Granskning av Tekniska nämndens planering och ... - Trelleborg

Stefan Karlsson
Januari 2013
Revisionsrapport
Granskning av Tekniska
nämndens planering och
beredskap vid extrem
nederbörd
Trelleborgs kommun
Översvämning Gislöv. Bild: www.trelleborg.se

Innehållsförteckning
1 Figur och tabellförteckning 1
2 Bakgrund och syfte 2
2.1 Revisionsfråga och kontrollmål 2
2.2 Avgränsning 2
2.3 Metod 2
2.4 Särskilt förhållande för granskningen 2
3 Intervjuade funktioner 3
4 Dokumentation 3
5 Iakttagelser 3
5.1 Bakgrundsfakta 3
5.2 Organisation 4
5.3 Styrande dokument för verksamheten 4
5.3.1 Lagstiftning 4
5.3.1.1 Plan- och bygglagen 4
5.3.1.2 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 5
5.3.1.3 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster 5
5.3.1.4 Miljöbalk (1998:808) 5
5.3.2 Styrande kommunala dokument 5
5.3.2.1 Översiktsplan 5
5.3.2.2 ABVA- Allmänna bestämmelser för brukande av allmän VA-anläggning. 7
5.3.2.3 Formalisering av dikningsföretag 8
5.3.3 Övriga dokument 9
5.3.3.1 Våtmarksinventering, magasineringar 9
5.3.3.2 Klimatanpassningsplan 11
5.3.3.3 VA-plan 11
5.3.4 Ansvar och försäkringsskydd 11
6 Information som framkommit vid intervjuer 12
7 Revisionell bedömning 14
7.1 Kontrollfrågor 14
7.1.1 Vilken status har den allmänna VA-anläggningen vad gäller driftsäkerhet vid
extrema störningar? 14
7.1.2 Vilka åtgärder planeras för att minska sårbarhet och ev. skadeverkningar, såväl för
den allmänna VA-anläggningen som för anslutna fastigheter? 14
7.1.3 Vilka åtgärder har Tekniska nämnden vidtagit för att klargöra ansvar och
försäkringsskydd etc. 15
Januari 2013
Trelleborgs kommun
PwC

1 Figur och tabellförteckning
Figur 1. Organisation Tekniska förvaltningen.............................................................4
Figur 2. Område med erosionsrisk..............................................................................7
Figur 3. Kartan visar dikningsföretag i Trelleborgs kommun.....................................9
Figur 4. Principskiss flödesutjämnande våtmark (ur våtmarksinventeringen)........10
Figur 5. Havsnivå +1,5 m och 1 m våghöjd, Albäcksån och Ståstorpsån...................10
Tabell 1. Nivåer vid högsta högvatten (100 år)............................................................6
Januari 2013
Trelleborgs kommun 1 av 15
PwC

2 Bakgrund och syfte
Störningar av viktiga samhällsfunktioner och teknisk infrastruktur blir allt
vanligare. Kommunernas VA-nät är en utsatt väsentlig samhällsfunktion som kan
skapa stora svårigheter för kommunen om funktionen reduceras eller uteblir vid
svår nederbörd eller snösmältning.
Fastighetsägare som är anslutna till det kommunala dag- och spillvattennätet kan
drabbas av stora skador vid kraftiga störningar i VA-näten.
Trelleborgs kommun är huvudman för den allmänna VA-anläggningen. Kommunen
samverkar med andra Skånska kommuner i VASAM och har bl.a. en gemensam
ABVA (allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna VA-anläggningen).
Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) styr bestämmelser för VAanläggningar.
Andra lagstiftningar berörs även av VA-installationer som t.ex. Planoch
bygglagen.
2.1 Revisionsfråga och kontrollmål
Revisionsfråga:
Säkerställer Tekniska nämnden en tillfredsställande planering och handläggning av
den allmänna VA-anläggningen utifrån lagstiftning, föreskrifter och effektivitet?
Kontrollmål / Granskningsmål
Vilken status har den allmänna VA-anläggningen vad gäller driftsäkerhet vid
extrema störningar?
Vilka åtgärder planeras för att minska sårbarhet och ev. skadeverkningar,
såväl för den allmänna VA-anläggningen som för anslutna fastigheter?
Vilka åtgärder har Tekniska nämnden vidtagit för att klargöra ansvar och
försäkringsskydd etc.
2.2 Avgränsning
Granskningen omfattar endast Trelleborgs kommuns del inom VASAM och VAfrågor
som avser dag- och spillvattenfrågor.
2.3 Metod
Granskning av väsentlig dokumentation samt avstämning av rutiner gentemot
gällande föreskrifter.
Intervjuer med förvaltningschef, verksamhetsföreträdare för
VA-verksamheten, företrädare för driftverksamheten
2.4 Särskilt förhållande för granskningen
Granskningen medför att vissa förhållanden framkommer vid intervjuer som kan
omfattas av 7 kapitlet i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder
inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sådana
uppgifter har utlämnats från rapporten.
Januari 2013
Trelleborgs kommun 2 av 15
PwC

