Med nr 5 dec 2008 - SFP

MEDBORGARBLADET 

NR 4 ••••••••••••••••••••••••••••••••••••• DECEMBER 2008 

Sfp har en reell chans i Europavalet! 

Ekonomin dominerar resten av valperioden • Politik skall basera sig på kunskap

[ledare] Ulla 

achrén 

partIsekreterare 

rundabordsdiskussionerna 

saknar politisk tyngd 

Socialdemokraterna sammankallade samtliga partier till den första rundabordsdiskussionen 

i september 2006. ”jag har bjudit er hit för att öppet och på bred bas diskutera 

hur samverkan mellan politiska aktörer på riksplanet kunde fungera och organiseras 

bättre för att leda till konkreta resultat”, inledde min sdp-kollega det första 

mötet. Hon lovade i samma andetag inbjuda sina kolleger i början av 2007 för att 

komma överens om några gemensamma finlandssvenska målsättningar i regeringsprogrammet. 

riksdagsvalet i mars 2007 och regeringsbildningen därefter resulterade i att svenska 

folkpartiet tillsammans med centern, samlingspartiet och de gröna bildade regering. 

rundabordsdiskussionerna fortsatte och med varierande framgång har representanter 

för partierna deltagit i diskussionerna. på det senaste mötet saknades centern 

helt. agendan har övervägande handlat om svenskans ställning före och efter kommun- 

och servicestrukturreformen, aktuella finlandssvenska frågor, förslag till gemensamt 

seminarium och förslag till en fast grupp som kunde leda till gemensamma 

ställningstaganden – ställningstaganden i syfte att garantera den svenska servicen 

och de svenska förvaltningsstrukturerna. 

tanken har varit god, men resultatet tyvärr noll. i praktiken har sfp ensamt fullbordat 

löftet att garantera den svenska servicen. på den senaste diskussionen sade riksdagsledamot 

bjarne kallis att han är för att karleby skall orientera sig söderut 

och riksdagsledamot kimmo Sasi berättade, att samlingspartiets svenska 

delegation fattat beslut om att karleby skall styra söderut. Han lovade lobba 

med sina finska kolleger. 

vad hände i behandlingen i styrelsen för mellersta österbottens förbund? 

Centern, kristdemokraterna och samlingspartiet röstade emot 

orienteringen söderut. de röstade för att karlebysvenskarna skall gå 

norrut där det purfinska uleåborg är centralort. de svenska delegationerna 

och representanterna i dessa partier ställer nog upp på diskussioner 

och har åsikter, men inflytandet i respektive partier tycks vara 

noll då det gäller att försvara en levande tvåspråkighet. 

rundabordsdiskussionerna må fortsätta som ett forum för utbyte 

av åsikter och som ett bra forum för att lära känna svenskspråkiga 

politiker över partigränserna. Som politiskt forum är det dödfött 

så länge som de andra partiernas svenska representanter inte har 

förankring eller ordentligt inflytande i sina partier. 

Svenska folkpartiet tar initiativ i svenska frågor och röstar konsekvent 

för hållbara svenska lösningar i syfte att garantera 

svensk service och fungerande förvaltningsmodeller för bl.a. 

rättsväsendet och polisen. 

medborgarbladet 

årgång 63 

Spr åkrör för SvenSk a 

folkpartiet i finl and rp 

SimonSgatan 8 a , pb 430, 

00101 HelSingforS 

tfn (09) 693 070, 

fa x (09) 693 1968 

CHefredaktör 

Ulla Achrén 

adreSSförändringar 

May Myrberg, 

(09) 6930 7245, 

may.myrberg@sfp.fi 

redaktion 

Sfp/Rabbe Sandelin 

(09) 6930 7213 

redaktion@sfp.fi 

layout 

Rabbe Sandelin 

tryCkeri 

Art-Print, Helsingfors 2008 

annonSförSäljning 

Oy Nordinfo Ab 

Lillviksvägen 6, 02360 Esbo 

(09) 888 6018 

fax (09) 888 60 19 

annonSmaterial 

annons@nordinfo.fi 

Utgivningsdatum 2009: 

20.2 (materialdag 4.2) 





pärmbild 

Europaparlamentsvalet sker 

7.6.2009. Bild: © European 

Communities, 2008 

MED på nätEt: 

www.sfp.fi/medborgarbladet 

Innehåll december 2008 » fridfull helg!» 

artesan Jaana Falk-enlUnd FIck Under ett år lära sIg 

det mesta om delprocesserna I keramIkerns arbete 

med läromästarInnan karIn WIdnäs I FIskars. på kUltUrFonden 

hoppas man att Fler ska Upptäcka lärlIngsstIpendIerna. 

sIdan 24 

» Det är viktigt att hävda forskningens 

frihet och oberoende, oavsett vilka 

politiska följder resultaten möjligen kan 

– gerd-peter löcke: »Invandrare In resIdence», sId 21 

föra med sig » jEnniE wEstlunD, siDan 8 

Jens WallIn, verksamhetsledare För vasaregIonens 

IdrottsakademI, är glad över att akademIn nylIgen 

tIlldelades elItstatUs. men samtIdIgt hotar brIstande 

FInansIerIng verksamheten I FramtIden. 

sIdan 14. 

6 Håkan Nordman: – Nu behövs en handikappombudsman! 

8 Politik skall basera sig på kunskap– Jennie Westlund vid NIKK i Oslo 

10 Michael Hudson: Att rädda finansinstituten räddar inte realekonomin 

12 Ulla-Maj Wideroos: Ekonomin dominerar resten av riksdagsperioden 

14 Idrottsakademierna fyller en viktig funktion 

16 Skilj åt kundprocesserna från det administrativa inom omsorgen! 

17 Partidagen tidigareläggs 

18 Tio kilometer svett, motion och gemenskap med sfp 

20 Svenskfinlands naturskolor fostrar i miljö 

22 Europaparlamentsval nästa juni; sfp har en klar chans! 

23 Brist på arbetskraft i Norden trots finanskrisen? 

24 Jaana Falk Enlund – Tid och tålamod 

27 Konstnären Yngve Bäck och hans Märta 

30 Sfp får nya förtjänsttecken 

40 Medborgarbladets läsarundersökning gav godkänt

[ordförande] steFan 

4 med 5_08 

WallIn 

partIordFörande 

blicken framåt med fältets stöd 

när detta läses är det traditionella julförberedelser snarare än politiken som håller många 

hushåll upptagna. julen blir åter en välkommen möjlighet för oss att stanna upp, att vila och 

umgås med våra nära och kära. det känns rentav som om julfriden den här gången är mer 

behövlig än någonsin. Hösten har varit tung i och med kommunalvalet – jämte efterspel. 

fördelningen av kommunala och interkommunala förtroendeplatser bjuder på både nya nöjen 

och överraskande besvikelser. där valet gick bra ökar sfp sitt inflytande. på andra orter 

går det tvärtom, speciellt om nya allianser mellan konkurrerande grupperingar ser dagens 

ljus. allt detta hör till politikens väsen, men såklart känns det alltid bittert om man inte kan 

vara med och bära ansvar som förr i sin kommun. 

i kommunalvalet fick Svenska folkpartiet 120 000 röster mot 124 000 förra gången. det betyder 

att vi rent matematiskt återvann 97 procent av rösterna från det goda valåret 2004 

– men förlorade tre procentenheter. vi analyserar nu noggrannt valresultatet och svänger 

självfallet på alla stenar för att hitta orsakerna, speciellt på de orter där tillbakagången upprepar 

sig. Helt klart är att huvudstadsregionen är av särskilt intresse i detta sammanhang. 

Samtidigt måste det också vara någon måtta på självspäkningen. det är orättvist mot alla de 

sfp:are på orter, i exempelvis österbotten, där sfp gick framåt i valet. där har man inte fått 

känna uppskattning för dessa resultat av hårt och gott arbete. bilden som skapats i offentligheten 

av partiets valresultat låter förstå att sfp praktiskt taget utplånats från partikartan. Så 

är det verkligen inte – och detta måste vi också visa, i ord, profil och konkreta handlingar. 

eftervalsdebatten fick också oväntade och olustiga drag i form av händelser, som dock inte 

hade med sfp-politikens innehåll eller partiets linje att skaffa. oavsett enskilda incidenter, 

som i offentlighetens brottsjöar börjar leva sitt eget liv, skall vi komma ihåg verkligheten. 

den är att svenska folkpartiet är samma liberala, inkluderande och toleranta 

folkparti som alltid. vi tror på individens frihet, men med ett starkt socialt samvete. 

vi betraktar alla som jämlikar i en vidsynt samhällsyn, där folk från slott eller 

koja är lika viktiga. 

vi skall inte låta andra definiera sfp:s politik eller slå felaktiga stämplar i våra 

pannor. vi behövs ute på det politiska fältet, där konkurrensen blir allt tuffare. i 

tider av ständigt pågående förvaltningsreformer av stor betydelse för våra regioner 

och de språkliga rättigheterna mäts skillnaden mellan ord och handling. Sfp 

visar fortsättningsvis vem som också i praktiken driver lösningar, som minimerar 

risken för att landets tvåspråkighet smulas sönder med blåögda politiska beslut. 

Här behöver vi stöd av andra partier, men framförallt av det fält som skall leva 

med resultaten av politiska beslut – eller ickebeslut. 

därför riktar vi nu blicken framåt – tillsammans. 

[kort] 

Carl Haglund ny 

statssekreterare, 

anna bertills 

förstärker 

medarbetarstaben 

carl haglund är ny statssekreterare 

för kultur-, idrotts- 

och jämställdhetsminister 

Stefan Wallin. Haglund (29) 

arbetade sedan sommaren 

2007 som specialmedarbetare 

för sfp:s ministrar. Han 

är ekonomie magister till utbildningen. 

Han är även medlem 

av stadsfullmäktige och 

stadsstyrelsen i esbo samt 

ordförande för sfp:s grupp i 

folktinget. i kommunalvalet 

fick han 1 547 röster. 

– jag tar emot den nya utmaningen 

med stor energi. vi 

har viktiga ansvarsområden 

inom regeringen, många viktiga 

förvaltningsreformer på 

gång och ett bra regeringsprogram 

att uppfylla. 

ny specialmedarbetare 

för sfp:s ministergrupp efter 

Carl Haglund blir Wallins nuvarandespecialmedarbetare, 

filosofie magister martina 

harms-aalto från grankulla. 

till uppdraget som Wallins 

specialmedarbetare kallas 

politices magister anna bertills 

från vörå. 

mer om ep-valet på sid 22 

bertills, liljeström, torvalds 

kandiderar i ep-valet 

Sfp:s alla tre vice ordföranden kandiderar i europaparlamentsvalet 

sommaren 2009. anna bertills, christel liljeström och nils 

torvalds nominerades när sfp:s partistyrelse möttes i november. 

Christel liljeström (f. 1960) sade att hennes styrka är östersjön. 

liljeström är president för baltic Sea Commission och hon har varit 

med och berett den östersjöstrategi som eu kommissionen tagit 

initiativ till. 

– jag har vissa farhågor, som ökad byråkrati och överförd beslutanderätt. 

men det finns även fördelar med eu när det gäller utmaningar 

som klimat- och miljöfrågor och monetär stabilitet. 

anna bertills (f. 1979) påpekade att ungdomsarbetslösheten i 

finland är hög jämfört med andra eu-länder. 

– arbetslösheten är inte bara ett problem idag – den blir ett ännu 

större problem i morgon, sade hon. 

nils torvalds (f. 1945) lyfte upp hur viktiga eu:s relationer till 

ryssland och förenta staterna kommer att vara i framtiden. Han 

sade även att eu är en domän vi inte kan förlora. 

– jag är framför allt en europé, och jag är fruktansvärt finlandssvensk. 

Sfp går till ep-val på egen lista. partiordförande Wallin sade att vi 

idag behöver eu mer än någonsin. 

– turbulensen på finansmarknaden talar sitt klara språk. Sfp har 

av tradition varit den internationella, europeiska rösten i den finländska 

partibuketten, sade Wallin när han presenterade kandidattrion. 

sfp:s wEbbshop har öppnat! bEsök DEn på www.sfp.fi 

linda lindholm 

kontaktchef för 

sfp i åboland 

åbobon linda lindholm, 

29, har valts till kontaktchef 

för sfp i åboland för tiden 

1.12.2008-30.6.2009. den 

åboländska kretsen omfattar 

förutom åbo och de nya 

kommunerna kimitoön och 

väståboland också de övriga 

kommunerna i egentliga finlands 

valkrets. 

petra Qvist tf 

kvinnopolitisk 

sekreterare 

petra Qvist, pol.mag., är sedan 

oktober tf kvinnopolitisk 

sekreterare på Svenska kvinnoförbundet. 

Hon har bl.a. 

studerat u-landsforskning 

och kvinnoforskning, med 

speciellt fokus på hur genus 

konstrueras inom olika kulturer. 

med 5_08 5

nya handikappservicelagen en förbättring 

– Nu behövs en 

handikappombudsman! 

riksdagsledamot håkan nordman innehar något av ett rekord: han 

har både åkt ut ur riksdagen, och återvalts två gånger. under alla fem 

perioder han medverkat har han suttit i social- och hälsovårdsutskottet. 

nästa år skall riksdagen godkänna en ny handikappservicelag. 

text & bIld: rabbe sandelIn 

Den största förändringen som skett 

sedan Håkan Nordman första gången 

valdes in år 1983 är ökningen i informationsflödet. 

– Många ifrågasatte de personliga assistenterna 

då systemet infördes på 90-talet, 

men i dagsläget skulle ingen ledamot 

ensam klara av all informationstrafik. 

Den innevarande perioden har ur 

Håkan Nordmans synvinkel kännetecknats 

av två stora händelser: vårdstrejken, 

där riksdagens social- och hälsovårdsutskott 

var i nyckelposition, och diskussionen 

kring avgiftsjusteringarna gällande 

bl.a. dagvård som fördes detta år. 

– När utskottet tar ställning till regeringens 

förslag till lagstiftning på social- 

och hälsovårdssidan präglas diskussionen 

förstås av de skillnader i samhällssyn, och 

på arbetsfördelningen mellan det offentliga 

och individen som finns bland de olika 

partierna. Men det hindrar oss inte att 

hitta samstämmiga mål i de betänkanden 

och utlåtanden vi gör – vi ser rätt lika på 

framtiden trots att oppositionen självfallet 

går sin egen väg ibland. 

En stor förbättring innebär enligt 

Nordman den nya handikappservicelag 

som skall träda i kraft den första september 

nästa år, och som i skrivande stund 

behandlas av riksdagen. 

– Den nya lagen innebär betydande 

utvidgningar i rättigheterna, och betydligt 

bättre preciseringar av rättigheterna. 

Samtidigt innebär lagen att de här 

frågorna får större uppmärksamhet, och 

mer tyngd i opinionsbildningen, säger 

Nordman. 

Håkan Nordman är väl medveten om 

att även välskriven lagtext inte alltid omsätts 

i praktiken. 

– Redan under dagens lagstiftning har 

vi sett att behandlingen av funktionshindrade 

är mycket brokig i olika kommuner. 

Kommunerna har i många fall tagit 

sig en prövningsrätt som de inte har. De 

svagaste har varit beroende av kommunernas 

goda vilja, i stället för att entydigt 

kunnat hävda sina rättigheter. 

handikappombudsman behövs 

Tolknings- och tillämpningssvårigheterna 

i och med den nya lagen kunde avhjälpas 

med en handikappombudsman. 

Samtidigt skulle man skapa en institu- 

tion för ordentlig intressebevakning. Håkan 

Nordman hoppas att arbetet för detta 

kunde starta så fort som möjligt trots 

att det inte specifikt finns inskrivet i regeringsprogrammet. 

– Behovet av en stark företrädare är 

ännu större på svenskt håll, där de funktionshindrade 

utgör en minoritet inom 

en minoritet, speciellt på ”svenska glesbygder” 

i Mellannyland. 

Trots att de svenskspråkiga intressena 

ofta faller mellan stolarna tror Håkan 

Nordman att det kan vara svårt att åstadkomma 

helt separata lösningar för de 

svenskspråkiga (se sidan 16). 

– Kommunerna vill knappast bryta 

upp strukturerna. Men trycket på att 

åstadkomma god och rättvis service kommer 

åtminstone att öka i och med den 

nya, tydligare lagen. 

