no 3 2006.indd - Djurskyddet Sverige

NO. 3 

ÅRGÅNG 114 

2006 

Trafikolyckor största hotet mot jakthundar 

Levande betesfisk är djurplågeri 

EU:s handlingsplan för djurskydd 

Sverige kan avgöra valarnas framtid 

TIDNINGEN FÖR DJURSKYDDET SVERIGE 

TEMA VAL 2006 

Djurskyddet ställer politikerna mot väggen 

1

DJURSKYDDET 

Nr 3 2006 Årgång 114 

Ansvarig utgivare 

Sven Stenson 

Redaktör 

Elsa Frizell 

Webmaster 

Viktor Hedén 

Förbundssekreterare 

Lena Hallberg 

Kansliansvarig 

Åsa Hedberg 

Adress kansliet 

Rökerigatan 19 

121 62 Johanneshov 

Tel: 08-673 35 11 

Fax: 08-673 36 66 

info@djurskyddet.se 

redaktionen@djurskyddet.se 

www.djurskyddet.se 

Plusgiro: 1499-3 

Bankgiro: 677-8047 

Bli medlem 

Som medlem har du möjlighet att påverka det 

lokala djurskyddsarbetet och du får varje år 

fem nummer av Djurskyddet. För att se vilken 

förening som finns nära dig gå in på www. 

djurskyddet.se eller ring kansliet 08-673 35 

11. Att bli direktansluten medlem till riksförbundet 

kostar 250 kronor per år som sätts in 

på pg 1499-3. 

Centralstyrelsen 

Sven Stenson, ordförande 

Björn-Fredrik Tollin, vice ordförande. 

Ledamöter: Gabrielle Rosendahl, Björn 

Dahlén, Jan-Åke Hillarp, Anders Jarkiewicz, 

Eva Norberg, Gunnela Ståhle, Lars Lindqvist. 

Suppleanter: Kerstin Malm, Ingrid Redbo, 

Henriette Westholm. 

Material 

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ickebeställt 

material. 

Tryckeri 

Norra Skåne Offset 

Annonsansvarig 

Kenneth Persson, 040-16 54 86 

kenneth.persson@ardeo.se 

Omslagsfoto 

Istockphoto 

Manusstopp för nummer 4 

15 augusti 2006 

2 

Det spelar roll 

På söndagen den 15 september 2006 får 

sju miljoner människor rösta. Men bara 

ungefär fem och en halv miljon kommer att 

gå till valurnorna och välja vem som ska 

bestämma över Sveriges framtid de fyra 

närmaste åren. Väljaren har ett stort ansvar, 

stort och viktigt. 

Det är inga nyheter precis, att det är viktigt 

att rösta, men även om det är något alla 

vet så tycker jag ändå att man kan ana en 

viss trötthet hos väljaren, som i en utandning 

kan säga: det spelar ändå ingen roll. 

Men en röst gör skillnad, såklart. Du 

och jag och intresseorganisationer som 

Djurskyddet Sverige är ju med i en gigantiskt 

demokratisk process. Trögt? Javisst, 

men häftigt. 

Många frågor är viktiga inför valet, inte 

minst djurskyddsfrågorna. Vilka har då de 

bästa lösningarna för djuren och vilka prioriterar 

överhuvudtaget frågorna? För innan 

det är dags att hitta lösningar på en fråga 

så måste den blir aktuell i politiken, få en 

Beställ jubileumsboken! 

Nu skänker vi bort Djurskyddet Sveriges 

100 års jubileumsbok endast mot portoavgift. 

En bok kostar 37 kronor att skicka, tre 

böcker kostar 66 kronor. Kontakta kansliet. 

Direktansluten medlem 

Är du direktansluten medlem och intresserad 

Djurskyddet Sverige är en ideell riksorganisation för 

52 lokala djurskyddsföreningar i Sverige. Organisationen 

har cirka 12 000 medlemmar och har arbetat 

i över hundra år för att hjälpa djuren. 

Djurskyddet Sverige anser att ett bättre djurskydd 

måste föregås av ökad kunskap och förbättringar 

i djurskyddslagen. Därför läggs en stor del av 

kraften på informationsspridning och remissarbete. 

Djurskyddet Sverige arbetar genom kampanjarbete, 

rådgivning, representation i arbetsgrupper 

och kommittéer, ekonomisk bidrag till djurhemsverksamhet 

och djurskyddsfrämjande forskning. 

Djurskyddet Sverige lägger också stor vikt vid samarbete 

med myndigheter och andra organisationer. 

Djurskyddet Sverige är en partipolitiskt och 

religiöst obunden organisation. 

Vision 

Djurskyddet Sveriges vision är att alla människor ska 

ha ett etiskt förhållningssätt, som innebär respekt 

och ansvar för alla djur. Visionen är förenlig med att 

människor håller och använder djur för olika syften. 

Djurskyddet Sverige motsätter sig däremot ett ensidigt 

utnyttjande av djur eftersom båda parter har rätt 

plats på agendan. Det är här, du och jag 

och Djurskyddet Sverige kommer in. Utan 

engagerade väljare och utan Djurskyddet 

Sverige och andra djurskydds- och djurrätts 

organisationers påverkan hade somliga frågor 

aldrig ens diskuterats i riksdagens plenisal. 

I takt med djurskyddsorganisationernas 

utveckling har djurskyddsfrågorna tagit upp 

mer och mer plats i politiken, från tystnad 

till att bli betydelsefulla frågor i valet. Det är 

en förändring som skett under de senaste 

femton åren. 

Vad vill jag säga med det? Jo, det spelar 

roll vilka organisationer du är med i och det 

spelar roll hur, och om, du röstar. Faktiskt. 

Elsa Frizell redaktör 

elsa frizell@djurskyddet.se 

av att bli medlem i en förening, ta kontakt 

med en förening nära dig, se www.djurskyddet.se 

eller ring kansliet 08-673 35 11. 

Får du för många tidningar? 

Får du eller din familj flera tidningar? Hör av 

dig till kansliet så kan vi rätta till det. 

till ett meningsfullt liv. Djurskyddsaspekterna måste 

vara överordnade andra intressen. All samverkan 

mellan människa och djur innebär ett visst mått av 

inskränkningar och lidanden för djuren. Skäl och 

värderingar som ligger till grund för användande och 

hållande av djur måste därför ständigt diskuteras. 

Finansiering 

Organisationens arbete finansieras av medlemsavgifter, 

arv och gåvor. Djurskyddet Sverige får inga 

statliga bidrag. 

Internationellt 

Djurskyddet Sverige arbetar genom Nordiska Djur- 

skyddsrådet, en sammanslutning av de Nordiska 

ländernas djurskyddsföreningar, genom Eurogroup 

för Animal Welfare som är en sammanslutning av 

djurskyddsorganisationer i Europa samt genom 

World Society for Protection of Animals (WSPA), internationell 

djurskyddsorganisation som representerar 

663 djurskyddsorganisationer från 142 länder. 

I 

N 

L 

E 

D 

A 

R 

E 

N 

I 

N 

F 

O 

O 

R 

G 

A 

N 

I 

S 

A 

T 

I 

O 

N 

S 

F 

A 

K 

T 

A

04 

13 

14 

16 

18 

19 

20 

24 

26 

30 

Djurskyddet ställer politkerna mot väggen 

Levande betesfisk är djurplågeri 

Sverige har nyckelroll för valarnas framtid 

Lösspringande hundar drabbas ofta av olyckor 

EU-kommissionens handlingsplan för bättre djurskydd 

SVT:s program Hundkoll kan ge rädda och 

aggressiva hundar. 

Vi-känsla och framåtanda på Årskonferens 2006 

En stjärna på djurskydd 

Fråga Etologen och Veterinären 

Karantänen avgörande 

INNEHÅLL 

04 

13 

14 

16 

19 

3

Djurskyddet 

ställer politikerna 

mot väggen 

Djurskyddet har träffat representanter för de sju största partierna och 

ställt dem åtta frågor. Partiernas kanslier valde själv ut vem som skulle 

representera dem och alla fick frågorna i förväg. Samtliga som Djurskyddet 

träffade sitter i Jordbruksutskottet för sitt parti. 

Text: Elsa Frizell Foto: Anna Molander (Ann-Christin Nykvist, S), Thomas Harrysson 

(Cecilia Widegren, M), Elsa Frizell (övriga) 

Åsa Domeij 

Miljöpartiet 

Miljöpartiet om Djurskydd 

• Arbetar för att Djurskyddslagen ska 

fungera som det är tänkt. Arbetar för förbättrad 

tillsyn och minkavveckling. 

• Driver frågan om obligatorisk ursprungsmärkning. 

• Diskuterar kattfrågan inom partiet. 

• Vill ha kvar Djurskyddsmyndigheten. 

• Tycker att begreppen djurskydd och djurrätt 

har närmat sig varandra. Säger ofta 

djurrätt när de också menar djurskydd. 

4 

TEMA 

Sven-Gunnar Persson 

Kristdemokraterna 

Kristdemokraterna om Djurskydd 

• Är nöjda med dagens djurskyddslagstiftning 

men vill arbeta för att se till att kommunerna 

har tillräckliga resurser för tillsynen. 


• Anser att kattfrågan ska lösas genom 

människors egna ansvar. 

• Vill inte ha kvar Djurskyddsmyndigheten. 

• Menar i grunden att rättigheter följs av 

skyldigheter, har därför svårt att diskutera 

i termer av djurrätt. Skiljer tydligt på människans 

och djurens värde. 

Anita Brodén 

Folkpartiet 

Folkpartiet om Djurskydd 

• Vill arbeta för att få ned de långa transporttiderna 

för djurtransporterna i EU. 


• Tror på kommunalt register för katter. 


• Skiljer väldigt noga på djur och männis- 

Sven-Erik Sjöstrand 

Vänsterpartiet 

Vänstern om Djurskydd 

• Anser att minknäringens avveckling, biologiska 

mångfalden med bevarandet av våra 

rovdjur och försöksdjuren är viktiga frågor. 

• Arbetar för en obligatorisk ursprungsmärkning. 

• Tror att det behövs obligatorisk märkning 

och registrering av katt. 


• Tycker att djurrätt är ett vidare begrepp än 

djurskydd. Djurrätt handlar om solidaritet 

och rättvisa. Djurskydd är djuromsorg. 

Cecilia Widegren 

Moderaterna 

Moderaterna om Djurskydd 

• Vill arbeta för att få en förbättring på transporttiderna 

för djurtransporter inom EU. 

• Driver ej frågan om obligatorisk ursprungsmärkning. 

• Tycker inte man kan jämföra hundar och 

katter. Anser att katten är ett halvvilt djur som 

klarar sig själv. 


• Anser inte att djuren har rättigheter som 

människan men menar att djuren självklart 

ska skyddas och tas väl om hand. 

Ann-Christin Nykvist 

Socialdemokraterna 

Socialdemokraterna om Djurskydd 

• Anser att djurtransporterna och kraven 

på minknäringen är två viktiga frågor. 

• Arbetar med frågan hur ägarna ska ta ansvar 

för sina katter, men vet ännu inte hur 

det ska gå till. 



• Tycker att begreppet djurskydd speglar 

regelverket mer än djurrätt som är ett mer 

filosofiskt och moraliskt begrepp. 

Jan Andersson 

Centerpartiet 

Centerpartiet om Djurskydd 

• Vill ha nivå på djurskyddet så produktionen 

kan vara kvar i Sverige och kommer 

att arbeta för att sänka skatterna på handelsgödsel 

och diesel. 


• Är inte intresserade av kattfrågan. 


• Tycker att djurrätt är ett konstigt begrepp. 

Har man rättigheter så har man 

också skyldigheter och man kan inte 

ålägga djur någon typ av skyldigheter.

Vilken är den viktigaste djurskyddsfrågan som ni 

politiskt vill driva? 

Folkpartiet Anita Brodén 

En mycket viktig fråga är djurtransporterna. Vi har länge drivit den frågan, inte minst Marit Pålsen har drivit frågan inom 

EU. Det är viktigt att begränsa transport tiderna dels inom Sverige men framförallt inom EU. Vi kommer driva frågan 

inom EU, genom att alltid föra fram frågan på dagordningen, arbeta med opinionsbildning och arbeta för närslakterier. 

Om frågan inte löses innan dess så ska detta var en av de viktigaste frågor som Sverige tar med sig till sitt ordförandeskap 

nästa gång. 

Miljöpartiet Åsa Domeij 

Ja det där är ju en jättestor fråga det är svårt att lyfta ur en lagstiftningsfråga eller ett djurslag. Det viktigaste är väl att 

få djurskyddslagen att fungera som det är tänkt, att djuren ska få utlopp för sitt naturliga beteende. Minkavvecklingen 

handlar mycket om att tillämpa lagen som det är tänkt. Sedan är det jätteviktigt att tillsynen fungerar, där har vi nu 

förhandlat om ett nytt system på tillsynsområdet. Det är uppe i samband med hygienpaketet och frågan om livsmedelstillsynen. 

Nu blir det ett sammanhållet system med större krav på kommunerna att ta ut avgifter för djurskyddstillsynen 

samtidigt som det finns kvar möjligheter att skattefinansiera. 

Centerpartiet Jan Andersson 

Jag tror inte man kan välja ut en fråga. För oss är det nog viktigt att göra förändringsarbete i det lilla hela tiden. Men det 

måste vara en avvägning så att man inte helt slår ut svensk livsmedelsproduktion. Det handlar ju om att ha en nivå på djurskyddet 

så att vi kan ha kvar produktionen i Sverige. Om det inte finns lönsamhet i produktionen då byggs det heller inga 

nya stallar. Idag är skatterna på handelsgödsel, diesel med mera för höga, vi kommer att arbeta för att sänka skatterna. 

Vänsterpartiet Sven-Erik Sjöstrand 

Det är väldigt svårt att säga, det är svårt att gradera frågorna. Minkfrågan är en riktig långkörare som vi har arbetat 

med och den känns mycket viktig. Ser man till djurskyddslagstiftningen så kan man faktiskt inte hålla djur på det sättet. 

Rovdjursfrågan och försöksdjuren är andra viktiga frågor. Den biologiska mångfalden är viktigt och rätten för arter att 

finnas till. Där måste man lyssna till den rädsla som finns för framförallt vargen men också vara ståndaktig i frågan. Antal 

försöksdjur måste begränsas och mer resurser läggas på alternativa metoder. Vi måste få företagen att själva försöka 

minska antalet djurförsök och forskarvärlden att kommunicera resultat med varandra. 

Kristdemokraterna Sven-Gunnar Persson 

Vi har ju en bra djurskyddslagstiftning, det handlar om att det inte finns tillräckliga resurser för tillsynen. Det gäller att se 

till att kommunerna har resurser. Det är väldigt mycket regeringens uppgift att genom sina regleringsbrev, direktiv och 

uppdrag till myndigheterna betona att man ska intensifiera rådgivning, uppföljning och tillsyn. 

Socialdemokraterna Ann-Christine Nykvist 

Vi är ju väldigt angelägna om att djur inte ska utsättas för onödigt lidande och att de ska kunna bete sig naturligt, så 

när du ber mig säga den allra viktigaste frågan då får jag svårigheter. För det finns flera frågor som jag tycker är väldigt 

angelägna. En fråga som vi hela tiden har på dagordningen som framförallt gäller lantbrukets djur är djurtransporterna. 

