14 reportage och texter till MILAs mässbilaga. - Hans Jonsson

Mila 2007 på MalmöMässan.
Mila
7–10 februari
MalmöMässan
www.milamassan.se
MÖTESPLATSEN för alla inom jordbruk, skogsbruk & djurhållning
B
SVERIGE
PORTO BETALT
PORT PAYÉ

Mila 2007 på MalmöMässan.
Framtiden är här. Mathilda Blomqvist 13 år och Simmentalkvigan Agnes ännu ej fyllda ett år, men god för 500 kilo
muskler, trivs tillsammans. Ett av Ungdomsklubbens många härliga uppvisningspar på Mila.
Ungdomarna räds inte
tusen kilo muskler
Mila har ännu en gång glädjen att kunna visa
upp lantbrukets framtid: entusiastiska och
duktiga ungdomar med sina välskötta och fi na
favoritdjur. Missa inte Föreningen Köttrasungdom
Showmanship i hall B!
Gustav Blomqvist:
– Jag fastnade för Lola, för hon kom fram och gosade och
ville bli klappad!
Mathilda Blomqvist:
– Jag gillar Agnes, hon är underbar! Hon är känslig och
mysig och passar mig perfekt!
Precis så här ska det vara, relationen mellan människa och
djur. Men här handlar det inte om vilka gosedjur som helst.
Lola och Agnes är Simmentalkvigor, goda för nästan ett
halvt ton vardera. Gustav och Mathilda är 11 och 13 år
gamla, syskon, och bor på gården Högseröd Simmental
mitt i Skåne.
Bedömning ungdomsklubben
På Mila ska de tillsammans med ett gäng jämnåriga entusiaster
i föreningen Köttrasungdom visa upp sina färdigheter
i Showmanship. I visningsringens strålkastarljus, inför stor
publik, ska man efter noggrann regelbok leda och ställa
upp sin kviga. Men det kan väl inte vara så svårt? Jo, det
kan det faktiskt, eftersom det ska genomföras med stil,
kontroll och fi ness.
– Precis som i Let´s Dance, måste samspelet vara perfekt
samtidigt som kontakten med domaren ska vara den bästa,
säger Annette Blomqvist. Hon är mamma till syskonen, tilllika
ordförande i Föreningen Köttrasungdom.
– Föreningens främsta mål är att skapa samhörighet och
glädje mellan framtidens lantbrukare. Det är viktigt att börja
i tid och att man trivs och har kul.
Det handlar om en gyllene mix av lek och allvar. Det årliga
sommarlägret på Bollerup är mycket uppskattat.
– Det är jättekul och jag har fått många kompisar, berättar
Gustav som redan avverkat tre läger.
Showmanship
Allvaret, som samtidigt är tjusningen med Showmanship,
är att lära sig hantera djuren som man kanske kommer att
arbeta med yrkesmässigt hela livet. Det första ungdomarna
lär sig är att välja rätt ungdjur – kemin måste stämma. Sen
börjar grovjobbet.
– Man måste lära kalven att ”gör du som jag vill – då får
du frihet”, fl ikar pappa Patrik, hängiven avelsuppfödare in.
Efter en sommar i frihet på bete ska ungdjuren tämjas
och då får man inte ge efter en tum. Det börjar lite lätt med
att man bekantar sig men till slut måste man sätta ner foten
för att visa vem som bestämmer.
– Det har hänt att jag har haft halvtimmeslånga ”dragkamper”
innan jag har visat att det är jag som bestämmer
berättar Mathilda.
Grovjobbet har gett utdelning och nu är syskonen redo
för Mila. Missa inte visningen (se program på sidan 17)! ■
Föreningen Köttrasungdom
Köttrasungdom är ett samarbetsorgan för
barn och ungdomar i Sveriges Köttrasföreningar
i NAB, Nordiska avelsföreningen för
biffraser. Alla djurintresserade barn och
ungdomar är välkomna, man måste alltså
inte ha köttdjur själv.
Föreningens främsta mål är att skapa
samhörighet och glädje mellan framtidens
lantbrukare, oavsett vilken ras man har
hemma på gården.
