no 3 2006.indd - Djurskyddet Sverige

djurskyddet.se

no 3 2006.indd - Djurskyddet Sverige

NO. 3

ÅRGÅNG 114

2006

Trafikolyckor största hotet mot jakthundar

Levande betesfisk är djurplågeri

EU:s handlingsplan för djurskydd

Sverige kan avgöra valarnas framtid

TIDNINGEN FÖR DJURSKYDDET SVERIGE

TEMA VAL 2006

Djurskyddet ställer politikerna mot väggen

1


DJURSKYDDET

Nr 3 2006 Årgång 114

Ansvarig utgivare

Sven Stenson

Redaktör

Elsa Frizell

Webmaster

Viktor Hedén

Förbundssekreterare

Lena Hallberg

Kansliansvarig

Åsa Hedberg

Adress kansliet

Rökerigatan 19

121 62 Johanneshov

Tel: 08-673 35 11

Fax: 08-673 36 66

info@djurskyddet.se

redaktionen@djurskyddet.se

www.djurskyddet.se

Plusgiro: 1499-3

Bankgiro: 677-8047

Bli medlem

Som medlem har du möjlighet att påverka det

lokala djurskyddsarbetet och du får varje år

fem nummer av Djurskyddet. För att se vilken

förening som finns nära dig gå in på www.

djurskyddet.se eller ring kansliet 08-673 35

11. Att bli direktansluten medlem till riksförbundet

kostar 250 kronor per år som sätts in

på pg 1499-3.

Centralstyrelsen

Sven Stenson, ordförande

Björn-Fredrik Tollin, vice ordförande.

Ledamöter: Gabrielle Rosendahl, Björn

Dahlén, Jan-Åke Hillarp, Anders Jarkiewicz,

Eva Norberg, Gunnela Ståhle, Lars Lindqvist.

Suppleanter: Kerstin Malm, Ingrid Redbo,

Henriette Westholm.

Material

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ickebeställt

material.

Tryckeri

Norra Skåne Offset

Annonsansvarig

Kenneth Persson, 040-16 54 86

kenneth.persson@ardeo.se

Omslagsfoto

Istockphoto

Manusstopp för nummer 4

15 augusti 2006

2

Det spelar roll

På söndagen den 15 september 2006 får

sju miljoner människor rösta. Men bara

ungefär fem och en halv miljon kommer att

gå till valurnorna och välja vem som ska

bestämma över Sveriges framtid de fyra

närmaste åren. Väljaren har ett stort ansvar,

stort och viktigt.

Det är inga nyheter precis, att det är viktigt

att rösta, men även om det är något alla

vet så tycker jag ändå att man kan ana en

viss trötthet hos väljaren, som i en utandning

kan säga: det spelar ändå ingen roll.

Men en röst gör skillnad, såklart. Du

och jag och intresseorganisationer som

Djurskyddet Sverige är ju med i en gigantiskt

demokratisk process. Trögt? Javisst,

men häftigt.

Många frågor är viktiga inför valet, inte

minst djurskyddsfrågorna. Vilka har då de

bästa lösningarna för djuren och vilka prioriterar

överhuvudtaget frågorna? För innan

det är dags att hitta lösningar på en fråga

så måste den blir aktuell i politiken, få en

Beställ jubileumsboken!

Nu skänker vi bort Djurskyddet Sveriges

100 års jubileumsbok endast mot portoavgift.

En bok kostar 37 kronor att skicka, tre

böcker kostar 66 kronor. Kontakta kansliet.

Direktansluten medlem

Är du direktansluten medlem och intresserad

Djurskyddet Sverige är en ideell riksorganisation för

52 lokala djurskyddsföreningar i Sverige. Organisationen

har cirka 12 000 medlemmar och har arbetat

i över hundra år för att hjälpa djuren.

Djurskyddet Sverige anser att ett bättre djurskydd

måste föregås av ökad kunskap och förbättringar

i djurskyddslagen. Därför läggs en stor del av

kraften på informationsspridning och remissarbete.

Djurskyddet Sverige arbetar genom kampanjarbete,

rådgivning, representation i arbetsgrupper

och kommittéer, ekonomisk bidrag till djurhemsverksamhet

och djurskyddsfrämjande forskning.

Djurskyddet Sverige lägger också stor vikt vid samarbete

med myndigheter och andra organisationer.

Djurskyddet Sverige är en partipolitiskt och

religiöst obunden organisation.

Vision

Djurskyddet Sveriges vision är att alla människor ska

ha ett etiskt förhållningssätt, som innebär respekt

och ansvar för alla djur. Visionen är förenlig med att

människor håller och använder djur för olika syften.

Djurskyddet Sverige motsätter sig däremot ett ensidigt

utnyttjande av djur eftersom båda parter har rätt

plats på agendan. Det är här, du och jag

och Djurskyddet Sverige kommer in. Utan

engagerade väljare och utan Djurskyddet

Sverige och andra djurskydds- och djurrätts

organisationers påverkan hade somliga frågor

aldrig ens diskuterats i riksdagens plenisal.

