Svenska erfarenheter av att förbättra utnyttjandet ... - Greppa näringen

Svenska erfarenheter av att 

förbättra utnyttjandet av N & P i 

foderstater till grisar 

Kerstin Sigfridson

Lägesrapport för svensk grisproduktion 

Extrem råvarusituation!! 

Turbulens i hela världen 

Duktiga svenska producenter 

Greppa Näringen okt 2007 Kerstin Sigfridson Lantmännen Lantbruk 

-2-

Lantmännens råvarupris jmf marknaden Uppdateras 1 ggr/månad MA 

M arknad 

Inköp SvL 

Vårt pris 18 % under marknadens pris 

j an-05 mar -05 maj -05 j ul -05 sep-05 nov-05 j an-06 mar -06 maj -06 j ul -06 sep-06 nov-06 j an-07 mar -07 maj -07 j ul -07 sep-07 


-3-

Antal slaktade grisar i Sverige 

4 500 000 

4 000 000 

3 500 000 

3 000 000 

2 500 000 

2 000 000 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 


-4- 

Ca

Fodertyper och volymer 

Energiråvaror 


-5- 

Protein 

råvaror 

Vit+ 

min 

Premix 

3% 

Koncentrat 

14% 

”Färdigfoder 

100%”

Fodertyper och volymer 

Färdigfoder: 78% av vår volym, drygt 20% av grisarna 

Koncentrar: 18% av volymen, knappt 40% av grisarna 

Premix: ca 4% av volymen, knappt 40% av grisarna 


-6-

Medelresultat från Pilot 2003-2006 

Antal rapporter 

Insättningsvikt 

Slaktvikt 

Tillväxt 

KUB 

Medelint. 

Klassning 

Dödl & kass 

Färdigfoder 

72 

27,6 

84,7 

848 

35,9 

29,9 

57,7 

2,5 


-7- 

Koncentrat Premix 

79 

30,8 

85,3 

843 

36,5 

30,8 

57,3 

2,3 

109 

30,2 

86,1 

839 

36,4 

30,5 

57,8 

3,2

Vanliga foder i flera dimensioner 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Havre Korn Vete Spannmål Vetefodermjöl Raps 

Vasslepermeat Sojamjöl MCP Salt Kalk Lysin 

Metionin Treonin Premix Blöt drank Komp. Foder 

13,4% 15,6% 18,3% 

Färdigfoder med normal 

aminosyranivå 

"Soja premix" med hög 

aminosyranivå 


-8- 

Blöt drank på gård, medelhög 

aminosyranivå

Drankfoder 

Recept Slakt 0,62 Slakt 0,62 Slakt 0,62 

Origo 623 26,29 - - 

Origo 655 - 22,47 - 

Origo 668 - - 19,05 

Vetedrank Absolut - 35,00 70,00 

Vatten 73,71 42,53 10,95 

Analysgaranti 

Energi MJ/kg 3,3 3,2 3,2 

Vattenhalt % 77,0 77,0 77,0 

Torrsubstans % 23,0 23,0 23,0 

Råprotein g/kg 39,4 45,6 48,9 

Råfett % 0,9 0,9 0,9 

Växttråd % 1,2 1,3 1,4 

Fosfor g/kg 1,4 1,5 1,4 

sisRåprot/MJ g/MJ 9,68 11,53 12,25 

sis Lys/MJ g/MJ 0,62 0,63 0,63 

sisTreo/MJ g/MJ 0,35 0,37 0,38 

sisCyMet/MJ g/MJ 0,39 0,46 0,48 

sisMet/MJ g/MJ 0,19 0,20 0,20 

Kalcium/MJ g/MJ 0,57 0,59 0,62 

Smb P/MJ g/MJ 0,16 0,19 0,17 

Na/MJ g/MJ 0,12 0,16 0,13 

VitA/MJ IE/MJ 323 330 312 


-9-

Drankfoder 

Recept Slakt 0,62 Slakt 0,62 Slakt 0,62 

Origo 623 26,29 - - 

Origo 655 - 22,47 - 

Origo 668 - - 19,05 

Vetedrank Absolut - 35,00 70,00 

Vatten 73,71 42,53 10,95 

Råvarukostnad (kr/dt 62,30 55,06 47,38 

Energikostnad kr 573 516 446 

Per antal MJ 3000 3000 3000 

Öre/MJ 19,1 17,2 14,9 


-10-

Fosfor - många frågor att svara på 

• Säkerställa nivåer och ”behov” 

• Effekt av fytas? 

