(Str\345lning \344r ett verb \226 Spelet om radioaktiv kontaminering)

slmk.org

(Str\345lning \344r ett verb \226 Spelet om radioaktiv kontaminering)

Strålning är ett verbSpelet om radioaktiv kontaminering

Läraren behöver

Ett klassrum med svart tavla är optimalt, eftersom krita och tavelsudd används för att förklara

strålningens osynlighet. Om det inte finns damm i klassrummet, använd t ex jord eller sand.

Målsättning

● att lära sig om radioaktiva material

● att tänka kritiskt kring radioaktiv kontaminering (förorening, smitta)

Motivation

Enligt rekommendationer från FN: s studie om nedrustnings- och ickespridningsundervisning ska

elever motiveras att tänka kritiskt och använda sin fantasi. Kritiskt tänkande kring kärnvapen bör

också inkludera en översikt av radioaktivitetens effekter och hur den på ett osynligt sätt förstör

miljö och människors hälsa. Genom interaktiva övningar och en efterföljande gruppdiskussion kan

eleverna få en bättre kännedom om radioaktivitetens följder.

HUR GÖR MAN?

Att radioaktivitet är osynligt gör att vi måste tänka på ett annorlunda sätt för att förstå vad det

innebär. Det vi inte kan se ställer till med problem när vi ska lära känna och förstå den materiella

världen. För att förstå behöver vi använda vår fantasi – för att föreställa oss radioaktivitetens

osynlighet. Strålning är osynligt om den inte upptäcks genom teknologi – till exempel genom

klickandet av en Geigermätare. Den radioaktiva kontamineringen av området runt olycksplatsen

efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl är ett bra exempel. För att inleda diskussionen om radioaktivitet

– ge eleverna en kort tillbakablick på vad som hände i Tjernobyl.

Kort sammanfattning av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl

Måndagen den 28 april 1986 upptäckte de anställda på ett kärnkraftverk i Sverige ovanligt höga

nivåer av strålning – fjorton gånger mer än normalt. Avläsningarna förvirrade de anställda, eftersom

det inte fanns någon indikation om att radioaktiviteten härstammade från det egna kärnkraftverket.

Andra regioner i Skandinavien registrerade också förhöjda strålningsvärden, över den vanliga

“bakgrundsstrålningen” som alltid finns runtom oss. Det blev uppenbart att någonting, någonstans,

utsöndrade stora mängder radioaktivitet i atmosfären. Nästa dag kunde ett team av amerikanska

LÄR OM KÄRNVAPEN 2008

© SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN, SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN


tekniker med hjälp av en spaningssatellit sluta sig till att källan till den radioaktiva strålningen fanns

i Ukraina, vid kärnkraftverket Tjernobyl. En reaktor i block 4 av kärnkraftsanläggningen brann.

Den 26 april hade reaktorn exploderat genom en olycka som ironiskt nog uppstod under ett

säkerhetstest. Efter att man hade stängt av nödkylningssystemet i samband med testet hade de

anställda på Tjernobyl glömt att slå på systemet igen. Detta mänskliga misstag tillsammans med

andra säkerhetsbrister gjorde att kylarvattnet förångades. När kylvattnet gick upp i ånga uppstod en

brand i reaktorn, som sprutade ut radioaktivt stoft över ett stort område.

Reaktorexplosionen i Tjernobyl släppte ut minst hundra gånger mer strålning i atmosfären än

atombomben över Hiroshima gjorde. 1 En enorm, plym av radioaktivt nedfall rörde sig över en

region så stor som 160 000 kvadratkilometer. 2 nedfallet efter olyckan påverkade ett område otroligt

mycket större än den närmaste omgivningen runt olycksplatsen, och fördes med vinden till

Vitryssland och delar av Ryssland, men också till stora delar av Europa, bl a Polen, Österrike,

Tyskland, norra Italien, Frankrike, Skandinavien och delar av Storbritannien. 3 En enda olycka på ett

enda kärnkraftverk skapade ett världsomspännande tumult, med flyktingar från radioaktiva

områden; flyktingar från ett osynligt hot som ännu idag fördärvar landskapet. Områden på

landsbygden var speciellt utsatta och jordbrukare som levt av naturen var tvungna att lämna sina

marker och flytta in till städerna.