Mer information www.kottrasungdom.se
Omslagskille. Avelshingsten Taytacha har en
svårslagen ullkvalitet, är otroligt stilig och har
dessutom ett jättemysigt temperament,
berättar Ann Marie Gerber-Santesson vid
Österlen Alpacka. Taytacha prydde för ett år
sedan tidskriften Alpaca Worlds omslag.
Vem har
finast ull?
Alpackan, med den fantastiska ullen vinner
terräng hos uppfödare i Sverige. Nu
ska Sveriges bästa alpackasto och alpackahingst
koras på Mila.
Gissa vad följande påståenden beskriver: världens
fi naste ull, kallas av vissa för ”Guds varma gåva till
människan”, fi nns i 250 färgnyanser, ett meterhögt
kameldjur från Anderna, ökande uppfödning i Sverige,
är förnöjsam och lättskött, nyfi ken och intelligent.
Tja, det kan inte vara något annat än… alpackan.
Detta gudabenådade djur ska nu för första
gången i Skandinavien tävla om vem som verkligen
är bäst i klassen, best of the best! Självklart är det
på Milamässan det händer. Till skillnad från Misstävlingar
handlar det inte om ytlig skönhet utan om
verklig skönhet i form av kvalitet och känsla.
Internationell bedömning
Ann Marie Gerber Santesson på Österlen Alpacka,
är eldsjälen bakom arrangemanget.
– Vi har lyckats få hit Paul Cullen, ett verkligt domarproffs
med alpackabedömningar som specialitet,
berättar hon entusiastiskt.
Han bedömer alpackorna efter brittiskt mönster.
Överlägset viktigast är ullkvalitén. Den ska vara tät
med fi na, tunna vågiga fi brer, också ska den växa
fort. En knepig kombination. Men varför ska det
vara lätt för en som redan är världsbäst inom sitt
gebit.
Därefter kommer exteriör-bedömningen. Djuret
ska vara proportionerligt och fi nt, på ett sätt som
kanske bara de initierade har full insikt i. Men tack
vare den erfarna konferencieren Christel Wiberg
kommer publiken tryggt ledas genom bedömningarna
av de mer än 30 djuren.
Unikt på fl era sätt
Bedömningen av djuren är till hjälp för uppfödarna
att avla på ännu bättre svenska alpackor. Trots att
arten är relativt oförädlad och jungfrulig är den genetiska
variationen inte alls så stor som för många
andra djur, till exempel får. Anledningen är att det
inte fi nns så många alpackor globalt sett vilket ställer
höga krav på uppfödarna för att undvika inavel.
– Trots mitt förfl utna som växtförädlare så vet
jag aldrig säkert vilken färg det blir på fölen, konstaterar
Ann Marie med ett skratt. Till exempel kan ett
svart sto få ett vitt föl och det är en av anledningarna
till att alpackaavel är så spännande.
Denna nyckfullhet kompenserar hon genom att
kunna erbjuda något helt unikt.
– Vi särhåller ullen minutiöst och erbjuder handspunnet
garn där vi garanterar att det kommer från
ett visst enskilt djur.
En verkligt exklusiv produkt från en meterhög
exklusiv och charmig världsmästare. ■
3

Mila 2007 på MalmöMässan.
Öppet fält för biogas. Gårdsbaserad biogasproduktion hos Krister Andersson på Hagavik utanför Malmö.
Här produceras det värme, el och gödsel till gårdens ekologiska odling.
Biogas Syd på offensiven
Biogas är en nygammal energikälla som blir
allt intressantare. Den får rejäl draghjälp av
Biogas Syd, ett samverkansprojekt som syftar
till att skapa förbättrade förutsättningar för
biogasanvändning och biogasproduktion i
Skåne och södra Sverige.
”Ensam är stark”. Talesättet gäller sannerligen inte inom
energiområdet som är stort, komplext och ganska trögt.
Att lansera nya energisystem som till exempel biogas tar
mycket kraft och kräver samverkan. Glädjande kan konstateras
att Biogas Syd nu är i full gång. Ett samverkansprojekt
som syftar till att skapa förbättrade förutsättningar
för biogasanvändning och biogasproduktion i
Skåne och södra Sverige.
Kurser och rådgivning för lantbrukare
Lantbruket är potentiellt den största biogasproducenten
och skulle kunna stå för cirka 15 procent av transportsektorns
bränslebehov. Under 2006 såldes det fordonsgas
motsvarande 44 miljoner liter bensin i Sverige, vilket
är en ökning med nästan 25 procent jämfört med 2005.