Det är en europafråga, vi driver den väldigt hårt. Vi måste hela tiden försöka se till att vi lever upp till vår djurskyddslagstiftning 

och pröva vad som krävs av djurhållningen för att djur ska kunna bete sig naturligt, då har vi en annan viktig 

fråga och det är ju kraven på minknäringen. 

Moderaterna Cecilia Widegren 

Den fråga som det inte är någon fart i är transporttiderna för djurtransporter inom EU. Sverige har ett ansvar att komma 

framåt i denna fråga. Vi är väldigt beroende av att hitta länder att samarbeta med och få en dialog med till exempel Sydeuropa. 

Sverige kan inte hela tiden åka ned till Bryssel och säga att vi är bäst i klassen. Frågan är mycket hur vi ska bete 

oss för att nå framgång. Och det är regeringens ansvar att välja rätt samarbetspartners i frågan, det har de inte gjort nu. 

TEMA 

Folkpartiet 

Anita Brodén 

Miljöpartiet 

Åsa Domeij 

Centerpartiet 

Jan Andersson 






Ann-Christine Nykvist 

Moderaterna 


5

6 

TEMA 

Folkpartiet 

Anita Brodén 

Miljöpartiet 

Åsa Domeij 

Centerpartiet 

Jan Andersson 







Moderaterna 


Prisfokusering inom livsmedelshandeln har präglat 

utvecklingen sedan många år. Många politiker har 

gjort jämförelse mellan svenska livsmedelspriser och 

utländska. God djuromsorg kostar. Är låga livsmedelspriser 

överordnade god djuromsorg? 


Jag tycker inte det, inom folkpartiet så har vi ändrat från att i motionerna skriva så billiga produkter som möjligt till att 

använda begreppet prisvärda och det är en himmelsvid skillnad. Det övergripande målet är inte bara att det ska vara 

billigt. Det övergripande målet är att pressa så långt det går men kvalitetsbegreppet måste finnas med. Med vettig 

konkurrens tror vi att det går att kombinera billiga varor med kvalitet. 


God djuromsorg är ju viktigare. Vi tycker att det borde ställas samma djurskyddskrav på det som importeras till Sverige 

som på produktionen i Sverige. Där finns det två sätt att jobba på. Dels kan man säga att för att få importeras så måste 

vissa krav uppfyllas och då ställer man ju inte krav på hela länder utan på enskilda producenter. Dels kan man jobba 

med djurskyddsavgifter också. Om man till exempel importerar ägg som är billigare därför att man använt metoder som 

inte är tillåtna i Sverige, då kanske man ska lägga på en djurskyddsavgift på äggen så att det blir en rättvis konkurrens. 

Vi kommer att driva detta men det är mycket kontroversiellt och känsligt när det gäller handelsregler. Producenterna 

måste också bli bättre på att marknadsföra de fördelar som finns med svensk djurskyddslagstiftning. Jag tycker de 

ligger lite för lågt där faktiskt och att de kunde göra mer. 


Nej, absolut inte. Samtidigt måste man ha ett regelverk som är likvärdigt i Europa. Vi vill att EU ska anpassa sig efter 

svenska djurskyddslagen, vi vill inte försämra djurskyddet i Sverige. Vi driver frågan på ministermöten och rådsmöten 

där frågan är uppe. 


Nej det är det inte, samtidigt är det en svår fråga. Ta en barnfamilj till exempel, de kommer att titta mycket på priset, de 

kanske tar det här importerade köttet där djuret många gånger inte haft det så bra. 


Nej, inte generellt sätt, det får det ju inte vara. Det är viktigt att kunskaperna om de här mervärdena som god djuromsorg 

innebär sprids och blir en aktiv del av konsumenternas val på ett mer påfallande sätt än hittills. Producenterna 

har ett stort ansvar och där är de lite defensiva tycker jag. Jag tror att den hetaste debatten om priserna har gått över 

och att den fortsatta diskussionen mer kommer om att handla om kvalitet i dess vidare bemärkelse där de svenska 

mervärdena finns med. 


Nej, det är inte överordnat. Som konsument så vill vi ju ha prisvärda produkter och vi är allt fler som tycker att kvalitet 

inte bara är hur maten smakar utan hur maten har producerats det handlar om både miljökrav och om etiska krav där 

djuromsorg är ett etiskt krav. Jag skulle också vilja säga att det finns fördelar med den goda djuromsorgen för det ger 

friska djur och friska djur ger god avkastning. 


Det är inte min roll som politiker att svara på det. Det är upp till näringen, konsumenterna och marknaden att reglera detta.

Många konsumentstudier bekräftar att 

konsumenterna vill veta var livsmedlen kommer från. 

Speciellt gäller detta kött, kyckling och ägg. Kommer 

ert parti att driva frågan om obligatorisk 

ursprungsmärkning på livsmedel? 


Ja, det kommer vi göra. Vi kommer driva en EU-lagstiftning på obligatorisk ursprungsmärkning. Det är helt ofattbart att 

det bromsas upp. 


Ja, det driver vi. På fågel är det på gång ett frivilligt system. Något sånt är ju inte på gång när det gäller gris. Idag blir konsumenterna 

många gånger lurade. Jag tycker det är att främja sund konkurrens att veta varifrån varorna kommer. 


Ja, det gör vi redan. Det är ju mycket en EU fråga. Man ska veta så mycket som möjligt om den vara man köper. Sedan ska 

man ska inte underskatta det som marknaden kan göra i frågan om svenska producenter bygger starka varumärken. 


Märkningsfrågan är mycket viktig. Det är viktigt dels med innehållsförteckning dels med ursprungsmärkning. Vi har 

drivigt denna fråga och det är många människor som kräver detta. Man måste också vara klar över att om man märker 

ut att det är svenskt kött ska det också vara producerat och packat i Sverige. Ibland kan varan vara packad någon annanstans, 

då är ju märkningen inte rätt. Det behövs lagstiftning som reglerar märkningen. Det största problemet med 

detta är EU, att vi inte kan ha starkare nationell lagstiftning än unionen. 


Det gör vi redan. Det är en djuromsorgs och djurvälfärds fråga också eftersom det handlar om transporter och det handlar 

om just de krav vi har här i Sverige. Vi har i flera år motionerat i frågan men vi har fått otydliga svar från regeringen 

till exempel att detta är svårt att genomföra inom EU. Men jag tycker att vi skulle kunna idka lite civil olydnad och våga 

ställa krav i Sverige som eventuellt hamnar i en EG domstol och då får man ta det. 


Jag driver redan frågan om ursprungsmärkning. För drygt ett år sedan tog jag fram något som jag kallade mitt matmanifest 

där jag gav min bild av hur jag ser på vad konsumenten får för information och jag tycker ju att maten har blivit mer 

anonym. Vi har idag ursprungsmärkning på nötkött, på ägg och grönsaker genom EU-regler. Jag driver frågan inom EU 

och det är där jag måste driva den eftersom det är ett totalharmoniserat område där vi inte kan göra vad vi vill. Det här 

är en fråga som är viktig och något som konsumenterna vill ha och jag hoppas också, innan vi får de här gemensamma 

reglerna inom EU, att handeln går före och ger konsumenterna den här informationen. Det är en fråga som jag just nu 

har en dialog med handeln om. 


Det hade vi gjort om det var lagligt möjligt men det är förbjudet eftersom det är ett handelshinder. Det är lite utopiskt att tro 

att man kan ha en lag om obligatorisk märkning. Däremot kan man som marknadsaktör märka sina varor. Det skulle vara en 

av de framkomliga vägarna för producenterna att klara av den kostnadsnackdel de har idag av de importerade varorna. 

TEMA 

Folkpartiet 

Anita Brodén 

Miljöpartiet 

Åsa Domeij 

Centerpartiet 

Jan Andersson 







Moderaterna 


7

8 

TEMA 

Folkpartiet 

Anita Brodén 

Miljöpartiet 

Åsa Domeij 

Centerpartiet 

Jan Andersson 







Moderaterna 


Den fria handeln är en hörnsten inom EU. Det har 

varit en bidragande orsak till att det varit omöjligt att 

få till stånd en tidsgräns för djurtransporter inom EU. 

Är frihandeln så viktig att vi ska låta djur 

transporteras långa sträckor? 


Inom frihandelns ram så måste djur kunna transporteras. Man måste särskilja varor och levande varelser. 


Nej, absolut inte och det är ju inte bara transporterna över gränserna som är ett problem, det finns långa djurtransporter 

inom Sverige också. Där behövs ju dels en förbättrad tillsyn och en kortning av transporttiderna. Ett sätt att jobba 

är att förbättra möjligheterna för småskalig slakt. Där har vi varit framgångsrika i förhandlingarna och livsmedelsverket 

håller just nu på med ett regelförenklingsarbete som ska underlätta för småskalig slakt. Sedan är det förstås 

viktigt att driva frågan stenhårt i EU men jag vill poängtera att det går att göra saker inom Sveriges gränser också. 


Jag tycker egentligen inte att det ena förtar det andra. För vår del så säger vi att vi ska ha fri rörlighet över gränserna men 

vi vill ju inte att levande djur ska transporteras, vi vill ju att de ska slaktas så nära produktionsplatsen som möjligt. För oss 

handlar det om att transportera kött. Det är EU-nivån som är aktuell, vi driver frågan genom den svenska linjen, vi vill ha 

ned transporttiderna och vi vill också ha bort bidragen för export av djur. 


Nej, vi har skrivit motioner om detta, att man inte kan betrakta djur som vilken vara som helst. Man måste se på djur som 

de kännande varelser de är. Vi har arbetat med den här frågan under lång tid och haft uppe det i EU-nämnden. Men det 

märks verkligen att det inte finns vilja att göra någonting. Det finns vissa länder som till exempel Italien som slaktar av en 

tredjedel av allt kött i EU. Så det är ju pengar i det här, det kommer ju kosta att förbättra förhållandena kring djurtransporter 

och det vill man inte, man vill ha låga priser. Luften har gått ur lite. Det kommer att behövas utomparlamentarisk aktivitet 

för att väcka frågan. Om jag till exempel ska kunna väcka frågan i mitt parti, måste jag kunna visa att här är massor med 

människor som vill att vi arbetar med frågan. 


Nej, marknadsekonomin där den fria handeln är en hörnsten måste ha etiska, sociala och ekologiska ramar, det är en 

grundbult i kristdemokratisk ideologi. Och här är en sådan både ekologisk och etisk gräns som måste sättas, en normgivning 

som är viktig, där produktionskostnaden och vinstintressen inte får vara överordnat. 


Nej, det är absolut inte så att vi kan acceptera att djur lider bara för att vi ska kunna ha en handel. Det här är ju en fråga 

som den svenska regeringen drivit mycket tydligt och jag har ju själv varit inblandad när frågan varit uppe skarpt bland EUs 

jordbruksministrar och jag var ju väldigt besviken för två års sedan då frågan var uppe. Det var väldigt nära men vi kom 

ju inte fram i den så väsentliga frågan vad gäller transporttiderna. Vi fick en presentation av kommissionen då det gäller 

handlingsplan för djurskyddsfrågor och i den handlingsplanen stod det ingenting om djurtransporter och då påpekade 

jag att det är vår mest angelägna fråga, att vi måste komma till beslut och att jag förväntar mig att kommissionen tar upp 

frågan igen. 


Nej, det går inte att sätta det ena mot det andra, det borde inte vara ett hinder för frihandeln, det borde gå hand i hand.

Tusentals katter överges varje år. De flesta dör av 

svält och andra umbäranden. Kattproblemet upptar 

mycket tid för kommuner, länsstyrelser, polis och de 

ideella krafterna på djurhemmen. Genom krav på 

obligatorisk märkning och registrering av katter 

skulle man kunna komma tillrätta med problemet. 

Kommer ert parti att arbeta för en obligatorisk 

märkning och registrering av katt? 


Detta är ett jätteproblem och vi måste hitta en lösning. Ett allmänt register tror vi inte på men däremot ett kommunalt 

register. Vi är inte färdiga än om vi kommer att arbeta för en lagstiftning om detta. Vi har skrivit motion om detta. 


Vi vet inte än, vi håller på att diskutera det, vi har inte drivit frågan hittills. Vi har väl funderat lite på vad kommunerna gör. 

Kan de ställa krav i lokal ordningsstadga med mera men om den kommunala vägen inte fungerar då måste man kanske 

göra någonting. Vi har inte pratat färdigt än om det. Vi har börjat prata om det. Det kommer att ta tid att få en lösning. 


Nej, frågan står inte särskilt högt på vår agenda och är inte en fråga vi diskuterat. 


Ja, jag tror det behövs obligatorisk märkning och registrering av katt. Vi har arbetat med frågan men tyvärr har vi inte 

fått gehör från utskottet. Man har sagt att man ska titta på saken och utreda. Jag hoppas att partiet kommer att arbeta 

vidare i frågan, skriva motioner och ställa frågor. 


Den här frågan har varit uppe i utskottet men få stöttade det. Vi menar att, detta är ett personligt ansvar som människor 

måste ta och att nya byråkratiska system inte gynnar detta. 


Det här är en fråga som har diskuterats en längre tid och vi har också gjort en del utredningsarbete. Vi överväger hur vi 

ska gå vidare för att egentligen hantera två problem dels de övergivna katterna men också den olägenhet och sanitära 

problem som katterna blir i tätorterna. Vi jobbar med den här frågan med inriktning på att hitta fram till någon typ av 

identitet för katterna. Att den som äger katten ska ta sitt ansvar. Exakt hur det ska gå till vet vi ännu inte. 


Det låter ju bra, men nej jag förstår inte hur det skulle gå till i praktiken. Jag är bonde och har katter själv. Katten är 

ju ett halvvilt djur som oftast klarar sig bra själv. Man kan inte jämföra hundar och katter. Det låter ju bra men jag tror 

inte att det fungerar i praktiken. 

TEMA 

Folkpartiet 

Anita Brodén 

Miljöpartiet 

Åsa Domeij 

Centerpartiet 

Jan Andersson 







Moderaterna 


9

TEMA 

Folkpartiet 

Anita Brodén 

Miljöpartiet 

Åsa Domeij 

Centerpartiet 

Jan Andersson 







Moderaterna 


10 

Hur ser framtiden för Djurskyddsmyndigheten ut om 

ert parti vinner valet? 


Vi vill ha kvar Djurskyddsmyndigheten. Vi tycker att den har ett berättigande. Det är viktigt att ha ett samlat grepp om 

djurskyddsfrågorna. Tidigare kunde vågskålen ofta väga över åt näringen. Djurskyddsmyndigheten har dock fått ta 

emot kritik på senare tid, en del befogad, en del obefogad. Vi har gått ut med att Djurskyddsmyndigheten behöver en 

ny ledning. Vi tycker att myndigheten har brustit i dialogen. 


De kommer fortsätta med de uppdrag som de har nu. De kommer till en början inte att få fler nya uppdrag utan kommer 

att få fortsätta med de uppdrag de har nu. 


Då har vi ingen Djurskyddsmyndighet. Frågorna ska tillbaka till Jordbruksverket. 


Vi var ju med och förhandlade fram Djurskyddsmyndigheten. Vi kommer att försöka slå vakt om myndigheten. En myndighets 

uppgift är att verkställa de beslut som riksdag och regering har fattat och det är vad Djurskyddsmyndigheten 

gör och de är väldigt seriösa och duktiga. 


