer så att alla kan vara delaktiga.<br />
Sedan startar arbetet med att planera scenkläder<br />
och dekor. Det som inte inhandlas, sys upp och<br />
tillverkas av Linda, som till sin hjälp har Liselott.<br />
De arbetar resten av veckan på Forma, en daglig<br />
verksamhet i <strong>Mölndal</strong>s centrum. Där finns resurser<br />
för att både sy och göra dekor.<br />
Linda har en dröm att alla ska kunna vara delaktiga<br />
och jobba med dekor, koreografi och marknadsföring<br />
i framtiden.<br />
Arbetet med att lära sig rollerna får ta sin tid. För<br />
att riktigt hitta motoriken och känna känslorna i<br />
sin karaktär så krävs det mycket träning.<br />
Man är ute i naturen, och försöker där att lära sig<br />
och känna in känslor och beteende som karaktärerna<br />
ska ha. Allt blir enklare att lära sig om det får<br />
upplevas, säger Linda.<br />
Trollen som ska vandra runt i skogen blir enklare<br />
att gestalta när man har klampat omkring bland<br />
stenar, träd och ojämnheter på riktigt, än om det<br />
bara skulle tränas på scengolvet.<br />
Tiden från tanke till premiär kan vara ca 1 år. Det<br />
är ett gott gäng som vecka för vecka kämpar och<br />
tränar och samtidigt för varje gång kommer närmare<br />
den stora dagen.<br />
Precis innan entré har man en ramsa för att peppa<br />
varandra…<br />
”Hejsan vänner är ni klara? Jajamensan fattas bara.<br />
Teater teater teater.”<br />
Sen är det på riktigt… Ridån går upp!
Den föreställning som nu repeteras är en familjesaga<br />
och heter ”Häxorna tog henne”. Den hade premiär<br />
hösten 2010. Teater Buffé har spelat denna<br />
föreställning vid flera tillfällen i <strong>Mölndal</strong> och Lindome,<br />
men nu ska man ge sig iväg till Hedemora<br />
för att medverka i Draken-festivalen nästa vecka.<br />
Jag får vara med och se på repetitionerna innan<br />
lunch, det är spännande att få uppleva det på så<br />
nära håll. Samarbetet, hjälpsamheten, skratten,<br />
berömmen, men även frustrationen när texten eller<br />
rollen inte sitter perfekt. Men allt eftersom timmarna<br />
går så kommer allt på plats.<br />
Under lunchen går de flesta iväg och äter, men<br />
Rebecka och Liselott har matlåda med sig idag och<br />
stannar kvar för att äta här. Då får jag en chans att<br />
prata lite extra med dem.<br />
Rebecka berättar att hon fyller 25 år om två veckor,<br />
bor hemma men har sökt lägenhet och ska flytta<br />
hemifrån när det blir något ledigt.<br />
Hon började arbeta på daglig verksamhet i Lindome,<br />
på café Bullen, Coop och Ica varvat under<br />
veckan. Det tyckte Rebecka var kul, men så stängdes<br />
café Bullen för daglig verksamhet och Rebecka<br />
började på café 9an i <strong>Mölndal</strong>s centrum och på<br />
teater Buffé på måndagar istället. Det är jättekul<br />
med teater och Rebecka känner att hon är bra på<br />
det. Samtidigt så är hon en klippa bakom scenen,<br />
där hon hjälper de andra med ombyte och att ställa<br />
upp med den hjälp som behövs. På fritiden så är<br />
hästar det stora intresset. Hon har ingen egen häst<br />
men att drömma kan man ju göra. När jag flyttar<br />
hemifrån kanske det blir något husdjur, en liten<br />
hund eller så säger Rebecka. Framtidsdrömmarna<br />
är ändå att få arbeta inom teaterns värld.<br />
Jag går en trappa ner och hittar Liselott<br />
i en fåtölj, jag slår mig ner och<br />
Liselott berättar för mig om hur<br />
hon alltid, ända sen 4 - 5 årsålder<br />
har älskat att sjunga, dansa och uppträda.<br />
Hur hon har varit med sin<br />
familj på olika teatrar som publik.<br />
Liselott har varit med i denna teatergrupp<br />
längst av alla, och arbetar här<br />
två dagar i veckan. Liselott är 39 år<br />
och har bott i egen lägenhet i 16 år.<br />
Fritiden ägnas även den åt teater,<br />
både i eget utövande i Gränslös teater,<br />
en <strong>Mölndal</strong>sbaserad amatörteatergrupp<br />
på kvällstid, och genom att<br />
ibland gå på olika föreställningar<br />
som åskådare. Galenskaparna och<br />
Glada Hudik-teatern är favoriter.<br />
Allt kretsar kring teater.<br />
16<br />
Liselott känner att hon är bra på det mesta inom<br />
teatern. Det sättet de jobbar på här tycker hon om,<br />
det är jättebra att lära sig saker utomhus. Det svåraste<br />
tycker hon kan vara att hon är lite blyg när<br />
det är nya saker och nya människor. I ”Häxorna<br />
tog henne” spelar Liselott ”Flickan”.<br />
Framtidsdrömmen är inom teatern, gärna i Glada<br />
Hudik-gänget eller Galenskaparna.<br />
På eftermiddagen blir det en genomgång av hela<br />
uppsättningen. Kläder, dekor och alla skådespelarna<br />
är på plats. Alla är verkligen jätteduktiga och<br />
mina applåder får alla att buga efteråt. Ljud, ljus,<br />
repliker, känslor, rörelser, ombyten och ingångar,<br />
ja allt sitter perfekt.<br />
Efter dagens arbete sitter vi nu tillsammans igen<br />
vid fikabordet. Teaterfestivalen i Hedemora<br />
21 – 23 oktober närmar sig med stormsteg. Det är<br />
3 dagar med workshop, föreläsningar, spelningar,<br />
dans, god mat och massor av vänner som väntar<br />
dessa duktiga skådespelare. På söndagen 23 oktober<br />
är det Teater Buffés tid att visa upp sin föreställning.<br />
Lite nervositet finns det bland deltagarna<br />
men den största känslan är spänning och förväntningar.<br />
Jag tackar för att jag fått ta del av deras arbete, och<br />
för en fantastiskt givande dag i deras sällskap och<br />
önskar dem alla lycka till i Hedemora.<br />
Text och foto: Mia
Intervjuer<br />
med Emelie och Ola<br />
Emelie har varit deltagare på Aktivitetshuset i<br />
fem år. Som deltagare är det viktigt för henne att<br />
kunna utnyttja Spira och Aktivitetshuset där hon<br />
känner sig trygg och säker. Ordet deltagare för<br />
Emelie betyder att man har någonting att säga till<br />
om och att man kan vara med och bestämma i<br />
verksamheten. Emelie är med i köksgruppen och<br />
har varit med i receptionen.<br />
Verksamheten Spira betyder för Emelie att många<br />
verksamheter ingår i ett namn, Framstegen, Torrekulla,<br />
Lyckostigen och Aktivitetshuset och alla har<br />
något gemensamt.<br />
I Aktivitetshusets verksamhet saknar hon en träd-<br />
gård som man kan odla grönsaker i. Emelie har<br />
jobbat som undersköterska och barnskötare innan<br />
hon kom till verksamheten i Aktivitetshuset. Under<br />
sin tid i verksamheten har hon inte varit ute på<br />