Att föreställa sig radioaktiv kontaminering

Låt oss föreställa oss en jordbrukare i Ukraina som inte står ut med att leva sitt liv i en ny stad utan

som efter Tjernobylolyckan återvänder till sitt radioaktivt nedsmutsade jordbruk. Han kan inte se

radioaktiviteten i den jord han brukar och det vatten han dricker, men hans vetskap om det osynliga

giftet gör att han förstår förändringar i den materiella världen. Han känner igen effekterna av

radioaktiviteten när han ser dem: genetiska förändringar i hand grönsaker, sköldkörtelcancer hos

hans lilla barnbarn. Men ändå, när han går runt och brukar sin jord eller hämtar vatten från sin

brunn kan han inte se det radioaktiva hotet som han har varnats om att finns där.

Och vem ska denna ukrainska jordbrukare tro på? Nyheterna om Tjernobylolyckan nådde resten av

världen innan den gjordes känd för invånarna i det dåvarande Sovjetunionen. Statligt anställda

vetenskapsmän i Sovjetunionen ville först inte tillkännage halter av radioaktiv strålning. Senare

delade man in områden som hade utsatts för höga doser av radioaktivt nedfall i zoner med

varierande grad av säkerhet eller osäkerhet. Människor i zonerna 1 och 2 evakuerades, medan

boende i zon 3 hade rätt att evakueras om de önskade. Jordbruk var förbjudet i zonerna 2 och 3.

Men vad betydde dessa siffror egentligen, och vem hittade på dem?

Oberoende, icke-statliga forskare varnar för stor fara, medan de statligt anställda gjorde

zonindelningen och slätade över riskerna. Jordbrukarna visste ingenting om vetenskap och hörde

kanske inte ens de diskussioner som pågick. Det enda den gamla jordbrukaren i vårt exempel visste

var att han inte kunde föreställa sig att dö någon annanstans än på de marker han brukat i hela sitt

liv. Så med en ny syn på verkligheten, men utan att kunna se den radioaktiva strålningen, stannar

han kvar där han alltid har levt.

1 Hall, Jeremy. (1996) Real Lives Half Lives: Tales from the Atomic Wasteland. London: Penguin Books.

2 Roche, Adi. (1996) Children of Chernobyl: The Human Cost of the World's Worst Nuclear Disaster. London:

Harper Collins.

3 Caldicott, Helen. (1992) If You Love This Planet: A Plan to Heal the Earth. New York: W. W. Norton and

Company.

LÄR OM KÄRNVAPEN 2008

© SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN, SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN


Steg 1: skapa en trygg stämning i klassrummet

I de flesta klasser finns det redan en trygg gruppmiljö, men om du som undervisar känner att det är

bra för gruppen, gör gärna den här övningen innan du går in på resten av övningarna.

Börja med att etablera “klassrumsetik” så att alla elever kan känna sig trygga med att prata om sina

känslor och åsikter. Låt eleverna brainstorma en lista över klassrumsetik genom att ställa frågan:

vad behöver vi för att känna oss som en viktig del av sammanhanget i klassrummet? Låt eleverna

prata fritt och skriv upp deras tankar på tavlan. Exempel kan vara:

− respektera varandra

− en person pratar åt gången

− lyssna på varandra

− det finns inga fel och rätt åsikter

När listan är klar, gå igenom den med eleverna och se till att alla är överens om att dessa är de

gyllene reglerna under utbildningstillfället för att bygga en trygg miljö.

Steg 2: skapa ett associationsnät kring ordet radioaktiv strålning

Det är alltid bra att först ta reda på vad dina elever redan kan. Många lärare blir förvånade om hur

mycket kunskap deras elever redan har. Även om man inte pratar om det i klassrummet så snappar

eleverna upp information på nyheterna och i filmer.

Skriv “radioaktiv strålning” på tavlan och ringa in ordet. Be eleverna säga vad som helst de tänker

på när de hör radioaktiv strålning. Rita en linje från cirkeln för att koppla varje tanke till det centrala

ämnet (se bilden nedan). Skriv ner allt eleverna säger, för att bekräfta deras kunskap. Det här

hjälper klassen att få grundläggande information om radioaktiv strålning, och att rätta till eventuella

missförstånd.

