Beskrivning AIG - Korsholm

Beskrivning av delgeneralplan för Alskat-Iskmo-Grönvik området i Korsholms 

kommun, som avser delgeneralplanekarta i skala 1: 7500 daterad den 

7.11.2011 korrigerad den 18.3.2012, 07.01.2013. 

1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 

1.1 Identifikationsuppgifter 

Planområde: 

Delgeneralplanen är uppgjord för delar av byarna Iskmo (407), Norra Jungsund (408) och Södra 

Jungsund (409) i Korsholms kommun. 

Avgränsningen av planeringsområdet har gjorts i enlighet med översiktsplanen över fast bebyggelse 

på strandområden som godkändes av kommunfullmäktige i Korsholm 10.3.2005. Området gränsar till 

stranddelgeneralplanen för fastlandsstränderna, som uppgörs samtidigt som denna plan på flera ställen. 

I norr vid Verkvik, i söder vid Bosund och i öster vid Vekasund – Skatasund. Holmarna väster om 

planeområdet ingår i stranddelgeneralplanen för fastlandsstränderna. 

Delgeneralplanen omfattar ett ca 100 - 400 m brett strandområde med början från Iskmo sund i 

Iskmo by, genom Pantsarholmssund ut till Grönvikfladan, och fortsätter längs fastlandsstranden genom 

Alskat upp till Verkvik. Fjärdskäret ingår också i delgeneralplanen. Strandområdet består dels av 

havsstränder, dels av insjöstränder. I planen ingår även områden som inte är strandområde. 

Delgeneralplaneområdets areal är ca 840 ha stort område (inkluderat vattenområde ca 260 ha). Den 

totala strandlinjens längd (kartstrandlinje) är ca 19 km. Ej byggbar strandlängd är ca 3,5 km. Av den 

byggbara stranden är ca 3,7 km sjöstrand, havsstrand ca 9,8 km samt på Fjärdskär ca 1,7 km. Planeområdets 

utsträckning framgår ur bifogad karta (bilaga 1). 

1.2 Planeområdets läge 

Avståndet till kommuncentrum i Smedsby varierar från planeområdets olika delar. Avståndet från 

kommunens centrum till södra delen planeområdet är ca 12,5 km och avståndet till Fjärdskäret ca 

18,5 km (bilaga 2). 

1.3 Planens namn och syfte 

Planeringen av området strävar till att underlätta och befrämja markanvändningen på området. Planen 

skall beakta områdets aktuella situation och ta fram nya utvecklingsmöjligheter inom området. 

En av planläggningens målsättningar är att underlätta byggandet längs stränderna samt att rättvist 

fördela byggrätten mellan markägarna. 

Delgeneralplanen behandlar strandområde längs med Iskmo, Grönvik och Alskatområdet. I planen 

ingår även områden, som inte är strandområde. 

Den godkända delgeneralplanen erhåller rättsverkan enligt markanvändnings- och bygglagen och 

den kan användas som underlag vid beslut som berör den framtida markanvändningen på området, 

t.ex. så kan kommunen till en del bevilja bygglov i enlighet med planen i stället för nuvarande förfarande 

med undantag. 

1.4 Beskrivningens innehållsförteckning 

Delgeneralplanen består av kartan, planebestämmelserna samt planebeskrivningen. I planebeskrivningen 

presenteras utgångsuppgifter om planeområdet, uppställda mål, dimensioneringsgrunder och 

motiveringar till delgeneralplanen. Ett skilt program för deltagande och bedömning har gjorts (bilaga 

3). 

1

BESKRIVNINGENS INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 

1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER .......................................................................................... 1 

1.1 Identifikationsuppgifter ............................................................................................................................ 1 

1.2 Planeområdets läge ................................................................................................................................ 1 

1.3 Planens namn och syfte .......................................................................................................................... 1 

1.4 Beskrivningens innehållsförteckning ....................................................................................................... 1 

1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen .............................................................................................. 4 

1.6 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen .............. 4 

2 SAMMANDRAG ..................................................................................................................................... 6 

2.1 Olika skeden i planprocessen ................................................................................................................. 6 

2.2 Delgeneralplanen .................................................................................................................................... 9 

2.2.1 Varför delgeneralplan .............................................................................................................................. 9 

2.2.2 Delgeneralplanens innehåll och uppgörande .......................................................................................... 9 

2.2.3 Generalplaneringens innehåll och syften enligt markanvändnings- och bygglagen. ............................. 10 

2.3 Genomförandet av delgeneralplanen .................................................................................................... 10 

3 UTGÅNGSPUNKTER ........................................................................................................................... 11 

3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet ................................................................................. 11 

3.1.1 Allmän beskrivning av området ............................................................................................................. 11 

3.1.2 Naturmiljön ............................................................................................................................................ 11 

3.1.3 Den byggda miljön ................................................................................................................................ 12 

3.1.4 Markägoförhållanden ............................................................................................................................ 14 

3.2 Planeringssituationen ............................................................................................................................ 15 

3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet ...................................................................... 15 

3.2.1.1 Regionplanen .................................................................................................................................. 15 

3.2.1.2 Landskapsplanen .................................................................................................................................. 15 

3.2.1.3 Generalplan .................................................................................................................................. 16 

3.2.1.4 Detaljplan .................................................................................................................................. 17 

3.2.1.5 Byggnadsordningen .............................................................................................................................. 17 

3.2.1.6 Planeringens baskarta .......................................................................................................................... 17 

3.2.1.7 Byggförbud .................................................................................................................................. 17 

3.2.1.8 Utredning över befintliga byggnader ..................................................................................................... 18 

3.2.1.9 Stomlägenhetsutredning ....................................................................................................................... 18 

3.2.1.10 Strandlinjens längd ............................................................................................................................... 18 

4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN ....................................................... 18 

4.1 Behovet av delgeneralplanering............................................................................................................ 18 

4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna ........................................................................................ 18 

4.3 Deltagande och samarbete ................................................................................................................... 19 

4.3.1 Intressenter ........................................................................................................................................... 19 

4.3.2 Anhängiggörande .................................................................................................................................. 20 

4.3.3 Deltagande och växelverkan ................................................................................................................. 20 

2

4.3.4 Myndighetssamarbete ........................................................................................................................... 21 

4.4 Mål för delgeneralplanen....................................................................................................................... 21 

4.4.1 Mål enligt utgångsmaterialet ................................................................................................................. 21 

4.4.2 Mål som uppkommit under processen, precisering av målen ............................................................... 28 

4.5 Alternativen i delgeneralplanelösningen och deras konsekvenser ........................................................ 29 

4.5.1 Beskrivning och gallring av de preliminära alternativen ........................................................................ 29 

4.5.2 Utredning, bedömning och jämförelse av konsekvenserna av de valda alternativen ............................ 30 

4.5.3 Sammandrag av en jämförelse mellan alternativen .............................................................................. 30 

4.5.4 Val av delgeneralplanelösning och grunderna för valet ........................................................................ 31 

4.5.5 Behandlingar och beslut i olika skeden av planeringen ........................................................................ 31 

5 REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN ................................................................................. 31 

5.1 Planens struktur .................................................................................................................................... 31 

5.1.1 Dimensioneringspriciper........................................................................................................................ 32 

5.1.2 Service .................................................................................................................................................. 35 

5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet ............................................................................................. 35 

5.3 Områdesreserveringar .......................................................................................................................... 36 

5.3.1 De områden som i planen har reserverats för egentlig bebyggelse har indelats enligt följande: .......... 36 

5.3.2. Övriga områden .................................................................................................................................... 38 

5.4 Planens konsekvenser .......................................................................................................................... 42 

5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön .................................................................................................... 42 

5.4.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön ............................................................................................ 46 

5.4.3 Juridiska konsekvenser: ........................................................................................................................ 47 

5.4.4 Övriga konsekvenser ............................................................................................................................ 48 

5.5 Störande faktorer i miljön ...................................................................................................................... 48 

5.6 Planbeteckningar och planbestämmelser ............................................................................................. 48 

5.7 Namn .................................................................................................................................................... 50 

6 GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN ................................................................................ 50 

6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet .................................................................................. 50 

6.2 Genomförande och tidsplanering .......................................................................................................... 50 

6.3 Uppföljning av genomförandet .............................................................................................................. 51 

3

1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen 

Bilagor: 

1. Delgeneralplaneområdets utsträckning Karta 1:40 000 

2. Lägeskarta Karta 1:200 000 

3. Program för deltagande och bedömning Text + karta 

4. Utdrag ur förslag till Landskapsplan Karta 

5. Vattenverkets verksamhetsområde Karta 1:40 000 

6. Samhällsstruktur, service Karta 1:15 000 

6b. Samhällsstruktur, service / rekreation Karta 1:25 000 

7. Trafik karta 1:40 000 

8. Samhällsstruktur, bosättning Karta 1:40 000 

9. Landskapsutredning Text, Bilder,Karta 

10. PM från planeringsmöte 19.8.2009 Text 

11. PM från myndighetsmöte 27.1.2011 Text 

12. Fördelning av byggrätt på strandzonen Tabell 

13. Fördelning av byggrätt inom AT, AP-område Tabell 

14. Befolkningsstatistik. Tabell 

DELGENERALPLANEKARTA 1: 7 500 

1.6 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen 

1. Naturinventering från år 2004. 

Naturinventeringen är gjord av Nature-Invest / biolog Ingvar Fagerholm på uppdrag av Korsholms 

kommun. Inventeringen gjordes för att ge underlag för planeringen av området. Målsättningen med 

inventeringen var att kartlägga områdets naturtyper, huvudsakliga artsammansättning och miljötillstånd. 

I naturinventeringen utreds också behovet av skydd av hotade växter och djur utgående från 

det riksomfattande UHEX-registret och EU:s habitat- och fågeldirektiv. Naturinventeringens uppgift är 

även att minimera miljöpåverkan och säkerställa att alla s.k. lagbiotoper skyddas. Naturinventeringen 

styrs utgående från naturvårdslagen, naturvårdsförordningen, skogslagen, skogsförordningen och 

skogslagens motivering samt vattenlagen. 

2. Befintlig byggnadsbestånd – Korsholms kommun 

Korsholms kommun och HN-Consult har utrett befintlig byggnation och användning. 

3. Mätning av modifierad (dimensionerande) strandlinje 

HN-Consult har utfört mätningen av den modifierade strandlinjen separat för varje skifte. Principerna 

för sättet att mäta strandlängden godkändes av stranddelgeneralplanens arbetskommitté 

17.12.2007. 

4. Kulturmiljöinventering från år 2006 

Kulturmiljöinventeringen är gjord av Susanne Öst på uppdrag av Korsholms kommun i samband med 

stranddelgeneralplan för fastlandsdelens stränder i Korsholms kommun. Utredningens syfte är att 

klarlägga vilka specifika kulturmiljöer man kan hitta på området. 

5. Utredningar över fornlämningar inom planeområdet 

Österbottens Museum har meddelat uppgifter om kända fornlämningar inom området. 

6. Stomlägenhetsutredning 

4

HN-Consult har utrett lägenhetsbildningen för de lägenheter som är belägna inom strandzonen. 

Såsom grund för bestämmandet av strandbyggrätten är fastighetsbildningen den 15.10.1969 dvs. det 

datum då bestämmelserna i byggnadslagen gällande byggande på stränder trädde ikraft. 

7. Snedbildsfotografering 2003 

Korsholms kommun har låtit utföra snedbildsfotografering av alla stränder för uppgörandet av stranddelgeneralplan. 

8. Utvecklingsplan för vattenförsörjningen 2005 

Utvecklingsplanen för vattenförsörjningen och avloppsvattenbehandlingen har uppgjorts av Plancenter 

Ltd på uppdrag av Korsholms kommun. Kommunen har godkänt planen 29.9.2005. 

9. Utvecklingsplan för vattenverksamhet 2010-2020 

Ett nytt förslag till utvecklingsplan för vattenverksamhet 2010-2020 daterad 22.04.2010 har uppgjorts 

av Ramboll Ab på uppdrag av Korsholms kommun. Kommunfullmäktige har godkänt planen 

23.9.2010. 

10. Regional översiktsplan för vattentjänsterna i Vasaregionen 2010 

En regional översiktsplan för Vasaregionens vattenjänster omfattande Vasa stad, Storkyro, 

Korsnäs, Laihela ,Malax, Korsholm, Oravais, Lillkyro och Vörå-Maxmo kommuer daterad 

19.4.2010 har uppgjorts av Kiuru&Rautiainen Oy på uppdrag av Västra Finlands miljöcentral 

tillsammans med berörda kommuner. 

11. Strändernas byggbarhet 

HN-Consult och Nature-Invest/ Ingvar Fagerholm har inventerat strändernas byggbarhet. Ej byggbara 

stränder ingår inte i den dimensionerande (modifierade) strandlängden. Villkoren för att en lägenhet 

skall vara byggbar godkändes av strandgeneralplanens arbetskommitté 17.12.2007. 

12. Trafik 

Vägförvaltningen/ Vasa vägdistrikt har utfört en utredning om behovet att reglera antalet anslutningar 

på landsväg 724. Oy Talentek ab har på beställning av planläggningssektionen gjort en utredning 

27.4.2005 om möjligheten att gå förbi Grönvik med en omfartsväg. 

13. Översiktsplan över fast bebyggelse på strandområden 

Kommunfullmäktige godkände 10.3.2005 översiktsplanen över fast bebyggelse på strandområden. 

14. Register över lägenheternas ägare 

Lägenheternas ägarförteckning har upprättats med stöd av befolkningsregistrets och fastighetsdatasystemets 

(FDS) uppgifter. 

15. Utredning över landskapet (landskapsanalys) 

HN-Consult har uppgjort en landskapsanalys (21.3.2011) med syfte att anpassa byggnationen till 

landskapet och den befintliga bebyggelsen. 

16. Trafikutredning 

Klas Hytönen på Ramboll har gjort en kompletterande trafikutredning till den som blev gjord 2004. 

Denna utredning tar med ett större område jämfört med den äldre trafikutredningen. 

17. Miljökonsekvensbedömning 

Nature-Invest har hösten 2012 på uppdrag av Korsholms kommun gjort en miljökonsekvensbedömning 

för de nya tomtreserveringarna ( AO, AP, AT och RAO), omfartsvägen och den planerade elledningen. 

5

2 SAMMANDRAG 

2.1 Olika skeden i planprocessen 

15.4.2003 Kommunstyrelsen tillsätter en planeringskommitté för fastlandsstränderna. 

Med fastlandsstränder avses stränderna på fastlandssidan av 

Replotbron. 

26.3.2004 Oy Talentek ab har utfört ”Utredning av förutsättningar för ökad markanvändning 

längs Alskatvägen (Lv 724) i Grönvik och Alskat ur trafikperspektiv. 

Utredningen har gjorts av Klas Hytönen, Oy Talentek Ab, på 

uppdrag av Korsholms kommun. 

Sommaren 2004 Naturinventeringen utfördes av Nature-Invest / Ingvar Fagerholm. 

27.4.2005 Oy Talentek ab har på beställning av Korsholms kommun / planläggningsavdelningen 

utfört ”utredning av väglösningar för lv 724, Alskatvägen 

i Grönvik”. Utredningen omfattar möjligheterna att med en omfartsväg 

gå förbi Grönvik. 

22.03.2006 Informationsmöte för markägarna vid Grönvikstranden angående påbörjandet 

av en detaljplan. 

Vintern 2006 Kulturmiljöinventering utfördes av Susanne Öst på uppdrag av Korsholms 

kommun. 

30.8.2006 Oy Talentek ab har utfört en åtgärdsutredning om landsväg 724 (Vasa – 

Replot) i Grönvik på uppdrag av Vägförvaltningens Vasa vägdistrikt. 

30.1.2007 Kommunstyrelsen en ny Kommitté för planering av fastlandsstränderna: 

Ordförande Henrik Svarfvar, Föredragande Pertti Malinen, Lena Gammelgård, 

Helena Granlund, Marjatta Hultholm, Martin Håkans, Maria Nyström, 

Krister Svedström (ersättare Jan-Erik Lind). 

26.3.2007 Planläggningssektionen beslöt att påbörja delgeneralplanearbetet över 

Alskat-Iskmo-Grönvik området och godkänner HN-Consults justerade offert 

för planering av området. Området som skulle detaljplaneras medtogs 

inte i delgeneralplanen. 

19.4.2007 Program för deltagande och bedömning uppgörs för delgeneralplanens 

område. 

8.10.2007 § 167 Planläggningssektionen beslöt att påbörja detaljplanering vid Grönvik. I 

beslutet ingick att förverkligandet av planen skall ske på markägarnas 

bekostnad och att planeringsavtal uppgörs med markägarna innan man 

sätter ett utkast till påseende. 

4-17.10.2007 Delgeneralplanens Program för deltagande och bedömning framlagt till 

allmänt påseende. 

Över pdb inkom 9 anmärkningar. 

17.12.2007 Uppställande av målsättningar godkänns av stranddelgeneralplanen 

kommittén. Målsättningarna och allmänna principerna innehåller bl.a. 

metod för mätning av modifierad strandlinje, kriterier för byggbara lägenheter 

och principer för stomlägenhetsutredningen. 

13.2-29.2.2008 Program för deltagande3 och bedömning för detaljplanen framlagt till offentligt 

påseende. 4 påpekanden angående programmet inlämnades. 

15.5.2008 Stranddelgeneralplanekommitténs möte. 

Direktiv för basutredningar, allmänna principer och målsättningar skall 

föras för vidare behandling till planläggningsstyrelsen och kommunsty- 

6

elsen. Därefter förs dimensioneringsgrunderna vidare vid ett senare tillfälle. 

2.6.2008 Planläggningssektionen förordar att kommunstyrelsen skall godkänna 

direktiv för basutredningar, allmänna principer och målsättningar för Alskat-Iskmo-Grönvik 

delgeneralplan. 

12.8.2008 Kommunstyrelsen godkände direktiven för basutredningar, allmänna 

principer och målsättningar för Alskat-Iskmo-Grönvik delgeneralplan. 

16.9.2008 Uppgörande av förslag till målsättningar och dimensioneringsprinciper 

vid uppgörandet av delgeneralplan för Alskat-Iskmo-Grönvik området. 

18.9.2008 Kommunfullmäktige godkänner direktiv för basutredningar, allmänna 

principer och målsättningar. 

6.11.2008 Stranddelgeneralplanekommitténs möte. 

Utkast till målsättningar och dimensioneringsprinciper behandlas. 

10.11.2008 Planläggningssektionen förordar att kommunstyrelsen skall godkänna 

målsättningar och dimensioneringsprinciper för Alskat-Iskmo-Grönvik 

delgeneralplan. 

2.12.2008 Kommunstyrelsen godkänner målsättningar och dimensioneringsprinciper 

för Alskat-Iskmo-Grönvik delgeneralplan. 