Ingen handikappolitik utan 

socialpolitik 

Handikappolitiken hänger förstås intimt 

ihop med socialpolitiken som helhet. 

– Nu börjar man höra om förslagen 

från den s.k. Sata-kommittén som skall 

arbeta fram en socialskyddsreform. Den 

när det gäller handikappade har kommunerna i många fall tagit sig en prövningsrätt som de inte 

har. de svagaste har varit beroende av kommunernas goda vilja, berättar håkan norDMan. 

centrala tanken är att reformen skall leda 

till ett Finland där alla får en möjlighet – 

en slags ”grundplåt” – till ett bra liv, berättar 

Nordman. 

Problemen är nämligen stora. 

Tvåhundratusen hushåll är idag beroen- 

de av utkomststöd, och 600 000 personer 

lever under EU:s fattigdomsgräns. 

Till den gruppen hör både arbetslösa och 

arbetsoförmögna, barnfamiljer och ensamförsörjare, 

liksom pensionärer med 

de lägsta pensionerna och en stor grupp 

studerande. 

– Det är inga smickrande siffror för ett 

välfärdsland som Finland. En stor orsak är 

att de dagliga levnadskostnaderna sedan 

90-talet stigit mycket mer än utkomststödet 

och socialskyddet. Regeringens är 

på rätt väg i och med den rejäla höjningen 

av de lägsta stöden och dagpenningarna 

som sker nästa år, men en helhetsreform 

behövs likaså. 

Finlands befolkningsstruktur ser enligt 

Nordman inte lovande ut – antalet 

människor som skall försörja den delen 

av befolkningen som inte jobbar kommer 

att minska. Det betyder att fler människor 

måste fås i produktivt arbete – även 

de som inte orkar jobba hela dagen eller 

hela veckan. 

– Man kan inte bygga upp ett bra och 

fungerande socialskydd utan att det finns 

tillräckligt många sysselsatta människor 

som tjänar ihop välfärden. Det betyder 

att en socialskyddsreform måste kombineras 

med åtgärder som uppmuntrar till 

högre sysselsättningsgrad. 

I tillägg till lagstiftning och reformer 

för mera flexibilitet i arbetslivet krävs enligt 

Håkan Nordman även en attitydförändring, 

både bland arbetsgivarna och arbetstagarna. 

– Det måste bli ”tillåtet” att jobba 

halvdag, eller halva veckan. Heltidsjobb 

behöver inte vara det enda saliggörande. 

Med mer flexibilitet kan också funktionshindrade 

lättare sysselsättas. Alla borde få 

en chans att vara med enligt sin förmåga 

och bidra till den gemensamma kakan. 

Om Finland åker in i en ordentlig lågkonjunktur, 

vilket vi bör försöka undvika, 

får de kommande utmaningarna förstås 

en ny dimension. Håkan Nordman påpekar 

dock att inga grundläggande samhällsstrukturer 

borde byggas utgående 

från en enda låg- eller högkonjunktur. 

– Satsningarna på social rättvisa och 

på hälsovården skall alltid ses som långsiktiga 

investeringar i framtiden, inte enbart 

som kostnader. Hälsofrämjande åtgärder 

lönar sig alltid! 

6 med 5_08 med 5_08 7

text: rabbe sandelIn 

bIld: tone vold-Johansen 

Namnbytet år 2008 från Nordiskt 

institut för kvinno- och könsforskning 

speglar förändringen i verksamheten, 

då NIKK:s mandat vidgats till att inte 

bara omfatta könsforskningen (teorin) 

utan också jämställdhetspolitiken (praxis). 

NIKK lyder under Nordiska ministerrådet 

och är därmed inordnat jämställdhetsministrarna. 

Målet är att stödja 

förverkligandet av de målsättningar som 

finns i det nordiska samarbetsprogrammet 

för jämställdhet, och verka som bro 

mellan det politiska systemet och forskningsvärlden. 

– För att uppfylla målen ska NIKK 

följa könsforskningen tätt, ingå aktiv dialog 

med det jämställdhetspolitiska systemet 

samt förmedla och sprida kunskap, 

berättar Jennie Westlund. 

Ett genomgripande syfte för verksamheten 

är att utveckla växelverkan mellan 

NIKK och Nordiska ministerrådet och 

särskilt Ministerrådet för jämställdhet. 

Det betyder att de direkta forskningsuppdragen 

från jämställdhetsministrarna 

har blivit fler. 

– Ett bra exempel är det tvååriga projektet 

Unga, kön och pornografi i Norden 

jennie Westlund forskar vid nikk i oslo 

Politik skall basera 

sig på kunskap 

om man tror på politiken som medel till förändring, och om man 

samtidigt tror på potentialen i den kunskap forskningen producerar, 

vill man förstås se konstruktivt samarbete mellan de här världarna. 

Sen ett år tillbaka arbetar jennie Westlund precis på det sättet på 

nikk (nordiskt institut för kunskap om kön) i oslo. 

som avslutades 2006. Ett annat projekt, 

där jag jobbat som koordinator, är projektet 

Prostitution i Norden. Det är som 

bäst på slutrakan, och man kunde bra 

tänka sig något arrangemang på temat i 

Finland som en del i resultatförmedlingen. 

Ett annat spännande projekt som fått 

en del uppmärksamhet både inom och 

utanför Norden är den stora surveyn om 

män, jämställdhet och livskvalitet. 

– Det var ett norskt projekt där tanken 

var att det skulle fungera som pilot for 

motsvarande nordiska projekt. Som bäst 

översätts materialet till engelska och efter 

det skulle NIKK gärna vilja försöka 

arrangera något i Finland på temat, kanske 

tillsammans med jämställdhetsministern. 

Forskningsresultat kan inte beställas 

Jennie Westlund betonar att man i uppdragsforskning 

visserligen kan beställa 

frågorna, men aldrig svaren. 

– Att det finns en spänning mellan 

politik och forskning är ju inget nytt, och 

NIKK lever hela tiden i den spänningen. 

Det är viktigt att hävda forskningens frihet 

och oberoende, oavsett vilka politiska 

följder forskningsresultaten möjligen kan 

föra med sig, berättar Westlund. 

Jennie Westlund har hunnit se 

båda världarna – först som akademiker, 

och senast i politiken som Svenska 

Kvinnoförbundets kvinnopolitiska sekreterare. 

Nu är hon att nöjd med att få 

jobba på NIKK, där hon kan stå i båda 

lägren och jobba som brobyggare mellan 

könsforskningen och jämställdhetspolitiken. 

– Att i tiderna stå med båda fötterna 

i forskningen gjorde mig frustrerad. Då 

hoppade jag över till det riktigt praktiska 

politikfältet för att få omsätta tankarna i 

handling. Men efter en tid där började jag 

längta tillbaka till de akademiska diskussionerna 

och respekten för forskningsbaserad 

kunskap. 

politik utan kunskap är värdelös 

Enligt Jennie Westlund är politik som 

inte står på solid kunskapsgrund inte 

mycket att hänga i julgranen. 

– Avståndet mellan dessa två världar 

är tyvärr ofta långt, vilket kunde 

frustrera mig oerhört under mina år på 

Kvinnoförbundet och på det politiska fältet. 

Om man tror på politiken som medel 

till förändring, och om man på samma 

sätt tror på potentialen i den kunskap 

www.nikk.uio.no 

det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet 

www.norden.org/pub/velfaerd/jamstalldhet/sk/anp2006702.pdf. 

surveyn om män, jämställdhet och livskvalitet 

www.nikk.uio.no/forskning/nikk/survey/index.html 

prostitution i norden, konferensrapport 

www.norden.org/pub/sk/showpub.asp?pubnr=2008:739 

på nikk i oslo får jEnniE wEstlunD jobba med jämställdhetspolitik och forskning, och samtidigt nordiskt. på en liten arbetsplats 

är man med i hela arbetskedjan. 

forskningen producerar, vill man förstås 

se konstruktivt samarbete och kommunikation 

mellan de här världarna. 

Arbetet på en liten arbetsplats är varierande 

och Westlund är med i hela produktionskedjan. 

Forskningsprojekt skall 

genomföras, och kunskapen sammanställas 

och förmedlas. 

– Informationsförmedlingen utgör 

ungefär hälften av jobbet: att bidra till 

tidningen NIKK magasin (gratis publikation 

som kommer ut tre gånger per år) 

och NIKK:s webb, att redigera rapporter 

och andra publikationer, att arrangera 

konferenser, workshops och hålla presentationer, 

berättar Westlund. 

nordismen trevlig 

Förutom att NIKK som arbetsplats innebär 

att man får jobba med både könsforskning 

och jämställdhetspolitik, innebär 

det också att man får jobba nordiskt. 

– Och jag är ju uppenbart inte den 

enda finlandssvensken som gillar att göra 

det. Det nordiska samarbetet tycks vara 

en stor arbetsgivare i ankdammen, säger 

Westlund skrattande. 

Men enligt Westlund är det egentligen 

inte så konstigt. Norden är en bra 

arena om man inte känner sig hemma i 

det finska, om ankdammen ibland känns 

för liten, eller om Sverige inte heller riktigt 

funkar. 

– Jag har alltid känt en rotlöshet och 

inte upplevt någon självskriven tillhörighetskänsla 

till någon enskild plats i 

Finland – eller i Sverige och Norge för 

den delen, där jag också tidigare bott. 

Men Norden funkar. I de nordiska sammanhang 

känner jag mig hemma, jämfört 

med världen utanför Norden. 

På NIKK jobbar för tillfället representanter 

från alla nordiska länder förutom 

Island. 

– Är man dessutom intresserad av 

språk och språkförståelse är kaffebordsdiskussionerna 

på NIKK ett stimulerande 

nöje! 

8 med 5_08 med 5_08 9

uSa:s ekonomi är på väg in i en 

mardrömsfas, säger ekonomie 

doktor michael Hudson, tidigare 

ekonomist på Wall Street och 

mångårig forskare i fastighets- och 

kreditmarknadernas utveckling 

sedan bronsåldern. 

genom att rädda kreditgivarna i 

stället för de skuldsatta, och genom 

att finansiella tillgångar och skulder 

inte sopas undan genom konkurser, 

finns det risk att det amerikanska 

finansministeriets räddningplan 

leder till en ekonomisk härdsmälta 

i realekonomin som kommer att 

påverka hela världen, skriver han i 

Counterpunch. 


Enligt Hudson har ingen real ekonomi 

någonsin hängt med en tillväxt som bygger 

på ett slags pyramidspel där banker 

och kreditgivare, sparare och investerare 

plöjer ner räntor som de erhåller i nya 

krediter som åter genrerar nya räntor i 

takt med att skuldsättningsnivån stiger. 

Banker kan inte i evighet tillverka pengar 

genom att sälja mer och mer krediter 

– d.v.s. genom att skuldsätta den icke-finansiella 

ekonomin över dess verkliga 

michael Hudson: 

Att rädda finansinstituten 

räddar inte realekonomin 

tillgångar. Enligt Hudson är det tydligen 

så att varje generation måste återupptäcka 

den underliggande matematiken i 

fenomenet ränta på ränta, oftast genom 

en finansiell kris av force majeur-storlek. 

I ett nötskal handlar det om den falska 

tron på att man i längden kan bli rik 

på att ”sätta pengar i arbete”. I verkligheten 

arbetar pengar förstås inte, säger 

Hudson, men då de lånas ut, utvinner de 

ränta från den riktiga produktions- och 

konsumtionsekonomin. d.v.s det riktiga 

arbete som industri och arbetskraft utför. 

Samtidigt har man tänkt sig att t.ex. pensionsutbetalningar 

skall ske från dynamiken 

av stigande börskurser och aktieinvesteringar 

– trots att de är helt finansiella 

och i slutändan kan ha en mycket 

svag koppling till realekonomin, där familjer 

och företag producerar och konsumerar. 

Finanssektorn konkursfärdig 

Michael Hudson anser att det amerikanska 

räddningspaketen helt bortser från 

den här dynamiken. Bankerna och stora 

delar av den finansiella sektorn är konkursfärdiga 

efter att i åratal ha sett ökade 

finansiella intäkter, men inte investerat 

dem i påtagligt kapital utan bara i ny 

kreditgivning. Man har alltså spelat galna 

hasardspel i försöken att sätta ”pengarna 

i abete”, i förhållanden som dessut- 

om kontinuerligt stryper den underliggande 

ekonomin och undertrycker löneförhöjningar, 

vilket på sikt eroderar konsumentmarknaden. 

I stället för att den amerikansa staten 

spenderar sitt underskott på saker som 

ökar sysselsättningen (köp av varor och 

tjänster, infrastruktur), tar staten nu på 

sig skräplån och andra dåliga investeringar 

och ökar statsskulden från fem biljoner 

till tretton biljoner dollar. Detta leder 

till mer räntor, som bara kan betalas med 

ökat skatteuttag eller genom att trycka 

upp nya pengar. Den amerikanska statsmakten 

säger sig visserligen nu vara ”inkassoman” 

i skattebetalarnas namn, men 

samtidigt är man alltså tvungen att skjuta 

ekonomin i sank – den ekonomi som 

förstås till största delen består av just de 

skattebetalare man påstår sig hjälpa med 

räddningsaktionen. 

det hela känns igen… 

Enligt Hudson leder det här till en skulddeflation 

där individer och företag kan 

spendera allt mindre på konsumentvaror, 

kapitalvaror och tjänster. Försäljningen 

sjunker, vilket leder till konkurser då realekonomin 

inte längre kan betala sina räntekostnader. 

Det här har enligt Hudson 

hänt otaliga gånger under historien, ända 

sedan de gamla grekerna och romarna. 

Den som läst Plutarkos vet att ekono- 

mierna i ett prekärt läget – både i antiken 

och i närhistorien – antingen antar hårda 

kreditgivarstyrda lagar som utblottar invånarna 

och leder till socialt och militärt 

förfall, eller räddar situationen genom att 

lätta på skuldbördan. 

Hudson anser det skrämmande att 

ingen varnat för vart den senaste tidens 

räddningsaktioner kommer att leda: statsmakten 

intar rollen som sista kreditgivare 

– inte till hushåll eller näringslivets ickefinansiella 

verksamhet, utan för att subventionera 

finansiella fordringar som står 

långt över realekonomins förmåga att betala, 

eller marknadsvärdet på de tillgångar 

som satts som säkerhet. Försöket kommer 

att misslyckats, eftersom ingen summa 

pengar kan bibehålla en exponenentiell 

ökning av skulden. Staten kan aldrig 

få igen sina pengar med att bankerna som 

tar del av räddningspengarna ”tjänar sig 

ut” ur krisen genom att sälja ännu mera 

av sina produkter – d.v.s. krediter. Nu är 

nya huslån tänkta att återställa den höga 

michael Hudsons råd till europeiska politiker: ta tillbaka styrningen av den ekonomiska politiken, och 

återuppliva den politiska sektor som representerar inhemska industri- och arbetstagarintressen. 

www.counterpunch.org 

www.michel-hudson.com 

prisnivån på hus – men det var just den 

höga prisnivån orsakad av löshänt kreditgivning 

som var orsaken till kollapsen. 

(Samhällskritikern Howard Kunstler 

påpekar att bolånekollapsen kan få en helt ny 

dimension, då värdet på husen i de amerikanska 

förstäderna i framtiden i själva verket 

närmar sig noll, eftersom de är en del av 

en boendeform som är beroende av privatbilsim 

och vägtransporter – ett förhållande, 

som inte är hållbart på sikt.) 

verkningar även utanför Usa 

I USA försöker man enligt Michael 

Hudson alltså åtgärda problemet med 

skuldförorening genom att skapa ännu 

mera skuld, inte genom att minska skuldvolymen. 

På kort sikt kan de nya krediterna 

faktiskt ge lite konstgjord andning 

åt huspriserna och börsnivåerna – att åter 

genom s.k. ”wealth creation” göra låntagarna 

”rika” genom ökad skuldsättning. 

Men då investerarna märker att skuldnivåerna 

stryper den amerikanska konsumentmarknaden 

börjar de dumpa sina 

aktier, inte bara i amerikanska företag 

utan även i europeiska och asiatiska exportföretag. 

Detta kommer enligt Hudson att ha 

långt gående verkningar även utanför 

USA, speciellt i de länder som satt sin 

tilltro till den amerikanska konsumentmarknaden 

i stället för att se till konsumenternas 

köpkraft i de egna länderna. 