3 Intervjuade funktioner
Intervjuer har genomförts med förvaltningschef och VA-chef
4 Dokumentation
Vi har gått igenom bl.a. följande dokumentation:
Mål och medel. Budget 2013 med flerårsplan 2014-2015, Kf 2012-06-21
Klimatanpassningsplan för Trelleborgs kommun 2013, Behandlas av
Ks 2013-01-09
Våtmarksinventering Trelleborgs kommun, Naturvårdsingenjörerna AB,
dat 2012-06-28
Dikningsföretag, Länsstyrelsen Skåne, Länsstyrelsens hemsida
Dokumentationer från möten mellan Tekniska förvaltningen och
dikningsföretagen i kommunen, 2011
Vattenavledning genom och från Vallby, Klagstorp och Södra Åby i
Trelleborgs kommun, Jordbruksverket, 2011-02-11, Dnr 27-1303710
Hur löser vi översvämningsproblematiken, Länsstyrelsen i Skåne län
Dagvattenpolicy, Tekniska nämnden, § 68 2012-09-19
Kommunstyrelsens begäran att ge tekniska nämnden m.fl. i uppdrag att
upprätta förslag till kommunal handlingsplan för att motverka
översvämningar i Trelleborgs kommun, Kf 2011-03-21 § 143
Lag om allmänna vattentjänster (VA-lag), 2006:412
Skriften Att drabbas av källaröversvämning, Trelleborgs kommun, februari
2009
Utredningar av översvämningar i privatägda fastigheter
Översiktsplan för Trelleborgs kommun, antagen av Kf 2010-06-21
Klimatanpassning i fysisk planering – Vägledning från länsstyrelserna,
utgivningsår 2012
Stigande havsnivå – konsekvenser för fysisk planering, Länsstyrelserna i
Skåne och Blekinge, utgivningsår 2008
Klimatperspektivet i kommunal planering, Presentation av Eva Hägglund
Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, www.skl.se
Samhällsviktig verksamhet, risk- och sårbarhetsanalyser samt
klimatanpassning, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap
5 Iakttagelser
5.1 Bakgrundsfakta
Trelleborgs kommun är Sveriges sydligast belägna kommun med en vidsträckt
gräns mot Östersjön. Kommunen har också ett relativt stort inland med vattendrag
som har sin huvudsakliga avrinning i sydlig riktning. Inom områden i kommunen
med sådana områden finns ett flertal s.k. dikningsföretag.
Januari 2013
Trelleborgs kommun 3 av 15
PwC

5.2 Organisation
Tekniska förvaltningens ansvar är att fullgöra Tekniska nämndens uppgifter och
ansvar för frågor i kommunen beträffande allmän platsmark, trafikens
infrastruktur, väghållning, småbåtshamnarna, torghandel, avfallshantering,
vattenförsörjning, avloppshantering, kommunens elnät samt kommunens
markreserv.
Tekniska förvaltningen är organiserad enligt nedanstående bild.
Figur 1. Organisation Tekniska förvaltningen
5.3 Styrande dokument för verksamheten
5.3.1 Lagstiftning
Det finns ett flertal lagar som är tillämpliga för granskningen som t.ex.
kommunallagen och Lag om allmänna vattentjänster (VA-lag), 2006:412. I
nedanstående text beskriver vi lagar som är särskilt relevanta för kontrollfrågorna.
Dels plan- och bygglagen som reglerar kommunens ansvar för fysisk planering och
bygglov m.m. samt VA-lagen som reglerar skyldigheter och ansvar för såväl
abonnenter som för huvudmannen. Lagen om kommuners och landstings åtgärder
inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap som reglerar de
särskilda insatser som kommunen kan komma att behöva vidta vid en
översvämning.
Vi tar även upp de styrande kommunala dokument som är särskilt relevanta för
revisionsfrågan.
5.3.1.1 Plan- och bygglagen
Plan- och bygglagen, PBL, är en lag i Sverige som reglerar planläggningen av mark,
vatten och byggande.
PBL innehåller bland annat bestämmelser för alla kommuner, som måste upprätta
en översiktsplan för hela kommunen. PBL innehåller också föreskrifter om
detaljplaner, bygglov, byggtillsyn, "svartbyggen" och Samhällsbyggnadsnämndens
Januari 2013
Trelleborgs kommun 4 av 15
PwC