Andelen biogas var drygt 50 procent, vilket är en fördubbling
jämfört med 2005.
I stort sett allt biologiskt material kan användas som
råvara, men inom jordbruket är det främst energigrödor,
restprodukter från växtodling samt gödsel från animalieproduktion.
Svensk skog –
ingen träig bransch
Parfym av terpentin, vanillinsocker av sulfi tlut,
fettersättning av cellulosa, läppstift av
bioplast. Exemplena är otaliga på skogens
mindre kända nyttoprodukter. Forskning
visar att vi i framtiden har mycket mer att
förvänta oss från våra svenska skogar.
Man behöver inte bege sig till någon tropisk regnskog
för att fascineras av naturens fantastiska resurser. Det
räcker att traska ut i våra svenska skogar, eller varför
inte till Mila. Södra Skogsägarna bjuder där på en exposé
över resultat från de senaste årens forskning och
utveckling inom skogskemin.
– Vi vet nu att trädens bark innehåller 40 000 kemikalier.
Och bland det mest fascinerande just nu inom
skogsforskningen är barkens utvecklingspotential tack
vare alla dessa ämnen, berättar Therese Thelin, informatör
vid Södra Skogsägarna.
Nu är det ”bara” att sätta igång och forska på ämnena
och vilken nytta de kan göra för oss människor.
Man har redan sett indikationer på att vissa ämnen påverkar
cancer och HIV, men här återstår givetvis massor
av arbete innan man kan erbjuda produkter för
behandling.
– I framtiden kommer biogasproduktion att ha ett
stort ekonomiskt värde för lantbruksföretagen, både
genom försäljning och för egen användning, berättar
Anders Nylander, projektchef för Biogas Syd.
Därtill kan läggas den högkvalitativa biogödsel som
också har ett ekonomiskt och miljömässigt värde. Ekologiska
gårdar och stora djurproducenter är intressantast
för biogasproduktion. Men intresset är jättestort bland
många lantbrukare med varierande inriktning.
– Under Milamässan planerar vi att lansera ett kurspaket
på åtta dagar för lantbrukare, berättar Kjell Christensson
som ansvarar för biogasfrågor med lantbruksanknytning
i Biogas Syd. Efter kursen ska man kunna
sätta igång biogasverksamhet på den enskilda gården.
Biogaspusslet pedagogisk framgång
Men biogas är mer än produktion. Det handlar om restprodukter,
distribution, råvaror, klimathotet, miljövänliga
fordon och mycket annat. Biogas Syd har på ett suveränt
sätt skapat ett pedagogiskt verktyg som visar och
förklarar alla dessa delar och sammanhang. Det kallas
Biogaspusslet och kan studeras på Mila, men även på
Biogas Syd hemsida www.biogassyd.se.
– När alla bitarna faller på plats, det är då man kan
börja jobba, konstaterar Kjell Christensson nöjsamt.
Så oavsett om du är lantbrukare, politiker, eller bara
”vanlig” medborgare som bekymrar dig om bilkörningen
och klimatet, så är detta av största intresse nu när
oljeepoken verkar gå mot sitt slut. ■
Månfacetterade specialprodukter
från skogen
Louise Staffas är projektledare
vid FoU-avdelningen
och berättar gärna om alla
de produkter som redan
fi nns eller är på gång ut i
marknaden, där skogsråvara
på något sätt används.
Ett exempel är ämnet sitosterol
som utvinns ur
tallolja och som aktivt
Delvis från skogens
träd. På något sätt, i någon
form, används träråvaror
i dessa produkter.
minskar kolesterolhalten i blodet. Man tillsätter ämnet
i margarin och yoghurt och vips har man fått en functional
food-produkt. Ett annat omvandlingsnummer i
den högre skolan är när sulfi tlut från massatillverkning
förvandlas till ljuvt doftande och smakande vanillinsocker.
– För den riktigt moderna och miljömedvetna kvinnan
fi nns det snart läppstift där både stift och hölje har
sitt ursprung i ved, berättar Louise.