För att rädda sin egen framtid och hålla 

liv i de inhemska marknaderna krävs nu 

enligt Hudson att politikerna i Europa 

tar tillbaka den ekonomiska politiken 

från de centralbanker som doppats alltför 

mycket i den neoliberala doktrinen enligt 

”Chicagoskolan”, och även återupplivar 

den politiska sektor som representerar 

inhemska industri- och arbetstagarintressen. 

10 med 5_08 med 5_08 11

ekonomin dominerar 

resten av riksdagsperioden 

då ulla-maj Wideroos är inne på sin fjärde period i riksdagen finns 

det inget i själva riksdagsarbetet som överraskar. däremot ändras det 

omgivande samhället hela tiden, och Wideroos förutspår att landets 

ekonomiska läge kommer att vara det som präglar resten av perioden. 


– Eftersom jag sitter i riksdagens 

ekonomi utskott kommer de ekonomiska 

frågorna automatiskt på vårt bord. Vi behandlar 

bankväsendet, finansmarknaden 

och många frågor som har med den ekonomiska 

krisen att göra. 

Ulla-Maj Wideroos anser att de som 

trodde att Finland skulle klara sig undan 

finanskrisen som startade i USA var för 

optimistiska. 

– Allting är så hopkopplat idag. Och 

som vi idag ser är vi mitt inne i en kris 

med kraftig ekonomisk nedgång på de 

flesta samhällsområden. Och så har vi 

förstås en hel generation som enbart varit 

med om ekonomisk uppgång under 

sitt aktiva arbetsliv. 

Enligt Wideroos tyder mycket på att 

både staten, bankerna och privatpersonerna 

ändå lärde sig en hel del från den 

förra stora krisen på 90-talet. Läget är 

definitivt inte det samma, även om utmaningarna 

kommer att bli stora. 

– En lågkonjunktur eller depression 

drabbar alltid hela Finland. Därför behövs 

nu aktiva insatser både från statligt 

och kommunalt håll. Det är nu vi aktivt 

skall stimulera sysselsättningen och 

gynna konsumtionen på den inhemska 

marknaden. 

skattesänkning kan 

dämpa verkningarna 

Wideroos tror att regeringens aviserade 

skattesänkningar är ett sätt att konkret 

dämpa verkningarna av en ekonomisk 

nedgång. Farhågorna om att sänkningarna 

enbart leder till konsumtion som riktar 

sig utanför landet håller hon inte med 

om. 

– Ingen enskild åtgärd kommer förstås 

att ensam ”rädda situationen”. En 

skattesänkning lämnar ändå mer pengar 

åt konsumenterna, som speciellt i en svårare 

ekonomisk situation använder större 

andel av inkomsterna till livets nödvändiga. 

Och då borde man åter ta devisen 

”köp inhemskt!” till heders, speciellt när 

det gäller maten. 

När det gäller sänkningen av matmomsen 

om ungefär ett år är Ulla-Maj 

Wideroos inte lika övertygad. 

– Jag är lite rädd att den sänkningen 

ganska snabbt tunnas ut. Och i ett läge 

med stigande livsmedelspriser kommer 

det att bli svårt att göra riktiga jämförelser 

om vad utfallet sist och slutligen blir. 

Bevisningen blir svår, säger Wideroos. 

Men staten, och även kommunerna, 

kan förstås göra mycket mer. Enligt 

Wideroos behöver man inte ens i 

Keynsiansk anda hitta på massiva infrastrukturprojekt 

– det kan räcka med att 

tidigarelägga redan planerade infrastruk- 

turprojekt och investeringar. 

– I ett sämre konjunkturläge blir projekten 

dessutom oftast billigare att genomföra, 

så trots att det är klart att kommunerna 

skall undvika stor skuldsättning 

så är skapandet av sysselsättning i 

många lägen värd det. Det är i längden 

alltid billigare, än att i efterhand ta hand 

om de problem som en stor arbetslöshet 

för med sig. Kommunerna skall definitivt 

inte börja permittera sina anställda! 

sydösterbotten problemområde 

Som österbottnisk riksdagsledamot engagerar 

sig Ulla-Maj Wideroos just nu i 

problemen i Sydösterbotten. 

– En stor strukturomvandling håller 

på att ske i Kaskö, där Metsä-Botnia 

varslat över 200 arbetstagare om permitteringar 

eller en nedläggning av verksamheten. 

När man räknar med underleverantörer 

och övriga som berörs blir slaget 

stort mot en ort som domineras av en 

stor arbetsgivare, det är samma sak vi sett 

på flera håll i Finland. Konsekvenserna av 

Metsä-Botnias Kasköbeslut kommer att 

påverka hela regionen. 

Enligt Wideroos är det förstås staten 

som skall ge akutvården vid en katastrof. 

Men på längre sikt skall utvecklingsidéerna 

komma från regionen. 

– Vi har en stark företagaranda i 

Österbotten, och jag är säker på att kom- 

de statliga reformerna har tyvärr i många fall blivit verktyg för maktpolitik bland de stora partierna, säger ulla-Maj wiDEros. 

munerna och näringslivet i regionen även 

klarar av det här. 

reformiver blir lätt maktpolitik 

De senaste regeringarnas reformiver börjar 

småningom trötta ut folk. 

– De gäller inte bara de som planerar 

reformerna inom den politiska processen 

och inom tjänstemannakåren, utan framför 

allt de som är tänkta att förverkliga 

planerna. 

Enligt Wideroos skall förstås ingen 

vänta sig att allt kan stå stilla. Men hon 

är bekymrad för orket på arbetsplatserna. 

– När blir det möjligt att bara komma 

till jobbet för att göra sitt jobb, utan 

att vara skraj för att arbetsplatsen kanske 

sopas undan i nästa reform? Om staten 

vill köra igenom alla förvaltningsrefor- 

mer skulle det vara utomordentligt viktigt 

att de som i praktiken skall förverkliga 

dem tycker det är roligt och intressant 

att vara med. 

– En annan sak är förstås att fokuseringspunkten 

i reformerna skall vara servicen. 

Tyvärr har vi flera gånger sett att 

reformerna lätt blir verktyg för maktpolitik 

bland de stora partierna, och då accentueras 

vår roll till exempel när det gäller 

den språkliga bevakningen. 

Ulla-Maj Wideroos är speciellt upprörd 

då det gäller reformen av vallagstiftningen. 

– I sig är det bra att göra valkretsindelningen 

vettigare. Men ingen har ännu 

trovärdigt förklarat varför vi skulle behöva 

en röstspärr på 3,5 procent i Finland. 

Är det faktiskt ett stort problem att det 

finns för många små partier? I praktiken 

är det ju redan nu krångligt att bilda ett 

parti eftersom det krävs namninsamlingar 

och ledamotsplatser i två på varandra 

följande val, säger Wideroos. 

Valssystemet skall enligt Wideroos 

även matematiskt vara klart och tydligt. 

– Det förslagna valsystemet innehåller 

utjämningsplatser som endast datorer 

kan räkna ut. Det är en mycket dålig idé, 

eftersom väljarna i all lägen borde kunna 

veta vad som sker med deras röst. Om 

något, så bidrar det föreslagna valsystemet 

till att intresset för att delta och rösta 

i val minskar. 

– Så skall det naturligtvis inte vara! Vi 

skall göra allt för att öka intresset för politiken 

och valen. Det jobbar sfp för. 

12 med 5_08 med 5_08 13

text: chrIstoFFer thomasFolk 

Idrottsakademierna fyller 

en viktig funktion 

Varje elitidrottares dröm är att 

bli bäst på sin gren eller sport. Men för 

att lyckas i den stenhårda konkurrensen 

krävs år av långsiktig och hård träning. 

Det är en satsning som ofta kommer av 

sig när idrottaren har gått ut gymnasiet 

eller yrkesskolan. Tiden för att kombinera 

båda räcker inte till, eller så klarar en 

ung idrottare inte av att planera upplägget 

på egen hand. 

Alternativt sker satsningen på elitidrott 

på bekostnad av allt annat, och när 

karriären är över står han eller hon utan 

skyddsnät. 

– I slutet av 1980-talet kunde man vid 

Vörå idrottsgymnasium konstatera att 

idrottsutvecklingen stannar för många 

elever eller så slutar de helt efter att de 

har gått ut skolan. Det var då man började 

fundera på hur elitidrottarnas situation 

egentligen ser ut på studieorterna, 

säger Jens Wallin. 

att kombinera elitidrott och studier är svårt. här kommer 

idrottsakademierna in i bilden. en av dem är vasaregionens 

idrottsakademi – som hjälper 86 vuxna elitidrottare att 

integrera fortsatta studier i den alldagliga och allt mer krävande 

träningen. 

Han är verksamhetsledare för 

Vasaregionens idrottsakademi, var 

verksamhet startade sommaren 2005. 

Akademin är resultatet av mångårigt utvecklingsarbete 

för att förbättra situationen 

för elitidrottarna i regionen. I nuläget 

har akademin 86 vuxna elitidrottare, 

som får hjälp att integrera fortsatta studier 

i den alldagliga och allt mer krävande 

träningen. 

– Syftet med vår verksamhet är att ge 

elitidrottarna en möjlighet att fortsätta 

den hårda träningen samtidigt som de 

kan studera. Båda två är lika viktiga och 

allt handlar om att de ska kunna kombinera 

båda, säger Wallin. 

erbjuder stödtjänster 

Idrottsakademin täcker sex olika områden 

– simning, volleyboll, friidrott, 

längdskidåkning, orientering och ishockey. 

I praktiken innebär det att akademin 

kan erbjuda sina studerande kompetenta 

tränare inom dessa sporter. 

– Mycket handlar om att de ska kunna 

maximera träningsmängden och således 

sker en stor del av träningen på morgonen. 

Då har de möjlighet att ha en tränare 

och samtidigt också andra träningskompisar 

på plats. 

I och med att en elitidrottares vardag 

jEns wallin, verksamhetsledare för vasaregionens idrottsakademi, är glad över att akademin nyligen tilldelades 

elitstatus. men samtidigt hotar bristande finansiering verksamheten i framtiden. 

är oregelbunden jämfört med en vanlig 

medborgares får studerandena vid akademin 

också hjälp med att planera studierna. 

En av Wallins viktigaste roll är att 

fungera som en kontaktlänk till skolan. 

– Vi går igenom varje enskild individs 

krav och målsättningar och därefter lägger 

vi upp en studieplan tillsammans med 

en studiehandledare. 

Förutom studiekoordinering erbjuder 

idrottsakademin också tjänster som bland 

annat karriärplanering, näringsrådgivning, 

läkar- och fysioterapi, banktjänster 

och hjälp med bostadssökandet. Listan är 

lång och det är upp till varje individ att 

välja hur akademin ska stå till tjänst. 

– I praktiken är akademin en mängd 

olika tjänster och nätverk. Alla får fundera 

på vad just han eller hon behöver. Det 

finns också ett liv efter karriären och akademin 

finns också till för att fungera som 

en brygga till arbetslivet. 

I akademin finns elitidrottare som 

Vanessa Vandy, Lena Solvin, Franz 

Kruger, Matias Strandvall och Robert 

Häggblom. Kulstötaren Häggblom siktar 

på att utexamineras som ingenjör från 

Yrkeshögskolan Novia under våren. 

– Jag har haft stor nytta av idrottsakademin. 

De har skött kontakten med skolan 

och bland annat sett till att arrangera 

nya tenttillfällen som jag har missat 

på grund av tävling eller träning. En annan 

stor nytta som jag har haft är att akademin 

ordnar så att vi idrottare har tillgång 

till stadens alla olika idrottsarenor, 

säger han. 

erkännande och bakslag 

För en tid sedan fick Vasaregionens 

idrottsakademi ett fint erkännande när 

den blev tilldelad elitstatus av Finlands 

olympiska kommitté. Endast sju idrottsakademier 

av har fått statusen, som kan 

beskrivas som en kvalitetsstämpel för 

en fungerande verksamhet. Elitstatusen 

innebär samtidigt att den är statsbidragsberättigad. 

– Det är klart att jublet var stort när vi 

blev tilldelade statusen. Hårt arbete och 

en omfattande ansökning ligger bakom. 

Kommittén granskade vår verksamhet i 

två dagar och visst är vi stolta över att den 

har konstaterats vara högklassig. 

Men ungefär samtidigt kom ett stort 

bakslag för akademin när en av dess viktigaste 

finansiärer, Österbottens förbund, 

beslöt sig för att inte längre vara 

med och stöda verksamheten. Det innebär 

att ett årligt stöd på cirka 30 000 euro 

försvinner nästa år. En betydande summa 

för akademin, vars årsbudget är cirka 

100 000 euro 

– Vi tvingas dra ned på servicen och 

kommer inte att kunna ha tillängliga tränare 

på plats lika ofta. Våra tjänsteutbud 

blir med andra ord sämre och det drabbar 

våra viktigaste kunder – elitidrottarna. 

Wallin ser det som nödvändigt att 

verksamheten kan fortsätta i nuvarande 

form i framtiden. Han har stora förhoppningar 

på den av Kultur- och idrottsminister 

Stefan Wallin nyligen tillsatta 

strategiarbetsgrupp för elitidrott. 

– Jag är övertygad att idrottsakademierna 

kommer att få hög prioritet av arbetsgruppen. 

Det innebär bland annat att 

statsanslaget till idrottsakademierna bör 

höjas och att elitidrotten bör koncentreras 

till orter med inspirerande miljö, säger 

Jens Wallin. 

14 med 5_08 med 5_08 15 

Christoffer thomasfolk

Skilj åt kundprocesserna från det administrativa inom omsorgen! 

Hur kan vi förenkla kundprocesserna, 

bidra till inklusion 

i samhället och förhindra mångdubbel 

marginalisering av 

människor med funktionshinder? 

Slopa förvaltning i flera skikt och ta 

bättre hand om anhörigvårdarna! 


– Vanliga människor vet rätt lite om 

vad följderna blir för hela familjen om 

en familjemedlem drabbas av en trafikolycka 

eller en hjärnblödning, eller om 

ett barn föds med ett fysiskt eller kognitivt 

funktionshinder. De största bovarna i 

dramat heter ignorans, attityder, okunskap 

och massiv byråkrati, säger beteendevetare 

och MBA (Henley) Terry Grahn. 

– Beslutsfattarna vill spara pengar och 

kan för lite. Specialisterna och organisationerna 

lobbar osynligt eller inte alls. 

Någonstans på vägen tappas kunden, den 

funktionshindrade, bort i förvaltningen. 

Hur kunde då kundprocessen se ut? 

Terry Grahn har ett enkelt recept: 

– ”Specialbarnen” borde beviljas en 

livslång rätt till habilitering. Varje år, eller 

vid behov, borde man inom det närmaste 

nätverket göra upp en bindande habiliteringsplan 

som omfattar den nuvarande 

habiliteringsplanen, omsorgsplanen, serviceplanen 

och lite till, d.v,s, allt från terapier, 

hjälpmedel och avlastning till skola, 

boende, jobb, ekonomi och fritid. 

Eftersom familjens rättigheter skyddas 

i lagen, anser Grahn att det här kunde 

ske ovanför den kommunala självbestämmanderätten. 

Man borde inte belasta 

familjen med hur administration och 

statsandelar sköts. 

16 med 5_08 

– gör livet enklare, 

inte svårare, för 

familjer med medlammar 

som har 

funktionshinder, säger 

tErry Grahn. 

specialfamiljerna borde få upphandla 

terapierna där de vill 

– I den långvariga habiliteringen är den 

personliga relationen till terapeuten avgörande 

för såväl resultatet som för välbefinnandet. 

Samhället skulle spara 

mycket om den offentliga upphandlingen 

av individuella terapitjänster avslutades. 

Inte upphandlar man ”vanligt folks” 

fysioterapi tjänster heller! 

– I södra Finland kunde vi på svenska 

klara oss utan omvägen via HNS. FPA 

borde enbart fungera som ett clearinghus 

och ersätta de handikappades lagstadgade 

terapier och stödformer till 100 procent, 

på motsvarande sätt som ersättningen 

inom den privata hälso- och sjukvården. 

kundprocesser saknas helt 

Hjälpmedlen, skolmaterialen, stödboendet 

och den egna ekonomin (inklusive 

jobb) är enligt Grahn de områden där 

omsorgen fungerar sämst på svenska och 

uselt i södra Finland. Idag är familjerna 

tvungna att bli både budbärare och förhandlare 

utan fullmakt. I många fall skall 

de dessutom producera hjälpmedel, boende 

och skolmaterial. 

