När det är svårt att stå för sin tro - Micael Nilsson

Predikan, Korskyrkan Borås den 1 oktober 2006, av Micael Nilsson
<strong>N<strong>är</strong></strong> <strong>det</strong> <strong>är</strong> <strong>svårt</strong> <strong>att</strong> <strong>stå</strong> <strong>för</strong> <strong>sin</strong> tro
Predikotext: Dan 3:15-18
BERÄTTELSEN
Babylon <strong>är</strong> en supermakt, och kung Nebukadnessar har bjudit de mäktigaste männen i sitt rike
till fest. Alla som betyder någonting <strong>är</strong> d<strong>är</strong>. Detta <strong>är</strong> ett fantastiskt tillfället <strong>att</strong> få frottera sig
med makteliten, knyta kontakter och bana väg <strong>för</strong> karri<strong>är</strong>en. Det <strong>är</strong> dessutom en
maktdemonstration. Kungen har låtit göra en 30 meter hög staty. På ett givet tecken <strong>för</strong>väntas
alla <strong>för</strong>samlade falla på <strong>sin</strong>a knän och tillbe Nebukadnessars staty. All vägran kommer <strong>att</strong>
bedömas som hög<strong>för</strong>räderi. För den upproriske väntar en uppv<strong>är</strong>md ugn.
Platsen vi befinner oss på heter Duraslätten. D<strong>är</strong> finns en stor orkester. Den spelar
marschmusik. Vi kunde lika g<strong>är</strong>na ha varit i Berlin i slutet av 30 talet eller på Röda Torget i
Moskva en <strong>för</strong>sta maj under kommunismens glansdagar. Diktatorer har en <strong>för</strong>k<strong>är</strong>lek till stora
torg och marschmusik. De skapar ett effektivt tryck på den lilla människan. Man känner sig så
obetydlig på ett stort torg. Pressen tystar all opposition. Tekniken <strong>är</strong> urgammal.
Nebukadnessar beh<strong>är</strong>skade den till fulländning.
Men Nebukadnessar beg<strong>är</strong> inte något annat än vad man kan <strong>för</strong>vänta sig. Han <strong>är</strong> v<strong>är</strong>ldens
mäktigaste man och v<strong>är</strong>ldens mäktigaste man brukar beg<strong>är</strong>a lojalitet.
Detta <strong>är</strong> egentligen heller inga problem, <strong>för</strong> de flesta. De flesta hade böjt sig <strong>för</strong>
Nebukadnessar <strong>för</strong> länge sedan. Men <strong>det</strong> <strong>är</strong> ett problem <strong>för</strong> tre unga män: Shadrak, Meshak
och Aved-Nego. Tre unga män som l<strong>är</strong>t sig dessa ord med modersmjölken, 2 Mos 20:3: ”Du
skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.” Dessa tre <strong>stå</strong>r nu in<strong>för</strong> <strong>det</strong> yttersta testet på vad
tron egentligen betyder <strong>för</strong> dem.
Så tystnar musiken. Alla faller ner på knä. Alla mäktiga i Babylon tillber en staty. Alla…
utom tre. D<strong>är</strong> <strong>stå</strong>r de nu, Shadrak, Meshak och Aved-Nego. Vilken bild de <strong>är</strong> av trohet och
mod! Alla kan se dem. De syntes så tydligt <strong>att</strong> vi ser dem än, fast vi idag måste blicka över
2500 års historia.
De som böjde sig ser vi inte längre. Vi har glömt dem. Men vi kan inte glömma Shadrak,
Meshak och Aved-Nego. Troheten och mo<strong>det</strong> skapar en <strong>för</strong>underlig klarhet över människors
liv.