Det viktiga är inte myndigheten utan framtiden för djurskyddet. Där vill vi inte minska på ambitionen. Just Djurskyddsmyndigheten 

har visat sig skjuta över målet, ha fel fokus och drivas av en ambition som ligger över vedertagen tradition. 

Vi tycker att jordbrukets djur ska tillbaka till Jordbruksverket och att man eventuellt kan ha en mindre myndighet som 

bara ansvarar för sällskapsdjuren. 


Vi har ju varit väldigt tydliga på hur vi ser på djuromsorg, vi har skärpt lagstiftningen, vi har tillsammans med våra samarbetspartier 

inrättat en Djurskyddsmyndighet och fått en bra och tydlig uppgiftsfördelning mellan Jordbruksverket och 

Djurskyddsmyndigheten. Det här är en myndighet som vi har satsat på och som vi vill ha, för den har en viktig uppgift. 

Det är viktigt att Djurskyddsmyndigheten har en stor legitimitet hos allmänheten, den senaste tidens debatt har dock 

inneburit att man har fått ett ifrågasättande av Djurskyddsmyndighetens beslut. I ett sådant läge är ju det viktigaste för 

den här myndigheten att ha en dialog med de som är berörda. Jag tycker att vi har formulerat ett viktigt uppdrag åt myndigheten 

med en tydlig avgränsning och samarbetet mellan Jordbruksverket och Djurskyddsmyndigheten fungerar väl. 


Vi röstade aldrig för ytterligare en myndighet. Problemet är den lokala tillsynen och det löser man inte med en central 

myndighet. Vi vill lägga fokus på den lokala tillsynen och att det centrala ansvaret går tillbaka till Jordbruksverket. Vi 

måste få bort politiken från djurskyddet. Vi kan tänka oss en separat tillsynsmyndighet för att expertmyndigheter inte 

skall bli utförare.

Idag läggs många utredningar ner som rör brott mot 

djurskyddslagstiftningen på grund av brist på 

resurser eller kompetens hos polis och åklagare. 

Kommer ert parti att arbeta för att höja polisens och 

åklagarväsendets kompetens i frågorna samt tillsätta 

tillräckliga resurser så att brott mot djur kan resultera 

i fler fällande domar? 


Ja, vi har pekat på att de resurser som finns inte räcker för polisens handräckning för djurskyddsinspektörerna. Djurskyddsinspektörerna 

måste också få mer resurser. Vi har pekat på att många djurskyddsinspektörer inte har adekvat 

utbildning. Det är ett ansvar som kommunerna har. 


Vi har förhandlat fram mer pengar till miljöåklagare. Det gäller att få hela kedjan att fungera så att man kan få folk fällda. 

Dokumentationen måste bli bättre. Både djurskyddsinspektörer och poliser måste bli mer kompetenta då det gäller 

dokumentationen vid olika djurskyddsfall. 


När det gäller rättsväsendet som helhet så kommer vi vilja ha mer resurser men sedan hur man fördelar de pengarna 

blir en polisfråga. Vilken typ av brott som de prioriterar vågar jag inte säga. 


Vi jobbar hela tiden för att få mer resurser. Om det inte bli en fällande dom så kan man heller inte säga att det förekommit 

illegal jakt trots att man mycket väl vet att till exempel vargen dött genom illegal jakt. Det är ju inte bra. Det påverkar 

hela rättsmedvetandet och visar på att dessa brott inte prioriteras. 


Det är något vi kan tänka oss ja. Det behövs mer resurser och mer kompetens, vi vill ju satsa mer på rättssystemet. Det 

behövs också lagförändring då det gäller tidelag. 


Har man en lagstiftning så är det viktigt att man tillämpar den och att den får de effekter som man har tänkt sig och de 

som har begått brott ska få de straff som är tänkta enligt lagstiftningen. Vi har uppmärksammat att det finns många som 

tycker att man inte når ända fram med den här lagstiftningen och vi tänker oss nu skaffa ett bättre underlag i frågan, helt 

enkelt genom att ge ett uppdrag till Djurskyddsmyndigheten. Vi vill ha svar på frågor som, hur ser det ut med tillämpningen 

av lagen, vilka beslut har fattats, hur ser det ut med hanteringen hos åklagare och polis och fram till domslut. 

Uppdraget kommer att ges till hösten och Djurskyddsmyndighetens analys kommer under nästa år. 


Ja absolut, hellre detta än att nita fortkörare. Vi har idag en hyfsad straffskala, den skulle användas lite mer och rättspraxis 

måste bli tydligare. Polisens pengar måste användas på ett bättre sätt. Det handlar om en politisk prioritering. 

TEMA 

Folkpartiet 

Anita Brodén 

Miljöpartiet 

Åsa Domeij 

Centerpartiet 

Jan Andersson 







Moderaterna 


11

12 

TEMA 

Folkpartiet 

Anita Brodén 

Miljöpartiet 

Åsa Domeij 

Centerpartiet 

Jan Andersson 







Moderaterna 


Gör partiet skillnad på djurrätt och djurskydd? Hur 

skulle ni definiera begreppen? 


Vi har som en grundprincip att människan har ansvar för djuret, hela livet och hela vägen och måste visa respekt för 

djur. Men vi särskiljer väldigt noga på djur och människan, där har vi en skillnad. Vi använder sällan begreppet djurrätt. 

Det är klart att man kan säga djuren har rätt att bli omhändertagna men vi tycker inte att det behövs någon som driver 

djurens talan om vi sköter djuren, tar ansvar för dem och har ambitionen att förbättra. Djurskyddet kan utvecklas på 

många håll, det är inte fullgått. 


Jag tror inte att vi har tagit någon partisynpunkt. Vi pratar om djurrätt men vi har inte den gamla traditionella synen på 

djurrätt där man inte anser att djur får nyttjas. Jag tycker att begreppen har närmat sig varandra. Vi säger ofta djurrätt 

när vi också menar djurskydd. Djuren har rättigheter. Människan tar hand om djuren och de ska inte vara rättslösa. 


Ja, djurrätt är ett lite konstigt begrepp därför att om du har rättigheter så har du också skyldigheter och jag kan inte 

ålägga djur någon typ av skyldigheter. Vi människor har däremot skyldigheter gentemot djuren och de skyldigheterna 

är det jätteviktigt att vi uppfyller. I de skyldigheterna ligger att ha ett bra djurskydd. 


Ja, det gör vi ju. Djurrätt är ett vidare begrepp, det handlar om solidaritet och rättvisa. Djurskydd är djuromsorg. Vi har 

inte tagit en ståndpunkt i frågan men däremot har vi diskuterat frågan på seminarium. 


Ja, vi menar i grunden att rättigheter följs av skyldigheter. Därför har vi svårt att diskutera i termer av djurrätt. Vi skiljer 

väldigt tydligt vad gäller människa och djur värde. Däremot är förvaltaransvaret centralt. Djur ska behandlas med respekt 

och omsorg. All hantering ska ske med minsta möjliga lidande. 


Ja, det skulle jag vilja säga. Djurskydd för mig är mycket regelverket och den tekniska frågan. Djurrätt är mera filosofisk, 

moralisk. Vi hade ett rådslag i partiet förra året just kring djuretik och livsmedelshantering då vi resonerade kring de 

här frågorna. Den etiska frågan har människan funderat kring i tusentals år eftersom vi har tagit djuren i vår tjänst. Den 

etiska frågan handlar om att vi har ett ansvar, att djuret har ett eget värde, djuret inte ska utsättas för lidande, må bra 

och kunna bete sig naturligt. Vi använder båda begreppen, vi har inget problem med att använda djurrätt men man kan 

inte bara säga ett ord man måste också säga vad som ligger bakom det ordet och det har vi gjort ganska noggrant. 


Ja, det gör vi. Djuren har inga rättigheter som du och jag. Vi anser inte att djuren är likställda människan men självklart 

ska djuren skyddas och tas väl om hand. Omsorg, kärlek och omtanke behöver även våra djur. Partiet resonerar utifrån 

båda begreppen.

Levande betesfisk 

– inte förenligt med djurskyddslagen 

Nu har Djurskyddsmyndigheten förtydligat vad som redan står i lagen, 

att djur inte ska utsättas för onödigt lidande. Att använda levande fisk 

som agn kan vara djurplågeri anser myndigheten. 

Text och foto: Elsa Frizell 

Det var en privatperson som kontaktade 

Djurskyddsmyndigheten för att få klarhet 

vilka regler som gäller vid hållande 

och försäljning av betesfisk. I yttrandet 

som kom i slutet av mars 2006 besvarade 

Djurskyddsmyndigheten frågan 

hur betesfisken skulle hållas och förtydligade 

också att betesfisken som sedan 

agnas måste vara död. Det är inte förenligt 

med djurskyddslagen att använda 

sig av levande fisk som agn, det kan vara 

att anse som djurplågeri enligt 16 kap 

13 § brottsbalken, anser Djurskyddsmyndigheten. 

Få använder levande betesfisk 

Djurskyddsmyndighetens yttrande har 

fått stor uppmärksamhet i media. Ändå 

är det enligt Sportfiskarna, Sveriges 

sportfiske- och fiskevårdsförbund få som 

använder sig av detta sätt att fiska. 

– Det är inte ens 1% av alla sportfiskare 

som använder sig av levande fisk 

som agn. De allra flesta använder artificiella 

beten eller mask och fluglarver, 

säger Håkan Carlstrand fiskevårdskonsulent 

på Sportfiskarna. 

Sportfiskarna tycker inte att yttrandet 

från Djurskyddsmyndigheten är 

något problem eftersom det kommer 

att beröra sporfiskarna så lite. Sportfiskarna 

kommer dock inte att gå ut med 

någon rekommendation till sina medlemmar 

i frågan. 

– Självklart ska man följa lagen. 

När lagen blir prövad i framtiden får 

vi se om Djurskyddsmyndighetens tolkning 

var rätt. Vi har sedan tidigare tagit 

fram ett studiematerial om fiske och 

etik, i det finns etiska resonemang ur 

olika perspektiv, fiskens, människans, 

ekosystemets. Var och en ska kunna 

bilda sig en egen uppfattning, vi vill inte 

komma med några pekpinnar. 

Fisken känner smärta 

När en fisk agnas dras kroken längs med 

insidan av skinnet, längs med fiskens sidlinje, 

från stjärtfenan och framåt. För att 

kunna känna av vattnets rörelser är det 

just där, längs med sidlinjen, som fisken 

har sina flesta känselceller. 

Att fisk har förmåga att känna smärta 

är idag vedertaget, deras smärtsystem 

fungerar på precis samma sätt som människans. 

Mer diskuterat är dock på vilket 

sätt de känner smärtan. Fiskar har 

inte samma uppbyggnad av hjärnan och 

man tror att de saknar förmåga att tänka 

framåt, därför kan en fisk till exempel 

inte känna ångest inför smärtan. Lars 

Lindqvist är ledamot i Djurskyddet Sveriges 

styrelse och är djurskyddsinspektör 

i Vaxholms kommun. Han har lång erfarenhet 

av fiske och han menar att det är 

uppenbart att fisken upplever en mycket 

obehaglig situation. 

– När en fisk agnas visar den på alla 

tänkbara sätt att den tycker det är en 

obehaglig situation, den sprattlar och 

försöker undkomma. Den beter sig på ett 

helt annat sätt än fisk som man bara håller 

i handen. Man ska komma ihåg att 

fiskar inte kan skrika, säger han. 

Att agna med levande fisk ger verkligen 

ett onödigt lidande, för det är helt 

onödigt med levande agn, menar Lars. 

– Om du får upp fisk beror på var 

du fiskar, när och hur, inte på vilket agn 

man använder. Det finns ingenting som 

talar för att man skulle få upp mer fisk 

med levande agn. Det finns många alternativ 

som är lika bra. Jag tror många 

agnar med levande fisk av gammal tradition, 

det ska sprattla lite, säger Lars. 

Vi lever i ett samhälle som blir mer 

och mer högteknologiskt och utvecklat 

fortsätter Lars. 

– Vi har fått förfinade redskap och 

teknologi. Det har blivit lättare att fiska 

med dagens redskap. Förhållningssättet 

till fiske måste utvecklas i takt med detta. 

Vi behöver inte göra fisken illa, varför 

ska vi då göra det? . 

13

14 

AKTUELLT 

Det inte finns några effektiva metoder att 

döda val på, dödskampen kan vara upp 

till en timme lång. Djurskyddet Sverige 

kräver att Sveriges regering tar tydlig 

ställning mot kommersiell valfångst 

under IWCs möte i juni. 

Sverige har nyckelroll för 

valarnas framtid 

Världens valar är på väg att utrotas. Ändå pågår valjakten, i 

forskningssyfte, säger man. Länder som Japan, Norge och 

Island vill införa kommersiell valjakt och det är en av de stora 

frågorna på Internationella Valfångstkommitténs årliga möte 

den 20-25 Juni. Sveriges ställning har en avgörande roll. 

Text: Elsa Frizell 

Foto: Jeremy Sutton-Hibbert, Greenpeace

” Djurskyddet Sverige kräver att regeringen återtar den 

positiva och bevarandevänliga 

hållningen inom IWC 

” 

Hur många valar det finns kvar i våra 

hav vet man inte riktigt, säkert är att 

antalet har minskat drastiskt under modern 

tid. Mindre än en procent av Antarktis 

ursprungliga blåvalar finns kvar 

trots att blåvalen varit fridlyst sedan 

40 år. Blåvalens nära släkting gråvalen 

i västra Stilla havet är den mest utrotningshotade 

i världen. Endast cirka 100 

individer återstår. 

Ändå pågår jakt på havens valar. En 

jakt som, förutom att den leder till utrotning 

av våra största däggdjur, innebär 

stort lidande för de individer som 

drabbas eftersom det inte finns några effektiva 

metoder att döda val på. Väderförhållanden, 

valens och båtens fart och 

vågor gör det mycket svårt att skjuta 

och det är sällsynt att harpunerna som 

används dödar vid första skottet. Valens 

dödskamp kan vara upp till en timme 

lång. Ingen hänsyn tas till om valarna är 

dräktiga, något som är oetiskt och bryter 

mot lagstiftning om fredande under 

dräktighetsperioden. 

Öppnar för kommersiellt valfångst 

Den Internationella Valfångstkommissionen, 

(IWC) är det internationella organ 

som reglerar valfångsten. På grund 

av det snabbt minskande antalet valar 

förbjöd IWC all kommersiell valjakt 

1986. Det skulle endast vara tillåtet att 

jaga val i forskningssyfte. Detta är något 

som utnyttjas av Norge Island och Japan 

som årligen jagar cirka 2000 valar. 

Sverige har som medlemsland sedan 

1980 varit ambitiös på både valarnas 

och den marina miljöns sida. De senaste 

åren har dock Sverige medverkat till att 

de krafter inom IWC som vill återinföra 

kommersiell valfångst har fått vind i seglen. 

År 2004 röstade Sverige in Island som 

medlem i IWC trots landets ambition att 

återuppta kommersiell valfångst. Island 

är ett av de länder som driver frågan om 

tillåten valjakt hårdast. Dessutom har 

Sverige vid flera tillfällen under senare år 

förhandlat öppet inom IWC om planer 

och förvaltningsmetoder för kommersiell 

valfångst. Inför förra årets möte gick 

miljöminister Lena Sommestad tydligt ut 

med att regeringen vill att IWC tar beslut 

om en förvaltningsplan för kommersiell 

valfångst och att denna ska ersätta förbudet 

mot kommersiell valfångst. 