– Stora enheter är inte att föredra, men 

det vore ändamålsenligt att slopa uppdelningen 

i det dolt lobbande FDUV, det 

sönderförvaltade Kårkulla och en blödande 

Habben-enhet. Det finns utrym- 

me för en kundcenterad habiliteringsenhet 

i ordets egentliga betydelse, inklusive 

hjälpmedel inom t.ex. finmotorik och tal. 

Eftersom denna enhet skulle gå på minus, 

borde den stödas framom att regleras 

sönder som idag. I slutändan skulle vi 

ändå spara pengar och höja kvaliteten på 

omsorgen om vi skippade den fyrdubbla 

förvaltningen till förmån för en enkel 

kundprocess, och en separat, men trimmad 

administration, säger Grahn. 

notera anhörigvådarna bättre! 

– Var dröjer arbetarskyddet, lönen och 

personalförmåner i form av resekort och 

årskort till gym eller simhall? Reglerna 

som idag gör avlastning praktiskt omöjlig 

borde luckras upp med familjens bästa 

i åtanke. Idag talar man internationellt 

redan om dubbel eller flerdubbel marginalisering. 

Terry Grahn emotser en konsekvensbedömning 

av all lagstiftning, utgående 

från handikapp, kön, språk, ras, religion 

och ålder. 

– Borde till exempel de med invaparkeringstillstånd 

befrias från planerade 

trängselavgifter? Vi behöver omedelbart 

en handikappombudsman, liksom en 

konsekvensbedömare med riktig makt. Se 

över pensionslagstiftningen, likaså arbetsfördelningen 

och kompetenskraven inom 

olika yrkesgrupper. 

– Arbestkaftsmyndigheterna kunde 

stimulera till flera jobb åt specialgrupperna 

och andra villiga arbetstagare, och 

mindre syssla med byråkrati, kontroll och 

förvaltning. Samhället borde gläda sig 

över de handikappade som får jobb, inte 

bestraffa dem eller konfiskera inkomsterna! 

tidigarelagd 

välkomna på partidag till Helsingfors! 

Svenska folkpartiets partidag 2009 ordnas i Helsingfors 

veckoslutet 15-17 maj 2009. Partidagen tidigareläggs i år på 

grund av att vårt traditionella partidagsveckoslut krockar med 

röstningsdagen för Europaparlamentsvalet. 

Partidagen arrangeras i yrkeshögskolan Arcada vid Jan-Magnus 

Janssons plats invid Arabiastranden. 

Programmet inleds på fredag eftermiddag med ett seminarium. 

Den exakta tidpunkten meddelas senare. På kvällen ordnas en 

kvällstillställning för partidagsgästerna i Practicums lokaler 

invid Arcada. 

Lördagens partidagssupé sker i Hotel Crown Plazas festsal i 

centrala Helsingfors. 

Mera information om partidagen inklusive anmälningsblanketter 

sänds till lokalavdelningarna vecka 10. 

Välkommen till Helsingfors i maj! 

partidagsmotionerna skall in tidigare än förr! 

I och med att partidagen sker över två veckor tidigare än förr 

betyder det även att partidagsmotionerna skall lämnas in 

tidigare. 

Sista inlämningsdag för motionerna är lördagen den 7 mars! 

Motionerna skickas per epost till magnus.oster@sfp.fi 

eller per post till Magnus Öster / Sfp, PB 430, 00101 

Helsingfors. 

Sista anmälningsdag till partidagen är 17.4.2009. 

Partidagshandlingarna sänds till delegaterna senast 29.4.2009. 

valtteri kantanen

tio kilometer svett, motion 

och gemenskap med sfp 

ett gäng sfp-kvinnor beslöt sig 

förra våren göra slag i saken och 

delta i motionsevenemanget 

naisten kymppi (damtian) den 

27 maj i Helsingfors. naisten 

kymppi är ingen tävling utan en 

motionsrunda som man antingen 

kan promenera, gå med stavar 

eller löpa. vi som var med hade 

en härlig dag med solsken, 

gemenskap och motion och alla 

sfp-kvinnor; hjärtligt välkomna 

med nästa år! 

text: anna påFs • bIld: rabbe sandelIn 

Några av oss hade deltagit i Naisten 

Kymppi tidigare. Andra hade aldrig 

hört om evenemanget, än mindre tränat 

löpning alls. Efter att Pirkko Björkqvist 

inspirerat riksdagsassistent Eva Roos att 

träna till Naisten Kymppi fungerade Eva 

som spindeln i nätet för oss andra som 

nappade på förfrågan om vi ville delta 

som ett sfp-lag. 

Lena Karhu är det verkliga proffset i 

sammanhanget. Hon deltog nu för tjugonde 

gången, och senare på sommaren 

sprang hon dessutom Helsinki City 

Marathon. Även Corinna Tammenmaa 

är en van löpare med många maratonlopp 

bakom sig. Vi andra har t.ex. sprungit 

i Bryssel och i Nagu, löpt Kanontian 

i Ekenäs, gått Solvallamarschen, gympat, 

cyklat och gått på dans och pilates. 

Inför Naisten Kymppi sporrades vi i alla 

fall till att motionera, delta i gemenskapen 

tillsammans med 18 000 andra kvinnor 

i alla åldrar, samt dagen till ära passa 

kom med nästa år i 

damtian! 

naisten kymppi 2009 ordnas 31.5.2009. 

anmälningstiden har redan börjat 

i november. 

Idéer om motionsevenemang? 

du sfp–kvinna som är intresserad 

av naisten kymppi 2009, eller du 

kvinna eller man som har idéer om 

motionsevenemang som sfp kunde delta 

i – hör av dig till kanslisekreterare Corinna 

floman på sfp:s kansli, 

corinna.floman@sfp.fi 

eller 09 693 07 210 så kan vi få ihop lag, 

koordinera deltagandet och eventuell 

utstyrsel till evenemangen. 

på att marknadsföra sfp i strålande solsken. 

sfp-utstyrsel 

I en skämtsam diskussion per e-post 

om vad vi skulle ha på oss för att marknadsföra 

partiet diskuterades allt från 

ishockey mundering till kjolar. Efter ett 

möte slog vi fast hur vi skulle få maximal 

synlighet för partiet med de klädesplagg 

som stod till buds. Svensk Ungdom 

i Åboland hade låtit sy upp ett antal röda 

kjolar med svarta prickar till riksdagsvalet 

2007, och så fanns ju ishockeytröjorna 

med sfp:s logo. Som huvudbonad skaffade 

vi alla svarta kepsar där vi kunde fästa 

sfp:s rättvisepins. Det blev många glada 

skratt då vi provade, men vi undrade nog 

hur i fridens namn vi skulle klara av att 

motionera i kläderna om det blev varmt. 

evenemang med social beställning 

Naisten Kymppi är det största och äldsta 

motionsevenemanget för kvinnor i Finland 

och hölls i år för tjugofemte gången. 

Deltagarantalet under första Naisten 

Kympppi år 1984 var drygt 300. Sedan 

dess har antalet exploderat, och på senare 

år har årligen omkring 15–20 000 kvinnor 

sprungit, gått med stavar eller promenerat 

runt banan som i år gick via Tölö, 

Mejlans, Munksnäs och Dal. I tiderna var 

det inte tänkt att Naisten Kymppi skulle 

bli något annat än en engångsföreteelse, 

men det fanns en tydlig social beställning 

på ett motionsevenemang där 

kvinnor kan träffas, umgås och motionera 

tillsammans. Naisten Kymppi har med 

andra ord vuxit ordentligt, och idag förekommer 

många företagssponsorer, program 

och uppträdanden. Naisten Kymppi 

2008 öppnades av president Tarja Halonen. 

Före och efter följde bl.a. morgongympa, 

musikaluppträdande och uppvärmning 

med Marco Bjurström. 

gott arrangemang – men kan bättras 

– Det bästa med Naisten Kymppi i år var 

rutten, säger Pirkko Björkqvist. Den var 

härligt planerad och hade varierande terräng. 

gänget som deltog (f.v): Sandra bergqvist (då på folktinget), ekonomi- och medlemssekreterare may myrberg och kanslisekreterare Corinna floman 

från sfp:s partikansli, byråsekreterare Helena kajander och arkivchef lena karhu från Svenska centralarkivet samt riksdagsassist anna påfs, lagstiftningssekreterare 

Corinna tammenmaa och riksdagsassistent eva roos från riksdagen. bå bilden fattas modersmålslärare pirkko björkqvist från 

kungsvägens skola i Sibbo och organisationssekreterare mikaela nordling från folkhälsans förbund. 

Även May Myrberg är mycket nöjd 

med arrangemangen kring Naisten 

Kymppi. Corinna Floman tycker också 

att arrangemangen var bra. 

– Men mest uppskattade jag den sociala 

biten av evenemanget, säger hon. 

18 000 kvinnor kring Tölö sporthall innebar 

dock trängsel under uppvärmningsgympan 

och vid toaletterna, och det tog 

en stund innan löpningen och promenerandet 

kom igång ordentligt. 

Lena Karhu såg också förbättringar. 

– Platsen för start och mål var betydligt 

bättre än ifjol, då start och målgång 

fanns vid Finlandiahuset, säger hon. 

Starten var uppdelad i fyra heat: de 

som tänkte löpa under en timme, de som 

tänkte löpa på en till en och en halv timme, 

de som tänkte promenera, och de 

som gick stavgång. Sandra Bergqvist 

tycker att heaten kunde ha varit lite bättre 

uppdelade. 

– Nu fanns det många som promenerade 

även i de första heaten och de borde 

ha hållit undan för de som ville springa 

förbi, säger Sandra. 

Corinna Tammenmaa, Eva Roos och 

Pirkko Bergqvist löpte i det första heatet 

och sprang på snabba 47 minuter. 

Våra stavgångare Corinna Floman, May 

Myrberg och Helena Kajander, samt 

Mikaela Nordling som gick, fick en skön 

promenad – och de var inte mycket långsammare 

än vi som löpte. 

Efter målgång bjöds deltagarna på 

lunch, frukter, och drycker medan olika 

sponsorprodukter delades ut. Helena 

Kajander tog ut mest av dagen. Hon stannade 

kvar på Dingos konsert efter loppet 

och for sedan ännu till simstadion. 

Skribenten, som är förstagångsdeltagare, 

reagerade på att Naisten Kymppi 

bara profilerat sig på finska och delvis 

på engelska, och jag fick medhåll av de 

andra. 

– De har ju säkert deltagare från övriga 

Norden, konstaterade Helena. 

– Även president Halonen kunde ha 

sagt några ord på svenska, särskilt som 

hon dagen innan yttrat några ord finska 

på stafettkarnevalen, tycker Mikaela. 

kom med nästa år! 

Vi är alla överens om att vi vill delta nästa 

år igen. Särskilt om vi får ihop ett sfp-lag 

så att vi kan inspirera varandra att träna 

och ha lika fin gemenskap som i år igen. 

– För att öka synligheten för sfp kunde 

vi ha ett eget stand någonstans vid rutten 

och där vill vi ju bli serverade skumpa 

och bli påhejade för att orka i mål, ler 

Corinna T. Vi kunde också skaffa något 

plagg enkom för evenemanget, för i ärlighetens 

namn - det var mycket varmt att 

springa i ishockeytröja och nyckelpigekjolen 

trasslade in sig här och där. 

18 med 5_08 med 5_08 19

text: teresa tUrtonen 

I Finland finns det för tillfället 24 natur- 

och miljöskolor. Av dem har fem naturskolor 

verksamhet på svenska, Borgå naturskola, 

Naturskolan Uttern, Kvarkens 

naturskola, Skärgårdshavets naturskola 

och Karleby naturskola. 

naturskolans verksamhet 

är mångsidig 

Naturskolorna ordnar naturskoldagar för 

barn och unga samt kurser och exkursioner 

för vuxna. Hur bred målgruppen är 

beror på de enskilda naturskolornas resurser. 

Naturskoldagarna utgör helheter 

runt olika teman och den största delen av 

undervisningen sker utomhus. 

För små barn utgörs programmen ofta 

av sinnesövningar och av äventyr och historier 

i naturen. Verksamheten baserar sig 

på upplevelser och lek, alltid med en klar 

målsättning eller tema. Upplevelser och 

konkreta erfarenheter ligger som grund 

också för verksamheten med äldre elever 

och vuxna. Enkla redskap används vid 

undersökning av olika fenomen eller arter 

i naturen, och observationerna varvas 

med pedagogiska lekar. Naturskolorna 

har färdigt material för förarbete eller bearbetning, 

och tipsar gärna om bra material. 

Svenskfinlands naturskolor 

fostrar i miljö och hållbar 

utveckling 

naturskolan verkar för miljöfostran och hållbar utveckling och dess viktigaste målgrupp 

är elever och lärare inom den grundläggande utbildningen samt barn och personal vid 

daghem. undervisningen sker huvudsakligen utomhus, i naturen, där besökarna genom 

olika aktiviteter, upplevelser och egna undersökningar får lära sig om sin omgivning. 

i naturskolan får man använda sig av alla sinnen. 

rEnja hakala från kvarkens naturskola 

leder gruppen. 

En del naturskolor har sk. fadderklasser, 

vilket innebär att samma elevgrupp 

träffar naturskolläraren 3-8 gånger per år. 

På detta sätt strävar man till att repetera 

och fördjupa kunskaperna och utveckla 

mångsidiga färdigheter. Både lärare och 

elever har upplevt kontinuiteten givande. 

Många lärare har fått inspiration till 

att fortsätta bearbeta innehållet och 

metoderna tillsammans med eleverna. 

Elisabeth Abbor, lärare vid Ebbo skola, 

visar en vacker sammanställning av de 

arter klassen samlat och namngett med 

egna namn för att bättre memorera de 

riktiga namnen. Borgå naturskolas lärare 

Pia Lindström använder många metoder 

i naturskolan som också kan tillämpas i 

andra skolämnen. 

naturskolorna stöder undervisningen 

Målen i den nationella läroplanen gällande 

elevernas kunskaper, attityder och 

färdigheter inom hållbar utveckling och 

miljö- och naturkunskap strävar högt, 

och naturskolan finns för att stöda och 

komplettera skolans arbete. Naturskolorna 

med svenskspråkig verksamhet i Finland 

har tillsammans med läraren och 

projektkoordinatorn i miljöpedagogik, 

Teresa Turtonen, utarbetat en egen läroplan, 

som bygger den nationella läroplanen 

från 2004. 

Varför behöver naturskolorna en egen 

läroplan? 

Naturskollärare Renja Hakala besvarar 

frågan så här: 

– Vi ville definiera naturskolans verksamhet 

och syfte för samarbetsparter, 

myndigheter, klasslärare och rektorer, 

nya naturskollärare och inhoppare, elevers 

föräldrar och andra intresserade, men 

också definiera innehållet och målen för 

oss själva. Vi kan påvisa att verksamheten 

är målinriktad och stöder undervisningen 

i ”den vanliga” skolan. Nu då vi har en 

gemensam läroplan har vi också lättare 

att utvärdera vår pedagogiska verksamhet, 

eftersom vi vet vad vi ska utvärdera, 

menar Hakala. 

bakre raden från vänster: teresa turtonen, åbo akademi i vasa, pia lindström, borgå naturskola. 

främre raden från vänster: Charlotta Hagman, Skärgårdshavets naturskola, renja Hakala, kvarkens 

naturskola, thea Salonen, naturskolan uttern, Sara kåll, karleby naturskola 

Integrering av ämnen och 

inlärningsstilar 

– Jag har märkt att eleverna behöver röra 

på sig mera, och utomhus kan man förutom 

att arbeta med miljö- och naturkunskap 

också studera andra skolämnen, säger 

naturskollärare Thea Salonen. Gymnastik, 

småslöjd, bildkonst, språk och 

matematik är några av de ämnen som går 

utmärkt att integrera i uteundervisningen. 

Barnens inlärning stöds mångsidigt 

genom att olika inlärningsstilar får mera 

utrymme, samtidigt som relationen mellan 

naturen och barnet utvecklas. Integreringen 

går kanske enklast att genomföra 

vid en lägerskola, men varför inte variera 

undervisningen i t.ex. matematik? 

