Att arbeta med samtalsgrupper.pdf

Schemalagda samtal som 

utvecklar elevernas sociala 

kompetens och förstärker 

lärprocesserna 

Susanne Weiner Ahlström 

LÄRARFORTBILDNING AB, Box 120 60, 102 22 Stockholm 

Tel: 08 -737 65 81, Fax: 08-618 05 09, e-post: info@lararfortbildning.se 

www.lararfortbildning.se

Relationellt ledarskap för en fungerande klassrumsmiljö 

Allt ledarskap i klassrummet handlar om att skapa goda 

relationer. För att utveckla en potential för lärande behöver vi 

känna oss trygga dvs omtyckta, kompetenta och dugliga. Vi 

behöver bli sedda, finnas i ett sammanhang där struktur och 

ordning råder och få känna att det vi gör är meningsfullt. Det 

handlar om att få våra mänskliga psykosociala behov 

tillfredsställda. Det är en förutsättning för att vi ska kunna 

fungera tillsammans med andra. 

Ouppfyllda behov skapar en kamp om att få dem uppfyllda. 

Den som inte blir sedd agerar för att bli det. Kan vi inte bli det 

på ett positivt sätt så leder det till andra mindre goda strategier. 

Jag kan fånga andras uppmärksamhet genom att bli klassens 

clown eller genom att ta negativa kontakter med andra. 

Belöningen kommer genom negativ uppmärksamhet i form av 

tillsägelser vilket leder till att det negativa beteendet fortsätter. 

Positiv uppmärksamhet däremot fokuserar på det som faktiskt 

fungerar och förstärker det. Dessutom förstärks relationen 

positivt mellan den som ger och tar emot uppmärksamheten. 

Har man inte tillgång till elevens hjärta är det svårt att få 

tillgång till elevens hjärna. Vi måste skapa en potential som är 

öppen för inlärning. 

Eleven behöver finnas i ett sammanhang i en miljö där det är 

möjligt att bli sedd och uppmärksammad. Det är svårt att 

uppnå detta i en för stor grupp. Att skapa undergrupper i en 

klass som omfattar ca 7-8 elever är att skapa en plattform för 

kommunikation och reflektion. Dessutom skapas ett 

sammanhang som är rikt på olika personligheter vilket leder till 

en möjlighet att få spegla sig i andra och träna sig i att förstå 




hur andra tänker och känner. Den jag kan prata med upphör att 

vara min fiende. 

Mobbing grundar sig ofta på en känsla av underläge och rädsla. 

Då tar vi till härskartekniker för att försöka höja upp oss själva i 

ett försök att minska känslan av underläge. En trygg person har 

inget behov av att trycka ner någon annan. Att arbeta med 

samtalsgrupper är ett säkert sätt att få bort behovet av att ta till 

härskartekniker. 

Att få vara ledare för någon annans utveckling är något 

fantastiskt. Men, den rollen ställer stora krav. Vi behöver kunna 

hantera det som inte fungerar genom att fokusera på det som 

faktiskt fungerar. Givetvis ska vi påtala det icke önskvärda i ett 

beteende men det leder inte ensamt till en positiv förändring. 

Genom att uppmärksamma det positiva, ha positiva 

förväntningar på eleven och vara en god förebild skapas en 

potential för en känsla av trygghet och god självkänsla hos 

eleven. Den känslan påverkar elevens beteende och resultat i 

skolan. Det är meningsfullt att vara i skolan där struktur och 

ordning råder. 

I det kunskapsuppdrag vi har att utföra i skolan finns fem 

starka ledmotiv som är gemensamma för olika skolformer och 

ämnen. Det är förmågor som ska utvecklas hos alla elever för 

att de på ett djupare plan ska kunna ta till sig ämnesstoff och 

fungera i ett demokratiskt samhälle. Det handlar om att 

utveckla elevernas reflektionsförmåga, detta för att kunna 

tolka, reflektera, analysera och dra slutsatser. Vi behöver också 

utveckla elevernas kommunikationsförmåga, detta för att 

möjliggöra lärande, tänkande och utveckla förmågan att kunna 

kommunicera med andra. Då öppnar sig också möjligheten att 

utveckla samarbetsförmågan, att tillsammans med andra 




fördjupa lärandet. Här behöver vi också träna förmågan till 

ansvar, för beteende, lärande och miljö. 

