FILMHANDLEDNING – TRE KORTFILMER - Forum för levande historia

filmhandledning – Tre korTfilmer 

Tre kortfilmer, små koncentrerade vittnesmål, blir en skriande påminnelse om hur 

människor lever parallella liv i vårt land. Några i tryggt välmående. Andra i bokstavligen 

daglig kamp för livet. När dessa världar krockar ställs det personliga ställningstagandet, 

civilkuraget om man så vill, på sin spets. Hur skapar vi ett bättre och humanare samhälle, 

vare sig vi lever i ett anonymt betongområde eller i en mindre stad? 

Filmerna väcker funderingar kring hur svårt det är att vända bort blicken när en människa 

står framför oss och behöver vår hjälp oavsett var den kommer ifrån. Nationalitet, 

ursprung, etnicitet, ålder, kön eller religion – allt detta förbiser vi när vi ser människan 

och vi själva agerar utifrån det som vi känner instinktivt är rätt. 

1 

2 

3 

4 

raoUl wallenberg-kalendern 

inTro: när elvis kom på besök och en sån här dag 

Två filmer om skuld, ansvar, och om att ta ställning eller inte ta ställning 

för en medmänniska. 

när elvis kom på besök 

UppgifTer 

en sån här dag 

UppgifTer 

fakTa: barnkonvenTionen 

Kortversion hämtad från UNICEF 

fakTa: migraTion och asyl 

Utdrag från Migrationsverket 

diskUssionshjälp Till filmerna 

härlig är jorden 

UppgifTer 

13 Tips på filmer kring TemaT hjälTe/civilkUrage 

Raoul WallenbeRg-kalendeRn / filmhandledning sid 1/16

1 

inTro: när elvis kom på besök och 


Två filmer om skuld, ansvar, och om att ta ställning eller inte ta ställning för en 

medmänniska. 

Vad händer när den där opersonliga siffran i statistiken, eller den anonyma 

tidningsnotisen som annars bara fladdrar förbi, plötsligt angår dig själv. I de två 

kortfilmerna ”När Elvis kom på besök” och ”En sån här dag” ställs några personer 

inför ett val, ett ställningstagande som visar att individen alltid kan göra skillnad. 

när elvis kom på besök 

Speltid: 11 minuter 

Regi: Andreas Tibblin 

Sverige 2006 

I ”När Elvis kom på besök” blir nynazisten 

Lukas ofrivilligt barnvakt åt den iranske 

grannpojken Elvis, då dennes mamma måste 

ta hand om sin sjuke far. Lite trevande 

försöker han underhålla pojken som berättar 

att han fått sitt namn av att hans pappa gillar 

Elvis. Detta var också en anledning till att 

familjen en gång tvingades fly hemlandet. 

Lukas lär Elvis några Jailhouse Rock-riff på gitarren och Elvis tittar förundrat på 

Lukas tatueringar. Särskilt den enorma svastikatatueringen som täcker Lukas rygg. 

Själv använder han gnuggisar och när Lukas går ut för kvällen, iklädd obligatorisk 

bomberjacka, vinkar Elvis glatt innan han smyger ner och lägger sen några gnuggisar i 

Lukas brevlåda. 

Det är onekligen ett otippat möte mellan två individer från skilda världar. Och 

filmen väcker frågor kring vad det betyder när det anonyma, det där som man kanske 

hatar eller är rädd för, kliver in i ens liv och avdramatiseras, humaniseras. För Lukas 

med nynazistiska ideal blir mötet med Elvis ett uppvaknande. Att han ens släpper 

in barnet tyder på att inte ens en förhärdad tuffing till nazist kan neka en bedjande 

invandrarkvinna att ta hand om hennes son. En liten pojke, som Lukas tillsammans 

med likasinnade i benhård retorik förklarat krig mot, står nu i hans kök och dricker 

mjölk. Elvis väcker ömhet hos Lukas och ger honom en förståelse om under vilka 

förutsättningar människor i andra länder lever. Att fly från sitt land är inget som någon 

gör med glädje. 


UppgifTer: när elvis kom på besök 

Visa filmen utan att ge någon förhandsinformation om vad filmen handlar om. 

Diskutera sedan följande frågor. Eleverna kan diskutera i par, grupper eller helklass: 

• Varför ställer nynazisten Lukas upp som barnvakt åt Elvis? 