Internationella valkommissionens 

nästa möte är i St. Kitts i Västindien 20- 

25 juni 2006. Djurskyddet Sverige hoppas 

då att det nuvarande beslutet om 

bannlysning av kommersiell valjakt kommer 

att ligga fast. Ett växande antal länder 

inom den internationella valfångstkommissionen, 

IWC, vill dock rösta för 

en återgång till kommersiell valfångst. 

Några av dessa länder är Benin, Gabon, 

Tuvalu och Nauru. Världsopinionen har 

inte svängt i valfrågan, men röstbalansen 

i IWC kan komma att ändras med dessa 

länders hjälp. De här länderna har rekryterats 

för att gå med i IWC och rösta för 

vad som kallas ett ”vote consolidation 

program” av Japans fiskerimyndighet 

(the Fisheries agency of Japan). Risken 

för en tillbakagång till kommersiell valjakt 

är överhängande och hur Sverige 

röstar i frågan kan bli avgörande. 

Sverige har nyckelroll 

WSPA, World Society for the Protec- 

AKTUELLT 

tion of Animals, anser att Sverige har en 

nyckelroll för valarnas framtid. Sverige 

har stor möjlighet att påverka våra nordiska 

grannars åsikt i frågan, anser man. 

Därför är det extra viktigt att Sverige tar 

tydlig ställning i valjaktsfrågan. På uppdrag 

av WPCA har Djurskyddet Sverige 

tillsammans med Djurens Rätt fått i uppgift 

att genomföra en enkätundersökning 

som ska visa var svenska folket står i frågan. 

Denna ska vara klar till IWCs möte 

går av stapeln i juni. Med hjälp av resultatet 

från undersökningen hoppas man 

kunna påverka de svenska politikerna så 

att de tydligt tar ställning mot kommersiell 

valjakt. 

-Djurskyddet Sverige kräver att regeringen 

återtar den positiva och bevarandevänliga 

hållningen inom IWC och inte 

förhandlar om kommersiell valfångst. 

Vi kräver att så länge det inte finns något 

humant sätt att döda val på och så 

länge Sveriges befolkning vill att Sverige 

har en ambitiös anti-valfångstpolitik – så 

ska Sveriges representanter enbart jobba 

för valarnas framtid, säger Sven Stenson 

ordförande i Djurskyddet Sverige. 

Källa: 

Greenpeace 

World Society for the Protection 

. 

of 

Animals, WSPA 

Läs mer 

www.iwcoffice.org 

www.wspa-international.org 

15

Risken för vådaskott är ungefär dubbelt så stor för hundar som risken för rovdjursangrepp visar en undersökning av försäkringsbolaget Agrias statistik. 

Lösspringande jakthundar 

drabbas ofta av olyckor 

En genomgång av försäkringsbolgaget Agrias olycksstatistik 2000-2005 för hundar visar att trafikskadorna 

var helt dominerande. Bland dessa stod jakthundraserna för den största delen av olyckorna. En siffra som 

skulle minska med bättre tillsyn över hundarna. Tvärtemot medias traditionella bild utgör hundar rivna av 

rovdjur cirka 1% av alla olyckor. 

Text och foto: Ulf Stridsberg 

Försäkringsbolaget Agria Djurförsäkringar 

svarar för ca 70% av tecknade 

hundförsäkringar i landet och eftersom 

cirka hälften av landets hundar är försäkrade, 

så motsvarar Agrias del cirka 

en tredjedel av landets hundar. Om man 

förutsätter att oförsäkrade hundar och 

hundar försäkrade i andra försäkringsbolag 

drabbas av olyckor i liknande 

utsträckning som de i Agria försäkrade 

hundarna gör, kan nedan redovisade siffror 

multipliceras med tre för att ge en 

ungefärlig bild av den totala olycksrisken 

för hundar. 

Trafikskador dominerar 

De typer av olycksskador som regleras 

domineras helt av trafikskador. Bil- och 

16 

AKTUELLT 

tågtrafiken förorsakar i genomsnitt årligen 

ca 1250 ärenden hos bolaget och 

under perioden år 2000 till 2005 finns 

7238 ärenden av den sortens olyckor i 

skaderegistret. Så farligt är det att inte 

ha full kontroll över sin hund. Schäfer 

är en populär ras med många trafikskador, 

men de mest utsatta hundtyperna 

är inte oväntat hundraser som används 

vid jakt. Förutom blandrashundar så 

gäller det främst raser som drever, gråhund, 

jämthund och tax men även andra 

typiska jakthundraser. Trots att antalet 

jakthundar i aktiv ålder i landet enligt 

tidigare beräkningar anses utgöra någonstans 

mellan 10 – 12 % av landets 

cirka 1 miljon hundar, så svarar dessa 

jakthundraser för cirka två tredjedelar 

Skadade eller dödade hundar enligt statistik 

från Agria Djurförsäkringar som försäkrar 

ungefär en tredjedel av landets hundar. 

Trafik 

Rovdjur 

Annat vilt 

Vådaskott 

Totalt 

År 2000-2005 

7238 1206 

84 

14 

51 9 

135 23 

7508 1251 

Årligt genomsnitt 

av alla årliga trafikolycksskador. Detta 

trots att löshundjakt endast får bedrivas 

under hälften av året. Det betyder, lågt 

räknat, att mer än treundra hundar av 

jakthundraser trafikdödas varje månad, 

eller tio om dagen, under den tid då löshundjakten 

är tillåten. 

Med något enstaka undantag är det 

också endast dessa raser som drabbas 

av skador förorsakade av rovdjur eller 

vådaskott. Jämthundar blir till och med 

oftare vådaskjutna än de blir påkörda av 

tåg. Totalt under senaste sexårsperioden 

betalade Agria ut ersättning för 135 vådaskjutna 

hundar. Under samma period 

ersattes ägare till 84 hundar som angripits 

av något av de tre rovdäggdjuren 

varg, björn och lo samt kungsörn och i

” 

51 fall vars skador på hund var orsakade 

av annat vilt. 

Lösspringande hundar ger risk 

Det kan vara svårt att förstå den senaste 

tidens fokusering på rovdjurskadade och 

rovdjursdödade hundar när problemet 

egentligen är sekundärt om man ser till 

den totala riskbilden för lösspringande 

hundar. Släpper man sin hund utan kontroll 

så utsätter man den för betydande 

risker vare sig det finns rovdjur eller inte, 

så enkelt är det och jaktmiljön med vapen, 

kulor och krut är betydligt störreriskfaktor 

som rovdjursförekomst enligt 

Agrias statistik. Media, och särskilt jaktpressen 

skapar ofta känslomässiga skildringar 

av rovdjursdödade jakthundar. 

Den drabbade jakthunden beskrivs, säkert 

ofta riktigt, som en kär familjemedlem 

som man mistat under dramatiska 

former. Men är det mindre tragiskt att få 

sin vän massakrerad av tåget eller dödad 

under bilhjul? Kan det finnas något mer 

traumatiskt än att genom egen försumlighet 

i en jaktsituation skjuta sin egen 

familjemedlem hunden? Att då komma 

hem till resten av familjen och berätta 

vad som hänt måste väl ändå vara den 

mest ångestfyllda situationen. Men om 

sådant får vi aldrig läsa i jaktmedia 

och sådana händelser föranleder knappast 

något nytt förhållningssätt till den 

nya jakthunden man i de allra flesta fall 

skaffar sig. Man fortsätter att släppa sin 

hund ut till de faror man är väl medveten 

om för sitt eget höga nöjes skull. 

Om alla rovdjur, inte bara varg, som 

skadat eller dödat hundar fått skjutas 

under åren 2000 - 2005 så hade det i alla 

fall inte motsvarat mer än cirkam 1% av 

alla olyckor som lösspringande hundar 

drabbats av. 

Därför är det närmast obegripligt 

att vd för Svenska Kennelklubben, Ulf 

Om alla rovdjur, inte bara varg, som skadat eller dödat 

hundar fått skjutas under åren 2000 - 2005 så hade 

det i alla fall inte motsvarat mer än 1% av alla olyckor 

som lösspringande hundar drabbats av. 

Uddman, i ett anförande vid Jägareförbundets 

manifestation för en bättre rovdjurspolitik 

i december 2005 la allt krut 

på att få till stånd ökade möjligheter att 

skjuta varg för att skydda hundar. Kennelklubben 

är även delaktig i en av Jägareförbundet 

initierad budkavle för att 

lättare få skjuta rovdjur som uppfattas 

som hot mot hundar och andra tamdjur. 

Rätt att få skydda hunden kräver SKK 

Har då Ulf Uddman och Kennelklubben 

inte något mer konstruktivt förslag att 

komma med som kan minska de stora 

riskerna för människans bästa vän? 

– Enligt SKKs uppfattning måste en 

framgångsrik rovdjursförvaltning ha ett 

starkt stöd hos dem som lever med rovdjur 

i sin närmiljö och därför driver bland 

annat SKK kravet på att förvaltningen 

ska ske lokalt och även en rätt att få 

skydda hundar i likhet med tamboskap. 

I en nyligen publicerad forskningsrapport 

ifrån Grimsö viltskadecenter, sägs 

” även om lagstiftningen ändras på ett 

sådant sätt att det blir möjligt för envar 

att skjuta en varg före, under eller efter 

ett angrepp på hund så blir inte påverkan 

så stor att den äventyrar vargstammens 

tillväxt eller bevarandestatus”, säger Ulf 

Uddman. 

SKK kan inte förstå varför inte ett 

förtroende kan ges till de som berörs att 

få skydda sina hundar. 

Anser Kennelklubben att det är förenligt 

med Djurskyddslagen att låta 

hundar springa lösa och utsätta dem för 

så omfattande olycksrisker som Agrias 

olycksstatistik visar? 

På den frågan svarar Uddman: 

– Våra stora viltstammar vi har i 

vårt land kräver en aktiv förvaltning 

där jakt med hund är en oersättlig hjälp. 

Beträffande frågan som ställs så är den 

ett exempel på när olika lagstiftningar 

” 

AKTUELLT 

och intressen ställs mot varandra. Enligt 

SKKs uppfattning bedrivs jakt med hund 

i Sverige enligt de gällande lagstiftningar 

som finns. 

En symbolfråga enligt Jägarförbundet 

Olycksstatistiken presenteras för Svenska 

Jägareförbundets ordförande Owe 

Wiktorin och han får frågan om inte den 

sammanlagda olycksrisken för familjemedlemmen 

och jaktkamraten hunden 

gör att nöjet att jaga med lösdrivande 

hund är ett allt för dyrköpt nöje? 

Wiktorin undviker att svara direkt 

på frågan men säger: 

– Det är ett förfärande stort antal 

hundar som skadas/dödas enligt artikeln. 

Allt måste självklart göras för att minska 

antalet. Trafiken står för huvuddelen av 

olyckorna, helt utan koppling till jakt. 

Artikeln fokuserar trots detta på de 

olyckor som sker vid jakt med lösdrivande 

hund. Denna jaktform är för många 

en del av landsbygdens livskvalitet. Därför 

har debatten om den självklara rätten 

att få försvara sin hund vid rovdjursangrepp 

blivit en symbolfråga för en förändrad 

och bättre rovdjurspolitik. En 

bättre rovdjurspolitik, kombinerad med 

det omfattande arbete som Jägareförbundet 

bedriver för att öka säkerheten 

vid jakt kommer med stor sannolikhet 

att minska denna del av olycksriskerna. 

Vad vill då Jägareförbundet göra 

för att minska de stora trafikolycksriskerna? 

– Utbildning av såväl hundar som 

deras ägare, inklusive lydnadsträning 

är viktigt. Ökad användning av pejlutrustning 

likaså. Jägareförbundet driver 

sedan lång tid utbildning i dressyr, och 

hundträning. Denna inkluderar hur 

olycksrisker förknippade med trafiken 

skall reduceras säger Wiktorin. . 

17

Djurskyddet kan förbättras både 

genom lagstiftning och genom att 

utnyttja marknadskrafterna anser 

EU-kommissionen i sitt förslag till 

handlingsplan för ett bättre djurskydd. 

Handlingsplanen fastställer 

ett antal åtgärder som ska genomföras 

de närmaste fyra åren. 

Det handlar om att förverkliga det som 

skrevs in i Amsterdamfördraget från 1997 

om vikten av djurskydd i all lagstiftning 

inom EU. Planen innehåller 28 olika förslag. 

Allt ifrån att ordna en djurskyddskonferens, 

att göra konsumentstudier och 

att utarbeta rapporter kring olika aktuella 

områden. Mycket handlar också om det internationella 

perspektivet, där EU har svårt 

att få förståelse från andra länder för att 

djurskyddsaspekter måste ingå i världshandelsfrågorna. 

Viktiga frågor i planen är välfärden 

för EU:s värphöns och grisar, frågan 

kring hund - och kattskinn och djurvälfärdsmärkning 

på livsmedel. När det gäller 

försöksdjur ska frågan om alternativ till 

djurförsök drivas. Kommissionen vill också 

inrätta ett speciellt europeiskt centrum för 

djurvälfärd. Tranportfrågorna ingår inte 

18 

INTERNATIONELLT 

EU-kommissionens handlingsplan för 

bättre djurskydd 

Text: Gunnela Ståhle, Djurskyddet Sveriges 

representant i Eurogroup 

bland de 28 förslagen, men vid djurskyddskonferensen 

i Bryssel i Mars lovade EUkommissionären 

Marcus Kyprianou att 

han skulle ta tag i den viktiga frågan. 

Djurvälfärdsprojekt 

Flera europeiska konsumentstudier har visat 

att en majoritet av konsumenterna inom 

unionen bryr sig om djurskydd., men precis 

som i Sverige anser man att man inte får 

tillräcklig information på livsmedlen för att 

kunna välja enligt sina värderingar. EU driver 

ett stort djurvälfärdsprojekt, som syftar 

till att ta fram ett sätt att mäta välfärden på 

djuren istället för att ställa detaljkrav på 

djurens miljö och skötsel. Hittar man bra 

parametrar ska dessa samordnas och kunna 

användas inom hela EU. En poängsättning 

ska kunna användas för att märka livsmedlen 

med en djurvälfärdsmärkning. På det 

sättet kan EUs konsumenter göra medvetna 

val. Man brukar jämföra den planerade 

märkningen med stjärnmärkningen på hotell. 

Målet är att det inom tre år ska finnas 

djurvälfärdsparametrar framme. Ledningen 

för projektet hoppas på ökat intresse från 

detaljhandeln. I Sverige drivs ett motsvarande 

projekt för att utveckla välfärdsparametrar 

för mjölkkor av Charlotte Sandgren, 

som fick Djurskyddet Sveriges Djurskyddsstipendium 

2004. 

Viktiga frågor i handlingsplanen är välfärden för EU:s värphöns och grisar, frågan kring hund - och kattskinn och 

djurvälfärdsmärkning på livsmedel. Foto: European Community 2006 

Ny samlad strategi 

Eurogroup for animal welfare ser dock svårigheterna 

med att driva djurskyddsfrågorna 

inom EU med den omvärldsförändring 

som skett och sker - nya medlemsstater i 

EU, EU-skepticismen, globalisering och fokusering 

på EU:s konkurrenskraft. 