verksamhet. Lagen trädde ursprungligen i kraft 1 juli 1987. En ny Plan- och bygglag
(2010:900) trädde i kraft den 2 maj 2011.
Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och ska samverka
med kommunerna i deras planläggning. Boverket har den allmänna uppsikten över
plan- och byggnadsväsendet i riket.
5.3.1.2 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder
inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd
beredskap
Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska
sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i
fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande
förmåga till civilt försvar.
Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från
det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig
störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en
kommun eller ett landsting.
Enligt 2 kapitlet 1 § i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför
och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap skall kommunen
analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa
händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas
och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner skall vidare, med
beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en
plan för hur de skall hantera extraordinära händelser.
5.3.1.3 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster
Bestämmelserna i lagen om allmänna vattentjänster syftar till att säkerställa att
vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med
hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.
5.3.1.4 Miljöbalk (1998:808)
I 11 kapitlet i Miljöbalken finns bestämmelser om vattenverksamhet och
vattenanläggningar.
5.3.2 Styrande kommunala dokument
5.3.2.1 Översiktsplan
De övergripande kommunala målen uttrycks i översiktsplanen. Översiktsplanen är
antagen av kommunfullmäktige i juni 2010 och redovisar under avsnittet Hälsa,
säkerhet och miljö i del 2 Allmänna intressen. Under avsnitt Utvecklingsorter i del
3 Mark- vatten och bebyggelseutveckling redovisas orter där översiktsplanen anger
konflikter mellan bebyggelse och höjda vattennivåer.
Januari 2013
Trelleborgs kommun 5 av 15
PwC

Översiktsplanen anger om stigande havsnivåer, att SMHI under 2007 utförde
beräkningar för kuststräckan i Skåne och Blekinge. Dessa visar att medelvattenytan
hamnar 0,22–0,72 meter över dagens medelvattennivå och att högvattennivåer över
2 meter kan uppträda med 100 års återkomsttid. Länsstyrelserna i Skåne och
Blekinge län har också tagit fram (2007) planeringsunderlag till hjälp för
kommunernas fysiska planering i lågt liggande kustområden. Till detta material
finns mätningar och beräkningar från SMHI kring havsnivåer.
Trelleborgs kommuns har en marknivåkartering för hela kustavsnittet. Kommunen
har också gjort flera analyser av bland annat erosionsutbredningen.
Enligt SMHI anges en högsta högvattennivå med återkomsttid på 100 år till +1,67
meter över medelvattenytan. Det är dock oklart om denna siffra är jämförbar med
siffrorna framtagna i havsnivåhöjningssammanhanget. I detta sammanhang är
motsvarande värden för Ystad 1,55 meter och Skanör 1,40 meter. Det sista värdet är
dock osäkert då det bygger på 50 års mätningar och inte hundra. Med utgångspunkt
i det lite osäkra värdet av högsta högvatten i Trelleborg respektive anpassning till
värdena i Ystad ser beräkningen av högsta högvatten med återkomsttid 100 år för
Trelleborg ut så här:
Trelleborg Ystad
Högsta högvatten 1,67 m? 1,55 m
Havsnivåhöjning 0,72 m? 0,72 m
Isavsmältning 0,10 m? 0,10 m
Högsta högvatten 100
år
2,49 m? 2,37 m
Tabell 1. Nivåer vid högsta högvatten (100 år)
Översiktsplanen anger också att förutom högsta högvatten med återkomsttid på
hundra år skall, vid prövning av ny byggnation, utrymme för grundläggning
adderas. Detta medför att lägsta nivå för bostadsbyggnads färdiga golvnivå skall
sättas till 3,0 meter. Med hänsyn till att tekniska lösningar kan minska behovet av
marginal för grundläggning kan denna siffra anses även ge en viss
säkerhetsmarginal och dessutom ge tillräcklig säkerhet inom konfidensintervallets
högsta havsnivåbedömning för Ystad, 2,55 m, med återkomsttid 100 år.
Konsekvenser av stigande havsnivå beskrivs i översiktsplanen ge störningar för
människor och natur. Trelleborgs kust är relativt tätbebyggd med i huvudsak
småhus och fritidshus. Lägsta golvnivåer inom denna bebyggelse ligger på drygt 2
meter över medelvattenytan men huvuddelen ligger med golvnivåer mellan 2,5–3,0
meter över havet och högre. Förutom bebyggelsevärden påverkas stora natur- och
rekreationsvärden längs kusten av översvämningar och påverkan på avloppssystem
kan inte uteslutas.
Som en konsekvens av högre vattennivåer ökar också stranderosionen vilket enklast
kan uttryckas med att vattnet sköljer bort delar av nuvarande strandlinje.
Översiktsplanen beskriver även erosionsrisken. Redan nu pågår stranderosion men
Januari 2013
Trelleborgs kommun 6 av 15
PwC

