02.09.2013 Views

Fagerhult - Gammalkils Hembygdsförening

Fagerhult - Gammalkils Hembygdsförening

Fagerhult - Gammalkils Hembygdsförening

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Materialet till denna skrift är framtagen till <strong>Gammalkils</strong> Hembygdförenings<br />

torpvandring 2012 av Margaretha Olofsson.<br />

Bildurval och redigering är gjorda av Mariann och Lennart Löfgren.<br />

Bilderna är hämtade från föreningens hemsida. De kommer ursprungligen<br />

från Östergötlands museum, Rune Wikells bok Längs Östgötska Bygdevägar del II<br />

och föreningens egna samlingar.<br />

Kartorna är hämtade från Lantmäteriets Historiska kartor och<br />

Riksantikvarieämbetet.<br />

© Copyright textmaterialet <strong>Gammalkils</strong> <strong>Hembygdsförening</strong>


<strong>Fagerhult</strong><br />

En liten beskrivning av <strong>Fagerhult</strong> från 1500-talet till storskiftet<br />

<strong>Fagerhult</strong>s skatterusthåll är huvudgården. Den finns före 1545.<br />

Vid storskiftet 1813-1815 delas <strong>Fagerhult</strong>s skatterusthålls marker och<br />

Källgården, Norrgården och Södergården byggs upp.<br />

Fantorp ligger på skatterusthållets ägor. Nybyggaren Jon bor där 1568.<br />

Från 1640 är Fantorp 1/4 mantal cronohemman.<br />

Fläkterbo är ett torp på <strong>Fagerhult</strong>s ägor, ca: 1680 är det Ryttartorp 107.<br />

Kilebo är ett torp på <strong>Fagerhult</strong>s ägor på 1600-talet. Från 1860 är Kileboen<br />

gård på 1/8 mantal.<br />

Giölstorp/Gölsgård finns som torp/backstuga på 1728 års karta.<br />

Sjöfällan, Asplund, Bergsäter, Henriksberg, Högstorp, Sörstugan,<br />

Rapphäll, Pettersborg, Åfällan och Sörhult hör till de nämnda gårdarna.<br />

1


<strong>Fagerhult</strong> 1728<br />

2


<strong>Fagerhult</strong> enligt Riksantikvarieämbetet<br />

3


<strong>Fagerhult</strong> skatterusthåll no 107<br />

I skattelängden för Gammalkil finns 1545 Anders Boudsson i <strong>Fagerhult</strong><br />

och skattebonden Hemming Haraldsson1568 – 1573. Hans son Harald<br />

Hemmingsson avlider där 1641 vid 98 års ålder. Vid Älvsborgs lösen<br />

1571 skattar Harald 3 mark och 6 öre för sina 3 kor, 5 får och ett halvt<br />

lispund koppar. 1617 är Harald sexman (en av s ex förtroendemän i<br />

socknen).<br />

Haralds son näste Hemming Haraldsson är enl. skattelängder bonde i<br />

<strong>Fagerhult</strong> 1627 – 1657. Med hustrun Elin flyttar han sedan till Fläkterbo,<br />

där Hemming avlider 1683 och hustru Elin fyra år senare. Joen<br />

Hemmingsson son i fjärde generationen efterträder Hemming och finns<br />

för <strong>Fagerhult</strong> i mantalslängden 1657-1685.<br />

Bönderna avlöser sedan varandra. 1728 ”ett helt hemman skatte- o<br />

rustnings under Wifolka kompani som possideras (ofrälse ägare)” och<br />

brukas av Sven Matsson i Fettjestad, vilket år äganderätten övergår till<br />

Sven Matsson är osäkert, då han dör 1749 brukas gården i perioder av<br />

Svens arvingar.<br />

Efter storskifte 1813-1815 delas <strong>Fagerhult</strong> i tre gårdar på några av Svens<br />

Matssons arvingar:<br />

Petter Persson, Kapperstad ärvde östra hustomten kallad Norrgården<br />

Anders Bengtsson, <strong>Fagerhult</strong> ärvde västra hustomten kallad Källgården<br />

