Likabehandlingsplan för Österåsens skola i Mariestad

Likabehandlingsplan
för
Österåsens skola
i Mariestad
”Trygghet, ansvar, gemenskap”
reviderad: 20100910

Innehållsförteckning
Lagstiftning och styrdokument s.3-4
Barn och utbildningsförvaltningens policy s.4-5
Österåsens skolas mål och värdegrund s.5-6
Förebyggande åtgärder s.7
Definition av begrepp s.8
Vad händer när skolan får kännedom om kränkning? s.9
Årsplanering för likabehandlingsarbetet s.10
Ansvarsfördelning s.11
Resultat av kartläggningsarbetet s.12
Blankett för dokumentation s.13
2

Diskrimineringslagen
Lagstiftning/Styrdokument
Den 1 januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. Samtidigt inrättades en ny myndighet,
Diskrimineringsombudsmannen, som ska ha tillsyn över att lagen följs. Den nya lagen innehåller
bland annat två nya diskrimineringsgrunder och diskriminerings-förbudens omfattning vidgas till att
omfatta fler samhällsområden än i dag.
En ny diskrimineringslag
Tidigare var den svenska lagstiftningen mot diskriminering uppdelad på flera lagar och skyddet mot
diskriminering var olika långtgående beroende på vilken diskrimineringsgrund det handlade om. I
och med den nya diskrimineringslagen slogs de tidigare lagarna ihop till en enda lag. Två nya
diskrimineringsgrunder infördes också: ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck.
Diskrimineringsförbudets omfattning
I den nya lagen gäller förbudet mot diskriminering inom i princip alla samhällsområden och för
samtliga diskrimineringsgrunder.
”Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
av barn och elever”
I 1§ anges lagens ändamål och tillämpningsområde:
Denna lag har tillkommit för att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder. Lagen har också till uppgift att motverka annan kränkande
behandling.
3

Skollagen
1 kap 2§ (SFS 1985:1100)
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde
och respekt för vår gemensamma miljö.”
1. Främja jämställdhet mellan könen.
2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska
beteenden.(SFS 1999:886)
LPO 94
”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos elever förankra de grundläggande
värden som vårt samhällsliv vilar på.”
Människors okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall
gestalta och förmedla.
Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den
enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen i skolan skall utsättas för
mobbning. Tendenser till trakasserier skall bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste
bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Värdegrunden
uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Skolan skall främja förståelsen
för andra människor och förmågan till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och
utveckling skall prägla verksamheten. Alla skall känna sig trygga i skolan och ingen ska utsättas för
kränkande behandling.
Arbetsmiljölagen
AML, gäller även för barn/elever. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet
samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Enligt AML ansvarar rektor/förskolechef för att det
finns förutsättningar för att skapa en god arbetsmiljö som lever upp till bestämmelserna i AML.
Socialtjänstlagen
Enligt 14 kap 1§, är både skolmyndigheten och alla anställda inom förskoleverksamhet,
skolbarnsomsorg och skola skyldiga att ”genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet
får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd”.
brottsbalken
Enligt brottsbalken är handlingar som kan betecknas som misshandel, ofredande och olaga tvång
straffbara. Rektor/förskolechefer skall handlägga ärendet enligt riktlinjer mot hot om våld.
FN:s Barnkonvention
har sitt ursprung i principen om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras
obestridliga rättigheter. Barnkonventionen bygger på perspektivet; barnets bästa ska alltid komma i
främsta rummet.

Policy
2006 års Lokala arbetsplan för likabehandling
(Lag 2006:67)
Mariestads kommun
Barn och utbildningsförvaltningen har som policy att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett
kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och
förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Inget barn eller elev ska behöva gå till någon av barn- och utbildningsnämndens verksamheter och
riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling.
Inget barn eller elev som gjort anmälan om kränkande behandling får utsättas för repressalier.
Mål
Alla barn ska känna trygghet och trivsel.
Alla barn ska utveckla förmåga till öppenhet, respekt, solidaritet, ansvarskännande, hänsyn och
empati.
Alla barn och elever ska förstå att alla människor har lika värde.
Rektors ansvar
Varje rektor inom barn och utbildningsförvaltningen ansvarar för att det finns en plan som tydligt
anger:
Hur man arbetar förebyggande på enheten för att främja barn och elevers lika rättigheter och
förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling och att alla som
arbetar på enheten har ett ansvar i det förebyggande arbetet.
Hur man arbetar för att upptäcka kränkande behandling och att alla som arbetar på enheten
har ansvar för att agera vid misstanke om kränkningar och trakasserier.
Hur kommunikation ska ske mellan rektor, personal, barn/elever och vårdnadshavare.
Hur man åtgärdar kränkande behandling och att rektor ansvarar för beslut om åtgärder.
Hur man dokumenterar händelser och åtgärder.
Hur planerna/åtgärderna följs upp, utvärderas och vid behov revideras i den årliga
kvalitetsredovisningen.
Rektor ansvarar för att den lokala planen utarbetas i samråd med personal, elever och
föräldrarepresentanter.