17.02.2009 Kommunstyrelsen tillsätter ny kommitté för uppgörandet av en stranddelgeneralplan 

för fastlandsstränderna i Korsholm: 

Ordförande: Henrik Svarfvar, Lena Gammelgård, Martin Håkans, Ann- 

Britt Edberg, Hans Nyholm, Michael Luther, Monica Sirén-Aura 

Följande tjänsteinnehavare har varit ständigt sakkunniga och inkallats till 

kommitténs möten: Planläggningsingenjören föredragande, miljö- och 

hälsoinspektör med ansvar för miljöärenden i Korsholm, byggnadsinspektör 

enligt vad byggnadsinspektionen utser. 

10.8.2009 Planläggningssektionen godkänner att Kansallistuuli kan påbörja utredningar 

för byggande av vindkraftverk på Fjärdskäret. 

19.08.2009 Arbetsmöte med myndigheter angående uppgörandet av delgeneralplanen. 

Närvarande myndigheter: Västra Finlands miljöcentral, Österbottens 

Förbund, Vasa stad, Österbottens museum, HN-Consult, Korsholms 

kommun. Myndigheterna framförde åsikter. Innan planutkastet 

läggs fram till påseende bör myndigheterna hålla samråd. 

29.10.2009 Stranddelgeneralplanekommitténs möte. Presentation av utkast till delgeneralplan 

över Alskat-Iskmo-Grönvik. 

12.04.2010 Planläggnings- och kommunplaneringssektionen godkänner att ta med 

strandområdet som skulle detaljplaneras i Grönvik och området runt 

landsväg 724 i det område som delgeneralplaneras i Alskat-Iskmo- 

Grönvik. 

31.5.2010 Planläggnings- och kommunplaneringssektionen beslutar att undersöka 

möjligheterna till en detaljplan för hela Fjärdskär. 

31.8.2010 Stranddelgeneralplanekommittens möte godkänner utkast till delgeneralplan. 

Riktgivande omfartsvägsträckningens placering flyttas närmare 

kraftledningsområdet ända till Köklot-korsningen. 

12.10.2010 Planläggnings- och kommunplaneringssektionen godkänner ett utkast till 

delgeneralplan och besluter att lägga fram utkastet till offentligt påseende 

i 30 dagar. Efter att utkastet varit framlagt till påseende ordnas ett 

myndighetssamråd med närings-, trafik- och miljöcentralen ansvarsom- 

7

ådena miljö- och naturresurser och trafik- och infrastruktur, Österbottens 

museum, Österbottens förbund, tekniska nämnden, byggnadsnämnden, 

miljösektionen, socialnämnden och bildningsnämnden samt 

Vasa elnät. 

24.10.2010 Kungörelse av hörande i beredningsskedet. 

25.10-26.11.2010 Hörande av markägarna i beredningsskedet. Program för deltagande 

och bedömning, och ett planutkast till allmänt påseende på kommunen. 

Programmet för deltagande och bedömning och utkastet kan även ses 

på kommunens hemsida. 44 st. kommentarer om utkastet lämnas in. 

28.10.2010 Allmänt informationstillfälle för markägarna i ämbetshuset i Smedsby. 

Möjlighet för markägarna att träffa planerarna och framföra åsikter och ta 

del av program för deltagande och bedömning, inventeringsmaterial och 

ett utkast till plan. 

27.1.2011 Myndighetsmöte på Korsholms kommun. Närvarande: Österbottens 

Förbund / Ann Holm, Södra Österbottens NTM-central, ansvarsområdet 

miljö och naturresurser / Eva Sund-Knuuttila och Matti Rantala, Södra 

österbottens NTM-central, ansvarsområdet trafik och infrastruktur / John 

Öst, Södra Österbottens NTM-central, ansvarsområdet näringar, arbetskraft, 

kompetens och kultur / Stefan Nyman, Österbottens museum / 

Anne Majaneva-Virkola, Vasa Elnät Ab / Ari Salo och Karl-Gustav Kolam, 

HN-Consult ab / Sven Mattas och Jonas Lindholm, Korsholms 

kommun / Barbara Påfs, Johan Lax, Henrik Svarfvar, Hans Nyholm, Ben 

Antell, Helena Granlund, Marika Häggblom och Catarina Simons. (PM 

från mötet som bilaga 11). 

15.3.2011 Stranddelgeneralplanekommitténs möte. Kommittén beslutade om ändringar 

i planen med anledning av myndighetsmötet 27.1.2011. Genomgång 

av kommentarer om planutkastet. 

1.9.2011 Vasa Elnäts hörandemöte angående planerad 110 kV:s kraftledning 

Gerby-Alskat. 

18.10.2011 Stranddelgeneralplanekommittémötens möte. Genomgång av återremitterade 

kommentarer om planutkastet. 

7.11.2011 Planläggnings- och kommunplaneringssektionen godkänner förslag till 

delgeneralplan och sätter det till offentligt påseende i 30 dagar samt begär 

utlåtande av byggnadsnämnden, social-, utbildnings-, och tekniska 

nämnden, Österbottens Förbund, Närings-, trafik- och miljöcentralen i 

Södra Österbotten ansvarsområdet miljö och naturresurser, ansvarsområdet 

trafik och infrastruktur, Österbottens museum, Vasa Elnät samt av 

Vasa stad. 

21.11-21.12.2011 Planförslaget var framlagd till offentligt påseende. Under påseendetiden 

inlämnades 32 anmärkningar och 4 myndighetsutlåtanden över planförslaget. 

Efter påseendetidens utgång inlämnades ytterligare 5 myndighetsutlåtanden 

över planförslaget 

18.4.2012 Stranddelgeneralplanekommittén besluter om åtgärder pga. inkomna 

anmärkningar och utlåtanden. 

11.05.2012 Myndighetssamråd. Närvarande: Österbottens förbund / Ann Holm, 

Södra Österbottens NTM-central, ansvarsområdet miljö och naturresurser 

/ Eva Sund-Knuuttila och Matti Rantala, Södra österbottens NTMcentral, 

ansvarsområdet trafik och infrastruktur / John Öst, Södra Öster- 

8

ottens NTM-central, ansvarsområdet näringar, arbetskraft, kompetens 

och kultur / Stefan Nyman, HN-Consult/Clas-Göran Herrgård och 

Christoffer Rönnlund, Korsholms kommun/ Mikael Luther, Monica Aura- 

Sirén, Barbara Påfs, Ben Antell och Catarina Simons 

08.06.2012 Arbetsmöte på Södra Österbottens NTM-central. Närvarande: Matti Rantala, 

Eva Sund-Knuuttila, Barbara Påfs, Catarina Simons, Clas-Göran 

Herrgård och Christoffer Rönnlund. 

19.06.2012 Planläggningssektionen behandlar förslaget till delgeneralplan. 

28.11.2012 Stranddelgeneralplanekommitténs möte, beslut fattas om justering av 

planen på grund av miljökonsekvensbedömningen. 

??.?? .2012 Kommunstyrelsen godkänner förslaget till delgeneralplan. 

??.??.???? Kommunfullmäktige godkänner förslaget till delgeneralplan. 

2.2 Delgeneralplanen 

2.2.1 Varför delgeneralplan 

För att reglera och styra områdesanvändningen inom en kommun utarbetas generalplaner och detaljplaner. 

I generalplanen anges huvuddragen för områdesanvändningen i kommunen. 

I en strandzon som hör till ett strandområde vid hav eller annat vatten får byggnader inte uppföras 

utan en detaljplan eller en sådan generalplan med rättsverkningar där det särskilt bestäms att generalplanen 

eller en del av den kan användas som grund för beviljande av bygglov (MBL 72 §). 

I en situation där uppgörande av detaljplan främst pga. områdets utsträckning och ägoförhållanden 

(allt är privatägt), skulle medföra oskäligt höga kostnader för kommunen är delgeneralplanen ett fungerande 

sätt att möjliggöra sådan kompletterande bebyggelse som kan ske utan att ännu i alltför hög 

grad förtäta bebyggelsen. Samtidigt kan i planen behandlas sådana gemensamma angelägenheter, 

som man inom området allmänt anser borde åtgärdas. 

2.2.2 Delgeneralplanens innehåll och uppgörande 



En av planläggningens målsättningar är att underlätta byggandet längs stränderna samt att rättvist 

fördela byggrätten mellan markägarna. 

Erforderliga utredningar av områdets naturförhållanden, kulturhistoriskt värdefulla byggnader och kulturlandskapet 

görs upp till grund för planläggningen. På basis av utredningarna och annat material 

ställer man upp allmänna målsättningar gällande planen. Olika intressegrupper har också en central 

ställning då målen ställs upp. Stor vikt skall läggas vid att planera bebyggelsen utgående från de förutsättningar 

som finns, dvs. så lite nya vägar som möjligt, placering av nya fritids- och permanenta 

bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse samt bevarande av vackra naturområden. Man skall 

även utreda möjligheter för fast bosättning på strandzonen, bland annat genom att ge möjlighet att 

ändra fritidsbostaden till fast bostad där det finns förutsättningar för det. En strandgeneralplan, som 

gjorts enligt markanvändnings- och bygglagen, ger kommunen en grund då bygglov beviljas på sådana 

områden där det inte finns detaljplan. 

Inom strandzonen anges antalet byggplatser (för fritids- eller egnahemshus) direkt per skifte. Antalet 

byggrätter har beräknats i enlighet med dimensioneringsgrunder utgående från dimensionerande 

strandlängd och stomlägenhetens tidigare nyttjade byggnadsrätt. Inom de områden som är belägna 

ovanför strandzonen anges områden för bebyggelsen i form av översiktliga områden (AT eller AP). 

9

Uppgörandet av delgeneralplanen förbättrar avsevärt möjligheterna till ett smidigt förfaringssätt vid 

ansökan om bygglov. 

Generalplanen gäller inte på områden där det finns gällande detaljplan. 

Delgeneralplanen för Alskat-Iskmo-Grönvik innehåller följande områdes reserveringar: 

Område för fristående småhus (AO), Bostadsområde dominerat av småhus (AP), Byområde (AT), 

Område för fritidsbostäder (RA), Område för fritidsbostäder, området har miljövärden. (RA-1), Område 

för fritidsbostäder (RA-2/s), Område för turistanläggningar (RM), Område för fritidsbostäder/ 

året runt bostäder (RAO), Område för närservice (PL), Område för offentlig service och förvaltning 

(PY), Område för kyrkor och andra församlingsbyggnader (YK), Rekreationsområde (V), Område för 

närrekreation (VL), Område för badstrand (VV), Jord- och skogsbruksdominerat område (M), Jord- 

och skogsbruksdominerat område (M-1), Jordbruksområde (MT), Jord- och skogsbruksdominerat 

område med särskilt behov av att styra friluftslivet (MU), Jord- och skogsbruksområde med särskilda 

miljövärden (MY), Trafikområde (L), Område för allmän väg (LT), Småbåtshamn/ småbåtsplats (LV), 

Fiskehamn (LV-1), Vattenområde (W), Område för samhällsteknisk försörjning (ET), Skyddsgrönområde 

(EV), Fornminnesområde (SM) samt 

Område där miljön bevaras (/s). 

2.2.3 Generalplaneringens innehåll och syften enligt markanvändnings- och bygglagen. 

Enligt markanvändnings- och bygglagens 39§ ställs följande krav på generalplanens innehåll. 

1) Att samhällsstrukturen fungerar och är ekonomisk och ekologisk hållbar. 

2) Att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas. 

3) Att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas. 

4) Att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång- och cykelbanor utnyttjas, att energiförsörjningen, 

vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt 

sätt. 

5) Att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö. 

6) Att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv. 

7) Att miljöolägenheterna minskas 

8) Att den bebyggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas. 

9) Att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. 

Generalplanen får inte orsaka markägare eller andra rättsinnehavare oskäliga olägenheter. 

2.3 Genomförandet av delgeneralplanen 

Generalplanen skall tjäna till ledning när detaljplan utarbetas och ändras samt när åtgärder annars 

vidtas för att reglera områdesanvändningen. När myndigheter planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen 

och besluter att vidta sådana åtgärder, skall de se till att åtgärderna inte försvårar 

genomförandet av generalplanen. 

Avsikten är att en generalplan med rättsverkningar i framtiden skall vara huvudregel, eftersom generalplanen 

inte längre kommer att underställas en statlig myndighet för fastställelse, utan generalplanen 

får rättsverkningar sedan beslutet om godkännandet vunnit laga kraft. 

Genomförandet av delgeneralplanen ankommer på markägarna till den del det gäller enskilda byggplatser. 

I praktiken har det visat sig att det tar lång tid innan delgeneralplaner och byadelgeneralpla- 

10

ner förverkligas. Ofta ”sparar” markägarna fritids- och bostadstomter åt följande generation i stället 

för att sälja eller bygga själva. En liten del av tomterna förverkligas dock snabbt efter att planen har 

vunnit laga kraft. 

Till de delar som delgeneralplanen skall förverkligas med detaljplanering kan kommunen tex. förhandla 

med markägare om inköp av områden för detaljplanering eller uppgöra detaljplan genom 

markanvändningsavtal med markägarna. 

3 UTGÅNGSPUNKTER 

3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 

3.1.1 Allmän beskrivning av området 

Området består av byaområde i Iskmo, Norra Jungsund och Södra Jungsund. Grönvik och Alskat är 

delområden inom Iskmo by. På stränderna förekommer permanent bosättning blandat med fritidsbosättning. 

Från Röjörsfladan till Verkvik är fritidsbebyggelsen dominerande, men kring Iskmo sund är det främst 

fråga om område med fast bosättning. Permanent boende förekommer på en del av fritidsbostäderna 

åtminstone en stor del av året. 

I Iskmo by och i Grönvik finns det en hel del bebyggelse av äldre datum. Den äldre bebyggelsen är 

beskriven i kulturmiljöinventeringen som Susanne Öst har utfört på uppdrag av kommunen år 2006. 

Grönvik gård som är en byggd kulturmiljö av riksintresse finns inom planeområdet. På Fjärdskäret 

beläget intill Replotbron finns rekreationsområde och fiskehamn. I Iskmo by finns daghem, brandstation, 

simstrand, båthamnar och flera församlingars lägergårdar. Inom området bedrivs jord- och 

skogsbruk. 

3.1.2 Naturmiljön 

Landskapsbild 

Planeområdet sträcker sig på båda sidorna om Alskatvägen, Köklotvägen, Jungsundvägen och 

Iskmovägen. I Iskmo by och längs Jungsundvägen förekommer åkerområden. I Iskmo sund och i 

Pantsarholmssund är vattnet grunt. Stränderna runt Iskmo sund är förhållandevis höga. Längs Pantsarholmssund 

är stränderna låga. 

I Iskmo by och längs Jungsundvägen förekommer bebyggelse både i skogsbackar och i anslutning 

till åkerområdena. Landskapsmässigt känsliga områdena finns på stranden mot havet längst i norr 

vid Verkvik och Kalkbådan invid Fjärdskär. 

En landskapsanalys har utförts i samband med planeringen för att lättare kunna anpassa den nya 

bebyggelsen till landskapet och värna landskapsvärden i tillräcklig grad. 

Naturförhållanden 

En naturinventering har utförts sommaren 2004 av Nature-Invest/ Ingvar Fagerholm på uppdrag av 

Korsholms kommun för att ligga till grund för delgeneralplanen. Naturinventeringen innehåller rekommendationer 

för planläggningen. Vid pappersbruket i Södra Jungsund förekommer flygekorre. 

Vattenområdena mellan Pantsarholmen och Grönvikfladan är en viktig fiskled. Röörfladan är en 

11

grund lekvik. Södra Skeppshamn är en grund vik med albälte. På Fjärdskärs södra del finns fågelskär 

och strandäng. 

Naturens mångfald, Natura-2000 

Med hjälp av natura 2000-nätet som godkänts av statsrådet den 20.8.1998 värnar man om naturens 

mångfald inom Europa unionens område. Som skyddsobjekt har man valt såväl värdefulla naturtyper 

som även hotade djur- och växtarter. 

Inom planeområdet finns inga områden som ingår i Natura 2000-nätverket. 

Vattendrag och vattenhushållning 

Inom delgeneralplaneområdet finns inga viktiga grundvattenområden belägna. 

Naturskydd 

Enligt naturinventeringen förekommer flera områden som kräver miljöhänsyn i planeringen. Sådana 

områden kan t.ex. vara områden som är viktiga lekplatser för fisk och rast-/häckningsplats för andfåglar 

och har karaktären av en flada. 

Ytterligare rekommendationer finns i naturinventeringen. 

3.1.3 Den byggda miljön 

Den byggda miljön inom området varierar kraftigt. Det är dels frågan om fritidsbebyggelse dels fråga 

om fast bosättning. Det finns en del äldre bostadsbyggnader och gårdsgrupper inom planeområdet. 

De flesta av dessa är belägna i Iskmo by. Fritidsbebyggelsen längs med Grönvikfladans östra och 

sydöstra del och Iskmo öns västra del har till största delen uppstått under senare hälften av 1900talet. 

En del gamla bostadshus är i fritidsbruk, medan en del av fritidshusen används för permanent 

boende. 

Befolkningens struktur och utveckling i planområdet 

Befolkningsutvecklingen i Korsholms kommun har varit positiv ända sedan kommunen bildades 

1.1.1973 genom sammanslagning av fem olika kommuner. Invånarantal 31.12.2009: 18 338 personer. 

Planområdet är en del av kommunens delområde ”Norra Korsholm” (bilaga). 

Inom planeområdet beviljas ca 1-3 bygglov per år. 

Samhällsstruktur 

Iskmo by är en tätort på landsbygden, i praktiken ett pendlingsområde till kommunens centrum och 

landskapets centrum Vasa stad. Bosättningen är belägen längs med Iskmovägen och Jungsundvägen, 

eller längs med anslutningsvägar till dessa. I Grönvik förekommer permanent bebyggelse med 

direkta anslutningar till Alskatvägen som är en regional landsväg. Längs med stränderna är fritidsbebyggelsen 

ställvis relativt tät. 

Service 

Kommunens administrativa centrum finns i Smedsby utanför planeområdet. I Smedsby finns även 

kommunens hälsovårdscentral, högstadium, gymnasium, kulturhus (med bibliotek), apotek, butiker, 

åldringshem, bäddcentral, daghem, hotell, grill, servicestationer, idrottshall mm. 

Skolan för området finns i Karperö. De närmaste daghemmen finns i Iskmo, Singsby och Karperö. I 

Jungsund finns ungdomsföreningshus, idrottsplan och pensionärsbostäder. I Iskmo finns brandstation. 

