2/2000 - Atlantica

KAPELLVÅRD
SÄKERHETSPRODUKTER
CHECKLISTA VID BÅTKÖP
Hög
säkerhet
i full
Fart
TESTPATRULLEN GRANSKAR:
Handburna
GPS:er
TIDNINGEN FÖR VÅRA BÅTÄGARE
Väderskola med
Lage Larsson, del 2
2/2000

2
LEDARE
»En lika bra
sommar till
– är det att
önska för
mycket?«
Här kommer nu ditt sommarnummer
av Atlantica
Tidningen, fyllt med
blandad läsning om ekonomi och
säkerhet i båtägandet, förpackat
i en aptitlig form. Lage Larsson
fortsätter sin väderskola och vår
testpatrull har tittat på handburna
gps-navigatorer. Båtkompaniet på
KA1 visar hur man lär ut båtsäkerhet
till unga båtförare. Bara för att
nämna något.
Atlantica har haft ett positivt år
igen och fortsätter att utvecklas,
fastän konkurrensen hårdnat. Den
starka nybåtsförsäljningen bidrar
positivt samtidigt som vi, genom
den nyligen genomförda marknadsundersökningen
som redovisas i
tidningen, kan konstatera att våra
kunder till övervägande delen är
mycket nöjda med oss. Särskilt
nöjda är de kunder som haft något
skadefall och på det viset kunnat
bilda sig en uppfattning om hur vi
sköter den viktiga skaderegleringen.
Det glädjer oss extra!
Vi passar också på att välkomna
våra nyanställda skadereglerare,
som presenteras på sidan 18, tillsammans
med övrig personal. Det kan
ju vara trevligt att ha ett ansikte på
den man talat med. I samband
med den nyligen genomförda
omorganisationen, har vi förstärkt
skadeorganisationen med en tjänst,
för att slå vakt om vår position som
goda skadereglerare.
Och till slut – visst kan det väl bli en
riktigt skön båtsommar i år också.
Det förtjänar vi!
CONNY LANDSTRÖM
Farledsutprickningen bort
– vad händer då?
Under våren har det kommit ett dramatiskt utspel från
Sjöfartsverket som hotar att dra in utprickning och
fyrbelysning utanför de stora farleder som används av
handelsfartygen. Dessutom ska Falsterbokanalen stängas.
Hur är detta möjligt, är inte det här just vad verket är satt
att sköta?
aGrunden är som vanligt brist på pengar,
i detta fall saknas minst 60 miljoner.
Det är pengar som departementet inte är
beredd att låta verket få och då återstår
alltså att klara saken genom besparingar.
Handelssjöfarten betalar för sig genom
farledsavgifterna och gör därmed rätt för
sig. De avgifterna går direkt till Sjöfartsverket
och räknas därför, medan övrigt
båtliv som levererar in cirka 700 miljoner
per år till statskassan inte på samma sätt
anses ha gjort rätt för sig. Reaktionerna
i pressen och inte minst båttidningarna
har varit skarpa. Man talar om »ett ovärdigt
utspel« och »lämnar Sjöfartsverket sitt
samhällsuppdrag« till exempel.
Hur ser då Anders Lindström, generaldirektör
på Sjöfartsverket på detta?
Vi ställde frågan och fick detta svar:
»Vårt uppdrag gäller handelssjöfarten.
Därutöver ska vi beakta fiskets och fritidsbåtarnas
behov. Vi har också ansvaret för
sjöräddning och sjösäkerhet och det är
klart att den plan som vi nu förvarnat om
innebär en konflikt med sjösäkerheten.
Bakgrunden är att vi har ett budgetunderskott
som vi inte får täckning för.
Avsikten är då att klara cirka hälften
genom omorganisation av både huvudkontor
och antalet trafikområden.
Mittledsmärken Specialmärken
Antalet lotsar ska också på 3–4 års sikt
minskas. Resterande belopp måste
sparas på annat sätt och det är det vi nu
redovisar i våra planer. Vi kan och ska inte
öka våra avgifter till sjöfarten med mer än
ökningen av kpi och vi har betydande
inkomstbortfall nu när Öresundsbron
står klar. Om vi inte får mera pengar från
departementet, är detta en nödvändig
lösning.«
Vad kostar det att spara? Sparsamhet är
inte alltid en dygd. Vad kommer detta att
kosta i form av ökade risker, olyckor och
otrygghet för stora grupper av
människor. Först och främst för kustbefolkningen
och fiskarna, men också för
dem som använder båt på fritiden. Även
fritidsbehov är legitima! Hur många
olyckor, i värsta fall med dödlig utgång,
är man beredd att acceptera för att spara
dessa 60 miljoner? Och varför kan inte
några av de 700 miljonerna användas här?
Kanske är det så att detta är första
ledet i en kampanj för att förbereda en
beskattning av fritidsbåtarna. I så fall
är det dags att säga det i klartext. Den
planerade reformen är en nedrustning.
Är det vad Näringsdepartementet vill?
Läs mer på www.sjofartsverket.se
~ TOM ROECK HANSEN

Chartra båten
Segla själv med delfiner kring bogen och 25 grader i vattnet!
aUtbudet av »bare boat charter« har
vuxit rejält och nu finns mycket att välja på.
Försäljningen sker vanligen genom svenska
agenter som bokar såväl båt som transfer.
Svensk agent innebär vanligen också lägre
pris än direkt hos operatören. Operatören
tillhandahåller båten och avtalet ingås med
agenten som förmedlare. Vid eventuell
konflikt med operatören kan du räkna med
aktiv hjälp från agenten. De seriösa agenterna
har dessutom deponerat resegaranti hos
kammarkollegiet.
AtlanticaTidningen har träffat Mats
Nordquist, chef för International Charter
Yachts AB, stor uthyrare och styrelseledamot
i Svenska Båtuthyrarföreningen.
Hur ser marknaden ut, Mats?
– Vi har inte någon pålitlig statistik, men
jag bedömer att det årligen är nära 500
besättningar som seglar i Grekland och
kanske 200 i Turkiet, Västindien, andra
delar av Medelhavet och dessutom en
mindre del i riktigt avlägsna farvatten.
Och antalet är stadigt ökande.
Vilka är dina råd till den nya charterkunden?
– Att man försöker avsätta 2 veckor så att
det finns tid att ligga still och invänta bra
väder(mindre vind). Särskilt om man ska
segla i de grekiska Cykladerna. En annan
rekommendation är att välja en relativt
ny båt där alla grejor är i bra trim. Det
kostar cirka 20 % mera än för en äldre båt,
men är absolut värt pengarna. Och så förstås
– att man tar sig tid att noga läsa igenom
hyresavtalet innan man skriver på. I
Grekland gäller samma avtalsformulär för
alla operatörer, men på andra ställen är
skillnaderna stora.
Blir det dyrt?
– Båtkostnaden blir per person ungefär
lika stor som, eller något högre än, kostnaden
tur och retur för charterflyget. Till
det ska läggas kostnader för mat, bränsle
och hamnavgifter. Dyrt? Nej, verkligen
inte jämfört med andra resor som bjuder
aktiv fritid. Att hyra båt är ett rätt billigt
sätt att uppleva segling i varma vatten på
en båt som oftast är större än vad man
drömt om att själv äga.
Är det vanligt med missnöjda kunder?
– Nej, med bra operatörer blir det mycket
få problem. När det förekommer har det
vanligen varit trassel med båten utan att
operatören rett ut problemen ordentligt.
Det mesta klaras av direkt på platsen och
den erfarne agenten undviker operatörer
som inte sköter sig. Motorfel och fel på
det elektriska ankarspelet är irriterande
saker som tyvärr kan förekomma på de
äldre båtarna, men det är inte vanligt.
Tänk på:
• Att läsa avtalet noga i förväg.
• Att välja ett seglingsområde som
besättningen klarar av.
•Att kontrollera båtens skick vid mottagandet
och notera alla brister av betydelse.
• Att kontrollera funktionen hos elsystem,
pumpar, toaletter, ankarspel och motorreglage
noga vid mottagandet.
• Att begära reparation eller justering
av fel före avseglingen.
• Att slå ut och granska seglen innan du
seglar ut.
• Att vid skada eller andra problem alltid
kontakta operatören för anvisningar. VHF
finns som standard så kommunikationen
är lätt.
• Att planera seglingen så att ni med god
marginal hinner tillbaka till sluthamnen i tid.
• Att sköta båten som om den var er egen.
3

