Energieffektivisering i industrin – fördel Sverige - Teknikföretagen

teknikforetagen.se

Energieffektivisering i industrin – fördel Sverige - Teknikföretagen

Energieffektivisering

i industrin

fördel Sverige

www.teknikforetagen.se


Teknik är en del av lösningen!

Teknikföretagen har tagit fram förslag på åtgärder för energieffektivisering.

Förslagen presenteras i denna skrift. Vi ger också några exempel på

produkter/tekniker som kan bidra till effektivisering.

Fler exempel hittar du på www.teknikforetagen.se/miljonytta.

Inom energipolitiken i stort arbetar Teknikföretagen för:

• En säker energiförsörjning till konkurrenskraftiga villkor.

• Enklare etablering av ny klimatsnål elproduktion.

• En stabil energipolitik som ger långsiktiga spelregler för investeringar.

• Långsiktiga och teknikneutrala incitament för att öka spridningen

av ny teknik.

• Energiforskning och demonstrationsanläggningar ska prioritera

teknik där det finns en internationell marknad.

www.teknikforetagen.se

www.teknikforetagen.se


Energieffektivisering

i industrin fördel Sverige

Industrin har en självklar roll i energieffektiviseringsarbetet.

Svenska teknikföretag erbjuder teknik

och tjänster med stor potential till betydande

energieffektiviseringar inom industrin. Genom

sin export av effektiva produkter bidrar svenska

teknikföretag också till betydande miljönytta över

hela världen. För att nå ut med produkterna på

världsmarknaden är det ofta avgörande att de först

har tagits upp på den svenska hemmamarknaden.

Med nationella satsningar som leder till utveckling

och investeringar i ny teknik och effektiva produkter

ökar möjligheten till svenska miljöteknikframgångar

och export. Teknikföretagen vill därför

se konkreta politiska initiativ som stimulerar företag

och offentlig sektor att satsa på ny teknik och

nya energieffektiva lösningar. Generella styrmedel

och produktkrav har sina effekter, men effekterna

av det nu avslutade programmet för energieffektivisering

i energiintensiv industri (PFE) är ett bevis

på att även andra styrmedel är avgörande.

Internationellt finns flera exempel på länder

som arbetar med liknande program för energiintensiv

industri och ofta då i kombination med krav

på energiledningssystem och finansiella morötter

i form av skattereduktioner och fördelaktiga lån.

Bland annat i Sydkorea, Nederländerna och Australien.

En annan komponent som ofta återkommer

är att aktivt arbeta med stöd för nätverk och

informationsutbyte mellan företag. Även här har

Sverige mycket att lära.

Teknikföretagens förslag i korthet:

• Utveckla ett nytt PFE med möjlighet för fler

företag att delta.

• Utveckla samverkan mellan samhällsaktörer

för att hitta och ta tillvara systemnyttor.

• Utveckla den offentliga upphandlingen och

förstärka upphandlingskompetensen.

• Utöka det svenska stödet till demonstration

av ny teknik.

• Utveckla eko-designdirektivet mot ökad

användning av tekniska standarder

Teknikföretagens åtgärdsförslag leder till effek tivare

energianvändning både i Sverige och globalt.

Förslagen har utvecklats och förankrats i Teknikföretagens

referensgrupp för teknik och klimat

bestående av miljö- och utvecklingschefer i

Teknikföretagens medlemsföretag. Som bakgrund

har Teknikföretagen låtit Sweco ta fram en underlagsrapport

3


Teknik är en del av lösningen

IEA pekar tydligt ut energieffektivisering som en

mycket viktig faktor i det globala arbetet med att

lösa klimat- och energiutmaningarna. 1 En ökad

effektivisering av energianvändningen kan köpa

oss viktig tid i kampen mot klimatförändringarna.

Den politiska viljan, inte minst inom EU, är också

mycket tydlig, men det behövs påtagliga åtgärder

för att realisera såväl mål som potential.

Det finns redan idag teknik som kan effektivisera

energianvändningen och minska resursförbrukningen,

men som inte fått spridning på marknaden.

Teknikföretagen representerar ett stort antal

1) IEA, World Energy Outlook 2012

4

stora och små företag som dagligen arbetar för att

utveckla nya produkter och tjänster som effektiviserar

energianvändningen, och därmed också

hjälper sina kunder att stärka sin konkurrenskraft.

Det är på det sättet teknikföretag bäst bidrar till

lösningen på energi- och klimatproblemen. Samtidigt

leder det till ökad sysselsättning och tillväxt

inom svenskt näringsliv. Här presenteras ett par

exempel på produkter som genom sin teknikutveckling

bidrar till att lösa problemen. Uppgifterna

om produkterna kommer från tillverkarna själva.

