Välkommen till arbetslivet! - Työelämään.fi

tyoelamaan.fi

Välkommen till arbetslivet! - Työelämään.fi

Välkommen till arbetslivet!

Arbetslivets ABC

Allt vad du

bör veta om

arbetslivet


Tjänstemannacentralorganisationen STTK

besöksadress:

Mikaelsgatan 8 A

00100 Helsingfors

postadress:

PB 421, 00100 Helsingfors

e-post: sttk@sttk.fi

www.sttk.fi

www.tyoelamaan.fi/sv

Tjänstemannacentralorganisationen STTK

Om du är en utbildad expert eller tjänsteman bevakar Tjänstemannacentralorganisationen

STTK och dess 19 medlemsorganisationer

dina intressen. Tjänstemän är exempelvis

sjukskötare, primärvårdare, ingenjörer, kontors- och byråsekreterare,

banktjänstemän, it -konsulter, poliser, brandmän,

merkonomer osv.

Vid sidan om att Tjänstemännens centralorganisation

STTK bevakar dina intressen vill vi även fördomsfritt förnya

arbetslivet, påverka samhället och delta i den offentliga debatten.

Alla tjänstemän kan oberoende av utbildningsnivå finna

ett organiseringsalternativ bland STTKs medlemsförbund.

STTK representerar alla utbildade grupper: oberoende om du

studerar i eller utexaminerats från en vetenskaps- eller yrkeshögskola

eller en läroinrättning på institutsnivån. Tillsammans

har STTKs medlemsförbund 615 000 medlemmar.

STTK-Opiskelijat verkar i gränslandet mellan studier och

arbete. Vi framför i STTK en studerande synvinkel och ger

studierna ett arbetslivsperspektiv. STTK-Opiskelijat ordnar

årligen olika evenemang för STTK-förbundens studerande

medlemmar och informerar studerandena på många sätt om

arbetslivet. I många STTK-förbund är studerandena aktiva.

Det är lätt att komma med i verksamheten. Det att du redan

när du studerar blir medlem i ett fackförbund ger dig många

värdefulla förmåner och trygghet i arbetslivet.

2 www.tyoelamaan.fi/sv


Välkommen till arbetslivet!

Man klarar sig i arbetslivet ifall man känner till dess spelregler.

Denna guide presenterar arbetslivets grunder i en volym. I guiden

presenterar vi arbetslivets termer och ger grundinformation om

centrala arbetslivsfrågor. Texten i guiden baserar sig på vår gällande

lagstiftning.

Det är viktigt att komma ihåg att du inte behöver klara dig ensam

och att det i arbetslivet lönar sig att hålla på sina rättigheter.

Om det är något som du inte kan eller förstår så får du hjälp av din

förtroendeman och ditt förbund. Det lönar sig att redan under studietiden

gå med i facket.

Innehåll

Kontaktinformation 2

Välkommen till arbetslivet! 3

Vad bör du göra före du söker

ett arbete 4

Vad och hur söker man? 4

Arbetsansökan 4–5

Meritförteckning 5

En anställningsintervju 6–7

Minneslista för dig som söker arbete 7

Anställningsförhållandet 8

Arbetsavtal 8–9

Modellarbetsavtal 8

Arbetets olika former 9

Ordinarie anställning 9

Heltids- och deltidsarbete 9

Visstidsanställning 9–10

Hyrd arbetskraft 10

Kortjobb 10

Prövotid 10

Arbetstid 10–11

Periodarbete 11

Flextid 11

Söndagsarbete 11

Mertids- ja övertidsarbete 11

Maximiantalet övertidstimmar 11

Ersättning av mertids- och

övertidsarbete 12

Natt- och skiftarbete 12

Lön 12–13

Lönebetalning 13

Skattefria ersättningar 13

Dagtraktamenten 13

Måltidsersättning 13

Kilometerersättning 13

Semester 13–14

Intjäning av semester och

hur semestern ges 14

Semesterlönen 14

Sjukledighet 14

Arbetstagarens rättigheter 15

Arbetstagarens skyldigheter 15

En minneslista för dig som inleder

ditt arbetsliv! 15

Hjälp och trygghet i arbetslivet 16

Fackförbundet 16

Vem kan bli medlem i

ett fackförbund? 16

Betydelsen av facklig organisering 16

Förtroendemannen 16

Förtroendemannens uppgifter 17

Förtroendemannens betydelse för

dig som arbetstagare 17

Hur blir man förtroendeman? 17

10 Goda skäl att gå med i facket! 17

Saknades något i broschyren?

Saknar du information som du inte hittade i denna

broschyr? Mer information hittar du i adressen www.

työelämään.fi. Där finns ett mer omfattande paket

om arbetslivets regler. På webbplatsen hittar du också

bland annat videoklipp från arbetsintervjuer, information

om de uppdrag som förtroendemän har och en

lista över frågor som är bra att komma ihåg när man

ingår ett arbetsavtal.

3 www.tyoelamaan.fi/sv

Förtroendeombud 18

Kollektivavtalet, tjänstekollektivavtalet 18

Kollektivavtalets

allmänt bindande verkan 18

Lokala avtal 18

När anställningsförhållandet

upphör 19

Uppsägning 19

Uppsägning av gravid eller

familjeledig arbetstagare 19

Uppsägningstider 19

Uppsägning förutsätter

samarbetsförhandlingar 19

Återanställningsskyldighet 20

Att häva ett arbetsavtal 20

Löneutbetalning när arbetet avslutas 20

Arbetsintyg 20

Trygghet vid arbetslöshet 20

Arbetsvillkoret 21

Arbetslöshetsförmåner 21

Arbetsmarknadsstöd 21

Grunddagpenning 21

Inkomstdagpenning 21

En minneslista för dig som blir

arbetslös 22

Vad bör unga veta om

arbetspensionen? 22-23

Alfabetisk förteckning 23

Fackförbund inom STTK 24


Vad bör du göra före du söker ett arbete

Innan du börjar söka arbete lönar det sig att fundera en stund på följande frågor:

a Vad för slags arbete intresserar mig?

a Vill jag arbeta med människor eller med maskiner.

Arbetar jag hellre med ”händerna” eller med maskiner?

a Vilken utbildning har jag och för vilka arbetsuppgifter lämpar den sig?

- Hurudana arbetsuppgifter passar mig? Har jag p.g.a. hälsoskäl svårt

att arbeta inom vissa branscher?

aVad är jag bra på som arbetstagare? Och mindre bra på?

a Hur ser situationen ut på arbetsmarknaden – vilka jobb finns det att

få på arbetsmarknaden?

När man söker arbete är det klokt att enbart koncentrera sig på

de arbetsuppgifter, som man genuint och på riktigt är intresserad

av. I stället för att skicka ansökningar litet hit och dit bör du satsa

ordentligt på de uppgifter du söker. En arbetsgivare märker nog om du

verkligen är intresserad av den uppgift som du söker – och tvärtom.

VAd och hur SöKer mAN?

När du vet vilken bransch och vilken

typ av uppgifter som intresserar dig så

kan du börja söka lediga arbetsplatser.

Använd alla möjliga informationskällor;

tidningar och gratistidningar, arbets-

och näringslivscentralerna, arbetskraftförmedlingstjänster

på nätet, förmedlare

av hyrd arbetskraft, företagens

egna hemsidor etc. Du kan även direkt

kontakta företag som intresserar dig

och höra efter om de har lediga platser.

Kom ihåg, att alla lediga arbetsplatser

inte anmäls offentligt. En ledig

arbetsplats kan sökas av flera hundra

personer och det är väldigt tidskrävande

att gå igenom alla ansökningar.

Därför kan företag låta bli att offentligt

informera om en öppen arbetsplats och

förlita sig på djungeltelegrafen. Dessa,

så kallade gömda arbetsplatser, besätter

man vanligen genom personliga

kontaktnätverk. Låt vänner och bekanta

veta om att du söker jobb!

ArbeTSANSöKAN

En arbetsansökan är ditt svar på

en arbetsplatsannons. Börja med att

läsa arbetsplatsannonsen ännu en gång

och kolla vilka egenskaper (utbildning,

språkkunskap och andra egenskaper)

som man förutsätter att den som får

arbetet bör ha. I ansökningen bör du

visa att du har de egenskaper som man

förutsätter. Ifall du inte har dem alla

så bör du utan omsvep konstatera det.

Lyckligtvis kan en ung arbetssökande

i många arbeten ersätta en lång arbetserfarenhet

med rätt attityd och en

stark vilja att lära sig något nytt.

4 www.tyoelamaan.fi/sv

Skriv en skild arbetsansökan för varje

arbetsplats som du söker – duplicera

alltså inte en och samma ansökan

för alla. Vi rekommendera inte copy

pasting: det går så lätt att i texten

glömma något som avslöjar att den

ursprungligen har skrivits för någon

annan, och det ger inte ett fördelaktigt

intryck.

I din ansökan bör du motivera varför

du vill arbeta med ifrågavarande

uppgift/ i ifrågavarande företag. Berätta

om din arbetserfarenhet och utbildning

samt med vilka uppdrag du trivs

och hurdan arbetstagare du är. Motivera

varför just du bör väljas till ifrågavarande

uppgift. Du skall inte vara

onödigt anspråkslös, men kom ihåg att

hålla dig till sanningen.


En arbetsansökan bör vara saklig,

logisk och utan några skrivfel. En

allmän rekommendation är att ansökningen

skall vara på max en sida (A4).

En bra idé är att låta någon annan

läsa ansökningen innan du sänder den

(t.ex. mamma eller pappa, syster, vän,

lärare). Man kan bli blind för sådana

skriv- eller sakfel som någon annan

lättare kan upptäcka. Samtidigt kan du

be granskaren berätta om hon eller han

tror att brevet kan få läsaren att intressera

sig för dig som arbetssökande.

merITförTecKNINg

en meritförteckning eller cV (curriculum

Vitae) kompletterar arbetsansökningen.

CV:n skall informera

arbetsgivaren om din kompetens,

utbildning och arbetserfarenhet.

Skriv en egen meritförteckning för

varje arbete som du söker. Då kan du

prioritera meritförteckningen på ett

lämpligt sätt.

De vanligaste rubrikerna i en meritförteckning är:

apersonuppgifter

autbildning

aarbetserfarenhet

akompetens

aspecialkompetens

aförtroendeuppdrag

aspråkkunskap

afritidsintressen

areferenser/närmare uppgifter ges av

I en meritförteckning presenterar

man uppgifterna kronologiskt och

börjar med den senaste. En meritförteckning

skall vara kort och koncis och

betona frågor som är väsentliga för

den uppgift man söker. Du bör även be

någon läsa meritförteckningen. En meritförteckning

bör helst inte överskrida

två sidor (A4).

Ifall du är ung och söker arbete bör

du nämna allt som du bara kan – trots

att det bara är att du har klippt grannens

gräsmatta eller varit barnvakt.

Om du till följd av din ålder inte kan

ha en lång arbetshistoria kan du t.ex.

nämna verksamhet i elev- eller studentkåren

eller i en fritidsklubb. Du kan

även nämna att du har gjort frivilligt

arbete eller deltagit på en språkkurs.