4
8 säkerhetsprodukter
som kan rädda både båt och besättning
En av dem lika gammal som
skeppsbyggnadskonsten,
andra däremot representanter
för vass ny teknik.
1. Träpluggen. Detta är den mest underskattade
utrustningsdetaljen, tillika den
billigaste. En brusten slang eller genomföring
täpps enkelt igen med en konisk
träplugg. Pluggen sväller i vatten och tätar
åtminstone tillräckligt för att du skall
kunna hålla båten flott med hjälp av
länspumpen.
2. Räddningsbojen Secumar. Den här
räddningsbojen är tyngre och bättre att
kasta ut till en nödställd än den vanligt
förekommande »hästskon«. Secumar är
enkel att använda och håller huvudet
ovanför vattenytan. Kan fås med lyftkrafterna
100N, 150N och 275N.
1
5
3. Drivankare till livboj. Bra och billig
detalj som dämpar avdriften och ger
en nödställd möjlighet att simma ikapp
livbojen.
4. AQ-4. Handhållet blixtljus som aktiveras
manuellt. Blixtrar 50 gånger/minut
under cirka 12 timmar. Levereras med
kraftigt kardborreband som gör det
möjligt att fästa ljuset på till exempel
armen.
5. Bojljus – glödlampa eller blixtljus.
Tron 4F Flytande blixtljus som tänds i
flytläge. Skickar ut 70 blixtar/minut
under cirka 24 timmar.
Tron 5F Flytande blinkljus som tänds i
flytläge. Blinkar 50 gånger/minut under
cirka 24 timmar. Ett ljus som har längre
lystid per blink än Tron 4f. Tron 5f syns
bättre vid sökning från låg höjd i måttlig
sjö än Tron 4f.
2
6 7
6. Röksignal. Signalen kompletterar den
obligatoriska nödraketsatsen. Bildar ett
kompakt orangefärgat rökmoln under
cirka 4 minuter. Används i dagsljus när
man kan se flygplan eller annat fartyg.
7. »Lifesling«. Detta är en flytande,
självåtdragande lyftsele med 40 meter
lång flytande livlina. Selen kastas över
bord och så gör man en lov runt den
nödställde som då kan få tag på flytlinan.
Lätt att komma i även för påpälsad storväxt
person.
8. Flytoverall Mullion X4 SAR.
Flyt- och termo-overall som hjälper
en person med normal kondition och
normal klädsel under overallen att
överleva cirka en timme i 0 – +5-gradigt
vatten. Värmeisolationsvärde cirka
0,40 Clo. Försedd med reflexer.
Kompletteras gärna med isolerstövlar.
Vikt cirka 2 kg.
3
4
8

SETT & SYNAT
Nytt godkänt båtlås
•DARIC Båtlås är låset för dig med stela
fingrar. Det har inga lösa delar som du kan
tappa eller måste hålla reda på.
En knäckbult (10 mm ø) säkrar låset
permanent vid kättingens yttersta länk.
När låset är öppet, går det att trä genom
ringen på båtkättingen för att lägga den runt
lämplig del av bryggan. Låsningen till båtens
stävbygel sker automatiskt när man trycker
in låskolven. Nycklarna har du redan lagt i
fickan. En praktisk
konstruktion som är
lätt att hantera, speciellt
när stävbygeln sitter
en bit ned i fören.
DARIC Båtlås
marknadsförs av
AB Daric Products,
telefon 0485-349 32.
Pris cirka
700 kronor.
Nödsändare Epirb
• Nödsändare Epirb för
långfärdsseglare. Epirben
märks och programmeras
vid leverans med en specifik
ID-signal för din båt.
Sändaren aktiveras manuellt
och sänder under cirka 24
timmar ut signaler via satellit
till flygplan för pejling.
Tillbehör till GPS
•Hållare. Ombord gäller att var sak har sin
plats. Eliminerar risken för att navigatorn
faller överbord vid kraftig sjörullning. Lika
självklart som att kompassen är fast monterad.
Finns för bords- eller skottmontage till de
flesta handhållna navigatorer.
Strömkabel 12V. Sparar de interna batterierna,
de kan behövas om båtens elsystem
slås ut. Finns som tillbehör till alla handhållna
navigatorer.
Vattentätt flytande fodral. Nyare navigatorer
är stänksäkra, men bör inte utsättas för
översköljning eller ihållande regn. Fodralen
är transparenta och mjuka så att navigatorns
fönster syns tydligt och det är enkelt att
trycka på knapparna. Några modeller är försedda
med flythjälp så att man kan fiska upp
dem ur vattnet om olyckan varit framme.
Olika modeller på täta fodral finns i marinoch
mobiltelefonbutikerna.
Extern antenn. Ibland ett måste när man ska
använda navigatorn inombords. Signalen
Kassaskåp
•Värdeskåp speciellt framtaget för förvaring
av värdesaker i bland annat båten. Skåpet
ger bra skydd mot mekanisk åverkan och
mindre bränder. Kan monteras både liggande
och stående. Levereras med monteringssats
och monteringsanvisning.
Kassaskåpet marknadsförs av Båt- och
Trailer AB, telefon: 08-711 26 35.
Vattentät VHF
•
Den handhållna ICOM IC-M1EURO V
har alla funktioner du behöver i en nödsituation.
Den tål att bada minst 5 minuter
på 1 meters djup. Förutom alla marinkanaler,
har den självtest, batteriindikator
och anslutning för monofon eller headset.
Drifttid cirka 8 timmar (2W med) eller 4 timmar
(5W) med det tåliga Litium/Ion-batteriet
som medföljer.
från satelliterna är svag och kan ha svårt att
tränga igenom tjocka överbyggnader. Regnväder
försvårar för signalerna att tränga
genom överbyggnaden och nå den inbyggda
navigatorantennen. Överbyggnad i stål är
ogenomtränglig för satellitsignalerna.
En del handhållna GPS-navigatorer har uttag
för extern antenn.
Datakabel. De flesta navigatorer kan
sända data som kan användas av dator,
autopilot, slavdisplay eller annan
navigationsutrustning. En del navigatorer
kan dessutom ta emot data från dator.
Backup-program. Om navigatorn tappat
minnet under vintern, skickar man sina
lagrade destinationer och rutter från datorn
till navigatorn. De nyare navigatorerna är
försedda med batterireserv som håller
minnet vid liv under batteribyte. Om du
glömmer att byta batteri inför vintern, kan
navigatorn glömma allt du lärt den. Några
program möjliggör att man i PC’n kan lägga
upp destinationer och rutter för överföring
till navigatorn. Kontakta din marinbutik. Det
Ny hjälp att ta bort
oljespill ur kölsvinet
•Om du har problem med
olja i kölsvinet kan du nu
använda Oil Eater för att ta
bort den. Produkten består
av träfiber som paketerats
i ett pappershölje med platsnät
till en »korv« på cirka
350 g. En sådan korv kan
absorbera 1-1,5 liter olja.
Oil Eater är oljeabsorberande,
men vattenavvisande. Fibermaterialet
används redan för större oljesaneringar.
Det nya är korven som kan användas till fritidsbåtar.
Efter användningen lämnas den
oljefyllda korven på miljöstation eller till
kemikalieinlämning. Oil Eater kostar cirka
120 kronor och finns på en del marinstationer
men är under spridning. Marknadsförs av Oil
Salvage International, telefon: 031-28 34 50.
finns också gratisprogram som man kan
hämta på internet. De flesta programmen är
avsedda för PC men det finns också program
till handdatorer.
Navigationsprogram. Tillsammans med PC
och GPS är dessa avancerad navigationshjälp
som är sjökort, navigationsbestick,
förstoringsglas, räknesticka och ficklampa
i ett. De har alltid rätt sjökort framme som
rullar med på dataskärmen efter hand. Med
pekdon (mus eller musplatta) lägger man
enkelt ut kurslinjer och får blixtsnabbt reda
på distans och bäring. Zoomfunktionen förstorar
sjökortet där man önskar så att man
får bättre överblick över till exempel trånga
passager. Programmen har också navigatorns
funktioner för visning av distanser och
tider. Datorskärmens ljusintensitet styrs av
programmen så att man kan se den i dagsljus
och inte bländas i mörker.
Slavdisplay. Till en del av de avancerade
navigatorerna för fast montering finns
vattentät slavdisplay som kan monteras i
sittbrunn eller på flybridge.
5