anges i stort begränsad till en handfull lägen, Skåre, Böste, Simmremarken,
Smygehamn och Beddingestrand. Därutöver har Statens Geologiska Institut noterat
erosionsförutsättningar på ytterligare tre sträckor. I takt med stigande
havsvattennivåer ökar dock riskerna för erosion på flera ställen längs kusten. Enkelt
uttryckt kan en riskzon utpekas inom 70–100 meter från strandlinjen. Detta
område sammanfaller i stort med riskområdet för översvämning. Nedanstående
kartbild ur översiktsplanen redovisar nuvarande område där erosion pågår samt de
områden som i takt med stigande vattennivåer utsätts för erosion.
Figur 2. Område med erosionsrisk
Erosioner drabbar teknisk infrastruktur, liksom mark och naturvärden, hårdare än
översvämningar eftersom skadorna inte är återgående. När havsnivån stiger gör
även grundvattennivåerna det. Beroende på markens genomsläpplighet har det
olika påverkan på olika platser. I Trelleborgs kommun finns inga kommunala
vattentäkter i anslutning till kusten. Kartläggning av grundvattennivå och
jordartssammansättning finns i de få delar av kustområdet som blivit
detaljplanelagda senaste decenniet. Dessa har uppvisat täta moränleror med näst
intill ingen fluktuation av grundvattennivån. Vid ny planläggning i kustområdet
kommer erforderliga undersökningar att göras inte minst för att klarlägga
grundläggningsdjup, djup på ledningar med mera. Översiktsplanen anger att
kommunens avloppsreningsverk vid stigande havsnivåer kan riskera översvämning,
kapacitetsproblem och negativ miljöpåverkan med hänsyn till grundvatteninträngning
i ledningssystemen.
Översiktsplanens inriktning och riktlinjer för hälsa, säkerhet och miljö anger, vad
gäller fråga om höjning av havsnivå, erosion och översvämningar, att:
Kommunen inte skall planera ny bebyggelse med en sockelhöjd under
+3 meter över havet (RH 70)
Kommunen skall identifiera och analysera risker för översvämningar, ras,
skred, erosion, samt före år 2015 ta fram åtgärder för klimatanpassning
5.3.2.2 ABVA- Allmänna bestämmelser för brukande av allmän
VA-anläggning.
I allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna VA-anläggningen regleras
ansvarsförhållandet mellan abonnenten och huvudmannen. Trelleborgs kommun
ingår i en samverkan för VA-frågor tillsammans med flera andra kommuner inom
VASAM. Det är dock varje kommun som är huvudman för sin VA-anläggning. ABVA
Januari 2013
Trelleborgs kommun 7 av 15
PwC

är gemensam för kommunerna inom VASAM, men beslutas i respektive
kommunfullmäktige. För Trelleborgs del är ABVA beslutad i kommunfullmäktige
2008-12-15, § 222, att gälla från 2009-01-01.
5.3.2.3 Formalisering av dikningsföretag
Flertalet dikningsföretag tillkom tidigt på 1900-talet då samhällena var små och
ofta koncentrerade kring järnvägsstationer. En betydande utbyggnad har skett
under de senaste 50 åren. Det vanligaste är att dikningsföretagen inte beaktats i
samband med exploatering, både i samband med planarbete och vid bygglov. I de
flesta fall har dagvatten bara kopplats på dikningsföretagen. Det grundläggande i
planarbetet bör vara att titta på avrinningsområdet för att se vilka recipienter som
finns och vilken kapacitet de har, och dikningsföretag bör vara sakägare i
planprocessen.
Dikningsföretagen tillkom genom förrättning enligt äldre vattenlagstiftning för att
vinna ny odlingsmark och för att förbättra vattenavledningen. Detta innebär att
deltagarna har ett tillstånd som ger dem rätt att avvattna sin mark, och som reglerar
både deras rättighet och skyldighet att underhålla sin vattenanläggning.
Dikningsföretagen är än i dag en förutsättning för att driva ett rationellt jordbruk.
Det som har tillkommit idag är dagvattenbortledning från bebyggelse och
infrastruktur som har byggts ut på odlingsmarken och anpassat sig till de nya
vattenförhållandena. Ledningssystemet i odlingslandskapet är därför redan idag
överbelastat, och konsekvenserna blir än större med ökade flöden och intensivare
nederbörd.
Dikningsföretagen finns inte med i fastighetsboken som andra samfälligheter gör,
utan är arkiverade på olika offentliga arkiv. Dikningsföretag tillkomna före 1918 är
arkiverade på Lantmäteriet och de som tillkommit efter 1918 på Länsstyrelsen.
Omprövningar och företag tillkomna efter miljöbalkens tillkomst finns på
Miljödomstolen.
Januari 2013
Trelleborgs kommun 8 av 15
PwC