Det tar inte lång tid innan några konkurrenter <strong>stå</strong>r in<strong>för</strong> kungen och berättar, ynkligt och
insmickrande: - Det finns några judiska män som inte gör som du säger. Kungen blir rasande
och låter hämta dem. Deras trots kan bli farlig. Om kungen inte statuerar ett exempel på dem
kan ju andra få <strong>för</strong> sig <strong>att</strong> göra som de. Nu läser vi innantill. De tre unga männen ska tydligen
få en andra chans, Dan 3:15-18: ”Alltså, <strong>är</strong> ni beredda <strong>att</strong> i samma stund som ni hör lju<strong>det</strong> av
horn, pipa, cittra, luta, psaltare, säckpipa och andra instrument falla ner och tillbe den staty
som jag har låtit göra? Om ni vägrar <strong>att</strong> tillbe kommer ni genast <strong>att</strong> kastas i en brinnande ugn.
Vilken gud kan då rädda er ur mitt våld?" Shadrak, Meshak och Aved-Nego sade till kung
Nebukadnessar: "Vi behöver inte ge dig något svar. Om den Gud som vi dyrkar kan rädda oss
ur den brinnande ugnen och ur ditt våld, konung, så räddar han oss. Om inte, skall du veta <strong>att</strong>
vi ändå aldrig kommer <strong>att</strong> dyrka dina gudar eller tillbe den gyllene staty som du har rest."
Detta svar gör <strong>för</strong><strong>stå</strong>s Nebukadnessar ännu mer rasande. Han kastar de upproriska i ugnen.
Det borde ha varit slutet på historien. Men <strong>det</strong> <strong>är</strong> <strong>det</strong> inte. Vi läser vidare, 3:24-28: ”Plötsligt
reste sig kung Nebukadnessar alldeles bestört och frågade <strong>sin</strong>a rådgivare: "Var <strong>det</strong> inte tre
män vi kastade bundna i elden?" - "Jovisst, konung", fick han till svar. "Men nu", sade han,
"ser jag fyra män fritt gå omkring mitt i elden, helt oskadda, och den fj<strong>är</strong>de liknar ett

gudaväsen." Så gick Nebukadnessar fram till öppningen på den brinnande ugnen och sade:
"Shadrak, Meshak och Aved-Nego, ni som tjänar den högste Guden, kom ut!" Då steg
Shadrak, Meshak och Aved-Nego ut ur elden. Och satraperna, guvernörerna, <strong>stå</strong>thållarna och
kungens rådgivare flockades kring männen och fick se <strong>att</strong> elden inte hade haft någon makt
över deras kroppar: deras hår hade inte blivit avsvett, deras mantlar hade inte tagit skada och
ingen brandlukt kunde kännas. Då utbrast Nebukadnessar: "Välsignad <strong>är</strong> Shadraks, Meshaks
och Aved-Negos Gud, han som har sänt <strong>sin</strong> ängel och räddat <strong>sin</strong>a tjänare! De s<strong>att</strong>e <strong>sin</strong> lit till
honom, trotsade kungens befallning och vågade <strong>sin</strong>a liv hellre än <strong>att</strong> dyrka eller tillbe någon
annan gud än <strong>sin</strong> egen.”
SLUTSATSER
1. Var<strong>för</strong> <strong>är</strong> <strong>det</strong> ibland <strong>svårt</strong> <strong>att</strong> <strong>stå</strong> <strong>för</strong> <strong>sin</strong> tro?
Låt oss fundera över vad <strong>det</strong> <strong>är</strong> <strong>för</strong> slags press som ligger över de tre männen.
a. Karri<strong>är</strong>ens press
Shadrak, Meshak och Aved-Nego <strong>är</strong> framgångsrika klättrare. De vet hur man <strong>för</strong> sig, har rätt
frisyrer, kostymer från Italien och en ny Lexus i garaget.. H<strong>är</strong> erbjuds nu en unik möjlighet till
ytterligare avancemang. Det enda de behöver göra <strong>är</strong> <strong>att</strong> tumma lite på <strong>sin</strong>a principer.
b. Likforman<strong>det</strong>s press
Du kanske har varit med om en v<strong>är</strong>deringsövning. Ni <strong>stå</strong>r en grupp, mitt i rummet. En ledare
ger ett på<strong>stå</strong>ende, kanske ett moraliskt dilemma. Ni ska nu ta ställning. Om man tycker en sak
går man till ena hörnet. Tycker man något annat går man till <strong>det</strong> andra. Vad skulle du känna
om <strong>att</strong> <strong>stå</strong> ensam i ditt hörn n<strong>är</strong> alla andra går åt andra hållet?
c. Avund
Var<strong>för</strong> kom de d<strong>är</strong> männen och skvallrade <strong>för</strong> kungen? Vad driver människor till sådant?
