Rabulism, romantik och retorik. C.J.L. Almqvist och konsten

Lars Burman 2003-12-10 Ref: Diarenr
Litteraturvetenskapliga inst. J1999-0395
Uppsala universitet
Slottet ing. A0
SE- 752 37 Uppsala
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
Stockholm
Slutredovisning av projektet ”Rabulism, romantik och retorik. C.J.L. Almqvist och
konsten att övertyga”
I. Förutsättningar
Projektets syfte har dels varit att frilägga C.J.L. Almqvists förhållande till den klassiska retoriken,
dels att fortsätta det vetenskapliga utgivningsarbetet inom Almqvists Samlade Verk.
Under de tre år som projektet finansierats av RJ har en doktorand, Jon Viklund, varit aktiv på
heltid. Hans fjärde och sista år inom forskarutbildningen bekostas av Uppsala universitet.
Handledningen av Viklund har i enlighet med ansökan skett inom projektet. Undertecknad
projektledare, Lars Burman, har kunnat bedriva deltidsforskning under perioden januari 2000 -
juli 2002. 1 Under vårterminen 2003 har jag avslutat min del av projektet genom forskning på i det
närmaste heltid i Cambridge, U.K.
Ekonomisk redovisning bifogas separat. Forskningsmedlen har förvaltats av Uppsala universitet,
Litteraturvetenskapliga institutionen. Kontaktperson är Kerstin Landgren.
1
50% utom HT 2001 då forskningen ägnades 40%. Tjl med föräldrapenning två månader: 001201-001231, 010502-
010531, 010212-010214.

Den sammanfattning av projektet som gjordes i ansökan 29 maj 1999 löd på följande sätt:
Projektets syfte är att frilägga C.J.L. Almqvists förhållande till den klassiska
retoriken. Retoriken betonar språkets funktionalitet och målinriktning och lägger
vikt vid persuasio – övertygande. Almqvists program för politiska, sociala och
religiösa reformer var av radikalt slag, och hela hans författarskap kan beskrivas
som ”sätt att förkunna” inför en tvivlande publik. Hans verk var målinriktade och
hans stilistiska förmåga stor. Därför erbjuder retoriken ett sätt att förstå hans
litterära hantverk.
Tyngdpunkter i undersökningen blir Almqvists egen retoriska skolning, hans
retoriska stilmedel, realism som övertygandestrategi, predikoideal och epistolär
retorik. Särskild uppmärksamhet ägnas förförelse-, försonlighets- och
konfrontationsstrategier.
Med undersökningen vill jag skissera en ny tolkning av romantiken, där retoriken
ses som en inspirerande kraft i försöken att skapa ett nytt språk. Samtidigt som
Almqvist tog avstånd från stora delar av traditionen utnyttjade han skickligt den
äldre litteraturordningens systematiska retoriska tänkande.
Projektet vilar dels på den moderna svenska retorikforskningen, dels på det nätverk
som utgivningsprojektet Almqvists Samlade Verk utgör. En mindre del av den
huvudsökandes forskningstid avses ägnas utgivning av SV 6: Drottningens juvelsmycke.
Till projektet knyts en doktorand som vetenskapligt utger Menniskoslägtets saga och
studerar verket som ett exempel på 1800-talets vetenskapsretorik.
Projektet var ursprungligen planerat för fyra år, men tilldelades medel för tre år. Dessutom
gjordes en viss nedskärning av sökta medel, samtidigt som min befordran till professor 2001
medförde något ökade lönekostnader. Sammantaget innebar detta vissa omfördelningar i
projektet. Framförallt minskade min egen forskningstid. Trots detta har projektet fallit väl ut.
Målen har uppnåtts.
II. Resultat
Projektet har alltså haft två huvudsakliga inriktningar – en retorikhistorisk och en
textkritisk/editionsfilologisk. De ovan redovisade nedskärningarna innebar att den textkritiska
delen av projektet kom att utgöra en något större del av projektet än vad som ursprungligen
planerats.