Österåsens skola
Värdegrund (LPO 94)
I vår verksamhet:
ska vi genom kunskapsspridning och diskussion motverka intolerans och utanförskap.
ska alla visa hänsyn och respektera andras egenvärde.
ska vi utveckla förståelse för att alla människor har lika värde, oberoende av kön, social eller
etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder.
ska vi vara en social och kulturell mötesplats där olika villkor och värderingar får synas och
behandlas likvärdigt.
Så här säger den lokala skolplanen:
Verksamheten i Mariestads kommun ska utgå från följande värderingar:
Trygghet, inflytande och delaktighet
Alla människor är lika mycket värda.
Alla ska behandlas lika.
Respekt, hänsyn och tolerans är medel för att nå ett gott arbetsklimat.
Alla har ett gemensamt ansvar för att tillgodose allas rätt till trygghet, arbetsro och
gemenskap.
Målsättning:
Att främja barns och elevers lika rättigheter.
Att motverka diskriminering pga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning och funktionshinder.
Att motverka annan kränkande behandling och trakasserier.
Vår målsättning är att vår skola, och våra fritidshem ska vara platser där alla är trygga och
kan utvecklas till positiva och empatiska människor.
Vår likabehandlingsplan innebär inte att alla alltid får samma behandling. Varje barn/elevs
personliga förutsättningar och behov måste beaktas.
Vi arbetar också för en verksamhet fri från fula, kränkande ord och svordomar.

Förebyggande åtgärder
Vi arbetar för att utveckla goda kamratrelationer. Därför hjälper vi till att lösa konflikter samt följer
upp dessa. Vi bedriver vårt arbete med att utveckla ansvar, självkänsla och empati genom en
mångfald av aktiviteter, samtal och ställningstaganden.
Alla barn och elever är alla vuxnas ansvar
Tydliga gränssättningar
Vi har etiska samtal och värderingsövningar. Vi arbetar med materialen ”Lifsviktigt” och
EQ-pärmen
Vi har trivselregler för klassen och skolan och EQ-regler för ett bättre klassrumsklimat
Vi strävar alltid efter en trevlig samtalston och reagerar mot alla former av diskriminerande
och råa kommentarer och tilltal
Vi strävar efter att vara flera vuxna ute på skolgården och i korridorerna under rasterna
Vi är uppmärksamma på om barn/elever känner sig kränkta av någon vuxen på skolan
Elevrådet ansvarar för aktiviteter som stärker Vi-känslan på skolan
Vi anordnar tema (års) aktiviteter med åldersblandade tvärgrupper
Vi strävar efter en bättre inne- och utemiljö
Tjej/killsnack med skolsköterskan hålls i årskurs 6
Vi strävar efter goda föräldrakontakter
Klassråd/elevråd/mobbusråd
Regelbundet kartlägga risker i våra verksamheter
De vuxna i verksamheten ska vara goda föredömen
Vi har pedagogiska diskussioner om förhållningssätt
Redan misstanke om att mobbning/kränkning förekommer räcker för att det ska
uppmärksammas
Inför varje läsår arbetar vi med att revidera/aktualisera vår likabehandlingsplan/plan mot
kränkande behandling och kartlägga behoven inför läsåret
Vi arbetar aktivt med att utvärdera och förbättra vårt likabehandlingsarbete under läsåret.