Vid förra Milamässan överskuggade Gudrun det
mesta. Nu blickar skogen, Sveriges viktigaste bransch,
framåt igen. Med bräder, massa, bioenergi och en
mängd andra spännande produkter i bagaget. ■
Svensk djungel. Roger Jerrhagen, Larsgården i
Bohuslän, förevisar ett imponerande ekologiskt odlat
hampabestånd.
Svensk hampa
växer så det knakar
Det står utom allt tvivel att jordbruket har en
mycket intressant framtid som energiproducent.
Allt som växer är ju biomassa vilken kan omvandlas
till värme och el. Den senaste tiden har
det pratats mycket om hampa och regelverket
kring grödan.
Men nu har hampa äntligen godkänts som energigröda i
EU och plötsligt blir det helt okomplicerat för svenska lantbrukare
att dra nytta av denna spännande gröda.
– Jag har följt hampan och propagerat för den i över 20
år. Äntligen förstår makthavarna vilken energijuvel vi kan
dra nytta av, utbrister Rune Ekman entusiastiskt.
Han driver företaget Bionic som bland annat marknadsför
hamputsäde. Rune Ekman är som ett levande uppslagsverk
från minsta lilla hampfrö till lösningen av de globala
klimatproblemen.
Kan odlas långt norrut
Hampa har den absolut högsta avkastningsförmågan av
alla ettåriga grödor i den tempererade zonen, påpekar
Rune med emfas och fortsätter:
– Hushållningssällskapet har uppmätt avkastningsnivåer
på 20 till 25 ton torrsubstans per hektar i Närke!
Ända upp i Jämtland har man uppmätt 19 ton per hektar.
Det är många gånger högre produktion än för andra
energislag. Tillväxt i all ära, men bra logistik är A och O för
storskalig energiproduktion. Fördelen med hampan är att
den kan skördas under en lång period.
– Hampan är tålig, växer länge och kan skördas frystorkad
under hela vintern, ända fram till det att vårsolen
suger den sista fukten ur grödan.
Växthuseffektens fi ende
Denna fantastiska bioenergiproduktion tillsammans med
goda fi beregenskaper, gör hampan till ett verkligt hett alternativ
för Sveriges lantbrukare i linje med Agenda 21/
Kyoto. Den ska också ses som ett led i försöken att fånga
upp allt fossilt kol som fi nns i atmosfären, en av huvudorsakerna
till den globala uppvärmningen som just nu vänder
upp och ner på vädret. ■
5

Mila 2007 på MalmöMässan.
Kombinationsko. Känns den igen? Denna ko kunde mycket väl ha prytt en schweizisk chokladkaka.
Detta fi na exemplar av Fleckvieh/Mjölksimmental fi nns dock i Sverige, närmare bestämt hos lantbrukare
Lennart Linnarsson i Vedum.
Mjölkchoklad-ko på Mila
Alla känner vi väl till den lila kon på
omslagspappret på Schweizisk choklad.
Kon är av rasen Fleckvieh som är mycket
stor i Mellaneuropa. Med 1,2 miljoner
mjölkkor är det den näst största mjölkkorasen
i Tyskland medan den står för över
80 procent av den Österrikiska kostammen.
Under de senaste tio åren har rasen
sakta men säkert etablerat sig även på
den svenska marknaden.
Det började med 15 kor hos lantbrukare Georg
Brunner utanför Falköping. Intresset för rasen blev
såpass stort att han i slutet av 90-talet sålde sin lilla
besättning och startade Bayern Genetic. Företaget
direktimporterar sperma av rasen. Georg har bott
större delen av sitt liv i Sverige men är född i
Schweiz. Så känslan för rasen fi nns i blodet.
Mjölksimmental först på Mila
Som första större lantbruksmässa i Sverige kommer
nu rasen att visas på Mila! Ta chansen att titta på
den klassiska mjölkchokladkon. Även om Alper,
och bjällror lyser med sin frånvaro.
– Jag brukar kalla den Fleckvieh/Mjölksimmental,
så är det enklare att förstå vad det är för en ras,
berättar Gerorg Brunner entusiastiskt.
Fleckvieh/Mjölksimmental är världens främsta
kombinationsko (mjölk/köttko) med god hållbarhet,
låga celltal och högt köttutbyte vid slakt. ■
Uppåt för
ekologiska lamm
– Det fi nns mycket som talar för
lamm just nu, säger Ingela
Löfquist entusiastiskt.