praktik.<br />
Funderingar på framtiden har inte Emelie, men det<br />
kommer nog. Inför flytten av Aktivitetshuset är<br />
hon inte orolig alls, men hoppas på att det kommer<br />
att ligga centralt och att det blir bra lokaler.<br />
Hon vill tillägga att det är en väldigt bra verksamhet.<br />
17<br />
Ola har varit deltagare ett år på Aktivitetshuset<br />
och han har varit med i ett EU-projekt som kallas<br />
Framstegen. Där har de olika aktiviteter.<br />
Att kunna gå till Aktivitetshuset betyder för Ola att<br />
han får en dräglig tillvaro samt träffar trevliga<br />
människor. Ordet deltagare för honom betyder att<br />
den personen i fråga använder huset och dess resurser.<br />
Ola deltar i en hemsidesgrupp.<br />
Ordet Spira betyder för Ola att komma ut bland<br />
människor och att göra saker tillsammans. Han är<br />
jättenöjd med verksamheten och kan inte komma<br />
på någonting han saknar. Ola praktiserar för tillfället<br />
på en skola där han trivs, i framtiden hoppas<br />
han få en anställning där.<br />
Inför flytten av Aktivitetshuset är Ola lite tveksam<br />
då han har vant sig vid var Aktivitetshuset ligger<br />
och om det kommer bli lika bra sedan.<br />
Ola vill tillägga att det är väldigt trevligt i huset<br />
samt trevliga människor.<br />
Text: Mikael
Friskvårdsklubben<br />
Friskvårdsklubben är en ideell sammanslutning<br />
eller förening för personer som har drabbats av<br />
eller kanske fortfarande har problem med psykisk<br />
ohälsa. Besöksadressen är Villa Söder i Kålltorp.<br />
Föreningen tänker i ett brett perspektiv då det<br />
gäller friskvård. Definitionen är: ”Allt som människor<br />
kan tänkas må bra av, som stärker självförtroendet<br />
och självkänslan.” Det tycker jag personligen<br />
låter jättebra för det är ju precis det man<br />
behöver när man har drabbats av psykisk ohälsa.<br />
Styrelsen har alla egna erfarenheter av psykisk<br />
ohälsa vilket måste vara en fördel då man skall<br />
jobba med sådan här verksamhet. Hur kryptiskt<br />
det än låter.<br />
Klubben vill att deltagarna skall må bättre såväl<br />
fysiskt som psykiskt. Vi vet ju alla att vi mår så<br />
mycket bättre när vi rör på oss eller tränar i mer<br />
organiserad form. Nyckelordet är, som i de flesta<br />
andra fall, kontinuitet.<br />
Föreningen har en hel del olika aktiviteter att erbjuda,<br />
bland annat innebandy, Qi-gong, badminton<br />
och beachvolleyboll med mera.<br />
18<br />
På friskvårdsklubbens hemsida kan man lätt läsa<br />
sig till vilka olika former av träning man kan medverka<br />
i.<br />
Friskvårdsklubben har också ett nära samarbete<br />
med andra Aktivitetshus i Göteborgsområdet.<br />
Medlemsavgiften för att vara med i Friskvårdsklubben<br />
är 100 SEK per termin. Att vara med på<br />
en aktivitet kostar 150 kr, den andra aktiviteten<br />
kostar 80 kronor och vill man vara med på ytterligare<br />
en träningsform så kostar det 20 kronor.<br />
Hos vissa sponsorer som Team Sportia och Kålltorps<br />
Garden Center, får man dessutom en viss<br />
rabatt om man är deltagare i Friskvårdsklubben.<br />
Enbart fördelar med att vara med i ”klubben” med<br />
andra ord.<br />
Hemsida: www.friskvardsklubben.se<br />
Text: Dan Eckerlöf
19<br />
Teckning: Jonas
Att ta tillbaka<br />
körkortet<br />
Bilden är från 1986, Dan med sin Scania – 82<br />
Då var det återigen dags att skaffa sig ett ta körkort,<br />
drygt trettio år efter förra tillfället då det<br />
begav sig. Så här gick det till den här gången.<br />
Jag hade på grund av medicinska skäl fått körkortet<br />
återkallat. Är spärrtiden längre än ett år så är<br />
man tvungen att gå igenom hela proceduren igen<br />
för att få körkortet tillbaka. Så här gick det till den<br />
här gången.<br />
Jag tog kontakt med trafikskolan i Kållered igen<br />
och min gamle lärare Kjell Olsson. Han är nu 70<br />
plus fyllda, men fortfarande aktiv inom branschen<br />
tillsammans med sin fru Marie. När jag pratade<br />
med Kjell för första gången på 30 år så kände jag<br />
naturligtvis igen honom direkt. Trafikskolan låg i<br />
samma lokal som vid starten 1979. Jag anmälde<br />
mig till teorikursen. Jag tyckte det var jättekul att<br />
nu när jag skulle ta körkort igen, att både skolan<br />
och läraren var desamma. Första steget var nu taget.<br />
Sammanlagt skulle det vara åtta lektioner och därtill<br />
hemläxor. Teorikursen inklusive läroböckerna<br />
”Du och jag i Trafiken” kostade 1400 kronor och<br />
det anser jag vara väl investerade pengar. Det ver-<br />
20<br />
kade på Kjell som att han tyckte att det bästa var<br />
om jag pluggade teorin noggrant ett tag före första<br />
körlektionen. Så fick bli fallet, det var en hel del<br />
som skulle gnuggas in, men jag gick in för min<br />
uppgift och första teoriprovet på körskolan gick<br />
över förväntan. Men det skulle bli svårare. 50 frågor<br />
åt gången skulle testa kunskaperna vid varje<br />
delprov, av de frågorna fick man ha maximalt fem<br />
fel. Det skulle bli sammanlagt sex delprov. Klarade<br />
man dem så var man väl förberedd för kunskapsprovet<br />
på Trafikverket.<br />
När vi var framme i februari och jag hade betat av<br />
en hel del teori tyckte jag det var dags för lite praktiska<br />
kunskaper så jag beställde en körlektion.<br />
-Okej, sade Kjell, vad säger du om nästa vecka?<br />
-Det passar bra, svarade jag och det var alltså dags<br />
för en körlektion.<br />
Eftersom jag har haft körkort för såväl B E och C<br />
E var jag inte direkt orolig för körningen, nej det<br />
som bekymrade mig mer var teorin. Kjell tog ut<br />
mig på en försiktig runda i <strong>Mölndal</strong> första gången,<br />
förmodligen för att stämma av hur han uppfattade<br />
min bilkörning.<br />
Det var skönt för mig också att få känna på Kjells
Saab 9 3 Turbodiesel, och jag anser inte att Saab<br />
förtjänar sitt dåliga rykte, för det var en riktigt fin<br />
bil att köra.<br />
Tydligen ansåg Kjell nu att jag var mogen för lite<br />
flera körlektioner, och efter att den andra körningen<br />
var avslutad sade han.<br />
- Kan du göra halkkörningen på fredag denna<br />
vecka?<br />
- Det skall säkert gå bra, svarade jag.<br />
Syftet med den utbildningen är, att man skall få<br />
känna på hur det är att köra bil i halt väglag, och<br />
hur man skall göra för att undvika riskabelt körsätt<br />