•Vad betyder det naturliga innehållet av fytas? 

• Hur påverkas P smb av tillverkning och utfodring? 

•Torrt, blött, stöpt, fermenterat? 

•Mjöl eller pellets? 


-11-

Vad har Lantmännen gjort genom åren för 

att förbättra utnyttjandet av N och P? 

Fosfor 

Från DCP till MCP för 25 år sedan (55% -> 67%) 

Först med optimering på smältbart fosfor 1997 

– Sänkta nivåer 

Pilot produktionsuppföljning 

Genomarbetad fosforstategi 

– Fytas, blötfoder, produktionsuppföljning 


-12-

Våra och andras rekommendationer… 

Rekommendationer 

g smb P / MJ 

SLU * 

Suggor 

Digivande / 

dräktiga 

Smågrisar 

10-30 kg 


-13- 

Slaktgrisar 

30-120 kg 

0,22/ 0,18 0,26 0,18-0,20 

INFO SVIN (ca) 0,22/0,18 0,23-0,26 0,16-0,18 

Lantmännen 0,22/0,22 0,20**- 0,26 0,16 

* Fodermedel och näringsrekommendationer för gris. SLU Rapport 266. 2006-08-22 

** Avvänjningsfoder

Lantmännens fosforförsök 2000-2006 

10 försök, ca 1200 grisar, 2,5 miljoner kronor 

Aminosyranivå, 

g 

MCP- 

Försök 

sislysin/MJ MCP+ MCP- FYTAS+ Summa 

SLA00:16-17 Torrt pkr 0,66 12 12 0 24 

SLA01:01-02 Blött pkr 0,66 0 24 24 48 

SLA01:03-04 Torrt pkr 0,66 7 7 14 

SLA01:07-08 Blött pkr 0,66 24 24 48 

SLA02:01-02 Torrt pkr 0,66 0 24 24 48 

SLA02:05-06 Blött pkr 0,66 24 24 48 

SLA02:11-12 Stöpt/torrt mjöl 0,66 24 24 48 

SLA05:03-04 Stöpt mjöl 0,66 16 16 16 48 

SLA05:05-06 Torrt mjöl 0,62 16 16 16 48 

SLA05:13-14 Torrt mjöl& pkr 0,57 24 24 48 

Summa 107 155 48 422 


-14-

Fosforn sitter fast i fytinsyran – 

fytaset kan frigöra 


-15-

Fytas i råvaror 

Råvara 

Vete 

Korn 

Sojamjöl 

P, g/kg ts 

3,2 

3,6 

7,3 


-16- 

Fytinsyrabundet 

P, % 

88% 

75% 

58% 

Fytasaktivitet, 

FTU/kg 

980 

680 

0

Stöpning i 1 timme ökar fosforutnyttjandet 

36,5 

36 

35,5 

35 

34,5 

34 

33,5 

33 

32,5 

32 

36,2 

Inget 

vatten i 

tråget 

33,9 

33,6 


-17- 

33,9 

MJ/kg tillväxt Torrt, MCP- Torrt MCP+ Blött MCP- Blött MCP+ 

Lyberg, SLU, 2004 (SLA02:11-12) 

Mjölfoder 

Blött=stöpt 1h


-18-

Förlust av aminosyror i blötfodersystem 

Screening av ”verkligheten” 

50 analyser av lysin på 17 gårdar med 

blötutfodring 

Mindre Medelmåttig Stor 

förlust förlust förlust 

0-10 % 10-20 % över 20 % 

Antal besättningar 6 4 7 

Medelförlust 10-15 % 


-19-

Torrt eller blött? 

50-80% blött 


-20-

Blötfoder- ett levande system 


-21-

Vad händer i blötfoder ? 

Protein 

Enzymer+mikrober 

Biogena aminer 

• kadaverin 

• putrescin 

+ förluster 


-22- 

Stärkelse 

Enzymer 

Socker 

Mikrober 

Mjölksyra 

CO 2 

Etanol 

(ibland)

Vad är skillnad på blötfoder och fermenterat 

blötfoder ? 

1. Tid 

2. Restmängder 

3. Temperatur 


-23-

Blötutfodring utan stöpning / fermentering 

Antal boxar 46 66 22 

Medelvikt insättning , kg 1 

26,7 26,7 26,2 

KUB-värde (30-115kg), MJ/kg 36,9 37,0 37,5 

KUB-tillväxt vid 31,3 MJ/dag, g/dag 859 853 843 

Klassning, % kött enl. svensk ekvation 57,8 A 

MCP+ MCP- MCP- 

FYTAS- FYTAS- FYTAS+ 


-24- 

58,0 B 

58,6 B 

Resultat från de tre försöken värmebehandlat foder utfodrat blött . Där inget annat anges är 

det lsmeans som anges i tabellen

Vad är skillnad på blötfoder och 

fermenterat blötfoder ? 

