danska Øar

atlantica.no

danska Øar

Atlantica

SjörapportenS fyrar

ANHOLt, ARCONA,

HOBURGEN, NyHAMN

välbekanta namn, men

var ligger väderstationerna?

1/2009

DEttA äR SJöSJUKA!

Åkomman som

ingen vill tala om

danska

Dejliga

Øar

Följ med på färden till Rudkøbing,

Svendborg, Troense, Ærøskøbing, Marstal!


2

Ledare LEDARE

»Atlantica

sänker premier

– igen!«

En grundbult i vårt arbetssätt

är att alltid anpassa våra premier

till skadeutvecklingen.

Så snart vi ser tydliga och stabila skadetrender,

ändrar vi premierna så att

de är i fas med utvecklingen. I början

av 2000-talet innebar detta höjningar,

men nu kan vi alltså för andra gången

på två år sänka premierna för utombordarbåtar.

Det beror på att att

stölderna av utombordarbåtar, och

särskilt av motorer till dem, minskat.

Förhoppningsvis har vårt mångåriga

arbete med att få båtägarna att förse

båtarna med fungerande stöldskydd

sin del i detta. Den som kostar på

sin båt ordentligt lås, startspärr och

söksystem får direkt sin belöning i

form av hög premierabatt och dessutom

som självriskreducering om något

ändå händer. Nu kan alltså alla ägare

av utombordarbåtar skörda frukterna

av den positiva utvecklingen!

I den här utgåvan av tidningen presenterar

vi Karin Ihre som kommer att

bidra med tips om båtmat även i kommande

nummer. Att läsa om sjösjuka

är kanske inte lika trevligt, men kan

vara väl så nyttigt, om man lär sig att

förebygga eländet. Som en försmak

av sommaren guidar oss Ove Agrelin

på en gemytlig färd runt öarna mellan

Själland och Fyn. Med fortsättning

i sommarnumret. Presentationen av

sjövädrets kända namn ger också en

försmak av sommarens båtliv.

Trevlig läsning och hör gärna av dig om

du har synpunkter på vår tidning!

cOnny landströM

Ett ovanligt

skadeår!

Det visar sig när vi summerar skadeutfallet. Och det blev

ett ovanligt år med så mycket som sju varvsbränder som

berörde oss på Atlantica.

a Glädjande var att stölderna minskade,

såväl båtstölderna som stölder av enbart

motorer. Det är ett efterlängtat trendbrott

men beror knappast på slumpen.

Larmtjänst och försäkringsbolagen

har i många år propagerat för installation

av stöldskydd och allt flera båtägare har

skaffat sig skydd av någon sort. Nu börjar

resultatet visa sig.

Våra kunder har belönats med en

kombination av premierabatter och

självriskreduktion beroende på vilket

stöldskydd man valt att satsa på, från

godkända låsanordningar till avancerade

söksystem.

Vid flera tillfällen under det gångna

året har båtar kunnat återtas tack vare de

söksystem som de varit försedda med. I

flera av fallen har tjuvarna kunnat gripas.

Bland de återtagna båtarna märks en

Aquador 26 utrustad med Track Me-

system. När den återfanns vid en brygga

på Ljusterö hittade man dessutom en

stulen Bella Falcon.

Med hjälp av Red Knows återtogs en

Askeladden z8 på västkusten. Dessutom

har flera Anytec-båtar, alla försedda med

aktiva söksystem, återtagits.

Kontentan är att det lönar sig att installera

söksystem om man vill ha kvar sin båt.

Och när det gäller utombordsmotorer

rekommenderas varmt att alla motorer,

och särskilt de lite större, förses med aktivt

söksystem. Sju varvsbränder på ett år är

exceptionellt. En brand vartannat år har

vi varit vana vid, men sju på ett år! Utfallet

av sådana bränder skiftar mycket beroende

på hur tätt båtarna varit uppställda, hur

snabbt bekämpningen startats och om

man lyckats föra undan båtar från brandplatsen.

Skälen till bränderna är varierande

och i flera fall svåra att exakt fastställa.

Förra året innebar en markant ökning

av antalet sjöskador med många grundstötningar.

Detta kan bero på ökad användning

av båtarna, väderförhållanden

och lågvatten. Minskningen av stölderna

är ett glädjeämne. Den visar att de stöldförebyggande

åtgärderna har effekt. Om

du inte skaffat dig ett fungerande stöldskydd

är det dags nu!

För alla kunder som har båtar med

utombordare innebär de minskande stölderna

att vi väljer att sänka försäkrinngspremierna.

Det hoppas vi kommer att

glädja många.


Styra Rätt

styr vem som tar hand

om farlederna i framtiden

I maj förra året publicerades Jonas Bjelvenstams

utredning med namnet Styra Rätt. Utredningen gör en

översyn av Sjöfartsverkets roll och verksamhet och prövar

också var gränserna går för det offentliga åtagandet.

a Benämningen verk är i viss mån vilseledande,

dagens Sjöfartsverk (Sjöv) är

affärsdrivande och får hela 90 % av sina

intäkter från farleds- och lotsavgifter

som betalas av sjöfarten och i slutändan

av dem som konsumerar de fraktade

varorna. Sjöv svarar för arbetet med sjö-

och miljösäkerhet och är den svenska

partnern i de omfattande internationella

samarbetena inom dessa områden.

Utredningen konstaterar att det offentliga

åtagandet är viktigt och bör

fortleva. Dock med två undantag – det

ena gäller hållande av farleder som endast

används av fritidsbåtar och det andra

gäller tillhandahållande av båtsportkort.

Dessutom förordar den försök med outsourcing

av båttransporterna av lotsar till

och från uppdrag.

AtlanticaTidningen träffade Tage

Edwardsson som är chef för Infrastruktur

inom Sjöv, den avdelning som anlägger

och underhåller farlederna.

tage edwardsson, sjöfartsverket

Tage konstaterar att Sverige i dag har

cirka 50 allmänna hamnar och därtill ett

antal industrihamnar. Handelssjöfarten

trycker naturligtvis på för att farlederna

in till de stora allmänna hamnarna ska utvecklas

och underhållas på bästa sätt. Argumentet

är enkelt: det är vi som betalar!

Satsningen på dessa huvudhamnar

handlar inte bara om åtgärder för att

förbättra hamnar och farleder. Minst lika

stora investeringar krävs på landsidan i

form av vägförbättringar och järnvägsanknytningar.

Vid sidan om farlederna in till dessa strategiska

hamnar har vi fortfarande en flora av

gamla leder in till industriägda lastplatser,

gamla bogserleder och leder som bara används

av fritidsbåtar.

De närmaste två åren kommer Sjöv att

för cirka 20 leder söka partners som kan

ta över ansvaret för farledshållningen.

Detta innebär kontakter med kommuner

och industrier som i eget intresse vill fortsätta

att underhålla farleder som annars

skulle försvinna. Här kan även båtsällskap

komma in som farledshållare.

Av intäkterna till Sjöv är det bara tio procent

som utgör anslag från staten och de

pengarna ska i första hand gå till åtgärder

till nytta för kanalsjöfarten och sjöräddning.

Det blir med andra ord inte mycket

över till annan användning. Det är därför

som andra parter nu får känna efter om de

tycker att någon farled är så viktig för deras

intressen att de är beredda att satsa pengar

på den. Om de väljer att göra det måste

de begära tillstånd från Transportstyrelsen

som är tillsynsmyndighet. Sjöv kommer

även i framtiden ta ansvar för »fritidsbåtsled

där inte annat skyddat alternativ finns«,

men det återstår att se vad det kan innebära.

Eftersom det i första hand är handelssjöfartens

behov som ska tillgodoses blir

inte heller båtsportkorten kvar hos Sjöv.

Handelsfartygen har ju inte någon nytta

av dem. Däremot kommer djupdatabasen,

alla sjömätningsdata, att finnas kvar

hos Sjöv, eftersom de är uppgifter av strategiskt

intresse för landet.

Det är bara att se sanningen i vitögat

– ett måttligt antal farleder kommer i

framtiden att vara väl utprickade och

underhållna. Men där kommer också fartygstrafiken

vara tät och prioriterad.

Sen får vi se hur många andra farleder

som räddas av intresserade parter. Och i det

fallet blir det spännande att se om de intresserade

parterna fortsätter att vara intresserade.