Ingela är en erfaren ekologisk rådgivare
vid Hushållningssällskapet Kristianstad
med nöt-, svin-, får- och foderfrågor
som specialiteter. Bredden avspeglas i
inställningen till ekologisk lammproduktion.
– Man ska inte se den som en konkurrent
till konventionell produktion,
betonar hon.
För ekologiska lamm är bara en av
många intressanta produktionsgrenar
för lantbrukaren. Från att ha dominerats
av glada entusiaster så sker produktionen
nu mycket mer marknadsmässigt
och rationellt. De ekologiska
besättningarna är i genomsnitt faktiskt
större än de konventionella. Det krävs
inga jätteinvesteringar för att sätta
igång. Men man måste utgå från gårdens
egna förutsättningar för att hamna
på rimlig och rätt kurs.
Miljö- och hälsomervärden
Ekologiska lamm har mervärden inom
områdena hälsa och miljö. Just nu pratas
det mycket om omega 3-fettsyror.
– Lamm som idisslare och betesdjur
har en högre halt av goda fettsyror, berättar
Ingela.
Kockarnas favorit
Det magra och goda köttet vinner terräng
hos såväl den yngre generationen
som professionella kockar. Svenska
Kocklandslaget använde ekologiskt
lamm som huvudingrediens i ”Det varma
köket” vid World Cup-tävlingen i
Luxemburg tidigare i höstas. Och det
gav en överlägsen seger! ■
Tekniken jobbar – kossan
vilar. DeLavals nya celltalsräknare
(OCC), innebär en rejält
förbättrad kvalitetsstyrning av
mjölken. Det gagnar såväl
kossa, lantbrukare som
konsument.
Minutsnabb mjölkanalys –
snacka om effektivisering!
Milamässan blir först i Sverige med att visa deLavals nya
mjölkningsrobot, VMS 2007, med bland annat OCC. Ett
litet underverk som kan analysera mjölk minutsnabbt.
– Tidigare tog celltalsanalysen några veckor, nu med vår nya OCC
fi xar vi det på en minut, berättar en mycket stolt Lars Assarsson,
marknadschef anläggning vid DeLaval.
Hela mjölkkedjan gynnas
Men vad är nu OCC för något? Jo, en förkortning av ”Online Cell
Counter”, men det kanske inte gör oss mycket klokare. Vi benar ut
det hela. Vad det hela handlar om är ny teknik som möjliggör för
lantbrukaren att hålla stenkoll på mjölkens viktigaste kvalitetsfaktor
– celltalet. Höga celltal ger sämre ekonomi för lantbrukaren och sämre
utbyten för alla inblandade parter i mjölkkedjan. Inte bra för någon
således. Råkar man ut för höga celltal gäller det att agera snabbt
– skilja bort mjölken eller vidta andra åtgärder.
Tidigare skickades mjölkprover för analys med svar några veckor
senare. Nu med den nya celltalsräknaren får man svaret inom en
minut, i samband med mjölkningen. Med online menas att analysutrustningen
och datorn som övervakar mjölkningen är sammankopplade.
Celltalsvärdet visas tillsammans med alla andra lagrade värden
på kon till exempel mjölkmängd och foderförbrukning.
Passar även äldre mjölkrobotar
Celltalsräknaren går att komplettera till äldre versioner av VMSmjölkningsrobotar
framöver. Vill man ta prov från kor som inte mjölkas
i VMS så går det också bra. Ganska smart eftersom ungefär två
tredjedelar av Sveriges kor fortfarande är uppbundna. Den andra
tredjedelen går i lösdrift och mjölkas med olika tekniker. Grovt skattat
mjölkas cirka tio procent av de svenska korna med någon typ av
mjölkrobot. Alla kan de nu på något sätt ta del av den nya tekniken.
Mer information fi nns på www.delaval.se. ■
Prisbelönt, magert kött på grönbete. Ekologisk lammproduktion har framtiden för sig.
7

Mila 2007 på MalmöMässan.
Uppförsbacke i företagandet? Besök Milas miniseminarier för
att komma över krönet till den eftertraktade nerförsbacken.
Miniseminarierna arrangeras av LRF som en viktig del deras
kraftsamling inför visionen: att de gröna näringarna år 2010 ska
vara ledande när det gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft!
