Framtidens friluftsliv – på vems villkor?

namdo.dinstudio.se

Framtidens friluftsliv – på vems villkor?

Vi skärgårdsbor

I detta nummer:

Vad vill politikerna med skärgården i Sverige?

Framtidens friluftsliv vems villkor?

SRF med Landsbygdsriksdagen

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010 1


Solnedgång i havet

I år har vi haft en underbar sommar med mycket sol och många bad. Sommaren 2010 har varit en av

de varmaste länge i Sverige. Många har besökt den svenska skärgården och njutit av den när den är

som bäst. En solnedgång vid havet och vågornas brus mot stränderna är inte så dumt!

Vår svenska skärgård är omvittnad

över hela världen. Människor

som besöker Sverige sommaren

lovordar våra öar, kuster och den

svenska allemansrätten. Att kunna

röra sig fritt ute bland kobbar och

skär och komma så nära naturen

som man kan i Sverige är något helt

unikt i världen.

Ska vi få unga att satsa att bo i

skärgården så gäller det att det finns

en framtidstro. Kommande generationer

måste känna att här vill jag

leva och här vill jag bo. För mig är

det uppenbart att det finns ett antal

frågor som måste lösas med hjälp av

stat och kommun för att skärgården

i framtiden ska vara attraktiv och

möjlig att bo i året om men också

för andra som vill komma ut och

uppleva den fantastiska natur och

kultur som skärgården är.

Den 19 september är det val till

kommun, region och riksdag i Sverige.

Inför valet har ”Vi Skärgårdsbor”

ställt ett antal aktuella frågor

till riksdagspartierna. Det har varit

ett stort intresse från samtliga

partier vilket vi tycker är mycket

positivt. Alla har svarat och ni kan

läsa svaren i detta nummer av ”Vi

Skärgårdsbor”. Vi tolkar detta så

att det finns ett stort och genuint

2

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

skärgårdsintresse från samtliga partier

i riksdagen och ser fram emot

ett givande samarbete under nästa

mandatperiod.

Frågorna vi ställt har vi valt ut ifrån

att de just nu har stor aktualitet för

oss och fordrar snara lösningar för

att skärgården och dess befolkning

ska kunna utvecklas och inte avvecklas.

Vi vet att skärgården är attraktiv för

många sommaren. Denna årstid

förknippas ofta med sköna dagar till

sjöss, avslappnad tillvaro vid bryggor

och stränder. Du behöver bara

slå TV:n så ser du klippor och

hav och glada leende människor

som njuter av livet. Härliga bilder

som vi alla tycker om att se. Men

för att uppnå detta måste det finnas

människor i skärgården året runt.

Skärgårdsbon älskar sin kust och

sina öar minst lika mycket vintern

som sommaren. Det jag vill

förmedla till alla som läser detta

nummer av ”Vi skärgårdsbor” är att

om vi har en skärgård som lever året

om tjänar alla det både de som

bor i skärgården året om och alla

som kommer ut och besöker oavsett

om det är sommar eller vinter.

Kjell Björkqvist, ordförande SRF

Rätt svar fråga 8 i frågorna till politikerna: Hur kunde man förr i tiden bli ägare av en ö?

1. Man rodde runt ön och lämnade sedan två kalvskinn till landsfogden.

Nr 2, september 2010

Tidningen producerad av Skärgårdarnas

Riksförbund. Utkommer med fyra nummer

per år.

Ansvarig utgivare

Kjell Björkqvist, ordf SRF

Redaktion

Eva Widlund

Foto

Om inte annat anges Eva Widlund

Postadress

Södra Vinön 112, 715 93 Vinön

Redaktionens e-postadress

redaktionen@skargardarnasriksforbund.se

Framsida

Röder i Stockholms ytterskärgård.

Foto: Kalle Nordstedt

Förbundets e-postadress

info@skargardarnasriksforbund.se

Hemsida

www.skargardarnasriksforbund.se

Produktion och tryck

Linderoths Tryckeri, Vingåker 2010

ISSN 2000-0448

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

EUROPEISKA UNIONEN

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling:

Europa investerar i landsbygdsområden


Konsten att hantera dagskassor och andra

bankärenden och ändå hinna jobba

Svensk Kassaservice har nu

varit nedlagt i två och ett

halvt år. För skärgårdens

boende och besökare har

detta inneburit att det

blivit svårare att skaffa

kontanter och att utföra

bankärenden. Många av

skärgårdens företag är små

och många verksamheter

har en kort högsäsong.

”Vi tar inte emot

betalkort”

Avtalen för kortläsare

för till exempel en liten

kioskrörelse som har

öppet bara några sommarmånader

innebär en

dryg kostnad. Många

tvin gas sätta upp en liten

skylt om att man inte tar

emot betalkort och förlorar

därmed kunder som

inte har med sig kontanter.

På vissa håll i övärlden

finns möjligheter att ta ut

mindre summor i butik

medan den möjligheten

saknas helt andra öar.

Dagskassorna

Ett av de riktigt stora bekymren

för företagen har

varit att kunna deponera

dagskassor ett säkert och framför

allt tidsmässigt hållbart sätt, tid

som behöver användas för att få in de

pengar som ska deponeras. En minst

sagt knepig ekvation! För det är en

av de stora skillnaderna mellan fastland

och öar, att restiden kan vara så

väldigt lång.

Skärgårdarnas Riksförbund kontaktade

under våren fem slumpvis utvalda

öar utan fast bro eller färjförbindelse

längst landets kuster för att höra hur

företagen praktiskt hanterar dagskasseproblematiken.

Bland de tillfrå­

STORHOLMENS FRUKT & GRÖNT

Våra öppettider:

Juni - augusti dagligen 9.00-20.00

Mellan 10.00-17.00 stängt p.g.a. bankärenden

Välkomna!

gade öarna fanns både storstadsnära

öar och öar i glesbygdsskärgård,

både öar med större åretruntdrivna

turistanläggningar till öar där det bedrivs

många småskaliga verksamheter

framför allt öppna under högsäsong.

Tidsåtgången för att med dessa öar

som bas ta sig till en bank visade sig

variera kraftigt, bland annat beroende

färdmedel och säsong.

2,5-10,5 tim för ett bankärende

Snabbast restid bland företagen hade

man en ö där en resa för att göra

bankärende tog 2,5 timme

i anspråk sommartid med

egen båt/bil då ön saknar

reguljära förbindelser. På

en annan av de kontaktade

öarna tog samma

ärende 10,5 timme att

utföra vintertid och med

reguljär trafik. Som jämförelse,

för den som är

mer van att färdas med

bil, kan nämnas att om

man tar E4:an norrut från

Malmö så har man efter 2

timmar och 44 minuter

hamnat i Jönköping och

efter 10,5 så befinner man

sig någonstans i höjd med

Sundsvall.

Försök

i Stockholms skärgård

En tillfällig lösning av dags ­

kassehanteringen har varit

en prioriterad fråga för det

Regionala Skärgårdsrådet

i Stockholm och i avvaktan

mer långsiktiga

lösningar har man som

företagare femton öar i

Stockholms skärgård under

sommarens mest intensiva

högsommarveckor kunnat

lämna dagskassor sedan

ett avtal tecknats med ett

värde transportföretag. Finansierat har

Länsstyrelsen i länet och Tillväxtverket

gjort. Om det har varit en lyckad

lösning för företagarna kommer utvärderingen

under hösten att visa.

Barbro Nordstedt

Söderöra

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010 3


SRF verkar

Snart är det val till riksdag, landsting

och kommuner. Hela maktapparaten

ruskas om och nya personer kommer

att dyka upp som beslutsfattare. Den

statliga apparaten kommer att få nya

signaler och prioriteringar. Men

skärgårdsbornas frågor brukar inte

synas dagordningarna i dessa tider.

Det är inte lätt att vara lobbyist.

SRF två uppgifter

Lite förenklat kan man säga att

Skärgårdarnas Riksförbund har två

huvuduppgifter. Dels att stimulera

och stödja arbetet i de regionala

medlemsföreningarna. Där gäller det

att kunna erbjuda utbyte av erfarenheter

och kunskaper som kan stimulera

utvecklingen i året runt levande

skärgårdar.

Den andra uppgiften är att informera

och verka nationella myndigheter

och beslutsfattare. Det är lättare sagt

än gjort. Visserligen är det offentliga

samhället i stort sett organiserat efter

ämnesområden, men våra frågor

finns inte samlade någonstans. Vi

måste därför upprepa vår variant

det politiska mantrat ”skola, vård och

omsorg”. För skärgårdarna heter det

”arbete, boende och service”.

Riksdagen

Snart lägger sig röken efter riksdagsvalet

och vi får veta vilken gruppering

av partier som ska bilda regering

och vilka som blir ledamöter av den

nya riksdagen. Om vi börjar med

ledamöterna, så kommer SRF att

skriva till partierna och fråga vilka

ledamöter som vill komma i närmare

4

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

kontakt med oss och skärgårdsfrågorna.