Figur 3. Kartan visar dikningsföretag i Trelleborgs kommun
Jordbruksverkets vattenenhet har under 2011 undersökt tre samhällen i Trelleborgs
kommun, Vallby, Klagstorp och Södra Åby, vilka har haft återkommande problem
med översvämningar. Förutom ansvarsfrågan har de tittat på de sammanhängande
vattenavledningssystemen. Syftet har varit dels att kunskapen inom kommunen
skulle öka, och dels att hitta åtgärder att arbeta vidare med för att få samhällena
”torrare”.
Tekniska förvaltningen har under sommaren 2011 genomfört ett flertal möten med
dikningsföretag i kommunen där berörda fastighetsägare inom de samhällen som
Jordbruksverket undersökte. Utöver information har förvaltningen även tagit
initiativ till att aktivera dikningsföretag genom att bl.a. hjälpa till med saknad
formalia i dikningsföretagen.
5.3.3 Övriga dokument
5.3.3.1 Våtmarksinventering, magasineringar
Tekniska nämnden har låtit ta fram en våtmarksinventering för Trelleborgs
kommun. Den är genomförd av Naturvårdsingenjörerna AB och är daterad
2012-06-28.
Syftet med våtmarksinventeringen har varit att identifiera intressanta lägen för
våtmarker som kan användas för flödesutjämning vid översvämningsrisker inom
tätorter, att skapa näringsrening för att minska övergödningen av havet, att gynna
den biologiska mångfalden och att utgöra ett vackert inslag i landskapsmiljön.
Särskilt fokus har varit på de översvämningsdrabbade tätorterna Anderslöv, Södra
Åby, Vallby och Klagstorp men också havsnivåhöjning och dess påverkan på
kustnära tätort.
Januari 2013
Trelleborgs kommun 9 av 15
PwC

Principen för flödesutjämnande våtmark är att vatten svämmar över i våtmarken
istället för att det uppstår dämning uppströms i kulvertsystem vid högflöde som
leder till översvämning av åkermark och i tätort. Nedanstående principskiss från
våtmarksinventeringen beskriver principen.
Figur 4. Principskiss flödesutjämnande våtmark (ur våtmarksinventeringen)
Våtmarksinventeringen beskriver också havsnivåhöjningen och konstaterar att
översvämningar från havet inträffar oftare och blir större, vilket i sin tur ger
erosionsproblem. Vid kraftigt höjda havsvattennivåer trycks vatten bakåt i
vattendragen som leder från kommunens inland och påverkar landytor relativt
långt in från strandlinjen. Nedanstående bild ur våtmarksinventeringen visar
exempel på hur långt upp översvämningar av vattendragen Albäcksån och
Ståstorpsån når vid en höjning av havsnivån med 1,5 meter plus en meters våghöjd.
Den blå ytan visar påverkan av havsnivå +1,5 m och +1 m våghöjd på markytan.
Mörkblå punkter markerar hur långt upp i åarna havet stiger vid +1,5 m havsnivå.
Ljusblå punkter markerar stigningen vid +1 m våghöjd.
Figur 5. Havsnivå +1,5 m och 1 m våghöjd, Albäcksån och Ståstorpsån
Våtmarksinventeringen konstaterar att problem med översvämningar i vissa
tätorter kan lösas helt eller delvis med åtgärder vid inventerade våtmarker.
Januari 2013
Trelleborgs kommun 10 av 15
PwC