• Vi vet inte hur historien slutar men kan mötet med Elvis ha påverkat Lukas att ändra 

uppfattning? 

• Kan man kalla Elvis för en hjälte fast han egentligen inte är medveten om att han 

kanske påverkar Lukas? 


Speltid: 13 minuter 

Regi: Martin Lima de Faria & 

Anette Skåhlberg 

Sverige 2011 

I ”En sån här dag” hotas en familj av 

utvisning och flyr i panik undan polisen. 

En mor och hennes tre döttrar, varav 

ett spädbarn. I ren desperation lämnar 

mamman mellandottern på en dagisgård 

och den nyfödda i en trappuppgång. Allt med hopp om att de ska hittas och få en bättre 

framtid i Sverige och inte skickas mot det som hon är övertygad om är en säker död. 

Två civilpoliser som ska verkställa beslutet jagar familjen genom staden och i 

ett skogsområde. Och när kvinnan till slut grips vädjar hon till polismannens 

medmänsklighet att släppa dem. Han börjar tvivla på vad han håller på med. Och när 

hans egen son dyker upp mitt under gripandet, glatt promenerandes med sin dagisgrupp 

på utflykt, väcks något inom honom. När bilen börjat rulla tar han plötsligt beslutet att 

släppa kvinnan och barnen fria och låta dem löpa trots kollegans protester. 

I filmen ställs individen inför ett oåterkalleligt ställningstagande. Polismannen trotsar 

de order han är satt att följa, givetvis med risk för repressalier. Kanske var det åsynen av 

den egna sonens sorgfria tillvaro som fick honom att ta steget? Kanske också kvinnans 

utsatthet och vetskapen om att tre barn riskerade att skickas mot en oviss framtid. 


UppgifTer: en sån här dag 



• Hur skulle du själv ha agerat? Skulle du ställa upp för andra om du samtidigt riskerade 

jobb, karriär, pengar eller vänner? 

• Var ligger ansvaret för hur polisens instruktioner ser ut i relation till FNs 

Barnkonvention (se faktaruta) som ju Sverige ratificerat? 

• Vi bär alla en medmänniska inom oss men vad behövs för att vi ska engagera oss i 

andras öden? 

fakTa: barnkonvenTionen 

Kortversion hämtad från UNICEF (http://unicef.se/barnkonventionen) 

FNs konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också 

kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. 

I barnkonventionens artikel 45 finns inskrivet att det är UNICEFs uppgift att 

kämpa för att barnkonventionen efterlevs. Det här uppdraget är vi mycket stolta 

över. Vi gör vårt yttersta för att barns rättigheter ska respekteras runt om i världen, 

oavsett om det gäller humanitära insatser i en krigshärd eller om vi driver på för att 

ändra lagstiftningen i Sverige. 

1. Ett barn är varje människa under 18 år. 

2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. 

3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. 

4. Staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. När 

det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja 

det yttersta av sina resurser. Där så behövs ska man samarbeta internationellt. 

5. Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets 

uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina 

rättigheter. 

6. Alla barn har rätt att överleva och utvecklas. 

7. Varje barn har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt 

det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är och bli omvårdat av dem. 

8. Varje barn har rätt att behålla sin identitet. 


fortsättning: BArnKonVEntionEn 

9. Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja, utom när det är 

för barnets bästa. Barn som är skilt från föräldrarna har rätt att träffa dem 

regelbundet. 

10. Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas 

på ett positivt, humant och snabbt sätt. 

11. Staten ska bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet. 

12. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör 

henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och 

mognad. 

13-15. Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och 

föreningsfrihet ska respekteras. 

16. Varje barns rätt till privatliv ska respekteras. 

17. Staten ska ta ansvar för massmediers roll när det gäller varje barns tillgång till 

information. 

18. Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. 

19. Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, 

vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet. 

20. Ett barn som berövats sin familjemiljö har rätt till alternativ omvårdnad. 

21. Vid adoption ska staten säkerställa att barnets bästa främst beaktas. 

22. Ett flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp. 

23. Ett barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som 

möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. 

24. Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. 

Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas. 

25. Staten ska göra regelbunden översyn av situationen för ett barn som är 

omhändertaget av myndigheterna. 

26. Varje barn har rätt till social trygghet. 

27. Varje barn har rätt till skälig levnadsstandard. 

28. Varje barn ha rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis. 

29. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt 

för mänskliga rättigheter. 

30. Ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt 

språk, sin kultur och religion. 

