Rädda mannen - Miljögifter påverkar fertilitet och utveckling

More documents

Recommendations

Info

2 Rädda mannen 1. Människan i en kemisk cocktail Många ämnen finns naturligt i miljön, men under de senaste hundra åren har tillverkningen av syntetiskt framställda kemikalier ökat många gånger. 1930 tillverkades 1 miljon ton kemikalier i hela världen, 2001 angav EUkommissionen att mängden ökat till 400 miljoner ton. 1 Också antalet kemikalier i världen har ökat, bland annat på grund av att de med allt högre precision kan skräddarsys för att svara mot alltfler syften. För många är bilden av kemikalier en vätska i ett provrör, en bild som kanske härrör från skolans kemiundervisning. I samhället finns kemikalier i form av bränslen (som bensin), i olika kemiska produkter (som diskmedel, tvättmedel eller tändvätska), i kosmetika, läkemedel, bekämpningsmedel eller livsmedelstillsatser. Det är produkter som de flesta kan föreställa sig att de tillverkas i kemiska fabriker. Att de allra flesta saker vi omger oss med också tillverkats med hjälp av olika kemikalier är däremot inte lika tydligt. För att tillverka ett kg t-shirt krävs till exempel i genomsnitt omkring tre kilo kemikalier . 2 Det är bland annat spinnoljor, blekmedel och färger som behövs för att en t-shirt ska få sitt utseende. En dator innehåller mängder av olika material som kan ha behandlats med flamskyddsmedel och i de elektroniska komponenterna är det olika kemiska föreningars egenskaper som utnyttjas. Byggmaterial är ett annat exempel på varor som ofta innehåller olika kemikalier för att få önskade egenskaper. Byggmaterial har lång livslängd och det är därför vikigt att inte använda kemikalier som kan orsaka problem i framtiden, på samma sätt som miljögiftet PCB i bland annat byggnader har gjort. Kemikalieutsläpp till miljön sker vid utvinning av mineraler, oaktsam hantering av kemikalier vid framställning av produkter, användning av produkten, avfallshantering eller vid användande av bekämpningsmedel. Effekterna kan vara både akuta, som förgiftning, eller långvariga, som utsläpp av svårnedbrytbara och bioackumulerande miljögifter. Några uppmärksammade grupper är bromerade flamskyddsmedel, ftalater, antibakteriella medel, läkemedel och perflourerade ämnen. Åtskilliga av de flamskyddsmedel som används idag har en kemisk struktur som liknar de klassiska miljögifterna PCB och DDT; flera har visats vara svårnedbrytbara och bioackumulerande och ger ofta liknande negativa effekter hos levande organismer. 3 Det stora antalet källor innebär att det finns en blandning av kemikalier i miljön med okänd sammansättning. Eftersom antalet kemikalier som används är mycket stort, innebär det att antalet i miljön också är stort. Bara i Europa finns över 145.000 olika ämnen registrerade. Antalet tänkbara blandningar blir därför nästan oändligt. Det innebär att vi lever i en cocktail av olika kemikalier. Ämnenas inverkan på hälsa och miljö undersöks i bästa fall för det enskilda ämnet, men mycket sällan för blandningar. En blandning är i stort sett alltid mer skadlig än om man bara tittar på koncentrationen av det mest skadliga enskilda ämnet i blandningen. Detta tas idag inte in i de bedömningar som görs av kemikaliers farlighet. Det innebär att vi alla är försökskaniner i ett gigantiskt okontrollerat kemiexperiment. Mot den bakgrunden är det inte särskilt konstigt att riksdagens miljökvalitetsmål om en Giftfri miljö bedöms av myndigheterna att vara omöjligt att uppnå till år 2020. Kemikalieproblem även i Syd Kemikalieproblemen är idag globala och ökande. Tillverkningen av varor har i många fall flyttats från länder i Nord, som Sverige, till i utvecklingsländer i Syd med lägre tillverkningskostnader. Ett klassiskt exempel är textilproduktion som flyttats från Sverige, till Öst- och Sydeuropa, för att nu i huvudsak finnas i Asien. I och med flytten gäller andra länders lagstiftning för produktionen. Många länder i Syd har låga krav på hälsa och miljö. Även om detta endast undantagsvis är anledningen till att flytta produktionen kan följden bli att miljöeffekterna ökar och osynliggörs för konsumenter i Nord. De senaste årtiondena har även en stor del av kemikalieproduktionen flyttats från OECD-länder till icke OECD-länder 4 .Det har lett till att konsumtionen av kemikalier ökat även i många länder i Syd och det visar sig inte sällan att en viss produkt kan ha ett miljö- och hälso-