Vad gäller det första området – det retorikhistoriska - är Jon Viklunds kommande monografiska
avhandling en huvudpost. Den preliminära titeln är Hjärtats språk och tankens tal. Retoriska studier i
2

C.J.L. Almqvists kritiska prosa och disputation är planerad till början av höstterminen 2004. I
manuskript omfattar undersökningen i nuläget 300 sidor. Avsnitt har kontinuerligt ventilerats vid
specialseminarier och högre seminarier vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala
universitet.
I Viklunds monografi studeras Almqvists kritiska prosa från ungdomsåren fram till tiden före
landsflykten 1851. Två skilda retoriska angreppssätt prövas: en undersökning av Almqvists syn på
språk och kommunikation, sedd mot den retoriska traditionen, och en undersökning av
Almqvists egen retoriska praktik. Avhandlingens två tyngdpunkter är den unge Almqvist i 1810talets
intima samfundskretsar och den äldre författaren och journalisten i offentligheten. Tankar
kring kommunikation, språk och sanning, visas vara ett stående problem i Almqvists verk. Under
hela sitt författarskap driver han ett reformatoriskt, bildningskritiskt och sedermera också explicit
politiskt projekt, och detta projekt tar sig olika uttryck beroende av de ”retoriska situationer” som
Almqvist hamnar i respektive själv lyckas skapa. Den unge Almqvist kan möta övertalningens
problem genom att sätta parentes kring allt – och alla – som står som hinder mot ett
genomskinligt, hjärtats samtal. Den äldre Almqvist möter problemet delvis genom att anamma
den offentliga retorikens förutsättningar.
Kapitel I undersöker frågan om Almqvist och retoriken i förhållande till hans engagemang i en
rad pedagogiska och religiösa samfund. Här grundas idéer om en alternativ kommunikation, som
bygger på en omformulering och omvärdering av den retoriska situationen. Dessa idéer kommer
att prägla hans författarskap ända till slutet. I kapitlet undersöks vidare hur Almqvist i praktiken
försöker förverkliga idéerna om en hjärtats kommunikation.
Kapitel II–V visar hur några centrala avhandlingar exponerar skilda sätt att bemöta problemet
kring övertygande, i teori och praktik. I kapitel II diskuteras Historiens idéer (1819). Här fokuseras
frågan om förhållandet mellan Almqvists retorik och det vetande som avhandlingen grundas i. I
kapitel III diskuteras Om det nya strids-sättets idé (1821), en uppsats som avhandlar formerna för en
ideal offentlig diskussion. Här använder Viklund begreppet ”egentlighetsjargong” för att beskriva
en för Almqvist typisk argumenterande stil. Kapitel IV gör en retorisk läsning av Svenska
Fattigdomens betydelse (1838), med utgångspunkt i dess placering inom ramen för Törnrosens bok.
Kapitel V tar upp Om Poesi i Sak (1839/1844–1845), tillsammans med ett par andra samtida verk
av poetologisk karaktär, bl.a. med inriktning på frågan om skönlitteraturens samhällskritiska
3

funktion. Här finner man en ambivalent hållning, en dragning åt poesins autonomi å ena sidan
och åt den ”politiska vitterheten” å den andra.
Kapitel VI undersöker hur Almqvists kritiska praktik formas i samband med engagemanget i
tidningspressen, tidens nya och växande offentliga makt. Almqvist kommer att se
”tidningslitteraturen” som samtidens viktigaste medium, samtidigt som den kommunikation som
utmärker detta medium i mångt och mycket svär mot hans grundläggande åsikter om det ideala
samtalets form. Från den liberala pressens position, och vänd mot en ny publik, tvingas Almqvist
omvärdera sina ideal om ett hjärtats tal med syftet att bli en stark röst i den svenska
offentligheten vid tiden.