Daniel Olofsson, Brånstad ärvde Fantorp.<br />

Daniels brorsdöttrar ärver södra <strong>Fagerhult</strong>. Brita Cajsa Andersdotter är<br />

gift i Stora Skonberga och Anna Lisa Andersdotter är gift med Anders<br />

Persson från Krångestad. De senare bor i Rusthållet, ursprungsgården,<br />

1835-1854 då de flyttar till Ånnebo.<br />

Efter vägbron mellan Källgården och Åfällan finns rester av en kvarnplats<br />

för en såg- och mjölkvarn. Den finns utmärkt redan på 1728 års karta.<br />

Den gamla häradsvägen strålar vid Pisseforsen samman med vägen från<br />

Byttebo och Trappan i V.Harg. Brofästena finns kvar. Förr var här en<br />

samlingsplats för bygdens ungdomar. Bäcken har inte längre något<br />

vattenfall som vid 1900-talets början. Vägen fortsatte sedan förbi Kilebo<br />

till Södergården och anslöt där till gamla Ulrikavägen.<br />

I Rune Wikells “Längs Östgötska Bygdevägar 2” berättar Lisa i Kilebo<br />

från sin barndoms bygd.<br />

4


Källgården<br />

Anders Bengtsson och Anna Olofsdotter gifter sig 1798. Anders är född<br />

i Högstorp och Anna i <strong>Fagerhult</strong>. Anna är barnbarn till nämdemannen Sven<br />

Matsson. De bor först på <strong>Fagerhult</strong> Rusthåll, gården är enligt kartorna<br />

belägen ungefär där Norrgården ligger i dag. Källgården byggs efter<br />

storskiftet och Anders och Anna flyttar dit med sin familj ca 1820.<br />

Maja Kristina Larsdotter från Björkhult gifter sig 1826 med Johan<br />

Hjelm ”Betjänt på Duseborg 25 år gammal”. De bosätter sig i Ullstorp,<br />

Nykil. C:a 1845 köper Johan Hjelm både Källgården och Norrgården i<br />

<strong>Fagerhult</strong>. Sonen Carl Johan Hjelm brukar gården från 1850 till 1867 då<br />

han med familjen flyttar till Bergsäter. Fadern Johan Hjelm flyttar då till<br />

Källgården från Norrgården och bor här till 1877, då han dör av slag.<br />

Hustrun Maja Stina Larsdotter bor som undantagshjon till sin död 1891.<br />

Ägare och brukare växlar senare ganska ofta.<br />

5


Norrgården<br />

Markerna för denna gård ägs av änkan Ingrid Olofsdotter i Kapperstad.<br />

Hon är syster till Anna Olofsdotter i Källgården, gården brukas från 1835<br />

av byordningsmannen Nils Larsson född i Björkhult gift med Stina, dotter<br />

till Anders Bengtsson, Källgården. Stina dör 1839 och Nils gifter om sig<br />

med Maja Lena Wahlqvist från Nykil. 1846 flyttar de till Gölstorp som<br />

ägs av svågern Johan Hjelm. Johan Hjelm äger Norrgården från 1845 och<br />

flyttar från Ullstorp i Nykil 1851 med sin familj till Norrgården,troligen<br />

har då denna gård byggts upp av Hjelm.<br />

1869 arrenderar Hjelm ut Norrgården och flyttar till Källgården. Sonen<br />

Anders Wilhelm äger 9/32 av Norrgården och är bosatt här med familjen<br />

1880-1891 då de flyttar till Linköping.<br />

1896 köps Norrgården av Albert Olsson i Fettjestad Storgård och brukas<br />

och bebos av arrendatorer. 1908 byggs en ny ladugård. C:a 1945 köps<br />

Norrgården av auktionisten Nils Andersson.<br />

6


Södergården<br />

Enligt husförhörslängden avsöndras Södergården från Fantorp ca 1850.<br />

Huvudbyggnaden är troligen byggd ca 1855. Anders Andersson yngste<br />

sonen till Anders Bengtsson får i första äktenskapet med Karin<br />

Andersdotter från Kuggarp 3 barn i Källgården. Då fjärde barnet föds<br />

1857 dör mor och son i Södergården. Han gifter om sig 1861 med Brita<br />

Maja Jaensson från Kaga. De brukar Södergården till 1865 då familjen<br />

flyttar till torpet Högstorp .<br />

Efter endast två år på Kilebo köper Anders Magnus Jacobsson född i<br />

Östra Tollstad med hustrun Brita Abrahamsdotter från V.Harg<br />

Södergården av Anders Andersson. Familjen bor kvar till 1890 men har<br />

några år tidigare sålt gården till ingenjör A. Th. Calén. 1935 köper Axel<br />

Sjöberg i Fettjestad Ågård Södergården.<br />

7


Fantorp/Fallsberg<br />

Nybyggaren Jon finns med i 1568 års skattelängd. Vid Älvsborgs lösen<br />

1571 skattar torparen Jonn 4 mark för 2 kor, 12 svin och ett halvt lispund<br />

koppar. Han efterträds av torparen Måns ca 1600-1635. Inge efterträder<br />

Måns men avlider redan 1642.<br />

Fantorp, som var uppodlat på <strong>Fagerhult</strong>s skatteägor, tillhör 1649 Johan<br />