31. Varje barn har rätt till lek, vila och fritid. 

32. Varje barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och arbete som 

skadar barnet eller hindrar hans/hennes skolgång 

33. Varje barn har rätt att skyddas mot droger. 

34. Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i 

prostitution och pornografi. 

35. Staten ska bekämpa handel med barn. 


fortsättning: BArnKonVEntionEn 

36. Varje barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande. 

37. Inget barn får utsättas för tortyr, annan grym behandling eller bestraffning 

eller dödsstraff. Frihetsberövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och får 

endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid. 

38. Inget barn får användas som soldat. 

39. Ett barn som utsatts för övergrepp eller utnyttjande har rätt till rehabilitering 

och social återanpassning. 

40. Ett barn som är anklagat för brott eller blivit dömt för en straffbar handling 

har rätt att behandlas respektfullt och rättssäkert. 

41. Om det finns bestämmelser som går längre än innehållet i barnkonventionen, 

gäller de bestämmelserna i stället. 

42. Staten ska göra konventionens innehåll känt bland vuxna och barn. 

43-45. FN:s kommitté för barnets rättigheter övervakar och granskar att staterna 

följer barnkonventionen genom en särskild rapporteringsprocess. 

46-54. En stat blir bunden av barnkonventionen genom att ratificera den. 


fakTa: migraTion och asyl 

Utdrag från Migrationsverket. Överst 2012, nedanför 2011. 


fortsättning: fAKtA: migrAtion och Asyl 

Ensamkommande barn 157 st, varav 137 självmant. 

migraTionsverkeT 

Statistik per månad och år 

www.migrationsverket.se/info/790.html 

Rapport: Migration 2010-2011 

www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004557/migration_ 

sv.pdf 

regeringen 

Migrations- och asylpolitik 

www.regeringen.se/sb/d/9685 


2 

diskUssionshjälp Till filmerna 

hjälTar? 

Är filmernas karaktärer i någon mening heroiska? Inte i superhjältemening kanske. 

Men en nynazist som handlar i strid med sin övertygelse eller en polis som vägrar att 

följa givna instruktioner, visar på ett tydligt mod att bejaka det mänskliga inom oss. 

Vi hör varje dag i medierna om intolerans, om människor som jagas eller utnyttjas. 

Oftast känns det som om historierna inte riktigt angår oss. Vi hör också ibland om 

unika öden och om medmänniskor som faktiskt engagerar sig, visar solidaritet och står 

upp för det man tycker känns orättvist. Enskilda personer gömmer och hjälper flyktingar 

liksom många kyrkosamfund. Läkare och sjukvårdspersonal arbetar ideellt för att hjälpa 

och stödja exempelvis ”papperslösa”. För dem har det personliga mötet gjort det omöjligt 

att vända bort blicken, omöjligt att inte ta ställning. 

Ofta är det de stora hjältarna som går till historien. De som var med och skapade 

historia. Diplomaten Raoul Wallenberg som hjälpte tiotusentals judar undan förintelsen 

i Budapest vid det andra världskrigets slut, hotellägaren Paul Rusesabagina som 1994 

gav tusentals tutsiflyktingar skydd undan huturegimen eller ambassadören Harald 

Edelstam som gav oppositionella chilenare politisk asyl på svenska ambassaden och fri 

lejd ur landet efter militärkuppen 1973 då president Allende störtades. 

Alla har vi inte samma position eller förutsättningar att påverka eller ingripa. Men 

filmerna blir en påminnelse om att det i vardagen handlar om de små beslut vi fattar 

som genererar ringar på vattnet och gör skillnad i riktning mot en bättre värld. Vad 

skiljer egentligen den som tar steget och beslutet att hjälpa, från den som slår ifrån sig 

eller bara passivt betraktar när olika former av orättvisor pågår eller övergrep sker? 


3 



Speltid: 14 min 

Regi: Roy Andersson 

Som en pendang eller motsats till filmerna om det personliga ställningstagandet står 

Roy Anderssons film ”Härlig är jorden”. Den ingick och inledde stafettfilmssatsningen 

”90 minuter 90-tal” där tio regissörer gjorde varsin episod under loppet av tio år. 