Avundssjuka <strong>är</strong> en skevhet i människosjälen. Att bli uts<strong>att</strong> <strong>är</strong> pressande.
d. Religiös intolerans
Det finns mycket religiös intolerans i vårt land. Kanske har du känt av den pressen.
e. Fruktan
Så klart fanns också <strong>för</strong> Shadrak, Meshak och Aved-Nego en stor och pressande rädsla.
All denna press föll nu över dem. Och ändå <strong>stå</strong>r de d<strong>är</strong>. Vid <strong>det</strong> givna tecknet, n<strong>är</strong> alla andra
faller, trots <strong>att</strong> <strong>det</strong> betyder <strong>att</strong> karri<strong>är</strong>en <strong>är</strong> slut, trots hotet från en brinnande ugn och trots all
rädsla som varje liten människa måste känna vid sådana tillfällen, <strong>stå</strong>r de faktiskt d<strong>är</strong>.
Låt oss lyssna till Shadrak, Meshak och Aved-Nego. Vad <strong>är</strong> <strong>det</strong> de svarar Nebukadnessar?
Och vad säger <strong>det</strong> de säger om vad en rakryggad tro <strong>är</strong>? Fyra bibel verser, fyra upptäckter:
V.16: Shadrak, Meshak och Aved-Nego sade till kung Nebukadnessar: "Vi behöver inte
ge dig något svar.
Upptäckt 1: Den tro som <strong>stå</strong>r upp svarar bara in<strong>för</strong> Gud
Paulus stod upp <strong>för</strong> <strong>sin</strong> tro i många liknande situationer. Så h<strong>är</strong> skriver han, 1 Kor 4:3-4:
”…mig <strong>är</strong> <strong>det</strong> likgiltigt om ni eller någon mänsklig domstol dömer mig… Inte heller dömer
jag mig själv. Mitt samvete <strong>är</strong> rent, men <strong>det</strong> betyder inte <strong>att</strong> jag <strong>är</strong> frikänd. Den som dömer
mig <strong>är</strong> Herren. ”

H<strong>är</strong> <strong>stå</strong>r nu tre unga män in<strong>för</strong> v<strong>är</strong>ldens mäktigaste man. Han tror <strong>att</strong> han äger dem. Han vet
<strong>att</strong> han kan döda dem. Men de säger: - Vi behöver inte ge dig något svar.
Nebukadnessar äger dem inte <strong>för</strong> de har inte sålt sig till honom. Nu <strong>stå</strong>r de in<strong>för</strong>
Nebukadnessar, men de <strong>är</strong> fortfarande inte till salu. Var<strong>för</strong>? För <strong>att</strong> de vet <strong>att</strong> de en dag ska <strong>stå</strong>
in<strong>för</strong> Gud. ”Den som dömer mig <strong>är</strong> Herren.”
Ingen människa äger dig. Du måste inte svara alla som tråkar dig. Bibeln säger <strong>att</strong> du ska vara
beredd <strong>att</strong> svara var och en som kräver besked om ditt hopp. Men Nebukadnessar vill inte ha
besked om något hopp. Nebukadnessar talar maktspråk. Men du behöver inte ge honom svar.
Du svarar med ditt liv in<strong>för</strong> Gud. Din chef äger inte dig. Klassens innegäng äger inte dig. Gud
äger dig. Det var den insikten rätar på människor.
V. 17: Om den Gud som vi dyrkar kan rädda oss ur den brinnande ugnen och ur ditt
våld, konung, så räddar han oss.
Upptäckt 2: Den tro som <strong>stå</strong>r upp tror Gud om <strong>det</strong> omöjliga.
Vår Gud kan! Guds makt <strong>är</strong> större än din makt, Nebukadnessar. Du kan bygga en staty av sten
och guld. Vår Gud skapade stenen och gul<strong>det</strong>. Vår Gud <strong>är</strong> mäktig. Sann tro vilar på Guds
makt.