och därmed olyckor.<br />
Vi blev uppdelade i två grupper på Stora Holms<br />
Trafikövningsplats, och kursen höll på i cirka 3,5<br />
timmar. Den här utbildningen var obligatorisk redan<br />
1979.<br />
Eftersom jag har kört bil en hel del så genomförde<br />
jag uppgifterna vi fick och det kändes skönt när<br />
det hela var klart och jag var godkänd.<br />
Efter att halkkörningen hade klarats av var det<br />
”Jag reflekterade över att det<br />
trots allt hade gått rätt smidigt<br />
att ta körkort”<br />
dags för ytterligare en numera obligatorisk kurs på<br />
vägen till körkort, den så kallade Riskettan. Kållereds<br />
Trafikskola kunde inte erbjuda möjlighet att<br />
genomföra den hos dem därför fick jag göra den<br />
på <strong>Mölndal</strong>s Trafikskola. Kursledaren på Tempelgatan<br />
var en trevlig tjej runt de fyrtio, som kallas<br />
Lollo. Hon ville att vi skulle tänka en hel del själva<br />
och det måste man ju göra när det gäller att ta<br />
snabba beslut i trafiken. Vi skulle få kunskap om<br />
och diskutera de olika risker som det innebär att<br />
köra bil under olika förhållanden. Exempelvis under<br />
påverkan av alkohol, droger eller vissa mediciner<br />
som kan vara farliga i kombination med bilkörning.<br />
Om rattfylleri och drograttfylleri känner vi<br />
nog alla till hur farligt det är att köra i sådant tillstånd.<br />
Omdömet är det första man tappar när man<br />
dricker alkohol och fick vi reda på vilka grupper<br />
som är mest riskutsatta, och det är unga män mellan<br />
18 och 24 år. De har ofta en övertro på sin<br />
körförmåga och kombinerar man det med alkohol<br />
som faktiskt sker alltför ofta så är denna grupp<br />
överrepresenterad i olycksstatistiken. Andra riskfaktorer<br />
är som sagt vissa mediciner som man kan<br />
och skall läsa om i bipack-sedeln på innan man ger<br />
sig ut i trafiken.<br />
21<br />
Att inte sova en natt kan motsvara 0.8 promille<br />
alkohol i kroppen om man kör dagen efter och<br />
riskerna med dagen efter körning känner väl alla<br />
till vid det här laget.<br />
Vi pratade också en del om mörkerkörning och<br />
det särskilda risker det innebär speciellt med nytaget<br />
körkort. Det har funnits förslag om att man<br />
inte skulle få köra i mörker under den tid prövotid<br />
gäller för körkortet, vilket jag dock tycker är att ta i<br />
väl mycket. Vi avslutade Riskettan efter det och<br />
alla blev godkända också där, därmed var de obligatoriska<br />
kurserna genomförda.<br />
Dan tillsammans med körkortsläraren Kjell.<br />
Vi var nu framme i mars och Kjell sade: - Nu beställer<br />
jag tid för dig på Trafikverket för kunskaps<br />
och körprov och så kör vi ett par lektioner till så<br />
du känner dig helt säker. Dagen D började alltså<br />
närma sig.<br />
Kunskapsprovet gick bra, men så var jag också väl<br />
förberedd, 61 rätta svar av 65 möjliga och den<br />
nedre gränsen för godkänt var 52 rätt så jag kände<br />
mig ganska nöjd med det provet. Nu hade jag helgen<br />
på mig att gruva mig inför förarprovet som<br />
skulle göras på måndag 9:30.<br />
På måndagen tyckte Kjell att jag skulle köra en<br />
lektion innan själva uppkörningen för att vara lite<br />
uppvärmd inför provkörningen. Trafikinspektören<br />
som jag skulle visa prov på min körförmåga för,<br />
var en ganska ung, sympatisk kille. Han ville att jag<br />
skulle börja med att göra en säkerhetskontroll av<br />
hjulens och däckens beskaffenhet, hjulmuttrar,<br />
mönsterdjup med mera. Därefter startade uppkörningen.
När vi kommer tillbaka till trafikverket stod Kjell<br />
där och väntade.<br />
– Grattis till ditt nya körkort, säger trafikinspektören<br />
och jag känner mig lättad och glad och gör<br />
tummen upp till Kjell, som också han gratulerade<br />
till körkortet.<br />
Jag fick inte körkortet direkt efter körningen som<br />
man brukade få förr, utan jag fick köra på mitt<br />
pass och ett intyg att jag nu var körkortsinnehavare.<br />
Torsdagen samma vecka som jag körde upp<br />
kunde jag hämta körkortet på Posten.<br />
Jag reflekterade över att det trots allt hade gått rätt<br />
Mitt körkort kostade så här mycket:<br />
Körkortstillstånd efter återkallelse 1670 kr<br />
Teorikurs med litteratur 1400 kr<br />
4 körlektioner à 600 kr 2400 kr<br />
Riskettan 650 kr<br />
Risktvåan (halkkörning) 1750 kr<br />
Kunskapsprov Trafikverket 220 kr<br />
Förarprov B 700 kr<br />
Fotografi & tillverkning av körkort 230 kr<br />
Hyra för Kjells bil vid uppkörningen 600 kr<br />
Totalkostnad: 9620 kr<br />
22<br />
smidigt att ta körkort och tänkte då på alla<br />
olyckskorpar som hade kraxat om hur svårt det var<br />
nuförtiden.<br />
När jag nu har haft körkort ett tag blir mitt nästa<br />
mål att ta ett C körkort så att jag kan få ett jobb<br />
inom åkeribranschen igen kanske.<br />
Om Kållereds Trafikskola hade utbildat för tung<br />
trafik så hade jag tagit den behörigheten där också,<br />
för så bra tycker jag att Kjell och Marie är.<br />
Text: Dan Eckerlöf
Filmrecension<br />
En dag<br />
Filmen handlar om Emma och Dexter. De träffas<br />
en dag varje år. Den 15 juli. I 20 år. Tittaren får<br />
träffa dem första gången när de tar examen och får<br />
sedan följa hur deras liv fortsätter att sammanvävas.<br />
Filmtittaren får ta del av deras erfarenheter,<br />
upplevelser och deras vänskap. Hur fint värmen<br />
finns mellan dem och hur mycket de tycker om<br />
varandra.<br />
I rollerna som Emma och Dexter, ses Ann<br />
Hathaway och Jim Sturgess. De lyckas båda bra<br />
med att gestalta hur deras karaktärer förändras<br />
genom åren, samtidigt som det går att se att Em<br />
och Dex är just Em och Dex, oavsett ålder, oavsett<br />
tid. Hur de förmedlar var deras huvudpersoner<br />
befinner sig och hur livet är för dem. Miljön och<br />
sminket är i det stora bra gjort, till exempel viskar<br />
detaljer i deras utseende och klädsel om förändring<br />
och att det är ett nytt år.<br />
Filmen är baserad på David Nicholls roman:<br />
En dag. Då jag läst boken upplevde jag tyvärr filmen<br />
som tunn. Scener och detaljer saknades. Det<br />
hade inte gjort något om filmen hade varit en halv-<br />
Bokrecension<br />
Att vara med henne är som att springa uppför en<br />
sommaräng utan att bli det minsta trött, skriven av Alex<br />
Schulman.<br />
Det här är Alex Schulmans andra bok. Den handlar<br />