Vi kan ha vissa grundantaganden som handlar om att vi som 

människor är nyfikna, att vi behöver känslan av att få lyckas 

och att vi behöver få uppnå både självständiga mål men också 

uppnå mål tillsammans med andra. Allt detta utvecklar vår 

förmåga till kreativitet. Det handlar om skapa en lärandemiljö 

där eleven får upplevelsen av att få lyckas och får respons på 

sitt lärande men också får stöd i fortsatta utvecklingssteg. 

Att arbeta med samtalsgrupper är att ge stöd för elevens 

förmågeutveckling. 

Att arbeta med schemalagda samtal 

Gör en gruppindelning av eleverna i klassen. Varje grupp skall vara 

en heterogen grupp på 6 – 8 elever. 

Konflikter i gruppen skall redas ut – vi eftersträvar att ej byta ut 

medlemmar i en grupp – vi kan inte i framtiden välja våra 

arbetskamrater 

Dokumentera ansvarsområden – samma lärare följer gruppen 

Eleverna kan om man vill placeras gruppvis i hemklassrummet 

Planera in tider för schemalagda samtal, en halvtimmes samtal per 

vecka och grupp 

Gör upp kontrakt med grupperna 

*ordningen i gruppen är hela gruppens ansvar – var och en ansvarar för 

sitt beteende och är medveten om att ett positivt förhållningssätt ger 

positiv energi till hela gruppen, det räcker med att någon är negativ för 

att hela gruppen skall ”smittas” av det negativa 

*tystnadsplikt vid samtal 

*samtala ej om icke närvarande personer 

*samtalen handlar om skolsituationer och värdegrundsfrågor 

*ev belöningssystem 

*loggbok 




Samtal 

Alla samtal innefattar träning i aktivt lyssnande. Dessutom tränas klara 

jag-budskap, att uttrycka känslor med ord samt att ge respons. Detta 

stärker elevens självkänsla samt ger redskap för kommunikation. 

Gruppen blir en fungerande grupp i och med att den stärks genom dessa 

samtal. Alla samtal behöver struktur. När en övning införs börjar alltid 

samtalsledaren med sig själv, t ex att berätta om något tillfälle när man 

själv var rädd etc. Att lyssna är lika viktigt som att prata. 

Före varje samtal utvärderas veckan som varit. Ge eleverna en uppgift 

att fokusera på tills nästa samtal, t ex att beskriva hur man under veckan 

har lyckats med ett positivt förhållningssätt och genom detta gjort någon 

annan glad. Detta sker givetvis efter genomförd övning eftersom 

uppgiften relaterar till övningen innehåll. Har gruppen fungerat bra 

under veckan kan gruppen få utnyttja en belöningstid till något som de 

bestämt själva (t ex fika, film – samråder med läraren om detta). 

1 Öppet samtal – att vara glad, att vara rädd, att vara ledsen etc. samt 

kärnkompetenserna kommunikation, samarbete, kreativitet, reflektion, ansvar 

Använd hjälpfrågorna: Vad är…….? Varför behöver vi……..? Hur visar 

du/vi……….? 

2 Positiv respons – Jag uppskattar dig för…….Jag tycker du är bra 

därför att….. 

(Försök här att få fokus på positiva egenskaper i stället för saker man är 

bra på att göra t. ex. spela fotboll) 

3 Normsamtal – t.ex. respekt, rättvisa, mod 

Vad är…..? 

Varför behöver vi…..? 

Hur visar du/vi…..? 

4 Etiska dilemman 




T.ex. kompisen har snattat. Skall jag berätta det för någon vuxen eller ska 

jag skydda kompisen för att vara en bra kompis? Kan man vara en bra 

kompis om man berättar detta för någon vuxen? Kan syftet till och med 

vara att hjälpa kompisen? Behöver man ibland ta till en ”vit lögn? 