– Ta alltså ut eleverna för att göra det 

abstrakta med konkret och på sätt fördjupa 

förståelsen, uppmanar Salonen. 

ambulerande undervisning 

En del naturskolor har egna utrymmen 

som bas, andra naturskolor är kringresande. 

Antingen kan man komma överens 

om ett specifikt ställe där man träffas, eller 

så kan naturskolläraren komma på besök 

till skolans näromgivning. Det går att 

komma överens med naturskolan, men 

man får gärna vara ute i god tid. De flesta 

naturskolor har endast en naturskollärare, 

och dagarna blir snabbt fullbokade 

då en person sköter allt från marknadsföring 

och bokningar till planering och 

undervisning. 

visste du detta? 

Vid en naturskola lär man sig huvudsakligen 

om naturen i naturen, 

medan man vid miljöskolan fokuserar 

främst på relationen mellan människa 

och miljö i samhället. Båda 

skoltyperna tror på individens möjlighet 

att påverka sin livsmiljö och 

strävar till att fördjupa förhållandet 

mellan eleven och dess närmiljö. 

Båda använder sig också av konkreta 

metoder och praktisk pedagogik och 

förespråkar en hållbar utveckling. 

naturskolor med 

verksamhet på 

svenska: 

borGå naturskola är en del av borgå 

stads miljöbyrås verksamhet. borgå naturskola 

är en tvåspråkig ambulerande 

naturskola som stöder skolorna, dagvården 

och andra samarbetspartners i deras 

miljöpedagogiska arbete. 

karlEby naturskola grundades 1992 

och verkar som en del av ungdomscentra 

villa elba. till verksamheten hör fadderklassverksamhet, 

naturskoledagar och 

kortare program, lägerskolor och läger. 

naturskolan är tvåspråkig. 

kvarkEns naturskola upprätthålls av 

natur och miljö rf. naturskolan bedriver 

uppsökande verksamhet för att möjliggöra 

naturskolbesök för daghem och skolor 

i södra och mellersta österbottens kustområde. 

naturskolan uttErn i Sjundeå (tidigare 

naturskolan i Sjundeå) inledde sin verksamhet 

redan år 1986 som den första naturskolan 

i finland. naturskolans verksamhet 

riktas främst till svenskspråkiga 

skolor och daghem i västra och mellersta 

nyland. verksamheten bedrivs av natur 

och miljö rf. 

skärGårDshavEts naturskola har ett 

gott samarbete med olika inkvarteringsföretag 

och kan arrangera en upplevelserik 

lägerskola i vår unika skärgårdsmiljö. 

naturskolan verkar också som kringresande 

naturskola i åboland. 

kontaktuppgifter till samtliga naturskolor 

i finland finns på www.luontokoulut.fi 

20 med 5_08 med 5_08 21

europaparlamentsval nästa juni 

Sfp har en klar chans! 

Svenska folkpartiet har av 

tradition varit den internationella, 

europeiska rösten på det 

finländska partifältet. Så var det 

långt före eg/eu, och så skall det 

vara också i fortsättningen. det 

sade partiordförande Stefan Wallin 

då han i november presenterade 

de tre första sfp-kandidaterna i 

europaparlamentvalet, som sker i 

juni nästa år. 

I nästa Europaparlament sjunker antalet 

finska platser från fjorton till tretton. 

I det förra valet år 2004 skulle sfp ha 

behövt 2 400 röster till för att säkra det 

trettonde mandatet. Men då man spekulerar 

om möjliga valutgångar för sfp måste 

man minnas att valutgången till stor 

del avgörs av hur hög den allmänna röstningsaktiviteten 

blir, och på hur de andra 

partiernas kandidater lyckas samla röster. 

– I två europaval av tre har har sfpledamoten 

placerat sig bland de tretton 

första. Så uppgiften är inte alls omöjlig, 

säger Wallin. 

I det första valet 1996, som förrättades 

parallellt med komunalvalet, samlade 

sfp på egen lista 129 425 röster och 

knep det trettonde mandatet - då av 16. 

Röstningsaktiviteten var 57,6 procent. 

I det följande valet 1999 samlade sfp 

84 153 röster med tre kandidater i valförbund 

med centern. Mest röster i hela valförbundet, 

81 082, fick Astrid Thors, som 

återvaldes. Skulle sfp ha varit på egen lista 

hade partiet tagit det elfte mandatet. 

Röstningsaktiviteten var extremt låg: 30,1 

procent. 

I det senaste EU-valet 2004 samlade 

sfp 94 421 röster eller drygt tiotusen 

fler än i det föregående valet. Det räckte 

till det fjortonde mandatet, som gick 

till Henrik Lax. Röstningsaktiviteten var 

39,4 procent. 

– Det är alltså i praktiken ren spekulaliton 

att försöka förutspå vilket antal röster 

som behövs i valet för att man skall få 

ett EU-mandat 2009. Vår slutsats blir att 

sfp har en klar chans att återta sitt mandat 

i Europaparlamentet., säger Wallin. 

Intressant och spännande kampanj 

Sfp går till val med egen lista på tjugo 

kandidater. En valframgång kommer att 

hänga på en lyckad kampanj, toppkandidater 

och en stark mobilisering av de 

svenskspråkiga väljarna. 

läs en längre intervju med europaparlamentariker Henrik lax 

i med 5/07 eller på www.sfp.fi/medborgarbladet/artikelarkiv/ 

© european Communities, 2008 

– Europavalskampanjen har ur vår 

synvinkel alla förutsättnigar att bli en 

djuplodande, positiv debatt om Finland 

och Svenskfinland i Europa. Sprängstoff 

finns det hur mycket som helst. 

Wallin nämner även turbulensen på 

finansmarknaden och Östersjön, men 

han betonar att det även finns ett egenvärde 

i att Finland kan visa upp sina två 

national språk i Bryssel och Europa. 

– Finland på två språk är mycket mera 

än ett enspråkigt Finland - det är dubbelt 

så kul. Men det handlar givetvis inte 

bara om image. Det är viktigt att vi som 

en språklig minoritet är företrädd på alla 

nivåer där beslut som rör vår vardag fattas 

– från Korsnäs till Bryssel, från Raseborg 

till Strasbourg. 

brist på arbetskraft i norden trots finanskrisen? 

WWW.norden.org 

På kort sikt hotar den finanskris som pågår 

just nu att leda till stigande arbetslöshet. 

Men på lång sikt är den åldrande 

befolkningen och bristen på arbetskraft 

möjligtvis ett ännu större hot mot 

framtidens välfärdssamhälle. Detta var 

temat för en nordisk konferens om den 

demografiska utmaningen som hölls i 

Stockholm, i vilken den svenske arbetsmarknadsministern 

Sven Otto Littorin 

och EU-kommissionär Vladimir Spidla 

deltog. 

– De nordiska länderna har olika sätt 

att tackla tidens arbetsmarknadsfrågor, 

konstaterade Littorin i sitt välkomsttal. 

Men i kristider är det viktigare än någonsin 

att knyta band i Norden och lära sig 

av varandras erfarenheter, även som gemensam 

plattform inom EU. 

Den stora frågan på konferensen i 

Stockholm var ifall den förväntade arbetskraftbristen 

bäst löses genom att 

mobilisera befintliga arbetskraftresurser, 

eller genom att öka invandringen av arbetskraft 

utifrån. 

För EU-kommissionär Vladimir 

Spidla var invandring inte en fråga om 

antingen eller, utan om bra eller dålig integration 

av den arbetskraft som Europa 

och Norden enligt all statistik kommer 

att lida brist på framöver. Enligt prognoserna 

kommer var tredje medborgare i 

EU år 2050 att vara över 65 år. Spidla såg 

dock outnyttjade resurser i en högre sysselsättningsgrad 

bland kvinnor och gav 

de nordiska länderna beröm för att ligga 

långt före övriga Europa på det området. 

skillnader mellan 

de nordiska länderna 

De nordiska länderna skiljer sig dock 

från varandra på andra områden. Inläggen 

från Danmark och Sverige handlade 

mest om att utnyttja befintliga arbetskraftsreserver 

via integration och en aktiv 

arbetsmarknadspolitik, medan de finska, 

norska och isländska föredragshållarna 

var mer öppna för möjligheten till en 

ökad invandring som en lösning på den 

åldrande arbetsstyrkan. 

Enligt en studie från Nordiska ministerrådet 

som gjorts nyligen är Norge 

helt klart det land som tar in mest av exempelvis 

arbetskraft från de nya EUländerna. 

Hela 60 procent av alla arbetsinvandrare 

från Östeuropa – eller knappt 

160 000 under perioden 2004–2007 – har 

hittat arbete i Norge. 

Är denna invandring en vinst eller en 

belastning för de nordiska välfärdssamhällena? 

Återigen beror svaret på vilket 

land man frågar. 

– Men ny arbetskraft blir ju också äldre, 

som Rune Solberg från Arbejds- og 

inkluderingsdepartementet i Norge sammanfattade 

saken. 

– Som sådan kommer en ökad invand- 

foto: magnus fröDerberg, norDen.org 

kommer arbetskraftsinvandring enbart att skjuta upp åldrandet inom arbetsstyrkan? det finns 

skillnader i inställningen bland de nordiska länderna. 

ring möjligtvis att endast skjuta upp åldrandet 

inom arbetsstyrkan, inte förhindra 

den. 

Ett nytt program för det nordiska 

samarbetet på arbetslivsområdet för 

2009–2012 har lagts fram för Nordiska 

rådet. Hela 61 procent av befolkningarna 

i Norden anser enligt en opinionsundersökning 

från oktober i år att det är en 

fördel att de nordiska länderna samarbetar 

i frågor som rör arbetslivet. Det är en 

ökning från 49 procent året innan, vilket 

tyder på att finanskrisens allvar får nordborna 

att gå ihop om den nordiska arbetsmarknadsmodellen. 

De nordiska ministrarna kommer enligt 

programmet att förebygga och bryta 

ner gränshinder samt utöka samarbetet 

med de baltiska länderna, Polen och 

Nordvästryssland. 

Konkreta aktiviteter som en förlängning 

av det nya samarbetsprogrammet 

fastställs löpande i samarbete med de olika 

ordförandeskapen för Nordiska ministerrådet. 

Det nya samarbetsprogrammet 

träder i kraft från och med januari 2009. 

22 med 5_08 med 5_08 23

SVENSKA KULTURFONDEN 

100 

text och bIld: håkan näsman 

jaana falk-enlund fick ett år i Studio karin Widnäs 

Jaana Falk-Enlund, 38, älskar keramik 

och kan vid det här läget riktigt mycket 

om det hantverk hon hoppas ska ge henne 

ett yrke i framtiden. 

Hon har ett år som lärlingsstipendiat 

bakom sig och har verkligen gillat arrangemanget: 

– Att börja med eget efter skolan skulle 

vara helt omöjligt och jag är jättetacksam 

för det här året hos Karin. Hon har 

varit en väldigt fin lärare, med gott tålamod. 

Egentligen känner hon och Karin varandra 

sedan länge tillbaka. 

– Redan under min studietid praktiserade 

jag här och senare, som arbetslös 

hade jag även möjlighet att vistas här 

med sysselsättningsstöd. 

gott samarbete 

Jaana inledde sina studier vid Yrkesinstitutet 

Sydväst redan 1998, men sen blev 

det avbrott i studierna för en längre tid 

och hon gjorde sig klar först 2007. Då 

hade hon och Karin fått nys om Kulturfondens 

lärlingsstipendium, som ger färdigutbildade 

konstnärer, konsthantverkare, 

mm. möjlighet att under ett år förkovra 

sina kunskaper hos en etablerad utövare. 

– Hon har lärt mig allt och har ett 

Tid och tålamod 

ett fantastiskt år! Så säger de med en mun, lärlingsstipendiaten och läromästarinnan. 

den kände keramikern karin Widnäs i fiskars tog på senhösten farväl av artesanen jaana 

falk-enlund, som under ett år fått lära sig det mesta om delprocesserna i keramikerns 

arbete. på kulturfonden hoppas man att fler ska upptäcka lärlingsstipendierna. 

lärlingsstipendiat jaana falk-EnlunD. 

enormt tålamod! säger Jaana och det ser 

nog mera ut som ett tvåpersoners team 

när de tillsammans glaserar ett tjugotal 

kaffemuggar i Karins ljusa arbetsrum. 

Karin doppar muggarna i den mjölkliknande 

glasyrblandningen – i sig en hel 

vetenskap att blanda till, beroende på hurudan 

yta man vill ha – och Jaana putsar 

försiktigt bort glasyren undertill, kontrollerar 

och radar upp dem för nästa skede. 

Karin ter sig som en sån person som 

tycker om att lära ut sitt hantverk. Hon 

visar omsorg och tålamod och ger ett 

lugnt och tryggt intryck. 

– Jag är glad att jag kunnat stöda Jaana 

i hennes utveckling, säger Karin. 

Och naturligtvis får hon själv mycket 

hjälp i arbetet under lärlingsåret. 

Miljön är också inspirerande: Huset i 

sig är en ljus och rofylld plats och man 

möter Karins på samma gång stiliga och 

lustfyllda föremål överallt. Fåren bräker 

nedanför huset och genom de nakna 

trädkronorna skymtar lilla Degersjön. 

mycket att lära sig 

Skissa, formge idéer, göra gjutformer i 

gips, gjuta, putsa, råbränna, glasera, glasyrbränna 

– det är många skeden som den 

självständige hantverkaren ska behärska 

före man kan hälla upp kaffet. Med 

en utbildning i bakfickan ger lärlingsåret 

den nyutexaminerade tid att i lugn och ro 

lära sig behärska tekniken bättre och att 

utveckla sin kunskap om materialen. 

Karin berättar om de olika faserna 

som kräver ordentligt med erfarenhet och 

det är lätt att förstå att någon vecka här 

och där, som inkluderas i studierna, inte 

på långt när räcker till. Hon är kritisk till 

hur man byggt upp yrkesutbildningen i 

Finland 

– Utbildningarna är för byråkratiska. 

En läroanstalt som utbildar t.ex. keramiker 

borde ju ha en verkstad som hela tiden 

hålls igång av en anställd. Då skulle 

de studerande hela tiden kunna komma 

in och följa med processerna. Nu blir det 

vitt fat, svart får 

24 med 5_08 med 5_08 25


100 

allt för mycket avbrott, korta knyck. Då 

går det inte att få någon helhetsbild. 

– Och sen måste de unga vara ivriga 

att jobba, det tycks inte alla vara nuförtiden. 

Det här yrket betyder långa dagar, 

jag gör ofta 12 timmar, men jag älskar det 

jag gör. 

Som i de flesta hantverk gäller det att 

ha tålamod och slita på, men så finns det 

även den kreativa processen. Karin älskar 

att hitta på nytt, idéer till nya föremål 

gror hela tiden. 

Som lärling har Jaana inte haft så 

mycket tid för den biten, men ett eget 

designat snapsglas har hon i alla fall utvecklat 

och tillverkat en liten serie av i år. 

Och några skisser förstår jag att hon har 

därhemma. 

– En del dagar har jag tillbringat på 

bibban, för att läsa om hantverket och se 

vad som finns på nätet. Och någon dag 

har jag kunnat skissa på eget hemma i 

Ekenäs. 

hantverkarframtid? 

Hur ser det då ut framöver? Kommer Jaana 

att kunna etablera sig som keramiker 

själv? 

För Jaana är det omöjligt att tänka sig 

att lämna hantverket helt efter lärlingsperioden, 

men hon är också realist. Å ena 

sidan skulle det finnas en fortbildning i 

Sverige som intresserar: en tvåårig linje 

för att bli modellör (för att skapa gipsformerna) 

vid Formakademin i Lidköping. 

Men det är inte förhandlat klart med 

pojkvännen. 

– Å andra sidan måste man överleva 

och då blir det nog kanske att se sig om 

efter första bästa jobb för att sen kunna 

hitta tid för hantverket. 

Ett ”riktigt” jobb vid sidan om har ju 

även Karin som också verkar som utbildare 

inom sitt gebit. 

– Då kommer jag samtidigt ut, träffar 

studeranden och lever i en dialog. Jag lär 

under lärlingsåret hann jaana och karin bli ett väl sammansvetsat team. Här doppas koppar och 

fat i glasering för att genast putsas och torka. 

faktaruta 

lärlingsstipendiet kan sökas för maximalt 

ett år. Stipendiesumman är 15 000 euro/år, 

inkl. socialskydd. 

det kan sökas av konstnärer, konsthantverkare 

och kulturarbetare som avslutat 

sin egentliga utbildning och vill förkovra sig 

under ledning av någon som redan är etablerad. 