om hans möte med Amanda Widell. Hans kärlek.<br />
Alex berättar om hur de träffas, hur deras relation<br />
växer och om hur den utvecklas. Boken är<br />
nästan som ett långt kärleksbrev till henne, där<br />
orden lagts efter varandra för att beskriva hur<br />
mycket han tycker om henne. Som läsare får man<br />
ta del av Alex liv och det hisnande stora i att hitta<br />
kärleken. Han har ett beskrivande språk i boken,<br />
där man ofta får en tydlig bild av vad han vill berätta.<br />
Han kan skriva. Och han gör det ofta bra.<br />
Läsaren får ta del av mycket som händer under<br />
Alex och Amandas första månader tillsammans,<br />
ofta via glimtar. Innehållsfyllda meningar. Ur Alex<br />
perspektiv, där hans känslor och tankar dansar<br />
23<br />
timme längre. Fler nyanser hade kunnat skapas<br />
och tittaren hade fått lära känna Em och Dex mer<br />
ingående. Eftersom jag läst boken kunde sekvenser<br />
från den skapa mer innehåll i filmen. Orden<br />
fick lägga fler lager av pusselbitar i filmen. I vissa<br />
scener kunde jag se så mycket mer, se saker som<br />
fanns i filmens scen även om det inte visades, tack<br />
vare att bokens lästs. Det kändes som att filmen<br />
var hastig. Några få sekunder, av det som var längre<br />
ögonblick. Fler scener och detaljer hade önskats,<br />
eller längre inblick i de scener som fanns<br />
med. Det hade troligen kunnat skapa mer känsla<br />
och mer innehåll. Gå gärna och se filmen. Men läs<br />
också boken. Filmen penslar fram helt nya drag<br />
om du har bokens ord med dig, när du ser filmen.<br />
Filmen om Em och Dex.<br />
3 av 5 INSPIRE stjärnor<br />
över sidorna. Kanske undrar någon om boken är<br />
värd att läsas av någon annan än Amanda. Jag<br />
tycker det. För det handlar om mötet mellan två<br />
människor och hur de får varandra. Jag önskar att<br />
det hade varit några fler ögonblick att ta del av, det<br />
hade nog kunnat ge boken mer dynamik, mer<br />
tyngd, men samtidigt hade det kanske också kunnat<br />
bli för mycket. En svår avvägning. Kanske har<br />
Alex lyckats med en bra sådan. Avslutningsvis:<br />
något jag verkligen gillade är att det i slutet finns<br />
en hälsning från Alex till läsarna, på något sätt slöt<br />
det samman boken på ett fint sätt. Som ett hej<br />
från nu.<br />
2.5 av 5 INSPIRE stjärnor<br />
Text: Annelie
Psykiatrin idag<br />
Många är vi som varit i kontakt med psykiatrin<br />
vid något tillfälle. Vad många kanske inte vet är<br />
hur påfrestande besöket där verkligen kan vara.<br />
Det behöver inte alltid vara en dans på rosor,<br />
som man kan utläsa av den här historien.<br />
Jag har haft kontakt med psykiatrin i över tio år,<br />
både i öppen och slutenvården. Utan den hade jag<br />
inte överlevt. Där med säger jag inte att allt varit<br />
bra.<br />
Jag har funderat mycket nu i efterhand, på hur jag<br />
har blivit bemött och behandlad. De flesta jag<br />
mött har varit ett väldigt bra stöd, men vissa har<br />
nästan tryckt mig ännu längre ner.<br />
I många år var jag väldigt sjävskadande. Ofta ställde<br />
jag till en scen för att få utryck för mina käns-<br />
lor, för det fanns sällan någon<br />
att prata med inom slutenvården.<br />
Jag var ofta rädd för min<br />
egna tankar och känslor. Jag<br />
försökte i många år fly från<br />
det förflutna, för det var alldeles<br />
för smärtsamt att tänka på, och det resulterade<br />
i många olika självskadebeteenden. Fick ofta<br />
åka till akuten och sy, eller bli magpumpad. På<br />
akuten blev jag oftast bra bemött, men många<br />
trodde inte att jag skulle överleva det destruktiva.<br />
Men det gjorde jag! Inne på den låsta avdelningen<br />
blev jag ofta lagd i bältessäng, det blev som ett<br />
nytt övergrepp. Ett nytt ärr i själen. Personligen<br />
tycker jag att man ska försöka undvika att lägga<br />
någon i bältessäng så mycket som det går. Ingen<br />
människa mår bra av att bli kränkt. Finns där inga<br />
bättre alternativ?<br />
Jag pendlade ut och in på den låsta avdelningen.<br />
Jag kände mig trygg där på något konstigt sätt.<br />
Men det var en falsk trygghet. Att vara inlagd på<br />
en avdelningen är ingen vård. Det är förvaring.<br />
Jag fick stanna där tills jag blev stabilare oftast<br />
med hjälp av mediciner, för att sedan kastas ut till<br />
det verkliga livet igen, som jag inte alls kunde<br />
hantera. Det slutade med mer självskador och<br />
efter några dagar var jag tillbaka på avdelningen<br />
igen. Det blev en ond cirkel, som var svår att ta<br />
sig ur. Under alla år hade jag samtidigt mina kontakter<br />
på öppenvården där jag gick på samtal och<br />
”Jag tycker att sjukvården<br />
borde satsa mer på<br />
friskvård från början.”<br />
24<br />
på läkarbesök. Under dessa samtal var det mest<br />
fokus på att stoppa det destruktiva och på det förflutna,<br />
men jag var inte alls redo att prata om det<br />
jobbiga, och det gjorde att jag mådde sämre, och<br />
då gick de inte alls att stoppa självskadorna. Att<br />
skada mig själv var ju min ventil. Mitt sätt att hålla<br />
de jobbiga i schack. Åter igen en ond cirkel.<br />
Jag tycker att sjukvården borde satsa mer på friskvård<br />
från början, så att man inte bara är "sjuk" .<br />
Utan att man får hjälp att fortsätta göra vanliga<br />
saker, och inte bara isolera sig. Att man får en vettig<br />
sysselsättning att gå till. Bryta det gamla mönstret,<br />
och göra saker som får individen att gå framåt.<br />
Det blir lättare då , att<br />
komma tillbaka till arbetslivet<br />
eller till studier. Under mina<br />
första åtta år inom som psykiatrin,<br />
hade jag aldrig någon<br />
sysselsättning. Jag gick bara<br />
hemma. Mitt liv kändes inte<br />
alls meningsfullt. Och någon stans inom mig trodde<br />
jag att det alltid skulle vara så. Jag visste ju inget<br />
annat. Blev sjukskriven på heltid på min studentdag,<br />
och så förblev det i alla år. Nu äntligen försöker<br />
jag komma tillbaka till ett värdigt liv. Men det<br />
känns rätt svårt. Varje litet steg framåt skrämmer<br />
mig, är ofta rädd för att inte duga, att inte vara<br />
tillräckligt bra. Rädd för att inte passa in. Men för<br />
varje litet steg som jag tar, växer jag och blir lite<br />
starkare í mig själv. För mig är det en ständig<br />
kamp, en kamp mot ett värdigt och friskare liv. En<br />
kamp som jag en dag ska vinna över.