Som referens kan du t.ex. nämna en

tidigare arbetsgivare eller förman, arbetskamrat,

lärare eller klubbledare. Du

bör alltid komma ihåg att fråga av dina

referenspersoner om de vill ställa upp.

Meritförteckning?

CV? Vad är

skillnaden?

5 www.tyoelamaan.fi/sv

Det du skriver i ansökningen skall

vara sanningsenligt och korrekt. Arbets-/utbildningshistorien

bör vara

komplett. Om du exempelvis tog ett

mellanår efter grundskolan eller gymnasiet

så bör du på något sätt berätta

vad du då gjorde.

Du skall inte vid sidan om arbetsansökningen

och meritförteckningen sända

några andra bilagor, så som kopior

av dina betyg, om man inte särskilt ber

om det.

Arbetsansökningen och meritförteckningen

är ditt försäljningsbrev:

det är på basen av dem som du

kallas eller inte kallas till en anställningsintervju.

Därför lönar det sig att

offra tid och vara noggrann!


eN ANSTällNINgSINTerVju

Ifall din arbetsansökan har väckt arbetsgivarens

intresse så torde du kallas

till en anställningsintervju.

Det gäller att förbereda sig väl för

en anställningsintervju. Ifall du inte redan

gjorde det när du skrev din ansökan

bör du senast nu ta reda på fakta

om företaget. Gå in på företagets hemsidor.

Ifall du känner någon som arbetar

eller har arbetet på företaget så be

att han eller hon berättar om företaget

för dig. Kom ihåg att före intervjudagen

ta reda på var företaget är beläget, så

att du exakt vet vart du ska.

Kom utvilad och i god tid till intervjun.

Ifall du av någon anledning är

sen skall du omedelbart meddela detta

till intervjuaren! Kom ihåg att beklaga

förseningen.

Du skall vara korrekt klädd. Val av

klädsel kan lätt vålla huvudbry och därför

några tips: Ifall du kan besöka företaget

i förväg så kan du samtidigt hålla

ett öga på vad för klädkod de anställda

följer och ta modell av dem. Även det

vilken typ av arbete du söker bör till en

del påverka din klädsel: du kan till exempel

söka arbete som kundbetjänare,

kontorsanställd, fabriksarbetare eller

chef – klä dig enligt uppgift. Generellt

kan man säga, att det är bättre att klä

sig lite upp än rejält ned. Det viktigaste

är dock att dina kläder är rena och

prydliga.

Kom alltid ihåg vikten av personlig

hygien. Man bör aldrig komma smutsig

eller ovårdad till en anställningsintervju.

Ifall du har uppseendeväckande

piercingsmycken i ansiktet kan det vara

motiverat att ta bort dem för intervjun

(beroende på uppgift).

I en intervjusituation bör du komma

ihåg hur viktigt det första intrycket är.

Redan när ni skakar hand bildar intervjuaren

en första uppfattning om dig

och det kan vara svårt att förändra det

första intrycket. Även din icke-verbala

kommunikation, såsom miner, gester

och ditt allmänna yttre, påverkar den

bild intervjuaren får av dig.

Kom ihåg att uppföra dig gott och

reippaus ? under hela intervjun. Lyssna

när man talar till dig och svara tydligt,

klart och sanningsenligt på de frågor

man ställer till dig. Se intervjuaren i

ögonen när du talar till honom eller

henne. Trots att man kan läsa svaret

ur din ansökning eller CV så skall du

svara sakligt och under inga förhållan-

Möjliga intervjufrågor

Det lönar sig att öva inför en intervju och fundera på hur du skall svara på

möjliga intervjufrågor. De frågor som ställs bör alltid på något sätt beröra

det arbete eller de arbetsuppgifter som du söker.

Du kan exempelvis få följande frågor:

aVarför söker du denna plats/vill du arbeta i denna bransch?

aHur väl känner du vårt företag/vår organisation?

aHur uppfattar du det arbete som du söker? Vad väntar du dig av detta arbete?

aVilken arbetserfarenhet har du?

aI vilka arbetsuppgifter trivs du?

aMed vilka arbetsuppgifter trivs du?

aHurudan arbetstagare är du?

aNämn tre av dina goda och tre av dina dåliga sidor? (*)

aVarför bör vi välja just dig?

aVad har du för hobbyn?

aTalar du finska? Do you speak English? (**)

aHar du några frågor till oss? (***)

6 www.tyoelamaan.fi/sv

den kort uppmana intervjuaren att läsa

ur pappret.

Till intervjun bör du ta med en portfolio

med dina betyg och andra bevis

på din kompetens. Överst ska du lägga

de viktigaste och för arbetet mest väsentliga

dokumenten.

Kom ihåg att man på många sätt

kan klara en intervju bra. Var rejält

dig själv och försök att inte spänna för

mycket!


* Dåliga sidor kan även ses som utvecklingsområden

och man kan spegla dem

genom den plats man söker. Ifall man t.ex.

önskar att den valda har goda kunskaper i

tyska så kan du säga att du för närvarande

behärskar språket tämligen bra men att du

är villig att utveckla din förmåga. Du bör

inte kritisera dig själv för starkt.

frågor som man inte får ställa

Det finns även frågor som man inte får ställa. Exempelvis:

** Din språkkunskap kan testas genom

att en del av frågorna ställs på ett främmande

språk. Det lönar sig att svara på

samma språk. Trots att du inte behärskar

språket väl så kan du ändå visa att du är

beredd att försöka att klara dig på språk

som språk.

aHar du barn? Tänker du skaffa barn i en nära framtid?

aVilken religion bekänner du?

aÄr du politiskt aktiv/medlem i något parti?

aÄr du medlem i ett fackförbund?

aVilka ägande-, affärs- eller företagsförhållanden har din familj?

aHar du någon allvarlig sjukdom? (*)

aÄr du i ett parförhållande?

MINNESLISTA FÖR DIG SOM SÖKER ARBETE

Arbetsansökan

aorientera dig om förtaget

afundera: vad kan jag erbjuda som arbetstagare?

aen personlig arbetsansökan väcker intresse, men

överdrifter fungerar sällan

asatsa tid på din CV

atesta din arbetsansökan och CV på någon du känner

abe om referenser av exempelvis tidigare arbetsgivare

eller förmän

aberätta vad du kan och var stolt över det

abifoga dina betyg enbart på begäran

Anställningsintervju

7 www.tyoelamaan.fi/sv

*** Du gör klokt i att fundera på några

frågor i förväg.

* Ibland kan frågor som berör

hälsotillståndet vara tillåtna om de

anknyter till arbetsuppgiftens särskilda

egenskaper och möjligheten att klara sig

i arbetet.

Ifall du känner att du helt enkelt måste

svara på en förbjuden fråga som t.ex.

berör familjeplanering så behöver du

inte vara oroad för att svaret måste hålla

streck.

Enligt jämställdhetslagen är det inte

tillåtet att fråga om graviditet eller

planering av graviditet. Dessutom slår

lagen om jämställdhet mellan kvinnor

och män fast att man inte får missgynna

en arbetssökande p.g.a. graviditet.

ata reda på fakta om företaget så att du vet till hurdan

arbetsplats du söker

ata med dig arbets- och studieintyg om man begär om det

aträna intervjusituationen i förväg

afundera i förväg på möjliga intervjufrågor och -svar

avar beredd på att arbetsgivaren i slutet av intervjun kan

fråga om du vill ställa några frågor

akom ihåg att klä dig vårdat och korrekt

akom ihåg att uppföra dig artigt


Anställningsförhållandet

ArbeTSAVTAl

Arbetsavtalet är arbetslivets grundavtal.

I arbetsavtalet förbinder du dig

att för arbetsgivaren utföra vissa bestämda

arbeten mot en överenskommen

lön och andra förmåner.

det lönar sig alltid att ingå

arbetsavtalet skriftligt. Du kan

även ingå arbetsavtalet muntligt eller

elektroniskt, men då ska arbetsgivaren

ge dig, om ditt anställningsförhållande

varar över en månad, en skriftlig

utredning över de centrala villkoren i

arbetet.

Ett skriftligt avtal är i både ditt och

arbetsgivarens intresse: ur ett skriftligt

avtal kan ni alltid granska vad ni har

kommit överens om. Ifall avtalet är

muntligt är detta inte möjligt. Du bör

därför alltid be att arbetsgivaren ingår

ett skriftligt avtal med dig.

I arbetsavtalet bör ni hänvisa till

kollektivavtalet eller uttryckligen

komma överens om åtminstone

följande frågor:

• Tidpunkten då du skall börja arbeta

• Platsen där du skall arbeta

• Anställningsförhållandets form och

längd

• Eventuell prövotid

• Huvudsakliga arbetsuppgifter

• Arbetstiden

• Det kollektivavtal som tillämpas

• Lönen och löneutbetalningsperioden

• Principerna för hur semestern

bestäms

• Uppsägningstiden och principerna

för hur den bestäms

• Längden för ett arbetsavtal på viss

tid och grunden för tidsbundenheten

modellArbeTSAVTAl

8 www.tyoelamaan.fi/sv


Om du skrivit under ett arbetsavtal

i god tid före anställningen bör du

börja arbeta vid den överenskomna tidpunkten.

Du är skyldig att börja jobba

om du inte kommer överens om annat

med arbetsgivaren. Du kan även säga

upp arbetsavtalet innan arbetet ska

börja. Ifall du inte vill arbeta så bör du

meddela det till arbetsgivaren så tidigt

som möjligt. Det mest praktiska är att

du minst följer arbetsavtalets normala

uppsägningstider – trots att de i och för

sig enbart gäller för dem som är ordinarie

anställda. Ett arbetsavtal på viss

tid kan inte sägas upp så länge som

avtalet gäller ifall ni inte i arbetsavtalet

har kommit överens om att det är möjligt.

Det är möjligt att häva ett arbets-

Arbetets olika former

ordINArIe ANSTällNINg

Med ordinarie anställning avser man ett

anställningsförhållande som gäller tills

vidare. Det är alltså frågan om en fast

och ordinarie arbetsplats. En ordinarie

arbetsplats på heltid är den vanligaste

anställningsformen.

En ordinarie eller tills vidare anställning

upphör på arbetstagarens eller arbetsgivarens

initiativ med uppsägning.

Arbetsgivaren behöver vägande sakskäl

medan arbetstagaren kan säga upp sig

utan någon orsak. Anställningsförhållandet

kan även avslutas genom att det

hävs och då avslutas både arbetet och

löneutbetalningen omedelbart. En hävning

förutsätter mycket vägande skäl

och båda parternas godkännande.

helTIdS- och delTIdSArbeTe

Den normala arbetstiden för dem som

arbetar heltid är vanligen fem arbetsdagar

och endera 37,5 eller 40 arbetstimmar

per vecka.

avtal under prövotiden, men först efter

att arbetet har inletts.

Ifall arbetsgivaren har fler arbetsplatser

är det särskilt viktigt att ni slår

fast platsen där du skall arbeta. Ju

tydligare din arbetsplats har bestämts

i arbetsavtalet dess bättre skydd har

du som arbetstagare. Ifall ni i avtalet

enbart har skrivit t.ex. Helsingfors och

företaget har många verksamhetsenheter

i Helsingfors kan du vara skyldig att

arbeta på olika enheter i Helsingfors.