6
LAGE LARSSONS
VÄDERSKOLA, DEL 2
Vädertips för dig
som vill färdas säkra
I förra nummret beskrev jag rätt allmänt vad som styr sommarvädret. Varför vi minns våra
somrar som dåliga och regniga eller varma och fina. I denna och kommande artikel skall
vi studera olika vädertyper mer i detalj och lära oss att göra egna bedömningar.
aAtt lyssna på minst en väderprognos
per dag tillhör gott sjömanskap. Förståelsen
för att en väderprognos också kan slå
fel är väl så viktig. Den perfekta prognosen
borde naturligtvis fånga upp allt väder som
kan påverka båtfararen, men detaljerna är
många och framför allt lokala. Prognosens
viktigaste uppgift är dock att varna för de
vädertyper som rent säkerhetsmässigt kan
komma att påverka båtfärden.
Att själv helt göra sin prognos genom
iakttagelser går i stort sett inte, men med
gällande väderprognos i gott minne och
genom att vaket studera himlen kan man
själv lindra resultatet av meteorologens
felbedömningar och därmed inte bli helt
överrumplad. Att i tid förstå vad som är
på gång och veta hur man skall handla
kallas sjömanskap och kan undanröja en
skräckupplevelse och i gengäld leda till
en mysig fikastund i väntan på att ovädret
går förbi.
Då kan man fråga sig, varför skall jag
lyssna på väderprognosen om den ändå
kan slå fel? Jo, genom att lyssna på en
felprognos får man ändå klart för sig vad
det är för karaktär på vädret som vi är
inne i just nu och därmed vilka typer vi
kan förvänta oss. Du kan alltså själv räkna
ut att i ett sådant här väderläge brukar
prognosen slå fel därför att --------, och
så vidare. Du vet vad du skall leta efter
och förvarnas av på himlen.
När ett högtryck växer sig allt starkare
och framför allt under vår och försommar,
då vattnet ännu är kallt börjar det lätt
bildas dimma eller bara dimbankar ute
till sjöss. Med svaga växlande vindar,
som är vanligt i samband med högtryck,
Lage Larsson, berättar denna gång om dimförhållanden
och våghöjder.
förväntar man sig inte att dimma skall
komma in i skärgården. De mycket lokala
sjöbrisarna runt våra kuster som har lätt
att dra igång just i samband med svaga
vindar, vackert väder och högtryck
under försommaren, kan om de lyckas
få tag i dimman där ute, dra in den i skärgården.
Med andra ord speja mot havsbandet
efter ett gult eller gråaktigt band
med dimma om sjöbrisen kommit igång
och man pratat om eventuella dimbankar
ute till sjöss. Sjöbrisen kan dimlägga hela
skärgården på bara några minuter.
Om ett högtryck blir liggande öster om
Skandinavien strömmar fuktig och varm
luften upp över oss med vindar mellan so
och sw. Även detta är ett vanligt vårläge
och upplagt för dåliga dimprognoser.
Om varm fuktig luft kyls ned av den kalla
vattenytan kommer det att bildas dimma
eller dimbankar. Utbredningen av dimman
där ute till sjöss är i sådana lägen svårbedömd
för oss meteorologer. Ofta märks
den inte förrän den vältrar in mellan
skärgårdsöarna. På dagen lyckas ofta de
stora varma öarna hålla dimman borta från
innerskärgården, men dimman ligger kvar
i ytterskärgården. Mot kvällen eller redan
till sena eftermiddagen då temperaturen
bara dalar någon grad över de stora öarna
är det fritt fram för dimman att snabbt sprida
sig in över land. Med dimman lurande där
ute så kan hela skärgården dimläggas på
bara någon timma redan vid 15–16 tiden
på eftermiddagen. Med uttryck som »att
dimman kan lätta i skärgården under
dagen« skall man vara medveten om att
den troligen kommer tillbaka snabbt och
oväntat redan under sena eftermiddagen.
Om du ändå hinner fastna i dimman
och sikten går ner till bara några hundratal
meter eller om du tänker lämna den säkra
viken för att försöka ta dig hem på söndagseftermiddagen
efter att dimman rullat
in, så finns det ett tips. Om det blåser lite
grann så finns det alltid områden i skärgården
där sikten är betydligt bättre.
Var? Jo, i lä bakom högre öar får man i
stort sett alltid bättre sikt, medan sikten
direkt utanför ön på lovarts sidan kan
sjunka till bara några tiotal meter. Planera
alltså din rutt så mycket som möjligt
direkt bakom och i lä av öarna. Sikta inte
på en ös lovartsida, med andra ord kom
inte in mot ön utifrån då hamnar du där
sikten långsamt går ner. Risken är att du
nästan är uppe på ön innan du ser den.
Några säkerhetstips för den som är ute
och färdas på större vågor. Tänk på att
botten påverkar och förstärker vågor

e på sjön
En bekant situation. Särskilt på vår och försommar är dimma ett återkommande problem.
redan på ett rätt stort djup. Det är alltså
lätt gjort att man seglar in i ett område
där sjön blir än värre än vad man önskade
då man söker sig mot kusten för sjölä.
Våghöjd är avståndet mellan toppen
och dalen. När vi anger våghöjd är det
medelvärdet av de större vågorna och
varför det kan man fråga sig? Eftersom
vågor ständigt förstärker eller försvagar
varann i våra kustfarvatten får vi oftast
10–15 betydligt större vågor av cirka 100
stycken. De övriga 85–90 vågorna blir
synnerligen små och kommer att dra ner
ett normalt framräknat medelvärde av
Det lönar sig att ta hänsyn till djupförhållandena om du vill undvika grov sjö.
foto JEPPE WIKSTRÖM
alla 100 vågor. Medelvärdet av de större
vågorna kallas karakteristiska vågor och
benämns alltid i en väderprognos för
bara våghöjd och ingenting annat. Med
en våghöjd på 2 meter (efter en dags
vind på cirka 10 meter/sekund över
öppet svenskt vatten) börjar vågen att
känna av botten på cirka 20 meters djup.
Du tar alltså 10 gånger våghöjden för att
få det bottendjup där vågen börjar att
växa på grund av botten. Du ser det
ständig på tv där surfarna börjar på bara
någon meters dyning utanför stranden,
tar fart och reser sig upp då vågen växt
till både 3 och 4 meter på väg in mot
stranden för att tillslut helt kollapsa.
Med andra ord en våg kan växa och bli
3–4 gånger högre än ursprunget. Eftersom
vågor rör sig långsammare på grunt
vatten är det också svårt att hitta sjölä
bakom en rund fin ö med långsamt
uppgrundande sandstränder vid vindar
upp mot 8 meter/sekund. Vågorna går
runt och möts från båda håll bakom ön.
Ett bra exempel är Gotska Sandön.
Lycka till och kom ihåg att med lite
egna kunskaper blir du inte lika sårbar då
vi meteorologer gör våra felprognoser.
~ FORTSÄTTNING I NÄSTA NUMMER
7

8
RENOVERINGEN
DEL 3
Nyrenoverad pärla
klar för sjösättning
Pojkdrömmen om den egna motorbåten började med ett
renoveringsobjekt och slutade med en modern daycruiser.
aDet gällde ursprungligen att göra den
gamla Windy 22:an säker och naturligtvis
fräscha upp den. Men ju djupare vi grävde,
desto fler brister fann vi.
I AtlanticaTidningen nummer 2/1999
berättade vi om hur vi upptäckte både
gamla skador och ålderskrämpor och efter
hand reparerade och bytte ut samtliga
detaljer i bränsle- och elsystem. De brandskadade
durkarna byttes ut och kapellet
skickades för rengöring och impregnering.
I nummer 1/2000 redogjorde vi för
vårt val av motor, drev och propellrar
och vad det gjorde både för fart och
bränsleekonomi. Det gamla styrsystemet
ersattes av ett modernt hydrauliskt som
gjorde båten enklare att manövrera.
Vi har fortsatt med att förse båten med
säkerhetsutrustning. Dubbla elektriska
länspumpar som drivs från separata batterigrupper.
Under våren har vi kompletterat handbrandsläckaren
med ett fast vattenbaserat
eldsläckningssytem som vi naturligtvis
hoppas att vi aldrig behöver använda.
Mahognyratt och Seastars hydraulstyrning
ger en härlig känsla för fingertopp och öga.
Säkerhetsutrustningen kompletterade
vi med en gps-mottagare med stor och
tydlig display och en vattentät, handhållen
vhf-radio som fungerar även om
elsystemet slås ut.
De gamla dynorna fick ge plats för nya.
Även här fick säkerheten ett finger med i
spelet vid vårt val. Både stomme och
klädsel är av flamsäkert material.
Alla trädetaljerna i inredningen har nu
Dorade-ventilatorn har fått fart på ventilationen
i förpiken.