När kommunen byter politisk majoritet

eller båtsällskapet styrelse är det ju inte

säkert att man förlänger sitt åtagande.

Vi är säkert många som kommer att

sakna den prickade leden om och när den

försvinner. Den har erbjudit en enkel och

säker väg som alla lätt kunnat följa. Den nya

utvecklingen ger ytterligare stöd åt användningen

av de digitala navigeringshjälpmedlen

med deras förtjänster och brister.

För bara några år sen färdigställdes den

nya farleden in till Torslandahamnen i

Göteborg. Nu väntar Norrköping, Gävle

och den omstridda Horstensleden. Tage

Edwardsson och hans folk har stora projekt

framför sig. ~ tOM rOeck Hansen

3


4

God mat ombord

är en konst

Näst efter bra skeppskamrater är det ingenting som är viktigare ombord

än maten. God mat, vare sig man är till sjöss i busväder eller

ligger i hamn och har det bra, gör underverk för välbefinnandet.

Varm dryck när det är kallt och goda somriga måltider när det är

varmt gör att man trivs ännu mer med båtlivet.


aAtt laga mat ombord ställer speciella

krav. Man vill vara oberoende och slippa

komplettera förråd ideligen men utrymmena

är trånga och möjligheterna att

kylförvara ofta små.

Alla vill njuta av båtfärden och matlagningen

får inte ta för mycket tid.

Kokmöjligheterna är ofta starkt begränsade.

Maten ska passa både barn och

vuxna.

Man kan ta med sig färdig mat som

lagats hemma och bara behöver värmas

och förbereda andra rätter så att de

snabbt kan lagas ombord. Det innebär

en del jobb i förväg men man välsignar

det när man väl är ombord.

Karin Ihre blir vår matlots

Från och med det här

numret av tidningen kommer

vi att bjuda på recept,

matsedelsförslag och tips

för båtköket. Vår matlots

heter Karin Ihre och står

för både snille och smak.

Karin har trots sin ringa

ålder en lång meritlista

både som kock och professionell

seglare. För

ett par år sen gav hon

ut »På en låga – Kokbok för uteätare«

som blev en välförtjänt säljsuccé.

Hon strävar alltid efter att använda

Karins filosofi

Seglande wrap, 4 st

enkla råvaror, vara väl

förberedd och bjuda

på riktigt god mat.

Karin vet vad hon talar

om – hon har serverat

nyfångad tonfisk vid

Tobago, chili-con-carne

i storm på Biscaya, pasta

carbonara på Nordsjön och

lagat gourmetmiddag på

stormkök av råvaror med

lång hållbarhet.

Valspråket är »Only dead

fish go with the current«

(Bara döda fiskar följer strömmen) och

själv följer hon ingen ström.

Jag är väldigt enkel när det kommer till glädje och njutning

– jag vill vara ute, använda kroppen och äta gott!

svårare än så är det inte.

det har blivit lite av en sport och utmaning för mig att

laga till världens gourmétmiddagar på råvaror med lång

hållbarhet och utan de stora restaurangernas ytor och

utrustning. faktum är att många av mina starkaste upplevelser

och finaste minnen är kopplade till fysiska strapatser

följda av enkla men underbara måltider.

storleken på köket har alltså ingen betydelse, för att

lyckas med matlagningen på ett litet kök krävs däremot

lite planering. Ju mer du har tänkt innan desto bättre

resultat får du ute i naturen. sätt dig ner i lugn och ro

och skriv en meny – tänk att allt är möjligt.

Supersnabb lunch som såklart kan varieras i det oändliga. Jag

gillar råa grönsaker och äter gärna sparrisen okokt i min wrap.

Om du vill kan du sjuda den en kort stund i kokande vatten

innan du lägger i den.

4 st Wrap

300 g vitlöksfärskost

8 st romansallad (stora blad)

12 skivor sotarskinka

8 st grön sparris

1 st paprika

16 st coktailtomat

4 msk rostade pumpafrön

smörgåspapper eller servetter

1. bred rikligt med färskost på wrapbrödet.

2. lägg i resterande ingredienser och sno ihop med smörgåspapper.

5


6

Kycklinggryta med potatis, oliver,

kapris och tomat, 4 pers

Den här grytan funkar lika bra på båt eller på stormkök som hemma

på middagsbjudningen. Oliverna och kaprisen ger en djup

smak och sälta, använd gärna lite av spadet från dem i grytan.

2 msk Olja

4 klyftor vitlök

8 st charlottenlök

1 kg finkrossad tomat

2 st Hönsbuljongtärningar

4 st kycklingfiléer

8 st potatisar (stora)

16 st stora gröna oliver

20 st coktailkaprisar

färsk timjan

salt och peppar efter smak

1. skala och hacka lök och vitlök.

2. Hetta upp olja i en tjockbottnad kastrull och fräs löken hastigt.

3. Häll över finkrossad tomat och 4 dl vatten.

4. tillsätt buljongtärningarna.

5. skär potatisarna i bitar.

6. skär kycklingfiléerna i bitar.

7. lägg kyckling och potatis i grytan och koka tills potatisen är klar

cirka 10 minuter. fyll eventuellt på med vatten så att det täcker.

8. Hacka färsk timjan och tillsätt tillsammans med oliver och coktailkapris,

häll gärna i lite av spadet från burkarna i stället för att salta.

9. smaka av med salt och peppar.

10. servera med ett gott bröd.

Äppelpaj utan ugn, 4 pers

Det är sååå gott! Koka inte äpplena för länge bara!

4 st röda äpplen

1 dl socker

2-4 tsk kanel

9-10 st Havrekakor

2 dl vaniljvisp

1. klyfta äpplena och lägg i en kastrull med sockret,

kanel och 1/2 dl vatten.

2. sjud försiktigt tills de mjuknar.

3. vispa upp vaniljvisp.

4. lägg upp äpplena i glas och smula över havrekakor,

klicka på vaniljvisp!

5. njut!


Smart jolleförvaring

• Har du känt på släplinan vid bogsering

någon gång? den kraften

kostar bränsle och drar ner farten

på din båt. Weavers´ snap davits är

ett smidigt sätt att hänga din gummijolle/rib

på badbryggan/akterspegeln.

dessutom till en betydligt

lägre kostnad än vad vanliga dävertar

betingar i pris! snap davits består av

två delar, en självlåsande krok som

sitter på moderbåtens badbrygga/

akterspegel och en ögla som sitter

i en gummiplatta som limmas mot

pontonen på jollen. läs mer på

www.marineproof.se

Snygga, miljövänliga och robusta

• sea bags är tillverkade av återvunna

segel med handsplitsade rephandtag.

väskorna finns i storlekarna small, medium

and large. sea bags är designade

utifrån seglets förutsättningar så att

varje väska är unik. finns att köpa på

pir19 och www.gracesummer.se.

cirka priser är; small - 995 kronor,

Medium – 1 095 kronor, large – 1 400

kronor, Wine bag - 345 kronor.

Räddningsväst med indikator

• Med tydliga färgindikationer visar

helt nyutvecklade baltic ultimate med

argusventil om den är klar för bruk

eller behöver återuppladdas.

ultimate bjuder även andra nyheter:

den fleecefodrade kragens nya utformning

ger en härlig komfort – även

i kombination med sjöställ. Midjeband

med snabbspänne, sex reflexer, visselpipa

och lyfthandtag. se mer på

www.baltic.se

Häng ifrån dig muggen

•pivotion ® cup är den nya smarta

dricksmuggen som man kan hänga

ifrån sig. direkt på pulpits, reling,

grabbräcken, mantågsvajrar, stag etc.

och helt utan behov av fasta installationer

eller andra permanenta håltagningar

i båten. kan hängas på allt med

en diameter av upp till 25 mm. Mer

info på www. pivotion.se

Sett & Synat

Fräscht i kabinen

•Med hjälp av Hygienic

sanitator kan du enkelt och

miljövänligt hålla din båt fri

från mögel och dålig lukt – året

om! Hygienic sanitator innehåller

den naturliga oljan tea tree

Oil som effektivt bryter ned och

motverkar mögel och bakterier

inne i båten.

dessutom doftar det fräscht!