Vi brukar få totalt kanske 50 namn.

Dessa ledamöter ska vi sedan under

de kommande åren vårda och uppmuntra

med smått och stort kring situationen

i skärgårdarna. Vi är stolta

över att kunna bilda ett nätverk kring

skärgårdsfrågor i riksdagen. Några av

namnen har säkert varit ledamöter

den gångna perioden. Men vi vet att

det kommer flera nya namn.

Riksdagen arbetar med de olika

frågorna i olika utskott. Dessa stämmer

i stora drag med regeringens

olika departement. Varje utskott

har 17 ledamöter och är närmast en

”miniriksdag”. Vi vet att vi kommer

att kontakta hela utskott för vissa speciella

frågor under perioden.

Regeringen och regeringskansliet

När riksdagen vartefter godkänner en

ny regering är det inte bara ett antal

ministrar som tillträder. Till varje

departement finns dessutom politiskt

tillsatta statssekreterare, sakkunniga,

informatörer mm. Dessa personer får

SRF kontakt med beroende vilka

frågor vi arbetar med.

Det speciella efter ett val är att det

kommer in nya personer många

ställen. Vi är vana vid att ”få börja

från början” och förklara hur det är

att leva och arbeta i skärgårdarna.

Men oftast har vi kontakt med den

ordinarie personalen i regeringskansliet.

De som inte är politiskt

tillsatta. De hjälper regeringen med

att ta fram underlag och förslag till

olika regeringsbeslut och utreda olika

frågor. Ett viktigt led i detta är arbetet

med offentliga utredningar. SRF får

ofta olika utredningar och förslag

remiss. Man vill höra våra åsikter om

olika förslag. Vi har även ombetts att

ingå i vissa utredningar och leverera

underlag för deras arbete.

Skärgårdsfrågorna flyttas ibland

Men även i regeringskansliet sker

större förändringar då och då. Längre

tillbaka låg ansvaret för resurser

och utredningar kring många av våra

viktiga frågor Jordbruksdepartementet.

Sedan flyttade regionalpolitiken,

där vi hör hemma, till Arbetsmarknadsdepartementet

och efter

ytterligare några år till Näringsdepartementet

där vi hör hemma idag,

under rubriken ”regional tillväxt”.

SRF får också genom Näringsdepartement

ett årligt anslag för vårt

arbete.

En stor del av finansieringen av olika

initiativ för skärgården kommer från

det så kallade Landsbygdsprogrammet

och det hör hemma Jordbruksdepartementet.

Närings­ och

Jordbruksdepartementen samordnar

sina insatser. Vi får se hur det blir i

höst. Hur departementen kommer

att se ut och vilka personer som sitter

där. Det vi vet säkert är att vi kommer

att ha många kontakter med regeringens

stora kansli.

De statliga verken

Rent praktiskt är mycket av genomförandet

av regeringens beslut och

löpande verksamhet lagt ett stort


antal statliga myndigheter. Uppgifterna

blir allt fler och vi har alltid haft

behov av en myndighet som följer

den samlade effekten för skärgårdarna

av olika åtgärder i samhället.

Vi hade under många år en utmärkt

sådan i Glesbygdsverket. Det var

en kunskapsmyndighet som följde

utvecklingen i glesbygd, landsbygd

och skärgård. Sättet att arbeta blev

lite annorlunda och ibland kritiserades

GBV för att alltför mycket vara

”landsbygdens advokat”. Det blev till

och med en debatt om att vissa myndigheter

var obekväma.

Det är många myndigheter vi har

kontakt med. Några exempel.

• Jordbruksverket som även ansvarar

för Landsbygdsprogrammet. där är srF

även invald i dess Övervakningskommitté.vi

samarbetar med Leadergrupperna

och vi har vårt nätverk Skärgårdsbönder.

• Naturvårdsverket med ansvar för

riksdagens miljömål: ”Hav i balans samt

levande kust och skärgård”. vi ingår

även i deras Havsmiljöråd.

• Fiskeriverket, med ansvar för Fiskefonden

och dess initiativ, Fiskeområden.

• riksaNtikvarieämbetet med initiativ

kring entreprenörskap i kulturvården.

• tiLLväxtverket med uppgiften att

stärka regional utveckling och underlätta

företagande.

• tiLLväxtaNaLys är myndigheten för tillväxtpolitiska

utvärderingar och analyser.

Här finns mycket kunskaper och basfakta

om skärgårdarna.

Förändringar

Vi måste hela tiden följa de förändringar

som sker bland myndigheterna.

Glesbygdsverket gick upp i de nya

och större Tillväxtverket och Tillväxtanalys.

Havsmiljöfrågorna ska

bilda egen myndighet med delar av

Naturvårdsverket och Fiskeriverket.

Vägverket med Färjerederiet ombildas

i nya Trafikverket. Myndigheten

för skolutveckling som vi samarbetade

med kring skärgårdsskolor finns

idag inom Skolverket osv.

Det viktiga för oss är att bevaka att

”våra frågor” inte hamnar mellan

stolarna utan att de hänger med in i

de nya myndigheterna ett bra sätt.

Ibland kan initiativ komma genom

regeringsuppdrag, ibland tar myndigheten

själv upp frågor.

Nationellt skärgårdsforum

Det är ofta svårt att överblicka var

våra frågor hamnar. Vi var därför

mycket glada när Glesbygdsverket

lyssnade oss och instiftade ett nationellt

skärgårdsforum. Där träffas

olika myndigheter och informerar

varandra om vilka utredningar och

uppdrag som är gång med bäring

skärgårdarna. Detta utmärkta forum

skall nu fortsätta under Tillväxtverkets

ledning.

Andra organisationer

Många gånger är det både klokt och

naturligt att samarbeta med andra

organisationer för att göra rösten

hörd. Mycket nära oss står organisationen

Hela Sverige Ska Leva. Här kan

vi utveckla samarbetet i kontakterna

med myndigheterna och politikerna.

För speciella frågor som t.ex. kring

fastighetsskatten har vi samverkat

med Villaägarna och Skattebetalarnas

förening. I vissa fiskefrågor

med Yrkesfiskarna. Även ett antal

skärgårdskommuner träffas för att

utbyta erfarenheter av gemensamt intresse.

Då har även SRF bjudits in.

Det blir aldrig färdigt

Det finns alltså många vägar att utnyttja

för att hela tiden förbättra

förutsättningarna för en året runt

levande skärgård. Detta arbete blir

aldrig färdigt. Det ligger i sakens

natur. Vi kommer alltid att möta nya

ansikten i korridorerna. Vi behöver

hela tiden hålla öron och ögon öppna

och vässa våra argument.

Bengt Almkvist

förbundssekreterare

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010 5


Joel Nordstedt

Vad vill politikerna med skärgården?

inför årets val ställde vi några frågor till de politiska partierna i riksdagen.vi valde frågor som just nu har stor

aktualitet och fordrar snara lösningar för att skärgården och dess fasta befolkning ska ges möjligheter att utvecklas

och inte avvecklas.

Fisket måste bli uthålligt. det måste förändras från storskaligt

havsfiske där stora fartyg dammsuger havet till kustnära

fiske med miljöanpassade fiskemetoder.vänsterpartiet vill

slå vakt om det småskaliga fisket och avsätta en del av fiskekvoten

till detta. Länsstyrelserna kan besluta om skyddsjakt skarv. Naturvårdsverket

har 2010 gett tillstånd till skyddsjakt 245 gråsälar och

en ökning av jakt knubbsäl från 50 till 90 djur. Jakten motiveras

med att sälar trasar sönder fiskeredskap och äter upp fisken. Jakten

skarv och säl måste kontinuerligt anpassas efter stammarnas

storlek.

vi vill direkt stryka storskarven från eu:s lista över hotade

fågelarter. Sedan vill vi göra en noggrannare inventering

av både säl och storskarv för att se över behoven av förändringar i

skyddsjakten. Naturvårdsverkets inventering från 2008 innehåller

också andra förslag som är värda att studera närmare.

vi vill ge ersättning för sälskador och för inköp av sälsäker

fiskeutrustning. även när det gäller skarven bör nya fiskeredskap

och fiskemetoder utvecklas så att människor och djur kan leva

tillsammans i skärgården. Ibland är jakt en akut åtgärd för problem

med skador från en djurpopulation, men i långa loppet är det bra om

olika predatorer gynnas, en balans eftersträvas, såsom att havsörnen

håller undan skarv.

Centerpartiet vill att hållbar fiskeodling ska utvecklas och

uppmuntras likaså det kustnära och småskaliga fiskeföretagandet.vi

vill också att besluten angående jaktfrågor ska

tas nära dem som berörs.

6

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

Fiske och jakt

Sedan urminnes tider när skärgårdarna befolkades har fiske och jakt varit viktiga

näringar. Sedan ett antal år har sälstammen ökat enormt och sälen hotar yrkesfisket

men även husbehovs- och fritidsfisket.