12

Kommunfullmäktige har 7.6.2007 godkänt följande vision: Korsholm 2015 erbjuder boendemiljöer 

som hör till de trivsammaste i landet, högklassig, lättillgänglig service grundat på balanserad befolkningstillväxt, 

aktiv och innovativ näringspolitik, hållbar kommunal ekonomi och funktion som ledande 

österbottnisk landskommun och drivande kraft för regional utveckling. 

Arbetsplatser, näringsverksamhet 

Näringsverksamheten inom planeområdet består främst av jord- och skogsbruk. I 

kommunen samt i Vasa stad, som är landskapets centrum finns arbetsplatser inom alla slags näringar. 

Rekreation 

Inom planeområdet är det främst havsstränderna och Fjärdskäret som används för rekreation. På 

Fjärdskäret finns Vägverkets rastplats med badstrand, grillhus och naturstig. I Grönvik finns 

simstrand. I Iskmo by finns ett skidelljusspår. Invid planeområdet går också småbåtsleden ”Solrutten”. 

De skogsområden som gränsar till planeområdet används för rekreation i form av allemansrätten 

t.ex. för bär- och svampplockning. Jakt och fiske är viktiga fritidssysselsättningar. 

Trafik 

Alskatvägen, Köklotvägen och Jungsundvägen är de landsvägar som går genom planeområdet. 

Alskatvägen är tätast trafikerad med ca 2900 fordon per dygn, sommartid ca 3700 fordon per dygn. 

Trafikmängden uppskattas öka med ca 2 % per år de närmaste 20 åren. Då skulle trafikmängden år 

2016 uppgå till 3200 fordon per dygn och sommartid nära 4500 fordon per dygn. I Grönvik uppstår 

redan störningar och farosituationer sommartid under topptimmarna. Flera anslutningar som befinner 

sig endast några tiotals meter efter varandra orsakar osäkerhetsfaktorer och risker för trafiken som 

rör sig i kö. Vägförvaltningens normer rörande anslutningarnas täthet till regionala vägar överskrids 

märkbart i Grönvik. 

Kollektivtrafik finns längs med Köklotvägen, Alskatvägen, Jungsundvägen och Iskmovägen i form av 

skolskjutsar. 

Trafiken till området söder om Grönvikfladan sker längs med Svartholmsvägen. 

De befintliga vägarna framgår ur grundkartan som används som baskarta för planeringen. 

Den byggda kulturmiljön och fornminnen 

Kulturmiljöerna är en följd av människans verksamhet och är i allmänhet belägna på områden som är 

i fortgående aktiv användning. 

Susanne Öst har utfört en kulturmiljöinventering på uppdrag av Korsholms kommun år 2006 i samband 

med stranddelgeneralplan för fastlandsdelens stränder i Korsholm. Kulturmiljön inom Alskat- 

Iskmo-Grönvik består av Grönvik gård med gårdsgrupp, som uppfördes i slutet av 1700-talet. I slutet 

av 1700-talet förekom skeppsbygge på platsen och år 1813 uppfördes Grönvik glasbruk, vilket var 

verksamt mellan 1831-1907. Glasbruket var på sin tid Nordens största producent av fönsterglas. Området 

är en byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY 2009), museiverket. 

Vid Pantsarholmssund finns ett fåtal gamla båthus bevarade, som minner om den tid då där fanns en 

fiskehamn. Söder om Pantsarholmssund finns en minnessten, från den tiden när Jungsund pappersbruk 

fanns beläget på platsen. Pappersbruket startades år 1828 och det var i verksamhet fram till år 

1876. Förutom pappersmästarens bostad och husgrunder finns den fördämning som Johan Grönberg 

lät bygga för att tillvarata vattenkraften för pappersbruket kvar. 

Längs Iskmo vägen, i Iskmo by finns flertalet gamla gårdar och gårdsgrupper bevarade. Det speciella 

med flertalet av dessa gårdar är deras farstukvistar, som till sin form är femkantiga. Bland de mest intressanta 

gårdar kan nämnas ”Uddas”, en liten backstuga som flyttades till platsen år 1865 från 

13

Petsmo. I stugan bodde lotsen Isak Udd, lots vid Uddskär i Värlax. En annan anmärkningsvärd 

byggnad, av vilken endast stenfoten återstår är hovrättspresident Reuters sommarvilla. 

Inom planeområdet förekommer tre kända fornlämningar. 

Fornlämningar är skyddad enligt lagen om fornminnen (295/1963). 

• Forngrav på Björkholmsback 

• Stenfoten till Reuterholms villa 

• Den stenlagda kajen vid Grönvik stranden där skeppsvarvet och glasbruket har funnits är 

skyddad enligt byggnadsskyddslagen 

• Skeppsvrak invid kajen 

Teknisk försörjning 

Områdena som ingår i delgeneralplanen är till största delen belägna inom vattenverkets verksamhetsområde. 

Vattenledning har nyligen byggts ut till området söder om Grönvikfladan och till området 

norr om Södra Skepphamn på Köklotvägens västra sida. Vattenverkets verksamhetsområde framgår 

ur bilaga 5. 

Hela planeområdet saknar kommunalt avloppssystem, men alternativa lösningar för utbyggande av 

avloppsledningsnät inom området är under uppgörande. 

Hittills har avloppsvattnet hanterats fastighetsvis inom området. Avloppsvatten skall renas så att det 

uppfyller kraven i gällande förordning. 

El- och telefonförbindelser finns till alla bebodda gårdar. Invid brandstationen i Iskmo finns en telefonmast. 

Ytter om planområdet i Alskat finns en TV-mast. 

Det finns behov av en ny 110 kV ledning Gerby - Alskat för att trygga elförsörjningen i Köklot och 

Replot då elförbrukningen ökar. Den nya ledningen skulle även minska riskerna för långvariga avbrott. 

Specialverksamhet 

I Alskat finns ett gammalt stenbrott som är vattenfyllt och inte längre i bruk. 

Miljöskydd och störningar i miljön 

Störningar i miljön förekommer främst i form av buller längs med vägarna. Olägenheterna är störst 

längs med Alskatvägen. 

3.1.4 Markägoförhållanden 

Markägaruppgifterna har erhållits ur befolkningsregistret och från fastighetsdatasystemet (FDS – 

KTJ, våren 2007). Registren kompletterar varandra. Uppgifterna har korrigerats i samband med markägarhöranden. 

Det mesta är i privat ägo. Förutom de områden som är i privat ägo så ägs marken 

inom planeområdet av följande: Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland r.f., Iskmo jaktklubb 

r.f., Vasa evangelisk-lutherska församlingar, Vaasan seurakuntayhtymä, Iskmo bys samfälligheter, 

Norra Jungsund bys samfälligheter, Vaasan partiotytöt ry., Finska staten/ Vasa vägdistrikt och Korsholms 

kommun. 

14

3.2 Planeringssituationen 

3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet 

3.2.1.1 Regionplanen 

Landskapsplanen fastställdes av miljöministeriet 21.12.2010. Landskapsplanen ersätter regionplanen. 

3.2.1.2 Landskapsplanen 

Förslaget till landskapsplan godkändes i Landskapsfullmäktige den 29.9.2008 och fastställdes av miljöministeriet 

21.12.2010. 

Landskapsplanen innefattar följande helheter: 

- För landskapet centrala utvecklingsområden 

- För en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur behövliga markanvändningsreserveringar 

- Med tanke på miljö och ekonomin hållbara arrangemang för trafik och teknisk service 

- Hållbart användningssätt av vatten- och marksubstanstillgångar 

- Markanvändningsprinciper som tryggar en ekologiskt hållbar områdesanvändning i form av 

skyddsområden. 

- Områdesreserveringar som värnar om landskapet, naturvärden och kulturarvet samt tillräckligt 

med områden som lämpar sig för rekreation 

Landskapsplanen ersätter samtliga i kraft varande region etapp-planer på omådet. 

Etapp1: Rekretion och naturskydd, fastställd 30.7.1981. 

Etapp2: Bebyggelsestruktur, fastställd 26.9.1986 och 15.6.1990. 

Etapp3: Naturresurser och trafik, fastställd 11.4.1995. 

I Landskapsplanen finns inom planeområdet följande reserveringar: 

Objekt som ingår i UNESCO:s världsarvslista 

Stadsutvecklingszon (kk) 

VASA STADSREGION (KK-1). 

Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd (kmk) 

Strandzon 

Samtliga strandområden inom planeområdet ingår i fastlandszonen: 

Område med turistattraktioner / utvecklingsområde för turism och rekreation - mv 

• mv-7 Replot – Björköby 

Natur och kultur i skärgårdsmiljö: Skärgårdssamhället. Rekreationsmöjligheterna till lands 

och sjöss. Hamnplatsernas möjligheter. 

15

Rekreationsområde (V) 

• Fjärdskär 

Rekreationsobjekt/ turistattraktion 

Område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. 

• Grönvik glasbruks område rky 104 

Datakommunikationsförbindelse - tl 

Förbindelsebehov för kraftledning 

Stomvattenledning – V 

Stamväg – st 

Förbindelseväg – yt 

Riktgivande/ alternativ vägsträckning 

• Förslaget till landskapsplan innehåller en reservering för framtida omfartsväg i Grönvik. 

Cykelled 

Småbåtsled som är viktig för turismen 

• Båtturistleden ”Solrutten” 

Fiskehamn 

• Fjärdskär 

Fartygsled 

¹⁾Bygginskränkning 

3.2.1.3 Generalplan 

För området som delgeneralplaneras finns inte tidigare rättsverkande generalplan. 

En generalplan utan rättsverkningar över hela kommunen är godkänd av kommunfullmäktige den 

14.04.1983 

En generalplan över alla kommunens stränder är godkänd av kommunfullmäktige den 22.09.1982. 

Planen saknar rättverkningar. 

16

3.2.1.4 Detaljplan 

Inom planläggningsområdet finns inga fastställda detaljplaner. Delgeneralplaneområdet gränsar dock 

till följande detaljplaneområden: 

• Björklund Vest, stranddetaljplan godkänd 20.03.1975. 

• Röjören, detaljplan godkänd 21.09.1990. 

• Grönvik, (kommunens planläggningssektion beslöt 8.10.2007 § 167 att påbörja detaljplanering 

vid Grönvik. (Eftersom förutsättningarna för att få ett planeringsavtal och senare markanvändningsavtal 

till stånd med markägare inom området verkar saknas, beslöt planläggnings- 

och kommunplaneringssektionen att man tar med området som man enligt tidigare 

beslut skulle detaljplanera i området som delgeneralplaneras). 

3.2.1.5 Byggnadsordningen 

Byggnadsordningen har reviderats och godkändes 22.4.2004 av kommunfullmäktige i Korsholms 

kommun. 

Utdrag ur byggnadsordningen 

4. BYGGANDE PÅ STRANDOMRÅDEN 

4.1 PLACERING OCH MILJÖANPASSNING AV BYGGANDE PÅ STRANDOMRÅDEN 

Avståndet från en byggnad till strandlinjen samt placeringen på byggplatsen skall bestämmas så att 

landskapets naturenlighet i mån av möjlighet bevaras. Likväl skall andra än bastubyggnaders avstånd 

från strandlinjen enligt medelvattenståndet, om inte annat följer av det ovanstående kravet, 

vara minst 20 meter. 

På byggplatsen skall strandzonens växtlighet huvudsakligen bevaras och endast gallring tillåtas. 

En bastubyggnad med högst 30 m² våningsyta får byggas närmare strandlinjen än det ovan nämnda 

antalet meter. Dess avstånd från den på ovan nämnt sätt beräknade strandlinjen skall emellertid vara 

minst 10 meter. 

Byggnadsplats på strandområde skall ha en bredd om 40 meter mot strand eller tillandning, dock så 

att man kan avvika från minimigränsen 40 m om byggbarheten är god. 

4.2. OMFATTNINGEN AV BYGGANDE PÅ STRANDOMRÅDEN 

Inom ett strandområde (högst 100 meter från strandlinjen) får fritidsbyggnadernas sammanlagda våningsyta 

på en byggnadsplats vara högst 150 m² och antalet våningar 1 ¾ . 

Byggrätten kan fördelas mellan fritidshus, bastu, gäststuga och ekonomiebyggnad. En gäststuga får 

ha en maximal våningsyta om 30 m² och inte vara försedd med köksutrymmen. 

3.2.1.6 Planeringens baskarta 

Som underlag för planeringen har använts skannad grundkarta i skala 1:10 000, vilken på lantmäteriverkets 

försorg formaterats så att den har kunnat användas som bottenkarta i Mapinfo - miljö. Fastighetsgränserna 

och registernumren har införskaffats från Korsholms kommun (ursprunglig källa 

lantmäteriverket). Lägenhetsindelningen beskriver läget vid planläggningens inledande (våren 2007). 

3.2.1.7 Byggförbud 

Byggförbud råder inte inom området. 

17

3.2.1.8 Utredning över befintliga byggnader 

Uppgifter gällande ägare till lägenheterna, byggnaderna samt uppgifter om byggnadernas användning 

och geografiska läge har införskaffats av kommunen. 

3.2.1.9 Stomlägenhetsutredning 

Strandzonens fastighetsstruktur har inventerats av konsulten enligt den situation som rådde den 

15.10.1969, dvs. vid det datum då bestämmelserna i byggnadslagen rörande byggande på stränder 

trädde ikraft. Vid denna tidpunkt gällande lägenhetsenhet, för vilken byggrätten beräknas kallas i planen 

stomlägenhet. Utgående från denna stomlägenhetsindelning har inventerats de faktorer som utgjort 

grunderna för dimensioneringsberäkningarna, d.v.s. strandlinjens längd och utnyttjad byggnadsrätt. 

Antalet stomlägenheter med egen strand inom planeområdet är ca 133 st. 

Stomlägenhetsindelningen framgår ur bifogade dimensioneringstabeller (Bilaga 12). Begreppet stomlägenhet 

har noggrannare beskrivits i punkten 5.1.1. dimensioneringsprinciper. 

3.2.1.10 Strandlinjens längd 

Som utgångsmaterial för inventeringen av strandlängden per stamfastighet har använts grundkarta i 

dator i Mapinfo - miljö. Konsulten har utfört strandlinjens mätning. Som bas för bestämmandet av 

byggrätten per lägenhet har använts s.k. modifierad strandlinje. Begreppet modifierad strandlinje beskrivs 

utförligare under punkten 4.4.1. 

Strandlinjens totala längd (kartstrandlinje) inom planeområdet är ca 19 km dvs. i medeltal ca 143 m / 

stomlägenhet. Den omvandlade (modifierade) byggbara strandlinjen som ligger till grund för dimensioneringen 

av fritidsbyggrätten är ca 11 km (83 m/stamfastighet). Strandlinjelängderna per skifte har 

redovisats i dimensioneringstabeller (bilaga 12). 

4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN 

4.1 Behovet av delgeneralplanering 

Målsättningen med planeringen är att finna och anvisa de centrala markanvändningslösningarna för 

framtiden inom området. I planen dimensioneras och reserveras byggrättigheter för befintlig och ny 

fritidsbebyggelse och för nuvarande och ny fast bebyggelse både inom och utanför strandområde 

samt ändring av fritidsbostad till fast bostad. Dessutom reserveras områden för övrig användning 

t.ex. jord- och skogsbruksområden, närrekreationsområden, båtplatser och skyddsområden. 

4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna 

15.4.2003 Kommunstyrelsen tillsätter en planeringskommitté för fastlandsstränderna. 

Med fastlandsstränder avses stränderna på fastlandssidan av 

Replotbron. 

26.3.2004 Oy Talentek ab har utfört ”Utredning av förutsättningar för ökad markanvändning 

längs Alskatvägen (Lv 724) i Grönvik och Alskat ur trafikperspektiv. 

Utredningen har gjorts av Klas Hytönen, Oy Talentek Ab, på 

uppdrag av Korsholms kommun. 

Sommaren 2004 Naturinventeringen utfördes av Nature-Invest / Ingvar Fagerholm. 

18

27.4.2005 Oy Talentek ab har på beställning av Korsholms kommun / planläggningsavdelningen 

utfört ”utredning av väglösningar för lv 724, Alskatvägen 

i Grönvik”. Utredningen omfattar möjligheterna att med en omfartsväg 

gå förbi Grönvik. 

Vintern 2006 Kulturmiljöinventering utfördes av Susanne Öst på uppdrag av Korsholms 

kommun. 

30.8.2006 Oy Talentek ab har utfört en åtgärdsutredning om landsväg 724 (Vasa – 

Replot) i Grönvik på uppdrag av Vägförvaltningens Vasa vägdistrikt. 

30.1.2007 Kommunstyrelsen utser en ny Kommitté för planering av fastlandsstränderna. 

26.3.2007 Planläggningssektionen beslöt att påbörja delgeneralplanearbetet över 

Alskat-Iskmo-Grönvik området och godkänner HN-Consults justerade offert 

för planering av området. 

19.4.2007 Program för deltagande och bedömning uppgörs. 

4-17.10.2007 Program för deltagande och bedömning framlagt till påseende. Över 

PDB inkom 9 anmärkningar. 

17.02.2009 Kommunstyrelsen tillsätter ny kommitté för uppgörandet av en stranddelgeneralplan 

över fastlandsstränderna i Korsholm enligt följande: 

Ordförande Henrik Svarfvar 

Lena Gammelgård 

Martin Håkans 

Ann-Britt Edberg 

Hans Nyholm 

Michael Luther 

Monica Sirén-Aura 

Följande tjänsteinnehavare har varit ständigt sakkunniga och inkallats till kommitténs möten: 

- Planläggningsingenjören, föredragande 

- Miljö- och hälsoinspektör med ansvar för miljöärenden i Korsholm 

- Byggnadsinspektör enligt vad byggnadsinspektionen utser. 

4.3 Deltagande och samarbete 

4.3.1 Intressenter 

Intressenterna i planeringen är följande: 

Markägare, invånare och företagare 

Markägarna, invånarna, jordbrukarna och skogsägarna, fritidsbosatta, företagarna 

Sammanslutningar 

Samfälligheter, delägarlag för vattenområden, väglag, jakt- och fiskeföreningar, föreningar 

Förvaltningsenheter 

Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, planläggnings- och kommunplanläggningssektionen, tekniska 

sektorn, byggnadsnämnden, bildningsväsendet, näringsväsendet, miljönämnden, socialnämnden. 

Andra Myndigheter 

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet miljö och naturresurser (innan 

1.1.2010 Västra Finlands Miljöcentral), Österbottens Förbund, Österbottens Museum, Närings-, 

19

trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet trafik och infrastruktur (innan 1.1.2010 

Vägförvaltningen, Vasa vägdistrikt), Vasa Elnät, Vasa stad. 

4.3.2 Anhängiggörande 

26.3.2007 Kommunstyrelsens besluter att arbetet med delgeneralplan för Alskat-Iskmo- 

Grönvik området påbörjas. 