Finn framtiden
i foajén
Miniseminarier. Missa inte denna nyhet på Mila i år.
Redan några meter innanför entrén möts du av en
scen, en mikrofon och ett antal stolar. Under mässdagarna
kommer här ett 50-tal korta föredrag att avlösa
varandra.
– Det ska vara tempofyllt, intressant och berikande berättar Lisa
Germundsson vid LRF i Skåne som arrangerar miniseminarierna.
Hon är företagarcoach och betonar att man lägger största vikt
vid den företagsekonomiska nyttan för dig som besökare. Några
ämnen: Energieffektivisering på gårdsnivå, Bättre lönsamhet i svinproduktion,
Kraftsamling skog, Bygga för hästverksamhet.
– Den lilla intima skalan i kombination med korta koncisa föredrag
hoppas vi ska bidra till att intressera många besökare, säger
Lisa Germundsson.
Så se inte trötta Mila-ben som en belastning utan slå dig ner en
stund, lyssna och refl ektera. Sedan kan du fortsätta mot nya mål!
Här bredvid fi nns hela programmet. Välkommen! ■
LRF satsar offensivt
– Vi ser Mila som en utmärkt
arena för att lyfta fram LRFs vision
2010, menar Åsa Odell,
ordförande LRF Skåne.
De gröna näringarna ska
vara ledande när det gäller
tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft.
Landsbygden
rymmer många outnyttjade
affärsmöjligheter inom företag
med bas i jord, skog och tillhörande
vatten. Inom såväl
traditionella som nya områden, den växande efterfrågan av
bioenergi är bara ett av många exempel på detta.
Detta vill LRF Skåne synliggöra på Mila inte minst som arrangör
av miniseminarierna. Vi vill genom dessa inspirera och
ge nya infallsvinklar på hur man kan fördjupa och vidareutveckla
den traditionella jordbruksproduktionen eller att satsa
på ”nya” verksamheter och därmed fl er ben att stå på.
– Vi kraftsamlar nu för att förverkliga visionen. Jordbruket
har en strategisk roll när vi skall utveckla ett grönare och
långsiktigt hållbart samhälle. Med rimliga spelregler kan företagen
inom de gröna näringarna bidra aktivt i Sveriges fortsatta
utveckling. ■

Mila 2007 på MalmöMässan.
Hästharmoni. Jannike Plym och det ståtliga stoet Remi, trivs på Gamlegårdens hästinackordering. Likaså gör
ägaren Anders Odell som med snart tio års goda erfarenheter, ser framtiden an.
Ett hett stalltips
Ut med mjölkkorna och in med hästarna.
Det blev framgångsreceptet för Anders Odell
på Gamlegården utanför Trelleborg. Inackorderingsstallet
för hästar har varit fullbelagt
sedan starten för snart tio år sedan. Ett bra
komplement på den i övrigt traditionella
växodlingsgården på slätten.
För snart tio år sedan föll den sista mjölk-bastionen på
slätten. Då sålde Anders Odell på Gamlegården, en mil
öster om Trelleborg, mjölkkorna. Tanken hade funnits
där länge, varför inte satsa på något annat som komplement
till växtodlingen. Något som ger liv och rörelse
på gården och som är intressant och givande. Sagt och
gjort – kostall blev häststall. Det ensamma slitet med
korna ersattes med inackordering av 20 hästar.
– Jag trivs jättebra med hyresgästerna, och då menar
jag både hästarna och hästägarna, berättar Anders
Odell med ett leende.
För att lyckas med inackordering måste man kunna
handskas med både människor och djur.
– Med jämna mellanrum bjuder jag in alla hyresgäster
till diskussionsträffar för att allt ska bli så bra som
möjligt och att inga konfl ikter ligger och gror i stallet,
betonar Anders.
Fullservice erbjuds
Gamlegården erbjuder fullservice i veckorna vilket
bland annat innefattar utfodring, mockning och rastning
av hästarna. Men på helgerna dundrar ägarna in i
stallet och tar hand om sina älskade hästar.
Hästverksamheten för med sig fl era positiva bieffekter
på gården. Naturgödseln är ett välbehövligt tillskott
på de 100 hektaren åker som hör till Gamlegården.