Fler exempel finns på Teknikföretagens hemsida

www.teknikforetagen.se/miljonytta.


Alfa Laval Compabloc plattvärmeväxlare

En värmeväxlare överför värme eller kyla mellan

två olika medium (vätska/vätska eller vätska/

gas), och används i de flesta industriella processer

för uppvärmning, kylning, frysning, etc.

En Alfa Laval Compabloc är en svetsad kompakt

värmeväxlare som används bland annat inom

processindustrin, olja och gassektorn samt

inom kraftindustrin. Den är i genomsnitt 20­50

procent mer effektiv än en traditionell tubvärmeväxlare,

och bidrar därmed till minskade energikostnader

och lägre koldioxidutsläpp.

Alfa Lavals Compabloc kan ta tillvara spillvärme

som uppkommer i en fas av en industri­

Företagsexempel 1

process för att användas i en annan. Tack vare

tekniken är det möjligt att återvinna upp till 95

procent av den energi som i normala fall bara

skulle gå förlorad.

En anläggning i Brasilien som producerar

kumen installerade en Compabloc plattvärmeväxlare

och minskade därmed sin energiförbrukning

med 3 400 kW. Installationen sparade

därmed bränsle till ett värde av 1,2 miljoner

USD per år och minskade de årliga koldioxidutsläppen

med 13 800 ton.

Alfa Laval har 16 000 anställda i världen och

kunder i 100 länder. Huvudkontoret ligger i Lund.

5


Företagsexempel 2

Xylem Water Solutions Flygt Experior

Flygt Experior är ett av de största framstegen

inom avloppspumpning, sedan Flygt 1947 lanserade

den första dränkbara pumpen. Flygt Experior

är ett koncept där hydraulik, elmotor och styrning

knyts ihop till en helhet. De högeffektiva N­pumparna

har nu kompletterats med den patenterade

Adaptive N funktionen som genom självrensning

garanterar hög effektivitet även vid svårbemästrat

avloppsvatten. Hela sortimentet upp till 70 kW

erbjuds nu också med högverkningsgradsmotorer

(IE3). Dessutom har ett ”intelligent” styrsystem

6

(SmartRunTM) utvecklats, med ett antal unika

och patenterade funktioner, bl.a. att pumpen i

varje läge hittar driften som ger lägsta energiåtgång.

Vid fälttester har energibesparingar på upp

till 50% uppmätts med Flygt Experior jämfört med

konventionella pumpar.

Xylem har ca 12 000 anställda i världen,

varav ca 1 500 i Sverige. Det svenska huvudkontoret

ligger i Sundbyberg och från koncernens

största fabrik i Emmaboda exporteras pumpar

och omrörare till kunder i alla världsdelar.


Den samlade klimatnyttan av olika produkter med

genomslag på världsmarknaden är i det närmaste

oöverskådlig. Många insatser kan göras för att få

teknikutvecklingen att både slå igenom i Sverige,

och öka möjligheterna till export av svensk teknik.

En utvecklad offentlig upphandling, förstärkt

finansiellt stöd till teknikutveckling och demonstration,

samt en utveckling av kraven på ekodesign

baserat på globala standarder är några exempel.

Teknikföretag effektivisering

i den egna industrin

Svenska teknikföretag har sedan lång tid arbetat

aktivt med att effektivisera sin energianvändning.

Det har gett resultat. Sedan 1990 har de halverat

energiintensiteten per producerad enhet. 2 Samtidigt

har det dessutom skett en övergång från fossila

bränslen (olja, kol mm) till elenergi. Det har självklart

även en positiv effekt på utsläppsnivåerna.

I de intervjuer som Sweco har genomfört med

representanter för både teknikföretag och tyngre

Energianvändning per producerad enhet i Teknikföretag

2) Statistik från SCB

industri är det tydligt att det viktigaste för en fortsatt

effektivisering är att få upp frågan på företagsledningens

både strategiska och operativa agenda.

Det måste finnas en intern vilja till effektiviseringar

för att komma längre. Därefter kommer åtgärder

som införande av energiledningssystem, målsättningar

och ökad energikompetens i företaget.

Teknikföretagen arbetar aktivt med att i direkta

möten med företagen visa på nyttan av att börja

arbeta med energieffektivisering och hur det kan

göras. Genom att sprida goda exempel på företag

som går före, samt samarbeta med Energimyndigheten

som har möjlighet att stödja företagen,

stimuleras de att ta ytterligare steg mot ökad effektivisering.