4.3.3 Deltagande och växelverkan 

Planläggningsarbetet är en växelverkan mellan de kommunala myndigheterna, Närings-, trafik- och 

miljöcentralen och markägarna. Hörandet av markägarna ordnades på följande sätt: 

22.03.2006 Informationsmöte för markägarna vid Grönvikstranden angående påbörjandet av 

en detaljplan vid Grönvikstranden. 

4-17.10.2007 Program för deltagande och bedömning framlagt till allmänt påseende. 

Över pdb inkom 9 anmärkningar. 

19.2.2008 Kommunen ordnade ett informationsmöte för markägarna till strandområdet vid 

Alskatvägen i Grönvik med tanke på detaljplaneringen av området. Mötet ordnades 

bl.a. för att markägarna skulle ges möjlighet att bekanta sig med vägverkets 

utredningar. Kallelse hade skickats ut till berörda markägare och annonser hade 

varit införda i dagspressen. 

25.10-23.11.2010 Hörande av markägarna i beredningsskedet. Program för deltagande och bedömning, 

och ett planutkast till allmänt påseende på kommunen. Programmet för 

deltagande och bedömning och utkastet kan även ses på kommunens hemsida. 

28.11.2010 Allmänt informationstillfälle för markägarna i ämbetshuset i Smedsby. Möjlighet 

för markägarna att träffa planerarna och framföra åsikter och ta del av program 

för deltagande och bedömning, inventeringsmaterial och ett utkast till plan. 

Intressenterna har framfört sina åsikter på följande sätt: 

Markägarna har lämnat önskemål angående planeringen i samband med informationstillfällen, vid 

framläggande av program för deltagande och bedömning och vid och hörandet i beredningsskedet. 

Markägarna har haft möjlighet att framföra synpunkter över utkast till delgeneralplan. Utkast till delgeneralplan 

var framlagt till allmänt påseende under tiden (25.10-26.11.2010). Över planeförslaget 

inkom ca 44 st. påpekanden som berörde markägaruppgifter, flyttningar av byggplatser, markanvändning 

mm. Av dessa kunde en del beaktas helt, en del beaktas delvis och en del föranledde inte 

åtgärder. 

Annan växelverkan under planläggningens gång: 

- offentlig framläggning 21.11-21.12.2011 (32 st. anmärkningar) 

- begärda och inkomna utlåtanden (9 st.) 

- eventuell offentlig debatt / artiklar 

- diskussioner, behandlingar och beslut i förtroendeorgan under planeringsprocessen. 

20

4.3.4 Myndighetssamarbete 

19.08.2009 Arbetsmöte med myndigheter angående uppgörandet av delgeneralplanen. Närvarande 

myndigheter: Västra Finlands miljöcentral, Österbottens Förbund, Vasa 

stad, Österbottens museum, HN-Consult, Korsholms kommun. Myndigheterna 

framförde åsikter. 

27.09.2010 Arbetsmöte mellan Vasa Elnät och planeraren. 

27.1.2011 Myndighetsmöte på Korsholms kommun. Närvarande myndigheter: Österbottens 

Förbund, Södra Österbottens NTM-central, ansvarsområdet miljö och naturresurser, 

Södra Österbottens NTM-central, ansvarsområdet trafik och infrastruktur , 

Österbottens NTM-central, ansvarsområdet näringar, arbetskraft, kompetens och 

kultur, Österbottens museum, Vasa Elnät Ab, HN-Consult ab, Korsholms kommun. 

(PM från mötet som bilaga 11). 

08.06.2012 Arbetsmöte på Södra Österbottens NTM-central. Närvarande: Matti Rantala, Eva 

Sund-Knuuttila, Barbara Påfs, Catarina Simons, Clas-Göran Herrgård och 

Christoffer Rönnlund. 

4.4 Mål för delgeneralplanen 

Utgångspunkter: 

I en strandzon som hör till ett strandområde vid hav eller annat vatten får byggnader inte uppföras 

utan en detaljplan eller en sådan generalplan med rättsverkningar där det särskilt bestäms att generalplanen 

eller en del av den kan användas som grund för beviljande av bygglov (MBL 72 §). 

En del byaområden med fast bosättning invid stranden ingår i området. 

I den översiktsplan över fast bebyggelse på strandområden som kommunfullmäktige i Korsholm godkänt 

ingår detta som ett område för fast bebyggelse. 

Målen: 

Målsättningen är att uppgöra en delgeneralplan med rättsverkan enligt Markanvändnings- och bygglagen 

som trädde i kraft 1.1.2000. 



Området skall i första hand planeras för permanent bebyggelse. En av planläggningens målsättningar 

är att underlätta byggandet längs stränderna samt att rättvist fördela byggrätten mellan markägarna. 

4.4.1 Mål enligt utgångsmaterialet 

Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft 1.6.2001. Målen 

har reviderats till vissa delar. De reviderade riksomfattande målen trädde i kraft 1.3.2009. 

Redogörelse för hur planen förhåller sig till de riksomfattande målen för områdesanvändningen 

och landskapsplanen: 

På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande 

helheter: 

1. Fungerande regionstruktur 

2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 

3. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 

21

4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 

5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 

6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer 

Fungerande regionstruktur: 

Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker 

näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning 

som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett 

hållbart nyttjande av naturresurserna. Utvecklingen av regionstrukturen och områdesanvändningen 

bygger i första hand på områdenas egna starka sidor och på faktorer förknippade med områdets lokalisering. 

Med områdesanvändningen främjas växelverkan mellan stad och landsbygd samt utvecklingen av 

bynätet. Man tar till vara de befintliga strukturerna och får till stånd en mångsidigare näringsverksamhet 

och övrig verksamhetsbas. Vid områdesanvändningen beaktas näringar som grundar sig på 

glesbebyggelse och enskilda funktioner samt landsbygdens behov av nya, bofasta invånare. 

Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: 

Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten 

i samhället och livsmiljön. Befintliga samhällsstrukturer nyttjas och stadsregioner och tätorter 

görs mer enhetliga. Samtidigt som tätorterna blir enhetligare förbättras kvaliteten på livsmiljön. 

Samhällsstrukturen utvecklas så att tjänster och arbetsplatser är lättillgängliga för olika befolkningsgrupper 

och i mån av möjlighet placeras nära bostadsområden så att behovet av personbilstrafik är 

så litet som möjligt. Trafiksäkerheten förbättras liksom betingelserna för kollektivtrafiken och gång- 

och cykeltrafiken. 

Genom områdesanvändningen främjas verksamhetsbetingelserna för näringslivet genom att tillräckliga 

etableringsmöjligheter anvisas för näringslivet genom utnyttjande av den befintliga samhällsstrukturen. 

Sådana funktioner i näringslivet som medför rikligt med persontrafik inriktas till områden 

innanför den befintliga samhällsstrukturen och till andra områden nära goda kollektivtrafikförbindelser. 

I stadsregionernas pendlingsområden säkerställs för områdesanvändningens del att det finns förutsättningar 

att bygga bostäder som är ändamålsenligt placerade och att kraven på en god livsmiljö 

kan tillgodoses. 

I samband med områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter 

och risker som människans hälsa utsätts för och att avlägsna befintliga olägenheter. 

Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter 

och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen 

skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. 

Utgångspunkten för generalplanen bör vara en välgrundad bedömning av befolkningsutvecklingen. I 

samband med planeringen på landskapsnivå och generalplanläggningen skall olika alternativ granskas 

när det gäller utvecklingen på lång sikt av befolkningsmängden såväl i tätorts- som landsbygdsområdena. 

I samband med generalplanläggningen skall en enhetligare samhällsstruktur främjas och åtgärder 

presenteras som är nödvändiga för att åstadkomma detta. 

I synnerhet för stadsregionernas del skall säkerställas ett trafiksystem som minskar behovet av personbilstrafik 

och främjar kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken. 

Vid planeringen av områdesanvändningen skall man sörja för ett tillräckligt utbud av tomtmark för 

byggandet av bostäder och arbetsplatser. 

22

I samband med planeringen av områdesanvändningen får nya märkbara områden för bostäder, arbetsplatser 

och serviceverksamhet inte placeras utanför den befintliga samhällsstrukturen. Dessa 

mål kan frångås bara om man genom undersökningar av behoven och konsekvenserna kan påvisa 

att ibruktagandet av området ligger i linje med en hållbar utveckling. 

I samband med planeringen av områdesanvändningen skall bebyggelsen på landsbygden samt turismen 

och den övriga fritidsverksamheten inriktas så att de stödjer landsbygdstätorterna och bynätet 

samt infrastrukturen. 

Nyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet skall främjas samt skall skapas förutsättningar för en 

god tätortsbild. Vid utvecklandet av tätorter skall man se till att grönområdena bildar enhetliga helheter. 

Tillräckliga områden skall reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister, och nätverkens kontinuitet, 

säkerhet och kvalitet skall främjas. 

Vid områdesanvändningen skall områden med översvämningsrisk i enlighet med myndigheternas utredningar 

beaktas och en bekämpning av riskerna i anslutning till översvämning eftersträvas. Vid 

planeringen av områdesanvändningen skall nybyggande inte placeras i områden med översvämningsrisk. 

Det skall beaktas hur lämplig marken och berggrunden i området är för den fortsatta användningen. 

Ett förorenat markområdes behov av sanering skall utredas innan åtgärder börjar vidtas för att förverkliga 

planen. 

Inom områdesanvändningen skall olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas 

och befintliga olägenheter skall om möjligt minimeras. Nya bostadsområden och andra verksamheter 

som är bullerkänsliga skall inte placeras i bullerområden, om man inte kan garantera att bullerbekämpningen 

är tillräcklig. 

Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor 

och förbruka fjärrvärme främjas. 

I samband med planeringen av områdesanvändningen skall en tillräcklig tillgång på friskt vatten av 

god kvalitet tryggas, likaså möjligheterna att i praktiken lösa den regionala vattenförsörjningen i tätorterna. 

Ytterligare skall man i samband med planeringen fästa vikt vid förebyggandet av olägenheter 

orsakade av avloppsvatten. 

Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: 

Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras 

regionalt skiftande karaktär bevaras. 

Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga 

i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av 

ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga 

värdefulla naturområden främjas. Områdesanvändningen är inriktas på att naturen används för rekreation 

och gynnar natur- och kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. 

Vid områdesanvändningen främjas uppnåendet och upprätthållandet av en god status på vattendragen. 

I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön 

och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar 

som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. 

I kulturmiljöer och landskap av riksintresse skall områdesanvändningen anpassas till deras 

historiska utveckling. 

I samband med områdesanvändningen skall vikt fästas vid naturområden som ekologiskt eller med 

tanke på rekreationen i det fria är betydande och enhetliga. Områdesanvändningen och byggandet 

skall styras på ett sådant sätt att dessa helheter inte i onödan spjälks upp. 

23

I samband med planeringen av områdesanvändningen skall strändernas fritidsbebyggelse planeras 

så att strandområden som är av betydelse på grund av deras naturvärde bevaras och att fritidsboendet 

upplevs som trivsamt. 

Bördiga och enhetliga åkrar skall inte utan särskilda skäl tas i bruk för tätortsfunktioner, inte heller 

skall värdefulla och vidsträckta skogsområden spjälkas upp till följd av annan markanvändning. 

Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning: 

Trafiksystemen skall planeras och utvecklas som helheter bestående av olika trafikslag som betjänar 

såväl bosättningen som verksamhetsbetingelserna för näringslivet. Trafiksystemet och områdesanvändningen 

skall sammanjämkas så att behovet av privatbilstrafiken minskar och förutsättningarna 

att använda trafikformer med liten miljöbelastning förbättras. Särskild vikt skall dessutom fästas vid 

förbättring av trafiksäkerheten. Behovet av trafikförbindelser tillgodoses i första hand genom att utveckla 

befintliga huvudtrafikleder och –nätverk. 

I planeringen av områdesanvändningen skall beaktas dragningen av de kraftlinjer som är av betydelse 

för den riksomfattande energiförsörjningen, så att genomförandemöjligheterna kvarstår. Vid 

planeringen skall beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra 

och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna 

användas. 

Vid områdesanvändningen skall man förbereda sig på områdesbehoven hos energiverk som använder 

förnybart och avfallsbaserat bränsle och dessa energiverks logistiska lösningar som en del av 

områdets energiförsörjning och avfallshantering. 

Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer: 

Genom områdesanvändningen bidrar man till att bevara kustområdet som särskilt betydelsefull helhet 

med hänsyn till natur- och kulturvärdet. Samtidigt förvissar man sig om att förutsättningarna för 

bosättning och idkande av näring bibehålls. Särpräglade by- och kulturmiljöer som är anpassade till 

naturförhållandena bevaras som helheter. 

Mål som grundar sig på regionplanen och landskapsplanen 

Finns närmare beskrivet under punkt 3.2.1.1 och 3.2.1.2. 

Mål som ställts av kommunen 

Allmänna målsättningar 

- området skall i första hand planeras för permanent bebyggelse 

- planeringen strävar till att underlätta och befrämja markanvändningen på området 

- planen skall beakta områdets aktuella situation och ta fram nya utvecklingsmöjligheter inom 

området 

- byggandet längs stränderna skall underlättas och byggrätten skall rättvist fördelas mellan 

markägarna 

Centrala målsättningar: 

- att styra och anvisa byggandet så att byggnadslov i huvudsak kan beviljas av kommunens 

byggnadstillsynsmyndighet på basen av delgeneralplanen. 

- Att behandla markägarna jämlikt. 

- Att beakta kommunens infrastruktur och byarnas fasta bosättning och utvidgningsmöjligheter 

samt förutsättningarna att anvisa nya områden för fast bosättning på hållbara ställen. 

24

- Att beakta områdets rekreations-, natur- och miljövärden samt skyddsprogram. 

- Att utreda och befrämja infrastrukturen inom området samt speciellt beakta trafiksäkerheten 

längs med Alskatvägen (Lv 724) i Grönvik och Alskat. 

Erforderliga utredningar av områdets naturförhållanden, kulturhistoriskt värdefulla byggnader och 

kulturlandskapet görs upp till grund för planläggningen. På basis av utredningarna och annat 

material ställer man upp allmänna målsättningar gällande planen. Olika intressegrupper har också 

en central ställning då målen ställs upp. Stor vikt skall läggas vid att planera bebyggelsen utgående 

från de förutsättningar som finns, dvs. så lite nya vägar som möjligt, placering av nya fritids- och 

permanenta bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse samt bevarande av vackra naturområden. 

Man skall även utreda möjligheter för fast bosättning på strandzonen, bland annat genom att ge 

möjlighet att ändra fritidsbostaden till fast bostad där det finns förutsättningar för det. 

En strandgeneralplan, som gjorts enligt den nya markanvändnings- och bygglagen, ger kommunen 

en grund då bygglov beviljas på sådana områden där det inte finns detaljplan. 

Kommunfullmäktige godkände 18.9.2008 direktiv för basutredningar, allmänna principer och målsättningar. 

Kommunstyrelsen godkände 2.12.2008 målsättningar och dimensioneringsprinciper för Alskat-Iskmo- 

Grönvik delgeneralplan. 

De ledande principerna för delgeneralplanearbetet är 

- markägarnas likvärdiga behandling, 

- tillämpningen av stomlägenhetsprincipen på strandzonen, 

- uppföljning av landskapsplanens (regionplanens) principer, 

- beaktandet av de riksomfattande målen för områdesanvändningen (fastställda av statsrådet). 

- beaktandet av den naturinventering och kulturlandskapsinventering som uppgörs som en fristående 

del av inventeringsarbetet för planeringen. Inom planeområdet förekommer inte 

skyddsprogram eller Natura-2000 områden. 

Grundläggande principer för inventering och planläggning 

Planeringsområdet omfattar ett ca 100 - 400 m brett strandområde. Strandområdet består dels av 

havsstränder, dels av insjöstränder. Fjärdskäret ingår i delgeneralplanen. I planen ingår även områden 

som inte är strandområde. 

Den byggrätt på stranden som skall kunna beviljas med bygglov med delgeneralplanen som grund 

skall dimensioneras utgående från den modifierade (omvandlade) byggbara strandlinjens längd. 

Strandbyggrätten definieras i antal byggplatser (bpl). Byggplatserna kan anges för fritidsbostäder eller 

för permanenta bostäder. 

Som befintlig byggplats, dvs. redan utnyttjad byggrätt beaktas vid inventeringen 

• Till strand eller tillandning angränsande, bebyggd byggnadsplats. 

• Till strand eller tillandning angränsande obebyggd byggnadsplats med i kraft varande 

byggnadslov eller undantagslov. 

Utnyttjad byggnadsrätt redovisas enligt läget i april 2007, då planläggningen inleddes. Vid inventeringen 

av nuläget räknas även fast bostad på byggnadsplats vid strand som utnyttjad byggnadsrätt 

25

på samma sätt som fritidsbostad. Som bas för inventeringen används kommunens byggnadsinspektions 

uppföljningskartor kompletterade med terränggranskning. Befintliga byggnadsplatser på längre 

avstånd från stranden kan belasta strandbyggnadsrätten till en viss del ifall lägenheten har tillgång till 

egen strand. 

Som bas för stomlägenhetsutredningen är den lägenhetsfördelning som var i kraft 15.10.1969 (datum 

då strandplanebestämmelserna i byggnadslagen trädde i kraft). Strandbyggnadsrätten beräknas 

i delgeneralplanen per stomlägenhet. 

Vid bestämmandet av stomlägenheten är utgångspunkten fastighetsbildningen (registreringsdatum). 

Verifierbart datum för köp eller annat fång kan vara avgörande, och ej tidpunkten för fastighetsbildningen, 

då man måste anse att avsikterna med t.ex. köp av tomt redan vid uppgörandet av köpekontrakt 

har varit entydiga. 

Som markägoenheter, inom vilka obebyggda byggrätter kan flyttas, sammanräknas alla lägenheter 

som ägs av samma markägare. Markägoenhetsindelningen sker enligt de ägoförhållanden som 

rådde vid den tidpunkt då planläggningen inleddes. Förändringar som meddelas efter det kan beaktas. 

Inom markägoenheten kan man flytta byggrätt från en lägenhet till en annan, t.ex. bort från områden 

som är mindre lämpade för byggande. 

Dimensioneringsgrunden för strandbyggnadsrätten (maximal byggrätt) utgörs av den modifierade 

strandlinjens längd. 

Längden på den modifierade strandlinjen samt arealen på holmarna mäts separat för varje skifte enligt 

följande principer: 

• Mätningen sker på grundkarta i dataprogrammet Mapinfo. Resultatet redovisas på 

kartor i skalan 1:10 000. 

• Strandlinjen mäts enligt en linje som följer grundkartans strand sålunda, att små krokar 

i kartans strandlinje avrundas högst ca 25 m från linjen med följande undantag: 

1. Grunda vikar, till vilka man inte kan komma ens med roddbåt, beaktas ej. 

2. Älv- och bäckstränder smalare än 50 meter beaktas ej. 