Matthie (kappelan, d.1652 i Pernå, Finland). Det inlöstes redan 1685 från<br />

förste innehavarens arvingar för att bilda augment till <strong>Fagerhult</strong>s rusthåll<br />

(N 107 av Vifolka kompani).<br />

Anders Persson Ekebäcken, Stillinge ägor och Sigrid Nilsdotter<br />

Skiestad gifter sig 1670 och bosätter sig och brukar Fantorp i nästan 40 år.<br />

De får 10 barn.<br />

Sommartinget 1700: ”Cronans länsman Jonas Bergener, anklagar<br />

åtskilliga bönder i Valkebo härad, för det de försummat Drabante skutsen<br />

den 18 maj, vid Bankebergs krog, så han måste fara till bygden efter<br />

hästar. Anders i Fantorp föreger, att han de dagarna skjutsade deras<br />

ryttare bort, men utan bevis, varit stor i mun och sagt sig hon hedel, innan<br />

han går åstad. Böte 3 mkr.smt.”<br />

Kronobönderna avlöser varandra. Erik Hansson 1710-1720, änkan<br />

Kerstin Bengtsdotter bor kvar i Fantorp till sin död 1745 då sonen Bengt<br />

Eriksson tagit vid.<br />

Lars Carlsson och Ingeborg Olofsdotter kommer från Västra Harg<br />

1784. De flyttar efter 20 år till torpet Hästhagen. Ingeborg har då fött 8<br />

barn 5 har avlidit i späd ålder.<br />

1800 skattas för 5 fönster på Fantorps huvudbyggnad.<br />

Sven Matsson äger kronoskatterusthållet Fantorp. Det övergår sedan till<br />

hans arvingar.<br />

Efter storskiftet ärver Daniel Olofsson i Brånstad, bror till Sven Matssons<br />

änka.<br />

Nils Nilsson tillträder 1805 och står som ägare 1840. Han och hustrun<br />

Maja Lisa Persdotter kommer båda från V.Harg, sonen Anders Nilsson<br />

tar över efter fadern. Både Nils, sonen Anders och ett barnbarn dör 1850 i<br />

olika lungsjukdommar. Anders Persson i Ånnebo är sedan ägare under en<br />

längre tid, medan brukarna avlöser varandra.<br />

1875 bygger Lars Johan Larsson ny huvudbyggnad i Fantorp, den gamla<br />

stugan blev undantagsstuga. Vid laga skifte 1882 står ”Fantorp numera<br />

benämnd Fallsberg”. Sonsonen Folke Larsson äger fortfarande Fallsberg<br />

på 1950-talet.<br />

8


Fläkterbo soldattorp nr 107<br />

Torparen Nils dör fattig 1634 på Fläkterbo.<br />

Det finns en Hemming med hustru Elin under samma period på både<br />

<strong>Fagerhult</strong> och Fläkterbo, vilket kan tyckas något underligt.<br />

5 juli 1635 döps Britta från Fläkterbo. Dopvittnen är Hemming i<br />

<strong>Fagerhult</strong>, Jon i Björkhult, hustrun i Kibbelsbo och pigan i Ånnebo.<br />

Hemmings son Joen från Fläkterbo döps 15 december1644. De flyttar<br />

troligen till Slaka 1646. ”Hemming Haraldsson krävde 3 mars 1651 vid<br />

Kinda häradsting några lod silver av hustru Maria i Viprössle i arv efter<br />

hennes förre make.”<br />

Bonden Hemming Haraldsson i <strong>Fagerhult</strong> med hustru Elin flyttar 1660<br />

till Fläkterbo. Han avlider 1683 och hon 1687, 82 resp 89 år gamla.<br />

Ryttaren Per Larsson gifter sig 1687 med Anna Persdotter på<br />

Fläkterbo.<br />

I de militära rullorna 1699 är enkan Margareta Ulfsbergs arvingar<br />

rusthållare för <strong>Fagerhult</strong>s skattehemman, Fantorp kronohemman och<br />