Resandet kan vara en av arbetsuppgifterna

och därför kan man inte alltid entydigt

i arbetsavtalet slå fast den plats

där du skall arbeta.

I arbetsavtalet kan man komma

överens om att man arbetar enbart en

del av dagen eller av veckan. Med deltidsarbete

avser man en arbetstid som

är kortare än den ordinarie veckoarbetstid

som lagstiftningen och tjänste-

eller kollektivavtalet fastställer. Härvid

relateras lönen till arbetstiden.

Vanligen anses att en arbetstid under

30 timmar är deltid. Ifall arbetsgivaren

senare behöver mer arbetskraft

skall han först erbjuda det till

de deltidsanställda arbetstagarna. En

deltidsanställd kan vara i anställningsförhållande

till flera arbetsgivare. Man

får inte tillämpa sämre arbetsvillkor på

del- än på heltidsanställda, men man

får relatera villkoren så att de motsvarar

den tid man arbetat.

VISSTIdSANSTällNINg

Arbetsavtalet kan vara på viss tid,

vilket betyder att anställningsförhållandet

avslutas vid en i förväg bestämd

tidpunkt. En visstidsanställning kräver

en grundad orsak och ni skall anteckna

9 www.tyoelamaan.fi/sv-FI

I arbetsavtalet skall ni definiera

dina huvudsakliga arbetsuppgifter. Ifall

uppgifterna är diffust definierade kan

du bli tvungen att arbeta med sådana

arbetsuppgifter som du egentligen inte

är anställd att göra.

Ingendera parten kan ändra på villkoren

i arbetsavtalet utan den andra

partens samtycke.

Du bör därför innan du undertecknar

arbetsavtalet läsa texten noga. Du

kan även be att få ta med dig arbetsavtalet

så att du noggrant kan sätta

dig in i texten. Ifall du är medlem i ett

fackförbund kan du även be att förtroendemannen

på din arbetsplats går

igenom avtalet tillsammans med dig.

orsaken och längden i arbetsavtalet

(eller i den skriftliga utredning som

arbetsgivaren skall lämna). Ifall arbetsgivaren

inte gör detta kan han dömas

till böter.

Viss tid kan motiveras till exempel

med att man vikarierar för en ordinarie

arbetstagare, fyller behovstoppar,

arbetar som säsongbiträde (exempelvis

sommarjobb), gör praktik eller på

grund av arbetets karaktär. Ifall du är

osäker om din visstidsanställning är

laglig kan du kontakta ditt fackförbund.

Ett arbetsavtal som ingåtts på viss

tid anses gälla tillsvidare om inte visstidsanställningen

motiveras av ett separat

skäl. Om man ingår utan avbrott

eller med korta avbrott fler visstidsanställningar

efter varandra intjänar man

anställningsförmåner på samma sätt

som en tillsvidare anställda. Till dessa

förmåner räknas t.ex. semester och

sjuklön samt övriga förmåner som bygger

på anställningsförhållandets längd.


Utgångspunkten är att man inte

kan avsluta en visstidsanställning innan

den angivna tiden går ut. Men ni kan i

visstidsavtalet komma överens om en

uppsägningstid. Härvid kan uppsägningen

genomföras på samma grund

som i ordinarie anställningsförhållanden

(se Uppsäging). Ett avtal på viss

tid kan dock precis som ett tillsvidare

avtal hävas omedelbart. (se Häva ett

arbetsavtal)

Man får inte tillämpa sämre arbetsvillkor

på en visstidsanställning än vad

annars gäller. Arbetsgivaren bör även

annars bemöta alla anställda, oberoende

av formen för deras anställningsförhållande,

opartiskt.

hyrd ArbeTSKrAfT

Du kan även ingå ett arbetsavtal med

ett bemanningsföretag. Du är då i

anställningsförhållande till bemanningsföretaget,

men din arbetsplats varierar

och även lönen kan variera beroende

på den arbetsplats där du arbetar.

Även för hyrd arbetskraft gäller att ett

arbetsavtal på viss tid kräver en laglig

orsak. Undantaget är om du själv uttryckligen

vill ingå ett visstidsavtal.

Som en uthyrd arbetstagare skall

du i första hand få lön enligt det allmänbindande

kollektivavtal som gäller

för bemanningsföretaget. Ifall bemanningsföretaget

inte är bundet av ett

kollektivavtal så betalar företaget lön

enligt det bindande kollektivavtal som

Varför är mitt

arbetsavtal på

viss tid?

gäller för användarföretaget (den plats

där arbetet utförs).

På hyrd arbetskraft tillämpas som

utgångspunkt samma regler som på

andra anställningsförhållanden, men

hyrd arbetskraft berörs av vissa särdrag

som någon gång gör det svårt att

tillämpa dessa bestämmelser. Arbets-

och näringslivsministeriet har publicerat

en guide om hyrd arbetskraft som

brett informerar om arbetstagarens

rättigheter och skyldigheter. Guiden

finner du på adressen www.tem.fi

KorTjobb

En arbetsgivare kan behöva en arbetstagare

för ett kortvarigt jobb eller

projekt. Även i detta fall är det frågan

om ett arbete på viss tid och det lönar

sig att ingå avtalet skriftligt. Även

om arbetet endast varar en kort tid

och utförs hemma vid datorn är det

10 www.tyoelamaan.fi/sv

frågan om ett anställningsförhållande.

Du bör kontakta ditt fackförbund ifall

du är osäker om det är frågan om ett

anställnings- eller ett uppdragsförhållande

mellan en självständig yrkesutövare

och en uppdragsgivare. Formen

påverkar de villkor och förmåner du

har i arbetet.

PröVoTId

Du kan komma överens om en prövotid

som börjar när du börjar arbeta och

varar högst fyra månader. Ifall du är

nyanställd och arbetsgivaren utbildar

dig i mer än fyra månader kan ni

komma överens om en prövotid på

högst sex månader.

Ni kan även komma överens om en

prövotid för en visstidsanställning. Om

anställningsförhållandet är kortare än

åtta månader får prövotiden vara högst

hälften av tiden för visstidsanställningen.

Om visstidsanställning till exempel

är på sex månader kan prövotiden

högst vara tre månader.

Under prövotiden kan både du och

arbetstagaren vardera med omedelbar

verkan häva arbetsavtalet. Arbetsgivaren

får inte häva arbetsavtalet med

diskriminerande eller annars, med tanke

på syftet med prövotiden, ovidkommande

grund.

ArbeTSTId

Arbetstid är den tid som arbetstagaren

använder till att arbeta eller är skyldig

att vara på arbetsplatsen eller på något

annat sätt stå till arbetsgivarens förfogande.

Tid som används till att resa

till och från arbetet (hem-arbetsplats)

räknas inte som arbetstid om tiden inte

samtidigt bör ses som en arbetsprestation.

Enligt arbetstidslagen är den ordinarie

arbetstiden högst åtta timmar per

dag och 40 timmar per vecka. Inom


många branscher har man i kollektivavtalet

kommit överens om en kortare

ordinarie veckoarbetstid - till exempel

37,5 timmar.

Arbetstiden kan vara flexibel per

dag, vecka eller per månad, men arbetstiden

bör jämna ut sig i enlighet

med arbetstidslagen och kollektivavtalet.

Ett utjämningsschema för arbetstiden

skall utarbetas i förväg.

PerIodArbeTe

Den ordinarie arbetstiden kan inom

vissa branscher se ut så att den under

en period på tre veckor är högst 120

timmar eller under en period av två

veckor är högst 80 timmar.

exempel på branscher:

• polis-, tull-, post-, tele-, telefon-

och radioverken (med undantag

av dessas mekaniska verkstäder och

reparationsverkstäder eller bygg-

arbeten)

• sjukhus, hälsovårdscentraler, barn-

daghem som håller öppet dygnet

runt och fängelser

• person- och godstransport, kanaler,

svängbroar och färjor

• lastning och lossning av fartyg och

järnvägsvagnar

• bevakningsarbete

• inkvarterings- och förplägnadsrö-

relser

För att arbetet skall kunna ordnas på

ett ändamålsenligt sätt eller för att

undvika oändamålsenliga arbetsskift

för arbetstagarna kan den ordinarie arbetstiden

även ordnas så att den under

två på varandra följande perioder av

tre veckor eller under tre på varandra

följande perioder av två veckor

är högst 240 timmar. Den ordinarie

arbetstiden får inte under någon period

av tre veckor överstiga 128 timmar och

inte under någon period av två veckor

överstiga 88 timmar.

flexTId

Du kan med arbetsgivaren komma

överens om flextid så att du inom överenskomna

gränser kan bestämma den

tidpunkt då ditt dagliga arbete börjar

och slutar. Härvid skall ni komma

överens om den fasta dygnsarbetstiden,

flexgränserna per dygn samt om

maximala antalet för sammanräknade

överskridningar och underskridningar

av den ordinarie arbetstiden.

Måste man gå

med på övertidsarbete?

SöNdAgSArbeTe

På söndagar eller kyrkliga helgdagar

får arbete utföras endast om det på

grund av sin art utförs regelbundet

under nämnda dagar. Söndagsarbete

kan även utföras om man har kommit

överens om det i arbetsavtalet eller om

arbetstagaren särskilt ger sitt samtycke

till det.

För söndagsarbete som utförs under

ordinarie arbetstid skall lönen betalas

förhöjd med 100 procent. Om arbetet

samtidigt är mertids-, övertids- eller

nödarbete skall för det också erläggas

en ersättning som beräknas på arbetstagarens

oförhöjda lön.

11 www.tyoelamaan.fi/sv

merTIdS- och öVerTIdS-

ArbeTe

Mertidsarbete är arbete som på

arbetsgivarens initiativ utförs utöver

den avtalade arbetstiden och som inte

överskrider den ordinarie lagstadgade

arbetstiden. Om den ordinarie arbetstiden

enligt kollektivavtalet är exempelvis

37,5 timmar per vecka så är de 2,5

timmar som man arbetar över mertidsarbete

(37,5+2,5=40). Ifall du inte i

ditt arbetsavtal har kommit överens om

mertidsarbete så kräver mertidsarbetet

ditt samtycke.

Övertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens

initiativ utförs utöver den

lagenliga ordinarie arbetstiden. Övertidsarbete

får utföras endast om arbetstagaren

särskilt gett sitt samtycke.

Samtycket bör bes varje gång skilt. Arbetstagaren

kan dock ge sitt samtycke

för en bestämd, kortare tidsperiod åt

gången, om detta är nödvändigt med

tanke på arbetsarrangemangen.

Om mertids- eller övertidsarbete är

nödvändigt på grund av arbetets art

och av synnerligen tvingande skäl, får

en tjänsteman eller tjänsteinnehavare

hos ett offentligt samfund inte vägra

utföra sådant arbete. Den allmänna regeln

är att man inte måste ge sitt samtycke

till mertids- eller övertidsarbete.

mAxImIANTAleT öVerTIdS-

TImmAr

Under en period av fyra månader får

man högst arbeta 138 timmar övertid

och under ett kalenderår högst 250

timmar. Förtroendemannen och arbetsgivaren

kan dock komma överens om

extra övertidsarbete på högst 80 timmar

per kalenderår, men man får inte

överskrida den ovan nämnda regeln om

138h/4 månader.


erSäTTNINg AV merTIdS-

och öVerTIdSArbeTe

För merarbete skall man betala minst

den ersättning som du får för den ordinarie

arbetstiden.