fått sin slutliga ytfinish med Le Tonkinois
kinesiska träolja och vi håller som bäst på
med att bygga ett nytt pentry som skall
förses med ett Wallas fotogenkök. Vårt
köksval blev enkelt efter att vi gjort testet
i AtlanticaTidningen nummer 1/1999.
Vi sjösatte ganska tidigt i år och det var
kallt. Efter första natten ute i skärgården,
konstaterade vi att ventilationen var otillräcklig.
Kondensdroppar fanns på kapellets
insida och i rufftaket. Väl i hamn, monterade
vi en dorad ventilator (Dorade Box från
Plastimo) med automatisk stängning vid
kraftigt regn eller översköljning.
Kapellet skall också få ventiler så att
luften kan dra genom hela båten när ruffluckorna
är bortplockade.
Vi är nästan färdiga med vårt projekt
och man kan inte låta bli att tänka tillbaka
på allt arbete vi lagt ner. Var det något vi
skulle gjort annorlunda? Jo, vi var alltför
noggranna med passformen på durkarna.
Det blev helt tätt mellan durkar och kölsvin
med kondensfukt som följd. Här
måste vi ordna med ventilation.
Gick drömmen i uppfyllelse? Vi har
fått den båt vi ville ha. Skrovformen är
dokumenterat sjöduglig och trivsam.
Maskinen och drevet är av senaste snitt,
inredningen i ädelträ med hög ytfinish och
vi har inte sparat på säkerhetsutrustning.
Vi tycker att vi skapat en daycruiser
som är ombonad med ganska mycket
träkänsla. Av Windy 22:an vi köpte för
att bara fräscha upp, återstår faktiskt bara
skrovet och kapellet. Allt annat är nytt
och bättre. Men så kan vi också njuta av
en -68 med 2000-prestanda. De cirka
500 timmarnas jobb tänker vi inte på när
vi forsar fram över ett glittrande hav.
Här är några av de företag som varit med och
gett oss råd och tips under renoveringen av
den gamla Windy 22:an från 1968.
Maskin och drev; Volvo Penta. Styr och reglagesystem;
Jan Comstedt AB. El; Ladac Products
AB, Pumpar; Telfa Pumpar AB. Kök och värmare;
Sleipner AB. Dynor; Galant Plast AB.
Ribbad durkplywood på alla gångytor från för
till akter.
checklista
Viktig affär kräver stor eftertanke
Bästa tipsen
inför båtköpet
Börja med att noga tänka igenom hur
båten ska användas och vad ni vill få
ut av ert båtliv. Samla tankarna i en
kravlista:
• Ska det vara en motor- eller
segelbåt?
• Hur stor? Hur många kojplatser?
• För snabb körning eller lugna
utfärder?
• Vad får den kosta, i inköp och
för driften?
Kom ihåg att hålla en vettig marginal för
obehagliga överraskningar. Väljer ni att
köpa en ny båt är det sen dags att ta
kontakt med några olika handlare och
skaffa er en helhetsbild av utbudet.
Blir valet en begagnad båt finns
det också ett stort utbud på privatmarknaden.
Tänk då på att det ställer
stora krav på dig själv när du köper från
en privat säljare. Du måste kontrollera
både säljarens identitet och hans
äganderätt till båten. Och det räcker
inte med att se ett köpekontrakt eftersom
båten vid avbetalningsköp tillhör
finansbolaget tills den blivit slutbetald.
Begär att få se försäkringsbrev, helst
för flera år bakåt, och kolla med Polisen/
Larmtjänst att båten inte är anmäld stulen.
Köper du båten av en seriös handlare
blir det sannolikt litet dyrare, men
mycket tryggare och lättare att reklamera
eventuella fel också. Om du inte
själv är båtkunnig och avser köpa en
begagnad båt, bör du absolut ta hjälp.
Vissa saker kan du själv göra en första
koll av, så att du inte behöver spilla tid
på uppenbara skräpbåtar. Gå igenom
punkterna på vår checklista som du
finner här intill.
Om båten klarar denna första inspektion
är det dags att gå vidare och kalla
in en expert. Blir det sen affär bör du
absolut skriva ett köpekontrakt, använd
ett förtryckt, till exempel Kryssarklubbens
som finns att köpa i bokhandeln
för några tior.
Men glöm inte – en gammal båt är
en gammal båt. Du får i regel vad du
betalar för.
• Gå ner i båten och lukta – dålig lukt
indikerar att något är fel.
• Titta efter bränslespill och slagvatten
i motorrum och under durkar.
• Är motorn ren och fri från oljeläckage?
• Provsitt och provligg dynor. Sjunker
du igenom är det dags för byte.
• Om möjligt häll eller spruta vatten
på båten och kolla eventuella läckage.
• Titta på botten, roder, propeller och
skädda efter spår av grundstötningar.
• Kolla om segel och kapell är hela
och fräscha.
• Får familjen plats vid matbord och
i kojer?
• Får kocken plats och kan arbeta
i köket, finns där ordentlig ventilation?
• Om båten är intressant, provkör/
provsegla.
• Öppna motorlucka och titta efter
läckage och lyssna efter missljud
från motorn under gång.
Kolla instrumenten.
• Funktionskontrollera alla aggregat
som värmare, spis och kylskåp.
KOSTNAD FÖR ATT INSTALLERA NYTT
(UNGEFÄRLIG PRISLISTA)
Dieselmotor, 15 hk 70–100 000 kronor
Utombordare, 50 hk 40–45 000 kronor
Storsegel, 20 kvm 15 000 kronor
Kapell 8–20 000 kronor
Dynor ute 5–15 000 kronor
Dynor inne 8–12 000 kronor
Värmare 6–15 000 kronor
Spis 2–8 000 kronor
Kyl 4–8 000 kronor
Logg 2–4 000 kronor
9

10
ATLANTICA TESTAR
GPS-NAVIGATORER
Vägvisare till vägvisare
Utvecklingen av gps–navigatorer har accelererat under senare år. Framför allt har de
handhållna navigatorerna blivit mindre, strömsnålare, mer avancerade och lättare att
använda. Den likaledes gynnsamma prisutvecklingen baseras på stora tillverkningsserier
för hela friluftssektorn, varav båtlivet bara utgör en del.
aTillverkarnas ambitioner, att i en
och samma apparat pressa in funktioner
för många olika användningsområden,
har medfört att det ibland är svårt att
överblicka all information i det lilla
bildfönstret.
Vi har provat 3 av de handhållna
navigatorerna i prisläget upp till 4000
kronor och har koncentrerat oss på de
viktigaste kriterierna för säkerhet och
bekvämlighet på sjön och bortsett från
möjligheten att ansluta till dator för
backup eller inprogrammering av
destinationer (waypoints) och rutter
samt möjligheten att låta navigatorn
sända data till annan utrustning som till
exempel autopilot, repeater, plotter eller
pc med navigationsprogram.
Navigatorn skall vara enkel att använda
och lätt att avläsa. Bruksanvisningen skall
vara enkel, tydlig och pedagogiskt utformad.
Alltför ofta är bruksanvisningar till
avancerade produkter skrivna av tekniker
för tekniker.
Det skall vara enkelt att i en stress-
situation lägga in en mob–punkt (man
över bord) eller annan destination och
navigera mot den.
Navigatorn bör kunna strömförsörjas av
såväl intern som extern spänningskälla.
Displayen skall kunna visa så stora
tecken att den kan avläsas på någon
meters avstånd. Visning av position,
fart, kurs och bäring till styrpunkt.
Eftersom navigatorn i princip kan
ersätta en logg, bör den kunna monteras
i en hållare.

Garmin GPS12 Ger mycket gediget intryck
och ligger bra i handen. GPS12 kan ställas
att visa hjälptexter och navigationsinformation
på svenska. Displayen är tydlig med
ställbar kontrast och har 3 olika nivåer för
bakgrundsbelysning. De olika navigationsbilderna
är lätta och logiska att hitta rätt i.
Man–över–bord–funktionen aktiveras
enkelt genom att trycka på knapparna
goto-enter-enter i en följd. Positionen
sparas som destinationen mob och navigationssidan
visas. Bruksanvisningen är
utförlig och logiskt disponerad, men
omfattar dessvärre också anvisningar till
ytterligare två modeller från Garmin. Detta
kan upplevas som något förvirrande för
den ovane.När man väl kommit underfund
med, och det gör man snabbt, hur man
bläddrar mellan navigatorns olika menyer
Magellan Blazer122 Magellans budgetvariant
är lätt, kompakt och enkel att använda.
Blazer12 passar fint i handen och
kan manövreras utan att displayen skyms av
fingrarna. Alla viktiga basfunktioner finns.
Menyerna har engelsk text med kontrastomfång
och tunna små tecken som inte
medger att displayen kan avläsas på avstånd.
Öppningsbilden visar position och satellitdata.
Navigationsbilden visar destination,
bäring, avstånd till destination, kurs, fart
och styranvisning till destination i form av
en rörlig kompass. Det är ganska enkelt att
mata in en destination och låta navigatorn
leda dig dit. Minnet rymmer 100 destinationer
med, dessvärre, bara 4 tecken vardera och
1 rutt med 11 destinationer (10 ben).
Man–över–bord–funktionen är i princip oan-
Magellan GPS320 GPS320 har samma attraktiva
format som den billigare Blazer12.
Tyngden skvallrar dock om att innehållet
inte är det samma. Displayen har feta högupplösta
tecken och bra kontrast. Med sina
9 olika bilder är GPS320 fullspäckad med
finesser och möjligheter, så det är lätt för
nybörjaren att villa bort sig. Den viktigaste
finessen är att man själv kan ställa in vilka av
bilderna som skall visas när man bläddrar
och dessutom skräddarsy 4 av bilderna att
visa den information man vill ha. En av
dessa visar 4 rader med stora tecken som
lätt kan ses på 2 meters avstånd, vilket
gör GPS320 lämplig för skottmontage i
en segelbåt.
Man–över–bord–funktionen aktiveras
genom att trycka på knapparna goto-
(bilder), är det enkelt att mata in en ny
destination och därefter be navigatorn visa
hur man kommer dit. Trots den tydliga
displayen, kan den med normal syn inte avläsas
på större avstånd än cirka 70 centimeter.
Minnet kan hålla hela 500 destinationer
om vardera 6 tecken och 20 rutter med
vardera 30 destinationer (29 ben). Menyknapparna
är placerade ovanför displayen
som skyms något när man trycker på
knapparna. GPS12 drivs av 4 stycken.
aa–celler som uppges räcka cirka 24 timmar.
Hållare för bords– och skottmontering
finns som tillbehör liksom strömförsörjningskabel
för cigarettändaruttag.
GPS12 uppfyller våra krav som säkerhetsutrustning
och med tvekan önskemålen
som bekvämlighetstillbehör i till exempel
en medelstor segelbåt.
vändbar i Blazer12. Vem kommer ihåg att
trycka på mark-enter-enter-entergoto-enter
i en nödsituation? Men
den minnesgode som lyckades med konststycket,
får därefter upp navigationsmenyn
som visar hur man skall komma tillbaka till
man–över– bord–punkten som döpts till
lmk1 (landmark 1) av navigatorn.
Bruksanvisningen är föredömligt pedagogisk
och lätt att finna rätt i. Hållare och
strömkabel finns som tillbehör. Blazer12
drivs av 2 stycken aa–celler som varar
cirka 24 timmar vid kontinuerlig drift.
Blazer12 är en utmärkt navigator som
nästan uppfyller våra krav som säkerhetstillbehör
och är ett fullt tillräckligt
bekvämlighetsinstrument för paddlaren
och svampplockaren.
enter. Därefter återgår navigatorn till
att visa den bild man var i när man angav
mob-positionen. Man får alltså själv
bläddra fram till önskad navigationsbild.
Bruksanvisningen på svenska är lätt att
förstå och följa tack vare förklarande bilder
och symboler. Minnet håller 500 destinationer
om vardera 6 tecken plus symbol
och 20 rutter med vardera 31 destinationer
(30 ben). GPS320 drivs av 2 stycken aaceller
som varar cirka 15 timmar. En trevlig
detalj för dig som fiskar när du är på sjön,
är den inbyggda huggtabellen. Strömkabel
medföljer och hållare finns som tillbehör.
Magellan GPS320 uppfyller våra krav som
säkerhetstillbehör och är användbar som
bekvämlighetsutrustning i till exempel en
medelstor segelbåt.
11