Stipendiet förutsätter ett avtal mellan parterna 

och en slutrapport efter lärlingstiden. 

mig massor om allt möjligt på det sättet. 

Hon ser även möjligheter för hantverkarna 

i dagsläget. De ekonomiskt osäkra 

tiderna kan enligt henne ändå betyda en 

möjlighet för hantverkarna. 

värdig en vigselring. 

– Vi kan – till skillnad från industrin - 

lägga om vår produktion över en natt för 

att svara mot nya behov på marknaden. 

För Jaanas del är det också eget som 

gäller när hon får fantisera tio år framåt. 

Kanske snapsglasen så småningom blir 

en hel servis? 

… 

På Svenska kulturfonden ser kulturombudsman 

Annika Pråhl gärna fler ansökningar 

om lärlingsstipendier nästa år. 

– Det vore viktigt att utbildarna nappar 

på det här i vår och tipsar sina studenter. 

Flera ryms med – det här är ju 

verkligen något som både lärlingen och 

mästaren vinner på. 

26 med 5_08 med 5_08 27 


100 

i 100 år har Svenska kulturfonden verkat för att stöda den svenska kulturen och utbildningen, det svenska språket och finlandssvensk 

verksamhet i vårt land. kulturfonden grundades 1908 och är idag en paraplybeteckning för över 400 fonder, 

tillkomna genom testamenten och gåvor från privatpersoner, samfund och företag. 

i medborgarbladet presenterar vi en rad av de intressantaste och viktigaste donatorerna under århundradet. 

i sina bästa arbeten nådde yngve 

bäck en koloristisk storslagenhet 

som var unik, berättar erik 

kruskopf, som här skriver om 

hur yngve bäck hittade måleriet 

– senare hustru märta lindblad. 

yngve och märta bäcks är en 

betydande fond inom Svenska 

kulturfonden. 

text: erIk krUskopF 

Yngve Bäck var född 1904 i Vasa där hans 

far var apotekare. Han var redan i unga 

år klar över att han ville bli målare. Han 

tog studenten 1923 och fick som belöning 

en resa till Göteborg, där en utställning 

av nordisk konst då pågick. Här befästes 

hans beslut att bli målare, samtidigt som 

hans intresse för det nordiska vaknade. 

debuterar 1928 

De två följande åren studerade han vid 

Finska konstföreningens ritskola i Ateneum 

och i Universitets ritsalar, där Eero 

Järnefelt undervisade. 1928 debuterade 

Bäck med en utställning i Konstsalongen 

i Helsingfors. Han hade då redan under 

ett par års tid regelbundet besökt Paris, 

där han tog intryck av den då dominerande 

s.k. Pariserskolan, med Matisse 

och Bonnard som förgundsgestalter. 

Pariserskolan representerade en koloristisk, 

figurativ modernism som lade 

stor vikt vid att måleriet så långt det är 

möjligt skall använda sig av sina specifika 

medel, dvs färg, form och komposition. 

Berättande, anekdotiska inslag som 

var vanliga i ett populärare måleri avvisades 

helt. 

bäck hittar sin stil 

En personlig och med åren allt mer förenklad 

kolorism blev också ett grund- 

konstnären yngve bäck 

och hans märta 

viD bEnsinpuMpEn, av yngve bäck 1955, ur pro artibus samlingar. 

läggande kännetecken för Yngve Bäcks 

måleri. Småningom blev betoningen på 

innehållet i alla fall starkare, eller, som 

han själv uttryckte det, ”det måste finnas 

en poäng i motivet”. Hans motivvärld 

sträckte sig från landskap, både nordiska 

och sydländska, över figurbilder och 

blomsteruppställningar till de sena årens 

förenklade, nästan abstrakta kompositio- 

ner ofta med ämnen ur storstadslivet. 

ett socialt engagemang 

I många av hans verk kan spåras ett socialt 

engagemang, men alltid genomfört 

med utpräglat måleriska medel. Också 

tendensen i hans häftiga ställningstaganden 

från 1940-talet mot kriget och hans 

senare kritiska slängar mot olika förete


100 

elser i samtiden dämpas överröstas av abstraheringen 

och den bländande färgsättningen. 

bäck hittar märta lindblad 

Det var i de skandinaviska kretsarna i Paris 

Yngve Bäck lärde känna Märta Lindblad, 

som blev hans musa och snart också 

hans hustru. Hon var hemma från Skåne 

och arbetade i Paris som sjuksköterska. 

Tillsammans kom de sedan att tillbringa 

långa perioder av sitt liv först i 

Frankrike och senare i Spanien, där de 

med åren också skaffade sig en egen lägenhet. 

Somrarna bodde i ändå i regel i 

Finland, småningom med två fasta punkter, 

en bostad på Skatudden och en sommarstuga 

i Borgå skärgård. 

lockad av medelhavets ljus 

Det som lockade målaren Bäck till södern 

var framför allt medelhavsljuset, 

och under kortare resor till bl.a Portugal 

och Marocko fann han motiv som 

ytterligare stärkte honom i övertygelsen 

att det var med hjälp av färgens och färgkontrasternas 

musik han kunde finna det 

mest adekvata uttrycket i sitt måleri. I 

sina bästa arbeten når han en koloristisk 

storslagenhet, som kan sägas vara unik i 

finländskt måleri. Hans stil lämpade sig 

också väl för muralkompositioner; hans 

mest kända och kanske främsta arbete i 

denna genre är målningen i den s.k. Vita 

salen vid Alexandersgatan i Helsingfors. 

Fackligt aktiv 

Yngve Bäck, som själv haft möjlighet att 

under relativ ekonomisk trygghet ägna 

sig åt sitt måleri, var också aktiv i konstnärernas 

fackorganisationer där han arbetade 

för att förbättra konstnärernas ekonomiska 

och sociala villkor. Under nästan 

ett decennium, 1948-57, var han viceordförande 

i Konstnärsgillet styrelse, och 

hans intresse för det nordiska samarbetet 

gjorde honom till en central gestalt i det 

1945 grundade Nordiska konstförbundet, 

som till en början arrangerade stora 

nordiska utställningar i tur och ordning 

ynGvE och Märta bäck. 

i de nordiska länderna och som därefter 

blev fröet till den nordiska konstinstitution, 

som 1978 grundades på Sveaborg. 

prismagruppen 

En viktig insats i finländskt konstliv gjorde 

Ynge Bäck genom sin medverkan i 

Prisma-gruppen, som inledde sin verk- 

samhet 1956. Det var hemma hos Märta 

och Yngve Bäck som beslutet om grundandet 

togs i januari 1956, och redan 

samma år ställde gruppen ut i Konsthallen 

i Helsingfors. Medlemmar var förutom 

Bäck målarna Ragnar Ekelund, Torger 

Enckell, Gösta Diehl, Unto Pusa, 

Sigrid Schauman och Sam Vanni. Grup- 

pen kom med sina framträdanden att få 

en stor betydelse för den allmänna andan 

i det finländska konstlivet, som därmed 

fick en större öppenhet och en internationell 

inriktning, i motsats till den 

då förhärskande konservativt nationella 

stildominansen. Gruppen verkade ända 

till 1961 och framträdde också i Sverige, 

Danmark och Tyskland. 

betydande verk 

Yngve och Märta Bäck hade inga barn, 

och på 1980-talet beslöt de att grunda en 

fond med uppgift att stöda konstskribenter 

med intresse för hela Norden. Till 

fonden testamenterade de all sin egendom, 

inklusive Yngve Bäcks ganska stora 

kollektion efterlämnade verk, både målningar, 

akvareller och skisser. Donationen 

skedde vid en tidpunkt då konstlivet befann 

sig i en unik hausse, och Bäcks verk 

kunde säljas till relativt betydande belopp. 

Han föreställde sig därför att enbart försäljning 

av ett eller två verk per år skulle 

räcka till för en betydande utdelning 

av resestipendier till konstkritiker i hela 

Norden. Den strax efter konstnärens död 

1990 inträffade depressionen försämrade 

dock starkt fondens möjligheter, och endast 

ett fåtal stipendier har hittills kun- 

märta oCH yngve 

bäCkS Stipendiefond 

Syfte: Stipendium för längre studievistelse 

utomlands till finlandssvensk, finländsk 

eller nordisk kritiker som gjort finländsk 

eller nordisk konst till föremål för sin publicistiska 

verksamhet. Stöd för litterära 

arbeten avsedda för en vidare läsekrets 

kan även komma i fråga. avkastningen utdelas 

vartannat år. 

nat delas ut. 

Den Bäckska samlingen finns dock 

kvar, och det är sannolikt att verk av denna 

målare, som ur många synpunkter kan 

betecknas som en av de mest självständiga 

och nyskapande inom finländsk modernism, 

med åren kommer finna sitt rätta 

värde och därmed också erbjuda den 

Bäckska fonden möjligheter till mera betydande 

insatser på det område, konstpublicistiken, 

som Yngve och Märta 

Bäck uppfattade som en viktig förutsättning 

för ett vitalt finländskt och nordiskt 

konstliv. 

28 med 5_08 med 5_08 29 

torGhanDEl av 

yngve bäck, ur 

SlS samlingar. 

ynGvE bäck i sin 

ateljé 

janne rentola

Sfp får nya förtjänsttecken 

ord kan också värma, men 

för många är det viktigt att få 

konkreta bevis på erkänsla efter 

att ha gett mycket av sin tid till 

frivilligarbetet inom folkrörelsen 

Svenska folkpartiet. nästa år 

införs ett nytt förtjänsttecken i 

två valörer, som även kan delas ut 

till personer utanför partikretsen, 

berättar kerstin meinander, som 

ledde kommissionen för sfp:s 

utmärkelser åren 1995–2008. 


– Vårt största problem i kommissionen är 

att sfp:s lokalavdelningar rätt ofta glömmer 

att föreslå personer som skulle vara 

värda ett förtjänsttecken. Det finns ingen 

central instans som kontinuerligt skulle 

följa med arbetet i lokalavdelningarna, 

berättar Meinander. 

Årligen går ett brev ut till lokalavdelningarna 

där man uppmanar styrelserna 

att föreslå lämpliga personer som gjort 

mångåriga insatser för partiet. Regeln är 

att man inte kan komma i fråga om det 

förflutit mindre än fem år sedan den senaste 

hedersbetygelsen. 

– Ända sedan 1981 har förslagen behandlats 

centralt av kommissionen. Vi 

kontrollerar att allting är i ordning, och 

att den föreslagna personen uppfyller kriterierna. 

En stor del av vårt arbete går åt 

till att gå igenom varje ansökan namn för 

namn, och till att komplettera de ansökningar 

som varit ofullständigt ifyllda. 

Kerstin Meinander säger att de flesta 

ansökningarna till sist går igenom. Ibland 

måste ett föreslaget förtjänsttecken i guld 

bli ett i silver, men ibland kan det också 

gå tvärtom. 

att jobba med förtjänsttecknen har varit roligt 

och intressant, säger kErstin MEinanDEr. 

– Det är ändå skäl att påpeka att förtjänsttecknen 

är tänkta för mångårigt arbete 

rörelsen till fromma. Det räcker inte 

med två års styrelsearbete, hur ivrigt och 

bra det än varit. 

Efter att kommissionen behandlat 

förslagen presenterar kommissionsordföranden 

namnen för partiets arbetsutskott, 

som bestämmer om förtjänsttecken 

och standar. Partistyrelsen fattar beslut 

om medaljer. Förtjänsttecknen utdelas 

vanligen på kretsmöten – standaren 

med plakett på kretsmöten eller andra 

högtidliga tillställningar som t.ex. partidagen. 

Sedan 1999 ansöker kommissionen 

för utmärkelser även om republiken 

Finlands förtjänsttecken och ordnar på 

lokalavdelningarnas vägnar. 

nya tecken och märken 

Kerstin Meinander berättar att ett nytt 

förtjänsttecken ser dagens ljus nästa år: 

Förtjänsttecknet för finlandssvensk gärning. 

– Inför hundraårsjubileet uppkom 

Statuterna och reglementet 

för partiets förtjänsttecken 

finns på www.sfp.fi. där 

finns även ansökningsblanketter, 

som bör ifyllas med 

kompletta uppgifter och årtal. 

ansökningstiden utgår 

den 31 januari 2009 

tanken på ett tecken som inte enbart skulle 

delas ut för partimeriter, utan även till 

andra personer som gjort en insats för 

svenskheten i Finland – även utlänningar. 

Partiet har visserligen sedan 1930-talet 

delat ut Axel-Olof Freudenthals medalj 

till personer utanför den aktiva partikretsen, 

men tecknet delas ut mycket sällan, 

och endast till synnerligen förtjänta 

personer och till företrädare för finlandssvenskt 

kulturliv. Bara en medalj i guld 

har delats ut, till Elisabeth Rehn år 1994. 

– Det nya märket skall även kunna delas 

ut till partianställda, som hittills stått 

utanför utdelningen. Märket kommer att 

delas ut på partidagen och även på kretsarnas 

årsmöten. 

Men även de nuvarande förtjänsttecknen 

utvecklas. Det silverne och gyllene 

förtjänsttecknet för partimeriter utökas 

nästa är med ett gyllene förtjänsttecken 

med lagerkrans. 

– Det märket är tänkt att delvis ersätta 

utdelningen av miniatyrstandaret, som ju 

är uppskattat, men som inte går att bära 

på rockuppslaget, berättar Meinander. 

Intressant arbete 

Det mångåriga arbetet som ordförande 

för kommissionen för sfp:s utmärkelser 

har varit roligt och intressant. Kerstin 

Meinanders arbete har underlättats 

av hennes långvariga bakgrund i partiarbetet. 

Hon har varit medlem både i 

partistyrelsen och arbetsutskottet (liksom 

i Kvinnoförbundets dito) på 80- och 

90-talen, och innehaft poster i en rad 

andra utskott och styrelser. 

– Vi tar jobbet på allvar och försöker 

vara så rättvisa som möjligt. Om det 

ibland ser ut som utdelningen skevar 

geografiskt beror det på att ansökningarna 

varit få från ett visst område. 

Svenska folkpartiets medaljer och förtjänsttecken 

axEl lillE-MEDaljEn (GulD, silvEr, brons) 

instiftad 1956. Sfp:s högsta utmärkelsetecken. förlänas partimedlem, 

som gjort en betydande insats inom partiet eller som på ett förtjänstfullt 

sätt verkat för partiets strävanden. 

DEt GyllEnE förtjänsttEcknEt 

MED laGErkrans 

instiftat 2008. tilldelas enskild 

partimedlem som gjort särskilt 

beaktansvärda och mångåriga insatser 

i partiar betet på minst kretsnivå. 

DEt GyllEnE förtjänsttEcknEt 

instiftat 1959. utdelas som erkänsla 

till partimedlemmar, som 

gjort en betydelsefull och mångårig 

insats inom Sfp. 

för i huvudsak 

partimeriter 

MiniatyrstanDarEt 

MED silvErplakEtt 

instiftat 1959. tilldelas partimedlem 

som gjort särskilt beaktansvärda 

och mångåriga insatser i 

partiar betet på minst kretsnivå. 

kan även tilldelas medlemsförening 

eller annan instans inom partiet 

eller till organisation utom partiet. 

DEt silvErnE förtjänsttEcknEt 

instiftat 1981. till partimedlemmar, 

som gjort en beaktansvärd 

och mångårig insats inom partiarbetet. 

för i huvudsak allmänt 

svenska meriter 

frEuDEnthal-MEDaljEn (GulD, silvEr, brons) 

instiftad 1936. tilldelas för att hedra om svenskheten särskilt förtjänta 

personer. kan även utdelas åt framstående företrädare för det finlandssvenska 

kulturlivet eller åt en ur finlandssvensk synpunkt högt förtjänt 

utländsk medborgare. 

förtjänsttEcknEt för 

finlanDssvEnsk GärninG 

MED laGErkrans 

instiftat 2008. för att hedra om 

svenskheten förtjänta personer, 

finländare, som utländska medborgare 

och som ett bevis på erkänsla 

till personer, som gjort en 

betydelsefull och mångårig insats 

för svenskheten i landet. 

förtjänsttEcknEt för 

finlanDssvEnsk GärninG 

instiftat 2008. för att hedra om 

svenskheten förtjänta personer, 

finländare, som utländska medborgare 

och som ett bevis på erkänsla 

till personer, som gjort en 

beaktansvärd och mångårig insats 

för svenskheten i landet. 

för kvinnor, med i huvudsak 

meriter i Skvf, Sfp eller Su 

alMa skoG-MEDaljEn (silvEr och brons) 

instiftad 1936 

för kvinnor med i huvudsak meriter inom Svenska kvinnoförbundet, 

Svenska folkpartiet eller Svensk ungdom. 

