B2007:02 Skumning vid svenska ... - Avfall Sverige

som trolig orsak av flera anläggningar. Slakteriavfall anges också av en anläggning vara problematiskt
p.g.a. att nedbrytningen redan är igång när det pumpas in i anläggningen.
När det gäller skumning i mottagningstankar finns det indikationer på att skumningen kan hänga ihop
med hög utomhustemperatur. En anläggning uppgav skumningar i just mottagningstanken enbart
under juli de senaste två åren. En annan anläggning hade problem under sammanställningen av denna
enkät, under en period när temperaturen var ovanligt hög för årstiden. Båda dessa anläggningar upplevde
problem när andelen fett i substrattanken var hög.
Figur 1. Orsaker till skumning som uppgavs av svenska biogasanläggningar med samrötning. Siffrorna
utanför diagrammet anger antalet anläggningar som angett en viss orsak. Diagrammet gäller skumning
både i mottagningstankar och i rötkammare.
Skumningsfrekvens
Eftersom undersökningsunderlaget var relativt litet är det svårt att få fram en entydig bild av skumningsproblematiken
på anläggningarna. Det är emellertid klart att flertalet av anläggningarna någon
gång råkat ut för skumning (Fig. 2). Av de fjorton anläggningarna som svarat på enkäten har tio anläggningar
till och från haft driftproblem som bl.a. resulterat i skumning och driftavbrott under perioder
uppemot 3-4 månader. Två anläggningar uppger att de inte har haft skumningar. Gemensamt för
båda dessa är att de i huvudsak rötar livsmedelsavfall (80 % respektive 100 %), och att de inte rötar
slakteriavfall. Ytterligare två anläggningar är under uppstart och har heller inte haft skumningsproblem.
Generellt tycks skumningsproblemen bli sällsyntare ju längre anläggningen har varit i drift. En trolig
förklaring till detta är att de anställdas erfarenhet och kännedom om de anläggningsspecifika driftsparametrarna
(lämplig belastning, alkalinitet, kvävekoncentrationer m.m.) växer med tiden, något som
4