Nu har även skarvens stora utbredning i skärgården blivit ett stort hot mot fisket.

Båda dessa hot minskar möjligheterna till inkomster för stora delar av skärgårdsbefolkningen.

Vad vill Ert parti göra för att få stopp denna utveckling

Centerpartiet vill därför att den skyddsjakt som Naturvårdsverket

beslutade om i april 2010 ska fortsätta. Sälen är en jaktlig resurs

och tillvaratagandet av kött, sälskinn och sälolja är en gammal och

värdefull nordisk kulturtradition som bör värnas. utbredningen av skarv

ställer många håll till stora problem. både i insjöar och i kustbandet.

Exemplen är många där skarven slagit ut fiskbestånd såväl som

djur­ och växtliv platser där kolonierna funnits. Jakt skarv är

därför nödvändig. Centerpartiet vill att kalmarmodellen införs i hela

landet för skyddsjakt skarv. Modellen innebär att jakt tillåts under

perioder både före och efter häckning liksom prickning av ägg.

vi är eniga i regeringen om att den ökande populationen

av skarv måste mötas med nya åtgärder.

därför kommer vi att ge ansvariga myndigheter i uppdrag att föreslå

en långsiktig plan för hur skarvbestånden i olika områden ska få

utvecklas. det är viktigt att hitta en balans mellan biologisk mångfald

och en levande ekonomiskt bärkraftig kust och skärgård.

Sälar är ett problem genom att de orsakar skador

redskap och fångst. det går arbete med att ta fram

sälsäkra redskap. än så länge sker det dock med begränsad

framgång vad gäller de för kustfisket så viktiga rörliga fiskeredskapen.viktigt

är också att få fram mer artselektiva fångstredskap.

skarvpopulationernas storlek måste begränsas, bland annat genom

jakt. eu:s regler behöver anpassas så att de bättre svarar mot de

rådande förhållandena. Frågan om jakt skarv bör därför tas upp i

samband med att eu:s art­ och habitatdirektiv ses över.

det finns alltså ett behov av mer kraftfulla åtgärder gentemot säl

och skarv. enligt kristdemokraterna skall säl­ och skarvbestånden

regleras genom ansvarsfull viltförvaltning utifrån jaktetiska principer

kustfiskets problem med säl ökar trots insatser för att utveckla skade­ och med tydliga regler i form av tider och andra villkor. därigenom

förebyggande medel och metoder för att hindra sälarnas angrepp skall bestånden hållas en sådan nivå att skadorna för fisket sänks

Hyresbostäder Sydkoster

redskap och fångst, samt möjligheten att bedriva begränsad jakt. till en acceptabel nivå.


Joel Nordstedt

bland annat så ger vi 20 miljoner i viltskadeersättningar.

Regeringens förstärkning kommer används för att täcka

skador orsakade av säl för att förbättra fortsättningarna för det

småskaliga kustfisket i Östersjön. det småskaliga fisket är både

skonsamt för miljön och bidrar till en levande landsbygd genom att

ge underlag för service och handel.

vi arbetar för att skarven inte skall finnas med bland de mest skyddsvärda

fåglarna eftersom de numera finns i sådant antal att detta

skydd är obefogat.vi vill inrätta jakttid för skarvarna som med annat

vilt i sverige där återväxten är säkrad. När det gäller sälen finns det

redan skyddsjakt som dock inte används fullt ut.

vi vet att skarven kan inverka negativt fiskebeståndet samt vara

lokalt omfattande. det är upp till varje län att bestämma detta.

Länsstyrelsen i bl.a. Stockholms län ger tillstånd till viss skyddsjakt

skarv i Östersjön. På utpekade platser och under begränsad tid får

ingrepp mot skarvägg ske för att förhindra att dessa kläcks.

Skälet till skyddsjakten är att förebygga skador för fisket. Skarvens

inverkan fiskebeståndet kan lokalt vara omfattande. Minst ett

ägg ska alltid lämnas oprickat/obehandlat. I bon med redan kläckta

skarvar får inga ägg olieras eller behandlas. Ingrepp skarvägg får

endast göras av särskilt utpekade personer.

Bostäder

Fastighetspriserna rusar i höjden. Det blir allt svårare för unga familjer att skaffa en

bostad i skärgården. Kostnadsläget för bostäder är en överlevnadsfråga för skärgården.

Villapriser i många av landets skärgårdar stiger stadigt år från år. Fastighetsavgift/

skatt och förmögenhetskatt hänger ihop och är tillsammans en stor kostnad i boendet,

särskilt i skärgården. Konkurrensen med fritidsboende i skärgården trissar upp taxeringsvärdena.

Det fortfarande existerande taxeringsvärdet är ett stort problem när

man vill ha förutsägbara och trygga förhållanden för boendet.

Vill Ert parti medverka till att bostadsbyggandet med olika upplåtelseformer ökar

i skärgården för åretruntboende genom fördelaktiga lån och enklare regler?

vänsterpartiets satsning att bygga hyresrätter med investeringsstöd.

4 miljarder de närmsta 3 åren - kan bidra

till att det blir mer blandade upplåtelseformer i skärgårdskommunerna

också. Några speciella regeländringar för dem föreslår

vi dock inte.

Möjligheterna att klara ett högt bostadsbyggande är

beroende av den ekonomiska utvecklingen samt insatser

från kommunerna. För att stimulera ökad nyproduktion vill vi införa

ett verkningsfullt statligt investeringsstöd för miljövändliga hyresrätter.

det handlar även om att underlätta för plan­ och byggprocessen,

skärpa kommunernas bostadsförsörjningsansvar och öka tillsynen.

det är också viktigt att balansera olika regler, till exempel strandskyddet,

mot vikten och betydelsen av en levande skärgård.

Ja, för att stimulera ökad nyproduktion vill vi införa ett statligt

investeringsstöd 500 respektive 900 miljoner kronor

under 2011 och 2012 för nya energisnåla hyresrätter. detta bidrag

kommer även skärgården till del.

Ja! men att återinföra statliga investeringsbidrag och subventioner

är en dålig lösning. Sådana åtgärder har historiskt

visat sig vara prisdrivande och ineffektiva.vi tror istället

robusta och långsiktiga regelverk för mer och billigare byggande.

Centerpartiet vill att det byggs fler hyresrätter i skärgården, genom

att göra alla boendeformer lönsamma att bygga. det kan ske genom

exempelvis lägre skatter och enklare regler. det finns exempel bra

samverkanslösningar mellan byggherrar och det lokala samhället, där

man upplåtit byggrätter för kommersiell försäljning villkorade med

kvoter för fast boende. det är viktigt att bevara skärgårdssamhällen

men utveckling är nödvändig. Ett livskraftigt näringsliv är den bästa

förutsättningen för en skärgård som är attraktiv för både boende

och besökare året om.

Långsiktiga spelregler är avgörande för att företag

och privatpersoner ska investera i bostadsbyggande.

vi har förenklat plan­ och byggprocessen och har även permanentat

rot­avdraget, vilket underlättar t.ex. för den som vill bygga

om ett mindre hus till permanentboende. Markägares inställning i

skärgården är givetvis också av stor betydelse, och här kan lokala

förändringar ge nya möjligheter. Exempelvis i Stockholms skärgård

har markområden frigjorts när försvaret har avvecklat verksamheter,

och Folkpartiet i stockholms län anser att dessa bör kunna användas

bland annat för nya permanentboenden där detta är lämpligt.

det behövs olika bostadspolitiska åtgärder för att öka

möjligheterna till kvarboende i skärgården. kristdemokraterna

har under hårt motstånd drivit igenom ett avskaffande av

fastighetsskatten.vi vill nu gå vidare och helt slopa taxeringsvärdena.

För moderaterna är det viktigt med en levande skärgård,

därför är det viktigt att vi ser till att det inte införs någon

fastighetsskatt igen.vi kommer inte att medverka till fördelaktiga

lån eller enklare regler.

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010 7


8

Vill Ert parti avskaffa fastighetstaxeringen så att den inte kan återuppstå i

någon framtida fastighetsavgift/skatt?

vänsterpartiet vill behålla taxeringssystemet och återinföra

en fastighetsskatt i princip som den tidigare men med

tre tydliga förbättringar. de som har de dyraste villorna

med ett marknadsvärde över cirka 6 miljoner får höjd skatt. begränsningsregeln

utvidgas så att fler med små inkomster får sänkt

fastighetsskatt. Fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar

sänks.

den borgerliga regeringen har infört en fastighetsavgift som

vi tänker behålla.taxeringssystemet ska finnas kvar bland

annat för att skydda de villaägare vars hus inte stigit så mycket i

värde.