Mer info på www.cegab.se

Uppblåsbar livboj

• systemet går ut på att snabbt och

enkelt skjuta ut en automatisk uppblåsbar

hästskoboj som drivs med en

cO² patron på 33 gram. Man laddar

bojen i basenheter och siktar mot

önskat mål. innom ett par sekunder

blåses bojen upp. en lampa på bojen

börjar lysa automatiskt för att indikera

vart den befinner sig. Hitta återförsäljare

på www.jcl-sweden.com

7


8

Atlantica tittar

närmare på sjösjukan

Nej,

jag blir aldrig sjösjuk!

Har du hört den förut? Uttalandet antyder att folk som

blir sjösjuka är klena typer som inte har på sjön att göra.

Men hur är det egentligen? Kan man veta säkert att man

inte blir sjösjuk om man hamnar ute i dåligt väder?

text JOakiM daHlMan

aEn del människor klarar sig tydligen

nästan alltid bra. Andra har bara ännu inte

utsatt sig för sjösjukeförhållanden. En sak

är klar – sjösjuka är en fysisk reaktion och

inte någon självförvållad ynklighet.

Läkarvetenskapen säger att alla människor

med fungerande balanssinne kan bli

sjösjuka. Barn under två år har ännu outvecklade

balanssinnen och slipper därför,

men mellan två och tolv är balanssinnet

som känsligast och de barnen drabbas lätt.

Personer över sjuttio blir sällan sjösjuka.


Märkligt nog kan det verka som om

flera kvinnor än män blir sjösjuka. Sanningen

är kanske att de oftare berättar

om det.

I små, öppna båtar inne i skärgården

klarar sig de flesta bra. Annat blir det när

man kommer utanför de yttre skären och

möter havssjö och annat blir det också

ombord på ett större fartyg. När det

börjar röra sig blir rörelserna tröga och

sugande och nog så obehagliga. Över

huvud taget är seg dyning besvärlig.

Vid arton års ålder fick jag vara med

på Flottans långresa. Resan började ombord

i skonerten Falken som lämnade

Karlskrona en sen novembereftermiddag.

Det var mitt jobb att hämta och

duka upp maten för kvarteret som jag

tillhörde och redan när jag bar ner varmrätten

från byssan började jag må illa.

Innan jag kunde hämta efterrätten var

jag tvungen att luta mig över lä reling ett

tag. Sen bar jag ner efterrätten, åt med

de andra och gick upp och mådde illa en

gång till. Och då hade vi inte kommit

längre än till Karlskrona angöring. Just

då såg jag inte fram mot de kommande

Hur uppstår

sjösjukan?

Sjösjukan, eller rörelsesjukan som samlingsbegreppet

lyder, är något som i princip

kan drabba alla, ibland då vi minst anar

det. Och den behöver inte yttra sig i form

av svårt illamående och kräkningar. Att

rörelsesjukan påverkar oss fastslog redan

Hippokrates, som under sina seglingar

konstaterade att vågorna på havet skapade

oro i kroppen. Det enda som håller

rörelsesjukan borta är ett icke fungerande

balansorgan. Att rörelsesjukan inte förekommer

när balansorganen är skadade,

tyder på att de utgör en viktig komponent

i ett fysiologiskt samspel där även synen

och informationen från muskler är viktiga

komponenter. Uppkomsten av rörelsesjukan

beror på att den information som

kommer till oss från synen, balansorganen

och muskulaturen inte överensstämmer.

Låt oss anta att man är ombord på en

båt och inte ser ut. När båten lutar uppfattas

detta av våra balansorgan och vi kanske

också känner det genom att vi får svårt att

hålla balansen. Ändå uppfattar vi ingen

skillnad med synen, allting inne i båten

inne i skärgård känner jag aldrig av

sjön. Men utanför och om det går

dyning får jag känningar. det har

jag upplevt i samband med gotland

runt och en gång också när vi

seglade vid korsika och det blåste

kuling. då håller jag mig på däck

och försöker aktivera mig så mycket

som möjligt. det är viktigt att klä sig

så att man inte fryser.

Man, 70.

sex månaderna. Men redan dagen därpå

mådde jag ganska bra och sjösjukan återkom

aldrig under resan trots att vädret i

Biscaya var precis så jäkligt som alla sagt

att det skulle vara.

Sen dess vet jag att sjösjuka är en risk

jag får räkna med och vet rätt väl hur

den kommer att påverka mig. Jag vet att

navigation och matlagning är två aktiviteter

som lätt blir lidande när obehaget

Joakim dahlman, doktor i medicin och forskare

vid chalmers, sjöfart och marin teknik.

börjar komma och jag vet hur lätt det

är att bli oföretagsam när symptomen

börjar komma. (Vi borde skifta till lilla

genuan, men helst inte nu. Dags att ta in

rev, men vi skjuter lite på det.) Om alla

ombord känner likadant kan man nog

avskriva förhoppningarna att vinna sin

klass i Skaw Race eller Gotland Runt.

Ännu värre är det om man är skeppare

på familjebåten och den som ska svara

för navigation och manövrering. Då har

man blivit en säkerhetsrisk.

Sjösjuka är en märklig åkomma – den

känns obotlig när den pågår, men glöms

lätt bort så fort man kommit i land.

Större och bättre båtar gör att allt

flera vågar sig ut på längre sjöfärder. Och

att allt flera kommer att utsätta sig för

sjösjuka. Det finns strategier för att hålla

tillbaka sjösjukan och att begränsa dess

verkan och det finns också läkemedel

som man kan ta. Joakim Dahlman, doktor

i medicin och forskare vid Chalmers,

sjöfart och marin teknik, kommer här att

både beskriva vad som sker och vad man

kan göra för att slippa det gissel som sjösjukan

kan vara.

följer ju med i rörelsen och därför uppfattar

kroppen detta som en konflikt. Det är

denna konflikt som tros vara anledningen

till att vi upplever rörelsesjuka. När vi sitter

i en biosalong, gärna längst fram, kan

samma fenomen uppstå. Vi ser något som

rör sig på bioduken som inte uppfattas av

varken balansorganen eller musklerna i

kroppen, då uppstår också en konflikt. Vi

behöver alltså inte själva röra på oss för att

rörelsesjukan ska uppstå, det räcker med

en konflikt mellan de »sensorer« kroppen

använder sig av för att hålla balansen.

vi har många gånger gett oss ut

i öppna sjön med vår motorbåt,

aquador 26, och gått över till

gotland, gotska sandön eller

åland. trots att vädret många

gånger varit rätt tjurigt har varken

vi vuxna eller våra två barn, 15 och

12 år gamla drabbats av sjösjuka.

vår dotter har varit helt oberörd

och sonen har valt att sitta uppe

om det varit blåsigt.

Kvinna, 40.


9


10

Varför reagerar vi då som vi gör?

Varför kroppen reagerar med illamående

och inte med hicka eller nysningar är det

ingen som med säkerhet vet. Det finns

teorier om att kroppen skulle uppfatta

konflikten som uppstår som ett gift och

att vi skulle reagera med kräkning för att

få ut giftet ur magen.

En annan teori talar om att vi överstimulerar

våra sensorer med en stor

mängd information, som dessutom inte

är korrekt, och att denna chockliknande

situation får oss att må illa. Man vet alltså

inte säkert varför vi reagerar med just

illamående, men klart är att kroppens

reaktion till en början kan liknas vid den

som uppkommer då vi utsätts för stress.

Den reaktionen kan liknas vid att »fly eller

illa fäkta«, som i det här fallet innebär att

kroppen koncentrerar sina resurser till de

vitala organen. Blodvolymen i kroppen

omfördelas från fingrar, händer, fötter

och ansikte till mer centrala delar som

hjärta och lungor, vilket får till följd att vi

blir bleka i ansiktet och börjar kallsvettas.

Fenomenet kallas vasokonstriktion och

betyder just att blodkärlen drar ihop sig

och släpper igenom mindre blod.

Andra vanliga symtom är muntorrhet

och svettningar som ofta upplevs som

kallsvettningar, hjärtat börjar slå snabbare

och detta kan vara förknippat med oroskänslor

från magen. Ofta kan symtomen

förstärkas fram till dess att man kräks och

därefter avta något. Dock behöver inte

rörelsesjukan alltid sluta med kräkningar

och svårt illamående. I många fall stannar

upplevelsen vid något eller ett par av symtomen

och kan till och med vara så outtalade

så att man inte förknippar det med

sjösjuka utan, till exempel bara trötthet

eller muntorrhet.