Både Viklund och jag deltog med föredrag om ”Romantik och retorik. C.J.L. Almqvist och
konsten att övertyga” vid Nordisk Netværk for Retorikkens Histories första nordiska konferens
30/10-1/11 2000, där vi presenterade de bakomliggande idéerna för vårt projekt. Viklunds bidrag
utvecklades senare till en publicerad studie av hur en retorisk-stilistisk figur kommer till
målinriktad användning: ”Chiasmus as an Argumentative Figure in C.J.L. Almqvist’s ’The Ideas of
History’” (2002). 2001 publicerade Viklund ”Från salong till grotta. En läsning av Almqvists
Hinden”, en uppsats som visserligen inte är omedelbart knuten till projektet men som belyser
viktiga frågor om Almqvists sätt att förhålla sig till sin publik.
Jag har själv hittills publicerat tre uppsatser inom projektets retoriska del. I artikeln ”Tal, skrift och
vältalighet i Drottningens Juvelsmycke” (2001) studerar jag hur romantiska förställningar om muntlighet
ställs mot den traditionella eloquentia-traditionen. Målet är att peka på hur den retoriska
språktraditionen ständigt finns närvarande som en klangbotten i Almqvists författarskap. I
Drottningens Juvelsmycke tematiseras flera väsentliga områden i den då pågående förändringen av de
litterära villkoren. Det jag här stannade inför är den språkkritiska hållning som manifesteras i
kontrasten mellan "ironisk" skriftlighet och "oskuldsfull" muntlighet. Om Richard Furumo
karaktäriseras av sin genomskådande skriftcentrerade hållning är Tintomara det tydligaste exemplet
på ett drömt oskuldstillstånd, långt från de sociala och kulturella förhållanden som korrumperar
språket. Trots anspråk på samhällsbyggande ärlighet är vältalaren - i Almqvists ögon - dock en
manipulatör. Mot vältalighetstraditionen, där maktanspråk, estetik och moralfrågor knyts samman,
sätter Almqvist ett disharmoniskt ideal av ironisk distans och utopisk oskuldsfullhet.
4

Artikeln ”Infattningen av juvelsmycket. Tintomaras bokhistoriska förvandling” (2003) rör sig i
gränslandet mellan retorik och textkritik. Här studeras hur förändringar i ett verks yttre utformning
har relevans för hur publiken uppfattar texten.
Den tredje publicerade artikeln, ”Om ideala professorer. C.J.L. Almqvist och universiteten” (2002),
är ursprungligen en installationsföreläsning och förebådar en längre undersökning som fortfarande
är under arbete och som utifrån Almqvists författarskap kommer att behandla förhållandet mellan
retorik och pedagogik. Den publicerade artikeln behandlar Almqvists syn på professorers
pedagogiska verksamhet, sådan den framträder i skriften Om svenska uppfostringsväsendet (1839).
Skriften ger en viktig utgångspunkt för förståelsen av hur den gamla retoriska traditionen
omformades och delvis uppgick i den pedagogiska vid början av 1800-talet.
Projektets textkritiska del har avsatt nästan lika mycket ny forskning som den retoriska. Två volymer
av Almqvists Samlade Verk har publicerats: Viklunds utgåva av Menniskoslägtets Saga och min av
Drottningens Juvelsmycke (båda 2002). De vetenskapligt etablerade texterna är inramade av omfattande
inledningar samt textkritiska kommentarer, variantapparater och sak- och ordförklaringar.
”Kringmaterialet” innehåller väsentliga nya forskningsresultat. Stort nyhetsvärde har exempelvis
kontextualiseringen av Menniskoslägtets Saga. Almqvists text från 1839-41 har aldrig tidigare tryckts
om; inte heller har den ägnats särskilt mycket forskning. Jon Viklund lade fram utgåvan som sin
licentiatavhandling i december 2001.