Brånstad. Ryttaren Nils Jönsson rider under perioden 1691-1704. Hustrun<br />

Maria Svensdotter får tre barn 1696, 1699 och 1702.<br />

Hösttinget 1714: ”Ryttmästare Välborne Herr Samuel Duse på Vinäs har<br />

instämt förrige Trädgårdsmästaren därstädes, nuvarande torparen Lars<br />

Andersson i Fläckterbo på <strong>Fagerhult</strong>a ägor för att det han sistlidne<br />

pingstedag emellan ottesången och högmässan uti Herr Ryttmästarens<br />

frånvaro uppbrutit dess kyrkostol i <strong>Gammalkils</strong> kyrka uti koret och sig där<br />

satt, varföre behörig bot på honom sökes jämte härav förorsakade<br />

rättegångs omkostningar.<br />

Lars är sjuk och ej tillstädes, utan dess hustru Ingeborg Larsdotter.<br />

Nämdeman Per Larsson i Skiestad, som berättar att Lars tagit i dörren på<br />

stolen och ryckt några gånger, vilket när klockare Nils Månsson det sett,<br />

så gick han till och hjälpte Lars upp i stolen, på det ej något gny därav<br />

skulle ske…Ryttmästaren begär dom och expense räkning till 8 daler 20<br />

smt.<br />

Resolutio: Såsom rätten befinner, att svaranden haver i många år varit<br />

trädgårdsmästare vid säteriet Vinäs och under den tiden suttit i stolen uti<br />

koret, denne gången då han där satt icke någon förargelse av honom i<br />

församlingen skett och klockaren hjälpt honom. …För denna gången ej<br />

någon plikt pålägga, men finner skäligt att Lars erlägger till Herr Duse<br />

rättegångsexpenser 5 daler 14 smt.”<br />

Ryttarna avlöser varandra under denna för Sverige oroliga period.<br />

Ryttaren Olof Wikström antagen1719-1744 gifter sig 1720 med Elin<br />

10


Hindriksdotter född i Ulfsberg. En av de tre döttrarna gifter sig med en<br />

ryttare för Kättestad. Per en av fyra söner antas till ryttare för Fläkterbo.<br />

Denne ryttare Per Wikström född 1724 gav först huvudbry. I födelsebok<br />

och senare husförhörslängd finns namn på fyra hustrur och gav intryck av<br />

att det var två olika ryttare på Fläkterbo med samma namn.<br />

Bouppteckningen 13 oktober1800 visar att en och samma Per är far till alla<br />

barnen.<br />

Sonen Henrik Wikström tar över efter fadern titeln är nu livgrenadier. En<br />

av döttrarna Maria Henriksdotter gifter sig med Magnus från Östra<br />

Tollstad, som blir livgrenadier på Fläkterbo och får tillnamnet Wikström.<br />

Efter 130 år med olika familjer Wikström tillträder livgrenadier Gustav<br />

Djerv 1856.<br />

11


Kilebotorpet<br />

Pers son Jonas föds 1638 på Kilebotorpet.<br />

Nils är far till Per 1641, Lars 1643, Nils 1647 och Anna 1650 födda på<br />

torpet.<br />

Jöns är far till tre söner och en dotter 1652 – 1663, men under perioden är<br />

inte han utan hustru Karin Månsdotter mantalsskriven för Kilebo.<br />

I mantalslängden 1685 <strong>Fagerhult</strong>s ägor: Per Håkansson och hustru,<br />

fattigfolk, sönerna Anders och Per födda på Kilebotorpet.<br />

1731 föds Karin, Nils Andersson och Elin Jönsdotter andra dotter. De<br />

får ytterligare tre barn innan torparen Nils avlider 1740. Elin gifter om sig<br />