5.3.3.2 Klimatanpassningsplan
Klimatanpassningsplanens definition av klimatanpassning är att anpassa
samhället till de klimatförändringar som märks redan idag och de som inte kan
förhindras i framtiden.
I planen redovisas bedömda havsvattennivåer fram till år 2100 med olika
sannolikheter. För en bedömd sannolikhet av s.k. hundraårsnivå sätts
sannolikheten till 1 % att det ska ske varje år. För år 2012 är den beräknade
havsvattennivån +1,63 m och motsvarande nivå för år 2100 bedöms till +2,63 m,
d.v.s. en höjning med en meter. I jämförelse med översiktsplanens bedömning
avviker detta med 0,26 m. I klimatanpassningsplanen har för denna bedömda nivå
inte tagits med faktorer som att intensiteten för extrema nivåer bedöms ske oftare
eller effekter som vågor och uppgrundning. I planen anges att en marginal på
ytterligare 70 cm bör adderas för detta. Hänvisning görs också till Länsstyrelsens
rekommendation om en tremetersnivå som underlag för stadsplaneringen gällande
framtida klimatförutsättningar år 2100.
Under avsnittet Tekniska försörjningssystem beskrivs hur dagvattensystemen som
mynnar ut i Östersjön får en påverkan långt upp i staden med översvämningar, och
att Tekniska förvaltningen därför redan har påbörjat planering och byggande av
framtida dagvattensystem vilket i korthet beskrivs som system där dagvattnet
huvudsakligen pumpas från tätbebyggda områden. Även under avsnittet som
handlar om Ras, skred och erosion beskrivs behov av ombyggnad/nybyggnad av
VA-ledningar och diken.
5.3.3.3 VA-plan
Arbete pågår med att ta fram en kommunövergripande VA-plan. I avsnitt 6 ges en
sammanfattning av det pågående arbetet.
5.3.4 Ansvar och försäkringsskydd
Tekniska förvaltningen har informerat fastighetsägare om ansvarsfördelning vid
översvämningar på olika sätt. Skriften Att drabbas av översvämningar från 2009
ger en lättförståelig och översiktlig bild av problematiken med översvämningar i
fastigheter, hur man kan skydda sig på olika sätt och hur ansvaret fördelas mellan
fastighetsägare och VA-huvudmannen.
Även ABVA (Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna VAanläggningen)
redovisar grundläggande ansvarsfördelning och beskriver
källaröversvämningar.
I de fall översvämningar ägt rum och anspråk ställs till kommunen, sker en
utredning av jurist som klargör ansvarsförhållandet. Kommunen har fått in 420
anmälningar från huvudsakligen år 2010. Det stora antalet gör att
utredningsarbetet är försenat, men alla berörda fastigheter har besökts. Nämnden
har reserverat 10 Mkr för att kunna betala ut ersättningar.
Januari 2013
Trelleborgs kommun 11 av 15
PwC

Det kan vara svårt att avgöra vad som är orsaken till en översvämning och vilken
part som har det juridiska ansvaret. Exempelvis vid en källaröversvämning kan det i
efterhand vara svårt att avgöra om vattnet trängt upp genom byggnadens
spillvattensystem eller om det runnit in genom otätheter eller öppningar i
byggnaden. Vid sammanhängande bebyggelse kan omfattningen av antal skador i
närliggande byggnader vara vägledande genom att se hur de ligger topografiskt och
hur VA-ledningar är dragna till fastigheterna. Ytterligare faktorer som påverkar
skadornas omfattning och kommunens ställningstagande till skadestånd är
medvetenheten om översvämningsrisker och användningssättet av sina källare. Det
är inte ovanligt att källare som ursprungligen byggts för förråd, värmeförsörjning
och tvättstugor etc., senare har inretts till bostadsutrymmen. Även sådana faktorer
måste beaktas vid bedömningen om eventuella skadestånd och ersättningsnivåer.
6 Information som framkommit
vid intervjuer
Intervjuerna har huvudsakligen baserats på sådana frågor som genomgång och
analys av dokumentation beskriver i ovanstående avsnitt. Vid intervjuerna framgick
ett mycket stor engagemang från de intervjuade för VA-frågorna och de risker som
granskningen avser. Det pågående arbetet med VA-plan baseras på att
Länsstyrelsen begärt att kommunen skall ta fram en sådan senast år 2013. Arbetet
med VA-planen pågår och beskrivs som omfattande. I projektet arbetar Tekniska
förvaltningen tillsammans med verksamheter för fysisk planering och
bygglovhantering.
VA-planen skall slutligen beslutas av Kommunfullmäktige. Ett syfte med den är att
politiska beslutsfattare, kommunala tjänstemän och allmänhet ska få en tydlig bild
av hur situationen och påverkan för alla platser i kommunen är. Ur intervjuerna
framkommer att det inte planerats att VA-planen skall ha någon direkt koppling till
andra kommunala handlingar eller styrdokument som t.ex. översiktsplan.
VA-chefen beskriver att det lagts mycket arbete med dikningsföretag (se avsnitt
5.3.2.3 Dikningsföretag). Det finns många dikningsföretag i kommunen. Flera av
dem var mycket gamla och exempel fanns från år 1860. Det visade sig finnas många
deltagare i dikningsföretag som inte själva var medvetna om det, och att flera
dikningsföretag inte hade någon styrelse eller aktivitet. Samtidigt som Tekniska
förvaltningen hade ett stort behov av att inventera dem och ge information till
deltagarna i dem, valde de att vara behjälpliga med att aktivera dem genom att
arrangera formella möten med styrelseval m.m.
Det finns flera problem kring dikningsföretagen. De är ofta bildade långt tillbaka,
och stora förändringar har skett under åren med bebyggelse och markåtgärder
samtidigt som det oftast bara är lantbrukare som känner till förekomst och
innebörd av dem. Dikningsföretag är inte heller inskrivna i fastighetsbok som andra
ärenden för en fastighet, t.ex. servitut. Ansvaret är ofta okänt för deltagarna. I
Januari 2013
Trelleborgs kommun 12 av 15
PwC