Enligt arbetstidslagen skall du få för

de två första arbetstimmar som överskrider

den ordinarie dygnsarbetstiden

din lön förhöjd med 50 procent och för

de följande arbetstimmarna förhöjd

med 100 procent. För de arbetstimmar

som överskrider den ordinarie veckoarbetstiden

får du lön förhöjd med 50

procent. I periodarbete betalar man ersättning

för de timmar som överskrider

hela periodens ordinarie arbetstid.

Ni kan komma överens om att helt

eller delvis byta den lön, som utbetalas

för mertids- eller övertidsarbete, till

motsvarande sätt förhöjd ledig tid. Den

lediga tiden skall, om ni inte kommer

överens om annat, ges inom sex månader

efter att du har arbetat mer- eller

övertid. Arbetstagaren och arbetsgivaren

bör tillsammans försöka komma

överens om när den lediga tiden skall

ges. Ifall man inte lyckas i detta är det

arbetsgivaren som bestämmer tidpunkten

om inte arbetstagaren kräver ersättningen

i pengar.

Hur mycket

betalar man för

nattarbete?

I tjänste- och kollektivavtal har

man vanligen kommit överens om en

mer heltäckande ersättning av övertid

än vad lagen stadgar.

Arbetstagaren är inte behörig att

ens i sitt arbetsavtal avsäga sin rätt till

övertidsersättning.

NATT- och SKIfTArbeTe

enligt arbetstidslagen är arbete

som utförs mellan klockan 23 och

klockan 6 nattarbete. Man får enbart

arbeta nattetid inom ramen för arbetstidslagens

strikta bestämmelser om

gränser och uppgifter. Nattarbete får

bl.a. utföras i

• periodarbete

• i underhåll och renhållning av all

männa vägar, gator och flygplatser

• apotek

• tidningar och tidsskrifter, nyhets-

och bildbyråer samt i tidningsut-

delning

• arbeten, som p.g.a. sin karaktär

enbart kan utföras nattetid.

Nattarbete är tillåtet i de arbeten som

regleras i arbetstidslagens 5 kapitel 26§.

Om nattarbetet är särskilt farligt

eller i fysiskt eller psykiskt hänseende

mycket ansträngande är arbetstiden

högst åtta timmar per dygn.

12 www.tyoelamaan.fi/sv

I tjänste- och kollektivavtalen fastställer

man när man betalar en särskild

ersättning för nattarbete. Det är vanligt

att man har avtalat om ett för arbetstagaren

bättre system än vad lagen

fastställer. Till exempel att nattillägg

utbetalas redan från och med klockan

21.

Nattarbete förenas ofta med

skiftarbete. I skiftarbete skall skiften

avlösa varandra regelbundet. Turlistorna

i skiftarbete bör även de avlösa varandra,

vilket betyder att man inte kan

ha samma arbetstagare i nattarbete i

långa perioder utan avbrott. Närmare

information om skiftarbete finner du i

tjänste- och kollektivavtalen.

I periodarbete får man högst arbeta

sju nattskift i följd. I periodarbete

förstår man med nattskift ett skift av

vilket minst tre timmar infaller mellan

klockan 23 och klockan 6.

löN

För ett utfört arbete betalar man lön,

som kan vara vilket vederlag med

ekonomisk värde som helst – men som

vanligen är pengar.

Lönen kan vara tidlön, d.v.s. tim-

eller månadslön. Lönen kan även endera

helt eller delvis grunda sig på

arbetsprestationen eller -resultatet.

Lönen och det hur den bestäms bör ni

anteckna i arbetsavtalet.

I de branschvisa tjänste- och kollektivavtalen

fastställer man minimilönerna

för olika uppgifts- och svårighetsgrupper.

Lönen får inte vara mindre, men

nog större än det som står i tjänste-

och kollektivavtal. Du kan med arbetsgivaren

komma överens om särskilda

personliga tillägg som bestäms utgående

från din kunnighet, förmåga och

prestation.

Innan du kommer överens om din

lön gör du klokt i att bekanta dig med


anschens kollektivavtal. Som medlem

i ett fackförbund kan du även få hjälp

av förbundet för att definiera din egen

lönenivå.

Lönen höjs i enlighet med tjänste-

och kollektivavtalet, men arbetsgivaren

kan höja lönen mer än vad man har

kommit överens om i avtalet. Lönen

kan däremot inte sänkas utan arbetstagarens

samtycke och arbetsgivaren kan

inte ens med ditt samtycke sänka lönen

under avtalets minimum.

Ifall branschen inte har ett kollektivavtal

och man inte har kommit överens

om något annat om lönen bör arbetstagaren

få sedvanlig och skälig lön för det

arbete han eller hon har utfört.

löNebeTAlNINg

Lönen skall betalas minst en gång i

månaden. De timavlönade får sin lön

två gånger i månaden. Ni bör skriva in

löneutbetalningsperioden och -dagen i

arbetsavtalet.

Om ni inte har kommit överens om

annat skall lönen betalas eller det måste

vara möjligt att lyfta lönen på den

sista dagen av lönebetalningsperioden.

Ifall lönebetalningsdagen infaller på en

söndag, kyrklig helgdag, självständighetsdagen

eller första maj, jul- eller

midsommarafton, helgfri lördag, så är

förfallodagen den närmast föregående

vardagen.

Arbetsgivaren skall i samband med

betalningen av lönen ge dig en lönespecifikation

av vilken lönebeloppet och

de principer enligt vilka lönen bestäms

framgår. Dessutom skall möjliga lönetillägg,

betalade skattefria vederlag samt

den verkställda förskottsinnehållningen

och andra betalningar framgå. Du bör

alltid granska att alla nödvändiga betalningar

ingår i din lönespecifikation.

Om inte annat har avtalats skall

slutlönen betalas senast den dag då

anställningsförhållandet upphör. I arbetsavtalet

kan ni exempelvis ha kommit

överens om att slutlönen betalas

den följande normala lönebetalningsdagen.

SKATTefrIA erSäTTNINgAr

De skattefria ersättningar (vederlag)

anknyter till arbetsresor som ingår i

arbetstiden och som utförs på arbetsgivarens

anmodan. Med arbetsresa

avses i detta sammanhang en resa

mellan hemmet och en särskild plats

för utförande av arbetet. Arbetsgivaren

ersätter inte resa mellan hemmet och

den ordinarie arbetsplatsen.

dAgTrAKTAmeNTeN

Arbetsgivaren betalar dagtraktamenten

för arbetsresor ifall arbetet utförs

på en plats som är på längre än 15

kilometers avstånd från den egentliga

arbetsplatsen eller bostaden. Dagtraktamente

utbetalas inte trots att

avståndet mellan hemmet och den

ordinarie arbetsplatsen är mer än 15

kilometer. Skattestyrelsen slår årligen

fast de dagtraktamenten som betalas

för arbetsresor. Gällande satser och

regler finner du på Skattestyrelsens

hemsidor: www.vero.fi/sv-FI.

Dagtraktamenten är skattefri

inkomst. Du får hälften av dagtraktamentet

ifall du under en över tio

timmars arbetsresa får två och under

en över sex timmars arbetsresa en fri

varm måltid.

Intjänar en

deltidsanställd

semester?

13 www.tyoelamaan.fi/sv

Statsanställda följer bestämmelserna

om reseersättningar i statens tjänste-

och kollektivavtal. I andra kollektivavtal

kan man ha kommit överens om

andra dagtraktamentsregler. Till den

del som dagtraktamenten och kostnadsersättningar

överskrider skattestyrelsens

satser är de skattebelagda.

målTIdSerSäTTNINg

Om man inte får dagtraktamente för

arbetsresan på grund av kort väg kan

arbetstagaren få måltidsersättning.

Uppdaterade uppgifter om måltidsersättningen

hittar du på Skattestyrelsens

webbsidor.

KIlomeTererSäTTNINg

Om du under din arbetsresa använder

din bil är du berättigad till kilometerersättning.

Om du i bilen transporterar

arbetskamrater höjs ersättningen

beroende på hur många medföljande

du har i bilen. Kilometerersättning

utbetalas inte för resa mellan hemmet

och arbetsplatsen trots att du kör med

din egen bil. Uppdaterad information

om kilometerersättningen finner du på

Skattestyrelsens hemsidor: www.vero.

fi/sv-FI .

SemeSTer

En arbetstagare intjänar semester

enligt antalet månader man arbetat.

Du intjänar semester för de kalendermånader

då du har arbetat minst 14

dagar eller 35 timmar. Du intjänar även

semester för dagar som anses likställda

med arbete och som arbetsgivaren

enligt lagen betalar lön för. Man anser

även att vissa dagar, då du medan

anställningsförhållandet varade varit

frånvarande, är likställda med dagar

då man varit på plats.Sådana dagar är

bl.a. de arbetsdagar eller arbetstimmar

som du är förhindrad att arbeta p.g.a.

moderskaps-, särskild moderskaps-,

faderskaps- eller föräldraledighet, sjuk-


dom eller olycksfall (dock icke mer än

75 arbetsdagar under kvalifikationsåret),

eller p.g.a. permittering (högst 30

arbetsdagar i sänder). I arbetstidslagens

2 kapitel 7§ finner du de bestämmelser

som gäller för likställd tid.

När anställningsförhållandet upphör

har du rätt att för den semester du inte

hunnit ta ut få motsvarande semesterlön

(semesterersättning).

INTjäNINg AV SemeSTer och

hur SemeSTerN geS

Enligt semesterlagen intjänar du i ett

anställningsförhållande som varat i

mindre än ett år två dagar semester för

varje kvalifikationsmånad och om anställningsförhållandet

fortsatt i över ett

år 2,5 dagar per månad. Vid beräknandet

av semesterns längd avrundas en

del av en dag till en hel semesterdag.

I vissa kollektivavtal har man kommit

överens om större semesterintjäning

än vad lagen föreskriver.

Din kommande semester intjänar

du under perioden 1 april–31 mars,

som kallas semesterkvalifikationsåret.

Av den semester som du intjänar

under semesterkvalifikationsåret skall

du hålla 24 vardagar (sommarsemester)

under semesterperioden 2 maj–30

september. Den resterande delen av

semestern (vintersemester) bör du få

senast innan följande semesterperiod

börjar. Huvudsakligen bör både sommar-

och vintersemestern ges sammanhängande.

Man kan även avtala annat om semesterns

tidpunkt inom den ram som

semesterlagen tillåter.

Arbetsgivaren skall informera arbetstagaren

om de allmänna principer

som man på arbetsplatsen följer

när man ger semester. Arbetsgivaren

skall även reservera för arbetstagaren

en möjlighet att före han bestämmer

semesterns tidpunkt framföra sin åsikt

om tidpunkten. Arbetsgivaren måste i

mån av möjlighet beakta arbetstagarnas

önskemål och fördela semestrarna

opartiskt. Ifall detta inte är möjligt

skall tidpunkten meddelas senast två

veckor innan semestern skall börja.