Inom dessa väggar,<br />
finns en oändlig panik och förtvivlan.<br />
Så mycket sorg och ensamhet.<br />
Nertryckta människor som försöker ta sig tillbaka till samhället.<br />
Inom dessa väggar .Inom dessa väggar,<br />
finns det människor från olika samhällsklasser,<br />
människor med olika bakgrunder<br />
och från olika kulturer.<br />
Inom dessa väggar,<br />
skriker och gråter sårade människor.<br />
En ångest som ekar i korridoren.<br />
En del har blivit bestulna på deras liv.<br />
Inom dessa väggar,<br />
25<br />
Text: Caroline
Fotbollskrönika<br />
Fotboll är sporten med mest utövare i världen<br />
och varför är vi så fascinerade av just denna<br />
idrott? Kanske vi kan närma oss sanningen<br />
kring det närmast hysteriska intresset för fotboll<br />
i världen genom en förre detta fotbollsspelare.<br />
En sport, en taktik, en psykologi och en vinnare.<br />
Fotboll är något som har blivit allt mer världsomfattande<br />
och har fått ett enormt mediautrymme.<br />
En sport som idag är världens största sport uppfanns<br />
i Kina år 300 f.k. Då spelade man en ganska<br />
primitiv sport där bollen var full med fjädrar, ihopbunden<br />
av ett läderknyte. Idag betalar vi biljetter in<br />
till stora matcher för att se våra idoler trolla med<br />
en boll som för 2300 år sedan där bollen var helt<br />
annorlunda, där målen var uppsatta med bambu<br />
och spelades på någon avlägsen äng i Kina.<br />
Man kan bli fascinerad och stolt, men samtidigt<br />
förbannad och chockad över vad som har hänt<br />
med dagens fotboll. Löner som sträcker sig till<br />
flera miljoner i månaden, övergångar som kan kosta<br />
en miljard per spelare och arenor som byggs av<br />
skattepengar för att<br />
finansiera en sport<br />
som från början var<br />
så oskyldig och liten.<br />
Idag tar vi fotbollen<br />
på största allvar, vi<br />
älskar, hatar, gråter<br />
och skrattar tillsammans med denna underbara<br />
sport.<br />
Vi har också sett hur fotbollen har utvecklats beroende<br />
på vilket land eller kontinent vi vänder oss<br />
mot. En grymt taktisk, strikt och hård uppsättning<br />
från svensk del, till ett sambatrollande, teknisk,<br />
offensiv och rolig sydamerikansk fotboll.<br />
I Sverige har vi alltid haft svårt att acceptera och<br />
utveckla individuella talanger. Här finns det ett<br />
klichéliknande motto – ”en för alla, alla för en”.<br />
En sorts kommunistisk inställning till sporten där<br />
ingen tillåts vara bättre eller värd mer än någon<br />
annan. Tyvärr Sverige, vi har fastnat! Jag ser Sverige<br />
som ett u-land när det gäller fotboll.<br />
För att utveckla svensk fotboll och ta stegen upp i<br />
världsrankingen måste vi våga satsa på individuella<br />
kvalitéer, vilket inte betyder att man glömmer bort<br />
vår enorma lagmoral, samarbetsvillighet och kämpaglöd.<br />
Det handlar inte om att välja nåt utav det,<br />
utan snarare förändra så vi kan inneha båda delarna.<br />
Vem vill inte se mer offensiv, teknisk och indi-<br />
viduellt briljant fotboll oftare i Sverige ?<br />
26<br />
Redan på juniornivå lär sig våra framtida fotbollsproffs<br />
att det viktigaste inte är att sticka ut eller tro<br />
att man är bättre än laget i helhet, utan stå fast vid<br />
vår strika ”utvecklingsteori”, där vi inte tillåts att<br />
utvecklas individuellt.<br />
Visst Sverige, vi har grunden, resurserna och potentialen<br />
att bli ett världsledande land inom fotbollen.<br />
Det undgår dock inte det faktum att man måste<br />
utveckla sig för att komma framåt. Sverige har<br />
stått stilla länge för att man inte vågar och tror på<br />
sina unga talanger. Istället för att utveckla individens<br />
redan utmärkta kvalitéer till något riktigt<br />
stort, så lägger man istället mer tid på att få dom<br />
invävda i lagets taktiskt, stenhårda klor.<br />
Vi är alla eniga om att fotboll är en lagsport, men<br />
frågan är om fotbollen skulle ha varit så bra, rolig<br />
och underhållande om det inte fanns spelare som<br />
Messi, Ronaldo, Agüero och Tevez.<br />
I Sverige har vi en stor stjärna, en individuellt<br />
skicklig spelare som på nåt sätt har haft kraften att<br />
ta sig ur Sveriges klor och istället gått sin egen väg<br />
– Zlatan Ibrahimovic.<br />
En av världens bästa anfallare i klubbfotboll. En<br />
man som på egen<br />
”En sorts kommunistisk inställning till<br />
sporten där ingen tillåts vara bättre,<br />
eller värd mer än någon annan.”<br />
hand kan vända en<br />
match med sina konster.<br />
Varför presterar då<br />
inte Zlatan på landslagsnivå?<br />
Kan det<br />
faktiskt vara så att vårt svenska upplägg inom fotbollen<br />
inte passar en spelare som Zlatan!? Jag är<br />
övertygad om att så är fallet. Jag tror inte i grunden<br />
det handlar om Zlatans inställning till fotbollen<br />
och landslaget. Jag tror inte heller att hans allmänt<br />
kaxiga attityd har gjort så att han underpresterar.<br />
Vi kastar helt enkelt bort våra kvalitéer pga. att vi<br />
istället håller fast vid löjliga principer.<br />
Det är inte konstigt om folk tappar hoppet om<br />
svensk fotboll när den byggs upp på ett sådant sätt<br />
som den gör idag. Ja, vi spelar för vårat lag, men<br />
jag tror att lagets helhetsbild och framgång förstärks<br />
om man också spelar som en individ i laget.<br />
Om man tror på sig själv och sitt egna kunnande<br />
höjs ens självförtroende och laget i helhet presterar<br />
bättre och drivs mot framgång. Man får aldrig<br />
glömma att världsstjärnorna inom fotbollen inte<br />
bara är fotbollsproffs utan också människor. En<br />
glad och harmonisk människa blir naturligt en<br />
bättre fotbollsspelare.<br />
Så Sverige, sluta kväva våra talanger inom svensk<br />
fotboll! Om spelarna själva blir bättre blir också
laget bättre, utan att man behöver ta bort allt lagsammarbete<br />
på planen och moralen i omklädningsrummet.<br />
Jag skyller inte enbart på svenska tränare, taktiker<br />
och principer. För det finns nämligen en cirkel<br />
inom svensk fotboll där unga talanger utvecklas,<br />