först 1746 med Jonas Danielsson. De får en dotter Elisabet 1748. Elisabet<br />

gifter sig 1773 med drängen Sven Andersson från Storgården, Fettjestad.<br />

Sven blir livgrenadier på Snår och de flyttar dit 1778.<br />

Jacob Johansson från Malexander gifter sig 1777 med<br />

trädgårdsmästardottern Anna Catharina Alexandersdotter från St.<br />

Kolaryd. De bor en kort tid på Gluggen i Krångestad innan de blir torpare<br />

på Kilebo. De får 7 flickor och 3 pojkar, åtta av dem lever då pappa Jacob<br />

dör av slag 61 år. Anna Cajsa gifter om sig 1809 och familjen flyttar till<br />

Nykil.<br />

1861 utgör Kilebo 1/8 mantal och ägs av hemmansägaren Anders<br />

Persson f. 1828 i Östra Tollstad och hustrun Charlotta Wilhelmina<br />

Cedervall f. 1829 dotter till mjölnaren på Duseborg.<br />

1885 ägs gården av Lars Johan Larsson i Fallsberg och brukas av sonen<br />

Lars Axel Larsson från 1899.<br />

12


Giölstorp/Gölsgård, <strong>Fagerhult</strong>s Källgård<br />

På 1728-års karta finns stugan Gölstorp. 1741 dör Lars Samuelsson i<br />

Giölstorp.<br />

Avskedade corporal Olof Wikström med hustru Elin Hindriksdotter,<br />

Fläkterbo lever sina sista 10 år i Giölstorp. De avlider 1764.<br />

Fram till 1800 är det troligtvis en backstuga med små familjer från Östra<br />

Tollstad eller V.Harg som bor en kortare tid.<br />

Johan Svensson och Anna Persdotter kommer från Hästhagen 1796 och<br />

dit flyttar de tillbaka 1801. Sonen Peter Johansson blir senare i livet<br />

orgeltrampare. Torparna avlöser varandra, de stannar endast 3-4 år.<br />

Fredrik Gustavsson född i Torpa med hustrun Stina Nilsdotter född i<br />

Marbäck med dottern Gustava, 14 år och sonen Nils Gustav, 7 år,<br />

kommer från Ulrika 1819. Makarna lever resten av sitt liv i Gölstorp.<br />

Dottern Gustava gifter sig 1838 med Jonas Jonsson Willen från Viby. De<br />

får en dotter Maja Stina1840. De bor kvar tills de dör. Jonas 1862 och<br />

Gustava 1878.<br />

Nils Larsson med hustrun Maja Lena Wahlqvist flyttar hit från<br />

Norrgården 1846. Han brukar torpet till 1851, då familjen flyttar till<br />

Linköping, där han var lantbrukare och arrenderade mark av staden.<br />

I en skrift om Sv.Missionsförbundets bildande står om ”Larssons på<br />

Gärdet.” Innan Lutherska Missionshuset i Linköping togs i bruk 1876<br />

samlades den lilla missionsförsamlingen först i hemmen sedan på<br />

Djurgårdsgatan 4. Tre hem är kända från de första åren som<br />

samlingspunkter nämligen ”Larssons på Gärdet”, ”läsarnas<br />

gästgivaregård” och ”åkare Malms hem på Djurgårdsgatan 8”.<br />

Ur husförhörslängder har utrönts att Nils Larsson, som bodde i<br />

Barnhemsgatan 6 var född 1806 i Gammalkil och gift 1840 med Maja<br />

Lena Wahlqvist, som var född 1816 i Nykil. Deras son organisten och<br />

folkskoleläraren Anders Fredrik Nilsson, flyttade till Kimstad 1865.<br />

Larsson dog 1877 medan hans hustru levde till 1896. Hon var djupt<br />

religiös och förestod under en tid Lutherska barnhemmet, vilket 1885<br />

överläts av Domkyrkoförsamlingen till Sundbergska stiftelsen för värnlösa<br />

barn, sedan Larssons änka 1884 ”avsagt sig dispositionsrätten över tomten<br />

och byggnaderna.” Åtskilligt tyder på, att Lutherska Barnhemmet, i likhet<br />

med barnhemmet i Västerlösa, drevs av missionsföreningen. Här skedde<br />

det i Larssons namn.<br />

Gölstorp var från 1852-1887 förpantningstorp. Det återgår då till<br />

stamfastigheten och ägs av sterbhuset.<br />

Förpantningstorparen Carl Pettersson kommer 1868 från St. Broby. Han<br />

14


gifter sig 1876 med Johanna Matilda Nero från Vikingstad. Han bygger<br />

en ny mangårdsbyggnad: 1 våning med vindsvåning 2 rum och kök med<br />

förstuga. De ändrar namn på torpet till Gölsgård. Läs om Petter i Gölsgård<br />

på hemsidan eller i ”Längs Östgötska Bygdevägar” av R. Wikell.<br />

15


Sjöfällan, Källgården<br />

Torparen Anders Peter Andersson och hustru Anna Cajsa<br />

Andersdotter född i Källgården kommer 1837 från Fornåsa med en son<br />

till en nybyggd stuga. Sonen Nils Peter gifter sig 1878 med Sofia<br />

Svensdotter från Nykil. Dottern Anna dör i scharlakansfeber vid 9 års<br />

ålder. Sonen Carl Oskar Nilsson lärde till skomakare och hade skomakeri<br />

i Sjöfällan. Han bor kvar till sin död 1953. Hans hustru hette Ida hon var<br />

född 1890 och gick bort 1969. De hade döttrarna Astrid, Alice och<br />

Gunborg.<br />

16


Asplund, Källgården<br />

Asplund var bebott 1840-1926. Det låg på västra sidan av vägen mellan<br />

Fläkterbo och Norrgården.<br />

Gustav Danielsson f.1808 i Duseborg gifter sig 1830 med Maja Greta<br />

Andersdotter f.1805 i <strong>Fagerhult</strong>. 1836 –1838 är Gustav brukare av<br />