V. 18: Om inte, skall du veta <strong>att</strong> vi ändå aldrig kommer <strong>att</strong> dyrka dina gudar eller tillbe
den gyllene staty som du har rest.
Upptäckt 3: Den tro som <strong>stå</strong>r upp litar på <strong>att</strong> Gud vet bäst även n<strong>är</strong> han gör något annat än vi
önskar.
Viss tro verkar mer vara <strong>för</strong>handling. Gud om du… så ska jag tro på dig, tjäna dig, älska dig.
Shadraks, Meshaks och Aved-Negos tro var utan <strong>för</strong>behåll. De säger: - Vår Gud <strong>är</strong> mäktig.
Vår Gud <strong>för</strong>mår göra under. Men om han väljer <strong>att</strong> inte göra <strong>det</strong>, av någon orsak vi inte <strong>för</strong><strong>stå</strong>r
så <strong>är</strong> han ändå vår Gud - och vi väljer <strong>att</strong> tillbe honom.
V.25: "Men nu", sade han, "ser jag fyra män fritt gå omkring mitt i elden, helt oskadda,
och den fj<strong>är</strong>de liknar ett gudaväsen."
Upptäckt 4: Det finns ett s<strong>är</strong>skilt möte med Gud d<strong>är</strong> Gud stämmer möte med oss mitt i den
brinnande ugnen. Bibeln säger <strong>att</strong> Gud <strong>för</strong> oss till v<strong>att</strong>en d<strong>är</strong> vi finner ro och till gröna ängar
d<strong>är</strong> vi får vila. Det låter som en semesterresa. Men <strong>att</strong> följa Jesus <strong>är</strong> inte en semesterresa. Det
finns också ett s<strong>är</strong>skilt möte med Gud, mitt i den brinnande ugnen, eller om du vill i tider av
prövning.
Jag <strong>för</strong><strong>stå</strong>r inte alltid var<strong>för</strong>, men jag vet <strong>att</strong> <strong>det</strong> ibland behövs en ugn <strong>för</strong> <strong>att</strong> saker och ting ska
fullbordas. Ska en deg bli bröd behövs en ugn. Ska lera bli porslin behövs en ugn. Ska guld
renas behövs en ugn. Och ska en kristen bli lik Jesus behövs ibland också en ugn. Lyssna, 1
Pet 1:6-7, NLB: ”Var d<strong>är</strong><strong>för</strong> glada och jubla över er räddning, även om ni nu <strong>för</strong> en kort tid
måste gå igenom olika slags prövningar. Genom dessa prövningar <strong>för</strong>ädlas er tro, så <strong>att</strong> bara
<strong>det</strong> som <strong>är</strong> äkta blir kvar, på samma sätt som guld <strong>för</strong>ädlas genom <strong>att</strong> man hettar upp <strong>det</strong> över
eld. Denna äkta tro <strong>är</strong> oändligt mycket mer v<strong>är</strong>d än gul<strong>det</strong>, som till slut bara ska <strong>för</strong>svinna…”
Jag <strong>är</strong> övertygad om <strong>att</strong> Shadrak, Meshak och Aved-Nego g<strong>är</strong>na hade tagit den enkla vägen,
d.v.s. önskat sig en ängel från himlen som stoppat Nebukadnessar. Men jag <strong>är</strong> också
övertygad om <strong>att</strong> de efteråt aldrig, inte <strong>för</strong> något i v<strong>är</strong>lden, hade bytt ut erfarenheten av <strong>att</strong> få
möta Gud mitt inne i den brinnande ugnen, mot den enklare utvägen.