”Härlig är jorden” består av femton tablåer, på någon minut vardera, där den första 

är extremt dramatisk. På en grusplan i utkanten av en stad fylls en lastbil med nakna 

människor som stängs in för att gasas ihjäl genom en sinnrik konstruktion där bilens 

avgasrör leds in i bilen där människorna trängs. Runt omkring står mängder med 

folk som uttryckslöst betraktar vidrigheterna. Några rotar förstrött bland de mördade 

människornas efterlämnade tillhörigheter. Associationerna går spikrakt till andra 

världskrigets förintelse. 

En av åskådarna vänder sig om och blickar in i kameran mot oss. En uppfordrande, 

eller en orolig blick mot historien, kommer ni att minnas detta, kommer ni att klandra 

oss? Mannen, som är mäklare, återkommer i alla femton scener där hans berättelse blir 

den röda tråden. Trivialiteterna avlöser varandra. ”Det här är min fars gravsten. Här vill 

jag också ligga”. Här är min bil, min säng, min bror osv. Ibland ger han uttryck för sin 

existentiella ångest. ”Livet är bra kort ändå” eller när han en dag ställs inför den otäcka 

upplevelsen av att tro sig ha blivit blind. 

Estetiskt befinner vi oss i Roy Anderssons bekanta, avskalade filmuniversum. 

Bleksminkade människor i sjösjukegröna rum, uppställda som i tableaux vivants. I de 

minutiöst komponerade bilderna händer det saker i djupled medan kameran befinner 

sig statiskt och på avstånd. Och det är genom sin utmanande estetik som Andersson 

vill förmedla sitt budskap. Mellan varje scen kommer en relativt lång svart ruta, som ger 

plats för eller rent av manar åskådaren till reflektion och eftertanke. 

De olika scenerna verkar först inte säga så mycket, utan känns repetitiva, nästan 

distanserande. Men det är enskildheterna som fogar samman den större bilden. 

Roy Andersson har själv talat om den skuld som Sverige borde känna inför vårt lands 

undflyende attityd gentemot nazisterna. Den första scenens avrättning kan också få 

oss att tänka och minnas. Inte bara andra världskrigets etniska rensningar, utan alla 

folkmord som världen fortsätter att åse. I Rwanda, i forna Jugoslavien och nu i Syrien 

har världssamfundet misslyckats med att agera. 


fortsättning: härlig är jordEn 

Filmens inledande scen väcker också tankar kring människans förunderliga förmåga att 

så rationellt och effektivt arbeta för att utrota andra. Den ingenjörsmässiga cynism och 

brist på empati som människor - som betraktar sig som civiliserade - uppbringar för att 

göra ont. 

Den självupptagne mäklaren som bara bryr sig om det materiella, sin egen begränsade 

värld, sina egna problem, blir ett uttryck för individen som har vänt bort blicken från 

sin omvärld. I en scen oroas han ironiskt nog över att ha förlorat synen men vill han 

verkligen se? I slutscenen försöker han desperat stänga ute människoskrik genom att 

hålla för öronen. Medan hans hustru från sängen uppmanar honom att gå och lägga sig. 

Så han orkar med nästa dag. Koncentrationen på den egna sfären och utestängandet av 

en komplex omvärld kunde knappast göras tydligare. 

”Härlig är jorden” är en kort men uppfordrande och provocerande film som vill få 

betraktaren att reagera. Inte genom emotionella käftsmällar eller pedagogiska pekpinnar 

utan i stilla iscensatta existentiella och filosofiska frågeställningar, obehagliga men 

nödvändiga frågor kring individens skuld, ansvar och empati. Den enskildes roll i 

kollektivet. 

UppgifTer: härlig är jorden 



• Även om vi inte har ett personligt ansvar för vad som hände, hur ser egentligen vår 

plikt mot historien ut? Kan vi bara leva på som inget har hänt? 

• Vad gör vi med vår kunskap om historien? Hur förhindrar vi att samma sak händer 

igen, nu när vi har facit från flera händelser? 

• Hur förstår vi dessa händelser? Kan vi förstå dessa händelser? Och vad kan vi lära oss? 

Eller är vi för evigt bundna vid att repetera gångna generationers misstag? 

• Är våld och krig bara något som händer, som dåligt väder eller finns det något i oss 

människor som vi har makt att förändra? 

• Hur tänker vi kring begreppet ondska? Finns den inom oss, lätt att väcka till liv? 

• Att inte agera, ingripa eller känna empati, är det ondska? 