Nej men vi vill ha en begränsningsregel så att skatten inte

drabbar människor med låga inkomster.

vänsterpartiet vill återinföra förmögenhetsskatten. de

som tidigare betalade förmögenhetsskatt tillhörde de övre

inkomstskikten. Skatten kan dock utformas annorlunda för

att ge en stabilare skattebas och upplevas som mer rättvis. Skattesatsen

sätts till 1,5 procent, men tillgångar i form av fastigheter

tas upp till 0,75 procent. Fribeloppen bör vara 1,5 miljoner kronor

respektive 3 miljoner kronor för ensamstående respektive sammanboende.

vi tänker inte återinföra förmögenhetsskatten i dess tidigare

form. däremot finns det ett behov av att de med stora

förmögenheter bidrar mer. därför vill vi i dialog med näringslivet

utreda hur skatten förmögna kan öka.

Nej, men vi vill utforma skatterna ett nytt sätt som inte

medför de negativa effekterna som den tidigare skatten

hade.

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

Centerpartiet och alliansregeringen har slopat fastighetsskatten

och infört en kommunal avgift 0,75 % av taxeringsvärdet

med ett indexerat maxtak 6 000 kr/år samt

räntebeläggning av uppskovsbelopp med maxtak 1,45 mkr och

med en kapitalvinstbeskattning 22 %.vi vill inte ha den gamla

modellen tillbaka!

vi vill att detta utreds. För oss är det mycket viktigt

att den gamla fastighetsskatten inte kommer tillbaka

i någon form.

svar: Ja

vi kommer att undersöka möjligheterna att utreda ett

avskaffande av fastighetsavgift/ skatten.

Vill Ert parti medverka till att förmögenhetsskatten inte återinförs?

Ja.vi vill inte återinföra en av de mest godtyckliga och orättvisa

skatterna i Sverige. Självklart ska ingen behöva ta lån

eller tvingas gå från hus och hem grund av en skatt. det

var därför vi tog bort den och vill inte ha den tillbaka.

Ja.vi är stolta över att förmögenhetsskatten straffskatten

sparande och riskkapital nu är borta.

kristdemokraterna motsätter sig bestämt ett återinförande

av förmögenhetsskatten.

svar: Ja!

Service/näringsliv

Att i skärgården, efter nedläggningen av Svensk Kassaservice, lämna en dagskassa eller

att utföra ett enskilt kassaärende kan ta betydande tid i anspråk. Samma gäller för att

hämta rek eller paket postens utlämningsställe. Det som ser nära ut fågelvägen

sjökortet kan i realiteten innebära många timmars resande med olika fordonsslag.

På många håll i vår övärld kan t ex företagare som behöver lämna en dagskassa behöva

resa tre till elva timmar tur och retur. Det handlar om både säkerhet i förvaring och

transport av dagskassorna, samt företagarens möjlighet att göra sig fri under bästa

högsäsong för att uppsöka ett insättningsställe.

Kaarina Forefält


Foto: RoseMarie

vad har ert parti för lösning för att få till en godtagbar betalservice för enskilda och

företag i skärgården?

de stora nedskärningarna av servicen i Försäkringskassan,

skatteverket och arbetsförmedlingen och nedläggningen

av svensk kassaservice har i hög grad drabbat landsbygdens

tre miljoner invånare. Regeringen har via bolagsbildning gjort

företagsekonomin viktigare än huvudmålet? bra service till alla

medborgare.

alla delar av landet ska ha likvärdiga förutsättningar för människor

att bo, verka och utvecklas. När nu svensk kassaservice lagts ner

måste man diskutera hur t ex småföretagarens kassahantering i

glesbygd ska organiseras.

Genom en genomtänkt utbyggnad av it­service, se svar

fråga sju, säkras en grundläggande lösning för betalservice.

men för de personer och tillfällen då inte it­lösningar är möjliga krävs

en betalningsorganisation som även täcker kommersiellt olönsamma

delar. För att ge förutsättningar för en grundläggande servicenivå

med såväl drivmedel som mat och offentlig service vill vi se över

möjligheterna till att stärka och hitta samarbetsformer mellan den

kommersiella och offentliga servicen som ger en ökad tillgänglighet.

I vårt gemensamma rödgröna budgetförslag föreslår vi dessutom ett

särskilt stöd om 50 miljoner kronor per år för att trygga tillgängligheten

till viss grundläggande kommersiell service i gles- och landsbygd.

vi har avsatt 50 mkr i den gemensamma rödgröna vårbudgeten

för att öka servicen i glesbygd.

Centerpartiet kräver att en grundläggande samhällsservice

ska garanteras i skärgården, bland annat genom en förbättrad

post- och betalservice.

Flera sysslor många regler

Företagare i skärgårdarna kan i de flesta fall inte leva bara en inkomstkälla. Man

måste syssla med flera. Var och en av dessa omgärdas av olika regler och förordningar.

Det är allt svårare för skärgårdsföretagare med flera verksamheter att hålla sig fullt

informerad om alla dessa regler.

vi har bland annat tagit initiativ till en statlig utredning

om hur den lokala samhällsservicen ska kunna

utvecklas genom bättre samverkan mellan olika parter. detta är extra

viktigt när det tar tid att ta sig till närmaste större samhälle, t.ex. i

skärgården. Just nu tittar vi hur vi går vidare med utredningens

förslag.

Posten har ålagts att tillhandahålla de samhällsomfattande

tjänsterna post­ och kassaområdet, inbegripet

betalservice.vi anser därför att Posten ska finnas överallt

och utföra den samhällsservice som man som medborgare har rätt

att kräva.

vi vill se över möjligheterna att ge posten eller annan fler

samhälliga uppdrag som gör att de fortsatt kan finnas kvar

även utanför tätorterna.

idag har lantbrevbärarna uppgiften att leverera brev, paket och sälja

frimärken ­ allt som har med posthantering att göra. det finns

2500 lantbrevbärarlinjer i landet, men samtidigt har antalet skickade

försändelser de senaste tio åren minskat med cirka 1,25 procent varje

år. Förra året skickade svenskarna drygt 2,9 miljarder brev, vilket

är en minskning med hela 7 procent jämfört med 2008. På vissa

platser kör man inte längre ut posten till alla utan den lämnas istället

i postboxar för ett antal familjer som man själva får distribuera.

Görs ingenting finns det risk för ytterligare neddragning av servicen.

vi vill se över ifall lantbrevbärarservicen skulle kunna utvecklas så

att fler exempelvis kan få tillgång till betaltjänster och andra samhällstjänster.

Exempelvis skulle posten i ökad utsträckning kunna

distribuera läkemedel eller livsmedel till boende landsbygden.

Vad kan Ert parti göra för att underlätta regelverket för företagarna i skärgården?

de små­ och medelstora företagen står för en stor del av

tillväxten i sverige att skaffa tillräcklig finansiering är ett

stort problem för många småföretag främst under starten.

vänsterpartiet vill införa olika typer av stöd och lån direkt från staten

men även genom kreditgarantiföreningar och industriella utvecklingsCentra.

vänsterpartiet vill sänka socialavgifterna för soloföretag vid nyanställning.

För mindre företag vill vi också sänka arbetsgivaravgiften. även

egenavgiften för enskilda näringsidkare och handelsbolag bör minska.

Företag med upp till 10 anställda ska slippa sjuklöneansvaret.

Många småföretag upplever de byråkratiska reglerna som betungande.vänsterpartiet

vill prova ett schablonsystem med enkla och

klara regler för företag med högst 5-6 anställda i några branscher.

besöksnäringen är präglad av små företag som skapar många arbetstillfällen.vänsterpartiet

vill stödja näringen genom medel till

marknadsföringsinsatser.

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010 9


ehovet av förenklingar är stort. den borgerliga regeringen

lovade 2006 att minska företagens administrativa kostnader

för samtliga statliga regelverk med minst 25 procent.

enligt regelrådet, som har till uppgift att bland annat följa utvecklingen

inom regelförenklingsområdet, har detta inte skett. regelrådets

årsrapport för 2009 visar brister i regeringens regelförenklingsarbete.

vi vill öka takten i regelförenklingsarbetet, bland att genom kraftfulla

åtgärder för att samordna och effektivisera de olika statliga myndigheternas

arbete.vi vill även pröva idén med ett riskkapitalavdrag

för dem som investerar i ett nystartat företag.

vi har varit med om att sätta upp målet om att minska

regelbördan med 25% för företagen i sverige och är därför

besvikna regeringen som inte lyckats minska regelbördan

med mer än 7 % under mandatperioden.vi kommer att fortsätta

arbetet med att minska regelbördan statlig nivå men även se

till att kommunerna minskar sina regelverk.vi vill också införa ett

regelkravsregister, vilket innebär att man inte ska behöva redovisa

samma uppgifter till flera olika myndigheter.

Centerpartiet och näringsminister maud olofsson har under

mandatperioden drivit igenom 172 regelförenklingar

för företagare.vi söker mandat att fortsätta. skärgårdens

företagare och anställda dignar under många och komplicerade

regler från stat och kommuner. Regelverken slår särskilt hårt mot

skärgården, då det är långa transportavstånd och många företag

Många hushåll och företag saknar fortfarande tillgång till

bredband, inte minst i glesbygd.vi vill motverka den s k

digitala klyftan och föreslår ett stöd om 50 miljoner för att

öka tillgängligheten till Internet för fler.