Under Eurogroups årliga konferens i 

april kom man dock fram till att Eurogroups 

nya utmaningar ska mötas genom en 

ny samlad strategi: Ett starkt och effektivt 

nätverk med en eller flera aktiva medlemmar 

i varje EU:s medlemsland, som arbetar 

tillsammans för att kontinuerligt uppnå 

förbättringar i djurens välvärd genom lobbyarbete 

och kampanjer riktade mot EU:s 

lagstiftning, nationell lagstiftning eller hög 

industriell standard. Eurogroup ska uppfattas 

som en stark och inflytelserik rörelse 

med hög profil som respekteras av privata 

och offentliga institutioner. Den nya strategin 

kan innebära att Djurskyddet Sverige 

blir fullvärdig medlem och inte som nu dela 

en röst med Djurens Rätt. Eurogroups strategi 

innehåller 19 olika rekommendationer 

som mycket handlar om organisation och 

hur man ska effektivisera arbetet för att nå 

sina mål. Under det kommande året ska 

handlingsplanen preciseras i ett antal olika 

åtgärder. . 

Eurogroup for Animal Welfare 

Eurogroup for Animal Welfare är en nätverksorganisation 

inom EU som bildats för att påverka 

EU-organ som behandlar djurskyddsfrågor. 

Organisationen består av 19 djurskyddsorganisationer 

inom EU, däribland Djurskyddet 

Sverige. Djurskyddet Sverige och Förbundet 

Djurens Rätt har tillsammans 1 röst i Svenska 

EU-gruppen som ingår i Eurogroup for Animal 

Welfare. Eurogroup driver frågorna i EU genom 

direkt påverkan på EU-kommissionen och 

EU-parlamentet. Eurogroup har samarbete 

med andra intressenter som miljörelsen, veterinärerna 

och konsumentorganisationer och 

samarbetsprojekt med detaljhandeln. Eurogroup 

driver kampanjer där medlemsorganisationerna 

i respektive medlemsland agerar. De 

utarbetar också rapporter, som underlag för 

sina ställningstaganden. 

www.eurogroupanimalwelfare.org

De är viktigt att se varje hund som en individ med sina speciella förutsättningar, att använda positiv förstärkning och beröm vid inlärning, inte våld, koppelryck, 

obehag och skrämsel. Foto: Arkiv 

SVT:s program Hundkoll kan ge 

rädda och aggressiva hundar 

De hårdhänta, bestraffande metoder för att uppfostra hundar som SVT:s program Hundkoll lär ut kan ge 

rädda och aggressiva hundar. Djurskyddet Sverige tycker att det är anmärkningsvärt att public service lär 

ut ett sådant synsätt på djur och riktar i en skrivelse skarp kritik mot SVT. 

Text: Elsa Frizell 

Under våren har Svt sänt programmet 

Hundkoll som lär ut sätt att träna hundar 

som bygger på korrigeringar, bestraffningstänkande 

och hårdhänt behandling. 

– Det är anmärkningsvärt att public 

service sänder ett program som lär ut 

ett sådant sätt att träna hundar på. Det 

finns många alternativa träningsmetoder 

där positiva förstärkningsmetoder används 

och det med bättre resultat. Ytterst 

handlar det om värderingar som ger olika 

synsätt på djurens värde och samspelet 

mellan människor och djur, säger Kerstin 

Malm ledamot i Djurskyddets Sveriges 

styrelse och fil. dr. i hundars beteende. 

Genom en skrivelse till programmets 

redaktion riktar Djurskyddet Sverige 

skarp kritik mot SVT. 

– Hundarna vet inte vad som förväntas 

av dem och effekterna kan bli många, 

rädsla, osäkerhet och stress. Följden blir 

att människor behandlar sina hundar respektlöst 

och utan förståelse för vad det 

kan medföra. De hårdhänta metoderna i 

programmet används redan på unga hundar 

under inlärningsfasen och det gör detta 

extra allvarligt, säger Kerstin Malm. 

Hundägare som använder metoderna 

kan senare upptäcka att det kan bli andra 

effekter än de trodde av träningsmetoderna, 

till exempel att deras hund blir rädd 

och skyggar för dem, att den får minskad 

tillit för dem eller människor i allmänhet 

och blir aggressiv i olika situationer. 

Se varje hund som individ 

Det synsätt som programserien Hundkoll 

kännetecknas av leder inte till att människor 

förstår sina hundars behov anser 

Djurskyddet Sverige. En etisk och välbalanserad 

syn på hundar innebär bland annat 

att man ser varje hund som en individ 

med sina speciella förutsättningar, använder 

positiv förstärkning och beröm vid inlärning, 

inte använder våld, koppelryck, 

obehag och skrämsel, och har förståelse 

för att hela hundens livsmiljö påverkar 

den. I en hunds livsmiljö finns mycket som 

påverkar hur lätt hunden är att träna och 

hur hundens välbefinnande är. Hur mycket 

hunden lämnas ensam, om den får motion 

och tillräcklig stimulans, om behoven av 

samvaro och gemenskap tillgodoses och 

om ägarens krav på hunden är rimliga är 

några exempel. Om det finns brister i livsmiljön 

behöver man åtgärda det istället för 

att öka kraven vid träningen. 

– Vi hoppas att public service och 

Hundkoll tar sitt ansvar och även låter andra 

synsätt på hundar och hur de ska behandlas 

komma till tals. Den påverkan man 

nu bidrar till går tyvärr i en annan riktning 

än den internationella professionella hundträningen. 

Tyvärr bidrar programmet inte 

till en syn på hunden som en levande och 

kännande varelse som leder till att de behandlas 

med respekt och att förståelsen för 

dem ökar, säger Kerstin Malm.. 

19

20 

REPORTAGE 

Värdföreningen i år var Södertälje Katthem som representerades bland annat av Lars Hjerpe 

och Anita Berglund. 

Vi-känsla och framåtanda på 

årskonferens 2006 

Det blev ja till nya stadgar för riksförbundet, 

ja till en gemensam policy 

värdegrund och ja till en budget 

som innebär en större satsning på 

marknadsföring. Djurskyddet Sveriges 

årskonferens som samlade 

84 personer från 33 föreningar och 

organisationer genomsyrades av 

vi-känsla och framåtanda. 


Det nya greppet med inledande workshops 

istället för att traditionsenligt börja med mötesförhandlingar 

uppskattades av många. Föreningarna 

kunde till exempel välja att fördjupa sig 

i föreningsteknik, Djurskyddet Sverige i framtiden, 

arkivering, djurskyddslagen och policy. 

För de som hade tid över fanns möjlighet att 

titta på Djurskyddet Sveriges utställning med 

arbetsgruppernas arbete och det material som 

finns att beställa från kansliet. 

Mötesförhandlingarna leddes med fast 

hand av Christina Lind, Göteborgs djurskyddsförening, 

som satt ordförande. Stämman 

röstade igenom det nya stadgeförslaget 

för riksförbundet likaså kunde stämman ta 

en gemensam policy för Djurskyddet Sverige. 

En större budget med mer personal till 

kansliet och en större satsning på marknadsföring 

med bland annat sponsring av TV-program 

i TV 4 klubbades också igenom. Under 

lördagens festmiddag delades 2005 års 

Djurskyddsstipendium ut till veterinär Johan 

Beck-Friis och till tidningen Norrbottens-Kuriren. 

Sven Stenson ordförande Djurskyddet 

Sverige var mycket nöjd med mötet. 

– Jag upplevde att detta var den bästa 

konferens vi haft hittills och det kändes som 

om alla i organisationen är på väg mot samma 

mål. Jag känner mig glad och uppfylld. 

Jag och hela centralstyrelsen tror att det 

kommande året kommer att bli mycket bra 

för hela Djurskyddet Sverige. Vi känner stor 

tillförsikt inför framtiden. 

Röster från 

konferensen 

Styrelseledamöterna Björn Dahlén och 

Ingrid Redbo på gott humör. 

Toni Wisth 

Djurskyddet Gotland 

Vad tycker du om årskonferensens 

nya upplägg 

med workshops? 

– Det är ett bra upplägg 

med workshops så att alla blir mer insatta i 

frågorna. Jag tycker dock att man skulle ha 

klarat av valen redan på lördagen. 

Hur upplever du arbetet i organisationen 

idag? 

– Att man verkligen vill framåt, synas och finnas 

med. 

Vilka frågor tycker du är viktigast för organisationen 

nu? 

– Jag tycker att frågan hur vi ska bli större 

och hur vi ska få ett brett allmänt stöd är jätteviktig. 

Vi ska ses med självklarhet, man ska 

inte behöva fråga vad Djurskyddet Sverige 

är, då menar jag både internt och externt. 

Mikael Grönlund 

Djurskyddet Kronoberg 


nya upplägg 


– Jättebra med workshops, 

jag gick på föreningsworkshop och 

arkiv, det är sånt man behöver. 


idag? 

– Proffsigt, väldigt proffsigt. Man har samlat 

ett gäng som är väldigt kompetenta, inspirerande 

människor som brinner för detta, det 

smittar av sig, man får med sig något hem. 


nu? 

– Jag tror att frågan hur vi syns utåt är viktigast. 

Där tror jag att TV är modellen och att 

Djurskyddet Ronneby och Djurskyddet 

Karlshamn tar frisk luft. 

vi samlas under samma namn, det tror jag 

är A och O. 

Anneli Skog 

Huskatten Västerås 


nya upplägg 


– Jag tycker att det var 

bra. Intressant att det fanns så många olika 

saker att välja på. 


idag? 

– Allting känns väldigt positiv, viktigt att bli 

större, suveränt med TV. 


nu? 

– Att bli mer kända och större, då tvingar vi 

bestämmande politiker att lyssna på oss. 

Sofia Sturesdotter 

Fiahemmet i 

Norrköping 


nya upplägg 


– Informativt och bra, tydligt och välplanerat. 


idag? 

– Jag tycker det verkar vara en bra anda med 

sunda värderingar. Framtidsplaneringen tycker 

jag är bra och väldigt viktig och känns som 

något vi kan uppnå. 


nu? 

– Det här med namnbytet är viktigt så att vi 

kan bli större. Stödet till lokala föreningar är 

stort och viktigt, det är det redan idag. Det 

märks att de lokala föreningarna är betydelsefulla 

och har mycket att säga till om.

Kalle Hammarberg från KFV Cecilia Göransson från Södertälje katthem 

Viktor Hedén från kansliet och Iréne Laigar 

från Djurskyddet Norra Halland. 

Djurskyddsstipendiater 

2005 

Varje år delar Djurskyddet Sverige ut 

Svenskt Djurskyddsstipendium på 40 000 

kronor. Stipendiet delas ut för att uppmuntra 

djurskyddsbefrämjande insatser som kan 

bestå i utvecklingsarbete, forskningsarbete 

eller informationsinsatser. Centralstyrelsen 

har i år beslutat att utse två stipendiater som 

vardera får 20.000 kronor, veterinär Johan 

Beck-Friis och tidningen Norrbottens- 

Kuriren. 

Motivering Johan Beck-Friis 

Johans starka sida är att ständigt driva på 

för ett bättre djurskydd. Ingen kan ifrågasätta 

hans engagemang och även om han blir 

ifrågasatt av sina veterinärkollegor gör han 

inte avkall på det som han tycker är viktigt 

att åtgärda från djurskyddssynpunkt. Han 

drar sig inte för att kritiskt granska svagheter 

i svensk och utländsk djurhållning och 

hantering. Han har medverkat till att FVE, 

den europeiska veterinärfederationen, har 

drivit ”svenska” djurskyddsfrågor som 

djurtransporter och krav på att genomföra 

förbudet mot konventionella burar inom 

EU. Johan har utan tvekan gjort stor nytta 

för djurskyddet i Sverige och internationellt 

och är därför en värdig mottagare av hälften 

av 2005 års Djurskyddsstipendium, 20 

000 kronor. 

Johan Beck Friis 

Hur känns det att få 

stipendiet? 

– Det kändes jätteroligt. 

Det vet ju alla som håller 

på med djurskyddsarbete 

att det är rätt motigt 

många gånger. Att få stipendiet kändes 

som en bekräftelse. Det var speciellt roligt 

stipendiet var från Djurskyddet Sverige just, 

jag delar Djurskyddet Sveriges värderingar 

Per-Olof Carlfalk från Djurskyddet Kronoberg 

spanade in PR-gruppens material. 

Lördagens Workshops var uppskattade. 

Djurskyddet Landskrona tittade på barn- och 

ungdomsgruppens projekt REDE. 

och det är den djurskyddsorganisation som 

ligger mig närmast. 

Vad ska du göra med pengarna? 

– Jag kommer att använda dem till att resa 

och i det sammanhanget utöka mina kunskaper 

om djurskydd. Min förra semesterresa 

åkte jag till Österrike och inspekterade 

djurtransporterna vid gränsen under nattetid 

tillsammans med en kollega. 

Vilken djurskyddsfråga tycker du är 

viktigast nu? 

– Det finns flera, jag tycker att kattproblematiken 

är viktig, att katten har inte har något 

skydd och att folk inte ställs inför ett ansvar. 

Jag skulle vilja se en kattansvarsutredning. 

En annan viktig fråga är extremaveln på 

hund som är något av en dold fråga. Många 

av våra medlemmar i veterinärförbundet har 

börjat höra av sig. Man avlar framförallt med 

utseendet som mål, det ger hundar som inte 

kan föda valpar utan kejsarsnitt och som har 

svårt att andas och det är fullständigt onödigt. 

Djurtransporterna är också fortfarande 

en mycket viktigt fråga. 

Motivering Norrbottens-Kuriren 

Det är sällan tillfälle ges att till media utdela 

stipendier för annat än bild eller text. Men nu 

ska Norrbottens-Kuriren få ett erkännande 

för sitt innehåll. Norrbottens-Kuriren har, 

varje vecka under många år haft en helsida 

om husdjur och djurskydd. Under veckorna 

har de haft reportage om vilda och tama 

djur, artiklar i ämnen som rör djurskydd till 

exempel fyrverkerier och dess konsekvenser 

inför nyår och valborg, informerat om aktuella 

djurskyddsärenden och mycket annat. 

Informationsinsatser som sker för att öka 

kunskapen hos allmänheten är en mycket 

viktig del i djurskyddsarbetet och genom 

sitt innehåll har Norrbottens-Kuriren bidragit 

till att höja kunskapsnivån i Norrbotten med 

omnejd. Det är därför extra roligt att få lämna 

hälften av 2005 års Djurskyddsstipendium, 

20 000 kronor till Norrbottens-Kuriren för det 

REPORTAGE 

Djurskyddet Bollnäs- Ovanåker var på plats. 

Policy och stadgeförslag röstades igenom 

av stämman. 

goda arbete som prioriteras av djurintresserade 

medarbetare. 

Norrbottenskuriren 

Hur känns det att få stipendiet? 

– Jätteroligt, inte bara för 

tidningens del utan för 

att den här typen av artiklar 

uppmärksammas. De har haft lite lågstatus, 

läsarna finns redan, det handlar om 

att frågorna ska få plats på redaktionerna. 

Vad ska ni göra med pengarna? 

– Pengarna ska användas till reportageresor. 

Formellt finns ingen budget för denna typen 

av artiklar men stipendiepengarna ska öronmärkas 

till dessa frågor. 

Kommer ni att fortsätta att bevaka djurskyddsfrågorna? 

– Jajemän, både på nyhetsplats och på Husdjurssidan 

med de mer långsiktiga djurfrågorna. 

Val av ledamöter 

Val till centralstyrelsen 

Eva Norberg och Björn Dahlén omvaldes 

på tre år som ordinarie ledamöter i centralstyrelsen. 