4 

Se listan som ett urval, det finns förstås många fler filmer som berör temat såsom 

exempelvis ”Ghandi” och ”Schindler’s List”. Vi har i första hand utgått från filmer 

som vi tror är lätta att få tag i och där det finns så kallade filmhandledningar att 

kostnadsfritt ladda ner på www.sfi.se/filmiskolan. Kontakta oss gärna för ytterligare 

tips. 

milk 

13 Tips på filmer kring TemaT hjälTe/ 

civilkUrage 

USA 2008 

Regi: Gus van Sant 

128 minuter 

Rek fr åk 9, gymnasiet 

Den amerikanske människorättsaktivisten 

Harvey Milk var under 1970-talet en 

förgrundsgestalt för homosexuellas rättigheter och blev sedermera en av de första öppet 

homosexuella politikerna i USA. Hans kamp mot intolerans ledde fram till att han, 

och San Franciscos borgmästare, mördades av en annan politiker 1978. “Milk” är ett 

mångfacetterat personporträtt som beskriver en växande övertygelse hos en besjälad 

politiker. Filmen berör allmängiltiga frågor om mänskliga rättigheter, politiska utspel 

och politisk retorik. 

sophie scholl 

Tyskland 2005 

Regi: Marc Rothemund 

117 minuter 

Rek fr gymnasiet 

Våren 1943 sprider syskonen Sophie och Hans 

Scholl, företrädare för motståndsrörelsen Vita 

rosen, antinazistiska flygblad i München. De 

grips och erkänner för att skydda sina kamrater 

varefter de döms till döden. Filmen skildrar framför allt Sophie Scholls kamp med sitt 

samvete och skildrar i hennes samtal med en förhörsledare rågångarna för en mänsklig 

moral. 


insider 

USA 1999 

Regi: Michael Mann 

158 minuter 


Lowell Bergman är producent på tv-bolaget 

CBS prestigefyllda 60 Minutes och är 

övertygad om att CBS värnar den journalistiska integriteten. Då Bergman lyckas 

få en avskedad forskare inom tobaksindustrin, Jeff Wigand, att avslöja sina chefers 

cyniska affärsmetoder möter han dock motstånd från tv-ledningen som oroas över vad 

annonsörerna ska säga. ”Insider” handlar om journalistikens trovärdighet och ställer 

frågor om makt, media och moral. Filmen bygger på en verklig händelse som ägde rum i 

USA i mitten av 1990-talet. 

max manUs 

Norge 2008 

Regi: Espen Sandberg 

117 minuter 


“Max Manus” är ett påkostat filmäventyr om 

den norske nationalhjälten Max Manus som 

ledde motståndsgruppen Oslogjengen genom en 

rad våghalsiga sabotageuppdrag under den tyska ockupationen av Norge. En historisk 

tillbakablick som kan ge uppslag att diskutera motståndets och medlöperiets etik och 

moral och inte minst det laddade samspelet mellan Norge/Sverige som ockuperat/neutralt 

land. Filmen ger också en inblick i hur freden kan bli ett hot mot en människa som 

uppfyllts av krig och livnärt sig på fara och terror. 

flyga drake 

USA 2007 

Regi: Marc Forster 

128 minuter 


Två pojkar, Amir och Hassan, växer upp i 

1970-talets Afghanistan. De är bästa vänner 

men också olika. Amir är rik. Hassan fattig. 


fortsättning flygA drAKE 

Amir är pashtun och Hassan är hazar. Efter en ohygglig händelse skiljs deras vägar åt. 

Amir flyr till USA men återvänder till Afghanistan och barndomens skamliga minnen 

för att söka upprätta sin egen heder. ”Flyga drake” är en film om ett splittrat land, om 

försoning och om att våga stå upp emot samhällets fördomar. 

niceville 

USA 2011 

Regi: Tate Taylor 

146 minuter 


I sextiotalets USA börjar raslagarna på allvar 

utmanas av en växande medborgarrättsrörelse. 

När en ung journalist vill ge de svarta 

hembiträdena i sydstatshålan Jackson en röst 

genom att skriva en bok om dem ger hon sig ut på lika minerad som segregerad mark. 

“Niceville” är en varm feel good-förpackad film som sätter fingret på en skamfylld period 

i amerikansk historia. Genom några personers enskilda öden påminns vi om hur kampen 

för frihet och jämlikhet alltid har varit, och alltid kommer att vara, värd att kämpa för. 

den Tredje makTen 

Danmark 2004 

Regi: Nicolaj Arcel 

107 minuter 


Hur ser samspelet ut mellan den politiska 

nivån och media? Vilken insyn har vi vanliga 

medborgare i vad som sker? Och om media 

skall granska makten vem granskar då media? 