Höet odlar Anders själv och vallen är suverän som
strukturförbättrare.
Satsar mer
Efterfrågan på bra hö är stort. Därför utökar Anders
vallodlingen, som ekonomiskt faktiskt slår samtliga övriga
grödor på gården.
– Jag tror detta är framtiden, kanske blir det fl er
stall, vem vet, avslutar Anders och skyndar vidare bland
hästar och hö mot nya mål. ■
Stort intresse. Med arbetsglädje och intresse når man
långt – en god entreprenör når ännu längre!
Så blir du en
framgångsrik
hästentreprenör!
– Investera i kunskap, kompetens och företagande.
Så lyder Carola Sedins uppmaning till
hästentusiaster, såväl anställda som företagare.
Du som brinner för hästar, men som känner att det där med
pengar och business känns lite obekvämt och jobbigt – se
hit! Några mil söder om Jönköping fi nns framtiden för dig.
På Fenix Kunskapscentrum i Vaggeryd erbjuder man sedan
några år tillbaka en utbildning för hästentreprenörer.
– Den vänder sig till både anställda och egenföretagare
berättar Carola Sedin, programansvarig för utbildningen.
Inte minst anställda kan dra stor nytta av utbildningen,
menar Carola och fortsätter:
– Det är en stor fördel om man som hästskötare även
kan rycka in och jobba med kundkontakter och andra delar
i företaget.
Ju mer man förstår av hur ens eget arbete påverkar resultatet
för företaget, desto bättre för alla parter. Att känna sig
delaktig i det lilla företaget och kunna hjälpa till med så
mycket som möjligt, det är lite av småföretagandet i ett nötskal.
Lärande i arbete
Givetvis måste det till en del bänknötande. I lektionssalen
lär man sig bland annat affärsplanering, marknadsföring,
branschorientering och omvärldsanalys. Men en tredjedel
av utbildningen är så kallat ”lärande i arbete”. Här arbetar
eleven med ett projekt ute ”i verkligheten” på ett utvalt
företag. Här erbjuds fantastiska möjligheter till fördjupning
i något område som man är speciellt intresserad av.
– Förutom traditionell hästuppfödning fi nns det en
mängd kringprodukter och tjänster som är jätteintressanta
för den driftiga företagaren, betonar Carola.
Det kan gälla hästturism, trav, inackordering, friskvård
och mycket, mycket mer. ■
Om Hästen i Sverige
Med 300 000 hästar i landet behövs nästan 300 000
hektar eller 600 000 fotbollsplaner för att försörja
dem med foder – nästan halva Skånes åkerareal!
Hästnäringen i Sverige är en mångmiljardindustri
som skapar sysselsättning motsvarande 28 000
helårsarbeten.
Den omsätter årligen 20 miljarder och genererar
upp till 26 miljarder i ytterligare samhällelig
omsättning.
Hästnäringen utgör 0,34% av BNP och genererar
över 4 miljarder i skatteintäkter.
Källa: Hästen i Sverige – betyder mer än du tror.
Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande
11

Mila 2007 på MalmöMässan.
Giganternas kamp
Dags att kora Sveriges
Starkaste Dräng
Magnus Samuelsson in action på Mila 2005.
Småländsk
urkraft med
kalenderkvalitéer
Sebastian Davidsson, 190 cm, 95 kilo, 26 år.
Deltidsdräng på föräldragården i Kärvaryd
och brandman.
”
Jag ser mig som en modern dräng med lantbruksarbetet
som livsstil. Våra 200 hektar skog kräver en
hel del arbete med motorsågen något som både
ger både uthållighet och styrka. Vi bedriver även
nötköttsproduktion på gammaldags vis, vilket ger
mycket kroppsarbete.
Annars tror jag att jag är ganska allround. Jag
jobbar ju också som brandman och då krävs det att
man är vältränad. Till exempel måste man kunna
lyfta och fl ytta på skadade människor vid livräddning.
Så att bära sandsäckar på tävlingen tror jag
kan bli min bästa gren.
För en tid sedan stukade jag foten och det är
inte länge sedan gipset åkte av, så sista tiden fram
till tävlingen har jag verkligen hårdtränat. Man vill
ju kunna ge sitt bästa, inte minst med Magnus
Samuelsson som konferencier. Han är en stor idol
och förebild för mig. Det ska bli kul att tävla!