Björn-Fredrik Tollin omvaldes 

på ett år som ordinarie ledamot och 

Henriette Westholm omvaldes på tre år 

som suppleant. 

Ny valberedning 

I den nya valberedningen invaldes Johnny 

Strömberg från Kristinehamns djurskyddsförening, 

Pelle Bratell från Göteborgs djurskyddsförening 

och Stefan Hamnstedt 

från Djurskyddet Uppsala Län. 

21

NOTISER 

Foto: Ulf Stridsberg 

Regeringen presenterar 

paket för bättre samexistens 

mellan människor och 

rovdjur 

Regeringen satsar cirka 30 miljoner i år och 

nästa år i ett särskilt rovdjurspaket med start 

för akutgrupper redan i år. I paketet finns åtgärder 

för att människor som lever och har 

sin försörjning i rovdjurstäta områden ska 

känna sig tryggare. 

Utgångspunkten för Sveriges rovdjurspolitik 

är att våra fem stora rovdjur ska ha en 

självklar plats i den svenska naturen. 

– Vi har ett gemensamt ansvar att värna 

och bevara våra rovdjur. Samtidigt är det 

viktigt att vi har en rovdjurspolitik som är väl 

förankrad i hela befolkningen. Det här paketet 

tillsammans med arbetet som regeringens 

rovdjursutredare gör är viktiga steg för 

att skapa förtroende, säger miljöminister 

Lena Sommestad. 

Regeringen gör en särskild satsning beträffande 

rovdjurspolitiken med inriktning på 

förstärkning för länsstyrelsernas arbete med 

rovdjursfrågor, akutgrupper vid rovdjursangrepp, 

information och kunskapsuppbyggnad 

samt metodutveckling av förebyggande 

åtgärder mot rovdjursangrepp. 

Paketet innehåller bland annat att en 

försöksverksamhet inrättas i Dalarnas och 

Värmlands län med rovdjursakutgrupper på 

länsstyrelserna som ska rycka ut snabbt vid 

rovdjursangrepp, oro för angrepp eller förekomst 

av rovdjur. 

Viltskadecenter vid SLU får fem miljoner 

per år extra i tre år för förebyggande åtgärder. 

Det kan till exempel handla om ett 

22 

utökat och intensifierat arbetet med att göra 

jakthundar ”vargrena”, och utvecklingen av 

sändare på tamdjur. 

På länsstyrelserna i de län där rovdjuren 

ökat den senaste tiden har arbetet blivit omfattande 

de senaste åren. Därför bedömer 

regeringen att anslaget till dessa länsstyrelser 

bör ökas med 11 miljoner om året för 

att de snabbare och effektivare ska kunna 

handlägga rovdjursfrågor. 

Regeringen gör också en stor landsövergripande 

utbildningssatsning på rovdjursinformation. 

Satsningen beräknas kosta tio 

miljoner under två år. 

Elsa Frizell 

Foto: Arkiv 

Märkning av snöskoter kan 

förhindra illegal rovdjursjakt 

Våra stora rovdjur är hårt utsatta av illegal 

jakt med snöskoter. Därför måste svenska 

snöskotrar märkas så att man kan spåra 

skoterspår i snö till skoterägaren. 

Illegal jakt med snöskoter sker på alla 

våra stora rovdjur. I flera fall verkar jakten 

dessutom bedrivas för att skapa största 

möjliga lidande för djuren som hetsas till 

utmattning och körs över om och om igen 

och lämnas att dö i snön. Det är inga vanliga 

jaktbrott, det är hatbrott. 

Jakt med snöskoter skapar en situation 

där det ofta är lätt att hinna ifatt och döda 

ett djur och sedan komma bort från brottsplatsen. 

Trots att spåren ofta är tydliga i terrängen 

har det visat sig mycket svårt att fälla 

någon för dessa jaktbrott. Detta skulle kunna 

underlättas betydligt genom att Sverige i lik- 

het med Kanada och Finland ställer krav på 

märkning av snöskotrarnas drivmattor. 

Djurskyddet Sverige har framfört förslaget 

om obligatorisk märkning av skotrar till 

departementet tillsammans med Svenska 

Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen, 

Sveriges Veterinärförbund och 

Riksförbundet Katastrofhjälp Fåglar och Vilt. 

Elsa Frizell 

Foto: Arkiv 

Nya djurskyddsregler för 

häst - ett lyft för Sveriges 

hästar 

Djurskyddsmyndigheten har utarbetat förslag 

till nya djurskyddsföreskrifter för häst. 

Myndigheten föreslår bland annat att alla 

hästar dagligen ska få röra sig fritt, ha kontakt 

med andra hästar och inte ska behöva 

stå i spiltor i framtiden. Hästarna måste också 

få grovfoder för att må bra. 

– Djurskyddet Sverige välkomnar att Djurskyddsmyndigheten 

nu utarbetat regelverk 

så att hästarna i Sverige ska få det bättre. 

Djurskyddet Sverige tycker det är självklart 

att hästar ska få röra sig fritt dagligen och 

att man på sikt avvecklar spiltorna till häst. 

Att hästar vill leva med andra hästar är i linje 

med hästens beteende som flockdjur. Djurskyddsmyndighetens 

förslag innebär väsentliga 

förbättringar för Sveriges alla hästar, 

säger Sven Stenson ordförande i Djurskyddet 

Sverige. 

Elsa Frizell

Foto: International Fund for Animal Welfare 

Kanada låter döda 325 000 

sälar 

Under de senaste tre åren har Kanada låtit 

döda en miljon sälar. Den 25 mars inleddes 

2006 års säljaktsäsong som uppskattas till 

att omfatta 325 000 djur. 

Det är främst sälkutar som jagas. Enligt 

Kanadas regering dödades 329 829 förra 

året. 98 procent av sälarna som jagades var 

under tre månader gamla. Experter är överens 

om att jaktens omfattning i kombination 

med osäkra miljöaspekter, som klimatförändringar, 

utsätter populationen av grönlandssäl 

för stora risker. Kanadas säljakt får 

stark internationell kritik. Dels för brutaliteten 

och dels för slöseri eftersom sälarna jagas 

enbart för sin päls. 

- För cirka tio år sedan trodde vi att säljakten 

skulle dö ut. EU beordrade importstopp 

av sälskinn vilket ledde till att jaktkvoten 

sjönk till 5000 djur mot dagens 325 000. Men 

på grund av Asiens efterfrågan på sälskinn 

har jakten vuxit kraftigt i omfattning istället. 

Säljakten är en skamfläck för Kanada. Med 

tanke på det stora antalet djur som jagas 

är det ofrånkomligt att många djur endast 

bedövas av slagen och blir flådda levande. 

Inte minst när det inte sker några kontroller 

av jakten, säger Sven Stenson ordförande i 

Djurskyddet Sverige. 

På initiativ av den schweiziska djurrättsorganisationen 

Franz Weber Foundation anordnades 

en sex dagar lång resa till Kanada 

för att bevaka säljakten. Miljöpartiets EU-parlamentariker 

Carl Schlyter som medverkade 

på resan upplevde ett stort motstånd från 

lokalbefolkningen som inte ville låta någon 

se säljakten. De stötte på flera hinder under 

resans gång. Tillstånden för att dokumen- 

tera jakten skulle förnyas varje dag vilket var 

svårt att ordna från de otillgängliga platserna 

i närheten av jaktområdena. Gruppen möttes 

också av protesterande folkmassor, de blev 

prejade av vägen och hotade med våld. 

Viktor Hedén 

Antal djurskyddskontroller 

har ej ökat 

Djurskyddsmyndigheten redovisar varje år 

till regeringen hur djurskyddstillsynen sett ut 

kommunalt och regionalt. 2005 års tillsynsrapportering 

visar enligt Djurskyddsmyndigheten, 

att arbetet med djurskyddet behöver 

likriktas med fortsatt vägledning från centrala 

och regionala myndigheter. 

Antal anställda på landets länsstyrelser har 

minskat med 18 % jämfört med år 2004 och 

mer än halverats jämfört med år 2002. Det 

finns nu endast 18 årsarbetskrafter för landet 

totalt. Djurskyddsmyndigheten ser mycket 

allvarligt på den fortsatta minskningen. De 

begränsade resurserna medför att besök hos 

kommuner och övrig tillsynsvägledning inte 

kunnat bedrivas i nödvändig utsträckning. 

Handläggning av djurskyddsärenden av 

allvarligare karaktär har dock prioriteras hos 

länsstyrelserna som har beslutat om fler 

djurförbud och omhändertagande av djur 

än föregående år. 

Kommunernas antal årsarbetskrafter som 

avsätts för djurskyddstillsynen har ökat med 

6 % jämfört med föregående år. Kommunernas 

har satsat stora resurser på tillståndsprövningar 

av djuranläggningar enligt det 

nya tillståndskravet 16 § djurskyddslagen. 

Kommunernas djurskyddskontroller har dock 

inte ökat. Kommunernas handläggning av 

ärenden varierar mycket i landet. En djuranläggning 

inspekteras i genomsnitt vart 5:e år 

i Sverige. 

Djurskyddsmyndigheten utreder för närvarande 

hur ett djurskyddskontrollsregister 

ska kunna införas för att kunna vara ett stöd 

för kommunernas arbete med djurskyddet. 

Elsa Frizell 

NOTISER 

Foto: Worls Society for Protection of Animals 

Vietnam påbörjar avveckling 

av björnfarmer 

Påtryckningar mot vietnamesiska myndigheter 

har lönat sig. Den internationella 

djurskyddsorganisationen World Society for 

Protection of Animals (WSPA) har fått Vietnam 

att börja fasa ut björnfarmerna i landet. 

Björngalla har använts i traditionell kinesisk 

medicin i över 3000 år. Medicinerna används 

mot allt från feber till hjärtsvikt. 

Björnarna fångas i det vilda och hålls 

i minimala burar där de varken kan sitta, 

vända på sig eller ligga normalt. Själva utvinningen 

av gallan är extremt plågsam för 

djuren och utförs ofta av människor utan 

veterinärkunskaper. 

Björnfarmer finns i Kina, Korea och i 

Vietnam. Industrin är inte bara plågsam mot 

djuren, den är även ett hot mot de vilda bestånden 

i Asien. I Vietnam har WSPA bland 

annat hjälpt till med att chipmärka björnarna 

på farmerna för att förhindra att nya björnar 

fångas in och placeras på farmerna. 

Djurskyddet Sverige har i en skrivelse 

uppmanat Kinas beslutsfattare att följa Vietnams 

goda exempel och förbjuda framställning 

av björngalla. 

WSPA & Djurskyddet Sverige 

WSPA är en internationell djurskyddsorganisation 

som representerar 663 djurskyddsorganisationer 

från 142 länder (bland andra 

Djurskyddet Sverige). 

www.wspa-international.org 

Viktor Hedén 

23

En stjärna på djurskydd 

Man växer som människa i föreningslivet, 

det säger Christina 

Lind som har ägnat mycket tid 

åt djurskydd i Blå Stjärnan, Göteborgs 

Djurskyddsförening och 

Djurhemsföreningen. Att låta alla 

få utrymme, att lyssna och se 

människor är A och O i det ideella 

arbetet anser hon. 


Man måste nästan skriva engagemang med 

stort E när man beskriver Christina Lind. 

Det är många möten och många föreningar. 

Centralt är engagemanget för djur och 

hennes relation till djur känns självklar och 

praktisk. Synsättet är positivt, det mesta går 

att ordna, problem är till för att lösas. 

Christina Lind är vice ordförande i 

24 

Göteborgs Djurskyddsförening, sekreterare 

i Djurhemsföreningens styrelse men 

framförallt ordförande i Svenska Blå 

stjärnan. När jag frågar om hon inte är 

med i någon mer styrelse skrattar hon och 

lägger till att hon sitter med i styrelsen för 

Blå Stjärnans Djursjukhus stiftelse också. 

Men det är inte bara ideellt hon arbetar 

för djuren, Christina är också anställd av 

Svenska Blå Stjärnan i Göteborg. 

Vad gör man i Svenska Blå Stjärnan? 

– Blå Stjärnan är en frivillig försvarsorganisation 

som nästa år fyller 90 år. Blå 

Stjärnans uppgift från början var att se 

till att hästar i krig fick en så bra vård 

som möjligt. Vid sidan om hästsjukvården 

fick medlemmarna även utbildning 

i mjölkning och annat ladugårdsarbete. 

Dagens Blå Stjärnor utbildas i djursköt- 

”Jag ser relationen som ett 

ömsesidigt givande och tagande, 

djuren behöver oss och 

vi behöver djuren. Djuren ger 

oss så mycket glädje och kärlek 

och betyder så oerhört mycket 

för många människor, men vi 

måste visa dem respekt 

och hänsyn. 

” 

sel på våra naturbruksgymnasier och 

kompletterar med kurser i bland annat 

smittskydd, etologi och djurskydd. 

Denna utbildning gör att stjärnorna 

idag kan göra en stor nytta vid kriser i 

samhället där djur är inblandade. Efter 

stormen ”Gudruns” framfart i Småland 

hjälpte medlemmar till med djurskötseln 

på ett flertal strömlösa gårdar och vi är 

beredda att rycka in om fågelinfluensan 

sprider sig till tamfågelbesättningar. Förutom 

att utbilda oss själva i djurskötsel 

vill vi också förmedla kunskaper om god 

djurhållning till allmänheten genom kurser 

och föredrag. 

Det låter som om du är ganska upptagen? 

– Ja, jag har nästan inte en enda helg ledig 

på hela våren, det är ganska stressigt. Det

känns så hemskt när man känner att man 

inte hinner allt man vill. När jag är ledig 

brukar jag åka till familjegården vid Målilla 

i Småland, det har varit ett lantbruk 

med djur men nu är det bara skogsbruk. 

Jag tycker det är härligt att vistas i skog och 

mark och i skogarna runt Målilla är dessutom 

mobiltäckningen dålig och det kan 

vara ganska skönt. 

Vad ger dig motivation i det ideella arbetet? 

– Jag tycker det är roligt att lära mig nya 

saker. Man blir aldrig fullärd. Det är också 

roligt med gensvaret. Att se glädjen hos 

folk som till exempel har gått på våra kurser 

eller seminarier, speciellt när ungdomar 

är entusiastiska över ett arrangemang som 

man varit med och ordnat. Det är roligt att 

träffa folk med ett intresse. 

Vilka är dina viktigaste erfarenheter 

från föreningslivet? 

– Man växer som människa i föreningslivet. 

Diskussionerna som ofta uppstår är jättelärorika, 

jag utvecklar och lär mig hela tiden 

och kan också lära andra. Den sociala samvaron 

är förstås också jätteviktig. Det ska 

vara roligt och högt i tak och man måste 

låta alla få ta plats. Om jag ser det utifrån 

ordförandeskapet så är det jätteviktigt att 

låta alla komma till tals och viktigt att man 

ser alla i styrelsen och att alla får vara med, 

det är viktigt att se folk och bekräfta dem. 

Alla behöver en klapp på axeln och få höra 

att de gör något bra, det är jätteviktigt. 

Har du djur? 

– Nej, jag har inte det nu och det tycker 

jag är tråkigt. Vi har haft hästar och nästan 

alltid haft hund. Jag skulle vilja ha en hund, 

men man måste ha tid och ork. Det är ett 

fattigt liv utan djur. Djuren ger oss människor 

så mycket. Jag tror att barn som växer 

upp med djur lär sig ansvar och medkänsla. 