Svar:136 000 hushåll och företag saknar alltjämt tillgång

till bredbandsuppkoppling och ytterligare att antal har endast

uppkoppling via det fasta kopparnätet. Regeringen har två

år bromsat utvecklingen genom att ta bort bredbandsstödet till kom-

10

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

är säsongsdrivna, småskaliga och med olika inriktning beroende

årstid. byråkratin slår tredubbelt hårt mot en småföretagare som lever

tre olika företag. därför måste alla regler nationella, regionala

och kommunala utformas så enkelt som möjligt och anpassas till

skärgårdens villkor där det är möjligt. även kommunerna måste

förenkla regler. det finns idag olika medvetenhet i olika kommuner

om villkoren för företagandet i skärgården. det är angeläget att

fraktstödet bevaras för t.ex. livsmedelsbutikers mattransporter.

att fortsätta hålla hög takt i arbetet med regelförenklingar.

Nu slopas t.ex. revisionsplikten för mindre

aktiebolag. Folkpartiet vill också att stat och myndigheter arbetar

med principen ”en väg in” en företagare ska kunna lämna uppgifter

till en myndighetskontakt i stället för att lägga ner tid att skicka

samma uppgifter till många olika instanser.

regelkrånglet bör fortsätta att minska, vilket kristdemokraterna

arbetar för i regeringen. under alliansregeringens

tid har regelbördan börjat minska för första

gången, med drygt 7 procent, men det är långt kvar till vårt mål om

att minska regelkrånglet med 25 procent. Reglerna för säsongsarbete

och deltidsarbete måste vara flexibla

det har redan gjorts en del men inte tillräckligt för att underlätta

för de riktigt små företagen. all form av regelförenkling

för egenföretagare måste tas till vara och då speciellt

vid småskalig livsmedelsproduktion m.m.

Bredband

Riksdagen har i vår fattat beslutet att ”Sverige skall ha bredband i världsklass. Alla

hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster

och service via bredband.”

På många ställen runt om i landet kommer ”marknaden” att se till att allt fler hushåll

och företag får denna möjlighet. Skärgården är som alla andra av stort behov för både

enskilda och företag av bredband.

Vilken lösning har Ert parti för att alla hushåll, även de i glesbygdsskärgården,

skall få ett fungerande bredband?

munerna från år 2008. den statliga utredningen ”bredband till hela

landet”, som lämnade sitt slutbetänkande under våren 2008, menade

att det åter bör införas ett statligt bredbandsstöd till kommunerna.

Regeringen har dock fram till alldeles nyligen lämnat utredningen

utan åtgärder. det bredbandsstöd som regeringen nu föreslår är

mycket välkommet, men det är obegripligt varför det skulle ta två

år att komma till handling.


vi vill med tanke den snabba utvecklingen it­området driva

en mer framåtblickande bredbandspolitik. En tydlig och långsiktig

nationell målsättning måste tas fram vad gäller tillgången till bredbandsinfrastruktur

och med en tydlighet om såväl ambitionsnivån

som inriktningen av de framtida satsningarna. Ett helhetsgrepp

måste också tas när det gäller kommunernas roll i arbetet med att

förbättra tillgången till bredband.

vi har avsatt 50 mkr i vår gemensamma rödgröna vårbudgetmotionen

för att underlätta för bredbandsutbyggnad

i glesbygd som skärgårdsområden.vi vill utreda om en ny teknik

som bredband via satellit eller radiosystem kan sänka kostnader och

skynda bredbandsutbyggnaden i glesbygd.

tillgången till it­kommunikation är helt avgörande för att

skärgården ska utvecklas och en förutsättning för företagande

och arbete i hela skärgården. därför är det viktigt att

vi slår vakt om att bredbandsutbyggnaden kan fortsätta med offentligt

stöd. alla i hela landet ska kunna ta del av internets möjligheter.

Centerpartiet har i regeringen beslutat att avsätta 250 miljoner kronor

under åren 2010-2012 för mer bredband landsbygden inom

regeringens s.k. Landsbygdsprogram.vi anser också att operatörer

ska leva upp till åtaganden om kapacitet i näten och täckning i hela

landet.

alliansen har lagt fram, och fått stöd av riksdagen

för målet att alla ska ha bredband.vi har inom

landsbygds programmet avsatt 250 miljoner om året för fortsatt

utbyggnad av ett stomnät, som ska göra det möjligt att till rimliga

villkor ansluta även de sista områdena i Sverige till bredbandsförbindelser.

vi har också finansierat samordnad kanalisation, det vill säga

tomma rör för it­infrastruktur, vid utbyggnad eller ombyggnad av

annan infrastruktur, med 75 miljoner kronor per år. därigenom

under lättar vi för marknadens aktörer utan att stödja vare sig särskilda

företag eller specifika tekniker. tack vare frigjorda frekvenser

i samband med digitaliseringen av tv-signalerna finns det numera

lediga frekvenser med särskilt goda egenskaper för mobilt bredband.

detta är av särskild vikt för områden som av olika skäl kan vara

svårtillgängliga, till exempel i skärgården.

boende och företag i glesbefolkade delar av landet ska

ha möjligheter liknande de som finns i tätbefolkade områden.

detta kräver riktade insatser. det handlar om att

stimulera de drivkrafter som finns, stödja det engagemang och den

kompetens som finns hos enskilda, företag, lokala organisationer och

kommuner att få tillgång till bredband. alliansregeringen genomför

därför sats ningar infrastruktur för bredband omfattande 625 miljoner

under perioden 20102012, bl.a. inom ramen för Landsbygdsprogrammet.

vi ser dock att ytterligare åtgärder behöver vidtas och

att en tydlig ambitionshöjning behöver göras vad gäller den lägsta

acceptabla överföringskapaciteten. Inte minst för skärgårdens utveckling

behövs också en höjd målsättning närmare i tid för den nivå

kapa citeten för elektroniska kommunikationer som ska vara tillgänglig

för alla medborgare. it­infrastrukturen bör främst byggas ut genom

marknadsmekanismer. Men det finns områden som inte kommer att

bli kommersiellt intressanta inom överskådlig tid.vi föreslår att en

operatörsfinansierad fond införs för att finansiera it­investeringar i

områden där detta ej kan ske kommersiella villkor.

alliansregeringen arbetar nu ambitiöst med att få bredbandskapacitet

till flertalet hushåll i Sverige vilket vi ser som en

förutsättning inte minst för de många små företagens möjlighet

till att kunna sköta sin kontakt med kunder och leverantörer.

vårt övergripande mål är därför att hela sverige ska ha bredband i

världsklass. en hög användning av it och internet är bra för sverige

både vad gäller tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. det

hjälper också till att möta utmaningar i form av en ökad globalisering,

klimatförändringar och en åldrande befolkning i ett glesbebyggt land.

och till sist ...

Här kommer en klurig skärgårdsfråga från våra vänner i

Luleå skärgård som några av politikerna svarade .

Vad tror du själv? Svaret finns sid 2

Hur kunde man förr i tiden

bli ägare till en ö?

1. Man rodde runt ön och lämnade sedan två kalvskinn till

landsfogden.

x. Man tog en sten från varje väderstreck ön och lämnade

dessa samt två fjärdingar saltströmming till landsfogden.

2. Man ringbarkade en björk eller al i varje väderstreck ön

och lämnade sedan nävret tillsammans med två korgar lingon

till landsfogden.

Här ska villigt erkännas att Centerpartiet förefaller vara splittrat in

denna viktiga fråga. Efter en grundlig debatt och en del efterfrågningar

har två falanger utkristalliserats. å ena sidan skärgårdslandstingsrådet i

stockholms läns landsting, Gustav andersson som förordar alternativ 1,

av det skäl att kalvskinn låter dyrare än både strömming och lingon. Mot

honom står en enad front Centerpartiets riksdagskansli som vill hävda att

kustsamhällena i Luleå befolkades medelst lingon och ringbarkning.

det var en knepig fråga! Folkpartiet ger ingen gissning,

men jag själv (martin andreasson riksdagskansliet) chansar att man

rodde runt ön. alltså alternativ 1.

vet ej, men vi gissar 2.

Man ringbarkade en björk eller al i varje väderstreck ön och lämnade

sedan nävret tillsammans med två korgar lingon till landsfogden.

Nya Moderaterna vi tror att svar x är sant.

Man tog en sten från varje väderstreck ön och lämnade dessa samt två

fjärdingar saltströmming till landsfogden.

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010 11


Skärgårds Leader

Ett projekt kring centrala skärgårdsfrågor

Projektet Skärgårds Leader har kommit

till för att stimulera utveckling

och tillväxt i alla landets skärgårdar.