Normalt försvinner sjösjukan efter cirka

två dygn om man är ute till sjöss under

hela den tiden. Om man blir sjösjuk varje

gång man är ute med båten beror det

vanligen på att man är ute för kort tid för

att hinna anpassa kroppen, att man har för

långt uppehåll mellan båtturerna, eller i

värsta fall, att man är väldigt mottaglig för

Min värsta sjösjukeupplevelse var

när jag åkte katamaran ut till

stora barriärrevet för att ta mitt

dykarcert. Jag mådde tjyvtjockt

hela resan och började spy när vi

kom fram. klädde på mig dykarutrustningen

i omgångar mellan

krängningarna. Hoppade till slut i

vattnet med tuberna på och nästan

momentant gick sjösjukan över.

däremot tog luften i tuberna slut

med rekordfart.

Kvinna, 25.

att utveckla rörelsesjuka. Tyvärr finns inga

moderna siffror på hur många som saknar

förmågan att anpassa sig, men tidigare

forskning redovisar att det rör sig om cirka

5% av befolkningen. Att man reagerar ombord

på en båt men inte på tåg, i flygplan

eller bil beror på att alla dessa farkoster har

olika rörelsemönster och olika förutsättningar,

till exempel med avseende på om

man ser ut eller inte. Därför är det inget

konstigt om man blir rörelsesjuk enbart

när man är på sjön, och det kan till och

med skilja sig mellan olika båttyper.

Det finns forskning som visar att kvinnor

är mer känsliga än män och även att

det kan förvärras under menstruation

eller graviditet. Barn är ofta immuna mot

rörelsesjuka upp till runt två års ålder och

om man är mottaglig brukar det vara som

värst från 5 års ålder och upp till tonåren.

Därefter brukar mottagligheten avta med

ålder. En anledning till att äldre sällan blir

rörelsesjuka är att man rör mindre på sig

och därför inte lika ofta utsätts för miljöer

där förkomsten av rörelsesjuka är stor. En

vanlig föreställning är att mottagligheten

för sjösjuka skulle bero på hur bra balanssinne

man har, men detta finns det inga

bevis för.

Däremot vet man att förväntan och

tidigare erfarenheter har stor del i hur

mottaglig man är. Mycket talar för att den

som förväntar sig att bli sjösjuk faktiskt

också blir det.


Det finns hjälp att få

Det finns olika sätt att förebygga sjösjuka

och att hantera den, när den väl är ett

faktum. Lider man bara av lindriga symtom

finns det ingen anledning att skaffa

några receptbelagda preparat. Då kan

man nöja sig med dem som finns att köpa

receptfritt på apoteket. Se sammanställningen

här bredvid.

Bland de receptbelagda, som alltså

ordineras av läkare, finns bland annat

Lergigan och Scopoderm. Lergigan är en

tablett men finns också som oral lösning

främst avsedd för barn Tabletten är effektiv

men ger ofta biverkningar som trötthet

och muntorrhet. Scopoderm är ett så

kallat depotplåster. Det sätts bakom örat

och verkar i 72 timmar, men måste appliceras

cirka 5-6 timmar i förväg.

Man ska generellt sett var försiktig

med preparat mot rörelsesjuka eftersom

de ofta leder till trötthet och har en allmänt

dämpande verkan på kroppen.

Om sjösjukan slår till och man inte

har tillgång till några preparat ska man

försöka minska den konflikt som sinnena

upplever. Att ta över rodret och därmed

bättre kunna följa med i båtens rörelser

eller att gå upp på däck och se horisonten

brukar hjälpa. Kan man inte göra något

av detta, bör man försöka lägga sig ner

och blunda, gärna mitt i båten och lågt,

eftersom rörelserna är minst där. Det

rekommenderas att man inte ska äta för

mycket utan snarare hålla sig lite hungrig

än för mätt. Samtidigt är det viktigt att

komma ihåg att sjösjukan gör att man

förlorar mycket vätska.

Till sist – det är viktigt att komma ihåg

att sjösjuka, trots benämningen, inte är

en sjukdom utan en naturlig reaktion på

ett för kroppen onaturligt tillstånd.

Receptfria medel mot sjösjuka

Man ska alltid rådgöra med apotekets personal

för att försäkra sig om att det preparat

man vill använda inte står i konflikt

med annan medicinering eller sjukdom.

Om du anser att dina besvär är sådana att

receptbelagda preparat krävs, ska du rådgöra

med läkare eller sjuksköterska så att

du får rätt medicin.

Generellt gäller att alkoholförtäring

i samband med sjösjukemedicin förtar

effekten. Alkohol tar heller inte på egen

hand bort sjösjuka. Rekommendationen

är att helt avstå från alkohol i samband

med sjösjuka.

Postafen: recpetfritt på apotek. tablett om

25 mg. tas förebyggande 1-2 timmar före avresa

och därefter var 12:e timme om resan

varar längre än 12 timmar. postafen kan även

användas av barn. en vanlig biverkan är trötthet

och muntorrhet under den verksamma

perioden.

pris: cirka 40 kronor för 10 tabletter.

Calma: receptfritt på apotek. Har formen av

ett tuggummi som kan tas efter att symtom

visat sig. bör dock helst tas förebyggande.

calma ska tuggas i minst tio minuter. upphör

då inte illamåendet kan man ta ytterligare ett

tuggummi efter cirka 30 minuter.

biverkan i form av trötthet kan uppstå.

pris: cirka 80 kronor för 10 tuggummin.

Armband (Sea bands): detta är ett akupressur-band

som man sätter runt handleden.

det har en liten plastkula som trycker mot

punkten p6 och ska enligt utsago lindra illamående.

armbandet används också för att

dämpa illamående vid graviditet. detta är

inte ett läkemedel och kan inte ge upphov till

biverkningar. tyvärr saknas forskning som

kan bekräfta att armbandet har annat än rent

psykologisk effekt. pris: cirka 150 kronor för

ett par.

Att tänka på

• förbered färden så mycket du

kan. då slipper du sitta i ruffen

och jobba med navigeringen

under gång.

• Om du eller någon annan i besättningen

väntas få känning av

sjösjuka när ni går ut – ta förebyggande

preparat 4-5 timmar i

förväg.

• se till att fördela uppgifterna ombord

så att en sjösjuk alltid delar

vakt med en som mår bra.

• se till att alla är klädda så att de

håller värmen. sjösjuka innebär

vanligen att man börjar frysa.

• ät regelbundna måltider, men

inga stora mängder mat.

• se till att den som känner sjösjuka

dricker små mängder så

ofta som möjligt.

• försök aktivera besättningen. att

vara på däck hjälper, stå vid rodret

kräver koncentration och kan

hålla sjösjukan borta.

• Hjälp den som blir sjösjuk att

ligga ner på en lugn plats i mitten

av båten. Med slutna ögon blir

symtomen lindrigare.

• var vaksam när en sjösjuk rör

sig på däck och i sittbrunn. Man

rör sig osäkert och med sämre

balans när man har känning av

sjösjuka.

• överväg att avbryta färden eller

välja annan väg om sjösjukan blir

besvärlig och flera drabbas.

Checklista

en inklinometer eller som man också

kan säga en krängningsmätare visar hur

mycket båten kränger.

11


12

Till havs

– i den

lilla skalan

För första gången skall jag beträda däcket på

vännen Rolfens näst största kärlek, Iris.

a Så heter motorbåten (en Rhea 850,

marschfart tjugo knop), som haft den goda

smaken att låta sig tillverkas i en av mina favoritstäder,

La Rochelle på franska kusten.

»Fint att få se något annat än norska och

bohuslänska klippkuster«, tyckte Rolfen.

Vi enades om en tur till det vackraste

Danmark kan bjuda – det sydfynska öhavet.

»Glöm inte att ta med kläder för alla

väder«, förmanade Rolfen.

När jag kommer ner till hamnen i Limhamn

har Rolfen varit ombord en timme

och gått igenom checklistan. Kollat

oljan i motorn, vatten- och drivmedelstankarna,

batteriet, alla genomföringar,

plockat fram flytvästarna och sett till att

nödraketerna är på plats. »Jag har redan

lagt ut kursen mot Storströmmen, vi får

fint väder med lätta vindar!«

Jag har gjort vad som fallit på min lott

och stuvat mat och dryck i kylskåp och

förråd, ett par flaskor Chateau de Seguin

(från La Rochelles närhet, förstås!) hanteras

extra varsamt, konserver och torrfoder

mer rutinmässigt. Med i bagaget finns

Carsten Jensens nyutkomna och ypperliga

epos, »Vi, de drunknade«, om livet i

sjöfartsstaden Marstal på fagra Ærø.