Och vad är priset för att stå upp för en god 

moral? Den typen av frågor belyses i den 

danska politiska thrillern ”Den tredje makten”, en spännande och välskriven film som 

för tankarna till Alan J Pakulas ”Alla presidentens män” liksom till Michael Manns 

”Insider”. Här är det spinndoktorer och spelet bakom de politiska kulisserna som ligger i 

fokus. 


TUsen gånger sTarkare 

Sverige 2010 

Regi: Peter Schildt 

85 minuter 


“Tusen gånger starkare” är 15-åriga Signes 

berättelse om vad som händer i klassen när den 

nya eleven Saga utmanar både elevernas och 

lärarnas invanda mönster och ifrågasätter flickornas underordnade roll i klassrummet. 

Filmen, som bygger på Christina Herrströms ungdomsroman med samma namn, ger en 

drastisk bild av en skola som inte lyckas leva upp till sitt demokratiska uppdrag. Filmen 

ger utgångspunkt för att utforska olika bilder av skolan och av pojkars och flickors skilda 

villkor. 

norTh coUnTry 

USA 2005 

Regi: Nici Caro 

126 minuter 


”North Country” för tankarna såväl till 

”Anklagad” med Jodie Foster som ”Norma Rae” 

med Sally Fields och ”Erin Brockovich” med Julia 

Roberts; filmer som porträtterar kvinnor som tog strid för sina rättigheter. Här handlar 

det om de första kvinnliga gruvarbetarna i Minnesota i USA. Tiden är sent 1980-tal och 

filmen bygger på en sann historia. En film om sanning och rättvisa, om alla de kvinnor 

som blivit tafsade på, tillsagda att hålla tyst, le och vara söta för att behaga männen. 

hoTell rwanda 

Storbritannien 2004 

Regi: Terry George 

122 minuter 


Ett av vår tids värsta brott mot mänskligheten 

utspelade sig utan att världen reagerade. 

Folkmordet i Rwanda 1994 får inte falla i 

glömska. En miljon människor mördades inom loppet av några månader när hutubefolkningen 

tog ut sin hämnd på tutsiminoriteten. ”Hotell Rwanda” är berättelsen 

om en hotellchef som hade modet att göra livsavgörande val vilket räddade livet på ett 

tusental människor. 


god afTon, herr wallenberg 

Sverige 1990 

Regi: Kjell Grede 

118 minuter 


Under några veckor vid andra världskrigets 

slutskede, vintern 1944-45, förvandlas Budapest 

till ett inferno, en stad av bödlar och offer. 

Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg kämpar för att rädda en liten grupp judar 

som gripits i en razzia, samtidigt som han försöker hindra den totala utplåningen av 

stadens getto. Etiska begrepp som ondska och medmänsklighet står i centrum i denna 

film om en av de stora gestalterna i svensk samtidshistoria. 

good nighT, and good lUck 

USA 2005 

Regi: George Clooney 

93 minuter 


Filmen handlar om den i USA legendariske 

tv-journalisten Eward R. Murrow som i sitt 

program ”See It Now” gick till frontalangrepp på senator Joseph McCarthy och hans 

brutala hetsjakt på möjliga kommunister inom administration och kulturliv i Amerika 

åren 1950-54. Murrow satte något av en standard för journalistisk integritet världen 

över. Men varför görs filmen idag? Vad har den att säga oss om spelet mellan makt och 

journalistik och den demokratiska uppgift den tredje statsmakten måste axla? 

die welle 

Tyskland 2008 

Regi: Dennis Gansel 

107 minuter 


Skulle Tredje Riket kunna upprepas i vår tid? 

Eleverna på en gymnasieskola i Tyskland 

tror inte att det är någon risk. När deras populäre lärare undrar om de går med på att 

genomföra ett sociologiskt experiment, som en del av projektveckan i ämnet autokrati/ 

envälde, anar ingen vilka krafter som sätts i rörelse. Filmen, som bygger på en verklig 

händelse, blir en given utgångspunkt för etiska och moraliska frågeställningar om de 

mekanismer som samverkar i ett totalitärt samhälle.

FILMHANDLEDNING – TRE KORTFILMER - Forum för levande historia

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?