tills dom på sin höjd har tagit<br />
en startplats i en allsvensk<br />
klubb, då dom sedan plockas av<br />
ett europeiskt lag där dom får<br />
högre lön och bättre villkor.<br />
Vår värld cirkulerar runt pengar,<br />
samhället byggs upp av<br />
pengar, fotboll är inget undantag<br />
– tyvärr. Det är tråkigt att se<br />
hur svenska talanger försvinner<br />
från svensk fotboll. Från att ha<br />
varit skyttekung i allsvenskan<br />
till att sitta på läktaren i någon<br />
engelsk klubb och bara åldras.<br />
Pengar är något av en magnet<br />
för många spelare. När man har varit med länge<br />
nog så är det inte konstigt om man blir vilsen och<br />
undrar vad det handlar om egentligen – fotboll<br />
eller pengar?!<br />
Spelare tjänar miljoner i månaden för att utöva<br />
något de älskar och gjort frivilligt under hela livet.<br />
Visst är det en dröm för dom flesta att tjäna pengar<br />
på något man älskar, men är det verkligen rätt?<br />
Visst, fotbollen drar i enorma summor hela tiden i<br />
form av publikintäkter, TV-intäkter och pengar av<br />
sponsorer som tillhör själva sporten. Man kan inte<br />
i Sverige t.ex forma om fotbollspengar till vård &<br />
omsorgs-finanser. Det förstår dom flesta. Om man<br />
dock går ur själva spelet och sporten och ser det ur<br />
ett större perspektiv så är det ganska sjukt hur det<br />
har blivit så här. T.ex, en man i 20-årsåldern utövar<br />
27<br />
sporten han älskar och behärskar och tjänar två<br />
miljoner i veckan, medan en likadan man råkar<br />
födas utan fotbollens magi i benen och inte ens<br />
har råd med mat. Ett extremt skildrande om hur<br />
det kan se ut, men det är den världen vi lever i<br />
idag, och det lär inte förändras inom kort.<br />
Vi bygger arenor för miljarder för<br />
att några få människors hobby ska<br />
kunna utövas på ett så proffsigt<br />
sätt som möjligt. Samtidigt som vi<br />
ser människor i övriga samhället<br />
som inte ens får den vård dom<br />
behöver. Man kan dra hur många<br />
paralleller som helst. Det som är<br />
faktum är att fotbollsvärlden präglas<br />
och styrs utav pengar som hela<br />
tiden rullar in. Spelare, tränare och<br />
människor som har kontakt med<br />
fotbollen glömmer lätt av varför de<br />
engagerar sig i fotbollen. Kanske är<br />
det inte längre för att man tycker<br />
det är kul, utan för att man vill ha råd att ha lite<br />
fler sportbilar eller lyxhus.<br />
Tron på sporten och spelet har nu istället landat i<br />
famnen på kapitalet och lönerna. Det är tragiskt<br />
och en aning sorgligt att man har lämnat så stor<br />
makt vid pengar istället för att hålla hårt om själva<br />
fotbollen. Man brukar säga – göra en höna av en<br />
fjäder. I detta fall har man skapat en pengafanatisk<br />
fotbollsvärld av ett gäng fjädrar och ett läderknyte.<br />
Text : Peter Eknestedt
Intervju med Gloria Esteban<br />
Vi åkte till Hammarkullen för att intervjua Gloria<br />
Esteban. Det enda vi egentligen visste var att<br />
Gloria jobbar för att främja kultur i Hammarkullen,<br />
vilket gjorde oss nyfikna.<br />
Hammarkullen ligger i nordöstra delen av Göteborg.<br />
Ett naturskönt område som inte ligger väldigt<br />
långt bort från <strong>Mölndal</strong>. Det tar bara en halvtimme<br />
att åka dit med spårvagn och med bil kommer<br />
man dit på en kvart.<br />
Gloria Esteban<br />
Gloria Esteban jobbar med flera olika kulturprojekt<br />
med rubriken Hammarkullen 365. Sin bakgrund<br />
har Gloria i Argentina, där hon läste historia<br />
på universitet och jobbade som arkeolog. Jobbet<br />
som arkeolog bestod till stor del av forskning, men<br />
även att vara ute och gräva samt att undervisa på<br />
universitetet. När Gloria kom till Sverige 1992,<br />
jobbade hon på olika museer, däribland Världskulturmuseet.<br />
I och med att hon arbetade i ett projekt,<br />
som var inriktat på kulturarv, skrev hon en<br />
bok och en artikel om Hammarkullens karneval<br />
och kom på så sätt in i kulturarbetet i det området.<br />
28<br />
Hammarkullen 365<br />
Hammarkullen 365 syftar till att visa på kulturlivet<br />
i området genom karnevalen samt ett flertal projekt.<br />
På detta vis vill man sätta Hammarkullen på<br />
kartan, som en mötesplats som sjuder av kreativitet<br />
och kultur.<br />
Ett spår i Hammarkullen 365 är att det görs en<br />
inventering av folk som bor i Hammarkullen och<br />
jobbar med kultur som ett vitt begrepp, inte bara<br />
konst och musik utan även mat och andra saker<br />
som kan ingå i kultur som helhet.<br />
All denna rikedom som finns<br />
och nätverk mellan människor<br />
borde användas på mycket<br />
bättre sätt.<br />
Ett annat spår är att skapa kontakter och utöka<br />
samarbete, i Göteborgsregionen och internationellt.<br />
Ett tredje spår är att jobba med ungdomar som<br />
bor i området, med fokus på kultur och kreativitet.<br />
Gloria jobbar främst med inventering, att leta upp<br />
människor vilka som jobbar med kultur i området.<br />
Det handlar om att bygga en gemenskap och skapa<br />
band mellan människor. Man kanske bor i samma<br />
område men inte vet om varandras existens. Syftet<br />
med de olika projekten, vilka projekt jag än jobbar<br />
med, säger Gloria, är att visa vilken potential och<br />
kunskap det finns i förorten. All denna rikedom<br />
som finns och nätverk mellan människor borde<br />
användas på mycket bättre sätt.<br />
Vi pratar med Gloria under en lång stund och<br />
kommer in på områden som likheter/olikheter<br />
och integration/segregation.<br />
Likheter och olikheter<br />
Jag jobbar inte med folk med olika nationaliteter,<br />
säger Gloria, utan jag jobbar med folk som bor i<br />
Hammarkullen, så egentligen spelar det ingen roll<br />
om de kommer från Bolivia, Angered eller Skåne<br />
bara man jobbar med kultur. Det är min tanke<br />
med projekten, att vi inte ska gå in på olikheter<br />
utan det som gör oss lika. Om folk från utlandet<br />
har massor av erfarenheter och kunskaper så bör<br />
man ta med sig det in i det svenska samhället.