Så får jag uppdraget att lossa förtöjningarna

och klockan är bara halv tio.

text Ove agrelin

»Vi har sextio distansminuter till Storströmmen

och sedan lika långt till Rudkøbing

på Langeland – vi bör vara där vid

fyratiden!« Vid lunchtid passerar vi under

de välvda brospannen över Storströmmen

efter att ha rundat den lilla sevärda ön

Nyord nordväst om Mön. Kvart i fyra tar

vi oss med gästhamnsguiden uppslagen

på navigationsbordet till rätt kaj, sträcker

på benen och är snart på vandring upp

till stadskärnan. Vi har ett uppdrag – att

inhandla ett par välmatade rödspättor till

kvällens middag.

Rudkøbing är inte stort men äger en

charm, som det är lätt att bevekas av med

foto claes Westin/ccd


vackra och färgglada gatuhus, slingrande

smala gator, ett något livligare huvudstråk

och en levande hamn med dagliga

färjeturer till såväl Strynø som Ærø. Man

skall naturligtvis icke försumma en visit på

vackra Gåsetorvet. Här står stadens store

son, fysikern Hans Christian Ørsted, staty

framför det lilla apoteket med vidhängande

museum, där fadern var apotekare

och Hans Christian föddes 1777. Hans

banbrytande uppfinning var inom elektromagnetism

och skedde 1820 då han, för att

citera ne »iakttog att en elektronisk ström

i en ledare får denna att ställa sig vinkelrätt

mot tråden /…/ Han var även den förste

att framställa metalliskt aluminium.«

Åter en ljuvlig morgon och dags för en

nätt färd till Svendborg, Sydfyns trivsamma

»huvudstad« med runt fyrtiotusen lyckliga

själar. Vi väljer rutten mellan vackra

Thurø och målet för dagens aktiviteter – en

cykeltur på ljuva Tåsinge. I sjöfartstaden

Svendborg – som en gång hyste åtta varv

och embryot till a.p. Møllerkoncernen

(Mærsk), heter den inre hamnen Nyhavn

– här ligger krogarna tätt. Vi bokar bord

för kvällen på klassiska och charmiga Hotel

Ærø innan vi grenslar våra hyrcyklar. Så bär

det iväg över bron till paradisets förgård

och Danmarks kanske vackraste lilla by,

Troense. Det är lätt att emellanåt ta till

överord i skilda sammanhang – vad gäller

Troense finner man icke alltid de rätta

superlativen! Här skall man strosa långsamt

i det prunkande överflödet av stockrosor,

lavendel och rosor kring alla välhållna korsvirkeshus

med tjocka stråtak och utsirade

dörrspeglar.

Ett par kilometer bort ligger magnifika

Valdemars slot, uppfört 1639-44 av Chris-

tian iv till sonen Valdemar. Denne var

dock en orolig själ, som flackade Europa

runt för att endast trettiofyra år gammal

dö i Polen 1656 i svensk (!) krigstjänst. I

dag är slottet – tillika Danmarks största

privata hem – till stora delar öppet för

allmänheten med en alldeles förträfflig

restaurang - och i familjen Juels ägo sedan

1678. Anfader är sjöhjälten Niels Juel,

som i grunden besegrade svenskarna ute

på Køge Bugt. I slottets flygelbyggnader

finns förutom café även ett museum för

leksaker och ett för »lystsejlats« med ett

trettiotal flytetyg.

Mitt på ön ligger Landets vackra kyrka i vars

hägn ett par människoöden vilar sedan 1889

– löjtnanten Sixten Sparre och den sköna

lindanserskan Hedvig Jensen med artistnamnet

Elvira Madigan. Kärlekssagan var

omöjlig från början och allt slutade i tragik.

Sixten sköt först Elvira och sedan sig själv i

skogarna mot Valdemars slot. Efter en del

parlamenterande, inte minst inom släkten

Sparre, vilar de nu i samma grav, om än med

mer än »armbågs lucka« mellan stenarna.

Även de som tror på symbolikens möjliga

och omöjliga uttryck får sitt – Hedvig sten

är vit som snö, Sixtens dunkel och något

anfrätt…

En av de danska öar som tagit mest

plats i mitt hjärta är Ærø, tjugofem distansminuter

söderöver, med lilleputtstäderna

Ærøskøbing och Marstal– vi

fördelar gracerna med en övernattning

i vardera. Marstal var, innan ångan tog

över, en sjöfartsort med världsrykte med

nästan fyrahundra skepp och åtta skeppsvarv.

Om denna tid minner sjöfartmuseet

nere i hamnen, ett måste för den som vill

vidga sina perspektiv i tid som rum. Sam-

lingen berör alla dem som trampat däck.

I Marstal finns också ett stort antal vackra

små gatuhus, vars skönhet och antal dock

överträffas med råge i Ærøskøbing.

En sagostad med tre huvudgator och

fyrahundra hus, här finns gränder med

låga, pastellfärgade hus och gator med

ännu lägre och lika färgglada. Det minsta

kallas Dukkehuset, här kan man nästan

lägga näsan i takrännan och har blommande

taklök i ögonhöjd. Här finns

bagaren, ostemanden, bokhandleren och

slagteren – i kväll blir det lammkotletter

ombord. En udda attraktion är Flaske-

Peters samling – ett museum med de

mest skilda varianter av flaskskepp inrymda

i det gamla fattighuset.

Även i Ærøskøbing hotades det goda

livet en gång, 1968 – detta den politiska

korrekthetens år – då ett antal historielösa

själar ansåg att nu var det dags även här. »Vi

måste ju blicka framåt« och »stillastående

är tillbakagång«, andra logiska kullerbyttor

att förtiga. Så ville man därför riva upp de

gamla kullerstenarna och asfaltera gatorna

»för framkomlighetens skull och dessutom

nästan underhållsfritt« och samtidigt byta

ut de gamla gatlyktorna mot mer luxbringande

ljusrör. Kloka kvinnor och män

budade dock raskt till kamp – förnuftet

segrade och fick sin rättmätiga belöning då

man 2002 fick det prestigefyllda Europa

Nostra-priset. Då hade man 1994, för säkerhets

skull, sett till att lägga femtiotusen nya

kullerstenar på Vestergade.

Sista dagen för denna gång – ett kärt återbesök

på lilla hjärtformade Strynø innan vi

drar vidare mot Stora Bält. Denna ö var en

gång landets näst mest befolkade efter storköpenhamnska

Amager. I dag bor här tvåhundra

själar, de allra flesta i trivsamt gyttriga

Strynø by. Ordet stadsplan känns här

lika främmande som en kräftätande godtemplare.

Här finns hundratalet vackra hus

i rofylld miljö, en bofast midsommarstång,

en bydamm med hundratals små kwe-,

kwe-, kweckande grodor som kastar sig i

vattnet från olika hålrum i strandbrinken,

vägar som gjorda för en långpromenad och

en liten sandstrand nere vid hamnen. En ö

för kontemplation och besinning, här vaggas

man varligt till ro. God tur!

13


14

Oksöy fyr,

Tyborön,

Skagen,

Nordkoster, Väderöarna…

Så börjar sjörapporten, namnen är bekanta

men var ligger de och vad är det för ställen?

Resan börjar i södra Norge,

fortsätter över till Jylland,

återkommer till svenska västkusten,

tar en tur upp i Vänern,

besöker danska ön Anholt i

Kattegatt, går sydvart ned till

Arcona som ligger på Rugen,

kommer tillbaka till svenska

sydkusten, gör en avstickare

till Drogden i södra Öresund,

går upp till Hanö, tar en sväng

1

Oksöy fyr

N 58 04, O 8 03

Fyren markerar inloppet till Skagerrak

från Nordsjön och ligger på en liten ö

strax utanför Kristiansand på Sörlandet.

Nuvarande fyr byggdes 1900 och är vit

med två röda band. Den är mycket ljusstark.

förbi Hammerodde på Bornholm,

fortsätter nordvart med

avstickare till Gotland, gör en

lång sväng till Utö vid finska

sydvästkusten, Nyhamn och

Märket vid Åland och går sen

längst upp i Bottenviken med

Kemi fyr på finska sidan och

Storön på den svenska. Ett urval

av väderstationerna presenteras

här nedan.