30 med 5_08 med 5_08 31 

NY 

NY 

NY

www.topelius.fi 

Zacharias Topelius skrifTer 

Svenska litteratursällskapet i Finland initierade 2004 forsknings- 

och utgivningsprojektet Zacharias Topelius Skrifter för en 

ny, historisk-kritisk och kommenterad utgåva av tidningsmannen, 

författaren och professorn Zacharias Topelius (1818–1898) 

litterära verk. En redaktion för utgåvan tillsattes 2005. 

För att kunna åstadkomma en så fullständig utgåva som möjligt 

önskar vi samarbeta med arkiv och bibliotek och med allmänheten 

både i Finland och i det övriga Norden. Redaktionen 

vill med detta upprop rikta sig till alla som har eller känner till 

manuskript av eller om Topelius, brev till respektive från honom, 

eller annat material eller upplysningar om Topelius som kunde 

vara till nytta för utgivningsprojektet. Utgåvans redaktion är 

tacksam för upplysningar om olika slags material om Topelius. 

Topelius produktivitet är legendarisk. Han var en oerhört flitig 

skribent inom i stort sett alla litterära genrer. Därtill skrev han 

mycket i egenskap av tidningsredaktör, universitetsman och föreningsmänniska, 

samt förde en stor korrespondens. Hans skandinaviska 

kontaktnät var vittförgrenat och ett stort antal manuskript 

och brev m.m. finns runtom i Norden. 

Zacharias Topelius Skrifter utges både i bokform och digitalt. 

Bokbanden beräknas bli 20–25 och en betydande del av detta 

planeras vara publicerat 2018. För mera information, se utgåvans 

hemsida www.topelius.fi eller kontakta redaktionen. 

Utgåvans officiella 

samarbetspartner för tillfället är: 

Undervisningsministeriet, Finska Vetenskaps-Societeten, 

Svenska kulturfonden, Finska Kulturfonden, 

Svenska folkskolans vänner, Nationalbiblioteket, 

Finlands nationalmuseum och Museiverket. 

Postadress 

Svenska litteratursällskapet i Finland, Zacharias Topelius Skrifter 

Riddaregatan 5, FI-00170 Helsingfors 

Redaktionschef 

Kim Björklund, kim.bjorklund@sls.fi 

Tfn (09) 618 77 555, mobil 050-52 32 475 

SvenS ka litteraturS ällS kapet i Finland 

www.sls.fi 

familjeliv: Zacharias topElius 

med dottersondottern 

elsi-maj nyberg (SlS 

arkiv). 

32 med 5_08 med 5_08 33 

rättelse 

I förra numret av Medborgarbladet ingick en artikel om 

Lise och Thelma Standerskjölds fond. Skribentens namn, 

Håkan Mattlin, hade fallit bort. Vi beklagar misstaget. 

Boken om samma fond, även den skriven av Håkan Mattlin, 

kan kostnadsfritt beställas från Svenska kulturfondens 

kansli 09-69307300, kansliet@kulturfonden.fi. 

Fotografierna och layouten är av Matias Uusikylä.

namn: adress: 

krysset 5-2008 

krysslösningen skall vara partikansliet tillhanda senast 3.2.2009. fem kryssvinnare får en blomstercheck à 10 e. 

adress: Sfp, pb 430, 00101 Helsingfors. besöksadress: Simonsgatan 8 a 16 a, 7. vån. 

krysslösning och vinnare 

i krysset 4-08 

Sudoku 

lätt expert 

frågesporten december 2008 

testa dig själv och vänkretsen med Jesper von hertzens knepiga frågor i allmänkunskap. 

Svaren på sidan 37. 

svaren på sidan 37 

34 med 5_08 med 5_08 35 

vinnarna: 

Sonja friman, maxmo 

ann-Sofi långkvist, yttermark 

Carita Wendt, grankulla 

greta ekström, korsnäs 

jeanne-marie johansson, Helsingfors. 

grattiS! blomstercheckarna bode vara 

framme. 

5 1 7 8 

9 8 6 

2 3 5 

7 2 5 

2 6 9 1 7 

8 

6 5 9 7 

7 1 6 2 

5 

1. i vilken stad finns flygplatserna Don 

Muang och suvarnabhumi? 

2. a) yakuza, b) ’ndrangheta och c) norte del 

valle är – ja vadå? och i vilka länder verkar 

de (främst)? 

3. vilka av följande fotbollsklubbar kommer 

inte från london? 

a. aston villa 

b. Crystal palace 

c. Queens park rangers 

d. Chelsea 

e. West Ham 

f. everton 

g. arsenal 

h. tottenham 

4. vad är, och var finns, följande: chelsea, 

plaza, waldorf-astoria, windsor och Elysee? 

5. janis joplin och jimi hendrix dog bägge 

två på ett hotell av en överdos. vilket år gick 

dessa två stora musiker bort? 

a.1965 

b.1970 

c.1975 

6. koppla ihop följande storstäder (dock ej 

huvudstäder) med rätt land: 

a.lagos 1. nigeria 

b.lahore 2. indonesien 

c.Chennai 3. indien 

d.medan 4. pakistan 

7. staden timbuktu är känd för de flesta, 

åtminstone till namnet, men i vilket 

land finns egentligen denna historiska 

handelstad? 

8. vem var finlands första kvinnliga minister, 

när, och vilken post hade hon? 

9. vilken butiks slogan är ”kaupunkilainen 

ruokakauppa”? 

10. salora var ett företag som tillverkade 

bl.a. tv:n och radioapparater. från vilket 

land och från vilken stad kom företaget? 

7 2 4 

9 5 4 3 1 

2 

5 2 9 

7 9 8 

8 3 

3 9 5 4 

1 7 

1 9 

lösningar på sidan 39

[med dig i politiken] 

branschsamtal om kreativt innehåll: 

arbetet för att främja den elektroniska 

handeln måste fortsätta 

i augusti satt kultur- och idrottsminister 

stEfan wallin igång 

branschsamtal med syftet att 

främja den elektroniska handeln 

och minska illegal distribution 

av skyddat material. representanter 

för film-, musik- och spelbranschen, 

teleföretag som erbjuder 

internet-tjänster, representanter 

för affärsverksamhet inom 

innehållsbranschen och myndigheter 

deltog i debatterna. 

– det finns en avsevärd potential 

i elektronisk handel med kreativt 

innehåll som man vid behov 

borde kunna ta tillvara även genom 

att ändra lagstiftningen, konstaterade 

ordförande för branschsamtalen 

arne Wessberg då han 

rapporterade om samtalen för minister 

Wallin. 

– bland aktörerna inom branschen 

verkar det finnas vilja för att 

vara med och utveckla verksamhetsförutsättningarna. 

den omfattande 

illegala distributionen av 

skyddat material minskar avsevärt 

villigheten att investera i utvecklandet 

av den elektroniska 

handeln. 

minister Wallin ser som positivt 

verksamhetsfältets villighet till 

gemensamma ansträngningar för 

att sätta fart på de kreativa branschernas 

handel. 

– också de internationella modellerna 

talar för att tiden är mogen 

för handling. ordförande 

Wessbergs förslag bedöms och 

jag kommer att diskutera om uppföljningen 

med ministerkollegerna. 

den inkommande torsdag debatteras 

förutsättningarna för det 

kreativa innehållets online-distribution 

även inom kulturrådet i 

bryssel, säger Wallin. 

i samtalen konstaterades att 

verksamhetsfältets utmaning är 

att aktivera den majoritet av konsumenter, 

som tillsvidare inte alls 

tillägnar sig kreativt innehåll, som 

användare av lagliga webbtjänster. 

i detta avseende kunde man 

utveckla tjänsterna genom att öka 

och utbygga utbudet samt genom 

att satsa på konsumentvänlighet. 

en annan utmaning för verksamhetsfältet 

är den illegala distributionen 

av skyddat material, 

som minskar den eventuella inkomstbildningen 

hos dem som gör 

kreativt arbete, förutsättningarna 

för kreativ produktion och handelns 

möjligheter. 

ordförande Wessberg föreslår 

att bedömningen av den nuvarande 

lagstiftningens funktionalitet 

slutförs och att man förbereder 

sådana eventuellt nödvändiga 

lagändringar, med vilka man kan 

stöda åtgärder som minskar illegal 

distribution av skyddat material. 

enligt Wessberg skulle det vara 

viktigt, att lagstiftningen i framtiden 

tillåter att notifikationer och 

meddelanden skickas till sådana 

enstaka ägare av internetanslutningar, 

vars ip-adress används för 

illegal distribution av skyddat material. 

på så sätt kan man meddela 

att anslutningen används på ett 

sätt som strider mot lagen. därmed 

skulle också barns och ungas 

föräldrar få vetskap om att deras 

internetanslutning används för 

olovligt ändamål. i detta sammanhang 

måste man säkra grundrättigheterna 

och rättsskyddet för internetanvändarna. 

man bör också utveckla och 

öka den konsumentriktade allmänna 

kommunikationen och 

mediefostran på så många forum 

som möjligt. 

norden förenat i kampen mot barnporr 

justitieministrarna i norden har 

tagit initiativ till att gemensamt 

bekämpa barnpornografibrott och 

andra brott som begås mot barn i 

internetmiljö. 

de nordiska justitieministrarna 

och rikspolischeferna möttes tidigare 

i höst i ”Wallanders” hemstad 

ystad för att diskutera krafttag 

mot barnpornografi. ministrarna 

har tidigare gett rikspolischeferna 

i uppdrag att lägga fram en 

strategi för ett gemensamt nordiskt 

samarbete mot barnpornografibrott. 

Strategin som diskuterades 

på mötet bygger på en rapport 

som en norsk arbetsgrupp 

har tagit fram. den strategi som 

de nordiska ministrarna nu ställt 

sig bakom består av fem huvudområden: 

• en gemensam nordisk distributionsserver 

för teknisk information 

om övergreppsbilder upprättas. 

Sådan information kan bland 

annat bestå av ett slags digitala 

fingeravtryck, som kan användas 

för sortering och identifiering 

av bilder. 

• det operativa polissamarbetet 

i norden stärks genom en gemensam 

utbildningsverksamhet i 

fråga om sexuella övergrepp mot 

barn och barnpornografi. detta 

gynna 

närproducerat! 

den närproducerade maten har en 

viktig miljödimension. lokalt producerad 

mat ger kortare transporter, 

minskade utsläpp, förbättrar 

sysselsättningen och har klara hälsoaspekter. 

– Svenska folkpartiet skall i kommunerna 

föregå med gott exempel 

och se till att den mat som vi 

äter i daghem, skolor, kommunala 

arbetsplatser och åldringshem är 

tillredd av lokalt producerade råvaror, 

säger sfp:s vice ordförande 

Christel liljeström. 

för sfp är den entydiga målsättningen 

att använda närproducerade 

livsmedel. genom att göra 

vår inhemska produktion så energieffektiv 

och miljövänlig som 

möjlig kan vi prioritera den framom 

miljöbelastande transporter 

mellan kontinenterna, säger liljeström. 

ger förutsättningar för enhetligare 

och effektivare brottsbekämpning. 

• ett nordiskt samarbete om utveckling 

av programvaror och teknologi 

som kan användas i samband 

med spaning på internet utvecklas. 

• i vart och ett av länderna införs 

tekniska system som gör det 

möjligt för användarna att direkt 

från hemsidor ge tips om övergrepp. 

• det sker en förstärkning av 

det internationella polissamarbetet 

för att i ökad omfattning kunna 

lagföra sexuella övergrepp som 

begåtts utanför norden. 

minoritetsseminarium 

i bryssel 

det svenska språkets ställning i 

finland har alltid ansetts exceptionellt 

ur internationell synvinkel. 

i samband med de reformer som 

genomförts i finland - sammanslagningar 

av kommuner, tingsrätter 

o.s.v. - finns det risk för att 

svenskan skalla försvagas. 

– Samtidigt som vi skall försvara 

språkets ställning bör vi inse att 

den finländska modellen kan tjäna 

som förebild för många länder i 

europa, säger europaparlamentariker 

hEnrik lax. 

Svenska kulturfonden beslöt 

bl.a. av denna orsak att i samband 

med sitt 100-årsjubileum arrangera 

ett seminarium om de språkliga 

minoriteterna i bryssel den 

15 oktober. prominenta inledare 

var bl.a. statsminister Matti vanhanEn, 

europa- och migrationsminister 

astriD thors, Svenska 

kulturfondens direktör kristEr 

ståhlbErG och ett flertal diverse 

ledande akademiska experter på 

europeiska minoritetsspråk. 

i sitt eget anförande efterlyste 

Henrik lax att europeiska kom- 

lösningar 

1. bangkok 

2. kriminella organisationer. a) japan b) italien 

c) Colombia 

3. a) birmingham och f) liverpool 

4. Hotell i new york 

5. b) 1970 

6. a-1, b-4, c-3, d-2 

7. i mali 

8. miina Sillanpää, 1926-27, ii socialminister 

9. valintatalo 

10. finland, Salo (Salon radio) 

missionen skulle axla rollen som 

motor för att få igång en europeisk 

debatt om de språkliga minoriteternas 

situation och behovet av 

att de blir bekräftade. 

– Seminariet utföll väl och den 

generösa finska behandlingen av 

sina språkminoriteter uppmärksammades. 

attityderna gentemot 

minoritets-språken runtom i europa 

överlag är njugga och måste 

bearbetas. tillsammans med ett 

antal kolleger i europaparlamentet 

bereder jag ett resolutionsförslag 

med syfte att förbättra de språkliga 

minoriteternas ställning i eu. vi 

hoppas vinna en majoritet för godkännandet 

av resolutionen. 

barnsäkrare internet 

barn och tonåringar spenderar 

mycket tid på internet. föräldrarna 

är inte alltid medvetna om riskerna 

med detta. det kan handla 

om kontakter i syfte att begå övergrepp 

eller nätmobbning. europaparlamentet 

står nu inför en överenskommelse 

med rådet i syfte 

att skapa större säkerhet i bruket 

av internet. 

Som medlem i utskottet för 

medborgerliga fri- och rättigheter 

välkomnar hEnrik lax kommissionens 

förslag om ett nytt, flerårigt 

sk. Safer internet -program. 

– i linje med utskottet yrkar jag 

på fortsatta åtgärder för att fö- 

kommentaren 

enkel expert 

3 5 1 9 4 6 2 7 8 

9 7 8 3 5 2 1 4 6 

6 4 2 8 1 7 3 5 9 

8 3 4 7 9 1 6 2 5 

2 6 5 4 8 3 9 1 7 

1 9 7 2 6 5 8 3 4 

4 1 6 5 2 9 7 8 3 

7 8 9 1 3 4 5 6 2 

5 2 3 6 7 8 4 9 1 

rebygga att barn faller offer för 

hot, mobbning och förödmjukelse 

på internet eller via mobiltelefoner. 

det nuvarande Safer internet 

-programmet går mot sitt slut och 

en fortsättning måste fås till stånd 

före årsskiftet. 

bland de konkreta åtgärder som 

föreslås finns bland annat system 

för ålderskontroll och frivillig certifiering. 

Safer internet-programmet 

ska bekämpa olagligt innehåll med 

hjälp av tipstelefoner, öka allmänhetens 

kunskaper i informationskampanjer 

och också uppmuntra 

internetinnehåll som är positivt 

för barn. 

kommunalvalsresultatet är ju inte längre så mycket att orda om 

men en, kanske, liten detalj i kampanjen vill jag dock kommentera. 

jag noterade alltför ofta kandidaternas dåliga språkbehandling. i annonseringen 

och på flygblad förekom språkliga grodor som ledde 

det till ett budskap man inte kunde förstå. Syftningsfel och satsuppbyggnad 

enligt finskans grammatik gjorde den ”svenska” som producerades 

grumlig, nästan löjlig. i inslag i radio eller tv är det inget 

fel att uttrycka sig på dialekt, men att försöka sig på att tala normspråk 

utan att klara av det ger ett dåligt intryck. det dunkelt sagda, 

eller skrivna, är ju ofta också det dunkelt tänkta. kanske något att 

tänka på om man vill värna om en levande svenska i finland. 