Men det måste vara en ömsesidighet, man 

måste ha tid och man måste ta på sig ansvaret 

för djuret. Jag är uppväxt med djur, 

mina föräldrar hade kennel så vi hade alltid 

många hundar hemma. Jag gick redan som 

liten med i Blå Stjärnan och fick tidigt lära 

mig mycket om många olika djur. 

Vilka djurskyddsfrågor tycker du är 

viktigast nu? 

– Djurtransporterna och slakten tycker jag 

är de viktigaste djurskyddsfrågorna idag 

och det är något som måste skötas på ett 

humanare sätt. Det är för långa transporter 

och djuren stressas ofta och tvingas vänta 

alltför länge innan de slaktas. Vid i och 

urlastning är det ofta för mycket hets och 

stress eftersom transporttiden räknas från 

och med att ilastningen börjar. 

En annan viktig djurskyddsfråga är insmugglingen 

av hundar till Sverige. Jag tänker 

då på den stora smittorisk, som finns 

när vi får in hundar som vi inte vet var de 

kommit ifrån och om de är vaccinerade 

mot rabies eller rävens dvärgbandmask. 

Det skulle vara en stor katastrof, tycker jag, 

om vi skulle få in dvärgbandmask i landet. 

När det gäller sällskapsdjuren och 

dit räknar jag också hästarna, så saknar 

många idag den kunskap som behövs för 

att djuren ska må bra och kunna leva ut 

sina naturliga beteenden. Många djur lämnas 

ensamma alldeles för länge, vilket får 

till följd att de blir stressade. 

Ett sorts djurskyddsproblem är också 

alla dessa småhundar som blivit så populära. 

Hundarna är ofta utklädda och får 

tillbringa större delen av dagen i jackfickan, 

på armen eller i en väska. Vi får inte 

förmänskliga djuren genom att klä dem 

moderiktigt. Då är vi farligt ute. 

Varför då? 

– Djuren blir en sak. Självklart ska även en 

liten hund få vara på marken. Det är fel sätt 

att visa att man tycker om sitt djur, det är 

inte på djurets villkor, det är bättre att visa att 

man tycker om det genom att leka med det. 

Hur ser du på relationen mellan djur 

och människa? 

– Jag ser relationen som ett ömsesidigt givande 

och tagande, djuren behöver oss 

och vi behöver djuren. Djuren ger oss så 

mycket glädje och kärlek och betyder så 

oerhört mycket för många människor, men 

vi måste visa dem respekt och hänsyn. Vi 

är skyldiga att behandla djuren väl, vilket 

vi tyvärr inte alltid gör. 

Är det ömsesidighet när det gäller lantbruksdjuren 

också? 

– Om vi nyttjar djuren och ser till att de 

har ett bra liv under den tid de lever så ser 

jag inget fel i det. Men de djur som vi håller 

måste ha det bra, det är vår skyldighet. 

Ser vi på våra livsmedelsproducerande 

PORTRÄTT 

djur så sköter de allra flesta lantbrukare 

dessa bra idag, men visst finns det tyvärr 

undantag. Jag tror att med tätare besök av 

djurskyddsinspektörer så kommer vi att 

få en ännu bättre djuromsorg bland våra 

bönder. 

Hur skulle ett samhälle som är bra för 

djuren se ut? 

– Först och främst skulle vi genom kunskap 

och utbildning lära människan från tidiga 

barnsben hur man behandlar djur för att 

förhindra onödigt lidande. Som jag tidigare 

sagt så gäller det att visa respekt och 

hänsyn och utgå från djurens naturliga beteende. 

Djuren skulle få ta större plats och 

accepteras på ett naturligt sätt i samhället. 

De långa stressiga djurtransporterna skulle 

förbjudas och djurens skulle slaktas på närliggande 

små slakterier. Skapa ett samhälle 

där djurens väl betyder mer än ekonomiskt 

tänkande. 

Hur kan Djurskyddet Sverige arbeta för 

att närma sig ett sådant samhälle? 

– Jag tycker att vi är på rätt spår. Jag tror 

på skolinformation, att jobba för att få bort 

avarter, vara tydligare, blir större och märkas 

bättre i samhället. Tillsynen måste bli 

bättre, lagar och förordningar är bra men 

det hjälps inte om det inte efterlevs. . 

Kort om Christina 

Född: 1943 

Familj: Man och två döttrar 

Bästa djurbok: Per Jensens böcker om djurs 

beteende 

Finaste djurminne: De gånger jag har fått 

vara med och se valpar och kalvar födas. 

Favoritdjur: Hundar, tätt följt av häst 

Lyssnade senast på: Radio 

Äter gärna: Vegetariskt 

Gillar: Min familj och djur! 

Svenska Blå Stjärnan och 

Djurskyddet Sverige 

Djurskyddet Sverige har arbetat fram förslag 

till kriterier för att kunna ansluta andra riksorganisationer 

till Djurskyddet Sverige i syfte att 

bli fler medlemmar, få bättre geografisk täckning 

i Sverige och få ökad kompetens. Samtal 

har inletts med Katastrofhjälp Fåglar och Vilt 

KFV riks, Djurhemsföreningen och Svenska 

Blå Stjärnan. 

25

Fråga etologen veterinären 

Ingrid Redbo, doktor och 

docent i etologi och suppleant 

i Djurskyddet Sveriges 

centralstyrelse 

Hej! 

Jag har en grå bondkatt som är 17 år. Ända sedan han var liten har 

han alltid slickats, både på oss i familjen, men även på de flesta av 

våra bekanta. Till exempel när han kommer och lägger sig vid mig i 

soffan så slickar han på mina händer och även i ansiktet innan han 

lägger sig till rätta. Ett annat exempel är när man sitter i en stol, sitter 

han då bredvid och man sträcker ner handen, så slickar han på den. 

Vad visar katten med det beteendet? Är det vanligt att katter gör så? 

Andra katter jag träffat slickas inte alls. 

Mattias Hedberg 

Hej Mattias! 

Katter som känner varandra väl slickar ibland varandra. Det är ett 

vänligt och socialt beteende som stärker relationen mellan individerna. 

Men, olika katt-individer har olika hög toleranströskel för 

beröring av andra. Vissa katter vill inte bli klappade av oss eller 

slickade av andra katter annat än under korta stunder. De visar det 

genom att t.ex. vända huvudet mot handen och markera ett bett, 

utan att direkt bita, s.k. intensionsbett. Inte så sällan går även ömsesidig 

slickning överstyr, och katterna övergår till att bita varandra 

varpå en av katterna drar sig undan. 

Det är inte så vanligt att katter slickar människor så intensivt 

och ofta som du beskriver att din katt gör. Som djurägare belönar 

och förstärker man ofta helt omedvetet vissa beteenden som djuret 

gör. Kanske har du och dina vänner smekt honom och gett honom 

uppmärksamhet då han slickat t.ex. händerna. Jag tycker att du 

verkar ha en väldigt social och trevlig katt, och att du gott kan tolka 

hans beteende som något positivt. 

Hej! 

Vad betyder det egentligen att katten spinner? Är det alltid ett tecken 

på att katten är nöjd? Och hur får katten fram det spinnande 

ljudet? / Martina Bergsjö 

Hej Martina! 

Genom att sätta på katter halsband med små mikrofoner i har man 

sett att spinnandet sätter igång eller avbryts i specifika situationer. 

Katter spinner tillsammans med oss, under digivning, när de hälsar 

på en välkänd social partner, under beröring som när de rullar sig 

eller gnider sig mot något/någon, under ytlig och lätt sömn m.m. En 

rad situationer stänger också av spinnande som t.ex. uppdykande 

av ett bytesdjur, vissa sociala interaktioner, vissa lukter etc. Katter 

spinner på både in- och utandning, och ljudet går samma väg som 

andra ljud, dvs. över ”talapparaten”. 

Det är inte bara under positiva, avslappnade situationer som 

man kan höra katter spinna, de kan faktiskt även spinna under stark 

stress eller smärta. Man vet inte vad spinnande har för biologisk 

funktion, och man har spekulerat om olika funktioner. Min högst 

personliga reflektion är att spinnande ursprungligen kanske kan ha 

fungerat som en aggressionsdämpande form av kommunikation till 

artfränder, eftersom katter använder spinnande när de är i utsatta 

situationer med sänkt uppmärksamhet på omgivningen. 

26 

Vill du fråga våra experter? 

Skicka dina frågor till redaktionen@djurskyddet.se 

Björn Dahlén arbetar som 

länsveterinär i Kronobergs 

län och är ledamot 

i Djurskyddet Sveriges 

centralstyrelsen. 

Hej! 

Jag bor i Stockholmsområdet och har tamhöns. Med tanke på fågelinfluensan 

undrar jag hur farligt det egentligen är för hönsen att 

vistas ute. Jag har anmält att jag har höns till länsstyrelsen men inte 

fått någon mer information. Jag undrar också om det finns risk att 

mina barn eller min hund blir smittad av hönsen? 

Susanne Andersson 

Hej Susanne! 

Alla dessa regler syftar till att genom förebyggande åtgärder minska 

risken för överföring av aviär influensa från vilda fåglar till bruksfjäderfän 

eller andra fåglar. 

Om du till exempel säljer ägg till grannen eller att Du på något 

sätt får in aldrig så lite pengar från Dina höns så räknas djurhållningen 

som kommersiell, då måste hönsen hållas inne eller i en 

heltäckt hönsgård. 

För övriga fåglar, till exempel hobbyhöns där man bara äter ägggen 

i egna hushållet, gäller att Jordbruksverket rekommenderar att 

de hålls inne på samma sätt som kommersiella djurhållningar. Om 

det inte går så får man släppa ut dem i friska luften under förutsättning 

att de får foder och vatten inomhus eller under ett sådant 

skydd utomhus som hindrar vilda fåglar att komma i kontakt med 

foder, vatten eller tamfåglarna. 

Hur stor risken är kan man inte säga, men naturligtvis finns risken 

och därför måste reglerna följas. Om tamfåglar blir smittade innebär 

det mycket stora konsekvenser för hela landet. 

Nej, så länge hönsen inte visar symtom på sjukdom finns ingen 

risk alls för smitta med fågelinfluensa till hundar eller barn. Om hönsen 

skulle få fågelinfluensa är risken för smitta till hund eller människa 

fortfarande oerhört liten om man iakttar normal hygien och 

inte låter hunden äta hönsavföring eller döda höns. 

Smitta med aviär influensa från däggdjur till människa eller från 

vilda fåglar till människa har aldrig konstaterats. 

Smitta med aviär influensa från däggdjur till människa eller från vilda 

fåglar till människa har aldrig konstaterats. Foto: Arkiv

Den mjuka hudvårdsserien 

för din hund 

I vår produktserie för VetriDerm ingår: 

· Fyra olika schampon 

· Balsam och Fuktspray 

· Rengöringsspray 

· Öronrengörare 

· Produkterna kan köpas på apotek 

eller hos din veterinär 

Beställ broschyr via vår hemsida - 

www.vet.bayer.se eller ring oss 

på tel. 031-83 98 00. 

Animal Health Division, Box 5237, 

402 24 Göteborg, tel 031 - 83 98 00 

27

Boktipset 

DJURSKYDDET SVERIGE 

28 

Hästfolk 

Mattias Klum, 

Priit Vesilind 

Bokförlaget Max 

Ström, 2003. 

Ca 173 sidor. 

Hästfolk i vitt skilda miljöer, beroendet av 

hästen förenar. Vesilinds personligt berättande 

texter och Klums suggestiva, ibland 

lite närgångna, bilder i svart-vitt blir en lärorik 

bok att njuta av: 

I BALLYMUN, EN SLITEN irländsk förort, bor 

Grace. Hon är 18 år och hennes ögonsten är 

Pegasus, en cob (liten häst av blandras). Pegasus 

ger livet mening, någon att bry sig om 

och ta ansvar för. Ungdomsbrottslighet och 

gängbråk hör till vardagen. Intresset för djur 

innebär en ljusglimt i hopplösheten, men har 

en baksida. Att hålla häst har blivit populärt i 

vissa förortsområden och alltför många djur 

får inte rätt skötsel. Hästen har blivit en statussymbol 

i fattigdomen och utanförskapet 

och används ibland som ett maktmedel. 

FRÅN MONGOLIETS STÄPPER härstammar vår 

tamhäst. Här lever nomadfolket med sina 

djur som förfäderna gjorde. Livet är hårt. 

Sommarens jakt på regn och bete samt 

vinterns kamp mot den stränga kylan styr 

tillvaron. Allt hos hästen nyttjas, såväl egenskaper 

som produkter. Nöjesridning i form 

av kapplöpningar hör till de få nöjena. Djuren 

får ingen speciell omvårdnad och gallras 

genom det naturliga urvalet. Hingstarna 

skyddar flocken mot anfallande rovdjur. Att 

åderlåta en sjuk häst anses välgörande enligt 

den mongoliska läkekonsten. Veterinärer, 

däremot, fnyser de gamla hästkarlarna 

åt. Här känner man sina djur, men har ingen 

nära relation till dem. De är namnlösa och 

kallas till exempel ”Den stora svarta”. 

I TILLBURG, NEDERLÄNDERNA, har en cirkus 

slagit läger. Gabrielle är konstryttare och gör 

avancerade framträdanden med sina hästar. 

Som flertalet cirkusar håller man inte längre 

vilda djur, utan uppträder (förutom hästarna) 

med tamkatter, kakaduor och jerseykor 

(Undrar med vilka konster?). Och en noshörning 

som är en attraktion genom att vara just 

noshörning. Gabrielle menar att djuren trivs 

med sin tillvaro, kanske med undantag av 

transporterna. 

I ARIZONA, USA, BOR WARNER - en tvättäkta 

cowboy och ranchägare och tillika en tjusig 

karl (av fotona att döma). ”Det är nästan 

som ett slags förförelse”, säger han. ”Jag 

vill vinna deras förtroende.” Warner’s hästar 

är både kamrater och oersättliga redskap i 

arbetet med de stora boskapshjordarna. 

Mulorna (korsning mellan en åsnehingst och 

ett häststo) kompletterar med sin uthållighet 

och goda förmåga att ta sig fram i svår terräng. 

Förståelse och ett mjukt handlag, ”att 

tala hästar till lydnad”, är metoden Warner 

använt sig av långt innan ”horsewhispering” 

blev på modet. 

YVETTE, NEW YORK, IFRÅGASÄTTER ofta sitt yrkesval 

- ridande polis. Men hon gillar sitt jobb 

och framför allt sin partner Sonny, polishäst 

till professionen. Det värsta Sonny vet är 

cementbilar och bussarnas tryckluftsbromsar. 

Hästen är ett flyktdjur och varje dag på 

Manhattan är en utmaning. Parets främsta 

uppgift är att kontrollera stora folkmassor 

och upprätthålla ordningen. Här gäller lugn 

istället för panik. Yvette har varit ridande polis 

i åtta år och aldrig behövt använda sitt 

tjänstevapen. Men Sonny är också ett charmerande 

inslag i stadsbilden. Folk ler, händer 

vill klappa. Det finns barn här som aldrig 

sett andra djur än hundar och katter. 

Text: Birgitta Imander 

Lärare, beteendevetare, 

har två katter och är medlem 

i Djurskyddet Uppsala län. 