SemeSTerlöNeN

För semestertiden får du ordinarie lön.

De naturaförmåner som hör till lönen

skall ges oförkortade och de som du

inte kan utnyttja under semestern skall

ersättas med pengar. Semesterlönen

betalas före semestern börjar. För en

högst sex dagar lång semesterperiod

får man betala semesterlönen på den

normala löneutbetalningsdagen.

I tjänste- och kollektivavtalen har

man dessutom kommit överens om

en semesterpenning som vanligtvis är

femtio procent av semesterlönen och

som betalas antingen före semestern

börjar eller efter semestern.

När anställningsförhållandet upphör

har arbetstagaren rätt att för den semester

hon inte hunnit ta ut få motsvarande

semesterlön (semesterersättning).

SjuKledIgheT

Ifall du till följd av sjukdom eller olycksfall

är förhindrad att arbeta har du rätt

till lön för sjukdomstiden. Enligt arbets-

Får man

lön under

sjukledighet?

14 www.tyoelamaan.fi/sv

avtalslagen betalar arbetsgivaren lön

för sjukdomstid i tio dagar (den dag

du insjuknar + nio arbetsdagar). Om

ditt anställningsförhållande varat i

minst en månad får du full lön och om

förhållandet varat under en månad en

halv lön. Efter detta utbetalar Folkpensionsanstalten

(FPA) sjukdagpenning

enligt sjukförsäkringslagen. I en del av

tjänste- och kollektivavtalen har man

kommit överens om t.o.m. märkbart

längre betalningsperioder för sjuklönen.

Du bör utan dröjsmål meddela arbetsgivaren

om att du är sjukfrånvarande.

Om arbetsgivaren kräver det

måste du skaffa en pålitlig utredning

(t.ex. läkarintyg) om att du är arbetsoförmögen.

Det är vanligt att man i olika

avtal eller lokalt på arbetsplatsen har

kommit överens om hur arbetstagaren

skall anmäla sin sjukfrånvaro och hur

många dagar man kan vara frånvarande

utan läkarintyg.

En arbetstagare som har orsakat

sin arbetsoförmåga avsiktligt eller av

grov vårdslöshet har inte rätt till lön för

sjukdomstid.


Arbetstagarens rättigheter och

skyldigheter

ArbeTSTAgAreNS

räTTIgheTer

Arbetstagarna har rätt att vara medlem

i förening (t.ex. fackförbund) samt

delta i dess verksamhet. Arbetstagaren

har en lika rätt att inte vara medlem i

någon förening.

Arbetstagarna och deras organisationer

(såsom fackförbund) har rätt att

avgiftsfritt använda arbetsgivarens lokaler

under raster och utanför arbetstiden

för att behandla frågor som berör

arbetsplatsens anställningsförhållanden

samt fackförbundens verksamhetsområde.

Det att de anställda använder sin

mötesrätt får inte skada arbetsgivarens

verksamhet.

Arbetstagaren har rätt att på begäran

av arbetsgivaren få ett skriftligt

arbetsintyg ur vilket det framgår

anställningsförhållandets längd och arbetsuppgifternas

art. Ifall en arbetstagare

ber om det skall även orsaken till

att anställningsförhållandet har upphört

framgå ur arbetsintyget och man kan

även be om att en bedömning av ens

yrkesskicklighet och uppförande nämnas

i arbetsintyget.

Du kan senast begära ett arbetsintyg

10 år efter att anställningsförhållandet

har upphört. Ett intyg över din yrkesskicklighet

och ditt uppförande skall

du emellertid begära inom ditt efter att

anställningsförhållandet har upphört.

Arbetsgivaren skall, ifall det inte förorsakar

orimliga svårigheter för honom,

ge ett nytt intyg i stället för ett arbetsintyg

som förkommit eller blivit förstört.

ArbeTSTAgAreNS

SKyldIgheTer

Som arbetstagare är du skyldig att

utföra ditt arbete omsorgsfullt och med

Vad i all

världen är ett

fackförbund?

iakttagande av de anvisningar som

arbetsgivaren inom ramen för lag och

kollektivavtal ger. Du bör även följa

överenskomna arbetstider och använda

de skyddsredskap som anvisas samt

i mån av möjlighet sörja för såväl din

och andra arbetstagarnas säkerhet och

hälsa på arbetsplatsen.

En arbetstagare får inte själv eller

för någon annan arbetsgivare utöva

EN MINNESLISTA

FÖR DIG SOM INLEDER DITT ARBETSLIV!

aIngå arbetsavtalet skriftligt

aTa reda på ditt fackförbund och om ni har en förtroendeman på din

arbetsplats

aBekanta dig med det kollektivavtal som gäller för din bransch

aKom ihåg att ett arbetsavtal på viss tid kräver en grundad orsak och att

avtalets längd skall framgå klart

aPrövotid kräver att du kommit överens om det när anställningen börjar.

Ifall ni har kommit överens om prövotid skall detta nämnas i ditt skriftliga

arbetsavtal eller i den skriftliga utredning om arbetsvillkoren som arbetsgivaren

skall ge dig.

aArbetsgivaren får inte betala lägre, men nog högre lön än vad som står i

kollektivavtalet.

aFör övertid skall du enligt lagen få en särskild ersättning. Du behöver inte

ta emot övertidsarbete.

aFör helgdagar har du rätt till helgdagsersättning.

aDu intjänar semester minst enligt semesterlagen och semesterlönen

utbetalas enligt arbets- eller tjänstekollektivavtalet.

aOm du på arbetsplatsen är berusad eller drogpåverkad kan det leda till att

ditt anställningsförhållande hävs utan uppsägningstid.

15 www.tyoelamaan.fi/sv

konkurrerande verksamhet som är i

strid med god sed och som skadar arbetsgivaren.

Som arbetstagare får du

inte för utomstående avslöja arbetsgivarens

affärs- och yrkeshemligheter. Om

du har erhållit informationen obehörigen

så fortsätter förbudet även efter att anställningsförhållandet

avslutats.

Med ett avtal om konkurrensförbud

kan man begränsa arbetstagarens rätt

att ingå, efter att anställningsförhållandet

upphört, ett arbetsavtal med en

arbetsgivare som konkurrerar med den

tidigare arbetsgivaren. Avtalet om konkurrensförbudsavtalet

kan endera ingås

när anställningsförhållandet börjar eller

medan avtalet varar och enbart av en

särskilt vägande orsak som berör arbetsgivarens

verksamhet eller anställningsförhållandet.


Hjälp och trygghet i arbetslivet

fAcKförbuNdeT

En klar majoritet av löntagarna i Finland

är medlemmar i ett fackförbund

och i den egna branschens arbetslöshetskassa.

Organisationsgraden är nästan

75 procent och de fackligt förhandlade

kollektivavtalen täcker 95 procent

av alla finländska löntagare. Siffran är

en av de högsta i världen.

Ett fackförbund är arbetstagarnas

organisation som försvarar och förbättrar

arbetstagarnas arbetsvillkor. Ett

fackförbunds viktigaste uppgift är att

tillsammans med arbetsgivarförbundet

förhandla om branschens tjänste- och

kollektivavtal. Fackförbunden övervakar

även att kollektivavtalen följs och hjälper

medlemmarna i tvistesituationer.

Arbetslöshetskassan är en sammanslutning,

vars medlemmar är antingen

löntagare eller företagare. Antalet löntagarkassor

är i Finland 34 och företagarkassor

två. En arbetslöshetskassa

har i enlighet med bestämmelserna om

förtjänstskydd och offentliga arbetskraftstjänster

i lagen om utkomstskydd

till syfte att för sina medlemmar anordna

förtjänstskydd och därtill hörande

studiesociala förmåner. I praktiken

betalar arbetslöshetskassan, ifall vissa

villkor fylls, förtjänstskydd för den tid

man är arbetslös.

Det vanliga är att medlemskapet i

fackförbundet och i arbetslöshetskassan

går ”hand i hand”, men man kan

även vara enbart medlem i fackförbundet

eller i a-kassan. För att som

arbetslös få inkomstrelaterad utkomstskydd

bör du vara medlem i en arbetslöshetskassa.

Vem KAN blI medlem I eTT

fAcKförbuNd?

För att bli medlem i ett fackförbund

bör du arbeta inom den bransch som

förbundet representerar. I de flesta

fackförbunden kan de som studerar

på heltid bli studerandemedlemmar.

Medlemskapet är vanligen gratis, men

ifall du vill intjäna rätt till inkomstdagpenning

bör du när du arbetar betala

medlemsavgift till a-kassan.

Facklig organisering är en erkänd

rätt. Enligt lagen har fackavdelningar

eller arbetsplatsföreningar rätt att på

fritiden samlas i arbetsgivarens lokaler

för att diskutera frågor som berör

arbetslivet. Man måste inte vara med

i ett fackförbund, men medlemskapet

ger dig många förmåner och mycket

trygghet.

beTydelSeN AV fAcKlIg

orgANISerINg

Den fackliga rätten att förhandla om

tjänste- och kollektivavtal baseras på

det att förbundet representerar tillräckligt

många arbetstagare. I värsta fall

kan det att arbetstagarna inte organiserar

sig i den egna branschförbundet

betyda, att fackförbundet förlorar sin

rätt att representera ifrågavarande

arbetstagargrupp. Samtidigt förlorar

förbundet även sin rätt att förhandla

om kollektiv- och andra avtal.

Ett fackförbund är starkt tack vare

sin kollektiva styrka: När man förhandlar

om arbetsvillkor väger tusentals och

t.o.m. tiotusentals arbetstagare tyngre

än en enskild arbetstagare. När ett

fackförbund förhandlar om arbetsvillkoren

garanterar förbundet, att alla ar-

16 www.tyoelamaan.fi/sv

betstagare jämlikt får en viss förtjänst

och vissa förmåner. Ifall varje arbetstagare

skulle förhandla skilt för sig skulle

slutresultatet säkert vara mycket brokigt

och ojämlikt.

Kollektivavtalen ingås branschvis

och därför lönar det sig att vara med

i det fackförbund vars avtal gäller för

ditt anställningsförhållande. Du kan

också vara säker på att du har ett förbund

som arbetar för dina intressen

och känner dina arbetsvillkor. Viktigt

är även att i en möjlig konfliktsituation

är det bara fackförbundet som kan

föra frågan till en arbetsdomstol. Utan

facket måste saken lösas i tingsrätten

och då är processen längre. Kollektivavtalets

parter nämns i början av kollektivavtalet.

Fackförbunden har på många sätt

förbättrat arbetstagarnas arbetsvillkor:

8 timmars arbetsdag, semester med

lön, söckenhelgdagarna osv. Dessa resultat

är inte självklara. De kräver att

någon likt ett fackförbund försvarar

dem.

förTroeNdemANNeN

En förtroendeman representerar på

arbetsplatsen fackförbundet och de

arbetstagare som på arbetsplatsen är

medlemmar i förbundet. Dessa medlemmar

väljer inom sig en förtroendeman

som är arbetstagarnas primära representant.

Förtroendemannens arbetar för

dem som är medlemmar i facket.