Mitt tyngsta bidrag till projektets textkritiska del är utgåvan av Drottningens Juvelsmycke, som aldrig
tidigare utgivits efter moderna textkritiska principer. Editionen fyller därmed en besvärande lucka i
svensk vetenskaplig textutgivning. Jag har emellertid också i andra sammanhang kunnat bidra till
editionsfilologisk teori- och metodutveckling. Insatserna har gjorts i den ovan anförda artikeln om
”Infattningen av juvelsmycket. Tintomaras bokhistoriska förvandling” (2003), samt genom
redaktörskap för två samlingar av editionsfilologiska uppsatser (se litteraturförteckningen). Jag har
också publicerat en artikel som belyser de textkritiska problem som uppstår som en följd av
skillnader i manliga och kvinnliga författares villkor på 1830- och 1840-talet (2001). Till
utvecklingen inom det textkritiska forskningsfältet har jag också kunnat bidra genom aktivt
deltagande i den verksamhet som utvecklats inom NNE (Nordiskt nätverk för editionsfilologer)
där jag under en period har ingått i ledningsgruppen. Jag har också undervisat på nordiska
forskarkurser. Projektets delmål att utveckla editionsfilologisk kompetens har alltså uppnåtts på
flera sätt.
5

Såväl Viklund som jag själv har bedrivit forskningsinformerande verksamhet. Viklund har t.ex.
presenterat sin forskning i en paneldiskussion organiserad av ABF 30/1 2003, och han har publicerat
en artikel för Almqvistiana om ”Menniskoslägtets Saga – orientalism och glad vetenskap i
Almqvists ’ledsamma kompendium’”. Själv har jag publicerat en Almqvistartikel i Parnass, framträtt
för Almqvistssällskapet och vid seminarier anordnade vid bokmässan i Göteborg 2002 och 2003.
Hösten 2003 har jag framträtt för Folkuniversitetet i Stockholm. Dessutom har min edition av
Drottningens Juvelsmycke legat till grund för en nystavad version utgiven på Gidlunds förlag. Den
vetenskapliga utgåvan kommer också att publiceras i internetutgåvan av Almqvists Samlade Verk,
som är ett pionjärprojekt inom hypertextedering. Den kommer snart att flyttas från Språkbanken till
Litteraturbanken, vilken med projektstöd från Vetenskapsrådet är under uppbyggnad. Projektet
”Rabulism, romantik och retorik” har fått genomslag i den grund- och påbyggnadsundervisning jag
bedrivit inom litteraturvetenskap och retorik. Bland annat har en C-uppsats i retorik producerats
under min handledning, som behandlar retoriska strategier i striden mellan Almqvist och August
Blanche.
Jag har under vårterminen 2003 vistats i Cambridge där jag bedrivit forskning för min studie av
relationen retorik/didaktik under tidigt 1800-tal (som alltså planeras att dokumenteras i en
undersökning av främst Almqvists Om svenska uppfostringsväsendet). Jag hade där tillfälle att vistas i en
internationell forskningsmiljö. Av vikt har influenserna från modern litterär, retorisk och idéhistorisk
forskning varit – för mig har professor Gillian Beer varit en viktig inspiratör, och konferensen
”Making Waves”, byggd kring hennes 1800- och 1900-talsforskning, gav ett utmärkt tillfälle att knyta
kontakter och utveckla idéer om ett retoriskt sätt att betrakta viktorianska texter. ”The History of the
Book Seminar” erbjöd ett viktigt forum för textkritisk verksamhet och bidrog till att väcka
forskningsidéer för kommande projekt. Exempelvis erbjuder frågor i skärningspunkten mellan
textkritik/bokhistoria och retorik forskningsmässiga utmaningar.
III. Sammanfattande om projektets publikationer
I ansökans projektbeskrivning år 1999 (s. 8) redovisades de inom projektet förväntade
publikationerna. Jag återger nedan denna förteckning och kommenterar punkt för punkt.
6

1) Rabulism, romantik och retorik (bok).
Nedskärningen av projektet från fyra till tre år och nedskärningen av tilldelade medel
gav inte utrymme för skrivandet av en samlad monografisk framställning. Istället har
jag publicerat ett par uppsatser och räknar med att publicera ytterligare någon eller
några.
2) Drottningens juvelsmycke (vetenskaplig utgåva).