Källgården. Troligen byggs Asplund åt dem. De får fem barn. 1841 föds<br />

deras yngsta barn Maja Stina i Asplund. Gustav och hustrun Maja Greta<br />

dör på Asplund 1875 resp. 1876.<br />

1877 kommer målaren Anders Peter Lundqvist med hustru Johanna<br />

Andersdotter och fem barn från Häggebo. 1884 flyttar familjen till<br />

Amerika<br />

Emilia Augusta Hjelm är Johan Hjelms yngsta dotter f.1847 i Nykil.<br />

Familjen kommer till <strong>Fagerhult</strong> 1850 och äger både Norrgård och<br />

Källgård. Emilia har arvslott i båda gårdarna från Källgården en liten stuga<br />

Asplund och från Norrgården Ljungsberg vid Ånnebo. 1885 bosätter sig<br />

Emilia i Asplund, som bestod av ett rum och kök och låg inom synhåll från<br />

Norrgården.<br />

Gjötterberg berättar: "Hon var lång och smal och på äldre dagar vresig.<br />

Hon lär ha haft en kavaljer i tretton år men förblev ogift. Torkade<br />

dörr-handtaget om en karl varit inne i stugan. I början hade hon två kor<br />

men lät med tiden stället förfalla, då låg allt för fäfot. Hon var skicklig att<br />

väva och brukade vandra omkring i trakten och sälja sina alster. Mot den<br />

som inte köpte visade hon sitt misshag."<br />

Omkring 1903 skulle ett kärr, kallat Norrgårdsmader, dikas ut. Sex<br />

tunnland av kärret tillhörde Emilie och hon tillät inte att dike grävdes<br />

genom hennes ägor. Hon vägrade att gå till sammanträdet då utdikningen<br />

behandlades och trodde att utdikningen då inte skulle bli av. Majoriteten<br />

var för och utdikningen blev beslutad. Kostnaden för Emilies del bestreds<br />

t.v. av nämdemannen J.A. Olsson i Fettjestad Storgård. Han förde process<br />

mot Emilie och auktion hölls på Ljungsberg för att få kostnaderna täckta.<br />

Emilie dör 1926 sjuttionio år gammal. Stugan rivs senare.<br />

(Hänvisning till RAÄ)<br />

17


Bergsäter, Norrgården<br />

Torpet byggs 1828 och torpare Anders Johansson f. 1791 i Ulrika och<br />

hustrun Maja Persdotter f. 1787 i <strong>Fagerhult</strong> flyttar hit från Källgården.<br />

De har då tre pojkar och tre flickor, på Bergsäter föds Inga Lena 1829.<br />

Flera av barnen flyttar till Nykil under 1840-talet. 1851 tilldelas Anders<br />

hushållningssällskapets belöning för sitt arbete, vid en högtid i<br />

<strong>Gammalkils</strong> kyrka. Han avlider i Bergsäter 1866 då har han varit änkling i<br />

ca 10 år.<br />

1867 flyttar Carl Johan Hjelm och hans Lotta från Källgården till<br />

Bergsäter. Båda avled 1913 86 resp 85 år gamla. De hade sju barn två<br />

döttrar dog som spädbarn och yngste sonen endast 8 år. De tre döttrarna<br />

emigrerade till Amerika. Sonen Alfred fick barn med en knektdotter och<br />

då lagade Lotta att han kom iväg till Amerika han också. Han återvände<br />

efter 20 år och bosatte sig på torpet.<br />

Från Eddy Gjötterbergs intervju med 78 åriga Carl Hurtig i Grindstugan:<br />

"Jag var tio-tolv år hjälpte Kalle Hjelm med att såga i skogen". På vintern<br />

när snön låg meterdjup traskade Hurtig i Kalles fotspår. Kalle fick 90 öre<br />

famnen och skulle ge Hurtig 25 öre därav. De sågade ungefär en famn<br />

(3m) om dagen.<br />

Kalle var livad för att dra historier. När de gick förbi Bôlberget<br />

(Bålberget), som reser sig nästan lodrätt vid Ulrikavägen snett emot<br />

Björkhult, berättade Kalle att han en gång hade sett ”e fin kake” (hålkaka)<br />