1

2

Arkona

N 54 41, O 13 26

Den sydligaste observationen i svenska

sjövädret kommer från tyska Rügen. Mätstationen

står på norra udden vid sidan

av de två vackra fyrarna, den första byggd

1829, den andra 1902. Den senare har en

höjd av 33 meter och fyrljusets räckvidd

var 44 kilometer. Ön har många hamnmöjligheter

och en svensk historia från

åren 1648 till 1815 då den tillhörde Sverige.

4

3

5

2

6

0

8

7

q

9

.

text tOM rOeck Hansen

illusrationer sJöfartsverket, illustratOrer.cOM

3

Anholt

N 56 42, O 11 34

En ö fylld av klitter och belägen mitt i

Kattegatt. Ön är bara 22 km 2 stor och

har 160 invånare. Den var tidigare en

betydande fiskehamn men fisket har gått

tillbaka och nu är turism en viktigare industri.

På avstånd syns de två bergen, Sönderbjerg

48 meter och Nordbjerg 39 övh

Ön har färjeförbindelse med Jylland.


Sjörapportens sändningstider

sjörapporten sänds i sveriges radio p1

kl. 05.55, 07.55, 12.55, 15.55 och 21.55.

rapport om vindstyrkan lämnas

05.55, 15.55 och 21.55.

4

Nidingen

N 57 18, O 11 54

En gammal fyrplats med anor från danska

tiden. Området utanför hör till de verkligt

farliga och rymmer mängder av vrak.

Ön ligger utanför Onsalahalvön och är

cirka en kilometer lång med mycket låg

siluett. Två gråstenstorn från 1832 står

sida vid sida med den nya fyren en bit

bakom. Lätt att känna igen och klokt att

undvika.

7

Hoburgen

N 56 55, O 18 09

Längst ned på Gotland ligger Hoburgen

som är en 35 meter hög klint av rödaktig

kalksten så gott som helt uppbyggd av

fossiler. Ett välkänt landmärke för sjöfarare

mot Finska Viken som går öster om

Gotland liksom också för dem som är på

väg mot norra Finland och Sverige. Fyren

står nordost om själva udden.

0

Kuggören

N 60 40, O 17 50

Kuggören är ett fiskeläge som ligger på

den nordostliga änden av Hornslandet

utanför Hudiksvall i Hälsingland. Härifrån

rapporteras väder men här står inte någon

fyr. Stränderna täcks av klappersten med

enstaka martallar. Hamnviken ger bra

skydd för båtar, tre yrkesfiskare finns kvar,

annars ägs båtarna av sommarboende.

5

Drogden

N 55 32, O 12 43

Drogden ligger vid Quartusgrunden i

södra änden av farleden mellan Amager

på Själlandssidan och Saltholm. Farleden

har hård trafik av södergående fartyg,

cirka 30 000 per år. 1832 stationerades ett

fyrskepp vid grunden, men det ersattes

1932 av den kraftiga fasta fyren som är 30

meter hög. Öresundsbron ligger strax

norr om fyren.

8

Gustaf Dahlén

N 58 36, O 17 28

En nykomling bland de kända fyrarna,

som sen 1966 står på Oståkengrundet

utanför Hävringe. Till en början benämnd

Hävringe Utsjöfyr ersatte den ett

fyrskepp och är ovanlig också genom att

den aldrig varit bemannad. 26 meter hög

har den en lysvidd på 20 sjömil. Röd med

svart gördel nedtill.

q

Skagsudde

N 63 11, O 19 01

Ett par mil öster om Örnsköldsvik reser

sig den höga vita fyren över klippstranden.

Höjd över havet 39 meter och lysvidd

nära 26 sjömil. Fyren är inte äldre än

sen 1957 men ersatte då en heidenstammare

som stått längre bort. Väderstationen

är placerad en bit ifrån fyrtornet.

6

Hanö

N 56 01, O 14 51

Drygt 70 meter över havet räcker fyrens

torn och dominerar den nordöstra delen

av Hanöbukten. Den nuvarande fyren

har stått på platsen sen 1906 till nytta för

sjöfarten på Sölvesborg och Karlshamn

liksom de blekingska och nordskånska

fiskarna.

Ut till ön kommer man med båt från

Nogersund på fastlandet.

9

Nyhamn

N 59 58, O 19 57

Söder om Mariehamn på Lilla Båtskär

lyste fram till 2007 Nyhamns fyr. I dag

finns bara tornet kvar. Nyhamn har varit

både lots- och fyrplats och en viktig

navigationshjälp på den stormaktstida

huvudvägen mellan Stockholm och Åbo.

Mängder av resande på finlandsleden passerar

den forna gruvön.

.

Rödkallen

N 65 19, O 22 22

Rödkallens fyr står som ett helrött utropstecken

i södra delen av Luleå skärgård.

Hundra år gammal släcktes den 1972,

men den gamla lots- och fyrplatsen lever.

Det är hotell i lotsutkiken och bar högst

upp i fyren. Båtförbindelse från Luleå.

illusration »Nidingen«

stig fyring

15


16

Bättre

båtförare

– varför och hur?

Frågan om körkort för

fritidsbåtar har stötts och

blötts i flera år.

Nu har den gått på lagrådsremiss

men med en

utformning som skiljer

sig från det utredningen

föreslog.

a På utbildningsorganisationerna vet

man fortfarande inte vad som kommer

att krävas av den som ska ta körkort och

kan därför inte bestämma hur kurserna

ska läggas upp. Oklarheterna skingras

förhoppningsvis under våren.

Positivt är att alla man talar med är

överens om att körkort behövs. Vilka

gränsdragningar som ska göras med

hänsyn till båtens fart och storlek finns

det däremot skilda uppfattningar om.

AtlanticaTidningen har kontaktat fyra

personer som genom sina yrken träffar

båtfolket på sjön och i skärgårdarna och

ställt fyra frågor. Deras svar visar på de

problem som finns och vad körkortsutbildningen

bör innehålla för att bidra till

en förbättring.

Möter du ofta okunniga

båtförare?

Vilka är de vanligaste

orsakerna när något går

fel med fritidsbåtar?

Anser du att de »nya«

båtförarna är mer olycks-

drabbade än övriga?

Vad vill du ska

prioriteras i framtidens

båtutbildning?

Helge Skärlén, stationsansvarig

Sjöräddningssällskapet Dalarö och

distriktssamordnare i Storstockholm.

andelen är liten, de flesta sköter sig bra. Men

det är så att de okunniga oftare råkar ut för

problem och det är ju då jag möter dem. Men

en grundstötning kan ju inträffa även för den

som är van båtfarare.

vanliga orsaker är att man inte behärskar

sin motor och att man inte vet hur båtens

elsystem fungerar. det leder till driftsstopp

som kunde ha gått att klara med bättre

kunskap. vanligt är också att man förlitar

sig helt på sin plotter och inte tänker på de

begränsningar den har. dels beroende på fel

i sjökortet och dels för att den reagerar med

eftersläpning vilket blir kännbart särskilt i

trånga leder med många girar.

den nye båtägaren köper ofta en begagnad

båt som sin första och om den är gammal och

i mindre bra skick är det ju rimligt att de får

mera problem. sen har vi ju de unga nybåtsägarna

som direkt kliver in i en styrpulpetsbåt

och tycker om att köra snabbt. de rör sig

gärna fram och tillbaka i leden och visar inte

alltid sjövett.

tonvikten ska vara att lära känna den egna

båten, att klara felsökning på motor och el och

att kunna laga vanliga fel. nybåtsköpare kan

ju få instruktion hos firman som säljer. på kursen

bör alla helst utbildas på egen båt, men

det blir nog svårlöst. navigationsutbildningen

bör utgå från de traditionella metoderna och

lära ut att använda papperssjökortet parallellt

med den digitala navigationen.


Lars Sandin, Oxelösund.

Tillsynsman med ansvar för Hävringe.

Ja, tyvärr rätt ofta. ganska många rynkar på

näsan när det talas om utbildning och vill inte

läsa en massa som man inte behöver. Men

det finns ljuspunkter. Jag jobbar med ett gäng

unga killar som som verkligen satsat på att

skaffa sig förarbeviset.

en del litar blint på gps´en och tror att båtar

kan ta fågelvägen. Många går alldeles för

nära och litar på att sjökorten är exakta. Med

snabba båtar blir reaktionen för långsam och

utan säkerhetsmarginal kommer dom lätt

fel. sen finns det dom som har snabba båtar

och helt enkelt inte hinner med att hantera

dom.