Anders Nyberg, Karleby 

7 6 2 3 1 5 8 9 4 

9 8 5 2 6 4 3 7 1 

4 1 3 7 9 8 6 2 5 

8 3 4 5 2 9 1 6 7 

6 2 1 4 7 3 9 5 8 

5 9 7 1 8 6 2 4 3 

3 7 6 9 5 1 4 8 2 

1 5 9 8 4 2 7 3 6 

2 4 8 6 3 7 5 1 9 

36 med 5_08 med 5_08 37

[med dig i politiken] 

Henriksson: Större satsningar på 

barn- och ungdomspsykiatrin 

riksdagsledamot anna-maja 

Henriksson vill i en budgetmotion 

att riksdagen i nästa års statsbudget 

satsar på psykiatriska tjänster 

för barn och ungdomar. 

– många barn och unga mår 

psykiskt dåligt idag. olika insatser 

och åtgärder för att råda bot 

på illamåendet och för att stöda 

barnen och de unga i deras vardag 

behövs. däribland tillräckliga 

barn- och ungdomspsykiatriska 

tjänster, säger Henriksson. 

Henriksson vill därför att man 

anvisar 8 miljoner euro till för 

tryggande av de barn- och ung- 

domspsykiatriska tjänsterna i landet. 

Henriksson har även lämnat 

in en budgetmotion om anslag 

för skyddshem. en så viktig verksamhet 

som den borde, åtminstone 

delvis, kunna finansieras med 

statliga medel, vilket inte är fallet 

idag. exempelvis i jakobstad upprätthålls 

kvinnojouren helt på ideell 

bas av kvinnohusföreningen. 

– för dem som utsätts för familjevåld 

eller våld i parrelationen, 

är det viktigt att det finns skyddshem 

att ta sin tillflykt till då krisen 

är ett faktum, säger Henriksson. 

Su: nya tag krävs mot droger 

enligt preliminära uppgifter från 

rättsmedicinska institutet har antalet 

drogrelaterade dödsfall bland 

unga fördubblats på två år. 

– eftersom tillgängligheten av 

droger växer måste samarbetet 

mellan socialmyndigheter, skola 

och polis förbättras, säger Svensk 

ungdoms förbundsordförande 

oscar ohlis. 

uppgifter från forskningscentralen 

för social- och hälsovården, 

Stakes visar att drogproblemet år 

2005 kostade staten och kommu- 

nerna 180 miljoner euro. bara en 

knapp tredjedel av summan användes 

för vård och preventiv 

verksamhet. 

– att 126 unga dör på grund 

av droger är fullständigt oacceptabelt. 

mer medel måste ges till 

missbrukarvården. möjlighet till 

gratis utbyte av sprutor måste 

också finnas i kommunerna. för 

en narkoman finns alltid möjlighet 

att sluta med droger. att sluta 

med Hiv går inte, säger ohlis. 

Svenska folkpartiet 

och Medborgarbladet tackar för 

året som gått och önskar 

I stället för att skicka julkort stöder vi detta år 

Mannerheims Barnskyddsförbund 

Skall skolbarnen på moderskapsledighet 

med läraren? 

ett urval av de inlägg som hölls på sfp:s partistyrelsemöte i november. 

Svenska kvinnoförbundets ordförande 

sara EklunD påpekade det 

paradoxala i faktumet att kvinnorna 

i finland är högre utbildade än 

männen, men ändå har lägre lön 

och ofta och upprepat är obefogat 

visstidsanställda. 

– Samtidigt är det kvinnorna 

som får höra att de inte föder barn 

i tillräcklig mängd. Sådan argumentering 

leder ingenstans. det 

är inte bara kvinnorna som tar beslut 

om familjebildning, männen är 

också inblandade. 

enligt eklund skall de ekonomiska 

föutsättningarna vara likadana, 

oberoende om man vill bilda 

familj före, under eller efter studietiden 

eller under pågående arbetskarriär. 

– dela föräldraledigheten mellan 

kvinnor och män enligt den isländska 

modellen, och dela kostnaderna 

för föräldraledigheten 

mellan alla arbetsgivare. och 

minska på osäkra arbetsförhållanden. 

kjEll wEnnströM tog upp 

svenskans ställning i regionförvaltningsreformen 

alku. 

– vår representant i lagberedningsgruppen, 

Håkan mattlin, har 

jobbat hårt för att få in en paragraf 

som skulle möjliggöra svenska 

Svensk ungdom är oroad gällande 

framtiden för forskningscentralen 

för de inhemska språken (focis). 

nästan en tredjedel av personalen 

hotas försvinna i och med regeringens 

produktivitetsprogram. 

– focis behövs för att bibehålla 

en god svenska i finland. i dagens 

mer massmediala värld växer behovet 

av språkvård, säger Su:s 

förbundsordförande oscar ohlis. 

särlösningar vid de nya myndigheterna. 

men under det senaste mötet 

röstades förslaget bort med 

motiveringen att språklagen garanterar 

alla tjänstemäns svenskakunskaper. 

det är enligt Wennström en 

usel motivering, eftersom språklagen 

uttryckligen ger myndigheterna 

möjlighet att inrätta särlösningar 

för att förbättra möjigheterna 

att ge service på svenska. 

– nu måste våra representanter 

i styrgruppen och ministergruppen 

göra sitt yttersta på den politiska 

arenan. 

tiina kujala berättade att 

esbo redan tryckt på panikknappen 

när det gäller ekonomin. Skolor 

och daghem får inte anställa 

vikarier. resurser som redan beviljats 

får inte användas. 

– Skall barnen också gå på moderskapledighet 

om klassläraren 

gör det? Hur skall en rektor kunna 

planera verksamheten om man 

inte kan lita på att man kan köpa 

det undervisningsmaterial som 

det ännu för några dagar sedan 

fans pengar för, frågade sig kujala. 

– även den planerade minskningen 

av timresursen är helt förkastlig. 

vi behöver tvärtom mindre 

grupper och fler vuxna i skolorna. 

focis behövs för levande svenska 

focis bidrar i dagens läge med 

rådgivning och livsviktig forskning. 

många är också de personer som 

har berörts av reuters rutor, skrivna 

av numera pensionerade språkvårdaren 

mikael reuter. 

– modersmålet är en ytterst 

viktig del av människans identitet. 

därför krävs en stark aktör som 

kan garantera språkvården, säger 

oscar ohlis. 

beslutet om studentsvenskan 

blev en fälla för unga 

yle:s finska nyheter rapporterar 

om betydande svårigheter för 

högskolestuderande att klara examensfordringarna 

i svenska. problemet 

faller tillbaka på beslutet 

att frångå obligatoriet för det 

andra inhemska språket i studentexamen. 

Studentexamensbeslutet 

framstår nu som exakt den fälla 

för de unga som svenska folkpartiet 

varnade för redan våren 2004 

då beslutet fattades, säger sfp:s 

ordförande Stefan Wallin. 

– när studentexamensbeslutets 

tillskyndare hävdade att frivilligheten 

ökar intresset för svenskan 

varnade sfp för att beslutet 

tvärtom kommer att minska det 

då eleverna på förhand vet att de- 

Sfp:s fullmäktigegrupp i Helsingfors 

har slagit fast sina målgällande 

2009 års budget. 

överst på listan finns satsningar 

på barns och ungas välmående. 

bl.a. har Sfp-gruppen lyft upp behovet 

av en nystart för verksamheten 

med hemhjälp för barnfamiljer 

i kris. detta skulle förebygga 

många omhändertaganden av 

barn. 

– den allmänna utvecklingen i 

samhället och särskilt omhändertagandet 

av barn förpliktar landets 

största stad att ta sitt ansvar genom 

preventivt arbete och hjälp i 

hemmet hos barnfamiljer som råkat 

ut för sjukdom eller andra svårigheter, 

påpekar gruppordförande 

birgitta dahlberg. 

därtill hoppas gruppen få stöd 

hos de andra partierna för tilläggs- 

ras kunskaper i svenska inte längre 

mäts i en examen. idag vet vi 

att nedgången sedan 2005 varit 

en femtedel och det är mycket, säger 

Wallin. 

Wallin bad inför riksdagsvalet 

2007 alla partiledare ta ställning 

till om beslutet om det avskaffade 

obligatoriet borde rivas upp. 

bara sfp svarade ja. nu är det hög 

tid att de ansvariga kommer upp 

till bevis med sådana kraftfulla åtgärder, 

som kan öka intresset för 

svenska språket i den finska skolan. 

Har man gillrat en fälla för de 

unga bör man åtminstone göra 

allt för att oskadliggöra fällan, säger 

Wallin. 

– Sfp varnade också för att den 

Helsingfors bör ta större ansvar för 

barns och ungas välmående 

resurser för skolmåltiderna och 

ökade satsningar på skolhälsovården 

för att bättre kunna upptäcka 

bl.a. tonårsdepressioner. 

oförändrade biljettpriser 

Såväl med tanke på miljön som 

många stadsbors ekonomi var 

gruppen enig om att föreslå oförändrade 

biljettpriser för kollektivtrafiken. 

– arbetet för en ökad användning 

av kollektivtrafik och därmed 

bättre miljö måste göras både på 

kort och lång sikt så ingen tid bör 

spillas, konstaterar gruppen. därför 

bör stadsdirektörens budgetförslag 

kompletteras med en sådan 

höjning av tariffstödet att biljettpriserna 

inte behöver höjas 

nästa år. 

verkliga effekten kommer med fördröjning 

då unga med bristande 

kunskaper i svenska kommer till 

högskolorna och märker att deras 

kunskaper inte motsvarar den 

nivå som förutsätts i examenskraven. 

följande tråkiga överraskning 

kommer i arbetslivet, både inom 

privata och offentliga sektorn, när 

kunskaperna inte räcker till heller 

där. detta kan leda till krav på 

att luckra upp språkkraven i både 

högskolorna och förvaltningen, vilket 

skulle undergräva väsentliga 

principer och nödvändig praxis 

för landets tvåspråkighet, varnar 

Wallin. 

Wallin säger att de politiska 

krafter, som medverkade till stu- 

framsteg för östersjön 

- finland har i flera år jobbat för 

att få till stånd denna överenskommelse 

inom Helsingforskommissionen 

(Helcom), säger minister 

astrid thors med hänvisning 

till den överenskommelse östersjöländerna 

nådde om att föra 

fram ett förbud mot utsläpp av 

orenat toalettavloppsvatten i östersjön 

från passagerarfartyg. 

dentexamensbeslutet på våren 

2004, de facto har gillrat en fälla 

för många unga. i ett läge där 

språkkunskapernas roll ökar, valde 

man att hyvla ned gymnasiets 

allmänbildande roll, vilket var obegripligt. 

– dessutom satte man vapen 

i hand på personer som professor 

arto mustajoki, som i uutislehti 

demari (14.11) föreslog att 

grundskoleleverna i finland borde 

få välja mellan ryska och svenska 

och att detta skulle leda till att 

?flere i finland därefter kan svenska 

bättre?. Samma hokuspokusargumentation 

går alltså igen, säger 

Wallin. 

ärendet var aktuellt redan under 

minister enestams tid som 

miljöminister. de flesta färjor i linjetrafik 

renar redan idag sitt vatten. 

därför berör förbudet främst 

kryssningsfartygen som lägger till 

vid olika hamnar kring östersjön 

och som inte har reningsanläggningar 

ombord. 

38 med 5_08 med 5_08 39

Målsättningen med läsarundersökningen 

var att få ett resultat 

på hur läsarna ser på tidningens innehåll, 

layout och på Kulturfondens sidor. 

Också läsarvanorna kartläggdes, 

hur länge man läser tidningen och om 

tidningen sparas. 

Undersökningen utfördes i maj-juni av 

konsultbolaget Interpersona. Undersökningen 

gjordes både som pappersenkät 

och elektroniskt. Pappersenkäten postades 

till 1 000 partimedlemmar så att målgruppen 

representerade medlemmarna 

enligt boningsort. Den elektroniska enkäten 

sattes in på sfp:s webbsida. Svarsprocenten 

blev 15,1. Svararna var jämnt 

fördelade mellan män (48 %) och kvinnor 

(52 %). 

medelvitsord för tidningen 7,81 

Den allmänna åsikten om Medborgarbladet 

är att tidningen är bra, på skalan 

4-10 blev medeltalet 7,81, vilket är ett bra 

vitsord för medlemstidningar. 

Läsarna anser att tidningen är lättläst, 

trovärdig och att den följer med sin tid. 

De flesta läser varje nummer av tidningen, 

men selektivt. Största delen av läsarna 

ägnar tidningen mindre än 30 minuter 

per nummer. Tidningen sparas ibland för 

att tas fram senare. 

nyttig och mångsidig 

Medborgarbladet upplevs som en nyttig 

och mångsidig tidning men på dessa 

punkter är männen mer kritiska än kvinnorna. 

När det gäller layouten får pärmen 

mest kritik, men här är det stora skillnader 

mellan åldersgrupperna. De äldre är 

nöjdare med layouten än de yngre. 

Läsarna anser att tidningens betydelse 

är stor: som sfp:s språkrör, för partisamhörigheten, 

som förmedlare av viktig 

information och som förmedlare av finlandssvensk 

information. 

Medborgarbladets 

läsarundersökning gav godkänt 

Hur intressant är de här frågorna för dig? –> 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

Finlandssvenska frågor Inrikespolitik 

Internationell politik Miljö 

Bistånd Kultur 

4 

4 

4 5 6 7 8 9 

Hur bra bevakar Mbl är de här frågorna? –> 

10 

4 5 6 7 8 9 

Hur bra bevakar Mbl är de här frågorna? –> 

10 

i tre frågor är läsarintresset större än tidningens bevakning; frågor som gäller finlandssvenskan, 

inrikespolitik och den internationella politiken. det finns intressanta skillnader 

i inställningen mellan män och kvinnor. 

Läsarna ombads även att ta ställning 

till hur tidningen bevakar olika frågor 

och hur intressanta läsarna finner dessa. 

Resultaten visar att tidningen klarar 

sig bra men att det finns vissa skillnader 

mellan svarsgrupperna. Männen och yngre 

läsare är mer kritiska till bevakningen. 

I tre frågor är intresset större än bevakningen: 

frågor som gäller finlandssvenskan, 

inrikespolitik och internationell 

politik. 

några plock från det fira svarsfältet 

”ordet är fritt”: 

– medborgarbladet är en läsvärd tidning 

– tidningen borde utkomma oftare! 

– ändra tillbaka till tabloidformat, tack. det ger 

större tyngd åt tidningen. 

– ”med” har blivit bättre och är betydligt trevligare 

än ”medborgarbladet” var. 

– den kunde gott placeras ut på offentliga ställen! 

– korsordet är intressant. 

– bladet skall ge en allround-plattform för 

Hur intressant är de här frågorna för dig? –> 

Män Kvinnor 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

Finlandssvenska frågor Inrikespolitik 

Internationell politik Miljö 

Bistånd Kultur 

svenskan och var mans politik! 

– tack för intressanta medborgarbladet. 

– försök göra tidningen mera intressant! 

– fortsätt som hittills! 

– en bra tidning. 

– rätt så onödig! 

– Som helhet är med ok och informativ. 

– tycker att tidningen liksom partiet i allmänhet 

alltför mycket koncentrerar sig på österbotten 

och österbottningar. dessutom: när 

kommer det något om de högersinnade? 

– tack för en trevlig tidning med tanke på priset 

är det mycket givande. 

– gör det till ett medium som klart för fram 

den politiska ideologi som Sfp står för. 

– undvik ytligt tjafs och meningslösa ögonblicksbilder 

av händelser och personer. 

– trots politikernas mångsidighet ger medborgarbladet 

lite småaktigt och inskränkt intryck. 

– fortsätt på samma sätt. 

– tankeväckare! behöver inte vara väldigt vid! 

– Sfp borde se till att det finns en bred kontaktyta 

till de aktiva och potentiellt aktiva inom 

partiet. 

– med är en fräsch tidning, man tar den gärna i 

sin hand och läser den gärna!

Med nr 5 dec 2008 - SFP

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?