mässigt sämre kemikalieinnehåll i Syd än i Nord, trots att den marknadsförs under samma produktnamn. I många länder i Syd används fortfarande välkända miljögifter, vilka ofta kategoriseras såsom CMR (cancerogena, mutagena och/eller reproduktionstoxiska) och PBT (persistenta, bioackumulerande och/eller toxiska). Detta betyder att de bland annat kan vara svårnedbrytbara och lagras i vävnader, och de kan störa utveckling och fortplantning hos människor, djur och växtlighet och orsaka cancer. Följden av detta kan bli att människor skadas eller dör efter att ha blivit utsatta för oaktsam hantering av kemikalier. Vissa läkemedel, exempelvis, har visat sig vara till stor skada för naturen och problemen ökar när tillverkningen flyttar till länder med låga miljökrav. I Pakistan, till exempel, utrotades bengalgamen nästan helt (95% av populationen försvann), då man matat kor med det smärtstillande medlet diklofenak, som i Sverige är känt som Voltaren. När korna dog åt gamarna upp deras kadaver, och skadades svårt då njurarna inte kunde hantera läkemedelsresterna 5 . Vidare har det visats att läkemedelsfabriker kan släppa ut väldiga mängder aktiva substanser rakt ut i miljön. När antibiotikan ciprofloxacin tillverkas i Indien har halten i avloppsvattnet runt omkring fabriken visat sig vara högre än halten i blodet hos människor som använder medicinen 6 . Användningen av läkemedel leder också till utsläpp med delvis okända effekter i miljön där de används. I Syd är drygt en femtedel av alla arbetsrelaterade dödsfall och skador direkt orsakade av ohållbar kemikaliehantering i arbetet. Så många som 439 000 dödsfall och 35 miljoner fall av skador orsakas av kemikalier varje år 7 . Bristfälliga arbetsförhållanden leder till direkt kemikalieexponering av människor, och oaktsam hantering av kemikalier leder till utsläpp av kemikalier som sprids i miljön. Vid tillverkningen av textilier, leksaker, elektronik, skinn, tvätt- och rengö- Rädda mannen ringsmedel, plast- och petroleumprodukter och andra vardagsprodukter – vilka ofta skickas till konsumenter i Nord - utsätts människor ofta för ohälsosamma mängder kemikalier på sin arbetsplats. Det finns sällan föreskrifter om hur kemikalierna bör hanteras, och när det finns så är de ofta svåra att förstå, särskilt om många inte är läskunniga. Dessutom krävs ofta skyddsutrustning som kan vara för dyr eller svåranvänd i ett varmt klimat. Sammantaget har politiker, myndigheter, näringsliv och allmänhet i fattiga länder svårt att kontrollera kemikalieanvändningen och andra samhällsproblem prioriteras ofta framför frågor som rör kemikalier. Detta innebär att kemikalielagstiftningen, eller dess tillämpning och efterlevnad, ofta är svag. Därför drabbas fattiga människor ofta hårt av miljögifter, särskilt om deras hälsa redan är försvagad p.g.a. undernäring eller sjukdomar, som malaria och hiv/aids, vilket ökar känsligheten för stress från kemikalier. Fattiga bor dessutom ofta i områden där miljöfarlig industriell verksamhet, förbränningsanläggningar eller soptippar finns. De är samtidigt särskilt beroende av lokala ekosystemtjänster för sitt livsuppehälle, vilket skadas av föroreningar. Orenade avlopp från fabriker leder till att vatten som människor utnyttjar varje dag också förgiftas och blir obrukbart, samtidigt som fisk och andra djur i vattnet skadas av kemikalierna. Detta gör att de fattigaste människorna, som ofta odlar sin egen mat, eller fångar fisk i närliggande vattendrag, kan bli lidande. Barn är extra känsliga för kemikalieexponering. Några exponeringskällor är navelsträngsblod, bröstmjölk och annan föda, kontaminerad luft, leksaker och kläder. De uppskattningsvis 250 miljoner barn (ålder 5-14 år) i Syd som arbetar kan dessutom utsättas för kemikalier även i sin arbetsmiljö 8 . Många barn som lever i fattiga länder är undernärda, har dålig allmänstatus, och är därför extra känsliga för miljögifter. 3
Page 1 and 2: Rapport Rädda mannen - Miljögifte
Page 3: Förord Hormoner påverkar allt fr
Page 7 and 8: Rädda mannen 2. Bedömningar av ke
Page 9 and 10: avsiktligt i miljön. Därför har
Page 11 and 12: Bland flera andra har en forskargru
Page 13 and 14: Rädda mannen 4. Hormonstörande ä
Page 15 and 16: filter (synergistisk, NOEC), läkem
Page 17 and 18: 2 1 Hypotalamus Hypofys GnRH LH 7 6
Page 19 and 20: 6. Vägar framåt Naturskyddsfören
Page 21 and 22: Rädda mannen 7. Fakta om olika kem
Page 23 and 24: Sedan 2009 har Sverige ett generell
Page 25 and 26: 8. Ordlista Nord och Syd Nord och S
Page 27 and 28: tissue from New York. Environmental
Page 29 and 30: Rädda mannen Endocrine Disrupting

Rädda mannen - Miljögifter påverkar fertilitet och utveckling

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?