Ja, det tycks vara så. Många av dom sitter i

snabba, mindre båtar och det är med dom

problemen är vanligast. den som har en stor

båt är i de flesta fall mycket försiktigare.

Många är dåliga på att hantera sina båtar.

de klarar inte båten i en trång hamn, tar inte

hänsyn till avdriften och vet inte vart aktern

tar vägen när de girar. det behövs praktisk

utbildning i manövrering och navigation.

Magnus Jacobsson, Kustbevakningen

Skärhamn. Befälhavare.

det stora flertalet är faktiskt duktiga men

visst finns det problem. det är särskilt dom

mycket unga i snabba, mindre båtar som

syns. Ofta rör dom sig mellan nöjesställena

och slarvar med fart och lanternor.

grundfelet är när folk ger sig ut utan att vara

förberedda. dom har inte lyssnat på vädret

och inte kollat utrustningen innan dom gav

sig iväg. Och så litar många alldeles för

mycket på plottern och är ouppmärksamma

på vad som händer runt omkring. ganska

många är faktiskt dåliga på att manövrera

och navigera också. Mest handlar det om de

små, snabba båtarna av typ styrpulpet. på

kvällarna kommer en del farande från någon

krog, utan lanternor och med hög fart, då kan

vi endast förlita oss på våran radar.

Ja, det är nog så. det är vanligen de mindre

och snabba båtarna som det händer med.

Och de körs ju ofta av unga båtförare.

det finns naturligtvis också båtägare som

köpt mycket mera båt än dom klarar att sköta

men dom är ofta ganska försiktiga med att gå

ut över huvud taget.

Man kan kanske inte lära sig båtvett på kurs.

Men man kan lära sig hur man ska förbereda

sig, se till att ha med sig den utrustning som

behövs och att kolla vädret innan man sticker

iväg. utbildningen måste lära ut ett vettigt

säkerhetstänkande – att gå ut med båten är

inte som att sätta sig bilen och köra. dessutom

behövs det praktisk övning i att manövrera en

båt.

Mikael Filipsson, försäljningschef

Marin- och Sjöservice, Norrköping.

inte särskilt ofta men det händer väl några

gånger varje säsong och det visar sig mest

på att de verkar osäkra. det handlar både om

att manövrera båten och att kunna navigera

hjälpligt. positivt är att de vanligen gärna

lyssnar till råd.

Man tänker fel och gör fel och det beror på att

man inte riktigt satt sig in i situationen och

lärt sig hantera den. Man lyssnar inte på vädret,

förbereder sig inte för det som kan hända

när ankaret släpper, dimman kommer eller

vinden plötsligt kantrar så att förtöjningen

inte håller, eller andra saker som mer erfarna

båtfarare varit med om någon gång.

Ja så är det. en del är för självsäkra och verkar

tro att den som kan köra bil också kan

klara en båt. de behöver tid för att skaffa sig

de erfarenheter som man själv fått genom

alla år som man varit i båt. samtidigt ser man

rutinerade båtförare som blir för säkra och

som tar till för små marginaler. litar man

blint på sjökort och plotter kan mycket hända.

det blir bra med ett båtkörkort. Med bra utbildning

slipper folk göra en del tråkiga erfarenheter.

Man blir inte en bra navigatör för att

man kan teorin, det gäller att kunna tillämpa

den praktiskt också. Man blir inte bra på att

lägga till med en båt utan att ha praktiserat

det under de förhållanden som kan råda.

17


18

Hört runt kusten

Nya sjökort öppnar Kosterarkipelagen.

a Kosteröarna är en avskild havsvärld utanför

bohuskusten, nära norska gränsen.

Söder om de två huvudöarna, Nord-Koster

och Syd-Koster, finns en hel skärgård med

öar och skär. I sydväst ligger Ursholmen,

fyrön som hör till Koster-arkipelagen.

Ursholmen har Sveriges västligaste fyr

och har haft vår västligaste bebyggelse.

Här finns också två av landets få kvarvarande

tvillingfyrar. Den norra togs dock

ur bruk på 1930-talet men fungerar nu

som sjömärke. Arbete pågår med att göra

kosterarkipelagen till vår första marina

nationalpark för att därigenom bevara

dess mycket särpräglade natur och dess

djurliv med bland annat en stor sälkoloni

och Sveriges enda korallrev.

Kosteröarna har 320 bofasta men under

sommarsäsongen kommer mängder

av sommarboende och skärgården har

många båtbesök.

Båtfararen som ger sig in i denna skärgård

som huvudsakligen ligger syd till

väst om huvudöarna måste antingen vara

a Alla riktiga båtmänniskor mår illa av att

se en båt som håller på att slita sig, sjunka

eller bli förstörd. Ser man något sådant

när man rör sig på bryggan vill man kunna

göra en insats, men hur? Om man inte

känner ägaren eller kan få en kontaktadress

så är det rätt lite man kan göra.

Bryggsamverkan erbjuder en smart

lösning. Den som blir medlem betalar

en måttlig årlig avgift och förses med ett

unikt medlemsnummer. Samma nummer

finns på en uppsättning stora och små

dekaler som man fäster vid bryggplatsen

och på väl synliga ställen som en vindruta

eller ankarspelet. Medlemsnumret knyter

medlemmen samman med sin mobil och

e-postadress. Den kopplingen gör man

själv via Bryggsamverkans hemsida.

väl hemmastadd eller röra sig mycket

försiktigt. De ordinarie sjökorten ger

nämligen mycket få detaljer, men stora

farbara ytor ligger innanför tre- och sexmeterskurvorna.

Från och med 2009 kommer det att

bli mycket lättare att navigera här och

att hitta till skyddade tilläggsplatser. Hydrographica

presenterar på båtmässan

i Göteborg fyra storskaliga specialkort,

som tillsammans omfattar hela kosterarkipelagen.

Skalan är 1:10.000 och korten

har djupkurvor för både två och tre meter

vilket passar båtfarare.

Sjökorten har gjorts med hjälp av

flygbildsteknik som kompletterats med

djupkontroller på plats. De har samma

a2-format som de äldre båtsportkorten

(42,0 x 59,4) och är tryckta på vattentålig

polyetylen.

Jesper Sannel och Joakim Lannek svarar

Hjälp att hjälpa. Ny IT-tjänst.

Nu är det inte längre något problem att

kontakta ägaren, det är bara att ringa telefonnumret

som står på dekalen, lämna sitt

meddelande och trycka in det medlemsnummer

som är tryckt på dekalen. Då får

båtägaren meddelandet på det sätt som

hon eller han själv valt och kan åka ner till

sin båt och ta hand om den.

Systemet fungerar lika bra när båten ligger

lars Wimnell august Wimnell

för både fältarbete och kartering.

Sjökorten kommer att kunna köpas på

båtmässorna (Göteborg och Stockholm),

samt hos vissa återförsäljare eller via hemsidan

www.hydrographica.se.

De levereras också i digital form i

bsb-format, som fungerar i de flesta navigationsprogram

för pc. De kommer

så småningom också i vektorformat för

navigatorer med kartografi från Garmin,

Navionics och c-Map.

på sin vanliga plats, när man ligger i främmande

hamn eller när båten är upplagd.

Systemet är enkelt och har finesser som

att det ger snabbast möjliga kontakt, inte

avslöjar någon känslig information och är

lätt att hålla aktuellt via hemsidan. Flera

försäkringsbolag har redan förklarat sig

vilja stödja tjänsten, bland andra Atlantica.

Läs mera på www.bryggsamverkan.se.


Mindre kostnader för Atlantica

= lägre premier för dig!

a Vi kan konstatera att kostnaderna

för stöld av utombordare har gått ned

under 2008 och därför sänker vi nu

premierna för dig med utombordare

med i snitt 10%.

Generellt har kostnaderna för stöld

av utombordare gått ner i hela båtbranschen

och det är ett mycket glädjande

trendbrott.

Atlantica är känt för att vi följer våra

skadekostnader mycket noggrant och

när det då blir lägre kostnader för oss

anser vi att det skall komma våra kunder

till godo.