planerings- och bygglovsprocessen används inte heller dikningsföretagen som
sakägare vid planering eller byggande, vilket Jordbruksverket riktar kritik mot.
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för dikningsföretagen, men enligt VA-chefen
hinner de inte med. De har endast 1 – 2 anställda i hela Skåne där dessa
arbetsuppgifter ingår, och agerar därför endast när en händelse aktualiserar det.
I arbetet med VA-planen kommer ansvar för olika aktörer att aktualiseras.
I flera byar har det tillkommit succesiva utdikningar och när de drabbas av
översvämning har det fått stora konsekvenser. VA-huvudmannen har hittills lagt ut
600 000 kr för åtgärder som VA-chefen egentligen anser att det föreligger
tveksamheter om de är ansvariga för. Deras inventering visar att det kan bli aktuellt
att genomföra relativt omfattande åtgärder på ett flertal ställen i kommunen med
dikning, avledning, våtmarker etc.
Tekniska förvaltningen har installerat regnvattenmätare som mäter såväl
nederbördsmängd som intensitet. Mätningarna visar att såväl kortvariga regn med
mycket hög intensitet liksom ”långa regn” medför störningar. Vid de korta intensiva
regnen hinner vatten inte avledas även om det inte är så stora volymer, medan de
långa regnen skapar en vattenmättnad i marken. I båda fallen uppstår risk för
översvämningar.
En viktig fråga som aktualiseras i samband med VA-planen är om åtgärderna som
måste göras ska belasta VA-kollektivet eller skattekollektivet. Avledning av
dagvatten från gatumark kan t.ex. ske på olika sätt. Om avledning sker via
ränndalar till recipienter är det ett gatuarbete som finansieras via skattekollektivet,
men om det sker via brunnar och dagvattennätet belastas VA-kollektivet. Ett stort
antal dagvattenledningar mynnar ut i Östersjön som kommer att behöva vidtas
åtgärder för. Skador kan uppstå i form av störningar av infrastruktur och förstörelse
av fastigheter men även andra skador som inte beaktats i samma utsträckning.
Trelleborg har mycket värdefull åkermark (klass 10), Översvämningar kan komma
att medföra att marken förlorar i värde, vilket i sin tur kan påverka
jordbruksnäringen i kommunen negativt.
Trelleborgs kommun samarbetar med Svenskt Vatten i ett projekt under en
treårsperiod för att ta fram information till allmänheten om de ökade riskerna med
översvämningar.
VA-chefen beskriver hur kommunen arbetar med de skadeståndskrav som
fastighetsägare riktat till dem med anledning av källaröversvämningar. Eftersom
det kom in ett mycket stort antal efter översvämningarna år 2010, har
utredningsarbetet tagit längre tid än förväntat. Tekniska förvaltningen undersöker
fastigheterna och utreder skador men anlitar extern expertis för att sammanställa
utredningarna och fastställa fastighetsägarnas rätt till skadestånd.
Orsaker till förseningarna i handläggningen är dels att det är ofta svårutrett att
fastställa orsakerna till skadorna eftersom det kan vara flera faktorer var för sig eller
tillsammans. Andra orsaker är att tekniska förvaltningen inte är dimensionerade för
utredningskapacitet vid så omfattande skador.
Januari 2013
Trelleborgs kommun 13 av 15
PwC