Förutsättningarna skulle kunna bli ännu bättre

med politiska initiativ som exempelvis ett utvecklat

och förnyat program för energieffektivisering i

industrin, samt en tätare samverkan mellan länsstyrelser,

kommuner och industri för att tillvarata

systemnyttorna i samhället.

Användning inom metallvaru­, maskin, el­, optik­ och transportmedelsindustri (SNI 28­35)/(SNI 25­30)

SCB: Kvartalsvisa energibalanser (TJ efter tid, energiflöden och energibärare) samt Industriproduktionsindex (volum)

7


Företagsexempel 3

Electrolux internt effektiviseringsarbete

Inom Electrolux började man redan under mitten

av 80­talet att följa upp energianvändningen i

fabrikerna. År 2007 satte man ett mål om 15

procent minskning av energianvändningen till

2009 baserat på 2005 års nivå. Denna minskning

skulle ske huvudsak utan investeringar.

En energiansvarig per sektor/region utsågs

och en green spirit­leader utsågs per fabrik med

ansvar för att implementera den globala strategin,

samt kvartalsvis rapportering av bland annat

energianvändning och produktionsvolymer. Efter

någon tid kom önskemål från fabrikerna om att

rapporteringen skulle ske per månad för energianvändningen,

så den blev synkroniserad med

den övriga rapporteringen.

Rapporteringen från fabrikerna sammanställs

på sektornivå och en kommunikativ sammanställning

á la trafiksignaler grönt, gult och rött

rapporteras varje månad till företagsledningen.

Målet om 15 procent minskning nåddes redan

2008, ett år innan target year och ett nytt mål

sattes till 2012 om ytterligare 15 procent minskning.

För 2012 finns nu ett ettårigt mål på ytterligare

3,5 procent minskning, för att under året ta

fram en ny besparingsplan till 2015, som även

8

blir kopplad till investeringar. Alla mål och strategiska

vägval beslutas av företagsledningen.

För att genomföra energieffektiviseringsarbetet

utsågs processledare internt för att driva arbetet,

utveckla en global strategi och bygga intern kompetens.

Varje fabrik ska genomföra en förenklad

energikartläggning samt ta fram ett åtgärdsprogram

hur man ska uppfylla energimålet. Alla

fabrikers åtgärdsprogram delas sedan mellan

fabrikerna för att sprida best practice.

Nästa steg är att involvera leverantörerna.

Rätt verktyg och mallar för uppföljning testas

först internt inom Electrolux och därefter introduceras

programmet till underleverantörer. Implementeringen

görs i steg egna enheter och

sedan till leverantörer så att både den interna

organisationen och leverantörer mäktar med

arbetsinsatserna.

Ett internt kvalificeringssystem har även

införts i form av olika nivåer på energieffektiviseringsarbetet

brons, silver och guld som varje

fabrik kan kvalificera sig för. Belöningen består i

en exponering inom koncernen i uppnådda resultat

och är en stor trigger för den lokala fabriksledningen

oavsett land.


4

9

3


Teknikföretagens förslag

Företagen utvecklar modern teknik som runt om

i världen leder till ökad effektivitet. Politiken kan

skynda på denna utveckling genom olika styrmedel

och incitament. Sådana styrmedel måste vara

långsiktiga och i första hand underlätta för företag

att göra det som politiskt önskas av dem. Myndigheter,

länsstyrelser, och andra som har en roll i arbetet

måste från sina uppdragsgivare få tillräckliga

resurser och relevanta direktiv att arbeta utifrån.

Teknikföretagen vill därför se tydligare och mer

anpassade incitament för att dels bidra till effektivisering

inom industrin, och dels för att stimulera

utveckling och spridning av modern och effektiv

teknik i Sverige och globalt.

• Energimyndigheten bör få i uppdrag att ta fram

ett nytt energieffektiviseringsprogram, ett ”PFE

2”, i samråd med industrin. Ett nytt program bör

omfatta även mindre företag och icke energiintensiva

industrier. Programmet bör innehålla

energikartläggningar men inte ett obligatoriskt

användande av tredjepartscertifierade ledningssystem.

10

”PFE 2” kan bestå av komponenter utifrån typ

av deltagande företag. Exempelvis kan energikartläggningscheckarna

vidareutvecklas och

ingå som en del av PFE för mindre företag.

Den administrativa hanteringen av checkarna

kan samtidigt underlättas, och kopplingen till

genomförande av åtgärder bli tydligare.

En ny stimulans för deltagande i ”PFE 2” är

nödvändig. Vi tror att en finansiell morot motsvarande

tidigare skattenedsättning är rätt väg

att gå. Det skapar ett extra manöverutrymme,

och höjer frågan till ledningsnivån i företagen.