1. Tid - 5 dagar /8h 

2. Restmängder 50% 

3. Temperatur 20C 


-25- 

•Lägre pH under 4 

•Inte nödvändigtvis 

mer LAB och 

mjölksyra 

•Färre ”elakingar” 

enterobakterier, coliformer, 

jäst, mögel…

Sammanfattning fermenterat blötfoder 

Fördelar 

Ökad smb. P, 

energi, protein? 

Hygien 

Hälsa 


-26- 

Nackdelar 

Förluster 

Dyrt 

Smakproblem

Sammanfattning P 

Många faktorer påverkar 

Det finns lösningar 

Titta på hela produktionen 

Iaktta försiktighet med suggor och 

smågrisar 

Lönsamhet är bästa moroten 


-27-

Vad har Lantmännen gjort genom åren för 

att förbättra utnyttjandet av N och P? 

Kväve 

Modern proteinvärdering 

Lågproteinfoder Nya Tidens Foder 1990 

– Användning av rena aminosyror!! 

• Först med treonin i slaktgrisfoder 

Förordat normal aminosyranivå 

Fasutfodring 

Pilot produktionsuppföljning 


-28-

Proteinhistorik 

☺ Råprotein 

☺ Aminosyror, 60-talet 

☺ Fekalt smältbara aminosyror, 80-talet 

☺ Tunntarmssmältbara aminosyror 1998 

☺ Standardiserad Ileal smältbarhet 2003 


-29-

Proteinråvaror i jämförelse 

% av rp 

Rp% sisL sisT sisCM 

Soja 49 6% 4% 3% 

Vetedrank 33 2% 3% 4% 

Matärt 24 7% 3% 2% 

Raps200 39 6% 4% 6% 

Kerstin Sigfridson, Lantmännen Lantbruk U4F dec 2006 


-30-

Lite om protein i allmänhet 

Ca 16% N i protein 

Protein är uppbyggt av aminosyror 

Det finns 25 olika aminosyror 

10 av dom är ”livsnödiga” 

Lysin Treonin 

Metionin Cystin Tryptofan Valin 

Arginin Histidin Fenylalanin Leusin Isoleusin 


-31- 

En förutsättning 

för lågproteinfoder

ATL Torsdag 25 

oktober 2007 

Ekologisk produktion fyrdubblar 

utsläppen 

Ekologisk grisproduktion har större miljöpåverkan än konventionell produktion. Den släpper ut fyra 

gånger mer ammoniak och 1,4 gånger mer fosfor. 


-32- 

4* NH4 

1,4*P 

Grisar i ekologisk produktion släpper ut fyra gånger mer kväve än grisar i konventionell 

produktion, enligt forskningsprogrammet Ekopig. Anne-Charlotte Olsson är 

försöksledare. Foto: Tove Nilsson

3 argument för lågproteinfoder 


-33- 

Kerstin Sigfridson Lantmännen Lantbruk Greppa näringen sept 2006 

1990: NU! 

1. Bättre Mer spannmål miljö 

2. Friskare ”ute” grisar 

3. Bättre ”inne” miljö 

2. Friskare ”ute” grisar 

3. . 

”inne” 

4. Mer spannmål

Aminosyranivå i fodret 

Medel Medelhög Hög 

Artikelnamn ORIGO 522 ORIGO 623 ORIGO 726 

Energi MJ/kg 12,4 12,4 12,4 

Råprotein g/kg 142 145 151 

Vatten % 13 13 13 

Sis råprotein g/kg 113 119 123 

Sis lysin g/kg 7,1 7,7 8,2 

Sis treonin g/kg 4,0 4,4 4,7 

Sis metionin g/kg 2,2 2,4 2,5 

Sis cymet g/kg 4,5 4,8 5,1 

Råfett % av kg vara 3,0 2,5 2,5 

Växttråd % av kg vara 4,5 4,5 4,6 

Kalcium g/kg 7,1 7,1 7,1 

Smältbar fosfor g/kg 2,0 2,0 2,0 

Vitamin A IE/kg 4000 4000 4000 

Vitamin D3 IE/kg 400 400 400 

Vitamin E mg/kg 60 60 60 

Selen mg/kg 0,4 0,4 0,4 

Kväve, N % av kg vara 2,18 2,34 2,37 

Fosfor, P % av kg vara 0,55 0,59 0,56 

Kalium, K % av kg 

vara 0,61 0,59 0,60 


-34-

Aminosyranivå och köttansättning 

MEDEL MEDEL- 

HÖG 


-35- 

HÖG 

©

Sis lysin/MJ – hur slår det? 

