KYRKOHANDBOK FÖR SVENSKA KYRKAN - Kyrkans Tidning

42
Varje tidsålder har sin lovsång, sin längtan efter Gud och livets helhet
och sin ångest, som kan gälla döden, skulden, meningslösheten.
Det gör att gudstjänstens accent lagts på olika moment under
olika tider. Kulturella förändringar har ofta inneburit att tyngdpunkten
i gudstjänsten flyttats från ett moment till ett annat.
De dimensioner av gudstjänsten som inom ramen för den nu aktuella
kyrkohandboksrevisionen utvecklats såväl i reflektionsdokumentet
Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års kyrkohandboksgrupp
som i remissvaren i arbetets steg ett har sammantaget utgjort en väsentlig
utgångspunkt för steg två i revisionsarbetet och utarbetandet av det nu
aktuella kyrkohandboksförslaget.
delaktighet och igenkännande
Gudstjänstens alla dimensioner har betydelse för människors delaktighet
i gudstjänsten. I särskilt hög grad gäller detta dimensionerna kyrka,
församling och individ.
Strävan efter ökad delaktighet är ett perspektiv som funnits med under
mycket lång tid och kommit till tydligt uttryck bland annat i reformationens
gudstjänstreform med en gudstjänst firad på folkspråket. Vid en
blick på 1900-talets återkommande liturgiska reformarbete syns också
flera exempel som kan sägas lyfta fram församlingens delaktighet och
det märks hur man i varje tid på nytt har tolkat delaktighetens betydelse,
vem den omfattat och vilka dess konsekvenser blivit för gudstjänstfirandet.
I 1917 års kyrkohandbok kunde församlingen för första gången högt
instämma i trosbekännelsen och 1942 års handbok innehöll ett flertal
olika gudstjänstordningar som på ett nytt sätt innebar en möjlig anpassning
till förhållanden i varje lokal församling. Så fanns exempelvis en
Barngudstjänst som en allmän gudstjänst i kyrkohandboken från 1942.
År 1968 blev det möjligt för lekfolket att utan särskilt tillstånd läsa ur
Bibeln i högmässan och 1975 öppnades möjligheten för andra gudstjänstdeltagare
att biträda prästen vid nattvardens utdelande.
I en stor del av kristenheten i världen har det under senare delen av
1900-talet funnits en strävan att låta delaktigheten i gudstjänsten komma
till uttryck genom hela församlingens aktiva deltagande. Delaktighet
har kommit att få två betydelser. En första betydelse handlar om allas
tjänst att lovsjunga och be i gudstjänsten, att ta emot Bibelns ord och
nattvarden, att genom kollekten dela med sig och utifrån gudstjänsten gå