Testresultat
Handhavandet av teknisk utrustning är alltid
en vanesak, men hur bekant blir man egentligen
med en relativt komplicerad apparat som inte
används så ofta?
• Garmin GPS 12 och Magellan GPS 320 står
i en klass för sig. De har båda en display som
är tydlig. Om vi lägger störst vikt på säkerhetsaspekten,
vinner Garmin i kraft av de svenska
inbyggda anvisningarna i bilderna och färre
möjligheter att välja fel, den är helt enkelt
lättast att komma överens med utan bruksanvisning.
Vi bedömer att man behöver
experimentera mindre och därmed förlora
värdefull tid i en stressituation.
• Magellan GPS 320 drar det längsta strået
som bekvämlighetshjälpmedel tack vare de
valbara och anpassningsbara bilderna som är
överlägset lättast att avläsa på avstånd. Användbarheten
som båtnavigator gör att den säkerligen
används oftare och då kommer man ju
lättare ihåg hur den skall hanteras.
• Magellan Blazer 12 är ett alternativ för den
lilla båten eller kanoten där allt kan finnas
inom bekvämt räckhåll.
• Glöm inte att navigatorn bara är ett hjälpmedel
när du navigerar. Det är ditt ansvar,
att med alla tillgängliga medel förvissa dig
aI vår kristallkula ser vi en kompakt
kombination av wap-gsm och gps.
Datorkraften är enorm, därför att datorn
står på land och sköts med din waptjänst.
Oj, vad mycket du kan göra!
När du larmar sjöräddningen, sänds
automatiskt din position med larmet som
är synkroniserat till just sjöräddningens
eller sos-alarmernings telefonnummer.
Sjöräddningen ser ditt gsm-nummer och
kan snabbt matcha det mot det frivilliga
båt-registret som du naturligtvis uppdaterat.
Med information om tid, position
och båt, kommer hjälpen snabbt. Din
femåriga dotter kan enkelt lämna nästan
alla viktiga upp-lysningar när du själv
ligger avdomnad på durken efter att ha
fått bommen i huvudet. Från tv har hon
lärt sig hur man gör.
Inga problem med ström när den som
bäst behövs. Telefonen sitter normalt sett
i sin laddare, så den fungerar också efter
att du slagit från strömmen med huvudströmbrytaren
vid motorbranden.
wap-tjänsten ger dig väderprognoser-
om din position och framföra din båt på ett
säkert sätt.
• Vid positionsbestämning stöter du på 2
verkligheter som inte alltid sammanfaller!
Sjökorten är ritade kartor som bygger på,
i många fall, gamla mätningar. Öars och
grynnors inbördes placering i förhållande
till varandra kan du lita på. Men deras placering
och utbredning i koordinatsystemet
är ett hantverk som i precision överträffas
av GPS.
• Tänk på att den tunna strandlinjen på sjökortet
(skala 1:50 000) har en utbredning på
cirka 14 meter i verkligheten. Med till exempel
DGPS kan det alltså bli fråga om var på den
0,27 millimeter tjocka linjen du egentligen
I kristallkulan – vad kan vi vänta oss?
na, antingen i klartext eller som bild.
Du kan också be att få till exempel de
5 närmaste fyrarna, båtmackarna, sopmajorna,
marinorna, restaurangerna eller
golfbanorna inklusive namn, position
och eller telefonnummer i displayen.
Glömt dina waypoints från den snirkliga
rutten ifjol? Inga problem, ring upp och
ladda ner.
Var är kompisen du skulle träffa på sjön?
Ring upp och be honom trycka iväg koordinaterna,
så kan du se i sjökortet var han är.
Det finns ett par grå fläckar i vår kula.
Vi är bortskämda med små format och
långa passningstider. Vår integrerade
dröm skall hantera 2 våglängdsområden
som kräver olika antenner och har 2
mottagare som drar ström. Men det är
en typ av problem som industrin säkert
kan lösa.
Kristallkulan skvallrar inte om vem
som hinner först – navigatorjättarna
Garmin och Magellan med inbyggd
wap-gsm eller Ericsson, Nokia och
Motorola med inbyggd gps.
befinner dig, eller om linjen i sjökortet skall
vara där den är.
• GPS ger dig exakt position på en geometrisk
modell av jorden, medan sjökortet visar hur
det verkligen ser ut där du befinner dig.
Vad kostar min GPS
I den svenska handeln finns (cirka priser maj
2000) följande handhållna modeller i prisläget
upp till 4000 kronor.
Garmin:
GPS12 2 095 kronor
GPS12XL 3 150 kronor
GPS II+ 3 150 kronor
GPS 48 3 475 kronor
GPS 12CX 3 950 kronor
För landkrabban finns dessutom
eTrex 1 945 kronor
eMAP 3 350 kronor
Magellan:
GPS 300 1 890 kronor
GPS 315 2 970 kronor
GPS 320 3 990 kronor
För landkrabban finns dessutom
Blazer12 2 160 kronor
GPS 310 2 160 kronor
Yrkessjöfarten har sedan årsskiftet idfunktionen
obligatoriskt över vhf. När
sos-funktionen på vhf aktiveras, sänds
både fartygets id och positionen som
hämtats från gps-mottagaren.
~ TESTPATRULLEN

Dubbel säkerhet
(och dubbla nöjet) när båda kan sköta båten
aMan och hustru, med eller utan barn,
är den vanligaste besättningen på fritidsbåten.
Och av gammal vana har mannen
varit skeppare, skött båten, navigerat och
manövrerat medan kvinnan hjälpt till vid
förtöjning, skött barnen och lagat mat.
En ganska ojämn uppdelning kan man
tycka och rätt förståeligt om den kvinnliga
livskamraten så småningom tröttnar på
arbetsfördelningen.
Om bara den ena halvan av besättningen
kan sköta båten blir det ju snabbt en kris
när han (eller hon) skadar sig, blir sjuk,
får bommen i huvudet eller går över
bord. Den andra klarar inte av att göra
man–över–bord–manöver och plocka
upp den som gått i sjön. Inte heller kan
den ovana och kanske okunniga föra
båten tillbaka till ett skyddat läge med
allt vad det innebär av navigation och
manöver. Oftast är det ju hårt väder när
den här sortens olyckor inträffar.
»Vi tycker att det här är en viktig fråga
och rekommenderar våra lärare att ta
upp den vid kurserna. Det är ju en säkerhetsfråga
som måste diskuteras lika väl
som andra aspekter på hur man ska uppträda
på sjön«, säger Sten Ramberg,
skolchef för Båtägarskolan.
~ TOM ROECK HANSEN
Kvinnlig navigatör – manlig mekaniker
Ia Envall är en av Båtägarskolans
lärare och aktiv
seglare. Hon har en del kloka
tankar om arbetsfördelning
och kvinnligt/manligt på båt.
a»Deltagarna på mina kurser är vanligen
kring 30 och går i många fall som par på
samma kurs. De är ofta nybörjare båda
utan förutfattade meningar och därför
öppna för att hitta en bra arbetsfördelning
redan från början. Det finns inget självklart
i att den ena ska göra det och den
andra det. I grunden finns en fin, kamratlig
ton mellan dom och den gör jag mitt
bästa för att dra nytta av i undervisningen.
Sådana här trevliga par är inspirerande
De tider är förbi när kvinnan bara var passagerare och kuttersmycke.
också för de andra deltagarna på kursen.
Andelen kvinnor på kurserna har ökat och
det gör det självklart lättare att prata
kvinnligt/manligt och arbetsfördelning.
Jag betonar alltid att det är nödvändigt
att båda kan sköta båten och gemensamt
ta ansvaret för säkerheten. Och att det
hänger ihop med trivsel och gemenskap
ombord också. I värsta fall sätts den
gemenskapen på prov i ett läge där endera
blivit skadad eller gått över bord. Och då
måste den fungera.
Sen är det klart att män har större kroppskrafter
och därför bör ta hand om de jobb
som kräver styrka. Och att män gärna väljer
att pyssla med motorn. Enligt Ia, har
kvinnor en stor tillgång i sin finmotorik
och blir ofta duktiga i sjökortsarbetet,
vilket gör dem till lämpliga navigatörer.
Mycket kan göras bättre genom att
man skaffar praktisk och arbetsbesparande
utrustning till båten. Satsa på vettig ankarvikt,
kanske ett ankarspel, bra skotkvarnar,
smartare förtöjningsgods – saker som
gör besättningen starkare.
Förmågan att manövrera en båt är inte det
minsta könsbunden, den styrs av intresse
och fallenhet. Och måste tränas. Det är
viktigt att också kvinnan får tillfälle att
träna mer, tycker Ia.
Den övriga arbetsfördelningen ombord
följer samma lagar som i land. Delar man
på barnansvaret i land så är det ganska
naturligt att göra likadant ombord på
båten.
Jag kan verkligen rekommendera par
att gå både praktiska och teoretiska
kurser gemensamt. Det blir roligare så.«
13