3. Uddar näs eller holmar vars bredd understiger 50 m kan inte bebyggas, varför 

dessa inte beaktas (stugans avstånd från strand bör vara 20 m, stugans storlek 10 

m. i allmänhet 50 m.). I vissa speciella fall kan dessa stränder mätas t.ex. då udden 

redan är bebyggd, i så fall beaktas 25 % av den uppmätta längden. 

4. På 50 - 100 m breda uddar, näs och holmar, kan endast ena stranden bebyggas, 

varför 50 % beaktas av den enligt ovan beskrivet sätt mätta strandlinjens längd. 

5. På 100 m – 150 m breda uddar, näs och holmar är placeringen av fritidsbyggnader 

inte helt fri på båda stränderna pga. terrängen, varför 75 % av den enligt ovan beskrivet 

sätt mätta strandlinjens längd beaktas. 

6. I vikar och sund, som är smalare än 50 m kan störningar från motsatta stranden 

inte undvikas genom att bygga i sned fogning mot varandra utan mera utrymme 

behövs. 25 % av den uppmätta strandlängden beaktas. 

7. I vikar och sund, som är 50 - 100 m breda är störningarna från motsatta stranden 

ännu betydande, och det är till fördel att beakta endast 50 % av den på enligt ovan 

beskrivet sätt mätta strandlinjens längd. 

8. I vikar och sund, som är 100 – 150 m breda kvarstår störning på den motsatta 

stranden, men genom att använda högst 3/4 av stranden så beaktas även den 

motsatta strandens intressen. 75 % av den enligt ovan beskrivet sätt mätta strandlinjen 

beaktas. 

26

9. Ifall stranden konstateras vara obyggbar mäts längden enligt kartstrandlinjen och 

antecknas ej byggbar. En obyggbar strand ingår inte i den modifierade strandlinjen 

och inverkar inte reducerande på den motsatta stranden. 

Mätningens resultat, där även framgår beaktandet av de olika undantag som ovan nämnts, redovisas 

på kartor i numerisk form som presenteras för markägarna för granskning och senare arkiveras. 

Endast de lägenheter som sträcker sig till stranden har strandbyggrätt. Med en lägenhet som gränsar 

till strand avses en lägenhet som gränsar till vattenområde eller tillandning. 

Undantag: Byggnadsrätt beräknas även för lägenheter som gränsar till ett samfällt område, som 

gränsar till vattenområde eller tillandning till de delar det samfällda området inte är byggbart på grund 

av att det samfällda områdets djup från stranden understiger 40 meter. 

Byggrätt kan anges enbart för byggbara lägenheter. En byggbar lägenhet bör uppfylla följande villkor 

• arealen bör vara minst 2 000 m² och bredden i strandlinjens riktning minst 40 m. 

• arealen på en separat holme bör vara minst 1 ha. I denna areal ingår inte eventuella tillandningar. 

• Området bör vara bevuxet så att byggnaden kan placeras i skydd av växtlighet. 

• Lägenhetens djup från stranden bör vara minst 40 m. Med detta avses avståndet till rå eller 

väg. 

• Golvnivån i färdig byggnad bör kunna nå en höjd om minst + 1,5 m från normalvattenstånd 

och markytan vara bärande så att det är möjligt att bygga på den. 

Obyggbara strandområden 

Definition: Områden med jordmån som inte lämpar sig för byggande t.ex. kärrmark, översvämningsområden, 

holmar som saknar skyddande växtlighet. Obebyggda holmar vars areal understiger 1 ha. 

Stränder vid träsk vars areal understiger 1,0 ha beräknas inte vara byggbara. För obyggbara områden 

beräknas inte byggrätt. 

Byggrätt beräknas inte för normal tillandningsmark. Vid mätning över tillandningsområde förlängs rålinjen 

vinkelrätt mot strandlinjens huvudriktning (samma princip som vid förrättningar angående inlösen 

av tillandning). 

Fördelningen av stomlägenheternas byggrätt på de nuvarande lägenheterna sker i proportion till de 

olika lägenheternas andel av stomlägenhetens totala modifierade strandlinje, om markägarna inte 

sinsemellan överenskommer om annat. 

Dimensioneringszoner 

Området har indelats i tre dimensioneringszoner beroende på strandens karaktär. De olika zonerna 

är: F – Fjärdskär, S – Insjöstrand och H – Havsstrand. För de olika dimensioneringszonerna har angivits 

olika dimensioneringstal för byggande. 

Mål som grundar sig på planeringssituationen 

Skyddsprogram för området som angetts i landskapsplanen och i de riksomfattande målen för områdesanvändningen. 

27

Landskapsplanens (regionplanens) zonindelning beaktar strändernas natur, tillgänglighet och servicemöjligheter. 

Delgeneralplaneområdet är till sin helhet beläget i fastlandszonen. 

Fastlandszon: 

Kustens, sjöarnas, älvarnas/åarnas stränder. 

Landskapsplanens rekommendation: Fritidsbyggande bör i första hand styras till stränder med god 

tålighet i fastlandszonen. Fast bebyggelse bör ta fasta på befintliga strukturer, servicen i byarna och 

närheten till trafiknät. Byggandet skall främja bevarandet av landskaps- och naturvärden. 

Mål som grundar sig på gällande generalplan 

Området saknar tidigare generalplan med rättsverkan. 

Mål som grundar sig på förhållandena och egenskaperna i området 

• Speciellt beakta trafiksäkerheten längs med Alskatvägen (Lv 724) i Grönvik och Alskat 

• Förebygga konflikter mellan fritidsbosättning och permanent bosättning 

• Anvisa områden för ny permanent bosättning nära stranden på ställen där det finns tillgång 

till gemensam strand t.ex. badstrand eller hamnområde 

• Skapa förutsättningar för att förtäta bebyggelsen i Iskmo by 

• Underlätta förverkligandet av rekreationsområden som är reserverade i regionplanen / landskapsplanen. 

Mål som grundar sig på värdefulla egenskaper hos naturen eller den byggda miljön. 

- Beaktande av naturinventeringens och kulturlandskapsinventeringens rekommendationer. 

Mål för en eliminering eller minskning av störningar i miljön. 

Vid placering av byggplatser på stränderna beaktas översvämningshöjden så att byggnaderna inte 

skadas av vatten. Byggande inom buller zon bör undvikas, vid byggande inom bullerzon bör tillräckliga 

bullerskydd anläggas av byggaren för att minimera störningarna. 

4.4.2 Mål som uppkommit under processen, precisering av målen 

Intressenternas mål 

Markägarna på området har framfört delade åsikter bl.a. angående behovet av och placeringen av en 

omfartsväg i Grönvik, en ny förbindelseväg mellan landsvägen och stranden, byggande av ett kommunalt 

avloppsnät, deltagande i kostnader för detaljplanering, planeområdets avgränsning, markanvändningen, 

byggrätter, rekreationsområdet på Fjärdskär. 

Mål för delgeneralplanens kvalitet 

Kommunen och intressenterna har följande mål för kraven på miljöns kvalitet. 

- Trafiksäkerheten bör förbättras 

- Vägdragningarna får inte inverka oskäligt för enskilda markägare 

- Kvaliteten på vattenområdena får inte försämras. 

28

4.5 Alternativen i delgeneralplanlösningen och deras konsekvenser 

De olika alternativen utgörs av att antingen bygga en ny omfartsväg från Grönvik till Alskat eller att 

helt och hållet utgå från nuvarande dragning av landsvägen. Den nya omfartsvägen finns med i förslaget 

till landskapsplan och även om det är osäkert om huruvida och när den skall förverkligas så 

skall den beaktas så att möjligheterna att förverkliga den kvarstår. För att kunna förverkliga byggandet 

av vägen krävs troligtvis att en befintlig bostadsbyggnad inlöses och rivs. 

Det finns flera alternativ att ansluta nya omfartsvägen till befintliga vägen. Det längsta alternativet är 

något dyrare än ett kortare alternativ men frigör mest områden för byggande längs med nuvarande 

landsväg som ändrar till samlarväg om omfartsvägen förverkligas. 

Beviljande av bygglov för permanent boende längs med nuvarande landsväg i Grönvik kräver reglering 

av väganslutningarna. 

Det finns behov av en ny el-ledning 110 kV genom planområdet. I praktiken finns det endast ett alternativ 

till placering av el-ledningen mellan gårdarna i Svartos vik då den inte ryms i samma öppning 

som den nya omfartsvägen. Läget för el-ledningen har justerats efter att utkastet till plan varit till påseende, 

för att minska på olägenheterna för de boende på området. Läget för ledningen har bestämts 

i samråd med Vasa Elnät. 

Byggrätten som finns på Fjärdskäret anges i delgeneralplanen för turistanläggningar. Till den del det 

är fråga om områden som inte ägs av kommunen eller staten så skall byggrätten ersättas åt markägarna 

ifall byggande inte tillåts pga. att området reserveras för rekreationsbruk. 

Delgeneralplanens principer angående mätning av modifierad strandlinje och stomlägenhetsutredning 

inom strandzonen sker enligt samma principer som i stranddelgeneralplanen för fastlandsdelen i 

Korsholms kommun, samtidigt under uppgörande. 

0–alternativ: dvs. utvecklingen utan delgeneralplanläggning. 

Alternativet att inte uppgöra delgeneralplan, skulle medföra att nuvarande undantagsförfarande vid 

byggande på strandområdet skulle fortsätta. Förfarandet är krångligt och tidskrävande ur markägarens 

synvinkel. Dessutom förblir den framtida användningen oklar. Ingen vet vad som sker framledes 

t.ex. på grannens mark. Vid planläggningen däremot har intressenterna möjlighet att vara med och 

påverka områdets utveckling i framtiden. En stor fördel med generalplanen är möjligheten att flytta 

byggrätt inom markägoenheten till de mest lämpade ställena. 

4.5.1 Beskrivning och gallring av de preliminära alternativen 

Planläggningssektionen beslöt 8.10.2007 att påbörja detaljplanering vid Grönvik. I beslutet ingick att 

förverkligandet av planen skulle ske via markanvändningsavtal på markägarnas bekostnad. Detaljplanen 

skulle beröra strandområdet mellan Alskatvägen och Grönvikfladan och de bebyggda områdena 

vid Jungsundvägen. Området medtogs inte i delgeneralplanen. 

Vasa vägdistrikt har motsatt sig en ökad bosättning vid stranden och ansett att antalet anslutningar 

bör minskas med en detaljplan. Trafikregleringarna har mött på motstånd hos markägarna. Kommunen 

har vid ett informationsmöte 22.03.2006 frågat om markägarnas intresse för att vara med i detaljplaneringen 

och att delta i kostnaderna. Intresset för att deltaga i planeringskostnaderna var så 

gott som obefintligt. 

Eftersom förutsättningarna för att få ett planeringsavtal och senare markanvändningsavtal till stånd 

med markägare inom det område som man enligt tidigare beslut skulle detaljplanera verkar saknas 

beslöt planläggnings- och kommunplaneringssektionen 12.04.2010 att ta med strandområdet i Grönvik 

och området runt landsväg 724 i det område som delgeneralplaneras. 

29

I delgeneralplanen anges att området är i behov av detaljplan och att beviljande av bygglov för permanent 

boende kräver reglering av väganslutningarna. 

Västra Finlands miljöcentral (fr.o.m. 1.1.2010 Närings-, trafik-, och miljöcentralen i Södra österbotten) 

framförde 19.08.2009 bland annat att Korsholms kommun bör satsa på planering över områden i 

Karperö-Singsby och Iskmo-Jungsund samt att bygglov inte kan beviljas direkt från 

generalplan på område inom zonen för stadsregion. 

Korsholms kommun prioriterar planeringen av strandområdena eftersom planering krävs enligt lagen. 

Planeringen har pågått länge av olika orsaker, men vartefter planer blir färdiga och nya behov uppstår 

påbörjas delgeneralplanering av övriga byaområden. 

I delgeneralplanen har intagits bestämmelse att generalplanen delvis kan beviljas som grund för 

bygglov inom byområde (AT). Ytter om byazonen skall byggandet prövas med planeringsbehovsbeslut 

eller detaljplan, Inom at-området med planeringsbehovsbeslut då byggandet blir tätare (fler 

byggplatser än antal som anges med symbol på plan, eller byggandet överskrider tomteffektivitet 

e=0,10. 

För att erhålla en jämlik behandling av markägarna inom området är det viktigt att dimensioneringen 

av byggrätten på strandområdet är tillräckligt hög. Det är även viktigt att trygga grundbyggrätten för 

de obyggda stamfastigheterna. Samtidigt är det viktigt att dimensioneringen är lämplig för området, 

så att det inte uppstår problem vid förverkligandet av planen. Vid uppgörandet av förslag till dimensioneringsskala 

testades flera alternativ för att konsekvenserna skulle kunna bedömas. Resultatet 

blev att delgeneralplaneområdet delades in i flera dimensioneringszoner på grund av att förhållandena 

är varierande inom olika delområden. 

Förslaget till dimensioneringsskala för bosättningsområden har gjorts upp speciellt med beaktande 

av de splittrade ägoförhållandena inom området och markägarnas likvärdiga behandling. 

4.5.2 Utredning, bedömning och jämförelse av konsekvenserna av de valda alternativen 

En ny omfartsväg kring Grönvik förbättrar trafiksäkerheten betydligt i framtiden då trafiken ökar, men 

det uppstår olägenheter för de som är bosatta i Svartos vik nära det ställe där vägen skall byggas. 

Antalet som drabbas pga. en ny väg är dock mindre än det antal som finns intill nuvarande landsväg. 

Omfartsvägens reservering bör finnas med som ett framtida alternativ då trafiken av olika orsaker 

ökar. T.ex. eventuella framtida förbättrade förbindelser till Sverige sker via detta område. 

Behovet av reglering av anslutningsvägarna längs den nuvarande landsvägen kvarstår tills dess att 

en omfartsväg förverkligas. 

Med tanke på markägarnas likvärdiga behandling finns det skäl att godkänna bygglov för fritidsbostäder 

i enlighet med delgeneralplanen på strandzonen men befintliga anslutningar bör användas. 

Ändring av användningsändamålet till permanent boende kräver bygglov och regleringar av anslutningarna. 

Ur programmet för deltagande och bedömning framgår grunden för utredningen, bedömningen och 

jämförelsen av konsekvenser. Det slutliga delgeneralplaneförslagets konsekvenser finns beskrivna 

under punkt 5.4. 

4.5.3 Sammandrag av en jämförelse mellan alternativen 

Egentliga preliminära alternativ har inte utarbetats, utan det ursprungliga utkastet till plan har korrigerats 

under planläggningens gång. 

30

4.5.4 Val av delgeneralplanelösning och grunderna för valet 

Åsikter och beaktandet av dem 

Planeringens olika skeden samt förfarandet för deltagande och växelverkan finns beskrivet i programmet 

för deltagande och bedömning (bilaga 3), samt ovan i punkt 2.1 och 4.3.3. 

Åsikter som har framförts under planeringen har beaktats i mån av möjlighet, men tex. motståndet 

mot omfartsvägen och en ny elledning har inte kunnat beaktas till alla delar. 

4.5.5 Behandlingar och beslut i olika skeden av planeringen 

Ur sammandraget i punkt 2.1 framgår behandlingar och beslut i olika skeden av planeringen. Dessutom 

har utlåtanden för undantagsansökningar givits under planeringens gång. 

5 REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN 

5.1 Planens struktur 

Delgeneralplanen för Alskat-Iskmo-Grönvik området tar dels ställning till möjligheten att utöka fritidsbebyggelsen 

och det permanenta boendet på strandområdet genom att fördela byggrätten rättvist 

mellan markägarna, dels till att anvisa lämpliga områden för bostadsbebyggelse ovanför strandzonen. 

En del områden anges som jord- och skogsbruksområden med speciella miljövärden, i enlighet med 

naturinventeringens rekommendationer. Samtidigt bevaras vackra naturområden och behovet av rekreations- 

och skyddsområden tryggas. Inom de områden på strandzonen där det finns befintlig 

permanent bosättning och deras utvidgningsområden anges byggplatserna som område för fritidsbostäder 

/ året runt bostäder (RAO). Områdena är dels bebyggda med fritidsbostäder och dels med 

permanenta bostäder. Beteckningen möjliggör rättighet för kommunen att med bygglov bevilja antingen 

lov för fritidsbostad eller fast bostad ifall fastställda kriterier uppfylls. 

Delgeneralplanen behandlar strandzonen längs med västra sidan av Köklotvägen i Alskat, områden 

kring Grönvikfladan och områden längs Pantsarholmssund och Iskmo sund. Dessutom behandlas 

byaområde i Iskmo by. 

Vid reservering av områden för nya permanenta bostäder har man strävat till att kunna placera nya 

permanenta bostäder i närheten av befintlig bebyggelse så, att det i framtiden vid stränderna skall 

finnas ett tillräckligt stort fritt område även för andra verksamheter. På grund av de splittrade ägoförhållandena 

är detta dock inte alltid möjligt. 

Delgeneralplanen har till de delar det är fråga om strandzonen uppgjorts så detaljerad, att den direkt 

anger antalet byggplatser och således också byggrätten per lägenhet. På områdena som inte är 

strandområde anges bostadsområden översiktligt på de mest lämpade ställena. Delgeneralplanen 

tar inte ställning till direkta antalet byggplatser, eftersom detta varierar beroende på hur stora byggplatser 

som bildas. Till den del delgeneralplanen skall användas som grund för bygglov anges byggplatsernas 

antal och läge med symbol. I allmänhet kräver personer som flyttar till landet betydligt 

större bostadstomter än vad som är vanligt i tätorter. 

Avsikten är att delgeneralplanen skall godkännas av kommunfullmäktige och få rättsverkan, varefter 

bygglov för byggande av fritidsbostäder eller året runt bostäder till vissa delar kan beviljas direkt på 

basen av denna delgeneralplan. Till stora delar krävs planeringsbehovsbeslut eller detaljplan för att 

förverkliga delgeneralplanen. Då planen har godkänts av kommunfullmäktige blir även områdesreserveringarna 

och bestämmelserna i delgeneralplanen bindande. Stadgandena i kommunens bygg- 

31

nadsordning är i kraft till den del det i generalplanen inte ingår andra bestämmelser. Avloppsreningen 

skall kunna ordnas separat på varje byggplats i enlighet med gällande förordning, ifall det inte är möjligt 

att ansluta sig till avloppsnätet. 

Byggnadsnämnden har rätt att pröva från fall till fall om byggplatsen lämpar sig för året om bostad 

ifall kriterierna i punkt 5. i allmänna bestämmelser uppfylls. 

Mera detaljerad beskrivning av delgeneralplanens konsekvenser finns i punkt 5.4. 