Vad är kränkning, mobbning, diskriminering, särbehandling och
trakasserier?
När det handlar om diskriminering så är det diskrimineringslagstiftningen som styr. När det
handlar om annan kränkande behandling så är det skollagen som styr.
Kränkning:
Tysta psykosociala (kroppsspråket)
Himla med ögonen, kasta menande blickar mellan varandra, göra miner, sucka, tystna, vända ryggen
till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft.
Verbala
Viska, sprida rykten, ”snacka skit”, retas, trakassera, håna, hota, anmärka på hur någon ser ut,
kommentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra, hånskratta, ”skämta”.
Fysiska
Slag, sparkar, krokben, knuffar m.m.
Text- och bildburna
Klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms
Mobbning
Det är när en person upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för olika former av negativa
handlingar från en eller flera personer. Oftast råder dessutom en obalans i makt mellan de som
mobbar och den som utsätts för mobbning.
Diskriminering:
Är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper
av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Diskriminering används också som begrepp i de fall där samhällsinstitutioner genom sin struktur och
arbetssätt upplevs som kränkande.
Särbehandling och trakasserier:
Sexuella trakasserier
Avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet.
Rasism
Bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det
finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en uppfattning ses vissa
folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet
Avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella, etniska eller beteendemässiga
särdrag.
Homofobi
Avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer

Vad händer när skolan får kännedom om mobbning/kränkande
behandling?
Ta reda på fakta: Någon/några ur arbetslaget eller mobbningsteamet samtalar med den
mobbade/kränkte för att avgöra problemets art och grad. Det är viktigt att inte bagatellisera
problemet men att samtidigt vara medveten om den vedertagna mobbingdefinitionen. Den
mobbade får reda på vad skolan kommer att göra. Händelsen dokumenteras.
Samtal med den/de som kränker. Detta samtal bör ske utan att den/de som kränker
vet vad som är på gång, dvs utan förvarning, för att de inte ska hinna bygga upp en strategi
och ett försvar. Om det kan utrönas en ledare, bör samtal med denne föras enskilt. Det är
viktigt att vara lugn men rak och tydlig. Det är önskvärt att man är två vuxna vid dessa
samtal. Målet är att få slut på kränkningen, inte att krossa den som kränker. Under samtalets
gång måste det tydligt framgå att kränkningar inte är acceptabelt i något sammanhang. Fråga
efter deras egna förslag på lösningar för att få slut på kränkningarna. Samtalen
dokumenteras.
Kontakta hemmen. Föräldrarna har rätt att få veta vad som händer deras barn i skolan.
Hem och skola behöver samarbeta för att kartlägga och lösa de problem som uppstår.
Kontakter dokumenteras.
Övrig berörd personal på skolan bör så snart som möjligt informeras. De bör även
ges möjlighet att lämna synpunkter vid uppföljning. Synpunkter dokumenteras.
Kontinuerlig uppföljning sker utifrån varje enskilt fall. Man bör vara observant och
uppmärksam på relationerna mellan offer och den/de som kränker samt eventuella medlöpare
i gruppen. Efter ett par dagar bör uppföljande, enskilda samtal hållas med både offer och
mobbare. Olika stödåtgärder bör ges till den mobbade/kränkte, men även till mobbaren så att
denne inte återfallen i sin tidigare roll. Åtgärder dokumenteras.

Årsplanering för likabehandlingsarbetet inom Österåsens
rektorsområde
En kartläggning av hur situationen på skolan upplevs av eleverna görs i början av varje
hösttermin.
Alla elever fyller i en enkät och en karta över skolans område(som ser lite olika ut beroende
på elevernas ålder). Här får de fylla i frågor om hur de känner sig och vart på skolans område
det är roligt/otäckt att vara. Denna sammanställs sedan av klassföreståndare och arbetslag och
finns med i årets likabehandlingsplan. Återkoppling ska sedan ske till elevrådet/eleverna på
skolan. Utifrån detta ser vi bl a över rastvakter och hur vi fördelar dessa över skolgården.
Detta är skolans övergripande plan som kommer att finnas på skolans hemsida och i varje
klassrum. Varje klassföreståndare ansvarar för att sprida information om planen på första
föräldramötet. Den kommer även att finnas i pappersform för de föräldrar som vill ha en
hemma.
Det kommer sedan att finnas en komplettering till den övergripande planen som är
specifik för varje verksamhet. Detta innebär för vår skolas del att förskoleklassen,
grundskolan 1-6 och fritidshemmen har egna tillägg till planen. I dessa skriver varje
verksamhet om de har specifika önskemål utifrån elevernas behov under läsåret.
Läsåret 2010/2011 kommer vi att arbeta specifikt med ”den gyllene regeln”, värdegrunden
och hur vi bemöter varandra både språkligt och i handling. Detta gäller både elever, personal
och föräldrar.
Fyra dagar med schemabrytande aktiviteter ska hela skolan ägna åt värdegrundsarbete under
skolåret.
Personalen ansvarar för att årets målsättning sprids och efterlevs
Elever och föräldrar ansvarar för att man läser information och försöker arbeta mot uppsatta
målsättningar.
Planen för läsåret 2010/2011 utvärderas i slutet av läsåret. Detta sker klassvis och elevrådet
sammanställer sedan resultatet. Detta presenteras sedan i den årliga kvalitetsredovisningen
10