Den svenska 

hästhandboken 

Cecilia Löfgren, 

Birger Larsson 

Prisma, 2005. 

Cirka 272 sidor. 

ATT SKAFFA ETT DJUR är oftast lättare än att 

sköta ett. I Sverige har antalet hästar, och 

hästfolk, ökat betydligt. Kunskapen (och 

det sunda förnuftet) har dessvärre inte hållit 

jämna steg med det ökade intresset för 

hästhållning. För att förstå en häst är det 

viktigt att känna till något om dess natur och 

sinnen. Synen är av central betydelse, men 

fungerar inte riktigt som hos oss. Något att 

beakta! Och när vi själva huttrar i stallet kan 

det vara perfekt temperatur för hästen, som 

vill ha det lite svalt. Man kan lära mycket 

bara genom att studera hästar i frihet. 

DEN SVENSKA HÄSTHANDBOKEN, med passande 

undertitel ”Den kompletta handboken 

för hästägare och ryttare”, är ovanligt 

informativ med kapitel om bl a juridik, trafikfrågor, 

utbildningar och hästens friskvård. 

Medförfattare har bidragit med specialkompentens 

– veterinär, jurist, hovslagare m fl. 

En mycket välskriven text kompletteras med 

utsökt bildmaterial. Vad sägs om blicken på 

pärmens insida?

“toa-lätt” 

är ett utmärkt 

strö för oss 

smådjur! 

…det suger 

upp dubbelt 

sin vikt! 

det är marknadens 

lättaste strö! 

…enkelt att 

använda! 

och… 

www.toa-latt.se 

29

30 

DJURHEM 

Karantänen avgörande 

En väl fungerande karantän på djurhemmen är avgörande för att klara 

sig från de många smittsamma sjukdomar som övergivna katter kan 

bära på. En minutiös hygien och tillräcklig lång tid i isolering är de viktigaste 

faktorerna för att klara sig. 

Text: Eivor Karis, vice ordförande i Djurhemsföreningen 

Kattproblem beror inte på katterna, problemen 

är att söka hos kattägarna. Det 

är djuren som får utstå obehagen. Djurvänner 

och kattälskare arbetar heroiskt 

för att omhänderta övergivna djur runt 

om i landet på våra djurhem. I samband 

med djurhemsverksamheten sker också 

information och vägledning för att öka 

kunskap och medvetandet hos de tänkta 

djurägarna. Vi går nu mot sommar vilket 

innebär att kattungar föds och många 

gånger är det oplanerat. Vid semestertid 

är det vanligt att någon blir helt betagen 

i de söta kattungarna och plötsligt blir 

man kattägare. Det är i många fall oplanerat 

så när kattungen vuxit och inte är 

så ”kattungegullig” längre tonar problemen 

upp sig. Kostnaden för vaccinering, 

öronmärkning, kastrering, försäkringar, 

kattmat och veterinärkostnader kan 

skapa följden att katten blir ett problem 

och i värsta fall lämnas åt sitt öde för att 

bli en kringströvande hemlös katt. En 

följdverkan av det hårda liv hos dessa 

övergivna och förvildade katter är att det 

uppstår hälsoproblem. Smittsam diarré, 

öronskabb, kattsnuva och ringorm drabbar 

dem allt som oftast. 

När ett sådant eller sådana djur skall 

tas omhand på våra djurhem krävs det 

en godkänd karantän. Personal ute på 

Med tanke på virussjukdomar är en isolering på 

cirka två veckor att rekommendera. Foto: E Frizell 

våra djurhem har, trots minutiös skötsel 

av djurhemmen och de omhändertagna 

katterna, drabbats av smittsamma sjukdomar. 

Detta kräver total sanering och 

förlusten av de drabbade djuren är både 

fysiskt och psykiskt påfrestande för de 

drabbade. En väl genomtänkt karantän 

eller mottagningsavdelning bör djurhemmen 

eftersträva. Tillräcklig lång tid i isolering 

och hygien är A och O för att få 

smittkedjan att brytas. 

Isolering i karantänen 

Isolering innebär att nyinkomna djur 

skall vara åtskilda från de som redan 

finns på djurhemmet. Nyinkomna djur 

ska också vara åtskilda från varandra. 

Detta betyder också att man inte ska ha 

samma skor och kläder på sig hos djuren 

i karantän som hos övriga djur. Med 

tanke på virussjukdomar är en isolering 

på cirka två veckor att rekommendera. 

Hygien 

För att ha möjlighet att hålla rent gäller 

vissa grundförutsättningar för byggnadsmaterial 

i burar och rastgårdar. Det är 

också viktigt att det är lätt att rengöra 

där maten tillreds. Vid byggande av karantän, 

burar och utrymmen i ett djurhem 

kan olika material förekomma. Det 

kan till exempel vara formplyfa, våtrumsmatta 

eller plexiglas. Dessa material har 

en slät och hård yta och är lätta att hålla 

rena. Om man väljer våtrumsmatta skall 

alla skarvar vara svetsade. Ett måste är 

tillgång till kallt och varmt vatten för att 

kunna rengöra på bästa sätt. Mekanisk 

rengöring som disk- och tvättmaskin bör 

finnas på djurhemmen. Desinfektion är 

också mycket viktigt, ett verksamt desinfektionsmedel 

är Virkon, som ofta 

används på djurhemmen. Vid smittsam 

sjukdom rådgör alltid med veterinären. 

Brandkåren räddade katt 

i träd 

Vi som valt att göra en insats för djuren har 

säkert många minnen där hjälpinsatser lyckats 

eller misslyckats. I nedanstående fall lyckades 

räddningsaktionen av en katt som i fem dygn 

suttit uppe i ett träd i 20 graders kyla. Vilken tur 

att den brandman som var vakthavande hade 

både ett gott hjärta och en vilja att rädda det 

stackars djuret, även om det ”bara gäller en 

katt” som så många dessvärre uttrycker sig. 

Räddningskåren tog utryckningen som en övning 

och kostnaden kunde därför godkännas. 

Som framgår av bilden kan läsarna säkert 

förstå hur det kändes i ett ”gammalt” djurskyddshjärta 

då jag fick lägga den nästan ihjälfrusna 

katten i ägarinnans famn. Den känsla 

som infinner sig hos oss djurvänner när ett djur 

blivit räddat är den lön vi får för vårt arbete och 

strävan för att djur skall behandlas väl och ej 

utsättas för lidande. 

Läsaren vill säkert också veta hur det 

gick för den räddade katten. Vid uppföljning 

av äventyret berättade kattägaren att katten 

inte gärna gick ut på flera dagar men att den 

lyckligtvis inte fick några men av det hemska 

äventyret. 

Eivor Karis 

Katten satt fem dagar i 20 minusgraders kyla i trädet 

innan den kunde räddas av brandkåren. 

Foto: Djurhemsföreningen 

Har du någon solskenshistoria att 

berätta? Skriv till redaktionen: 

redaktionen@djurskyddet.se 

.

Material att beställa 

Kontakta kansliet för beställning 

Telefon: 08-673 35 11 E-post: info@djurskyddet.se 

Materialet är gratis för medlemmar i Djurskyddet Sverige 

För icke-medlemmar kostar materialet 2-5 kronor styck. 

Djurskyddet 

Gamla ex 

Vykort 

Häst 

Vykort 

Hund 

Klistermärke 

Vid fara rädda oss 

Broschyr 

Förening 

Broschyr 

Att ha katt 

Vykort 

Katt 

Bildekal 

En del har det bra, men alltför många lider 

Broschyr 

Problemhund 

Affisch 

Katt 

Nästa nummer 

Tema: Häst 

Kommer i september 

SISTA ORDET 

Det är viktigt att ställa politikerna 

mot väggen 

VI SOM ARBETAR MED att förbättra för djuren, har rätt 

att få veta var partierna står, i för oss viktiga frågor. Det 

kan påverka vårt eget val, men också ge oss kunskap 

om var Djurskyddet Sverige kan finna politiskt stöd, för 

att exempelvis påverka lagstiftningen i Sverige och i EU. 

Men politiker är inte bara lagstiftare. Man påverkar de 

allmänna förutsättningarna i samhället och är viktiga 

opinionsbildare. Lågprishetsen kring livsmedel, som har 

påverkat djurskyddet negativt, har inte bara drivits av 

handeln och media utan också av politikerna. En eloge 

till jordbruks/konsumentminister Ann-Christine Nykvist, 

som numera både talar om prisvärt och djuromsorg och 

som jag uppfattar det, också driver viktiga frågor i EU, 

som hund – och kattskinn, djurtransportfrågorna och 

märkningen av livsmedel. Fortsätt med det. Det behövs 

envishet och uthållighet för att lyckas i EU. 

DET FINNS ETT ENGAGEMANG för djurskydd hos de 

flesta svenskar, inte minst bland ungdomar. Politiska 

partier, som inte förstår det gör ett strategiskt misstag. 

Det finns olika uppfattningar om vad man kan och bör 

göra. Moderaterna tror inte på lagar och regler utan förlitar 

sig på marknadskrafterna. Ett sådant exempel är 

ursprungsmärkning. Men nu är det faktiskt så, att man i 

EU-kommissionen på allvar diskuterar märkning av ursprungsland, 

eftersom många konsumenter vill ha det. 

Kommer vi in på frihandel och djurtransporter blir svaren 

också ganska luddiga. När det gäller registrering av katt 

känns det tufft för Djurskyddet Sverige att komma vidare. 

Cecilia Widegrens uppfattning om katter skrämmer. 

Oenigheten kring Djurskyddsmyndigheten är ju känd 

där Kristdemokraterna, Centern och Moderaterna vill 

lägga ned myndigheten. Detta gläder säker flera bönder, 

vissa fiskare och minkuppfödare, men gynnar inte 

djurskyddsfrågorna. Vad Djurskyddsmyndigheten dock 

behöver är en bättre kommunikationskompetens. 

SLUTLIGEN – DET GÄLLER att ständigt ställa politikerna 

mot väggen. Efter valet kanske det är dags och ställa 

frågorna igen. Vad vill man och framför allt vad gör partiet? 

Vad händer exempelvis i djurtransportfrågan, som 

många tycker är så viktig? 

Gunnela Ståhle 

Ledamot i centralstyrelsen 

31

32 

POSTTIDNING B 

Djurskyddet Sverige 

Rökerigatan 19 

121 62 Johanneshov 

Har du varit inne på vår nya webbsida? 

Gå in och ta en titt på www.djurskyddet.se 

Arv och gåvor gör vårt arbete möjligt 

Det ideella djurskyddet överlever inte utan goda generösa 

själar som donerar arv och gåvor till organisationen. 

Vill du hjälpa djurskyddet? Det finns flera sätt. Hör av dig 

till kansliet så berättar vi vad du kan göra. 

Gåvor kan sättas in direkt på Djurskyddet 

Sveriges plusgiro 1499-3, bankgiro 

677-8047 eller på din lokala förenings 

post- eller bankgiro, med angivandet att 

beloppet avser gåva. Har du frågor om 

arv, gåvor eller testamenten kan du 

kontakta kansliet eller gå in på vår webbsida 

www.djurskyddet.se 

Föreningarna 

Djurskyddet Sverige är en ideell organisation 

med 52 anslutna föreningar. 

För kontaktinformation till föreningarna 

se www.djurskyddet.se eller 

kontakta kansliet: 

Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov 

Telefon 08 673 35 110 

E-post info@djurskyddet.se 

Blekinge 

Djurskyddet Karlshamn, Karlshamn 

Djurskyddet Ronneby, Ronneby 

Dalarna 

Djurskyddet Dalarna, Rättvik 

Gotland 

Djurskyddet Gotland, Visby 

Gävleborg 

Djurskyddet Bollnäs-Ovanåker, Bollnäs 

Djurskyddet Norra Hälsingland, Hudiksvall 

Hudiksvalls Kattsamarit, Hudiksvall 

Halland 

Djurskyddet Norra Halland, Kungsbacka 

Falkenbergsortens Djurskyddsförening, Falkenberg 

Halmstadortens Djurskyddsförening, Halmstad 

Jämtland 

Djurskyddet Jämtlands Län, Östersund 

Jönköping 

Djurskyddet Eksjö, Eksjö 

Kalmar 

Djurskyddet Kalmar, Kalmar 

Djurskyddet Oskarshamn, Oskarshamn 

Djurskyddet Västervik, Västervik 

Kronoberg 

Djurskyddet Kronoberg, Växjö 

Norrbotten 

Djurskyddet Norrbotten, Luleå 

Skåne 

Djurskyddet Kullabygden, Höganäs 

Djurskyddet Landskrona, Landskrona 

Djurskyddet Malmö, Malmö 

Helsingborgs Djurskyddsförening, Helsingborg- 

Stiftelsen Lunds Djurskyddsfond, Lund 

Stockholm 

Kattvärnet, Haninge 

Djurvännernas förening i Stockholm, Stockholm 

Hundfrämjandet, Tumba 

Djurhjälpen, Vaxholm 

Södertälje Katthem, Södertälje 

Södermanland 

Djurskyddet Eskilstuna, Eskilstuna 

Djurskyddet Mariefred, Mariefred 

Djurskyddet Nyköping, Nyköping 

Strängnäs Djurskyddsförening, Strängnäs 

Ruth Berggrens Minne 

Utgiven av Djurskyddet Sverige, Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov 

Det finns nu möjlighet att ansöka om bidrag från Ruth 

Berggrens Minne. Ändamålet är att ge ekonomiskt bidrag 

för att ”inköpa röntgenapparat för större hund”. 

Vi vänder oss därför till djurkliniker, veterinärstationer, 

djursjukhus m.m. som bedriver verksamheter där behov 

finns av röntgenapparat till större hund. Ansökan om bidrag 

skickas/mejlas till Djurskyddet Sverige. Ansökan 

ska innehålla en kortare beskrivning av er verksamhet 

som kan styrka ändamålet samt storlek på önskat bidrag. 

Maxbelopp är 100 000 kr. Ansökan om bidrag ska vara 

Djurskyddet Sverige tillhanda senast den 28 juli 2006. 

Adress Djurskyddet Sverige, Rökerigatan 19 121 62 Johanneshov 

E-post lena.hallberg@djurskyddet.se 

Uppsala 

Djurskyddet Uppsala Län, Uppsala 

Värmland 

Djurskyddet Karlstad, Karlstad 

Djurskyddet Säffle-Åmål, Säffle 

Djurskyddet Västra Värmland, Arvika 

Filipstads Djurskyddsförening, Filipstad 

Kristinehamns Djurskyddsförening, Kristinehamn 

Sunne Djurskyddsförening, Sunne 

Västerbotten 

Djurskyddet Västerbotten, Umeå 

Västernorrland 

Djurskyddet Härnösand, Härnösand 

Djurskyddet Sundsvall, Sundsvall 

Djurskyddet Ådalen, Sollefteå 

Djurskyddet Örnsköldsvik, Örnsköldsvik 

Västmanland 

Föreningen Huskatten, Västerås 

Västra Götaland 

Djurskyddet Skaraborg, Töreboda 

Djurskyddet Uddevalla, Uddevalla Göteborgs 

Göteborgs Djurskyddsförening, Göteborg 

Örebro 

Djurskyddet Örebro, Örebro 

Östergötland 

Djurskyddet Mjölby, Mjölby 

Föreningen Nöd, Norrköping 

Linköpings Djurskyddsförening, Linköping

no 3 2006.indd - Djurskyddet Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?