Såväl den textkritiska utgåvan som en modernstavad är nu publicerad. Den
digitaliserade editionen kommer att publiceras under 2004.
3) Uppsats[er] om textkritisk metodutveckling med utgångspunkt från C.J.L. Almqvists Samlade
Verk.
Målet är uppnått. Se publikationslistan.
4) Menniskoslägtets saga (vetenskaplig utgåva; del av doktorsavhandling).
Den textkritiska utgåvan är nu publicerad. Den har framgångsrikt ventilerats som
licentiatavhandling. En digitaliserad edition kommer att publiceras under 2004.
5) Almqvist och 1800-talets vetenskapsretorik (längre uppsats alternativt liten bok; del av
doktorsavhandling)
Målet har överträffats. Jon Viklunds kommande doktorsavhandling blir en
omfattande och mångsidig undersökning av Almqvist och retoriken. Den täcker
åtskilliga av de frågor som var avsedda att undersökas i boken Rabulism, romantik och
retorik.
Uppsala 10 december 2003
Lars Burman
7

OFFENTLIGGJORDA SKRIFTER
Bifogade texter markeras med *. Ännu opublicerade arbeten förtecknas ej, utan kommenteras i
slutredovisningens huvudtext.
*Almqvist, C.J.L. Samlade Verk 19, Menniskoslägtets Saga, red. Jon Viklund, (Stockholm, 2002) [den
kritiska editionen skall även utges digitalt (http://svenska.gu.se/vittsam/almqvist.html)]
*Almqvist, C.J.L., Samlade Verk 6, Törnrosens bok IV (Drottningens Juvelsmycke), red. Lars Burman,
(Stockholm, 2002) [även i normaliserad version (Hedemora, 2002); den kritiska editionen skall även
utges digitalt (http://svenska.gu.se/vittsam/almqvist.html)]
Burman, Lars, Mäns och kvinnors skrivande. Om utgivning av tidiga 1800-talsromaner, Anförande vid
Svenska Vitterhetssamfundets årsmöte den 17 maj 2000 (Stockholm, 2000)
- , ”Vem var Almqvist?”, Parnass 2001:4
- , ”Tal, skrift och vältalighet i Drottningens Juvelsmycke”, Carl Jonas Love Almqvist - diktaren, debattören
drömmaren, red. Lars Burman, Almqviststudier 3 (Hedemora 2001)
- , ”Om ideala professorer. C.J.L. Almqvist och universiteten”, Almqvistiana 27 (2002)
- , ”Infattningen av juvelsmycket. Tintomaras bokhistoriska förvandling”, I vitterhetens tjänst.
Textkritiska uppsatser. En vänbok till Barbro Ståhle Sjönell, red. Lars Burman (Stockholm/Hedemora,
2003)
I vitterhetens tjänst. Textkritiska uppsatser. En vänbok till Barbro Ståhle Sjönell, red. Lars Burman
(Stockholm/Hedemora, 2003)
Text och tradition. Om textedering och kanonbildning. Bidrag till en konferens anordnad av Nordiskt nätverk för
editionsfilologer, 12-14 oktober 2001, red. Lars Burman och Barbro Ståhle Sjönell (Stockholm, 2002)
Viklund, Jon, textkritisk edition av Menniskoslägtets saga
(framlagd lic.avh., Litt.vet.inst, Uppsala universitet, 2001)
- , ”Från salong till grotta. En läsning av Almqvists Hinden”, Carl Jonas Love Almqvist – diktaren,
debattören, drömmaren. Almqviststudier 3, red. Lars Burman (Hedemora 2001)
- , ”Chiasmus as an Argumentative Figure in C.J.L. Almqvist’s ’The Ideas of History’ (1819)”, Ten
Nordic Studies in the History of Rhetoric, Nordic Studies in the History of Rhetoric, 1, ed. P. Harsting and
S. Ekman (Copenhagen, 2002)
- , ” Menniskoslägtets Saga – orientalism och glad vetenskap i Almqvists ’ledsamma
kompendium’”, Almqvistiana 28 (2003)
8