Persondatorer

LCD
LCD står för Liquid Crystal Display - på svenska: Flytande kristall-skärm.
LCD är den vanligaste plattskärmstekniken och är en rätt gammal teknik
som bygger på polariserande filter. Digitalklockor och digitala termometrar
brukar ha en LCD-display. Elementen i en LCD-skärm kan tillverkas i
vilken form som helst, inte bara rektangulära. En digitalklocka har till
exempel ofta 7 segment som tillsammans bildar siffrorna.
Det finns flera varianter av LCD-tekniken, och de skiljer sig i hur de
elektriska fälten i ytan skickas från bildchipet. Den vanligaste varianten
(som t.ex. finns i alla laptopar) kallas TFT - Thin Film Transistor. LCD är
en digital teknik.
Ljusvågor svänger normalt i alla möjliga riktningar, men polariserande
filter släpper bara igenom de vågor som är svänger i en viss riktning.
Lägger man två polariserande filter på varandra och vrider ett av dem
rätvinkligt mot det andra, släpper de inte genom några ljusvågor alls.
Flytande kristaller är kristaller som när de utsätts för ett elektriskt fält
rättar in sig i en viss riktning och bildar ett polariserande filter. Detta kan
göras i varierande grad, beroende på strömstyrkan i det elektriska fältet.
Varje bildelement i en LCD-skärm består av lager av genomskinliga
elektroder, polariserande filter och flytande kristaller mellan elektroderna.
Bakom lagret med bildelement ligger antingen ett lager av reflekterande
material, som återkastar ljuset i omgivningen (reflektiv LCD), eller ett
lyrörsbelyst lager (transmittiv LCD). Liksom i CRT-skärmar, ordnas
elementen i grupper om tre, ett rött, ett grönt och ett blått (R-G-B). När
alla tre tänds för fullt, ser gruppen vit ut.
Ett problem med den här tekniken är det att eftersom den går ut på att
maska bort vitt ljus för att få svärta, blir det aldrig riktigt svart, och
ljusintensiteten varierar med hur långt från den lysrörsupplysta
skärmsidan det är.
48