Förtroendemannens ställning bygger

på samarbetslagen och de förtroendemannaavtal,

som fack- och arbetsgivarförbunden

har ingått.

Förtroendemannasystemet skall

upprätthålla och utveckla förhandlings-

och samarbetsrelationen mellan

arbetsgivaren och arbetstagarna. I en


förhandlingssituation representerar förtroendemannen

enbart de anställda som

är medlemmar i fackförbundet. I samarbetsförhandlingar

kan förtroendemannen

även representera hela personalen.

Det vanliga är att man sköter förtroendemannauppdraget

vid sidan om

den egna tjänsten. En heltidsanställd

förtroendeman kallas för huvudförtroendeman

och sådana har man vanligen

på stora arbetsplatser.

förTroeNdemANNeNS

uPPgIfTer

Förtroendemannens viktigaste uppgift

är att övervaka att man på arbetsplatsen

följer kollektivavtalet och arbetslivets

lagstiftning samt att vid behov

ingripa i problemsituationer. Förtroendemannen

förhandlar med arbetsgivaren

i frågor som berör personalen.

Facket deltar även tillsammans med

arbetsgivaren i utvecklandet av arbetsgemenskapen

för de arbetstagare som

facket representerar.

Förtroendemännen ser till att man

behandlar de anställda rättvist och

jämlikt. De ger också vid behov råd och

bistår medlemmarna i arbetslivet och

dess förändringssituationer.

Förtroendemannen kan även kalllas

för en fackligt utbildad ”databank”

inom den egna branschen. Fackförbunden

erbjuder förtroendemännen en

mångsidig utbildning. Förtroendemannen

representerar fackförbundet på

arbetsplatsen och bl.a. informerar förbundets

medlemmar om aktuella frågor

i förbundet.

förTroeNdemANNeNS

beTydelSe för dIg Som

ArbeTSTAgAre

Förtroendemännen hjälper medlemmarna

i frågor som anknyter till

anställningsförhållandet så att enskilda

medlemmar t.ex. inte vid möjliga tvister

med arbetsgivaren behöver utreda

vad arbetslagstiftningen och kollektivavtalet

bestämmer. Man behöver inte stå

ensam om man hamnar i en tvistsituation

med arbetsgivaren. Förtroendemannen

och förbundet hjälper dig att

lösa situationen.

hur blIr mAN

förTroeNdemAN?

10 GODA SKÄL ATT GÅ MED I FACKET!

17 www.tyoelamaan.fi/sv

Förbundets medlemmar på arbetsplatsen

väljer, vanligen med allmänna val,

sin förtroendeman. Valsättet fastställts

i kollektivavtalet eller i förtroendemannaavtalet.

Förtroendemannen väljs

alltid för en viss tid och vanligen för en

period om två år. Alla som är medlemmar

i förbundet och som är insatt

i förhållandena på arbetsplatsen kan

ställa upp. Förbundet utbildar förtroendemannen

i uppgiften.

1. Förbundet övervakar t.ex. dina löne- och arbetstidsintressen.

2. Förbundets förtroendeman hjälper dig på arbetsplatser i bl.a.

frågor som berör de lokala avtalen.

3. Du får rättsskydd och gratis rättshjälp i t.ex. konfliktsituationer

med arbetsgivaren

4. Förbundet ger råd i frågor som berör anställningsförhållandet.

5. Du får inkomstrelaterad dagpenning om du permitteras eller

blir arbetslös.

6. Förbundet erbjuder mångsidig utbildning som hjälper dig att höja

din kompetens.

7. Du får ett försäkringsskydd och andra värdefulla medlemsförmåner.

8. Du kan bygga nätverk med andra professionella i branschen.

9. Förbundets medlemstidning ger dig aktuell och nyttig information

om din bransch.

10. Du kan påverka arbetslivets lagstiftning och avtal.


förTroeNdeombud

Ifall ni inte på arbetsplatsen har en

kollektivavtalsbaserad förtroendeman

kan ni bland er välja ett förtroendeombud.

Förtroendeombudets uppgifter och

mandat bestäms i arbetsavtalslagen

och i den övriga arbetslagstiftningen.

Arbetstagarna kan särskilt med ett

majoritetsbeslut befullmäktiga förtroendeombudet

att representera dem i

vissa frågor som berör anställningsförhållandet

och arbetsvillkoren.

KolleKTIVAVTAleT,

TjäNSTeKolleKTIVAVTAleT

Ett kollektivavtal är ett avtal mellan

ett fackförbund (eller fler förbund) och

en arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund

om branschvisa arbetsvillkor.

Kollektivavtalen gäller vanligen för en

bransch: inom branschen kan man ingå

skilda avtal för olika personalgrupper

(arbetare, tjänstemän, högre tjänstemän).

Kollektivavtalen inom stat och kommun

kallas tjänstekollektivavtal. Tjänstekollektivavtalet

motsvarar till innehåll

och betydelse kollektivavtalet. Det som

i denna skrift konstateras om kollektivavtalen

gäller även tjänstekollektivavtalen.

I kollektivavtalet kommer man

bland annat överens om löner, löneförhöjningar

och om t.ex. bättre semester-

och arbetstidsvillkor än vad har

stadgats i lagstiftningen. I kollektivavtalen

har man dessutom avtalat om det

i vilken mån man lokalt i företagen kan

komma överens om frågor som berör

anställningsförhållandet.

De löne- och andra villkor som man

kommer överens om i kollektivavtalet

är alltid minimivillkor. Man får inte tilllämpa

sämre villkor, men i arbetsavta-

let, arbetsplatsens praktik eller i lokala

avtal kan man komma överens om

bättre villkor.

Ifall en arbetstagare med arbetsgivaren

i arbetsavtalet kommer överens

om ett villkor som för arbetstagaren

är sämre än det man kommit överens

om i kollektivavtalet så är detta villkor

i arbetsavtalet ogiltigt och man följer

kollektivavtalet.

Ett kollektivavtal ingås vanligen för

en viss tid, vanligen för ett till tre år.

Under avtalsperioden råder fredsplikt.

Därför kan man inte under avtalsperioden

lägga ned arbetet mot kollektivavtalet,

d.v.s. att strejker är förbjudna.

I Finland har vi cirka 200 riksomfattande

kollektivavtal. Därutöver har förbunden

med enskilda företagare ingått

lokalt avtal. STTK -fackförbunden har

ingått cirka 250 tjänste- och kollektivavtal.

KolleKTIVAVTAleTS AllmäNT

bINdANde VerKAN

Arbets- och kollektivavtalet binder arbetsgivaren,

arbetsgivar- och löntagarförbunden

samt deras medlemmar. Ifall

ett avtal är allmänbindande så binder

det alla arbetsgivare (och deras anställda)

oberoende om de är organiserade i

arbetsgivarförbundet.

Nämnden för fastställande av kollektivavtals

allmänt bindande verkan

fastställer om ett kollektivavtal är allmänt

bindande. Nämnden är placerad i

Arbets- och näringsministeriet. Kollektivavtalen

anses vanligen vara allmänt

bindande om de undertecknande arbetsgivarna

sysselsätter mer än hälften

av branschens arbetskraft. Begreppet

allmänt bindande kollektivavtal definieras

inte i lagstiftningen.

Ett normalt bindande kollektivavtal

binder de medlemmar i facket som

har ingått avtalet och de arbetsgivare

18 www.tyoelamaan.fi/sv

som är medlemmar i arbetsgivarförbundet.

Största delen av de finländska

arbetsgivarna är organiserade och iakttar

därför kollektivavtalet enligt denna

princip.

De allmänt bindande kollektivavtalen

finner du på Statens författningsdatasida:

www.finlex.fi

loKAlA AVTAl

Tjänste- och kollektivavtalen möjliggör

allt oftare att lokalt i företagen och på

arbetsplatserna samt i ämbetsverken

och i institutionerna komma överens

om frågor som ingår i kollektivavtalet.

Även arbetstidslagen erbjuder stora

möjligheter för detta.

Det är allmänt att man på arbetsplatserna

förhandlar om arbetstider,

lönedelar, personalens ställning, befattningsbeskrivningar

och utbildning.

Lokalt kan man även i en viss utsträckning

komma överens om lönesystem,

arbetsvärdering och resultatlön. Samtidigt

har man även lämnat över en stor

del av tillämpningen av de löneförhöjningar

som man har avtalat i kollektivavtalen

och de inkomstpolitiska helhetsuppgörelserna

till arbetsplatserna.

Förtroendemannen förhandlar lokalt

med arbetsgivarens representant

om öppna förmåner och tillämpning av

kollektivavtalet. Kollektivavtalen anger

de gränser inom vilka lokala avtal kan

ingås.


När anställningsförhållandet upphör

uPPSägNINg

I lagen om arbetsavtal anges när

arbetsgivaren har rätt att säga upp

ett arbetsavtal. För att säga upp ett

arbetsavtal behöver arbetstagaren ett

sakligt och vägande skäl.

Arbetsgivaren kan enbart säga upp

ett tillsvidareavtal. Ifall man inte i arbetsavtalet

uttryckligen har kommit

överens om det så kan man inte säga

upp ett visstidsavtal. Ett arbetsavtal på

viss tid upphör utan uppsägning när den

bestämda tiden löper ut eller det överenskomna

arbetet slutförts. Ett undantag

är sådana arbetsavtal på viss tid

som ingåtts för längre tid än fem år. De

kan efter fem år från att avtalet ingåtts

sägas upp på samma grunder och enligt

samma förfarande som ett arbetsavtal

som gäller tills vidare.

Den vanligaste uppsägningsorsaken

är att företagets lönsamhet har försvagats

eller att produktionen har omorganiserats

och att arbetsgivaren inte

längre har annat arbete att erbjuda.

Ifall arbetet minskar skall arbetsgivaren

innan han säger upp försöka erbjuda

annat arbete eller utbildning till nya

uppgifter.

Arbetsgivaren får om ekonomiska

eller produktionsorsaker det kräver och

med iakttagande av uppsägningstiden

ensidigt ombilda ett anställningsförhållande

till anställningsförhållande på deltid.

Ett företag kan helt eller delvis

överlåtas till en ny arbetsgivare. En

överlåtelse är inte en uppsägningsgrund.

En uppsägning skall även vid

överlåtelse av företag grunda sig på

lagstiftningen.

Om arbetsgivaren försätts i konkurs,

får arbetsavtalet oberoende av

avtalstiden sägas upp av vardera parten.

På motsvarande sätt om arbetsgivaren

avlider så har såväl delägarna

i dödsboet som arbetstagarna rätt att

säga upp arbetsavtalet oberoende av

avtalstiden. Uppsägningsrätten skall

utnyttjas inom tre månader från det arbetsgivaren

avlidit.

Arbetsgivaren kan säga upp en fast

anställd arbetstagare av orsaker som

beror på arbetstagaren eller som har

samband med arbetstagarens person.

Orsaken skall vara saklig och vägande.

Som sådana kan anses allvarligt brott

mot eller åsidosättande av sådana förpliktelser

som följer av arbetsavtalet

eller lag och som är av väsentlig betydelse

för anställningsförhållandet. Arbetstagaren

kan exempelvis ha rätt att

säga upp ett arbetsavtal om arbetstagaren

trots varningar upprepade gånger

väsentligt försenar sig.