14
foto KONNY DOMNAUER
Stridsbåt 90 H
Längd: 15,9 m
Bredd: 3,8 m
Deplacement: 15,2 ton
Motorer: 2 st 625 hk
Scania Diesel V8, DSI 14
Framdrift: Vattenjet
Fart: plus 30 knop
Båtkompaniet ingår i Amfibiebataljonen.
Kompaniet utbildar
årligen 30 stridsbåtsbesättningar.
Samt chefer till lättrossfärjor och
förare av G–båtar. Även brandmän
och poliser.
Kompanichef: Major Claes
Deshayes. Totalt 15 yrkesofficerare

Toppskola för unga
båtförare
Här utbildas båtförare och navigatörer till att köra Amfibiebataljonernas
stridsbåtar. Det är nittonåriga värnpliktiga
som lär sig att med gott omdöme och säkerhet köra 15
tons båtar i alla väder dag såväl som natt. I hög fart och
i svårnavigerade vatten.
aDe har ansvaret, inte bara för en båt
värd 6 miljoner, utan också för den
mänskliga lasten som kan vara en halv
pluton amfibiesoldater.Under 1999 var
Kustartilleriets stridsbåtar i farten under
mer än 50 000 gångtimmar med 10 rapporterade
haverier. Ett imponerande facit.
Bakom det ligger en omsorgsfull utbildning
där varje elev får cirka 800 båttimmar
innan han eller hon efter 14 månader
rycker ut som färdigutbildade med värnpliktig
sergeants grad.
När vi besöker Rindö och Båtkompaniet
träffar vi först sergeanterna Johan Jergelin
och Peter Gullberg som berättar hur
utbildningen är upplagd. De har båda
tagit tillfällig anställning som instruktörer
direkt efter sin egen utbildning och ansvarar
för 2 elever var.
Till Båtkompaniet och den eftertraktade
utbildningen kommer den som vid mönstringen
har tilldelats Amfibiebataljon och
sen efter den allmänna utbildningen sökt
och uttagits till båtförare. Eftersom utbildningen
är populär är det långt fler som
söker än som kan antas. Stor möda läggs på
uttagningen för att vaska fram rätt personlighetstyper.
Rambo–typer göre sig icke
besvär. Med hjälp av erfarna psykologer
väljs det till varje omgång ut cirka 60 elever.
De egenskaper som är viktiga är omdöme,
ödmjukhet och snabb uppfattning.
Johan Jergelin och Peter Gullberg avslutade
alltså sin egen utbildning 1999 och
muckade med sergeants grad. Nu har de
kommit tillbaka som anställda för att delta
i utbildningen av årets kontingent båtförare.
De förklarar det grundläggande i
utbildningen för oss. Grabbarna, denna
gång inga flickor, lär sig nu sjömanskap
och navigation för att först klara skepparexamen
och sen bli godkända vid uppkörningen
i vecka 23. Efter det får de kvittera
ut sina egna båtar och förs över till ordinarie
förband som färdiga båtförare.
Varje båt ska vara bemannad med 3
man; 1 båtförare, 1 navigatör som har
samma utbildning, samt 1 maskinman.
Maskinmännen har en egen något kortare,
utbildning.
Arbetsfördelningen är klar och samverkan
övas hela tiden. Båtföraren styr
visserligen båten och har ansvar för alla
manövrer, men han styrs i sin tur av navigatören
på samma sätt som kartläsaren
styr rallyföraren.
Inför varje färd görs en planering av
rutten och den läggs ut i sjökortet.
Navigatören ger löpande direktiv till
rorsman. Först anges girpunkt (g), därefter
kurs (k) och stävmärke (s). s kan
till exempel vara »stora ensamma tallen
längst ut på udden om babord«. Sen
anges alltid (f), det vill säga de farligheter
som finns utefter den valda rutten och
som man måste passa på. På girpunkten
styrs båten snabbt in på den nya kursen.
Alla direktiv upprepas av rorsman som
kontroll att de uppfattats rätt. Bullernivån
är rätt hög så hörselskydd och headset är
anbefalld utrustning.
Dagens övning förplaneras.
Eleverna vi träffar heter Johan Sund
och Markus Navander och de befinner
sig nu mitt uppe i det intensivaste båtåkandet.
Ingendera hade sysslat med
båtar förr och båda tycker att de har haft
tur som fått chansen att ta skepparexamen
och lära praktiskt sjömanskap på Båtkompaniet.
Och att de fått chansen att
uppleva skärgården i alla stämningar.
En typisk dag börjar med att eleverna får
dagens mål angivet, sen ska de planera en
lämplig rutt och lägga in den på sjökortet.
Rutten presenteras för instruktören och
fastställs, eventuellt efter vissa ändringar.
Sen genomförs båtfärden efter den uppgjorda
planen och passet avslutas med en
genomgång där eleven får utvärdera sin
planering med instruktören som stöd.
Instruktörerna undviker att lägga sig i
pågående övning utan spar sin kritik till
efteråt. Sammanfattande kommentarer får
eleven i skrivna »feed backs«.
Under en provtur smiter vi in mellan
öar och skär med ständiga kursändringar
föregångna av korta och tydliga direktiv
från Peter som sitter som navigatör.
Samarbetet flyter perfekt och framfarten
känns lugn och trygg trots mycket hög
fart och ett deplacement på femton ton.
Även den som har tillbringat ett helt
liv på skärgårdsvattnen skulle kunna ha
nytta av den här utbildningen. Och
eleverna är alldeles för upptagna för att
hinna fundera över hur lång tid de har
kvar av »lumpen«.
Johan Jergelin – för dagen navigatör, båtföraren heter Peter Gullberg och tjänstgör som instruktör för den pågående kursen.
15

Trenden är tydlig, allt fler förser båtarna med kapell över styrpulpet och akter. En stor del av tillverkningen sker ute på Hönö. Jens Eliasson har
mallar till de flesta båtmodellerna.
Sköt kapellet som en nyköpt kostym
Ge kapellet längre liv
Ett kapell är svårt att hålla efter och har i regel kort livstid.
Jens Eliasson, en av Sveriges främsta kapelltillverkare,
ger tips hur man får kapellet att hålla längre. Vi tittar
också närmare på material och rengöringsmedel.
aEliassons har kunnandet, man levererar
bland annat kapellen till Nimbus, Ryds,
Nord West, Forbina, Uttern och Comfortina
och Jens själv är välkänd Americas
Cup–seglare.
Det är svårt att slippa de fruktade mögelsvamparna
på insidan av kapellet nu sedan
vävfabrikanterna börjat arbeta efter miljövänliga
koncept. De giftiga ämnen som
förr fanns i materialet och höll mögelsvamparna
borta är nu förbjudna.
Många anser också att kapellen är för
täta. Hållbarheten hos material som acryl
och bomull är begränsad. Acrylkapellet
kan hålla i 10 år medan bomull med
minutiös skötsel i bästa fall klarar halva
tiden. Det finns kunder hos Eliasson som
lämnat in nästan 20 år gamla kapell där
man bara behövt sy om sömmarna, men
då innehåller de det gift som nu är förbjudet.
Det är svårt att själv få ett kapell helt
rent. Visst finns det flera rengöringsmedel
på marknaden, men även om man tvättar
enligt anvisningarna kan det vara svårt att
få bort all smuts. Efter impregneringen
brukar kvarvarande smuts visa sig som
smutsskiftningar på kapellväven och då
känns det som om både tid och pengar varit
bortkastade. Det kan alltså vara värt att
lämna bort kapellet till någon av de företag
som specialiserat sig på kapelltvätt.
Det blir allt vanligare att styrpulpetbåtarna
förses med kapell över styrpulpeten, en
trend som säkert kommit för att stanna