5.1.1 Dimensioneringspriciper 

Dimensionering av byggande på strandområde 

Planeringsområdets stränder är tämligen tätt bebyggda. Befintliga byggplatser vid insjöstrand (Iskmo 

sund) är ca 12,0 st byggplatser/ km modifierad strand. Befintliga byggplatser vid havsstränderna är 

ca 10,1 st. byggplatser/ km modifierad strand. Medeltäthet för hela delgeneralplaneområdet ca 10,4 

byggplatser/ km modifierad strand. (Här ingår övrig användning vid strand t.ex. församlingshem och 

daghem). Tätheten beror främst på splittrade ägoförhållanden. Medeltalet för modifierad strandlängd 

per stamfastighet är endast ca 60 meter. 

På fjärdskäret finns ca 1,5 km modifierad strand, och endast rastplats och fiskehamn. 

För att erhålla en jämlik behandling av markägarna inom området är det viktigt att dimensioneringen 

av byggrätten på strandområdet är tillräckligt hög. Det är även viktigt att trygga grundbyggrätten för 

de obyggda stamfastigheterna. Samtidigt är det viktigt att dimensioneringen är lämplig för området, 

så att det inte uppstår problem vid förverkligandet av planen. Delgeneralplaneområdet delas in i flera 

dimensioneringszoner på grund av att förhållandena är varierande inom olika delområden. 

Dimensioneringszon Dimensioneringstal 

Insjö (Iskmo sund) 12 st bpl/ DS. Permanent boende. 

Fjärdskäret 7 st bpl/ DS. Fritidsbyggande-rekreation. 

Övriga havsstränder 8 st bpl/ DS. Permanent/ fritidsboende. 

(Bpl/ DS = Antal byggplatser per dimensionerande (modifierad) strandlinje km). 

Kriterier för fast boende på strandområde 

En av planens målsättningar är att det skall bli möjligt att ändra fritidsbyggplatser till byggplatser för 

permanent boende. Ändringen av befintliga fritidsbyggplatser till permanent boende sker stegvis på 

områdena beroende på markägarnas behov. En del byggplatser kommer även i framtiden att användas 

för fritidsboende. För att underlätta ändringen till permanent boende används RAO – beteckningen 

på de byggplatser där användningen kan vara antingen fritidsboende eller permanent boende. 

Kriterier som skall uppfyllas för att ändra användningen till permanent boende fastställs i generalplanen. 

Utgående från samhällsstrukturen är i stort sett alla områden lämpliga för permanent boende. 

Det finns dock enskilda byggplatser som inte uppfyller kraven för permanent bebyggelse, t.ex. 

möjlighet att rena avloppsvatten på byggplatsen och anpassning till landskapet. Byggplatser som i 

planeringen konstateras vara olämpliga för fast boende anges fortsättningsvis som fritidsbyggplatser. 

Efter att kommunen har godkänt planen kan kommunen bevilja bygglov för permanent boende på de 

byggplatser där kriterierna uppfylls. 

32

Kriterier 

RAO = Inom området får man bygga ett fritidshus alternativt en året om bostad med tillhörande ekonomiebyggnader. 

Byggnadernas sammanlagda våningsyta på bostadsbyggplats är e=0.10 eller 

högst 250 m² och på byggplats för fritidshus sammanlagt 150 m². 

• Byggnaderna (förutom båthus) bör placeras innanför trädgränsen. 

• Strandvegetationen på byggplatserna bör hållas i så orört tillstånd som möjligt. 

• Bastun och gäststugand placering skall vara nära bostads- fritidshuset så att dessa inte 

upptar ny strand. Byggnaderna på byggplats vid strand bör placeras så att de har ett gemensamt 

gårdstun, och upptar högst 40 meter strand. 

• Nybyggnader bör omsorgsfullt anpassas till landskapet och befintliga byggnaders byggnadssätt 

och stil. 

• Nybyggnader på obebyggda byggplatser som är avsedda för permanent bosättning bör placeras 

på minst 30 meters avstånd från strandlinjen. Byggnadskroppar större än 200 m² våningsyta 

placeras på minst 40 meters avstånd från strandlinjen. 

• Storleken för en byggplats bör inom strandzonen vara minst 3000 m² då den är obebyggd 

och den skall användas för fast boende. 

• Är nuvarande byggnad minst 20 meter från stranden kan den förstoras till högst 140 m² på 

nuvarande ställe. Byggnad mellan 140 – 200 m² skall vara minst 30 meter från stranden och 

över 200 m² minst 40 meter från stranden. 

• Vid beviljande av lov för fast bebyggelse bör särskilt beaktas att byggnadsplatsen har vägförbindelse 

och tillgång till rent vatten, att byggandet är lämpligt med tanke på landskapet, 

avloppsvattnet kan skötas på lagenligt sätt och utan olägenheter för miljön samt att grannarnas 

fritidsbyggplatser inte orsakas onödiga störningar. 

• Byggplatserna bör ha en sådan storlek och form att det är möjligt att uppfylla de krav som 

ställs på behandling av avloppsvatten enligt gällande förordning. Vid anläggandet av markbädd 

bör markbädden placeras minst 30 m. från strandlinjen. 

• Inom strandzonen är endast infiltrering av gråvatten tillåten, då minst 30 meter från stranden. 

Ifall det är möjligt skall byggnaden anslutas till avloppsnät. 

• Lägsta tillåtna byggnadshöjden för sådana byggnadsdelar som tar skada av väta är + 1,5 m 

(N60). 

Dimensionering enligt byggbara arealer inom bosättningsområde (utanför strandområde) 

Efter strandzonens avgränsning, avgränsades ett ändamålsenligt bebyggelseområde (bosättningsområde) 

inom de återstående områdena. Inom det ändamålsenliga bebyggelseområdet dimensioneras 

byggrätten per lägenhet i enlighet med en arealbaserad skala. Området som skall utgöra grunden 

för dimensioneringsberäkningarna definieras på följande sätt: 

Ett område som sträcker sig ca 150 meter från allmänna vägar och enskilda vägar som är lämpliga 

för året runt bruk. Området minskar till de delar det faller inom strandzonens område, och ökar med 

redan bebyggda områden. 

• Fjärdskäret dimensioneras helt och hållet enligt strandlängd. 

• Endast områden som är byggbara ingår i dimensionerande arealen. 

33

Den dimensionerande arealen inom planeområdet utgör totalt ca198 hektar. Kravet för att erhålla en 

byggplats inom bosättningsområdet är att den dimensionerade byggbara arealen skall uppgå till 

minst 2000 m². Byggplatserna fördelas mellan lägenheterna inom bebyggelseområdet enligt följande 

skala: 

Lägenhetens areal (ha) Antal byggplatser 

0,20-1,29 1 

1,3-2,99 2 

3,0-4,99 3 

5,0- 4 

Antalet lägenheter vars dimensionerande byggbara areal är större än 2000 m² utgör totalt ca 176 st. 

Medeltalet för den dimensionerande arealen per lägenhet är ca 1,1 hektar. Det är endast ett fåtal lägenheter 

som har en areal över 5 hektar. Inom bosättningsområdet finns totalt ca 97 st. befintliga 

byggplatser. Förslaget till dimensioneringsskala har uppgjorts speciellt med beaktande av de splittrade 

ägoförhållandena inom området och markägarnas likvärdiga behandling. 

Befintligt byggnadsbestånd inom planeområdet 

Utredningen omfattar förutom befintliga byggnader även i kraft varande byggnads- och undantagstillstånd 

vid planeringens inledande (april 2007). 

Inom området finns totalt: 

Befintliga fritidsbyggplatser vid havsstrand ca 72 st. 

Befintliga fritidsbyggplatser vid insjöstrand ca 3 st. 

Befintliga permanenta bostäder vid havsstrand ca 2 st. 

Befintliga permanenta bostäder vid insjöstrand ca 24 st. 

Befintliga fritidsbyggplatser, ej vid strand ca 12 st. 

Befintliga bostadsbyggplatser, ej vid strand ca 85 st. 

Övrig användning inom området: Bönehus, brandstation, telemast, jaktstuga+slakthus, församlingshem 

(2 st.), byggnad för samhällsteknisk försörjning (elbolagets), fiskehamn med byggnader, barndaghem, 

sportstuga, rekreationsområde med grillhus, och båthus. 

Befintlig byggnadstäthet utgör ca 10,4 bpl/km modifierad strandlinje eller ca 5,8 bpl/km egentlig 

strand (kartstrandlinje). 

Strandzon 

Strandzonen utgörs av ett ca 50-200 m brett strandområde. Strandzonen är en zon, där eventuellt 

byggande direkt inverkar på vattnen och strandlinjen. Strandzonens bredd varierar på bl.a. grund av 

naturförhållanden, vägdragningar, strandens tillgänglighet och tidigare bebyggelse. Således är 

strandzonen smalare på de ställen där stranden redan är bebyggd och ovanförliggande lägenheter 

inte har tillgång till stranden. Strandzonen sträcker sig ca 100 meter men inte i något fall över 200 

meter från den strandlinje som beräknas enligt normalvattenståndet. 

34

Stomlägenhet 

5.1.2 Service 

Planeområdets fastighetsstruktur inventeras enligt den situation som rådde 15.10.1969, d.v.s. vid det 

datum då bestämmelserna i lagen rörande byggande på stränder trädde i kraft. Vid denna tidpunkt 

gällande lägenhetsenhet, för vilken byggnadsrätten beräknas, kallas i planen stomlägenhet. Undantag 

är lägenheter som har ägts av flera personer och vars olika delar hävdats t.ex. genom s.k. mantalslagfarter. 

Olika delar av lägenheterna hävdades och brukades med stöd av dessa lagfarter. I 

många fall är det hävden som senare har varit delningsgrund i skiftet av lägenheten. 

Vid bestämmandet av stomlägenheten har datum för köp eller annat fång varit avgörande och ej tidpunkten 

för fastighetsbildningen. Handläggningstiden för fastighetsbildningsförrättningar var tidigare 

betydligt längre än idag, och det fanns inget tvång att utföra en delning av lägenheten. 

Fördelning av ny byggrätt inom stomlägenheten 

I sådana fall där stomlägenheten senare delats i flera lägenheter, sker fördelningen i förhållande till 

de olika lägenheternas andel av stomlägenhetens totala modifierade byggbara strand, om markägarna 

inte sinsemellan överenskommer om annat. 

De offentliga och kommersiella tjänster som behövs för planområdet finns även i fortsättningen till 

stor del utanför planområdet. Inom planeområdet består servicen av daghem i Iskmo, brandstation 

och bönehus i Iskmo, badstrand och hamnar samt lägergårdar i församlingars ägo i Alskat. 

5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet 

Genomförandet av delgeneralplanen åstadkommer naturligtvis förändringar i naturmiljön samt i den 

byggda miljön. 

Dessa förändringar kan dock hållas på en acceptabel nivå då delgeneralplanen har gjorts upp med 

beaktande av de noggranna inventeringar som ligger till grund för planeringen (t.ex. naturinventering 

och kulturmiljöinventering). 

Delgeneralplanens konsekvenser finns noggrannare beskrivet nedan i punkt 5.4. 

Förändringarna i naturmiljön är störst på hittills obebyggda områden, men kan dock hållas på en rimlig 

nivå då man vid förverkligandet av planen följer dess bestämmelser och rekommendationer, och 

på detta sätt uppnår man målen för miljöns kvalitet. 

- Miljövårdsmyndigheterna i kommunen bör för varje byggplats som tas i bruk ta ställning till hur 

avloppsvattnet från dessa byggplatser skall behandlas. Från och med 1.1.2004 trädde en ny 

förordning i kraft som innehåller nya krav på avloppsvattnets rening. 

- Speciellt på byggande inom grundvattenområden och inom strandområden är det viktigt att 

kraven på rening av avloppsvattnet följs. 

Lägsta tillåtna byggnadshöjd för sådana för sådana konstruktioner som är känsliga för vatten är 

översvämningshöjden +1,5 meter. 

Kommunen äger i sista hand rätt att avgöra byggplatsens lämplighet som byggplats i samband med 


35

5.3 Områdesreserveringar 

Inom strandzonen har delgeneralplanen uppgjorts så detaljerad, att den direkt anger antalet byggplatser 

och således också byggrätten per lägenhet. Inom byaområdet har byggplatsernas läge och 

antal angivits inom vissa områden för att delgeneralplanen skall kunna användas som grund för 

bygglov. 

5.3.1 De områden som i planen har reserverats för egentlig bebyggelse har indelats enligt följande: 

Område för fristående småhus (AO) 

Nybyggnader bör noggrant anpassas till landskapet och miljön. På i planen angiven byggplats kan 

uppföras en bostadsbyggnad i högst 1¾-våning. På området befintliga byggnader kan renoveras och 

utvidgas. På området kan uppföras byggnader som erfordras för småskalig icke miljöstörande näringsverksamhet. 

På området får uppföras mindre stallbyggnader för husdjur. 

Talet på vänster sida om AO-beteckningen anger maximiantalet byggplatser för egnahemshus. 

Byggnadernas sammanlagda våningsyta är e=0,10 eller högst 250 m². 

Områden med denna beteckning avser områden för egnahemshus inom strandzonen. 

Bostadsområde dominerat av småhus (AP) 

Avsikten är att området skall detaljplaneras. I samband med detaljplaneringen av området definieras 

vägsträckningarna till och inom området mera detaljerat. 

Områdena har reserverats i enlighet med dimensioneringsbeslut och avser nya bostadsområden där 

byggande inte kan förverkligas med direkt bygglov. 

Byområde (AT) 

På området får uppföras småhusbebyggelse, byggnader för jord- och skogsbruk samt till bebyggelsen 

ansluten icke miljöstörande småindustri. På området befintliga byggnader kan renoveras och utvidgas. 

Nybyggnader bör till sin placering och utformning anpassas till landskapet och miljön. Byggplatsens 

storlek bör vara minst 2000 m². På en byggplats får byggas högst ett bostadshus med två 

bostäder. Den tillåtna byggnadsytan får utgöra högst 10 % av byggplatsens areal, dock tillåts en våningsyta 

på 250 m². Byggande som överskrider tomteffektiviteten e=0,10 skall basera sig på en detaljplan. 

En symbol anger högsta antal byggplatser som kan beviljas med stöd av generalplanen. 

Förutsättningar angående ytterligare byggande skall utredas genom avgöranden som gäller planeringsbehov. 

Beteckningen omfattar befintliga byområden med kompletteringsbebyggelse. 

Område för fritidsbostäder (RA) 

Byggnadernas sammanlagda våningsyta är på byggplats för fritidshus högst 150 m² och antalet våningar 

högst 1¾. Byggrätten kan fördelas mellan fritidshus, bastu, gäststuga och ekonomiebyggnad. 

Huvudbyggnadens våningsyta får vara högst 100 m² om den placeras minst 20 meter från strandlinjen 

enligt medelvattenståndet. En gäststuga får ha en maximal våningsyta om 30 m² och inte vara inredd 

med köksutrymmen. En bastubyggnad som byggs närmare strandlinjen enligt medelvattenståndet 

än 20 meter får ha en maximal våningsyta om högst 30 m². Dess avstånd från strandlinjen enligt 

medelvattenståndet skall vara minst 10 meter. Talet på vänster sida om RA-beteckningen anger 

maximiantalet byggplatser för fritidshus. 

De befintliga byggplatserna finns till största delen vid Norra Skeppshamn och Verkvik. De är inte 

lämpliga att bebygga för permanent boende bl.a. på grund av det landskapsmässigt utsatta läget på 

uddar mot öppna havet. De befinner sig ytter om vattenverkets verksamhetsområde. 

36

Område för fritidsbostäder. Området har miljövärden. (RA-1) 

Byggnadernas sammanlagda våningsyta får inte överstiga 75 m². Gäller även bebyggda fastigheter. 

Befintlig byggnad får dock vid återuppbyggnad uppföras till ursprunglig storlek. 

Med denna beteckning har i planen reserverats 6 befintliga byggplatser vars areal understiger 2000 

m², vilket försvårar byggande. 

Område för fritidsbostäder (RA-2/s) 

Befintliga byggnader bevaras och kan underhållas. 

En befintlig byggplats har reserverats med denna beteckning. Byggplatsen är alldeles intill bron i 

Grönvik, och på området finns en befintlig villabyggnad från 1940-talet. 

Område för turistanläggningar (RM) 

Avsikten är att området skall detaljplaneras. Stranden på området bevaras huvudsakligen för sambruk. 

5 st. områden har reserverats på Fjärdskär i enlighet med fastställd dimensionering. På varje område 

är det tillåtet att bygga med en våningsyta om högst 300 m². Turistanläggningars byggnadsrätt har 

dimensionerats enligt strandlängdsnormen, och omvandlats till våningsyta enligt 150 m² per byggplats. 

Område för fritidsbostäder/ året runt bostäder (RAO) 

Inom området får man per byggplats bygga ett fritidshus eller alternativt en året om bostad med tillhörande 

ekonomibyggnader. Byggnadernas sammanlagda våningsyta på bostadsbyggplats är 

e=0,10 eller högst 250 m² och på byggplats för fritidshus sammanlagt 150 m². Byggnadsplatsens 

storlek bör minst vara 2000 m². 

Byggnadsnämnden har rätt att pröva från fall till fall om byggplatsen lämpar sig för året om bostad 

ifall kriterierna i punkt 5 under de allmänna bestämmelserna uppfylls. Talet på vänster sida om RAObeteckningen 

anger maximiantalet byggplatser för fritidshus eller bostadshus. 

Största delen av områdena består av befintliga fritidsbyggplatser, men även en del nya byggplatser 

anges med beteckningen. Områden med denna beteckning finns inom hela planeområdet, dock 

främst längs havsstranden i Grönvik-Alskat området. 

Ytter om byaområde ,som är angivet med at-zon i planen prövas förutsättningarna för fast bosättning 

med planeringsbehovsbeslut och undantag. 

Område för närservice (PL) 

Iskmo daghem, beläget på Iskmovägens östra sida intill Iskmo Sund har i planen fått denna beteckning. 

Dagisbyggnaden som ursprungligen är uppförd som bostadshus av Ossian Grönberg, har tidigare 

fungerat som folkskola i byn. 

Område för offentlig service och förvaltning (PY) 

Brandstationen, (Norra Korsholms FBK) i Iskmo by reserveras med denna beteckning. 

Område för kyrkor och andra församlingsbyggnader (YK) 

Med beteckningen anges Iskmo bönehus. 

37

Område för läger- och kurscentrum med inkvarteringsbyggnader samt övriga församlingsbyggnader. 

(YK-1) 

Med beteckningen anges Alskathemmet, och Lepikon Leirikeskus, församlingarnas lägergårdar, 

båda belägna intill havsstranden i Alskat. 