Låt mig sist av allt få visa vad som hände i och vid den d<strong>är</strong> ugnen. Det kan hjälpa oss <strong>att</strong>
<strong>för</strong><strong>stå</strong> var<strong>för</strong> ugnen behövs, och var<strong>för</strong> prövning ibland behövs.
a. I ugnen l<strong>är</strong>de männen känna Guds n<strong>är</strong>varo på ett nytt sätt. Jag har mött många människor
som gått igenom stora svårigheter, men som också kunnat berätta om hur de, mitt i <strong>det</strong>ta,
upplevt Guds n<strong>är</strong>varo på ett nytt, verkligare och mer intensivt sätt.
b. I ugnen <strong>för</strong>svann <strong>det</strong> som band. De tre männen kastades bundna in i ugnen, men I ugnen
går de omkring som fria män. Det tycks som om <strong>det</strong> enda som brann upp i ugnen var repet
som band dem. Ibland behöver vi mötet med Gud mitt i en prövning <strong>för</strong> <strong>att</strong> frigöras på ett
djupare plan.
Jag vet en man. Han var en ljum kristen, mer intresserad av <strong>sin</strong> karri<strong>är</strong> än <strong>sin</strong> tro. Så föll allt
samman. Företaget vacklade, familjen höll på <strong>att</strong> falla sönder, hälsan svek. Mannen kastades
in i ett djupt mörker. Men d<strong>är</strong> mötte han Gud. D<strong>är</strong> började han <strong>för</strong><strong>stå</strong> <strong>sin</strong> kallelse. D<strong>är</strong> fick han
omorientera. Han kom ut ur ugnen som en mer frigjord och lyckligare människa.
c. Vid ugnen öppnade Nebukadnessars ögon.
Ibland blir ditt möte med Gud mitt i en prövning, kanske mitt i ditt livs svåraste stund, en
ögonöppnare <strong>för</strong> någon annan om vad tron kan betyda i en människas liv.
Tänk efter: Om du skulle ”kräva besked” om någons hopp, vem skulle du då vilja veta mer
av. Av någon som levt privilegierat, utan större svårigheter, som varit frisk och lyckad, eller
av någon som gått igenom helvetet med en bevarad lovsång i hj<strong>är</strong>tat?
Vem av dem vill du höra berätta om vad hopp <strong>är</strong>?
AVSLUTNING
Idag har vi mött en dramatisk berättelse. Tre män <strong>stå</strong>r n<strong>är</strong> tusen faller. Hur ser den tro ut som
<strong>stå</strong>r upp? Lyssna en gång till till <strong>det</strong>ta: ”Men om han inte vill <strong>det</strong>, så må du veta, o kung, <strong>att</strong> vi
ändå inte dyrkar dina gudar.”
Jag behövde dessa ord idag. Så länge jag varit pastor har jag bett om väckelse. Jag har längtat
efter <strong>att</strong> få se <strong>det</strong>ta stolta, kalla land vända sig till Gud. Jag har längtat efter omvändelsens
tårar och efter <strong>för</strong>vandlade liv. Jag ber fortfarande om en sådan väckelse. Jag tror <strong>att</strong> Gud <strong>är</strong>
mäktig <strong>att</strong> ge den. Men om han inte gör <strong>det</strong>… så tänker jag fortsätta <strong>att</strong> tjäna honom dag <strong>för</strong>
dag till dess han kommer.
Jag behövde dessa ord idag. Tiden i Borås har <strong>för</strong> oss varit både glädje och kamp. På många
sätt har <strong>det</strong> också varit min brinnande ugn. För några år sedan fick jag en hj<strong>är</strong>tsjukdom och
blev beroende av medicin. Jag har överlevt, men varje dag b<strong>är</strong> jag ett kors, min ständiga
trötthet med alla dess biverkningar. Jag vet <strong>att</strong> min Gud kan! Jag tror på en mäktig Gud. Jag
tror på under och jag ber om ett under. Men om han inte gör <strong>det</strong>… så vet jag inget bättre än <strong>att</strong>
ändå fortsätta <strong>att</strong> tillbe och tjäna honom.
Jag önskar kunna arbeta som pastor i många år till. Jag önskar inget hellre. Jag ber Gud om
kraft <strong>att</strong> kunna tjäna på <strong>det</strong> sättet. Men om han inte gör <strong>det</strong>… får jag hitta ett annat sätt <strong>att</strong>
tjäna honom på, <strong>för</strong> jag vet inget bättre <strong>att</strong> göra med <strong>det</strong> enda liv jag fått.