Skärgårdarnas Riksförbund, SRF, har

tagit initiativet till ett flerårigt nationellt

samarbetsprojekt, där sexton

Leaderområden, som har skärgårdar

och bebodda öar utan fast landförbindelse

i sina områden, utgör utgångspunkten

för samverkan.

Avsikten med Skärgårds Leader är

att öka utbytet av kunskaper och erfarenheter

mellan landets skärgårdsbor

kring olika centrala frågor med

tyngdpunkt frågor kring arbete,

boende, service och miljö.

12

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

Bakgrunden till projektet är att land

ets glesbygdsområden och landets

skärgårdar har bland annat det

gemensamt att befolkningen ofta

inte är tillräckligt stor för att klara

en lokal service traditionellt vis.

Skär gårds Leader skall ses som ett

tillskott utöver de insatser som redan

sker i Leaderområdena och skall

kunna tillföra ytterligare något nytt

till varje område. Projektet går

mellan 2010­2013.

Skärgårdsmöte temat

kommunikation

Så gott som samtliga inbjudna Leaderområden

var representerade när

projektet Skärgårds Leader höll sitt

första Skärgårdsmöte.

Temat mötet var kommunikation

och hölls Visingsö den 28­29 maj

2010. Öbefolkningen lever ofta ”sist

linjen” när det gäller tillgång till

offentlig och kommersiell service.

Det som i dag ses som utveckling i

samhället i stort drabbar ofta glesbygd

och landsbygd ett negativt

sätt. Konsekvensen är ofta avveckling

av tjänster som tidigare har fungerat

tillfredsställande.

Under helgen diskuterades frågor

kring bredband, telefoni, post och

transporter.

Från Hanö och Hven i söder till skärgården norr om Piteå kom deltagarna det första Skärgårdsmötet Visingsö.


Bredband, telefoni och post

Första dagen ägnades åt bredband,

telefoni och post. På ett tidigt stadium

kunde vi konstatera att samhällsservicen

ser olika ut beroende

var man bor.

Inför mötet togs kontakter med PTS,

Post och Tele Styrelsen för att om

möjligt räta ut några av frågetecknen.

När det gäller telefoni och bredband

svarade de följande.

v Rätten till telefoni omfattar endast telefoni

till din fasta bostad eller ditt företag.

den gäller inte fritidshus eller tillfälliga

bostäder.

v Lagen om elektronisk kommunikation är

teknikneutral. du kan därför inte kräva

att få fast telefoni genom ett vanligt

telefonjack. Ibland kan det vara så att

mobiltelefoni är en bättre lösning, både

för dig och för telebolaget.

v Priset du betalar för att ansluta dig till

telenätet ska vara överkomligt. det innebär

att den taxa för att ansluta hem i

tätbebyggda områden inte automatiskt

gäller för dig som bor långt ifrån närmaste

anslutningsställe.

v I dag har alla svenskar rätt till en anslutning

till Internet minst 20 kbit per

sekund. Pts har föreslagit för regeringen

att denna miniminivå bör höjas till

2 mbit per sekund, så att alla svenskar

kan använda samhällsviktiga tjänster

Internet. Regeringen utreder nu frågan

och har uttalat sig om att det finns skäl

att höja till 1 Mbit per sekund.

Några dagar innan Skärgårdsmötet

fattade Riksdagen ett beslut om ett

nytt delmål inom det IT­politiska

målet där målsättningen är att Sverige

skall ha ett bredband i världsklass.

Extra bredbandspengar

Hans Karlsson från Jordbruksverket

inledde det första Skärgårdsmötet

med att informera om de extra

pengar som nu är avsatta för bredbandssatsningar.

Efter den inledande

informationen fick deltagarna göra

en sammanställning hur post, telefoni,

bredband och mobiltelefonin

fungerar deras hemorter idag.

Hans Karlsson från Jordbruksverket informerade

om det stöd till bredband som finns

att söka inom landsbygdsprogrammet.

Pengahantering en säkerhetsrisk

Dagen avslutades med att gruppen

diskuterade hantering av paket och

dagskassor. I dag kan det många

ställen vara tidskrävande att hämta

och skicka paket. Ett ännu större

problem för skärgårdens entreprenörer

är hanteringen av dagskassor.

Ärenden som förr snabbt kunde

uträttas det lokala bankkontoret

eller hos lantbrevbäraren kan i dag

kräva timmars resande med båt, bil

eller buss. Dagen avrundades med en

summering av ett antal punkter att

arbeta vidare med.

v Hur skall man kunna hantera dagskassorna

och dessutom se till att presumtiva

kunder kan ta ut kontanter?

v bredband åt alla bör vara ett politiskt

ansvar där ”marknaden” inte är intresserad.

v alla skall ha tillgång till en säker telefoni.

kan mobilen ersätta det fasta nätet

över allt?

v Få tillbaka några av de tjänster som

posten tidigare erbjöd är lokala lösningar.

Goda exempel

Under helgen berättade Ulrika Simonsson,

Säffle och Janne Bagge,

Ulvön om den kraft som finns i en

bygd när invånare och politiker enas

om projekt som leder till utveckling.

Ulrika berättade om Säffle kommuns

bredbandssatsning ”100 Mbit till alla

i Säffle” och Janne om projektet ”En

Skärgård i Världsklass”.

Transporter

En stor del av den andra dagen

Visingsö ägnades åt transporter, ett

stort och viktigt ämne. Skärgården

kräver andra transportlösningar och

kommunikationer än fastlandet.

Bengt Almkvist, Skärgårdarnas Riksförbund

berättade om hur det i dag

ser ut när det gäller de 37 vägfärjeleder

som finns i Sverige. 23 av dessa

går till öar, resterande är så kallade

genvägsfärjeleder.

Bengt berättade sedan vidare om hur

det fungerar med färdtjänst, skolresor

och sjuktransporter med mera för

skärgårdsbor och hur fraktstödet ser

olika ut i olika delar av landet.

En kontinuerlig dialog med Färjerederiet

vore önskvärd och något som

projektet skall arbeta vidare med.

Anetté Larm Johansson

projektledare Skärgårds Leader

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010 13


Med många spännande

färdmedel korsade unga

skärgårdsbor hela Sverige

under fredagen för

att delta träffen för

unga skärgårdsbor

Hven. Helgens värdinna

Linnéa mötte upp

alla vilsna skärgårdsbor

vid båten Hven

och visade dem till sitt

boende Gamlegård.

När alla hade gjort sig

hemmastadda och bekantat

sig med de nya

ansiktena bjöd familjen

Manglind nygrillat,

som smakade riktigt bra

efter så lång resa.

Företag med aktiviteter

När alla var mätta och belåtna hälsade

Linnéa och Veronika alla välkomna

till Hven och helgens program presenterades.

Vi fick också en presentation

av Magnus Petersson, om hans

gård Gamlegård som vi bodde och

om hans företag ”Allt om Ven”. De

anordnar en rad olika aktiviteter bl.a.

fotbollsgolf, jakter, kick­off. Det blev

en första inblick i hur företagsamma

invånarna Hven är.

SURF-gemenskap

Under kvällsfikat tog Veronika en

liten genomgång för de nya deltagarna

om hur SURF en gång i tiden

startade och de gamla deltagarna fick

minnet uppfriskat. Kvällen fortsatte

med trevligt umgänge och nya vänner

hittade varandra.

Lära känna ön och varandra

Efter en stärkande frukost i ladan

fick alla bråttom att leta reda sina

regnkläder inför dagens cykeltur. Vi

delades in i lag med tre i varje med

14

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

Foto: Veronika Persson

Skärgårdens Unga

Träffen Hven 7-9 maj

deltagare från olika öar för att lära

känna varandra. Med karta och tipslapp

begav vi oss ut Hvens otroliga

cykelvägar. Under förmiddagen fick

vi dock fälla ner stöden ett tag för ett

besök Tycho Brahe­museet, en

guidad tur rakt in i Hvens historia.

Innan tipsrundan fortsatte hann vi

med en fruktstund för att hålla blodsockret

uppe.

Unga företagare

Under förmiddagen kämpades det

upp för backar, susades nerför och

förbryllat kliande i huvudet när man

hittat en fråga. Ett välkomnat avbrott

kom i samband med lunchen

som serverades nere i hamnen vid

kiosken i Kyrkbacken som ägs av

Johannes Nilsson. Där fick vi också

en inblick i Johannes verksamhet då

han berättade lite om kiosken och sig

själv efter lunchen och bjöd gott

från kiosken.

Med nya krafter srade vi upp de

sista frågorna innan det var dags att

rulla hem cyklarna till sina cykelställ

och lämna tipslapparna till Linnéas

mamma för rättning. Nu stod

det aktiviteter Gamlegård

schemat och

vi delades in i nya lag

för att lära känna varandra

ännu bättre. Vi fick

prova fotbollsgolfen

som är väldigt populärt

Hven, samtidigt fick

vi tips och idéer om

hur man kan locka folk

till sin skärgård genom

spännande och annorlunda

aktiviteter.