Torsdagen den 8 februari blir det svällande
muskler, svett och kamp på Mila. Då ska
Sveriges Starkaste Dräng koras. Det ska bäras
sandsäckar och traktortyngder, vältas traktordäck,
dras bilar också blir det en runda på den
mekaniska tjuren.
Världens Starkaste Man, Magnus Samuelsson, förgyller
tävlingen som konferencier, och ser till så att grabbarna
sköter sig. Han om någon vet vad som krävs av en Champion.
– Den som har rätta inställningen och kan plåga sig rejält,
han kan vinna tävlingen.
Sagt av en två meter lång lantbrukare med 150 kilo
stålmuskler, som enkelt jonglerar med 120-kilos säckar
och naturstenar på 170 kilo. Hur ser då Magnus idealdräng
ut? Jo, det är inte säkert att mest muskler vinner.
– Det ska vara en tuffi ng, smidig och uthållig, men med
hjärta!
Vi låter två utmanare till titeln Sveriges Starkaste Dräng
presentera sig. ■
Skånsk kille
med drag
Marcus Nilsson, 178 cm, 70 kilo, 17 år.
Går på Östra Ljungby Naturbruksgymnasium,
Greenkeeperutbildningen.
”
”
Det är fl era på skolan som tidigare ställt upp i
tävlingen och nu tyckte mina kompisar att jag
skulle ställa upp i år. Och varför inte – det ska bli
spännande och kul att tävla och föra skolans tradition
vidare.
Jag har ridit i sex år så ”Den mekaniska hästen”
bör jag klara av ganska bra. Men bästa gren
kan nog bli ”Dra en bil”. Min gamla Volvo Duett
har gett mig en hel del ofrivillig träning…! Den
har en benägenhet att stanna titt som tätt – och
då är det bara att ut och putta!
Jag laddar upp inför tävlingen med rått kött
och Bier! Skämt åsido, fyra gånger i veckan styrketränar
jag. Egentligen mest för skojs skull. Men
nu kanske jag får någon verklig nytta av träningen.
Det ska bli kul att se hur långt det räcker.
”
Unna dig
känslan av
full kontroll
Tänk dig följande: Du sitter på traktorn
och mobilen plingar till. Av SMSet
framgår det att en utmatningsskruv
stannat i silon hemma på gården.
Några enkla knappningar på mobilen
så startar skruven igen och du kan
fortsätta köra på fältet. Mobilen
plingar till igen: hög temperatur hos
grisarna och för höga halter ammoniak
i stallet. Inte bra – bäst att åka
hem och fi xa till det.
Dessa fjärrstyrnings- och kontrollfunktioner är
några av många, läckra funktioner på ASC,
Agro System Control, som just nu lanseras på
den svenska marknaden. Och som kommer att
visas på Mila.
– Det som verkligen är grejen med vårt system
är helhetstänkandet där vi förenar övervakning,
driftstyrning, dokumentation och inte
minst hänsynstagande till de nya hårda miljökraven
EU ställer på lantbrukaren, berättar Roland
Johansson entusiastiskt.
Tvärvillkoren måste uppfyllas
Han driver det relativt nystartade företaget
ABCsystem som tagit fasta på några fundamentala
förändringar som de svenska lantbrukarna
står inför. Det gäller främst införandet av
tvärvillkoren som innebär att lantbrukaren måste
uppfylla en mängd EU-krav inom djurskyddsområdet.
Uppfyller inte lantbrukaren kraven
kan det bli dyrt. Mellan 1–5 procent dras av
från gårds- och miljöstödet. Det är stora pengar
det handlar om konstaterar Roland Johansson.
– När djurskyddsinspektören kommer på besök,
då ska det kännas skönt att veta att allt
fungerar som det ska.
Det kan gälla strömavbrott, larmanordningar
och olika typer av ventilation. Företagets fi -
losofi är att lantbrukaren kan hantera detta
genom kompletteringar, inte genom ombyggnation.
ABCsystem jobbar brett och kan appliceras
på alla lantbrukets system och produkter.
Även försäkringsbolagen ser fördelar i systemet
vilket i många fall kan ge lägre försäkringstaxor
för anslutna. ■
15