utlagd vid Berget. Han tänkte först ta den men tvekade, det kunde vara<br />

något trolltyg. Då hörde han en röst inifrån Berget: ”Slå en kringelkrok på<br />

na så duger ho te äte!” Pojken Hurtig frågade förvånat: ”Men va e<br />

kringelkrok för nåt?” Kalle svarade kort: ”Dä va däsamme som mat i guss<br />

namn!” Efter det var Hurtig länge lite rädd för Bålberget.<br />

18


Henriksberg/Ljungsberg, <strong>Fagerhult</strong>s Norrgård<br />

Livgrenadieränkan Maja Eriksdotter flyttar tillsammans med sonen<br />

Petter Henriksson och dennes familj 1837 från Fläkterbo till det<br />

nybyggda torpet Henriksberg. Peter dör 1839. Hustrun Anna<br />

Månsdotter gifter om sig och familjen flyttar 1845 till V.Harg.<br />

Änkan Maja Eriksdotter avlider 1857 och sonson Per Magnus Wikström<br />

med hustru Anna Persdotter och fyra söner kommer från Fläkterbo.<br />

Ytterligare en son och en dotter föds, 1861 flyttare familjen till<br />

Simonstorp.<br />

Skräddaren Sven Petter Andersson, St Ulfsberg och Maja Stina<br />

Gustavsdotter, Källgården gifter sig 1861. De får fem söner och fem<br />

döttrar, tre av dessa emigrerar till Amerika.<br />

Henriksberg bryts ut från <strong>Fagerhult</strong>s Norrgård vid laga skifte 1886 och<br />