Ansvarsfördelning
Rektor:
har ansvar för att motverka mobbning, diskriminering, trakasserier och kränkande
särbehandling.
Har ansvar för hur planen/åtgärderna följs upp, utvärderas och vid behov revideras i den
årliga kvalitetsredovisningen.
Har ansvar för att varje vuxen på skolan arbetar efter skolan värdegrund samt att
förälder/vårdnadshavare får ta del av planen och/ eller ev. åtgärder.
Arbetslaget:
Har ansvar för att upprätthålla likabehandlingsplanen på skolan.
Har ansvar för genomförandet av det förebyggande vardagsarbetet och för program under
temadagar som rör kompisrelationer och värdegrund.
Pedagogen:
Har ansvar för att planen och skolans trivselregler blir levande inslag i det dagliga
klassrumsarbetet med eleverna.
Har ansvar för att EQ ingår i undervisningen samt att klassråd hålls inför varje elevråd.
Har ansvar för att ”mobbussamtal” hålls inför varje ”mobbusträff”.
Mobbusombuden:
Har ansvar för att rapportera till mobbusträffen som hålls en gång/månadom de ser någon
som mobbas eller är ensam och utanför gemenskapen till mobbusträffen som hålls en
gång/månad.
Pedagog med ansvar för mobbusträffar:
Har ansvar för att övrig personal på skolan får information om uppkomna
mobbingsituationer.
Elevrådet:
Har tillsammans med personal och föräldraföreningen ett ansvar för att trivselreglerna
uppdateras varje år.
Föräldrarna/vårdnadshavarna:
Har ansvar för att läsa information som skickas hem.
Har ansvar för att tillsammans med barnet diskutera innehållet i den information de får.
Mobbningsteam Österåsens skola/fritidshem 2010/2011: Rektor: Yvonne Kjell, skolsköterska:
Anna Hjalmarsson, specialpedagog: Gun Unoson, Charlotta Alvring och fritidspedagog: Birgitta
Bertilsson

Resultat av årets kartläggning vid Österåsens skola
Eleverna har fått fylla i en enkät som ser lite olika ut beroende på elevernas ålder. Där finns ett antal
frågor om trivsel och en karta över skolan och skolgården där eleverna får markera om och i så fall
var de inte känner sig trygga. De har också fått en karta där de markerat var det är kul att vara
respektive vart det är otäckt att vara. En lärare och skolsköterskan har sedan gått en
trygghetsvandring med elevrepresentanter runt skolan område för att se hur eleverna upplever olika
platser.
Sammanställning av resultat
Kartläggning nulägesanalys
År 6
Alla känner sig trygga. Samtliga elever upplever att de vuxna lyssnar på dem. Eleverna å år 6 känner
att de är delaktiga i undervisningen.
Många upplever att det stundtals är pratigt/stökigt i klassrummet. Vi som jobbar i klassen arbetar
med detta på så sätt att vi har tydliga regler och ramar i undervisningen. Eleverna har sällan många
valmöjligheter.
Eleverna i sexan försöker att följa ”den gyllene regeln” för att få god trivsel på skolan. Även
fadderverksamheten bidrar positivt.
Tre elever har uppgivit fotbollsplanen som ett område där de känner sig osäkra / alternativt där
konflikter uppstår.
År 5
Alla elever känner sig trygga i skolan och uppmuntrar att de vuxna lyssnar på dem.
Alla elever utom en elev känner sig delaktiga i skolans arbete.
Alla elever utom två tycker att alla behandlas rättvist på vår skola.
De flesta elever i klassen tycker att de har arbetsro i klassrummet men några tycker att det ibland är
pratigt (enkäten fylldes i en vecka då det var vikarie och mycket rörigt – kan ha bidragit till utfallet).
Vanligtvis är det väldigt lugnt.
Vi pratar ofta i klassen om hur man är mot andra. Vi jobbar också med rollspel och liknande för att
eleverna ska träna sig i att sätta sig in i hur andra tänker och känner. Vi har ett projekt tillsammans
med Svenska kyrkan, Riddarskolan, där syftet är att främja god trivsel och bra kamratskap.
Fyra elever har uppgett att ”kingrutan” är ett område där konflikter ibland uppstår. En elev har också
angett sy- och träslöjden som områden där konflikter och osämja sker.
År 4
Alla elever utom en känner sig trygga i skolan. Det är också endast en elev som upplever att de
vuxna inte lyssnar. Delaktiga i skolans arbete känner sig alla utom en elev.
12

