Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

nåtts beträffande ämneskunskaperna än beträffande dessa andra kvaliteter.
Detta medför att dessa andra kvaliteter får förhållandevis lite utrym me i
skolverksamheten, trots att de torde framstå som väl så meningsfulla för
eleverna.
ELEVER BEHÖVER STIMULANS. Man kan tvinga en elev till skolan.
Man kan tvinga en elev till lydnad. Men man kan inte tvinga en elev att
lära sig. För att eleven ska lära sig fordras, att hon riktar sin energi mot
det hon ska lära sig. Att hon kan och vill bearbeta den information hon
får. En viktig förutsättning för att hon ska vilja ta till sig informationen
och göra den till sin kunskap, är att hon finner lärandet stimulerande.
Detta kan t ex ske genom att undervisningen är omväxlande. Att eleven
själv får ta ansvar, vara aktiv och påverka arbetet. Att hon också får
använda sin högra hjärnhalva, sin fantasi och sin skapande förmåga. Att
hon får känna gemenskap med kamrater och att hon får se resultat av sitt
arbete. På så sätt kan hon finna lust i lärandet.
Dessbättre finns det en pedagogisk forskning, som talar om hur eleverna
kan få stimulans i skolarbetet. Pedagogiska skolor som Freinet,
Montessori och Waldorf har sedan länge på olika sätt visat på vägar till
ökad stimulans för eleverna. I den kommunala grundskolan har många
lärare, inte minst genom att samverka i lärarlag, kunnat utarbeta metoder
för en mera stimulerande undervisning, såsom LTG (Läsinlärning
på talets grund) och andra. Det finns även exempel på andra fristående
skolor, som varit banbrytande när det gäller att ge eleverna en stimulerande
undervisning.
Dessvärre visar Skolverkets utvärderingar att undervisningen under
senare skolår till stor del utgörs av en lärares kunskapsförmedling i
helklass, uppstagad av läxor, förhör och betygsprov. Eleven får passivt ta
emot, memorera och reproducera lärarens och lärobokens förkunnelse.
Hon får uppleva mycket litet av omväxling och hon får sällan tillfälle att
utveckla sin fantasi eller sin förmåga till skapande. Hon har små möjligheter
att själv påverka sin arbetssituation och får sällan ta ansvar eller
samverka med andra elever. Så skulle det inte ha varit, om hennes skola
präglades av ett demokratiskt förhållningssätt. För att likväl motivera
eleven att närvara och lära sig, måste lärarna hota med förhör, prov och
– 30 –