7 Revisionell bedömning
Revisionsfrågan lyder: Säkerställer Tekniska nämnden en tillfredsställande
planering och handläggning av den allmänna VA-anläggningen utifrån lagstiftning,
föreskrifter och effektivitet?
Vi har vid granskningen konstaterat att medvetenheten om kommunens sårbarhet
vad gäller översvämningar, erosion och vattennivåhöjningar är stor. Tekniska
nämnden bedriver ett omfattande arbete i syfte att minska riskerna. Omfattande
inventeringsarbete är genomfört liksom information och dialog med berörda
fastighetsägare i dikningsföretag, information till VA-abonnenter etc. Tekniska
nämnden har låtit genomföra våtmarksinventering och ett omfattande arbete med
att ta fram en kommunövergripande VA-inventering pågår. Klimatanpassningsplan
för kommunen, där Tekniska nämnden medverkat i framtagandet, kommer att
behandlas i kommunstyrelsen under januari månad.
Mot bakgrund av detta bedömer vi att tekniska nämnden har en i huvudsak
tillfredsställande planering och handläggning av den allmänna VA-anläggningen
utifrån lagstiftning, föreskrifter och effektivitet. Vi anser också att det kan ske
förbättringar vilket också redovisas under respektive kontrollfråga.
7.1 Kontrollfrågor
7.1.1 Vilken status har den allmänna VA-anläggningen vad
gäller driftsäkerhet vid extrema störningar?
Vi bedömer att den nuvarande statusen för den allmänna VA-anläggningen i stor
utsträckning är mycket utsatt vad gäller spill- och dagvatten. Dessa problem är
huvudsakligen identifierade liksom möjliga lösningar för att minska riskerna.
Omfattande skador kan uppstå vid extrema störningar för såväl teknisk
infrastruktur som enskild egendom i fastigheter och mark.
Det grundar vi på att det vid såväl genomgång dokumentation som intervjuer
framkommer att många faktorer, enskilt och tillsammans, inte klara extrema
störningar genom ökad nederbörd och eller/ökade havsvattennivåer.
7.1.2 Vilka åtgärder planeras för att minska sårbarhet och ev.
skadeverkningar, såväl för den allmänna VAanläggningen
som för anslutna fastigheter?
Vi bedömer att relativt omfattande åtgärder planeras för att minska sårbarhet och
skadeverkningar för den allmänna VA-anläggningen och anslutna fastigheter.
Det grundar vi på att åtgärder planeras och genomförs i detta syfte. Sådana åtgärder
är större ombyggnader av VA-nät och reningsverk. Tekniska nämnden arbetar även
med att ta fram en kommunövergripande VA-plan som skall klargöra förhållanden
och villkor för fastighetsägare, dikningsföretag och Trelleborgs kommun.
Januari 2013
Trelleborgs kommun 14 av 15
PwC

Vi anser dock att Tekniska nämnden bör hantera handläggning och beslutsfattande
av VA-planen så att den får tillräcklig formell status. Även om den beslutas i
kommunfullmäktige kan det bli svåröverblickbart för inblandade att flera
kommunala dokument berör samma frågor, utan tydlig koppling eller hänvisning
dem emellan. T.ex. kan översiktsplanen, VA-planen och Klimatanpassningsplanen
ge tydligare stöd för åtgärder om de inte hanteras var för sig.
7.1.3 Vilka åtgärder har Tekniska nämnden vidtagit för att
klargöra ansvar och försäkringsskydd etc.
Vi bedömer att Tekniska nämnden har vidtagit åtgärder för att klargöra ansvar och
försäkringsskydd, men att de bör fortsätta detta arbete.
Det grundar vi på att Tekniska nämnden har tagit fram informationsmaterial till
fastighetsägare som även är tillgängligt via kommunens internetsida. Tekniska
nämnden har också vidtagit åtgärder för att informera och aktivera dikningsföretag
i särskilt berörda delar av kommunen. De har deltagit i framtagande av
klimatanpassningsplan som är under beslutsprocess och arbetar med VA-plan.
Privata fastighetsägare har drabbats i relativt stor utsträckning av översvämningar.
Tekniska nämndens utredning av inlämnade skadestånd är försenat enligt
VA-chefens bedömningar med cirka ett år. Det stora antalet skador och de
omfattande ökade risker som förväntas uppstå genom ökade översvämningsrisker
gör att informationsbehovet till fastighetsägare är mycket stort. För flera fastigheter
behövs kunskap om enkla och normala tillsyns- och underhållsåtgärder där
kunskap saknas som t.ex. att kontrollera dräneringars läge, status och funktion,
men framför allt om sådana åtgärder som är mer omfattande och
kostnadskrävande. Att exempelvis lägga om avloppssystem, förse avloppsbrunnar
med avstängbara ventiler eller att genomföra byggnadstekniska åtgärder är
ekonomiskt kännbara för de flesta. För att minska riskerna för enskilda
fastighetsägare och för att ge möjlighet att samordna skyddsåtgärder med andra
investeringar som görs i fastigheterna, bör Tekniska nämnden ha en aktiv
rådgivning och tillse att allmänheten hänvisas där de kan få råd vad gäller
utförande, alternativa åtgärder, lagkrav, försäkringskrav och tydliga kriterier som
gäller för när VA-huvudmannen är ansvarig.
Trelleborg den 15 januari 2013
Stefan Karlsson Alf Wahlgren
Projektledare Uppdragsledare
Januari 2013
Trelleborgs kommun 15 av 15
PwC