Sis lysin, g/MJ 

Antal 

Insättningsvikt 

Slaktvikt 

Tillväxt 

KUB 

Klassning 

0,57 

92 

30,1 

84,8 

845 

36,1 

57,4 


-36- 

0,62 

164 

29,6 

85,4 

850 

36,0 

57,6 

0,66 

68 

30,8 

85,6 

861 

35,8 

57,7

Aminosyranivå 

n:\ dokument\oh\971212 

Fas 1 

Aminosyrabehov 


-37- 

Ett foder 

Fas 2 

Behov 

Levande vikt

”Vad” växer grisen? 

Daglig vikt ökning, kg 

2 

0 

Protein Fett Vatten 

0 20 60 100 

Levande vikt 


-38- 

©

Alla ”Piloter” för grisar slaktade 2003-2006 

• 515 ”justa” rapporter 

• KUB 30-44,8 

• Tillväxt 635-1012 

• Klassning 54,9-59,4 

• In vikt 16,6-47,0 

• Slakt vikt 73,1-96,5 

• Dödl & kass 0-12,9% 


-39- 

Skiljer 100 

kg foder! 

Ca 2,5 kg N 

0,5 kg P

Dödlighet % 

Serogrisproduktion 

Medel 25% 

bästa 


-40- 

Sero 

1,2 1,0 1,8 

Foderutbyte 2,83 2,69 2,59 

Daglig v.ö. 855 924 930 

% kött 57,4 57,3 57,4 

13%

”Låt inte P-snålhet bedra P-vishet” 

Fosfornivå NORMAL LÅG 

Foderutnyttjande MJ/kg 33 33 

P-ansättning, kg 0,5 0,5 

P innehåll i foder, g/kg 5,8 4,7 

P-utsläpp, kg/kgris 0,8 0,6 

100% 71% 

#Saknas! 


-41- 

Kerstin Sigfridson Lantmännen Lantbruk Greppa näringen sept 2006

”Låt inte P-snålhet bedra P-vishet” 

Fosfornivå NORMAL LÅG LÅG 

Foderutnyttjande MJ/kg 33 40 33 

P-ansättning, kg 0,5 0,5 0,5 

P innehåll i foder, g/kg 5,8 4,7 4,7 

P-utsläpp, kg/kgris 0,8 0,8 0,6 

100% 97% 71% 


-42-

”Miljöns bästa vänner” 

Friska grisar = effektiva grisar 

Rena aminosyror ger lågproteinfoder 

Fytasaktivitet sparar fosfor 

Produktionsuppföljning 

På gång: Nytt energivärderingssystem på gång 


-43-

Tack för uppmärksamheten! 

kerstin.sigfridson@lantmannen.com 


-44

Problemet / möjligheten 

P: 1,5 kg ca 0,5 kg 1 kg P/gris 

N: 5-7 kg ca 2,4 kg 2-5 kg N/ gris 


-45-

Vad innehåller grisen och fodret* 

N 

Grisen: Ca 28g/kg tillväxt ger ca 2,4 kg N 

Fodret: 11,3-13,7* g rp/MJ ger 5,5-6,6 kg N/gris 

P 

Ca 5,5 g/kg tillväxt ger ca 0,63 kg per gris 

Fodret: 0,38-0,48 g/MJ ger 1,1-1,5 kg per gris 

* Slaktgris 30-115 kg 


-46-

Resultat från provtagning av fermenterat blötfoder 

Fermenterat blötfoder Normalt blötfoder 

Fermentering 

s-tank 

Blandarkar Returledning 

pH 3,5 4 3,8 4,5-5 

Mjölksyra,% 2,2 2,1 2,7 1-2,5 

Ättiksyra, % 0,4 0,4 0,5 0,1-0,25 

Etanol,% 0,1 0,1 0,1

Sammanfattning N 


-48- 

1. Stor potential att 

spara N på många 

gårdar 

2. ”NTF konceptet” 

håller 

3. Money talks…..

Svenska erfarenheter av att förbättra utnyttjandet ... - Greppa näringen

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?