och till och med utvecklas ytterligare.
En av tillverkarna, Helly–Hansen, satsar
nu också på ett nytt tunt material som blir
cirka 30 % dyrare än konkurrenternas traditionella
väv. Ett ordinärt kapell av
gamla modellen till en Nimbus 26 kostar
med dagens material i runda tal 6–7 000
kronor.
Båtkapellet kan som sagt bli en kostsam
historia. Men är man aktsam och följer
goda råd bör man kunna få stor glädje
av det under många år.
Hensons Tvätt i skånska Lomma är en av
firmorna som specialiserat sig på vård av
bland annat kapell och segel. Kapellet
genomgår först en konditionstest för att
bedöma om det är lönt att låta behandla
det. Om det är så hårt smutsat att det inte
går att få rent, eller så försvagat att det inte
kommer att hålla ytterligare några år, blir
man avrådd från att låta tvätta det.
Rekonditioneringen innebär att alla
sömmar, blixtlås, öglor, band, öljetter och
fönster kontrolleras och repareras eller
byts ut vid behov. Gratis kostnadsförslag
lämnas alltid innan arbetet påbörjas.
Efter klartecken från kunden, får
kapellet göra en dags djupdykning i den
jättelika skontvätten med efterföljande
specialbehandling av vissa partier för
aVi träffas en vårdag när vattnet i hamnen
vid Vägga utanför Karlshamn redan börjat
se blått och inbjudande ut. Göran Olsson
och Torbjörn Moberg tar emot på kontoret
invid båthallen.
Marinkompaniet (tidigare Båt-Göran)
är i dag ledande båtsäljare i sydöstra Sverige
och navet i den cirkel båt–, reparations–
och tillbehörsföretag som presenterar sig
under namnet Marin–Centrum Syd.
Urvalet av båtar är brett och märkena
välkända, både på båtar och utombordsmotorer,
och tydligen också uppskattat
eftersom många båttyper redan är slutsålda
för leverans till sommaren.
Göran Olsson har valt att bygga upp
ett slagkraftigt marincentrum kring sig
genom att ge plats åt andra serviceföretag
och själv koncentrera sin verksamhet till
försäljning av båtar och motorer.
– Det är bra för kunden och då är det
bra för oss också på sikt, säger Göran.
Och det är inte bara i Blekinge och
östra Skåne som kunderna finns, nej med
Impregnering av kapell vid Hensons Tvätt
i Lomma.
Från Luleå till Dubai
hand. Kemikalierna är noga utprovade
för olika vävmaterial för att vara både
effektiva och skonsamma.
Sköljningsprocessen är viktig eftersom
rester av tvättmedel gör att impregneringen
inte biter. Impregneringsreceptet är en väl
bevarad hemlighet som gör kapellväven
motståndkraftig mot väta, smuts och
mögel. Efter torkning och handpolering av
rutorna är kapellet nästan i nyskick, befriat
från smuts och förargliga jordslagsprickar.
Lomma är ju inte precis Sveriges medelpunkt,
så Henson sänder en speciell tvättsäck
som man kan packa och skicka kapellet
i. Det rekonditionerade kapellet löser
man ut mot postförskott.
hjälp av internet och den egna hemsidan
säljer Marinkompaniet över hela Sverige
och långt utanför också.
– Internet har vidgat marknaden
enormt, säger Torbjörn Moberg.
– Särskilt när det handlar om stora och
mindre vanliga båtar ger internet nya
kundkontakter och bäddar för försäljning.
Det leder i sin tur till att vi vågar
byta in mindre vanliga båttyper eftersom
Enkla tips för
kapellet
1. Kontrollera att kapellet sitter väl
spänt så att det inte fladdrar i
vinden. Då undviker du onödigt
slitage på vävens beläggning.
2. Ta bort fågelspillning med kallt
färskvatten och en tvättsvamp
eller en mjuk borste så fort som
möjligt.
3. Avlägsna fettfläckar med 30–gradigt
färskvatten och mild tvållösning.
Använd tvättsvamp eller mjuk
borste och rikligt med vatten.
4. Motverka mögel/jordslag som
uppstår genom fettbeläggning från
matlagning (matos) eller nedfall
till exempel i samband med åskregn.
Du förhindrar mögel/jordslagsangrepp
genom att skölja
kappellet i sötvatten och torka av
det några gånger under säsongen.
5. Tänk på att förvara kapellet väl
torkat och vik det i mjuka bågar
när säsongen är över.
VÅRA
REPRESENTANTER
vi kan nå de kunder som är intresserade
av dem. Nu lägger vi ut alla inkommande
båtar på nätet direkt. Och samlar upp och
besvarar alla dagens kundförfrågningar på
kvällen samma dag som de kommit in.
Marinkompaniet har kontakt med flera
båtförsäkringsbolag, men har Atlantica
som förstaval och egen rekommendation.
Varför? – Det fungerar bra, går fort och
sköts av folk som begriper sig på båtar!
Göran Olsson och Torbjörn Moberg . www.marinkompaniet.se
17

18
ATLANTICA
INFORMERAR
En presentation av Atlanticas båtgäng
Meet the Crew
Conny Landström har arbetat som marknadschef
på Atlantica sedan 1996 och är
sedan årsskiftet chef för affärsområde
Fritidsbåt.
Conny har 12 års erfarenhet från grossistföretag
i marinbranschen och är sedan
14–årsåldern båtägare. Av de båtar som
under åren passerat revy har, med ett
undantag, alla varit motorbåtar.
Göran Södergren var under 10 år båtskadereglerare
hos Folksam innan han
1998 kom till Atlantica.
I samband med organisationsförändringar
vid årsskiftet utsågs han till
chef för skadereglering och produktutveckling.
Göran har seglat sedan
barnsben och nuvarande »skuta« är
en Zenith 33:a.
I Göteborg har Martin Lindemann
gått in som ny besättningsman. Han har
12 års erfarenhet som skadereglerare/
inspektör inom fritidsbåts– och egendomsförsäkring.
Martin kommer närmast från Trygg
Hansa och har båtar i allmänhet och
segling i synnerhet som sitt främsta
fritidsintresse.
Hasse Partheen besätter den andra skadereglerartjänsten
på Göteborgskontoret.
Hasse var, innan han kom hit, under de
senaste 15 åren intendent på GKSS, där
han haft ansvaret för flottan om 50-talet
båtar, marinverkstaden, gästhamnen och
dessutom varit djupt engagerad i tävlingsverksamheten.
Självklart är segling det
stora fritidsintresset.
Med tidigare erfarenheter från försäljning
och skadereglering på Båtavdelningen
kommer Sven Anderssons kunnande väl
till pass när han nu återkommit till Båt
i Göteborg.
Sven är gammal seglare och har till och
med konstruerat och byggt sin egen 41
fots havskryssare, för jorden runt-segling.
På Båt kommer Sven att mestadels syssla
med försäkringsadministration och
systemutveckling. Även Camilla Karlsson
har ett förflutet på Båt. Efter mammaledighet
och en sejour på Företagsavdel-
Fr. vänster: Klas Evensen, Tinna Kopp Carlsson, Conny Landström, Carl Lindeberg,
Göran Södergren, Ann Larsson, Sven Andersson, Camilla Karlsson, Alf Dahlgren,
Hasse Partheen, Martin Lindemann.
ningen har hon nu återkommit till Göteborgs
båtkundtjänst. Gastar emellanåt
på pappas segelbåt.
Mångåriga medarbetaren Tinna Kopp
Carlsson har numera ansvaret för kundtjänst
Båt i Göteborg. Uppväxt på Brännö
som dotter till en skärgårdsskeppare,
tidigare anställning på Nimbus och varvsrörelse
i familjen borgar för att båtkunskaperna
är betryggande.
På Stockholmskontoret utökades
marknadsavdelningen vid årsskiftet med
Klas Evensen. Med sin bakgrund som
marinhandlare under de senaste 9 åren
och dessförinnan på ett grossistföretag
i marinbranschen är Klas en välkommen
förstärkning. Som en motvikt till andra
nyrekryteringar ligger Klas båtintresse på
motorbåtssidan.
Även skadeorganisationen i Stockholm
har fått förstärkning med en ny skadereglerare,
Carl Lindeberg. Han har under
tiotalet år varit verksam som skeppare på
såväl privat- som charterbåtar och har
utfört ett antal leveransseglingar för
bland annat Hallberg Rassy.
Stockholmsbesättningens ankare är
som tidigare Alf Dahlgren, Atlanticamedarbetare
sedan 1988 och dessförinnan
Volvo-gubbe i hela sitt liv, samt Ann
Larsson, båtbyggardotter från Göteborg
som i somras övergav Atlanticas Göteborgskontor
till förmån för kontoret
på »baksidan«.