Samtal 

Handlar om skolsituation 

Synliggöra kärnkompetenserna i 

lärprocesserna 

Visa och uttrycka känslor 

Raka ”jag-budskap” 

Förståelse för varandra 

Lösa konflikter 

Visa respekt för varandra 

Ansvarstagande för sitt eget beteende 




Kännetecken för god kommunikation är att 

kunna verka på flera plan samtidigt såsom att 

utbyta tankar och åsikter på ett mer ytligt plan 

likaväl som att tillgodose vår önskan om 

självuppfyllelse och samhörighet på ett 

djupare plan. 

Olika typer av involveringssamtal 

Öppna samtal – skapa en atmosfär av 

samhörighet, fritt och spontant 

tankeutbyte, reflektion och 

kommunikation för förståelse och respekt 

för andras åsikter men också i syfte att 

skapa samsyn 

Utvärderingssamtal – reflektion och 

utbyte av tankar kring genomgångna 

aktiviteter 




Problem och konflikthantering - 

samtalet leds via en viss strategi, ingen 

skall sättas på den ”anklagades bänk” om 

utveckling skall ske 

Normgivande samtal – att komma fram 

till gemensamma normer och utveckla 

personliga kvalitéer 

Gruppregler vid samtal 

Lyssna aktivt på varandra med positivt 

visat intresse 

Avstå från personlig kritik 

Begära ordet när man vill tala 

Värdera ej det som sägs 

Ledarskap – samtalsledaren måste vara 

medveten om de processer som skapar ett 

utvecklingsbefrämjande klimat 




Det öppna samtalet 

Öka deltagarnas kunskaper om varandra 

Öka deras involveringsnivå och bidra med 

en positiv självupplevelse 

Upplevelser av att man kan uttrycka sina 

känslor och tankar utan att känna sig 

osäker 

Handlar om känslor, företeelser, 

kärnkompetenserna 

Lyssna aktivt, avbryt inte, värdera inte 

Ledarens roll 




Ställ processfrågor – Vad? När? Hur? Berätta 

mer om… 

Ledaren börjar att berätta och lämnar sedan 

ordet vidare 

Jag blev rädd när…… 

Har du blivit rädd någon gång? Berätta? 

Vad är…..? 

Varför behöver vi……? 

Hur visar du/vi……..? 

Gruppövning att utveckla dygder 

Gruppledaren väljer någon av följande 

inriktningar: 

Omtanke 

Mod 

Tacksamhet 

Pålitlighet 

Vänlighet 

Hövlighet 

Hjälpsamhet 

Generositet/givmildhet 

Frågeställningar att utgå ifrån: 

Vad är…..? 




Varför behöver vi…….? 

Hur visar du/vi…….? 

Planläggning 

På vilket konkret sätt kan vi öva på att visa……? 

Under vilken tidsperiod skall vi öva på detta? 

Utvärdering 

Hur har du lyckats med din uppgift? 

Fler hjälpfrågor för att utveckla dygder 

Mod 

Berätta om någonting som du gjorde som krävde mod av något 

slag? 

Vad fick dig att våga? 

Hur kände du efteråt? 

Vad är det för skillnad på mod och våghalsighet? 

Rättvisa 

Vad betyder rättvisa för dig? 

Ska alla ha lika mycket hjälp? 

Vad är det mest orättvisa du vet? 

Vem ska avgöra vad som är rättvist? 

Ärlighet 

Varför är det viktigt att vara ärlig? 




Hur kommer det sig att det ibland är svårt att tala sanning? 

Finns det tillfällen när sanningen kan göra mer skada än nytta? 

Vad innebär det att bedra någon? 

Medkänsla 

Hur kan vi visa medkänsla? 

Hur känns det att visa medkänsla? 

Vad händer med de människor som inte kan känna med andra? 

Är empati det samma som medkänsla? 

Ansvar 

Är vuxna alltid ansvarsfulla? 

Hur känns det att ta ansvar? 

Vad innebär att ta ansvar? 

Vilket ansvar har vi för andra människor? 