Installera söksystem och sänk

din försäkringspremie!

a De ökande antalet båtar som är försedda

med söksystem minskar båt- och motorstölderna.

De förekommande systemen

arbetar med olika tekniker, vhf-pejling,

gps-signaler via gsm, pejling med hjälp av

gsm-stationer och gps-information via

satellit. Med hjälp av givare ombord kan

man på avstånd följa vart båten tar vägen

och sätta stopp för stölden. Söksystemen

har visat sig effektiva och ett växande antal

båtar återtas med deras hjälp. De båtägare

som utrustar sina båtar med godkända

söksystem gör en insats för att minska

stöldrisken och det vill vi på Atlantica

stödja. Det sker dels genom en premierabatt

på 15% (dock högst 25% i kombination

med startspärr) och ett installationsbidrag

på 1 000 kronor. Dessutom genom att du

slipper självrisken vid stöld eller stöldförsök

på hela båten. Du kan läsa mera om

detta på hemsidan, www.atlantica.se.

Två nya system godkända.

På vår hemsida kan du enkelt se vilka

system vi har godkänt. Nu tillkommer ytterligare

två: redKnows Minifinder är

ett litet, lättplacerat gps/gsm-larm med

spårsändare och inbyggda antenner. När

båten flyttas, eller vibrationer registreras,

reagerar sändaren och skickar ett sms till

din mobiltelefon. På en karta i GPRS-mobilens

display visas positionen och du kan

ringa sändaren och få position, hastighet

och riktning. Enheten kan vara fast eller

bärbar med uppladdning via 12v. Inget

abonnemang krävs. Lätt att installera. Litet

format. Läs beskrivning på www.axtech.se.

NaveyeTrackIT. Detta är ett gps/gsmbaserat

positionssystem i kreditkortsformat

som skyddar din båt om någon

försöker flytta den. Enheten är liten och

kan gömmas inne i motorn. När någon

försöker flytta båten får du ett meddelande

som anger postion, kurs och fart.

Sedan kan du också följa båtens rörelser

via en detaljerad karta på internet. Konstruktionen

är robust för att tåla den miljö

som larmet skall fungera i.

Läs mera på www.aqualiv.se.

Michelle Henriksson-

Wong började på

atlanticas kundtjänst

i januari

a Michelle kommer senast från finansbranschen

men har tidigare arbetat inom

försäkringsbranschen. Hon är uppvuxen i

Stockholm och boende i Solna.

Hon älskar den svenska sommaren

och att sitta på bryggan och doppa tårna

i vattnet men även att ta en tur i svärfars

båt. Drömmen framöver är att äga och

styra en egen båt framöver.

Medlemskap i

bryggsamverkan.se

ger atlanticas

skadefrirabatt

direkt!

a Bryggsamverkan är en sms- och röstmeddelandetjänst

som möjliggör en

direktkontakt mellan en observant allmänhet

och båtägaren. Onödiga skador

och problem kan nu lättare undvikas. Läs

mer om detta på sidan 18. Som medlem i

Bryggsamverkan får du skadefrirabatten

på 10% av premien direkt. Bryggsamverkan

ger 30% rabatt på medlemspriset till

Atlanticas försäkringstagare. Mer information

hittar du på www.bryggsamverkan.se

19


avsändare: atlantica båtförsäkring/MOderna försäkringar

bOx 2251, 403 14 götebOrg

adressaten flyttad adressaten Okänd

innehåll

2 ledare

skadeåret 2008

3 framtiden för våra farleder

4 vår nya skeppskock karin

7 sett & synat

8 sjösjukan,

dess följder och botemedel

12 seglats runt dejliga danska öar

14 Härifrån kommer väderrapporten

16 bättre båtförare – en enkät

18 Hört runt kusten

19 atlantica sänker premierna

19 nytt ansikte i besättningen

19 söksystem = lägre premie

19 vi rabatterar bryggsamverkan

Redaktion

Ansvarig utgivare och chefredaktör

cOnny landströM

Redaktör tOM rOeck Hansen

Produktion/Layout 24 punkter

Omslagsfoto bO JanssOn/pixOnnet.cOM

Tryck elanders ab

www.atlantica.se

atlanticatidningen utges av

atlantica båtförsäkring/

Moderna försäkringar sak ab

box 2251, 403 14 göteborg

tel: 031-723 00 00 • fax: 031-723 94 15

atlantica båtförsäkring/

Moderna försäkringar sak ab

box 7830, 103 98 stockholm

tel: 08-56 200 600 • fax: 08-56 200 610

e–post: tidningen@atlantica.se

Material till tidningen kan skickas till ovan

angivna adresser eller per fax 08–56 200 610.

tidningen kan tyvärr inte ta ansvar för insänt,

ej beställt material.

citat är tillåtna om källan tydligt anges.

Ur höstens bokflod

Sveriges Fyrar

Originalteckningar; Anders Hedin

Bokförlaget Max Ström

Pris: Cirka 1 295 kronor

ur arkiven har anders Hedin

hämtat fram de gamla ritningarna

till hundra fyrar från olika avsnitt

av våra kuster. denna konstskatt

återges i naturlig storlek och med

ett färgtryck som låter betraktaren

njuta av deras skönhet. till detta

har han fogat sina bildkommentarer

och en presentation av de arkitekter,

konstruktörer och ritare som

är ritningarnas upphovsmän. en

underbar bok att bläddra i och en

praktfull gåva. anders Hedin har

gjort det igen!

Lite flyt måste man ha!

Brev från en liten segelbåt

Peter Lindblom

Nautiska Förlaget

Pris: Cirka 225 kronor

två makar ger sig ut för att

segla runt atlantens kuster. deras upplevelser

och iakttagelser som återges i boken är

hämtade ur brev till barn och vänner. trevligt,

omväxlande och välskrivet.

Alla sa att vi skulle dö

En segling tills världen tog slut

Danjel Henriksson, KajsaBjörn,

Jonatan Bonthron

Nautiska Förlaget

Pris: Cirka 225 kronor

tre norrländska studenter gör en världsomsegling

i en vega. upplevelser, beskrivningar

av relationsproblem och betraktelser över

världens tillstånd. seglingskunnandet växte

fram under seglingen, båten förbättrades,

men visst – de kunde ha dött.

Seglingar i Medelhavet

Svarta Havet & Röda Havet

Lars Hässler,

Marie Blomqvist

Nautiska Förlaget

Pris: Cirka 225 kronor

paret fortsätter seglingarna med Jennifer.

från kroatien, upp i egeiska havet, in i svarta

havet, ned efter turkiets kust, till cypern och

israel, genom suezkanalen in i röda havet,

åter genom kanalen, upp i nilen, till turkiet

och grekland. kan läsas som komplement till

förekommande seglingsbeskrivningar.

Erbjudande!

Sveriges Fyrar endast 780 kronor

som läsare av atlanticatidningen får

du köpa praktverket sveriges fyrar

för endast 780 kronor (ordinarie pris

cirka 1 295 kronor).

priset inkluderar frakt.

erbjudandet gäller till och

med maj 2009.

Beställ boken så här:

telefon till Max ström,

08-545 04 300

e-post: order@maxstrom.se

ange vid beställningen att du är

läsare av atlanticatidningen.

Fritidsskepparen

Navigation och sjömanskap

för förar- och

kustskepparintyget

Sten Ramberg,

Bengt Utterström

Nautiska Förlaget

Pris: Cirka 439 kronor

den första versionen av fritidsskepparen

kom på 60-talet. detta är en helt aktuell upplaga

lämpad för den som vill ta förarintyget

eller kustskepparintyget. i arton kapitel och

fem bilagor avhandlas det man ska kunna.

Med övningsfrågorna går det att kontrollera

att man faktiskt kan det. pedagogiken är lättillgänglig

och bilderna förklarande. den som

lär sig det som lärs ut och förmår tillämpa

det ska kunna klara sig och sin båt under

normala förhållanden.

Navigatorboken

Om navigering med plotter

och GPS

Jonas Ekblad

Bilda Förlag

Pris: Cirka 265 kronor

en »måste-bok« som

presenterar de hjälpmedel

som finns, , redovisar

förtjänster och svagheter

och visar hur de kan användas.

Mycket omsorg ägnas åt att visa på

systemens begränsningar och diskutera

samspelet människa – maskin. Med hjälp av

inträffade händelser analyseras olyckor där

instrument använts. nyttig läsning.

~ tOM rOeck Hansen