Öbor med flera sysslor

Efter att avlägsnat alla

gräsfläckar och tvättat

bort oljan från cykelkedjan

oss själva fick vi återigen träffa

en företagsam skärgårdsbo som körde

oss traktorsläp ner till Hamnkrogen

för middag. Han jobbade också inom

öns brandkår och körde ambulansen,

ytterligare bevis att skärgårdsbor

verkligen är mångsysslare. Vid middagen

tackade Linnéa och Veronika

alla för en hittills trevlig dag och

vinnarna av tipsrundan redovisades.

Kvällen avnjöts med god mat, trevligt

umgänge och mycket skratt.

Mötestid

Under söndagen hade vi möte hela

förmiddagen nere i hamnen där båten

lägger till, där behandlade vi frågor

som rör unga skärgårdsbor, SURF:s

uppbyggnad och framtid. Efter lunchen

var det dags att säga hej då till

alla gamla och nya vänner, en av helgens

viktigaste punkter var att lära

känna varandra och knyta nya kontakter

vilket vi gjorde. Sen återstod

det bara att kliva båten som körde

oss till fastlandet och sen skildes våra

vägar hem till våra egna skärgårdar.

Veronika Persson, Vinön


Enkät om levnadssituationen i Sveriges skärgårdar

vi i SURF skärgårdens ungas riksförening är en rikstäckande förening som arbetar för att säkra framtiden

för sveriges skärgårdar och samtidigt säkra framtiden för oss som bor där.vi ville veta vad det är som gör att

unga väljer att bo eller att inte bo i skärgården. Genom enkätsvar kan vi sammanställa och arbeta aktivt med

att förbättra dom krav och behov som finns för vi ska få en levande skärgård, även i framtiden.

Foto: Magnus Petersson

I januari månad skickade vi i SURF ut

en enkät med en undersökning bland

unga skärgårdsbor i hela Sverige.

Efter en del försenade inlämningar

och en hel sommar har vi nu äntligen

sammanställt dem! Det första vi

la märke till var att det ser ganska så

lika ut i alla skärgårdar.

Vi fick in ett totalt antal av 40 enkäter

varav ungefär hälften var från kvinnor

och hälften från män. Däremot

var det väldigt stor åldersskillnad, allt

mellan 15 till 42 år.

De viktiga förbindelserna

Det vi strävar mot i SURF är att de

unga ska bo kvar/flytta ut i skärgårdarna.

De flesta bor i skärgårdarna

året runt med sin familj men tyvärr

är det en del som inte kan det p g a

att kommunikationerna inte funkar i

skärgårdarna. I en del skärgårdar är

problemet inte bara kommunikation

utan jobb och bostadsfrågorna också.

Därför är förbindelsen mellan fastlandet

och skärgården ett måste för

att det ska fungera för skärgårdsborna.

Förbindelsefrågorna är ett stort

hinder för många skärgårdsbor och

pga. det väljer man tyvärr hellre att

flytta in till fastlandet.

Trots detta problem finns det en del

unga som trivs så mycket bättre i sin

skärgård än fastlandet och som

trots alla hinder inte ger upp hoppet

och söker sig till sin skärgård alla

sätt och vis så ofta det går.

Utbildning är också en stor fråga för

de unga. Som det ser ut i dag är man

tvungen att studera fastlandet. Vill

man ha en bra utbildning får man ta

det bästa alternativet och p g a det

Unga i skärgården! Hör av er till oss!

flyttar en del unga mot fastlandet i

detta fall.

Arbete och bostad

I enkäten hade vi en fråga om vilka

krav och behov de unga hade för

att de skulle bo kvar i/flytta till sin

skärgård. Svaren var ungefär samma

den frågan: Att kommunikationen

skulle fungera som flytande vatten

samt att boende och arbetsfrågorna

skulle utvecklas och bli bättre.

Detta är väldigt stora krav för alla och

som troligtvis aldrig kommer lösas så

som alla vill ha det.

Överväger fördelarna nackdelarna?

Nackdelarna med att bo i en skärgård

är just att transporterna inte funkar

som det ska eller att det inte finns

skolor, affärer eller inga boende för

de unga osv. Men bortser man från

alla de negativa sakerna finns det

mycket positivt också. Naturen och

lugnet i skärgården är något som

många uppskattar. Att man alltid har

tillgång till havet nästan vart man än

går, tryggheten och friheten med att

vara i en skärgård där alla har en bra

gemenskap måste vara det bästa som

finns.

Många ser tyvärr mer de negativa

delarna före de positiva och man drar

lätt slutsatser efter saker som inte är

bra. Därför väljer man fastlandet före

skärgården.

Linnéa Manglind, Hven

Vi finns Facebook, sök SURF eller kika in vår nya hemsida Skärgårdens Unga

http://skargardensunga.host22.com/

eller skicka mail surf@skargardarnasriksforbund.se

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010 15


I Sunne i det soliga Värmland hölls

det Landsbygdsriksdag 6­9 maj.

Det var den elfte Landsbygdsriksdagen

som Hela Sverige ska leva

anordnade, den här gången tillsammans

med Landsbygdsnätverket och

Sunne kommun. Temat denna gång

var ”Där generationer möts utvecklas

landsbygden”. Invigningstalare

var näringsminister Maud Olofsson,

som också passade att meddela

ett av regeringens beslut för dagen,

nämligen att SRF hade beviljats ett

treårigt verksamhetsbidrag.

Många utställare

Skärgårdarnas Riksförbund, SRF, deltog

för första gången med egen monter

och ett miniföredrag. I montern

presenterades hur förbundet arbetar

med och genom sina medlemmar i

landets skärgårdar. Miniföredraget

handlade om SRF:s projekt Skärgårds

Leader. Övriga utställare var allt från

olika departement, energiföretag till

studieförbund och massageterapeut.

Där generationer möts

För att engagera ungdomar och få lite

nya vinklingar rapporteringen från

evenemanget hade elever från Broby

Grafiska gymnasium fått i uppdrag

att följa med vad som händer och

producera en morgontidning varje

dag samt filma paneldiskussioner med

mera. Det lyckades de bra med.

Bryta arm och koka gröt

På lördagen när arrangemanget också

var öppet för allmänheten visade

världsmästaren i armbrytning Heidi

16

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

Andersson hur det går till att bryta

arm och så arrangerades Nordiska

mästerskapen i grötkokning. Vinnaren

deltar i höst i VM i Skottland.

Trevliga utflykter

Vi övriga delegater hade möjlighet

att följa med bussutflykter som

gick till 15 olika mål.

Själv valde jag damastväveriet i Klässbol.

Väveriet sysselsätter tredje och

fjärde generationen i grundarfamiljen.

Genom att ha funnits ute i ”obygden”

och inte verkats så mycket av influenser

utifrån har företaget fortsatt sitt

traditionella hantverk och mot alla

odds överlevt. Linnevävnader har nu

åter blivit högsta mode. Med kvalitet

och kunskaper i vävkonsten har vävarnas

produkter nått både kungahus

och ambassader såväl som

gemene man.

Den andra halvan av dagen

ägnades åt Glava Energicenter.

Energicentret

är ett teknikcentrum där

man testar och utvecklar

olika former av energiproduktion.

En nationell

testbana för eldrivna

fordon har byggts och

man kommer att fortsätta

med experiment med

vindturbin­ och vattenturbinanläggningar.Representanter

för företaget

presenterade också sin

anläggning för montering

av solceller och visade

också Sveriges största solcellpark.

På deras hemsida

SKÄRGÅRDEN

en viktig del av Sveriges landsbygder

SRF deltog med monter och seminarium

Landsbygdsriksdagen i Sunne

kan man bland annat se hur mycket el

denna park producerar i varje ögonblick

www.glavaenergycenter.se.

Det nya matlandet

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

deltog i panelsamtal om framtidens

landsbygd. Han framförde budskapet

att det går att skapa framgång och utveckling

landsbygden genom att

väva ihop mat och turism. Sverige är

ju som bekant det nya matlandet.

Blekinge nästa

Nästa landsbygdsriksdag går av stapeln

2012 och då är det länsbygderådet

i Blekinge som står som arrangör

och platsen blir Ronneby.

Kristina Mattsson, SRF

Kjell Björkqvist, ordf SRF hälsar näringsminister

Maud Olofsson. Förbundssekreterare i SRF, Bengt Almkvist

i bakgrunden. Foto: Anetté Larm Johansson


Framtidens friluftsliv

Om regeringens proposition

(2009/10:238)

Nya mål för ”friluftspolitiken” ett ganska

märkligt ord egentligen sätter regeringen

i propositionen Framtidens friluftsliv.