Marknaden för båtförsäkringar kartlagd
Atlantica fortsätter
att stärka sin ställning
aFondelius Marketing ab har på uppdrag
av Atlantica gjort en stor kartläggning
av marknaden för båtförsäkringar
med en likartad uppläggning som den
Atlantica lät utföra 1995.
366 slumpmässigt valda båtägare och
219 Atlantica-kunder har intervjuats.
Här är resultaten:
• Försäkringskunder är vanligen trogna
sina försäkringsbolag.
• Kännedomen om andra än det egna
försäkringsbolaget är begränsad.
• Atlantica värderas mycket högt av
sina kunder.
• Särskilt positiva till Atlantica är de
kunder som varit utsatta för skada och
behövt utnyttja sitt försäkringsskydd.
• De viktigaste frågorna för försäkringskunden
är klara försäkringsvillkor
samt snabb och god skadereglering.
• Denna tidning (AtlanticaTidningen)
får ett mycket gott betyg av sina läsare,
framför allt då det gäller idéer och tips
till nytta för båtägaren.
»Nå, Conny Landström, chef för Atlantica
Båtförsäkringar, hur tolkar du resultaten?«
”Mycket positivt. Det har ju hänt mycket
på de gångna 4–5 åren, bland annat har
det ju tillkommit ett par nya konkurrenter.
Desto mera glädjande är det att se att
båtägarnas värderingar av Atlantica fortsätter
att utvecklas i positiv riktning.
Framför allt är det glädjande att just de
kunder som haft kontakt med oss då det
gällt försäkringsfall är mer nöjda än övriga
kunder.
Det är ju faktiskt så, att det är först när
man fått en skada som försäkringsbolaget
får bekänna färg och visa vad man går för.
När solen skiner och allt fungerar som
det ska, är alla försäkringsbolag bra, men
när olyckan är framme och du behöver
Våra mest nöjda kunder
är de som råkat illa ut
Det finns ett gammalt ordspråk på sjön:
"Förtöj alltid för storm". Det passar väl in vid valet
av försäkringsbolag. Så länge solen skiner spelar det
ingen roll vilket försäkringsbolag du har, men om
något händer, då är det skönt att vara försäkrad hos
Sveriges mest erfarna båtförsäkringsbolag.
Våra mest nöjda kunder är de som råkat illa ut
- och därför sett vad Atlantica går för.
SKADEJOUREN ÖPPEN DYGNET RUNT - ÅRET RUNT
hjälp, då skiljs agnarna från vetet. Det är
då du får kvitto på vad du betalt för i alla
år. Det är själva produkten du köpt. Att
de skadedrabbade hos Atlantica är de
mest nöjda kunderna är oerhört glädjande,
det visar att vi valt rätt väg när vi satsat
hårt på kompetensen hos skadereglerarna.
”Hur tänker ni använda informationen
som ni får från undersökningen?
Den här undersökningen är en hjälp att
ytterligare förbättra vår kundorientering.
Den ger impulser till nya försäkringsprodukter
som våra kunder uttryckt
intresse för. Vi får också kvitto på att våra
satsningar på stöldförebyggande åtgärder
uppfattas som värdefulla. Vi har dessutom
fått klara besked att vår tidning uppfattas
som informativ och läsvärd och att man
gärna vill läsa faktamaterial som ger tips
om säkerhet, stöldskydd och bra utrustningsdetaljer.
Liksom information om
försäkringsformer och nya lagregler. Våra
tester har också intresserat många.”
Läs i nästa nummer • Bra och mindre bra, vi provar att köra med autopilot. • Lage Larssons väderskola, tredje och sista delen.
• Så utbildar Sjöräddningsskolan för ökad säkerhet på sjön – Vi rapporterar från Arkö. • Sett och synat, nytt på marknaden presenteras
och kommenteras.
TEL 0586-79
Läs mer på vår hemsida www.atlantica.se Ring för premieuppgift 0200-27 27 27
55 99
!
mercator
FRÅGOR & SVAR
Ni skriver ofta om skador och skadereglering
och jag förmodar att de
begreppen också gäller stölder. Hur
fördelar sig egentligen antalet »skador«
mellan riktiga skador och stölder?
Och ännu viktigare – hur fördelar sig era
kostnader för ersättningar mellan de två?
Ja, det är riktigt som du säger att vi inom
försäkringsbranschen använder begreppet
skador för alla förekommande försäkringsfall.
Det inbegriper då alltså stölder, alla de
skador båten utsätts för på sjön och i land,
ansvarskrav och rättskyddsärenden.
Den största enskilda gruppen är stöldskador
och vad värre är, kostnaderna för
stöldskadorna uppgår till cirka 50% av de
totala skadekostnaderna. Eftersom försäkringsbolagets
skadekostnader ligger till
grund för premiesättningen, påverkas alltså
premienivån mycket starkt av stöldskadorna.
Detta är också skälet till att vi på Atlantica
lägger ner så mycket kraft på stöldförebyggande
åtgärder.
Sjöskadorna varierar rätt mycket från år
till år, bland annat beroende på sommarvädret.
Förtöjningsskador och skador vid
uppläggning varierar också, men då är det
främst större oväder under sensommar och
tidig höst som påverkar.
Min bilförsäkring ger mig bonus för skadefria
år. Varför tillämpar inte Atlantica
ett liknande system när det gäller båtförsäkringarna?
Det gör vi! 10% bonus utgår efter ett skadefritt
år. Att vi inte går längre än så beror på
den skadefördelning som jag redogjort för i
svaret på frågan ovanför. Stölder drabbar ju
även erfarna och kompetenta båtägare. Att
man är duktig på att manövrera sin båt minskar
inte risken för att den ska bli stulen särskilt
mycket. Det är bara stöldförebyggande åtgärder
som gör det. Och som du vet premierar
Atlantica sådana åtgärder på flera sätt, genom
Låst-Båt-Försäkringen och rabatt och självriskeliminering
för den som har NautiLock
stöldskydd. Och dessutom genom premierabatt
och självriskeliminering för den som
installerar ett godkänt aktivt söksystem i sin
båt. Den båtägare som vidtar åtgärder för att
minska stöldrisken får alltså lägre försäkringskostnader.
Och, det är värt att understryka,
stöldskydden har visat sig effektiva.
~ GÖRAN SÖDERGREN, ATLANTICA
19

AVSÄNDARE: ATLANTICA BÅTFÖRSÄKRINGAR AB
BOX 2251, 403 14 GÖTEBORG
ADRESSATEN FLYTTAD ADRESSATEN OKÄND
innehåll
2 Ledare
2 Sjöfartsverket
3 Hyra båt utomlands
4 Tips om säkerhetsprodukter
5 Sett och synat
6 Lage Larssons väderskola
8 Renoveringen, del 3
9 Checklista för båtköpare
10 Atlantica testar GPS:er
12 Framtid GPS/ WAP
13 Dubbel säkerhet
13 Kvinnlig navigatör
14 Stridsbåt 90
16 Kapellvård
17 Atlanticas representanter
18 Atlantica informerar
19 Marknadsundersökning
19 Frågor och svar
20 Stockholmradio
Redaktion
Ansvarig utgivare och chefredaktör
CONNY LANDSTRÖM
Redaktör TOM ROECK HANSEN
Produktion/Layout MERCATOR
Design MAGAZINE
Omslagsfoto NILS–JOHAN NORENLIND
Tryck DB GRAFISKA
www.atlantica.se
Atlantica–tidningen utges av
Försäkrings AB Atlantica (huvudkontor)
Box 2251, 403 14 Göteborg
Tel: 031-723 00 00 • Fax: 031-723 94 15
Försäkrings AB Atlantica (regionkontor)
Kungsgatan 8, 111 43 Stockholm
Tel: 08-562 006 00 • Fax: 08-562 006 10
E–post: tidningen@atlantica.se
Material till tidningen kan skickas till ovan
angivna adress eller per fax 08–562 00 6 10.
Tidningen kan tyvärr inte ta ansvar för insänt,
ej beställt material.
Citat är tillåtna om källan tydligt anges.
För den som rör sig i utskärgårdarna innebär sjöassistans extra trygghet.
Välkänt anrop en trygghet på sjön
»Stockholmradio – Stockholmradio«. Det anropet har
du säkert hört mer än en gång. Verksamheten startade
i Vaxholm så tidigt som 1914 med uppgift att göra det
möjligt för fartyg att kommunicera med varandra och
med centraler i land.
a I dag är Stockholmradio landets enda
civila kustradiostation och kommunicerar
med fritidsbåtar, fartyg och flygplan över
hela världen. Sedan många år tillbaka
arbetar man på uppdrag av Sjöfartsverket
också med sjöräddning, vilket man nu har
mer än femtio års erfarenhet av.
Förändringens vind blåser stark och vi
känner alla till konsekvenserna i form av
borttagen bemanning från fyrar och
lotsstationer, där folket förr spelade en
viktig roll när det gällde att upptäcka
och assistera båtar i sjönöd. Samma vind
blåser också över Stockholmradio som,
från att ha varit en renodlad kommunikations-
och sjöräddningscentral, i dag
framför allt är inriktad på service, trygghet
och assistans. Det ökade antalet fritidsbåtar
som rör sig i skärgårdarna innebär
ett ökat behov av just dessa tjänster.
Stockholmradio erbjuder nu de båtägare
som vill skaffa sig en extra trygghet att bli
medlemmar i Sjöassistans, som kan nås
var man än befinner sig, runt hela kusten,
dygnet runt och året runt. I Sjöassistans
ingår personlig service, assistans och goda
råd till exempel i följande situationer:
När du gått på grund och behöver
bärgning/bogsering. När du missat
sjövädret och vill få senaste rapporten.
När motorn krånglar och du behöver
starthjälp. När du fått en tamp i propellern
och behöver dykarhjälp. När du fått
rigghaveri och behöver bogsering eller
annan hjälp. När du kört slut på bensinen
och behöver reservbränsle. När du behöver
bogsering. När du vill ha skärgårdsinformation,
till exempel veta när skärgårdsbutiken
stänger.
Medlemsskapet kostar 375 kronor
per år. Om du inte redan har ett VHFabonnemang
hos Stockholmradio, för då
kostar det bara 75 kronor utöver abonnemangsavgiften.
En viktig poäng är att du
har rätt att utnyttja Sjöassistans hur många
gånger du vill under året och att du kan
fråga om i princip vad som helst.
Mer information finner du i den lilla
folder som bifogats tidningen.
Du kan också söka på hemsidan
www.sjoassistans.nu eller telefon
08-601 79 00.
foto JEPPE WIKSTRÖM