Vilket ansvar har vi för jordens resurser? 

Problemlösande möten 

Ett positivt förhållningssätt är grunden dvs ge signaler om att 

vilja hjälpa utan att peka ut några syndabockar. 

1 Involvering 

Varmt och personligt förhållningssätt 

Börja med övergripande diskussioner kring det som har 

hänt, t ex hur det är rent allmänt på skolan i en viss fråga 

För ner samtalet till det som är aktuellt t ex konkret vad 

som har hänt i den egna klassen 

2 Nuvarande beteende 

Inrikta samtalet på den aktuella situationen – ta reda på 

fakta 

Fokusera intresset på Vad? Vem? När? Hur? 




Fråga inte Varför? Det är svårt att alltid förklara hur man 

negativt tillfredsställer behov, t ex att vara klassens clown 

för att få uppmärksamhet, behovet är så starkt så att man 

tillfredsställer det negativt om det inte tillfredsställs på ett 

positivt sätt 

Använd ett icke dömande sätt 

Förändra ett negativt beteende genom att fokusera på det 

som fungerar och var noga med att ge respons 

Responsen förstärker det positiva beteendet 

3 Värdering av beteendet 

Ställ frågor så att eleverna kommer till insikt om det 

aktuella problemet och värdera det 

Rak kommunikation är nödvändig – klara jagbudskap 

4 Att planera ett ansvarstagande beteende 

Planlägg ett nytt beteende 

De inblandade ska ge förslag på lösningar som bygger på 

deras egna värderingar 

Stimulera eleverna till en konkret bild av vad som ska 

göras 

Hjälp eleven att lyckas genom en realistisk plan 

5 Personligt bindande ansvar 

Var och en av eleverna gör ett personligt ställningstagande 

Man förbinder sig att försöka leva upp till det som är 

planerat 

Ev kan ett kontrakt skrivas 

6 Uppföljning 

Genomgång av nuläget i förhållande till det planerade 




Fokusera på det som har fungerat 

Reflektion och nya planer 

Ett situationssamtal sker endast med de inblandade! 

Problemlösande möten kan hållas i den vanliga 

samtalsgruppen. 

Reflektion i 6 steg för problemlösning 

1. Vad behövs? Vad är det som du behöver eller vill ha? 

2. Definiera problemet 

3. Förslag på lösningar 

4. Bedöm förslagen. Äs du nöjd med den här lösningen? 

5. Välj ut den bästa lösningen 

6. Utvärdera. Följ upp det hela ganska snart för att få en 

förvissning om att problemet är löst 

Jag-budskap 

Ett jag-budskap har tre led: 

1. Beskriv beteendet som du vill påtala 

2. Tala om vilken effekt den andres handlande får för dig 




3. Beskriv de känslor som handlingen väcker hos dig 

Ex. ”När du säger så känns det som om du inte vill att jag ska 

vara med och det gör mig ledsen”. 

Jag-budskapet skadar inte motpartens självkänsla vilket tar 

bort behovet av att försvara sig samt ger motparten en 

möjlighet att reflektera. 

Du-budskap Jag –budskap 

Du ska jämnt bestämma! Jag blir sårad när jag inte får 

vara med och bestämma. 

Du är alltid så överlägsen! Jag känner det som om jag inte 

räcker till för dig. 

Du bryr dig aldrig om mig! Jag behöver dig! 




Ett du-budskap dömer och anklagar motparten som genast går i försvar. 

Ett jag-budskap visar egna observationer och känslor utan att döma. 

KÖP-metoden 

Att framföra kritik med tre olika jag-budskap 

Att hjälpa andra att ta emot kritik: 

Kritik 

Jag tycker inte om…….. 

Jag blir arg när du……. 

Önskemål 

Jag önskar att du…… 

Jag skulle uppskatta…… 




Jag vill gärna att du…… 

Positiv avslutning 

Jag är så glad för att du…….. 

Jag tycker att det är så trevligt……..

Att arbeta med samtalsgrupper.pdf - Lärarfortbildning

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Att arbeta med samtalsgrupper.pdf - Lärarfortbildning

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?