Här lägger man i samma skål begreppen

allemansrätt, tillgänglighet till naturen

för alla, det hållbara brukandet med

hänsyn till friluftslivets behov, kopplingar

till landsbygdsutveckling, skolans roll,

folkhälsoaspekter mm. mm. Listan görs

lång under hatten ”friluftspolitik”.

Dessa intressen ska rimligen balanseras

mot andra inom naturvård,

jordbruk, fiske och regional utveckling.

Det borde vara ganska självklart

att de människor som bor i de områden

som man vill utnyttja, och

som dessutom i många fall också är

markägare, faktiskt också ska ha inflytande

över vad som sker.

Vill man inte ha någon debatt?

Det är mycket märkligt att se hur regeringen

nu hanterat denna fråga. I

februari 2010 ordnar Miljödepartementet

en konferens utanför Stockholm.

Där konstaterar man att det är

många som vill vara med och verka

framtidens friluftsliv. Man nämner

också i ett inledningsanförande att

det finns frågor att besvara kring

risker med kommersialiseringen av

friluftslivet.

Men någon debatt kring detta eller

med dem vars marker man ska utnyttja

vill man inte ha. Inte ett enda

av drygt 20­talet teman mötet är

ägnat dessa problem. Extra lugn fick

konferensen givetvis också genom

att inte bjuda in några kritiska röster.

Skärgårdarnas Riksförbund som representerar

den bofasta skärgårdsbefolkningen

fick ingen kännedom om

konferensen.

Det må så vara. De som vill träffa sina

meningsfränder må göra det. Men

när det sedan dyker upp en proposition

med förslag om lagändring

kring friluftspolitiken upptäcker vi

att någon offentlig utredning med

remiss till berörda intressenter inte

finns. Man hänvisar till konferensen!

Denna nya variant av ”demokrati

light” vill vi inte acceptera. Det kan

väl inte vara så att man ändå inte vill

lägga ner möda att läsa remissvar

från sådana som man ändå inte vill

lyssna !

Motverka kommersialiseringen

För att inte få fel stämpel från början

vill jag slå fast att Skärgårdarnas

Riksförbund absolut inte är negativ

till allemansrätten. Den ger var och

en, goda möjligheter att njuta av naturen

många olika vis. Men det

finns problem.

De börjar dyka upp dels när ”var och

en” börjar bli väldigt många. När

slitaget blir så tagligt att man kan

fundera om det kanske förstör det

fina alla ville uppleva. Dels blir det ett

uppenbart problem när denna rätt för

den enskilde kommersialiseras. När

företag organiserar grupper, med

ändå tydligare risker för störning.

Med det helt ologiska argumentet att

Foto: Barbro Nordstedt

var och en av deltagarna är där med

sin privata allemansrätt! Då blir det

kommersialiseringen som riskerar att

skada allemansrätten.

En dialog är nödvändig

Vi vill direkt säga att vi inte har några

enkla lösningar kring dessa frågor. Vi

ser tillgängligheten till skärgårdarna

som en stor resurs, också en potential.

Vi vet att de allra flesta besökarna

verkligen vill uppleva den fina naturen

och även utnyttja den olika

sätt genom att äta, bo och resa där,

gärna med hjälp av de många lokala

skärgårdsföretagen. Här ligger en

viktig framtid för en året runt levande

skärgård.

Men vi är helt övertygade om att

denna utveckling, med eller utan

lagförslag, måste ske i en gemensam

dialog där även de bofasta skärgårdsborna

och markägarna får delta.

Bengt Almkvist,

förbundssekreterare

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010 17


Från biogas till värme och el

i bynyg i Ljusdals kommun bor ulf

andersson. Han är den förste i landet

som nu provar det Norska företaget

biowas biogasanläggning för ett enskilt

jordbruk. När jag besökte honom den

30 april, fattades endast en rördel för

att det hela skall fungera som tänkt. det

är märkligt konstaterar han att det skall

krångla med sådana små saker, i en så

stor anläggning med så avancerad teknik.

idéen till projektet har ulf grunnat i 10 år och nu är det snart verklighet. olpers gård ligger vackert vid

ygssjön i Ljusdals kommun. Ladugården rustades upp 1995 och han har nu 53 mjölkkor. Gödseln spred han

förut ut åkrarna och så blir det även nu men efter att han tagit till vara metangasen.

Så här fungerar det:

Kossornas gödsel pumpas ut från

Ladugården till blandningsbrunnen

och därefter ut till reaktortankarna.

Reaktortankarna värms

upp till 38 gr och metangasen som

stiger leds in till teknikboden och

en biogasbrännare och en biogasdriven

dieselmotor. Ulf räknar

med att producera 135 000 Kwh

el och 300 000 kwh varmvatten

pr år.

Den el som blir över räknar jag

med att kunna sälja ut nätet.

För en lekman blir man nästan

snurrig att titta alla rör och

ledningar, kopplingar, mätare mm

som fyller teknikboden.

Idag är temperaturen i den första

reaktortanken 27 grader men den

skall upp till 38 grader innan processen

är igång, och för att kunna

värma upp den fattas den där futtiga

rördelen.

Men att vara först har sina problem.

18

Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

Olpers Biogas

1. Ladugården

2. blandningsbrunn

3. Reaktortankar

4.teknikboden

5. Gödselbrunn


I teknikboden kontrollerar datorprogrammet hela

processen. Här ser du temperaturer, nivåer, effekter.

det tar c:a 10­20 min varje dag att kontrollera att

allt fungerar som det ska. Generatorn drivs av en

konverterad dieselmotor som ger 18 kW effekt. Räcker

till för att driva det mesta, dock är det gränsen när

fodermaskinen sätter igång, som förbrukar 15 kW. då

får jag hämta lite från nätet, säger ulf.

Visst är det konstigt säger Ulf att det

dröjt så länge för att få igång småskaliga

biogasprojekt. I Asien finns det många

byar som använder biogasen för att driva

spisar och producera värme. Beror det

månne att vi har haft för billig energi

och blivit för bekväma av oss? En fördel

med biogasprojektet är också att gödseln

luktar mindre och blir effektivare som

gödningsmedel när den sprids åkrarna.

Kan man dessutom blanda upp processen

med organiskt matavfall frityroljor mm så

ökas energiutbudet väsentligt.

Ett projekt som skulle prövas någon ö

som har jordbruk och restauranger. Om

man sedan för turiständamål skapar toaletter

separerat från gråvatten så närmar

man sig en perfekt lösning för ekologisk

produktion, egen producerad energi,

minskade transporter och minskade

koldioxidutsläpp. Vem vill satsa?

I den klassiska boken om Självhushållning

av John Seymor från 1976, finns exempel

en enkel biogasanläggning avsedd för

hemmabruk. I tabellen till höger ser ni

effekten från gödsel från människan till

grisen. Effektivaste gödseln kommer från

grisarna.

Text och foto: Lennart Andersson

Vi Skärgårdsbor nr 4 december 2009 19


Avsändare:

Skärgårdarnas Riksförbund

Nothaga gård, Södra Vinön 112

715 93 VINÖN

På gång ...

ESIN har årsmöte i Danmark

Tionde årsmötet för de tio medlemmarna i det europeiska nätverket för små

öar hålls ön Sejerø i Danmark i september. I samband med detta anordnas

en studieresa till Samsø, den gröna ön.

Skärgårds Leader

Efter det första mötet tema kommunikationer i maj Visingsö går förberedelser

för höstens möten kring bland annat temat unga skärgårdsbor.

Skärgårdsbönder

Nätverket Skärgårdsbönder har sitt årliga höstmöte i oktober. Förra året var

man Nämdö i Stockholms skärgård och i år blir det någonstans västkusten.

Skärgårdens Unga, SURF

Efter det lyckade mötet Ven i maj förbereds höstens träffar. Ett möte sker

inom Skärgårds Leader då man hoppas komma i kontakt med ytterliga unga

skärgårdsbor. SURF finns nu både Facebook, sök SURF, och den

nystartade hemsidan. http://skargardensunga.host22.com/

Bidrag till nästa nummer av Vi skärgårdsbor vill vi ha insänt till redaktionen

under september månad.

Eva Widlund

redaktionen@skargardarnasriksforbund.se

Hemsköborna

Originalserie av Anders Persson/Copyright 2010

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation

Våra medlemsföreningar

Bohusläns Skärgårdsråd

Hvens Byalag

Blekinge Kust- och Skärgårdsförening

Smålandskustens Skärgårdsförening

Östergötlands Skärgårdsförening

Visingsörådet

Vinöns Kultur- och Hembygdsförening

Sörmlands Skärgårds Intresseförening

SIKO Skärgårdens Intresseföreningars

Kontaktorganisation (Stockholm)

Gräsö Skärgårdsråd

Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening

Hemsö Skärgårdsförening

Holmöns Utvecklingsforum

Luleå Skärgårdsförening

SURF Skärgårdens Ungas Riksförening

Läs mer om våra föreningar hemsidan

www.skargardarnasriksforbund.se

...och ett inlägg i den politiska debatten:

Similar magazines