Några frågor som kan stimulera elevernas tankar:

– Vad är radioaktivitet? Vad är radioaktiv kontaminering?

– Hur ser det ut?

– Varför är radioaktiv kontaminering annorlunda än annan nedsmutsning?

Här är ett exempel på ett nät av radioaktiv strålning:

grönt sken Radioaktivt nedfall Osynligt

Mutation

Stålmannen

död Cancer

radioaktiv

strålning

Tjernobylolyckan Evakuering

Uranbrytning

LÄR OM KÄRNVAPEN 2008

© SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN, SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN


Steg 3: metod – exemplet om den ukrainska jordbrukaren

Efter övningen med nätet är det dags att berätta historien om den påhittade ukrainska bonden

(ovan). Använd denna eller andra berättelser om radioaktiva flyktingar, för att understyka att

människor var tvungna att lämna sina hem på grund av ett osynligt gift.

Steg 4: beskriv lektionen och spela spelet

Albert Einstein sa en gång att fantasi är viktigare än kunskap. Eftersom det är svårt att förstå hur

radioaktiviteten kontaminerar och förstör omgivningen behöver vi använda vår fantasi och förstå

hur strålning är ett verb: det som är kontaminerat är också kontaminerande.

Lägg upp spelet genom att be om fyra frivilliga. Två av dessa får gå ut från klassrummet, medan de

andra två stannar. Be varje par diskutera hur strålning kan vara ett verb – utifrån faktumet att det

som är kontaminerat också är kontaminerande (det som är nedsmutsat med radioaktiv strålning

kommer också att avge radioaktiv strålning). Illustrera detta genom att ta en tavelsudd och sprida

kritdamm över dina händer. Låtsas att tavelsudden är kontaminerad med radioaktivitet. Håll den i

dina händer och låt dammet spridas över dina fingrar. Låtsas att detta är kontaminering. En person

har kritdamm på sina händer, den andra inte. Låt de två andra komma in i klassrummet. Skaka hand

med dem. Ge dem en vänskaplig klapp på ryggen. Genom vanlig, vardaglig fysisk interaktion, låt

eleverna se och identifiera hur radioaktivitet sprids.

Efter det korta rollspelet, be frivilliga beskriva vem som var radioaktivt nedsmutsad och vem som

inte var det. Låt dem identifiera hur radioaktiviteten har spritts. Till exempel: det var när

Muhammed, som hade tavelsudden, skakade hand med Anna. Han bad henne att sätta sig genom att

klappa på stolen. Hon steg senare upp och satte sig på en annan stol, medan Nathalie satte sig på

den kontaminerade stolen osv. Upprepa med fyra nya elever och sätt er sedan i helklass för att prata.

Fråga eleverna vad de känner och vad de har lärt sig. För att få alla att delta kan det vara bra att

antingen göra en runda eller ha en boll som eleverna får kasta mellan sig. Den som har bollen är då

den enda som får prata.

Steg 5: Gör något!!

Efter rollspelet är det dags att prata om vad man kan göra. Be eleverna resa sig upp och låt dem röra

sig i klassrummet för att få utlopp för lite energi. Fråga eleverna vad vi som samhälle behöver lära

oss för att identifiera osynliga gifter. Eleverna kan formulera sina idéer genom att skriva en

berättelse om vad de lärt sig, genom att göra ett collage med utklipp från tidningar och tidskrifter,

eller skriva ett brev till politiker om vikten av att förstå radioaktiv kontaminering. Hur kan vi förstå

det bättre? Och finns radioaktiv strålning även runt oss i Sverige? Kanske kan klassen bjuda in en

politiker eller någon expert på kärnkraft för att få veta mera om hur mycket strålning våra svenska

kärnkraftverk släpper ut och vad som kan hända om en olycka sker i Sverige. Tänk då på att bjuda

in personer med olika perspektiv – både de som talar för och emot kärnkraft, eftersom dessa

kommer att ha helt olika syn på riskerna.

LÄR OM KÄRNVAPEN 2008

© SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN, SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

More magazines by this user
Similar magazines