Integration/segregation<br />
Jag gillar inte ordet integration, fortsätter Gloria.<br />
Vad ska vi integreras till, vi är redan här! Jag kommer<br />
alltid vara en del göteborgare och en del latinamerikansk.<br />
Min bakgrund är som den är och jag<br />
vill gärna bidra med mina kunskaper. Det finns<br />
inte alltid möjligheter för folk som kommit från<br />
andra länder med yrke eller utbildning att kunna<br />
ingå i samhället. Då går man miste om kunskaper<br />
och erfarenhet som skulle vara en tillgång.<br />
Om du inte råd att åka till Brasilien, så åk till<br />
Hammarkullen i maj när Sveriges största karneval<br />
exploderar i all sin färgprakt, med paljetter, musik,<br />
mat och dans!<br />
Text & Glorias foto: Anki & Kil<br />
Hammarkullekarnevalen<br />
Karnevalen i Hammarkullen är Sveriges största karneval! Den har funnits sen 70-talet och är<br />
numera en stor mångkulturell folkfest i dagarna tre.<br />
Ordet karneval kommer troligtvis från italienskan, där carne-levare betyder ta bort kött.<br />
Karnevalen är starkt kopplad till katolska kyrkan och är det sista momentet innan påskfastan<br />
börjar. Karneval handlar alltså inte bara om musik och dans utan även om mat, då den följs<br />
av en 40 dagar lång period med fasta. Karnevalen är knuten till en lång historia från när spanjorerna<br />
kom till Sydamerika och slavarna fördes till Brasilien och Uruguay.<br />
Hammarkullekarnevalens hemsida: www.karneval.se<br />
29
Lingvistikhörnan<br />
Lingvistik är ett lite finare ord för språkvetenskap<br />
och jag kommer här att välja ut fyra stycken<br />
lite mer ovanliga ord och förklara deras ursprung<br />
och innebörd. När du därefter lärt dig<br />
dessa ord så tycker jag inte du ska tveka att börja<br />
använda dom i ditt dagliga tal. Det kommer<br />
inte bara få dig att låta mer välspråklig utan även<br />
utöka ditt ordförråd.<br />
I dagens datorsamhälle så verkar det som att<br />
språket förfaller fastän vi både läser och skriver<br />
mer. Jag tror det beror på en slags lathet, eller<br />
helt enkelt att allt ska gå snabbt som möjligt. A<br />
istället för ja, ne istället för nej och så vidare. En<br />
ny företeelse är även att vi tar in helt onödiga<br />
lånord i språket, speciellt från engelskan, exempelvis<br />
coach. Tydligen räcker inte svenskans tränare,<br />
instruktör, ledare, guide och förevisare till<br />
som adekvat användning. Lånord har vi alltid<br />
tagit in i svenskan och det kommer vi att fortsätta<br />
med. Det är helt naturligt och ger oss bara<br />
ett rikare språk, om det görs på rätt sätt!<br />
Älska<br />
Vackert ord som idag används på flera olika sätt,<br />
det behöver inte ha med sex att göra, utan kan lika<br />
gärna användas när man verkligen tycker om något,<br />
t.ex. ”jag älskar pasta”. Ordet härstammar från<br />
fornnordiskans elska eller elskr som ungefär betyder<br />
besjälad av kärlek.<br />
Runsten som bland annat innehåller<br />
texten ”Gyrid älskade maken”.<br />
30<br />
Konnässör<br />
Ett väldigt fint ord som används om någon som<br />
har djupa kunskaper inom ett visst ämne ofta inom<br />
matlagning, vin eller konst, en finsmakare helt<br />
enkelt. Ordet är känt i Sverige sedan 1780 och härstammar<br />
från franskans connoisseur med samma<br />
betydelse. Spårar man ordet tillräckligt långt bort så<br />
hittar man det i latinets cognosco som betyder lära<br />
känna.<br />
Paradis<br />
Paradiset är en idyllisk plats där allt är i harmoni<br />
och man lever i extrem lycka och är i totalt avsaknad<br />
av smärta och lidande. Ordet lånade vi från<br />
franskans paradis med samma betydelse, franskan<br />
har lånat det från latinets paradisus som i sin tur<br />
lånade det från grekiskans paraédeisos och går<br />
man tillräckligt långt bak så härstammar det från<br />
det forn iranska ordet pairidaeza som egentligen<br />
betyder muromgärdad inhägnad.<br />
Intermezzo<br />
Användes flitigt på 30-talet i Sverige, men har<br />
tyvärr börjat falla i glömska. Det kan vi<br />
antagligen tacka dagstidningarnas överanvändning<br />
av ordet för. Även detta ord har sitt ursprung från<br />
1700-talet och härstammar, som man kanske hör,<br />
från det vackra språket italienskan.<br />
Det Italienska ordet är intermedium och betyder<br />
intervall eller mellanspel. Ordet används oftast för<br />
att beskriva en oväntad eller oönskad händelse,<br />
används även för att beskriva mellanaktsspelet i<br />
bl.a. opera eller balett.<br />
Text:: Tommy
Flytten<br />
Mona svarar på frågor<br />
Enhetschef för <strong>SPIRA</strong>, Mona Jonson, svarar på<br />
våra frågor angående flytten av A-huset.<br />
Varför måste A-huset flytta?<br />
Vi har kontrakt här till 2015. Men kontraktet kommer<br />
inte att förnyas så därför måste vi flytta. Huset<br />
vi har nu ska rivas. Husvärden AB ska istället bygga<br />
lägenheter, kontor, affärer, parkering mm.<br />
Vilka är kriterierna för den nya lokalen?<br />
Vi vill att det ska var ljusa luftiga lokaler och att<br />
den ligger centralt i <strong>Mölndal</strong>, med ungefär samma<br />
yta som nuvarande eftersom hyresbudgeten är<br />
densamma.<br />
Vart hade drömlokalen legat, och varför?<br />
Mitt i centrum, granne med naturen!!!<br />
Nära och enkelt för deltagarna att ta sig hit, samt<br />
att närheten till naturen betyder mycket.<br />
Finns det någon lokal som verkar lovande för<br />
tillfället?<br />
Frölundagatan 39.<br />
Det är ett centralt läge. Kanske att bussarna får ny<br />
sträckning i och med det nya bostadsområdet<br />
”Stallbacken” som ska byggas där. Då kan det bli<br />
en hållplats mycket nära.<br />
Kommer det att finnas kök, snickeri, keramik<br />
31<br />
och datasal precis<br />
som nu?<br />
Ja, nu flyttar vi med<br />
befintlig verksamhet.<br />
Men man behöver alltid<br />
se över att det är<br />
rätt innehåll och ändra<br />
om förutsättningarna<br />
förändras.<br />
Vad kommer du att sakna mest med det gamla<br />
A-huset?<br />
Inget. Den goda stämningen och välkomnande<br />
atmosfären som finns här, den tar vi med oss.<br />
Vad är det bästa minne från det gamla Ahuset?<br />
Jag kan inte plocka ut ett enskilt minne. Tänker<br />
istället på vilken fantastisk mötesplats/arbetsplats<br />
som det har varit under drygt ett decennium. Så<br />
många människor som deltagit här och bidragit till<br />
god kamratskap och en härlig arbetsmiljö.<br />
Intervjuare: Tommy<br />
Teckning: Jonas
Dikter i mörkret<br />
Om du inte var hos mig,<br />
om du inte fanns<br />
skulle jag inte klara mig.<br />
Du gör mig stark<br />
och ger mig kraft att orka med allt.<br />
Om du inte va hos mig,<br />
om du inte fanns ,<br />
hade jag aldrig tagit mig utomhus,<br />
hade isolerat mig och inte hittat en väg ut.<br />
Du ger mig kärlek,<br />
du ger mig kraft<br />
du ger mig trygghet och massa skratt.<br />
utan dej är jag ingen,<br />
med dig är jag allt.<br />
Text: Caroline<br />
Hösten har för längesedan tagit vid, tills solen värmer<br />
igen tar det mycket lång tid. Löven blåser runt och byter<br />
färd, dom har sin alldeles egna värld. Nyanser skildras vackert<br />
i varje skog och dal, det dröjer inte länge tills varje gren och kvist<br />
är kal. Vi klagar på väder och vind, och längtar till den varma<br />
sommarbrisen åter smeker vår kind. I varje hem och hus råder<br />
det mys och tända ljus. Våra stugor lyser upp i vinterns mörka<br />
lyster, vi får anstränga oss för att inte känna oss dyster. Vi<br />
kurar upp oss med en bok framför vår öppna brasa, ett ställe<br />
där vi vintern aldrig behöver fasa. Ljusen värmer och lyser upp<br />
vår dag, att de är tända är denna årstiden en oskriven lag.<br />
32<br />
Krig!<br />
De förflutna jagar mig,<br />
och hur fort jag än springer,<br />
lyckas jag inte fly.<br />
Demonerna skriker i mitt huvud.<br />
Trycker ner mig.<br />
De inre kaoset plågar mig.<br />
Demonerna har makten över mig.<br />
Nu skall jag börja kriga tillbaka.<br />
Jag ska vinna min frihet,<br />
mitt liv.<br />
Text: Caroline<br />
Jag trodde på kärleken som aldrig riktigt fanns, istället försattes<br />
jag i kronisk trans. Jag älskade det vi hade och fick,<br />
jag älskade allt tills du vände och gick. Tårarna rann sakta<br />
nerför mina kinder, jag fick plötsligt ett oövervinneligt hinder.<br />
Ångesten sprids i panik, men ingen hör mitt höga skrik.<br />
Du var Det, du var mitt allt,<br />
nu är mitt liv bara tomt och kallt.<br />
Text: Peter E.<br />
Text: Peter E.