5.3.2. Övriga områden 

Rekreationsområde (V) 

Rekreationsområde reserveras på Fjärdskär. Områdena ägs av Korsholms kommun, Finska staten, 

Iskmo bys samfälligheter samt privatpersoner. 

Område för närrekreation (VL) 

Vid nordöstra delen av Iskmo sund har reserverats område för närrekreation på en lägenhet som ägs 

av Korsholms kommun. 

Område för badstrand (VV) 

Två befintliga badstränder reserveras enligt nuvarande användning. En på Fjärdskäret och en i 

Grönvik. 

Jord- och skogsbruksdominerat område (M) 

Området reserveras för jord- och skogsbruk och därtill hörande byggnadsverksamhet. Byggrätten för 

fritids- och bostadsbyggnader har flyttats till andra områden på lägenheten. Jord- och skogsbruksområden 

har reserverats i alla delar av planeområdet. 

Jord- och skogsbruksdominerat område (M-1) 

På området får placeras jaktstuga, slakthus och ekonomibyggnader. Området i Iskmo by, där Iskmo 

jaktklubb har sin jaktstuga samt slakthus har reserverats med denna beteckning. 

Jordbruksområde (MT) 

Området reserveras för jord- och skogsbruk och därtill hörande byggnadsverksamhet. Området bör 

bevaras öppet och i odlingsbruk. Byggrätten för fritids- och bostadsbyggnader har flyttats till andra 

områden på lägenheten. 

Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra friluftslivet (MU) 

Vid planering av områdesanvändningen fästs avseende förutom vid bevarandet av jord- och skogsbruksmark 

också vid möjligheterna att bevara friluftsstigar och friluftsleder. Byggrätten för fritids- och 

bostadsbyggnader har flyttats till andra områden på lägenheten. Områden med denna beteckning 

har reserverats öster om Iskmo sund. Genom detta område löper ett elljusspår, som vintertid flitigt 

används för skidning, men även sommartid för skogspromenader. 

38

Jord- och skogsbruksområde med särskilda miljövärden (MY, MY/s) 

Byggrätten för fritids- och bostadsbyggnader har flyttats till andra områden på lägenheten. Områdena 

finns främst längs med låga stränder och har reserverats i enlighet med naturinventeringens rekommendationer. 

Trafikområde (L) 

Med denna beteckning har reserverats statens vägområde i anslutning till småbåtshamnen vid gamla 

färjfästet längs Köklotvägen. 

Område för allmän väg (LT) 

På Fjärdskär har parkeringsplatsen som ägs av staten reserverats som område för allmän väg. 

Småbåtshamn/ småbåtsplats (LV) 

Som områden för småbåtshamnar, reserveras befintliga hamnområden som är samfällda och som 

har bildats för detta ändamål. En del är samfällda endast för ett fåtal lägenheter. 

Småbåtshamn/ småbåtsplats, där miljön bevaras (LV/s) 

Två samfällda hamnområden är belägna inom område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön 

eller landskapsvården – Grönviks glasfabriks område. 

Ett område är Iskmo bys samfälligheters gamla båthusområde invid badstranden i Grönvik och ett är 

Södra Jungsund bys samfälligheters gamla båthusområde vid Bodarna. 

Fiskehamn (LV-1) 

För detta ändamål har reserverats ett område runt den befintliga fiskehamnen på Fjärdskäret. 

Fiskehamn (LV-2) 

För detta ändamål har reserverats hamnar som är i privat ägo. 

Vattenområde (W) 

Iskmo sund och den vattenfyllda bergstäkten på Köklotvägens östra sida anges som vattenområden. 

Vattenområde, där miljön bevaras (W/s) 

Som områden där miljön bevaras anges Pantsarholms sund, Röjörsfladan, och sundet vid Pantsarholmen 

i enlighet med naturinventeringens rekommendationer. 

Område för samhällsteknisk försörjning (ET) 

I korsningen Alskatvägen Köklotvägen har reserverats ett område för samhällsteknisk försörjning. På 

detta område har Vasa Elektriska en elcentral. På Fjärdskäret reserveras ett nytt område för 110 kV 

ställverk för övergång luftlinje – kabel. 

39

Skyddsgrönområde (EV) 

Längs med de större befintliga vägarna inom planeområdet; Alskatvägen, Köklotvägen, Jungsundvägen 

har skyddsgrönmråden reserverats mot byggplatser, för att minska på olägenheter och störningar 

från trafiken. 

Fornminnesområde (SM) 

Med denna områdesreservering har reserverats ett område söder om Pantsarholms sund, där 

Jungsund pappersbruk har varit beläget. Idag finns en minnessten på platsen. Förutom pappersmästarens 

bostad och husgrunder finns den fördämning som Johan Grönberg lät bygga för att tillvarata 

vattenkraften för pappersbruket, liksom diket som han lät gräva från Degerträsket till sundet. 

Fornminnesobjekt 

Fornlämning är skyddad enligt lagen om fornminnen (295/1963). 

Med objektbeteckning anges följande fornminnen på plankartan: 

1. forngrav på Björkholmsback 

2. Stenfoten av hovrättspresident Axel Kristian Reuterholms villa, uppförd 1799. 

3. Den stenlagda kajen vid Grönviksstranden där det funnits skeppsvarv och glasbruk är skyddad enligt 

byggnadsskyddslagen. 

4. Skeppsvrak invid kajen 

Område där miljön bevaras (/s) 

Inom planeområdet har vattenområden (W), jord- och skogsbruksområden med särskilda miljövärden 

(MY), Område för fritidsbostäder (RA-2), Område för fritidsbostäder/åretruntbostäder (RAO), samt 

småbåtshamnar(LV) erhållit denna tilläggsbeteckning. 

Bullerområde – (me) 

Bullernivån för nya byggplatser bör ej inne i bostäder överstiga 35 dB dagtid och 30 dB nattetid. På 

området uppförs byggnader så att de skyddar bostädernas och arbetsplatsernas utomhusvistelseutrymmen 

mot buller. På områden för vistelse utomhus får dagbullernivån inte överstiga 55 dBA. 

Bullerområde förekommer främst längs med landsväg 724 Alskatvägen. 

Utredningsområde för vindkraftverk – (tv). 

Med beteckningen anvisas mark- och vattenområde som eventuellt lämpar sig för byggande av flera 

vindkraftverk. I samband med detaljplanering utreds speciellt konsekvenser för landskapet, naturen 

och rekreationsområdets användning. 

Beteckningen avser Fjärdskäret där det pågår utredningar angående lämplighet för vindkraft. 

Område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården - Grönvik 

glasbruks område – (sk-1). 

De värden som hänför sig till kulturarvet skall bevaras. 

Inom området krävs rivningslov från byggnadsnämnden i enlighet med markanvändnings- och bygglagens 

127 §. 

40

Område som är värdefullt med tanke på bybilden – (sk). 

Rekommendation: Nybyggnader och ändringar i existerande byggnader bör ifråga om utformning, 

proportioner och material anpassas till den gamla bebyggelsen. Inom området krävs rivningslov från 

byggnadsnämnden i enlighet med markanvändnings- och bygglagens 127 §. 

Områdena har avgränsats i enlighet med kulturmiljöinventeringens rekommendationer. 

Område där bygglov för bostadshus med högst två bostäder kan beviljas på grundval av generalplan 

– (at). 

Område där bygglov för bostadshus med högst två bostäder kan beviljas på grundval av generalplan. 

Rätten till bostadsbyggande har lokaliserats till AT-, AO-, och RAO -områden. 

Delgeneralplanen kan inom strandzonen på övriga områden användas som grund för beviljande av 

bygglov för fritidsbostäder enligt 72 § MBL. 

Förutsättningarna för fast bosättning på områden ytter om at-zonen prövas med planeringsbehovsbeslut 

och undantag i enlighet med 23 kap. MBL. 

Kriterier för beviljande av fast bostad finns i punkt 5 under de allmänna bestämmelserna. 

Behov av vägtrafikförbindelse 

Behovet av vägsträckning har konstaterats i förslaget till Österbottens landskapsplan. Alternativa 

vägsträckningen har betydelse i framtiden då trafiken ökar och vid en eventuell framtida fast förbindelse 

till Sverige. Trots att beteckningen är riktgivande skall myndigheten vid beviljande av bygglov 

se till att åtgärden inte försvårar genomförandet av generalplanen. 

Ny elledning 110 kV 

Behovet av elledning har konstaterats i förslaget till Österbottens landskapsplan. För ledningsområdet, 

där det råder byggförbud reserveras ca 50 meter brett område. Kraftledningen bör förverkligas 

som jordkabel på känsliga ställen. 

Område i behov av planering (detaljplan) – (st). 

Beviljande av bygglov för permanent boende kräver reglering av väganslutningarna. 

Strandzonens dimensioneringszoner 

F – Fjärdskär 

S – Insjöstrand 

H – Havsstrand 

Dimensioneringszonerna är angivna på plankartan. 

Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald – luo 

Område där det finns en källa och strandängar har reserverats med denna beteckning. 

41

5.4 Planens konsekvenser 

5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön 

Sociala konsekvenser: 

Samhällsstrukturen, fast bosättning och fritidsbosättning 

Vid områdesreserveringarna har beaktats de befintliga strukturerna. Iskmo by och Grönvik-Alskat 

området är ett landsbygdsområde, inom stadsutvecklingszonen (Vasa stadsregion). I Iskmo och 

Norra Jungsund samt längs Alskatvägen och Köklotvägen kompletteras befintlig bybebyggelse. 

Vid utvidgning av nuvarande bosättningsområden har utvecklingsplanen för vattentjänster och vattenverkets 

verksamhetsområde tagits i beaktande. 

Skolan och största delen av arbetsplatserna finns ytter om området. Jordbruk idkas inom planeområdet. 

Området utgör ett område på lämpligt pendlingsavstånd till servicen i kommunens centrum och 

landskapets centrum Vasa. Livsmiljöernas ändamålsenlighet och ekonomi främjas genom att den befintliga 

strukturen utnyttjas. Genom planeringen förtätas de befintliga bostadsområdena i byn, som är 

de lämpligaste ställena att bebygga. Till den del bebyggelsen utvidgas mot Alskat-Köklot hållet sker 

det inom vattenförsörjningens verksamhetsområde / vattenledning, inom område med skolskjutsar 

och kollektivtrafik och befintlig lättrafikled. På en del av strandområdet är fritidsbebyggelsen dominerande. 

Regionstrukturen förändras inte på grund planeringen. 

De nya fritidsbostads- och bostadsområdena har i mån av möjlighet placerats i enlighet med markägarnas 

egna önskemål och äger stora möjligheter att bli attraktiva och högklassiga bostadsområden, 

anpassade till miljön och härigenom uppfylla kraven på en god livsmiljö. Områden för ny permanent 

bosättning nära stranden anvisas på ställen där det finns tillgång till gemensam strand t.ex. i form av 

badstrand eller hamnområde. Genom planeringen vill man också förebygga konflikter mellan fritidsbosättning 

och permanent bosättning. 

Livsmiljöns kvalitet främjas genom planebestämmelser angående lägsta tillåtna byggnadshöjd och 

nya byggplatsers bullernivå. Ny fast bosättning har i första hand reserverats i närheten av befintliga 

bosättningsområden och områden med befintligt vattenledningsnät, möjlighet till avlopp och vägnät 

har prioriterats. Planeringen vill också skapa förutsättningar för att förtäta bebyggelsen i Iskmo by. 

Fast bosättning 

En stor del av de i planen befintliga fritidsbyggplatserna, samt nya byggplatser har fått RAObeteckning, 

vilken möjliggör ändring av fritidsbostad till fast bostad ifall fastställda kriterier uppfylls. 

På nya byggplatser med RAO-beteckning kan byggas antingen fritidsbostäder eller permanenta bostäder 

då kriterierna för detta uppfylls. Skillnaden mellan dessa försvinner allt mer, då människorna 

tillbringar en allt större del av sin tid på fritidsbostaden. 

Nya byggplatser för fritidsboende har fått beteckningen RAO, vilket medför att de också kan användas 

för året runt boende. De nya byggplatserna för fritidsändamål/ året runt boende har i stor utsträckning 

placerats i anslutning till befintlig fritidsbebyggelse eller i närheten av vägar. 

Fritidsbosättning 

På en del byggplatser finns inte förutsättningar för permanent boende, och de anges i planen som 

område för fritidsbostäder (RA). På byggplatser som anges som område för fritidsbostäder / året runt 

bostäder (RAO) kan i samtliga fall byggas fritidsbostäder, men vid ansökan om byggande för permanent 

boende skall särskilt granskas att alla kriterier för permanent bosättning uppfylls. 

42

Serviceutbudet 

Den ökade bebyggelsen kommer vid förverkligandet att stöda befintlig service, som till största delen 

finns utanför planeområdet. 

Bebyggelsestrukturen 

Största delen av de nya byggplatserna har planerats så att de kompletterar redan delvis byggda områden 

så att byggandet inte helt skall förändra landskapsbilden och bebyggelsestrukturen. 

Rekreationsbruk inom området 

Fjärdskäret och badstranden i Grönvik är de viktigaste rekreationsområdena även i fortsättningen. 

Vintertid är vistelse på isen populärt. Elljusspåret i Iskmo-Jungsund delvis inom planområdet är en 

viktig friluftsled för byborna. Skogsområden nära bebyggelsen nyttjas med stöd av allemansrätten 

t.ex. för bär- och svampplockning. Jakt bedrivs i skogarna. Ca 0,3 km öster om planeområdet ostligaste 

del finns en fotbollsplan. Hamnområdena används flitigt för rekreation. 

Trivsel inom området 

Vid uppgörandet av delgeneralplanen har man försökt jämka samman olika behov inom området så 

att trivseln i området skall vara så god som möjlig för alla olika intressenter. 

Invånarnas önskemål och beaktande av dem 

Strävan i planeringen har varit att beakta invånarnas önskemål så långt det har varit möjligt. 

Miljöskydd och störningar i miljön 

Inom delgeneralplanen förekommer inte svinhus, pälsdjursuppfödning eller annan djurhållning som 

skulle förorsaka störningar i närmiljön. 

De största störningarna i miljön orsakas av trafikens buller längs med Alskatvägen. Ifall den alternativa 

vägsträckningen förverkligas så kommer olägenheterna från vägen att minska, men det uppstår 

olägenheter för de fastigheter som är närmast den nya vägsträckningen. 

Nya byggplatser har i mån av möjlighet inte placerats inom bullerzon. 

Avloppsfrågan löses även framledes så att det inte förorsakar men för grannar, natur eller vattendrag. 

Avloppsvatten bör renas så att det uppfyller de krav som ställs i förordning som gäller från och 

med 1.1.2004. Behandlingsmetoden avgörs i samband med ansökan om bygglov. 

De sociala förhållandena 

Områdets sociala förhållanden kommer inte att förändras av planens förverkligande, t.ex. skolskjutsar 

finns inom området. 

Hälsa och säkerhet 

Trafiken inom området kommer att öka i framtiden. Med tanke på trafiksäkerheten längs med Alskatvägen 

krävs att anslutningarnas antal minskar på sikt. 

43

Samhällsekonomiska konsekvenser: 

Kommunaltekniska kostnader 

Planförslagets nya byggplatser utökar i många fall utnyttjandegraden av befintliga vägar, vattenledningar 

och elnät. Förverkligandet av de nya bostadsområdena som reserverats i form av bostadsområde 

dominerat av småhus (AP) kräver detaljplan. Inom dessa områden krävs bl.a. nya gator. Antingen 

kan områdena förverkligas genom att kommunen köper mark inom områdena, detaljplanerar 

och bygger kommunaltekniken för områdena, samt säljer tomter eller så kan områdena förverkligas 

med detaljplan via markanvändningsavtal på markägarnas bekostnad. 

Med tanke på den relativt täta bebyggelsen inom området och det till vissa delar är fråga om strandområde 

rekommenderas gemensamt avlopp för området. 

Utredningar över detta finns i en skild utvecklingsplan för vattentjänster som kommunen har låtit 

uppgöra 2010. Enligt denna planeras ca 70 fastigheters avlopp kunna anslutas till reningsverk innan 

år 2020. 

Ifall det uppstår behov av att förtäta eller förbättra vägnätet inom byaområdet (at) så är det frågan om 

enskilda vägar. Det är användarna i form av väglag som står för dessa kostnader. Kommunen beviljar 

understöd för vägbyggnadsåtgärder och underhåll till vissa delar. 

Jord- och skogsbruket inom området 

Jordbruksnäringarna har beaktats vid områdesreserveringarna. Nya tomter har i första hand reserverats 

på skogsmark framom jordbruksmark, men i vissa fall har dock tomtreserveringar delvis skett på 

jordbruksmark. Sedvanligt jord- och skogsbruk kan fortsättningsvis bedrivas på de områden som inte 

har reserverats för andra ändamål, men även på områden som reservats för bebyggelse till dess att 

planen förverkligas. 

Eftersom jordbruket är en del av belastningen för vattenkvaliteten i vattendragen är det synnerligen 

viktigt att lämna tillräckligt breda skyddsremsor vid utfallsdiken för att minska belastningen på vattendraget. 

Jordbruksområden gränsar inte direkt till stranden inom planeområdet. 

Service 

Servicen för området är redan utbyggd och finns till stora delar ytter om planeområdet. De nya bostadsområdena 

söder om Grönvikfladan trafikeras via Svartholmsvägen. Till området uppstår troligen 

nya behov av servicekörningar i form av skolskjutsar och hemservice då planen förverkligas. Vartefter 

befolkningen ökar krävs utbyggnad av bl.a. dagis och skola. 

Arbetsplatser, näringsverksamhet 

Inom området finns arbetsplatser inom jord- och skogsbruk, daghemmet, brandkåren, lägergårdarna, 

brandsaneringsföretag, jordbyggnadsentreprenör, bilverkstad, bokföringsbyrå. Till stora delar kommer 

arbetsplatserna fortsättningsvis att finnas utanför delgeneralplaneområdet. 

Trafik 

Förbindelserna till området är goda. Det tar ca 10 minuter till Vasa med bil från området. Alskatvägen 

är en regional livligt trafikerad väg och det är inte möjligt med nya bostadsanslutningar till vägen. Bostadsområdenas 

anslutningar skall ske via nuvarande anslutningar. 

Förverkligandet av de nya bostadsområdena som har angetts med AP-beteckning kräver kompletteringar 

av vägnätet. Till övriga delar är vägnätet utbyggt till nästan alla delar. 

44

Genom planeringen vill man speciellt beakta trafiksäkerheten längs med landsväg 724 i Grönvik och 

Alskat. Förverkligandet av en ny omfartsväg norr om bebyggelsen förbättrar trafiksäkerheten i framtiden 

då trafiken ökar. Ifall denna väg förverkligas så kan den nuvarande landsvägen ändras till en lokal 

väg med lägre hastighet och då finns det möjlighet att förverkliga nya bostadsområden intill den 

nuvarande landsvägen. 