Några av eleverna tycker inte att alla behandlas rättvist på skolan. De skriver att de äldre eleverna
retar de yngre, att andra klasser får göra roligare saker, att de vuxna bara hjälper vissa elever.
De flesta av eleverna i klassen upplever att de blir störda när de arbetar i klassrummet. De tycker att
det ofta är stökigt och att det är vissa elever som stör mycket.
Vi jobbar mycket med struktur, regler och disciplin i klassen. Vissa dagar är det lugnt, andra dagar är
det stökigare. Det är lugnare nu än tidigare men lugnet kräver ständigt arbete.
Vi pratar också mycket om känslor och konsekvenserna av ens handlingar. Konflikterna i klassen har
minskat, vi har inte lika mycket att reda ut längre.
Protokoll vid trygghetsrond 101027
Inledning.
Två sittningar genomfördes. I första gruppen var det f-klass till åk 3, i grupp två åk 4-6. Två elever
ur varje klass representerade klassens åsikter. Man hade tidigare gått igenom i klassen vad som inte
känns bra vad gäller miljön i skolan. Vuxna som närvarade var Maria Norlander, assistent samt
Anna Hjalmarson, skolsköt.
Resultat av f-klass till åk 3.
Berget känns ofta otäckt, man är rädd för andra barn. Avsaknad av vuxna. Detta är genomgående i
alla klasser.
Biljardbordet på fritids, en del slåss med köerna. (Har pratat med Henrik om detta)
Korridoren utanför lärarrummet, dörren nästan träffat någon.
Fotbollsplanen, de äldre jagar iväg de yngre.
När åk 6 spelar boll mot väggen, jobbigt att gå förbi.
Snöbollskastning
Halt vid ingången till matsalen.
Trappan till takåsen jättehal vintertid.
Laga skivan vid fritids förråd.
Laga staket vid taxi
Staketet vid parkeringen farligt.
Resultat av åk 4-6
Berget är en otrygg plats, gemensamt hos alla klasser.
Svårt att se vem som är rastvakt, barnen önskar att de vuxna bär reflexväst. De vill snabbt kunna
lokalisera var vuxna finns. Helt ärligt säger det att det blir mindre bråk ute om vuxna finns i
närheten, man vågar inte bråka då.
Cyklar från Högelidselever blandas med cyklar från Österåsens elever, risk att cyklar välter och blir
förstörda.
Vid protokollet, Anna Hjalmarson

Dokumentation Kränkande behandling
Datum:__________Beskriv händelsen i korta drag:
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________
Inblandade i händelsen (namn och klass):
_________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Vittnen:__________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Datum______samtal med: ( skriv samtliga som deltog i samtalen)
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________
Samtalens innehåll:
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
___________________________________________________
Datum______föräldrakontakter:
_________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Samtalens innehåll:
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________
Åtgärder:
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________
Datum: _________Uppföljning elever: Åtgärdsprogram krävs:__
Datum: _________Uppföljning föräldrar:
Övriga upplysningar. Ev nya samtal, nya träffar _________________________________
___________________________________________________________________________
Underskrift av uppgiftslämnare: ______________________________datum:__________
13