Vindarna blåser kallt och styggt, att gå ute i mörkret är<br />
nu inte alls så tryggt. Det få lampor längs gatan är släckta,<br />
bilarna på parkeringen är av snön nu helt täckta. Människor<br />
är inte längre ute runt stadens torg, kanske beror det<br />
på att vintern för med sig mörk och dyster sorg. Man drar<br />
sig tillbaka och håller hårt om varma minnen, man drömmer<br />
sig tillbaka till sommaren med alla sina sinnen.<br />
Foto: Sune Henriksson<br />
Text: Peter E.<br />
33<br />
Jag undrar vad som händer och sker.<br />
Blundar och önskar mig bort som aldrig förr.<br />
Vintern är här och knackar på min dörr,<br />
mörkret omsluter mig.<br />
Ångesten fryser och bygger omsorgsfullt<br />
bo i mitt inre.<br />
Längtar redan efter våren och ljuset.<br />
Fåglarna som kvittrar sin kärlekssång,<br />
hjärtat som bubblar av lycka.<br />
Mörkret kväver mig,<br />
med tunga steg går jag i snön mot våren,<br />
mot friheten och värmen...<br />
Text: Caroline
Fototävling<br />
Tema relationer<br />
Vinnarbild nr 1. Sune Henriksson<br />
Vinnarbild nr 2. Mia Vinnarbild nr 3. Caroline<br />
Vi har utsett tre vinnande bilder!<br />
Vi vill tacka alla som deltog i tävlingen och<br />
hoppas på många bidrag till nästa tävling som<br />
ni kan skicka in under våren.<br />
34<br />
Temat för nästa tävling är: arkitektur<br />
Mailadressen är:<br />
inspiremolndal@gmail.com
Info om <strong>SPIRA</strong><br />
INSPIRE vill fånga läsarnas intresse med en kortfattad<br />
presentation av <strong>SPIRA</strong>, vår<br />
verksamhet, det är en förkortning av Socialpsykiatrisk<br />
Rehabilitering & Arbetsträning.<br />
Vi vill informera om vad man kan göra och vad<br />
som händer på Aktivitetshuset, Lyckostigen, Torrekulla<br />
och Framstegen. Att vara deltagare i någon<br />
av <strong>SPIRA</strong>S arbetsgrupper kan leda till att man kanske<br />
kan gå vidare till arbete/praktik eller studier.<br />
Alla skall alltså få möjligheten att komma tillbaka<br />
till såväl ett eventuellt arbete eller förverkliga de<br />
mål som man har satt upp för sig själv. Det är det<br />
långsiktiga målet med <strong>SPIRA</strong>S verksamhet.<br />
Du får dock räkna med att det kan ta olika lång tid<br />
för varje deltagare innan man ser resultat och man<br />
måste sätta upp rimliga mål när man jobbar i någon<br />
av de olika arbetsgrupperna eller är med i<br />
Framstegen.<br />
På Aktivitetshuset i Krokslätt kan du vara med i<br />
olika arbetsgrupper som köksgrupp, snickeri, textil,<br />
huskontor, keramik eller vår tidning. Här har man<br />
också möjlighet att tycka till om vad som händer i<br />
de olika arbetsgrupperna och vara med att påverka<br />
beslut som tas i huset på bland annat husmöten<br />
och arbetsgruppmöten.<br />
Det finns lämpligt nog<br />
två arbetsmarknadshandläggare<br />
på Aktivi-<br />
35<br />
tetshuset, som gärna hjälper till om du vill arbetsträna<br />
eller börja plugga igen.<br />
Tänk dock på att ha ett visst tålamod och ta det<br />
lite lugnt om du anlitar någon av dem, de jobbar så<br />
fort de kan.<br />
Framstegen är en kurs som vill arbeta med som<br />
mål att man skall få en bättre hälsa och få dig att<br />
göra förändringar i vardagslivet. Då kan man anmäla<br />
sitt intresse för denna kurs på Aktivitetshuset<br />
och bli intervjuad om sina framtida planer. Kursen<br />
kommer om man blir antagen, att pågå i 16 veckor.<br />
Torrekullagården erbjuder såväl förberedande arbetsträning<br />
som att vara med i en arbetsgrupp. Här<br />
har <strong>Mölndal</strong>s stad ofta sina konferenser.<br />
Om man tar sig till Lyckostigen i Toltorpsdalen så<br />
kan man om man vill vara delaktig i matlagning,<br />
arbeta i trädgården, diskutera eller vara med i den<br />
uppskattade kursen ”aktuell debatt”.<br />
Värt att nämna är kanske att Lyckostigen också är<br />
ansvariga för cafèrörelsen på Fässbergshemmet<br />
där man även kan roa sig med trädgårdsskötsel om<br />
man känner för det.<br />
<strong>SPIRA</strong> har alltså en hel del olika sysselsättning<br />
som man kan ägna sig åt.<br />
Det brukar finnas något<br />
som passar alla eller hur?<br />
Text: Dan
<strong>Inspire</strong> frågar:<br />
Vad gör du för att må bra?<br />
Illona: Promenader,<br />
yoga och<br />
meditation.<br />
Inga: Inte för mycket<br />
aktiviteter, utan lagom.<br />
Försöker ha<br />
balans i tillvaron.<br />
Maria: Gympa, paddla,<br />
campa, titta på fåglar<br />
och ha tid till sig<br />
själv.<br />
36<br />
Mikael: Jag aktiverar<br />
mig så mycket som<br />
möjligt och får då nya<br />
intryck hela tiden.<br />
Anne: Promenader i<br />
skogen, lyssnar på<br />
musik<br />
(allt som inte är dansband<br />
då såklart). Äter<br />
och sover ordentligt<br />
också.<br />
Steve: Sysselsätter mig<br />
hela tiden och lyssnar på<br />
musik, iransk musik är<br />
hur bra som helst.<br />
Intervjuvare: Martin