En arbetstagare skall dock först genom

varning ges en möjlighet att rätta

sitt uppförande.

En arbetstagare kan säga upp sitt

arbetsavtal utan att uppge någon orsak.

uPPSägNINg AV grAVId

eller fAmIljeledIg ArbeTS-

TAgAre

Arbetsgivaren får inte säga upp en arbetstagare

på grund av att hon är gravid

och inte heller för att arbetstagaren

i enlighet med lagen om arbetsavtal är

på familjeledighet. Om arbetsgivaren

säger upp en gravid eller familjeledig

arbetstagares arbetsavtal, anses uppsägningen

ha berott på att arbetstagaren

är gravid eller familjeledig, såvida

arbetsgivaren inte kan visa att orsaken

är en annan.

19 www.tyoelamaan.fi/sv

Arbetsgivaren kan säga upp ett arbetsavtal

under arbetstagarens moderskaps-,

särskilda moderskaps-, faderskaps-,

föräldra- eller vårdledighet av

ekonomiska och produktionsskäl enbart

om arbetsgivarens verksamhet upphör

helt och hållet.

uPPSägNINgSTIder

Arbetsgivaren skall iaktta följande

uppsägningstider (såvida något

annat inte har avtalats):

• 14 dagar om anställningen har

pågått högst 1 år

• 1 månad om anställningen har

pågått 1-4 år

• 2 månader om anställningen har

pågått 4-8 år

• 4 månader om anställningen har

pågått 8-12 år

• 6 månader om anställningen har

pågått över 12 år.

Arbetstagaren skall iaktta följande

uppsägningstider (såvida något

annat inte har avtalats):

• 14 dagar om anställningen har

pågått högst 5 år

• 1 månad om anställningen har

pågått över 5 år.

uPPSägNINg föruTSäTTer

SAmArbeTSförhANdlINgAr

I företag med minst 20 anställda måste

arbetsgivaren innan han fattar beslut

om uppsägning föra samarbetsförhandlingar.

I samarbetsförfarandet söker

man sätt att undvika uppsägningar

t.ex. genom utbildning eller omplacering.

Förtroendemannen representerar

de anställda i förhandlingarna.


Arbetsgivaren, förtroendemännen och

arbets- och näringslivsmyndigheterna

strävar tillsammans att hjälpa dem som

möjligen blir uppsagda att finna ett

nytt arbete eller en ny utbildning.

åTerANSTällNINgS-

SKyldIgheT

En arbetsgivare skall erbjuda arbete

åt en tidigare arbetstagare som han

eller hon på grund av ekonomiska

och produktionsorsaker har sagt upp

och som fortfarande är arbetssökande

vid arbets- och näringslivsbyrån, om

arbetsgivaren inom nio månader från

det anställningsförhållandet upphörde

behöver arbetstagare för samma eller

liknande uppgifter som den uppsagda

arbetstagaren hade utfört.

ATT häVA eTT ArbeTSAVTAl

Arbetsgivaren kan häva ett tillsvidare

och ett visstidsanställningsförhållande

med omedelbar verkan och utan uppsägningstid.

Arbetsgivaren kan häva ett arbetsavtal

ifall arbetstagaren allvarligt bryter

mot eller försummar de förpliktelser

som följer av arbetsavtalet eller av lag.

Exempel på detta är att arbetstagaren

äventyrar andras säkerhet på arbetsplatsen

eller stjäl arbetstagens egendom.

På motsvarande sätt får arbetstagaren

om arbetsgivaren på ett mycket

allvarligt sätt bryter mot eller försummar

sina förpliktelser häva arbetsavtalet.

Rätten att häva arbetsavtalet förfaller

ifall man inte inom 14 dagar efter

att man fått kännedom om ovan nämnda

hävningsgrund häver avtalet.

Om arbetstagaren har varit frånvarande

från arbetet minst sju dagar utan

att under denna tid till arbetsgivaren

ha anmält giltigt skäl till sin frånvaro,

har arbetsgivaren rätt att anse arbetsavtalet

hävt räknat från början av från-

varon. På samma sätt kan arbetstagaren

anse att anställningsförhållandet är

hävt om arbetsgivaren är frånvarande

från arbetsplatsen minst en vecka (7

dagar) utan att meddela arbetstagaren

en giltig orsak till sin frånvaro. Om det

på grund av ett godtagbart hinder inte

varit möjligt att anmäla frånvaron till

den andra avtalsparten, återgår hävningen

av arbetsavtalet.

När ett anställningsförhållande hävs

iakttas inga uppsägningstider.

löNeuTbeTAlNINg När

ArbeTeT AVSluTAS

När anställningsförhållandet upphör

avslutas även löneutbetalningsperioden.

Slutlönen skall betalas senast den

dag då anställningsförhållandet upphör

om man inte har kommit överens om

annat. I arbetsavtalet kan man exempelvis

komma överens om att slutlönen

utbetalas på företagets följande

normala avlöningsdag.

Slutlönen och eventuella semesterersättningar

skall betalas senast den

dag då anställningsförhållandet upphör

om inte annat avtalats.

Om slutlönen betalas för sent har

du rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen

och full lön för väntetiden, emellertid

för högst 6 kalenderdagar. Om en

fordran som härrör från anställningsförhållandet

inte är klar och ostridig

eller om dröjsmålet med utbetalningen

beror på ett räknefel eller något därmed

jämförbart misstag, har arbetstagaren

rätt till lön för väntedagarna

endast om han eller hon har anmärkt

om dröjsmålet hos arbetsgivaren inom

en månad efter det att anställningsförhållandet

upphörde och arbetsgivaren

inte har betalt fordran inom tre vardagar

räknat från anmärkningen. Rätt

till lön för väntedagarna uppkommer i

dessa fall från det att den betalningstid

som reserverats för arbetsgivaren har

löpt ut.

20 www.tyoelamaan.fi/sv

ArbeTSINTyg

När anställningsförhållandet upphör har

du rätt att av arbetsgivaren på begäran

få ett skriftligt intyg över anställningsförhållandets

längd och arbetsuppgifternas

art. På din uttryckliga begäran

skall arbetsgivaren i intyget dessutom

nämna orsaken till att anställningsförhållandet

upphört samt skriva en

bedömning av din arbetsskicklighet och

ditt uppförande.

Arbetsgivaren är skyldig att utfärda

ett arbetsintyg om du ber om ett sådant

inom 10 år efter att anställningsförhållandet

har upphört. Ett intyg över

din yrkesskicklighet och ditt uppförande

skall de emellertid begära inom 5 år

efter att anställningsförhållandet har

upphört. Ifall det inte orsakar arbetsgivaren

oskäliga svårigheter skall han ge

ett nytt intyg i stället för ett arbetsintyg

som förkommit eller blivit förstör.

Du bör allt komma ihåg att be ett

arbetsintyg. Det är ett viktigt papper

när du följande gång söker arbete. Om

du blir arbetslös och söker arbetslöshetsunderstöd

behöver du dina arbetsintyg.

TryggheT VId ArbeTSlöSheT

Det är väl ingen som ser arbetslöshet

som en central del av sina planer, men

någon gång kan man hamna i den situationen

utan egen förskyllan. Om du

blir arbetslös och vill få arbetslöshetsunderstöd

bör du omedelbart anmäla

dig på arbets- och näringsbyrån som

arbetslösarbetssökande på heltid. Ifall

du inte är medlem i en arbetslöshetskassa

får du arbetsmarknadsstöd eller

om du fyller arbetsvillkoret grunddagpenning

av FPA.

En arbetslös arbetssökande skall stå

till arbetsmarknadens förfogande. Ifall

du utan giltig orsak vägrar att ta emot

ett arbete som arbets- och näringslivsmyndigheterna

anvisar eller säger upp


dig själv så betyder det vanligen att du

förlorar din rätt till arbetslöshetsförmån

för en period om två till tre månader.

ArbeTSVIllKoreT

Du fyller arbetsvillkoret om du har

förvärvsarbetat i minst 34 veckor (ca

8 månader) under de 28 föregående

månaderna och din arbetstid har varit

minst 18 timmar i veckan och lönen

motsvarat kollektivavtalet eller minst

40-gånger grunddagpenningen. Om

du införtjänat arbetsvillkoret en gång

så gäller villkoret trots att du mellan

arbetslöshetsperioderna är i arbete. Du

måste dock vara noga med att du fyller

arbetsvillkoret när du första gången

söker stöd. Arbetstiden kan även ”gå

ut”. Ifall du är utanför arbetsmarknaden

utan godtagbar orsak i mer än sex

månader förlorar du rätten till arbetslöshetsdagpenning

ända tills du på nytt

har fyllt arbetsvillkoret.

Man kan även förlänga arbetsvillkorets

granskningsperiod. Godtagbara

orsaker är bl.a. studier på heltid, värnplikt,

civiltjänst, sjukdom och vård av

ett högst 3-årigt barn. Förlängningen

kan högst vara sju år.

ArbeTSlöSheTSförmåNer

Med arbetslöshetsförmåner avser

man det arbetsmarknadsstöd och den

grunddagpenning som FPA utbetalar

samt den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenning

som arbetslöshetskassorna

utbetalar. Till arbetslöshetsförmånerna

hör även ett barntillägg.

ArbeTSmArKNAdSSTöd

Arbetsmarknadsstöd är avsett för

dig som första gången kommer ut på

arbetsmarknaden och för dig som fått

arbetslöshetsdagpenning för maximitiden

och därför inte är berättigad att

få grund- eller inkomstdagpenning.

Om du är under 25 år är förutsätter

arbetsmarknadsstödet att du söker

dig till yrkesutbildning. En arbetslös

arbetssökande som inte uppfyller

arbetsvillkoret på 10 månader kan få

arbetsmarknadsstöd först efter en 5

månaders väntetid. Arbetsmarknadsstödet

är behovsprövat, vilket betyder

att din och makens/makans/sambons

inkomster minskar på stödet. Arbetsmarknadsstödet

utbetalas efter en fem

dagars självrisk.

gruNddAgPeNNINg

Du får grunddagpenning om du är

arbetslös och fyller arbetsvillkoret men

inte har varit medlem i en arbetslöshetskassa

i minst 34 veckor.

FPA utbetalar grunddagpenningen.

År 2010 var grunddagpenningen 25,63

€ per dag. Ifall du har barn under 18-år

utbetalas ett barntillägg.

Grunddagpenningen utbetalas för

fem dagar i veckan och högst för 500

dagar. Grunddagpenningen är skattepliktig

inkomst och förskottsinnehållningen

är 20 % såvida du inte har ett

ändringsskattekort för beskattning av

sociala förmåner. Grundagpenningen

betalas efter sju självriskdagar.

Du kan få jämkad dagpenning om

du i enlighet med lagen om utkomstskydd

för arbetslösa arbetar deltid eller

har ett säsongbetonat arbete. Jämkad

betyder att den inkomst du förtjänar

när du arbetar minskar på den grunddagpenning

du får. Samma gäller även

för vissa lagstadgade sociala förmåner.