En möjlighet som bör utvärderas är att skapa

en investeringsfond där staten tar över en del av

risken för de investeringar som görs för energieffektivisering.

”PFE 2” kan också med en bredare bas av företag

i ännu större utsträckning även fungera som

ett nätverk där företagen lär sig av varandra över

sektorsgränserna. Energirådgivarna skulle också

kunna användas mer som ett stöd för företagens

arbete.

• Industrin har en stor kapacitet att låta restnyttor

som exempelvis spillvärme komma samhället

till gagn och öka systemeffektiviteten. Systemen

behöver utvecklas både tekniskt, juridiskt

och affärsmässigt för att vara redo att hantera

tillförsel från industrin i det här specifika fallet.

Länsstyrelserna bör ta initiativ till en tätare

samverkan mellan Länsstyrelse, kommuner och

industri för att i högre grad öka systemnyttan

inom flera områden.

• Offentlig upphandling behöver anpassas och

bli mer driven utifrån energiaspekten eftersom

offentlig sektor har en viktig roll i att visa

ny teknik i drift. Offentlig sektor behöver en

gemensam metod för utgå från kostnader under

en produkts livslängd i stället för utgiften vid

investeringstillfället. Investeringsbesluten skulle

då få ett helt annat resultat än idag. En sådan

metod kan efter regeringsuppdrag utarbetas av

Energimyndigheten.

5


Även kompetensmässigt krävs en utveckling

inom upphandlingen, och de kommunala energirådgivarna

bör ha en roll i att bistå kommunala

verksamheter i upphandlingsprocessen.

Genom katalytisk upphandling kan utvecklingen

av mer effektiva produkter stimuleras

ytterligare. Katalytisk upphandling innebär att

den myndighet som initierar upphandlingen

inte själv är i behov av produkten utan leder en

process där brukare, tillverkare och eventuella

andra intressenter deltar. Det finns lyckade exempel

på det från Energimyndighetens tidigare

arbete, exempelvis tappvattenarmaturer och

solvärmesystem.

• En enklare metod för beräkning av en produkts

kostnader över livslängden skulle underlätta investeringsbesluten

för såväl offentlig sektor som

många företag. Inte minst små och medelstora

företag utan egen expertis skulle vara betjänta

av ett sådant stöd. Möjligheten att ta fram ett sådant

verktyg bör utredas av Energimyndigheten.

• Öka det svenska stödet till demonstration av

ny teknik, nya produkter och tjänster samt affärsmodeller.

Det är avgörande för att kunna ta

steget från forskning till marknadsföring och

försäljning. Det måste finnas en balans mellan

medlen som satsas på forskning respektive

demonstration, och inom energiområdet är det

sista steget särskilt viktigt för att kunna visa

effekterna på systemnivå. Här har Energimyndigheten

ett tydligt ansvar. I Canada har ett särskilt

program för finansiering av demonstration

(STDC) utvecklats och varit framgångsrikt.

Det skulle kunna stå som inspiration och

modell för en svensk satsning.

Kraven på motfinansiering vid demonstrationsprojekt

skapar mycket administrativt arbete för

främst små och medelstora företag. Möjligheten

att minska dessa effekter bör utredas. Företagen

upplever det också som mycket krångligt och

tidsödande att söka demonstrationsmedel från

EU. Det måste företagen kunna få hjälp med via

Energimyndigheten.

Regeringen bör skapa en kontaktpunkt där

kunskap och information om pågående och

planerade demonstrationsprojekt för ny teknik

i referensanläggningar finns samlade. På så sätt

kan satsningar på demonstration av ny teknik

synliggöras nationellt och internationellt. Vi

anser att forskningsinstituten i Sverige, RISE,

ska ges uppgiften att vara kontaktpunkt.

• Direktivet för ekodesign behöver utvecklas med

en ökad användning av tekniska standarder.

Vi vill att politikerna ska identifiera vilka

miljöparametrar, till exempel energieffektivitet,

som bör regleras för en produkt men överlåter

miljökraven på teknisk detaljnivå till standardiseringsorganisationerna.

När de tekniska miljökraven

utvecklas inom standardiseringen kan

både myndigheter och företag delta i arbetet.

Därmed säkras att miljökraven blir relevanta.

Kommissionen ska också godkänna standarderna

i samband med en process då de blir

harmoniserade, vilket innebär att de anses vara

förenliga med de politiska kraven. Standarder

är globala och kan därmed tillämpas i länder

utan specifika lagkrav vilket gynnar miljön

globalt och underlättar spridningen av effektiva

produkter.

11


Form: Tagg, Stockholm Tryck: modintryckoffset, december 2012 Upplaga: ? ex

More magazines by this user
Similar magazines