Omfartsvägen är inte aktuell att förverkliga de närmaste åren. Anslutningsfrågorna och parallellvägsregleringar 

måste lösas med den nuvarande vägsträckningen innan omfartsvägen byggs 

Vartefter som delgeneralplanen förverkligas kan det uppstå behov av mindre förbättringar och kompletteringar 

av nätet av enskilda vägar. Vid byggande krävs tillstånd för anslutning till allmänna 

vägar. Det är markägaren som skall söka anslutningstillståndet. 

Specialverksamhet 

I planen reserveras område för en ny kraftledning 110 kV och område för ställverk på Fjärdskär. Annan 

specialverksamhet förekommer inte inom planeområdet. 

Kulturella konsekvenser: 

Den byggda kulturmiljön och fornminnen 

Vid planeringen har man beaktat den byggda kultur miljön och fornminnen, så att särdragen i naturen, 

landskapet och kulturarvet bevaras. Området har ett rikt kulturarv. Grönvik gård är en viktig patrongård 

i Österbotten och utgör en byggd kulturmiljö av riksintresse. Området finns med på museiverkets 

riksomfattande inventering. Byggda kulturmiljöer av riksintresse, RKY 2009, och har genom 

statsrådets beslut antagits som en inventering som avses i de riksomfattande målen för områdesanvändningen. 

Området anges med egen beteckning på planen: 

Område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården - Grönvik 

glasfabriks område – (sk-1). 

De värden som hänför sig till kulturarvet skall bevaras. 

Inom området krävs rivningslov från byggnadsnämnden i enlighet med markanvändnings- och bygglagens 

127 §. 

Museimyndigheterna bereds tillfälle att avge utlåtande innan ansökningar om tillstånd gällande 

skyddsobjekt avgörs. 

I enlighet med kulturmiljöinventeringens rekommendationer har avgränsats områden som är regionalt 

eller lokalt värdefulla kulturmiljöer: 

Område som är värdefullt med tanke på bybilden – (sk). 

Rekommendation: Nybyggnader och ändringar i existerande byggnader bör ifråga om utformning, 

proportioner och material anpassas till den gamla bebyggelsen. Inom området krävs rivningslov från 

byggnadsnämnden i enlighet med markanvändnings- och bygglagens 127 §. 

Museimyndigheterna bereds tillfälle att avge utlåtande innan ansökningar om tillstånd gällande 

skyddsobjekt avgörs. 

45

Fornminnen, minnesmärken 

Inom planeområdet har angetts ett fornminnesområde. Det är platsen i Södra Jungsund där pappersbruket 

verkade. Resterna av dammen och ett minnesmärke finns inom området. 

Med objektsbeteckning anges 

1. ett gravröse på Björkholmsback i Iskmo by 

2. stenfoten av hovrättspresident Reuters sommarvilla 

3. Den stenlagda kajen vid Grönvik stranden där skeppsvarvet och glasbruket har funnits 

4. Skeppsvrak invid kajen 

Fornlämningar är skyddad enligt lagen om fornminnen (295/1963). 

5.4.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön 

Byggandet och den övriga markanvändningen har anpassats i naturmiljön och landskapet utgående 

från naturinventeringen och landskapsanalysens rekommendationer som ligger till grund för delgeneralplaneringen. 

De största förändringarna vid delgeneralplanen förverkligande sker där skogsmark ändras till bebyggelseområden 

och vägområden. 

En stor del av förverkligandet kommer att ske med detaljplanering i framtiden och då krävs det nya 

uppdaterade inventeringar av naturen. 

Miljökonsekvenser: 

Naturen 

De värdefullaste naturmiljöerna har reserverats som jord- och skogsbruksdominerat område med 

särskilda naturvärden där miljön bevaras (MY/s) eller jord- och skogsbruksdominerat område med 

särskilda miljövärden (MY). En källa söder om Grönvikfladan har reserverats med beteckningen – 

luo. Grunda vattenområden, en äldre villabyggnad samt småbåtsplatser med gamla båthus har 

också reserverats med tilläggsbeteckningen /s, område där miljön bevaras. 

Reserveringen av områden för olika ändamål har skett i enlighet med naturinventeringens rekommendationer 

för att skydda naturen på området så långt som möjligt. Det är viktigt att lämna en tillräckligt 

bred skyddszon längs stranden, både vid jordbruksidkande och annan verksamhet t.ex. vid 

uppförande av byggnader. 

En stor del av bostadsområdena kan i framtiden anslutas till avloppsnätet som planeras till området. 

Med tillräckligt strama regler för avloppshanteringen i samband med beviljande av nya bygglov kan 

utsläppen i naturen från den ökade bebyggelsen rätt effektivt begränsas. 

Avloppsfrågan bör till största delen lösas fastighetsvis enligt principen att det inte förorsakar men för 

natur och vattendrag. 

- Från och med 1.1.2004 trädde en förordning i kraft som innehåller nya krav på avloppsvattnets 

rening. 

I planen har intagits bestämmelse om att tomtstorleken för obebyggda tomter inom strandzonen som 

skall användas för fast boende bör vara minst 3000 m². Byggplatsen bör dock ha en sådan storlek 

och form att det är möjligt att uppfylla de krav som ställs på behandling av avfallsvatten enligt den 

46

nya förordningen. Betydande skadliga inverkningar för naturen måste härvidlag bedömas som små 

även efter att planen har förverkligats i sin helhet. 

Vid förverkligandet av planen på strandområden är det viktigt att beakta en restriktiv linje vid uppgörandet 

av regler gällande behandlingen av avloppsvatten, för att undvika en alltför stor belastning på 

dessa. 

Värdefulla naturobjekt 

De mest värdefulla naturobjekten som har beskrivits noggrant i naturinventeringen har långt kunnat 

beaktas i planeringen. Planen kommer inte att medföra betydande negativa konsekvenser för värdefulla 

naturobjekt. 

Landskapet 

Genom att delgeneralplanen uppgörs fastighetsvis kan en del av den genuina strandmiljön bevaras 

enbart genom utnyttjande av möjligheterna att flytta byggrätter. Då det främst är frågan om att bibehålla 

landskapsmässigt viktiga strandhelheter räcker det ofta med att de inte bebyggs. 

Med allmänt hållna bestämmelser om minimiavstånd för placering av byggnader i förhållande till 

strand samt om att bibehålla strandväxtligheten i så pass naturligt tillstånd som möjligt strävas till att 

byggandet så varsamt som möjligt skall inpassas i strandlandskapet. Genom färgsättning och val av 

byggnadsmaterial kan man även styra inverkan på landskapsbilden ganska långt. 

Planen innehåller bestämmelser angående byggnaders anpassning till den byggda miljön och landskapet. 

Flora och Fauna 

Växtlivet och djurlivet berörs naturligtvis på de ställen där nya byggnadsplatser tages i bruk. Vid valet 

av platser har dock naturinventeringens rekommendationer långt kunnat följas och de värdefullaste 

platserna lämnas även i fortsättningen orörda. 

Grundvattnet 

Inom planeområdet finns inga grundvattenområden belägna. 

5.4.3 Juridiska konsekvenser: 

Generalplanens viktigaste rättsverkning hänför sig till styrningen av detaljplaneringen. Generalplanen 

gäller inte på ett detaljplaneområde annat än att den styr sådana ändringar av detaljplaner som görs 

på generalplanen. 

De juridiska konsekvenserna av delgeneralplanen är att kommunen kan bevilja bygglov även på 

strandområde direkt i enlighet med planens reserveringar i stället för nuvarande förfarande med undantag. 

Den godkända delgeneralplanen erhåller rättsverkan och får en hög status i hierarkin av stadganden 

och planer som styr byggandet och annan markanvändning. Den hierarkiska ordningen är följande: 

1. Markanvändnings- och bygglagen. 

2. Byggförordningen 

3. Detaljplan 

4. Av kommunfullmäktige godkänd rättsverkande delgeneralplan 

47

5. Kommunens byggnadsordning 

6. Fastställd landskapsplan (regionplan) 

7. Övriga planer 

Bestämmelserna i den godkända generalplanen med rättsverkan och kommunens byggnadsordning 

står sinsemellan i sådant förhållande, att byggnadsordningens bestämmelser förblir i kraft på delgeneralplaneområdet 

såvida de inte står i strid med generalplanens bestämmelser. Fastställd landskapsplan 

(regionplan) gäller inte på område med fastställd generalplan. 

Inom område med av kommunfullmäktige godkänd generalplan med rättsverkan kan byggandet i 

allmänhet förverkligas utan detaljplan eller undantag. Inom detta område är det dock endast kompletterande 

byggplatser inom byaområdet och fritidsbyggplatser på strandzonen som kan förverkligas 

med bygglov. 

Avvikelser från reserveringarna i generalplanen förutsätter en detaljplan eller ett undantag. Ett väsentligt 

avvikande förutsätter ändring av generalplanen. 

5.4.4 Övriga konsekvenser 

Planen medför inte konsekvenser för Natura-2000 områden eller andra naturskyddsområden. 

5.5 Störande faktorer i miljön 

Den regionala landsvägen genom området förorsakar buller även i framtiden. På byggplatser i närheten 

av vägen kan problemen åtgärdas med bullerskydd. Andra störande faktorer torde inte finnas. 

5.6 Planbeteckningar och planbestämmelser 

Planbeteckningarna och planbestämmelserna finns på plankartan. 

Planbeteckningarna finns presenterade under punkt 5.3 områdesreserveringar i denna beskrivning. 

Delgeneralplanens allmänna bestämmelser är: 

1. Alla byggnader på byggplatsen bör placeras så, att de bildar en enhetlig husgrupp. 

2. Utan hinder av de bestämmelser som berör byggplatsens byggrätt får befintlig byggnad totalrenoveras 

och förstörd byggnad ersättas med en ny motsvarande byggnad. 

3. Behandlingsmetod för avloppsvatten på områden som bebyggs avgörs i samband med ansökan 

om bygglov. 

4. Byggplatsens storlek bör vara minst 2000 m². Byggplatserna bör dock ha en sådan storlek och 

form att det är möjligt att uppfylla de krav som ställs på behandling av avloppsvatten enligt gällande 

förordning. 

Vid anläggandet av markbädd bör markbädden placeras minst 30 m från strandlinjen. 

Inom strandzonen är endast infiltrering av gråvatten tillåten, då minst 30 meter från stranden. 

Ifall det är möjligt skall byggnaden anslutas till allmänt avloppsnät. 

5. Byggnadsnämnden har rätt att pröva från fall till fall om byggplatsen lämpar sig för året 

om bostad ifall nedannämnda kriterier uppfylls: 

Byggnader (förutom båthus) bör placeras innanför trädgränsen. Strandvegetationen på byggplatserna 

bör hållas i så orört tillstånd som möjligt. Bastun och gäststugans placering skall vara 

nära bostads-/ fritidshuset så att dessa inte upptar ny strand. Byggnaderna på byggplatsen vid 

strand bör placeras så att de har ett gemensamt gårdstun, och upptar högst 40 meter strand. 

Nybyggnaderna bör omsorgsfullt anpassas till landskapet och befintliga byggnaders byggnadssätt 

och stil. 

48

Nybyggnader på obebyggda byggplatser som är avsedda för fast bosättning bör placeras på 

minst 30 meters avstånd från strandlinjen. Byggnadskroppar större än 200 m² våningsyta placeras 

på minst 40 meters avstånd från strandlinjen. Tomtstorleken för obebyggda tomter inom 

strandzonen som skall användas för fast boende bör vara minst 3000 m². Är nuvarande byggnad 

minst 20 meter från stranden kan den förstoras till högst 140 m² på nuvarande ställe. Byggnad 

mellan 140-200 m² skall vara minst 30 meter från stranden och över 200 m² minst 40 meter från 

stranden. 

Vid beviljande av bygglov för fast bosättning bör särskilt beaktas att byggplatsen har vägförbindelse 

och tillgång till rent vatten, byggandet är lämpligt med tanke på landskapet, avloppsvattnet 

kan skötas på ett tillfredsställande sätt och utan olägenheter för miljön i enlighet med rådande 

lagstiftning samt att grannarnas fritidsbyggplatser inte orsakas onödiga störningar. Byggplatserna 

bör ha en sådan storlek och form att det är möjligt att uppfylla de krav som ställs på behandling 

av avloppsvatten enligt gällande förordning. Vid anläggandet av markbädd bör markbädden 

placeras minst 30 meter från strandlinjen. Inom strandzonen är endast infiltrering av gråvatten 

tillåten, då minst 30 meter från stranden. Ifall det är möjligt skall byggnaden anslutas till allmänt 

avloppsnät. 

6. Byggrätten på EV, M, MT, MU, MY, SM, V, VV-områden har markägarvis överförts till annat 

markanvändningsområde (AO, AP, AT, RA, RA-1, RAO, PY, RM, YK). 

7. För MY/s – områdena gäller byggförbud och åtgärdsbegränsning enligt MBL 128 §. 

8. Den lägsta tillåtna golvhöjden för sådana byggnadsdelar som tar skada av väta är på havsstränderna 

+1,6 m (N60), på de öppna havsstränderna (öppen > 1 km) + 2,0 m och vid insjöarna medelvattennivån 

+ 1,6 m. 

9. Kommunen äger i sista hand rätt att avgöra byggplatsens lämplighet som byggplats i samband 

med ansökan om bygglov. 

10. Anslutningen till AO- och AT- områden skall ske via befintliga landsvägsanslutningar. 

11. Vid detaljplanering av AP- eller AT-område samt vid beviljande av bygglov på AT-område bör 

befintligt belyst motionsstråk beaktas så, att detta kan bibehållas på ursprunglig plats. 

12. En gårdsgrupp, på vilken en värdefull eller beaktansvärd byggnad bevaras, får utan hinder av 

dimensioneringens utgångspunkter utvidgas med en nybostadsbyggnad. Även för lantgårds 

gårdsgrupp kan två separata småhus genomföras utan separat beteckning. Nybygget skall anpassas 

till gårdsgruppen både för byggnadens placering och byggsättets del. 

I enlighet med Markanvändnings- och bygglagens 44 § och 72 §, stadgas att när denna delgeneralplan 

vunnit laga kraft får den användas som grund för beviljande av bygglov på AO, RA, RA-1 och 

delvis på RAO- och AT-områden. 

På RAO-områden kan delgeneralplanen användas som grund för beviljande av bygglov för fritidsbostäder. 

Inom at-zonen även för permanent boende. Förutsättningen för byggande av fasta bostäder 

ytter om at-zonen skall utredas genom avgöranden som gäller planeringsbehov. 

Inom AT-områden anges med symbol det högsta antalet byggplatser som kan beviljas med stöd av 

generalplanen. Förutsättningar angående ytterligare byggande skall utredas genom avgöranden som 

gäller planeringsbehov. 

Förutsättningarna angående byggande på AP, PL, PY, RM och YK-områden skall utredas genom 

avgöranden som gäller planeringsbehov. 

Kommunen äger i sista hand rätt att avgöra byggplatsens lämplighet som byggplats i samband med 


49

5.7 Namn 

Bestämmelsen om att generalplanen kan användas som grund för beviljande av bygglov inom atzonen 

är i kraft högst 10 år från det att planen vunnit laga kraft (MBL 44 §). 

Inom strandzonen (på hela planområdet) kan generalplanen användas som grund för beviljande av 

bygglov tills vidare (MBL 72 §). 

I delgeneralplanen har inte namngivits några gator, eller andra objekt. Ortnamn och namn på platser 

framgår ur grundkartan som använts som botten för delgeneralplanen. 

6 GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN 

6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet 

Oy Talentek ab har utfört en åtgärdsutredning om landsväg 724 (Vasa – Replot) i Grönvik på uppdrag 

av Vägförvaltningens Vasa vägdistrikt (30.8.2006). 

6.2 Genomförande och tidsplanering 

En delgeneralplan som denna medför inget automatiskt, på basen av lagar och förordningar förpliktat 

förverkligande. Planen utgör en ram för utvecklingen av markanvändningen inom området, men är 

ingen tidsbunden plan som måste förverkligas inom bestämd tid. 

Det kommer att ta lång tid innan planen har förverkligats. Förverkligandet av omfartsvägen och de 

nya bostadsområdena väster om nuvarande bebyggelse förverkligas troligtvis om 20 - 50 år. Kompletteringsbyggande 

inom byaområden sker sannolikt till en del inom de närmaste 5 – 10 åren. 

Delgeneralplanen förverkligas till stor del genom privata markägares initiativ, delgeneralplanen tvingar 

inte markägarna att förverkliga planen. I praktiken har det visat sig att det tar relativt lång tid innan 

reserveringar för bebyggelse förverkligas. Ofta sparas byggplatserna åt följande generation. 

Maximiantalet byggplatser som kan beviljas per lägenhet med generalplanen som grund har angivits 

på delgeneralplanen. Byggande som överskrider detta skall basera sig på planeringsbehovsbeslut / 

detaljplan. 

I generalplanen har intagits bestämmelse att byggnadsnämnden har rätt att pröva från fall till fall om 

byggplatsen lämpar sig för året om bostad ifall vissa kriterier uppfylls. Till de delar som planen skall 

förverkligas med detaljplanering så är det kommunen som styr takten. 

Planen har uppgjorts med tanke på en tid om ca 10-15 år, vid behov revideras planen. 

Behandling av bygglov på delgeneralplaneområdet 

Bygglov kan beviljas direkt enligt den fastställda generalplanen i enlighet med de allmänna bestämmelserna 

under punkt 5.6 ovan, inom ramen för däri anvisad byggrätt förutsatt att byggplatsen uppfyller 

kraven på byggbarhet. Läget för den i generalplanen angivna byggplatsen är riktgivande. Vid 

beviljande av bygglov bör tillses att, att områdets användning för det ändamål delgeneralplanen utvisar 

inte äventyras. 

Bestämmelsen om att generalplanen kan användas som grund för beviljande av bygglov inom atzonen 

är i kraft högst 10 år från det att planen vunnit laga kraft (MBL 44 §). 

50

6.3 Uppföljning av genomförandet 

Saker som kommunen kan följa upp när planen genomförs eller senare är t.ex. 

Bostads- och fritidsbebyggelsens utveckling, Förändringar i vattenkvaliteten, trafiksäkerheten, hur 

service och arbetsplatser utvecklas, respons från invånare och användare, ekonomisk uppföljning 

(t.ex. kompletteringar och kostnader för vattenförsörjning, avloppsvattenhantering, detaljplanering). 

Korsholm den 7.11.2011, kompletterad 7.6.2012, 7.01.2013. 

HN-Consult Ab 

Clas-Göran Herrgård Christoffer Rönnlund 

51

Beskrivning AIG - Korsholm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?