INKomSTdAgPeNNINg

Ifall du inte omedelbart efter att du

slutfört din utbildning finner arbete

kan du söka inkomstdagpenning från

arbetslöshetskassan förutsatt att du

under studietiden har varit medlem i

arbetslöshetskassan och fyller de villkor

som regleras i lagen om utkomstskydd

för arbetslösa.

21 www.tyoelamaan.fi/sv

En inkomstdagpenning består av en

grundagpenning eller grunddel (25,63

€ /dag år 2009) och en förtjäntstdel

som bygger på utkomsten. Förtjänstdelen

är 45 procent av skillnaden mellan

daglönen och grunddelen. Ifall månadslönen

överstiger 2 691,15 euro (=

105 x grunddagpenningen), minskar

förtjänstdelen för den överskridande

delen till 20 procent. I inkomstdagpenningen

ingår även ett barntillägg.

Den inkomstrelaterade arbetsdagpenningen

för löntagare räknas på den

stabiliserade skattepliktiga lönen för

tiden som föregår arbetslösheten och

åtminstone uppfyller arbetsvillkoret.

Ifall ditt arbete är säsongbetonat eller

oregelbundet, beräknas den inkomstrelaterade

dagpenningen på din inkomst

under de 12 månader som föregick

arbetslösheten. Från löneinkomsten

drar man av semesterpenningar och

semesterersättningar, övriga inkomster

som inte baserar sig på arbete samt

inkomster som inte kan anses vara

stabila. Efter att dessa dragits av görs

ett avdrag som motsvarar löntagarens

arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter,

som högst uppgår till

4,5 %.

Skattepliktig förtjänstdagpenning

betalas för fem dagar i veckan i högst

500 dagar. Deltidsanställda och säsongarbetare

som avses i lagen om utkomstskydd

under arbetslöshet samt person

som är i lagen definierad permitteringssituation

kan få jämkad dagpenning.

Mer information om inkomstrelaterad

dagpenning får du av din arbetslöshetskassa

eller genom att besöka Arbetslöshetskassornas

samorganisations

(TYJ) hemsida www.tyj.fi

På TYJ:s hemsidor finner du även

en räknare som hjälper dig att räkna

din inkomstdagpenning.


EN MINNESLISTA FÖR DIG SOM BLIR ARBETSLÖS

1. Försäkra dig om att det finns en

laglig grund för uppsägningen.

2. Be ett skriftligt arbetsintyg av din

arbetsgivare. Om du vill kan du be

att orsaken till varför anställningsförhållandet

tog slut nämns i

intyget. Du kan också be att dina

professionella kunskaper och hur

du uppfört dig på arbetsplatsen

värderas i sammanhanget.

3. Be ett löneintyg från vecka 43

av din arbetsgivare.

4. Anmäl dig som arbetssökande

till Arbets- och näringsbyrån

senast under din första arbets-

löshetsdag. Du kan anmäla dig

på webben i adressen mol.fi.

Vid första påseendet kan man tycka,

att ungdomar inte i sin nuvarande

livssituation behöver veta något om

pensioner och inte bry sig om sitt

pensionsskydd. Trots att ålderspensionen

är avlägsen framtid för unga

studeranden och arbetstagare så är vi

alla parter i det generationsavtal som

vårt lagstadgade arbetspensionssystem

bygger på.

Även för unga har det att man känner

till hur arbetspensionssystemet nu

och i framtiden fungeralltid ett eget

intresse. Till en del beror detta på det

hur systemet finansieras: Vårt finländska

system är i huvudsak ett fördelningssystem

med inslag av fondsparan-

5. Folkpensionsanstalten Fpa betalar

grunddagpenning för dig om du uppfyller

det så kallade arbetsvillkoret

(se punkten Utan arbete på webben).

Om du varit medlem av en arbets-

löshetskassa i tio månaders tid får

du inkomstrelaterad dagpenning

från den egna arbetslöshetskassan.

6. Du får en ansökningsblankett för

dagpenningen på Arbets- och

näringsbyrån. Den måste skickas

antingen till arbetslöshetskassan

eller till Fpa inom tre månader efter

att du fått rätt till dagpenningen.

Ansökningen görs för en månad

eller fyra veckor i taget. Kom ihåg

bilagorna.

Vad bör unga veta om arbetspensionen?

Texten har producerats av Työeläkevakuuttajat TELA ry. www.tela.fi

de. I praktiken betyder detta, att de

som är i arbete betalar pensionärernas

pensioner. Samtidigt fonderar man,

särskilt med beaktande av att befolkningen

åldras för framtida behov, cirka

en fjärdedel av det kapital man årligen

insamlar.

ArbeTSPeNSIoNeN ger

TryggheT I olIKA

lIVSSITuATIoNer

Pension börjar när man fyller 18 och

fortsätter att intjäna tills man fyller 68

år. Från och med 2005 kan man även

intjäna pension för oavlönade perioder

såsom studier, barnavård, arbetslöshet,

22 www.tyoelamaan.fi/sv

7. Följ Arbets- och näringsbyråns

anvisningar om hur ditt arbets-

sökande hålls i kraft. Delta i de

informations- och andra tillfällen

som beordras dig.

8. Utnyttja Arbets- och närings-

byråns tjänster som du får

närmare information om under

det första besöket.

9. Meddela om förändringarna i

din situation både till Arbets-

och näringsbyrån och till arbets-

löshetskassan.

10. När din första ansökan har

behandlats får du beslut om

dagpenningen, betalningsanmälan

och en blankett för

fortsatt ansökan.

alterneringsledighet och sjukperioder.

När man studerar eller bildar familj

förlorar man inte så mycket i pension

som tidigare.

Arbetspensionerna finansieras med

en arbetspensionsavgift som arbetstagarna

och arbetsgivaren betalar på

basis av förvärvsinkomsten. År 2010

betalade under 53-åriga löntagare 4,5

procent av sin lön som ArPL -avgift.

Tillsammans med arbetsgivarens avgift

betalar vi i genomsnitt ca 22 procent

på lönen i pensionsavgift. Det är inte

lönt att stöda svartekonomin genom att

arbeta svart – då man inte ens intjänar

pension.


Arbetspensionsavgiften som betalas

på basis av lönen är egentligen en

försäkring och inte en skatt. Avgiften

försäkrar oss mot mycket. Alltid går

det inte som vi planerat. Förutom att

systemet garanterar utkomsten under

ålderdomen så försäkras vi mot olika

social risker som t.ex. arbetsoförmögenhet.

Många unga måste lämna

arbetslivet på grund av att de får ett

handikapp och allt oftare även p.g.a.

mentala problem, såsom depression.

Tyvärr kan pension även aktualiseras

för många ungdomar på detta sätt.

grANSKA dITT PeNSIoNSuTdrAg

– TA VArA På dINA

IntrEssEn!

Den intjänade arbetspensionen kan

man granska ur det arbetspensionsutdrag

som årligen per post kommer

Alfabetisk förteckning

10 goda skäl att gå med i facket 17

Anställningsförhållandet 8

Anställningsintervju 6–7

Arbetsansökan 4–5

Arbetsavtal 8–9

Arbetsintyg 20

Arbetsmarknadsstöd 21

Arbetspension 22–23

Arbetstagarens rättigheter 15

Arbetstagarens skyldigheter 15

Arbetstid 10–11

Arbetsvillkoret 21

Att häva ett arbetsavtal 20

CV 5

Dagtraktamenten 13

Fackförbundet 16

Förtroendemannen 16–17

Förtroendeombud 18

hem. Tills vidare beaktas inte den

offentliga sektorns (stat och kommun)

pensionsuppgifter i utdraget. Kom

ihåg att granska att dina uppgifter för

t.ex. dina sommararbeten stämmer.

Arbetstagarna och företagarna svarar

allt mer och arbetspensionsbolagen allt

mindre för att uppgifterna stämmer.

Vi ansvarar själva för att uppgifterna

om vår arbetshistoria stämmer och är

uppdaterade.

mycKeT VäSeN för

lIVSläNgdSKoeffIcIeNTeN

Livslängdskoefficienten börjar påverka

pensionens storlek från och med år

2010. Koefficienten räknas separat

för varje årskull på basis av kullens

förväntade livslängd. Syftet är att hålla

våra pensionsutgifter i schack. Om den

förväntade livslängden ökar så betalar

Grunddagspenning 21

Hyrd arbetskraft 10

Inkomstdagpenning 21

Kilometerersättning 13

Kollektivavtalet, tjänstekollektivavtalet 18

Kortjobb 10

Lokala avtal 18

Lön 12–13

Lönebetalning 13

Meritförteckning 5

Mertids- och övertidsarbete 11

Minneslista för dig som blir arbetslös 22

Minneslista för dig som inleder ditt

arbetsliv 15

Minneslista för dig som söker arbete 7

Måltidsersättning 13

23 www.tyoelamaan.fi/sv

man pension en längre tid och då klipper

livslängdkoefficienten en aning på

de nya pensionerna. Man kan kompensera

koefficienten genom att arbeta

längre.

mer information om pensionsfrågor

finner du på följande webbsidor:

Pensionsinformation på arbetspensionssystemets

gemensamma hemsida

Arbetspension.fi.På hemsidan kan du

även granska ditt pensionsutdrag med

hjälp av dina elektroniska bankkoder.

Information om arbetspensions-

systemets utveckling, verkställande

och forskning på Pensionsskydds-

centralens hemsidor: www.etk.fi/sve

Natt- och skiftarbete 12

Ordinarie anställning 9

Pension 22–23

Periodarbete 11

Prövotid 10

Semester 13–14

Semesterlönen 14

Sjukledighet 14

Skattefria ersättningar 13

Söndagsarbete 11

Uppsägning 19

Uppsägningstider 19

Vad och hur söker man? 4

Visstidsanställning 9–10

Återanställningsskyldighet 20


Fackförbund inom STTK

aByggnadsingenjörer och -arkitekter i Finland RIA

www.ria.fi

aFackförbundet Pro

www.proliitto.fi

aFinlands Brandmäns Förbund

www.palomiesliitto.fi

aFinlands Hälsovårdarförbund FHVF

www.terveydenhoitajaliitto.fi

aFinlands Maskinbefälsförbund

www.konepaallystoliitto.fi

aFinlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer

www.superliitto.fi/sv

aFinlands Skeppsbefälsförbund

www.seacommand.fi/framsidan

www.sttk.fi

aFinlands specialteknikers förbund SETELI

www.seteli.fi

aFörbundet för Mejeritekniska Funktionärer MVL

www.mvl.fi

aFöretagsekonomiska Förbundet LTA

www.lta.fi

aFörsäkringsmannaförbundet FMF

www.vvl.fi

aKyrkliga sektorn

www.kirkonalat.fi

aLöntagarorganisationen Pardia

www.pardia.fi > På svenska

aMediaunioni MDU

www.mediaunioni.fi

aMETO - Skogsbranschens Experter

www.meto-ry.fi

aNordea Union Finland

se.nousu.org

aOffentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty

www.jytyliitto.fi

aSocial- och hälsovårdens fackorganisation Tehy

www.tehy.fi/se/tehy

aTjänstemannaförbundet för specialbranscher ERTO

www.erto.fi/svenska

Samarbetsorganisation

aAgrologien Liitto

www.agrologit.fi

Similar magazines