kallas Ljungsberg,<br />

1916 köper Johan August Augustsson Ljungsberg av Albert Olsson,<br />

Fettjestad Storgård.<br />

19


Högstorp, <strong>Fagerhult</strong>s Södergård<br />

Torparen Johan Jönsson med hustru Anna Stina Jacobsdotter båda<br />

födda i Nykil flyttar från Kilebo 1857 till nybyggda, närbelägna Högstorp.<br />

De får bara några år på torpet ca 50 år gamla avlider båda 1862 resp 1863.<br />

Efter att ha sålt Södergården flyttar Anders Andersson med familj 1865<br />

till Högstorp. 1871 flyttar de till nybyggda Åfällan.<br />

Nils Johan Olofsson med hustru Sara Johansdotter tar vid som<br />

förpantningstorpare. De kommer från Sörstugan. De bor kvar livet ut som<br />

s.k. inhyseshjon sedan en ny familj flyttat in.<br />

Efter 1938 finns ingen bofast på Högstorp.<br />

20


Sörstugan, <strong>Fagerhult</strong> Södergård<br />

Torparen Nils Johan Olofsson med familj flyttar 1851 från Sörhult till<br />

närbelägna nybyggda Sörstugan, även Jöns Börjesson som är inhyst hos<br />

familjen flyttar med. Han dör efter ett år. Efter 20 år flyttar Nils och<br />

hustrun Sara Maria till Högstorp då förpantningstorp.<br />

I tio år mellan 1887 och 1897 brukar Gustav Adolf Andersson och Anna<br />

Maria Svensdotter Sörstugan. Fyra söner och en dotter föds i stugan.<br />

1890 köper Niklas Persson i Humlarp i Nykil torpet. Han dör 1895 och<br />

hans änka Karolina Isaksdotter flyttar tre år senare till Sörstugan. Sonen<br />

Frans Oskar Niklasson gifter sig 1896 i Ulrika. 1907 flyttar han med<br />

hustrun Emma Rask och fyra döttrar till farmor och en son föds. 1911<br />

flyttar de till Kuggarp fyra år senare säljer Karolina.<br />

Från 1917 står Sörstugan som lägenhet och hyresgästerna avlöser<br />

varandra.<br />

21


Rapphäll/Hästhagen<br />

På storskifteskartan från 1813 finns nordost om Fantorp torpet Rapphäll.<br />

Det ligger i ett område som kallas Hästhagen. Min slutsats är att det är<br />

samma torp.<br />

Torparen Per Eriksson dör 1745 i Hästhagen och samma år dör änkan<br />

Kerstin Eriksdotter.<br />

Avskedade ryttaren Per Kullberg med hustru Elin Olofsdotter f. 1695 i<br />

Ånnebo och dottern Cajsa bor i Hästhagen 1756 enl husförhörslängden.<br />

1771 kommer skomakaren Carl Persson med hustru Britta Jönsdotter<br />

och sonen Peter från Skiestad , året därpå föds sonen Jöns i Rapphellet.<br />

Torparen Jonas Svenssons son Peter är född i Hästhagen 1794. Han blir<br />

orgeltrampare i vuxen ålder. Efter några år i Giölstorp föds sonen<br />

Johannes 1801 i Rapphåll, <strong>Fagerhult</strong>.<br />

Johannes Nilsson med hustru Stina Jonsdotter och fem barn är de sist<br />

boende i Hästhagen där ytterligare två barn föds Gustav 1828 och Brita<br />

Stina 1832. Johannes dör i Hästhagen 1845 och Stina 1851.<br />

22


Pettersborg, <strong>Fagerhult</strong><br />

Denna stuga finns under en kort tid i husförhörslängden till Kilebo<br />

1765 flyttar f.d. ryttaren Per Danielsson Kinbom och hustrun Elin<br />

Persdotter från <strong>Fagerhult</strong>s Rusthåll till stugan Pettersborg. Per dör i<br />

stugan 1791.<br />

Jonas Andersson och Beata Andersdotter får en dotter Anna i<br />

Petersborg 1793.<br />

Avskedade livgrenadier Peter Lilja och hustru Elin Persdotter kommer<br />

från Ulrika 1792 sonen Jonas är mantalsskriven 1799-1801 och dottern<br />

Maja Stina 1807-1808. Peter och Elin får en dotter Helena i Petersborg<br />

1795, då är Elin 45 år. Elin dör 1821 och Peter 1828, han är då 87 år båda<br />

dör av ålderdomsbräcklighet.<br />

Åfällan, Kilebo<br />

Anders Andersson och Brita Maja Jaensdotter är de först boende. De<br />

flyttar hit från Högstorp 1871. Det är Anders fjärde ev. femte boende inom<br />

<strong>Fagerhult</strong>s by. Har Källgården byggts innan 1820 så föds han där annars<br />

på ursprungsgården. Med sin familj flyttar han till den nybyggda<br />

Södergården. Efter femton år flyttar de till torpet Högstorp och efter<br />

ytterligare sex år till nybyggda Åfällan. Brita Maja dör vid 50 års ålder i<br />

kopporna. En dotter bor kvar hemma till 1884, då hon flyttar till Ånnebo.<br />

Sina fem sista år lever Anders ensam men dottern är ju inte så långt borta.<br />

Skomakaren Karl Otto Johansson född i Sörhult flyttar från Högstorp till<br />

Åfällan efter Anders Anderssons död 1889. Han gifter sig 1895 med<br />

Karolina Fredriksson, hon har en dotter. Efter ett år föds Gunhild<br />

Elisabet. De flyttar senare till V.Harg.<br />

Anders Jacobsson som brukat Södergården under 35 år bor med hustrun<br />

på sin ålderdom i Åfällan. Hustrun avlider 1902 och Anders 1913.<br />

23


Sörhult, <strong>Fagerhult</strong><br />

1824 står Sörhult som nybygge i husförhörslängden. Där bor torparen<br />

Jöns Börjesson med makan Margareta Svensdotter inflyttade med två<br />

söner från Ulrika 1814. Margareta dör 1833, då flyttar en änka Anna Lisa<br />

Månsdotter med två döttrar födda på Kuggarp till Sörhult. Jöns Börjesson<br />

bor inhyses hos torparen Nils Johan Olofsson med hustrun Sara Maria<br />

Johansdotter från 1845 då de kommer från Västra Harg. 1851 flyttar de<br />

till Sörstugan.<br />

Från 1857 är Sörhult förpantningstorp. Petter Olofsson med familj<br />

kommer från Kullen, Broby. Petter avlider efter kort tid i bröstsjukdom och<br />

änkan Maja Stina Hemmingsdotter gifter om sig med Per Gustav<br />

Nilsson från Tidersrum. Han reser till Amerika 1869 och lämnar familjen.<br />

Barnen har då lämnat hemmet. Hon delar stugan med olika personer tills<br />

hon 1876 flyttar till Rappestad.<br />

Avskedade livgrenadier Jacob Peter Häll och Sofia Albertina Bjur från<br />

Västra Harg med tre barn flyttar 1877 till Sörhult. Han avlider 1901 och<br />

Sofia 1910.<br />

De sist boende är Gustav Andersson och Hulda Albertina<br />

Andersdotter de flyttar med fyra söner och en dotter in 1906 från Östra<br />

Tollstad. De lämnar efter fyra år för Vreta Kloster.<br />

24

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!