I takt med djurskyddsorganisationernas

utveckling har djurskyddsfrågorna tagit upp

mer och mer plats i politiken, från tystnad

till att bli betydelsefulla frågor i valet. Det är

en förändring som skett under de senaste

femton åren.

Vad vill jag säga med det? Jo, det spelar

roll vilka organisationer du är med i och det

spelar roll hur, och om, du röstar. Faktiskt.

Elsa Frizell redaktör

elsa frizell@djurskyddet.se

av att bli medlem i en förening, ta kontakt

med en förening nära dig, se www.djurskyddet.se

eller ring kansliet 08-673 35 11.

Får du för många tidningar?

Får du eller din familj flera tidningar? Hör av

dig till kansliet så kan vi rätta till det.

till ett meningsfullt liv. Djurskyddsaspekterna måste

vara överordnade andra intressen. All samverkan

mellan människa och djur innebär ett visst mått av

inskränkningar och lidanden för djuren. Skäl och

värderingar som ligger till grund för användande och

hållande av djur måste därför ständigt diskuteras.

Finansiering

Organisationens arbete finansieras av medlemsavgifter,

arv och gåvor. Djurskyddet Sverige får inga

statliga bidrag.

Internationellt

Djurskyddet Sverige arbetar genom Nordiska Djur-

skyddsrådet, en sammanslutning av de Nordiska

ländernas djurskyddsföreningar, genom Eurogroup

för Animal Welfare som är en sammanslutning av

djurskyddsorganisationer i Europa samt genom

World Society for Protection of Animals (WSPA), internationell

djurskyddsorganisation som representerar

663 djurskyddsorganisationer från 142 länder.

I

N

L

E

D

A

R

E

N

I

N

F

O

O

R

G

A

N

I

S

A

T

I

O

N

S

F

A

K

T

A


04

13

14

16

18

19

20

24

26

30

Djurskyddet ställer politkerna mot väggen

Levande betesfisk är djurplågeri

Sverige har nyckelroll för valarnas framtid

Lösspringande hundar drabbas ofta av olyckor

EU-kommissionens handlingsplan för bättre djurskydd

SVT:s program Hundkoll kan ge rädda och

aggressiva hundar.

Vi-känsla och framåtanda på Årskonferens 2006

En stjärna på djurskydd

Fråga Etologen och Veterinären

Karantänen avgörande

INNEHÅLL

04

13

14

16

19

3


Djurskyddet

ställer politikerna

mot väggen

Djurskyddet har träffat representanter för de sju största partierna och

ställt dem åtta frågor. Partiernas kanslier valde själv ut vem som skulle

representera dem och alla fick frågorna i förväg. Samtliga som Djurskyddet

träffade sitter i Jordbruksutskottet för sitt parti.

Text: Elsa Frizell Foto: Anna Molander (Ann-Christin Nykvist, S), Thomas Harrysson

(Cecilia Widegren, M), Elsa Frizell (övriga)

Åsa Domeij

Miljöpartiet

Miljöpartiet om Djurskydd

• Arbetar för att Djurskyddslagen ska

fungera som det är tänkt. Arbetar för förbättrad

tillsyn och minkavveckling.

• Driver frågan om obligatorisk ursprungsmärkning.

• Diskuterar kattfrågan inom partiet.

• Vill ha kvar Djurskyddsmyndigheten.

• Tycker att begreppen djurskydd och djurrätt

har närmat sig varandra. Säger ofta

djurrätt när de också menar djurskydd.

4

TEMA

Sven-Gunnar Persson

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna om Djurskydd

• Är nöjda med dagens djurskyddslagstiftning

men vill arbeta för att se till att kommunerna

har tillräckliga resurser för tillsynen.

• Driver frågan om obligatorisk ursprungsmärkning.

• Anser att kattfrågan ska lösas genom

människors egna ansvar.

• Vill inte ha kvar Djurskyddsmyndigheten.

• Menar i grunden att rättigheter följs av

skyldigheter, har därför svårt att diskutera

i termer av djurrätt. Skiljer tydligt på människans

och djurens värde.

Anita Brodén

Folkpartiet

Folkpartiet om Djurskydd

• Vill arbeta för att få ned de långa transporttiderna

för djurtransporterna i EU.

• Driver frågan om obligatorisk ursprungsmärkning.

• Tror på kommunalt register för katter.

• Vill ha kvar Djurskyddsmyndigheten.

• Skiljer väldigt noga på djur och männis-

Sven-Erik Sjöstrand

Vänsterpartiet

Vänstern om Djurskydd

• Anser att minknäringens avveckling, biologiska

mångfalden med bevarandet av våra

rovdjur och försöksdjuren är viktiga frågor.

• Arbetar för en obligatorisk ursprungsmärkning.

• Tror att det behövs obligatorisk märkning

och registrering av katt.

• Vill ha kvar Djurskyddsmyndigheten.

• Tycker att djurrätt är ett vidare begrepp än

djurskydd. Djurrätt handlar om solidaritet

och rättvisa. Djurskydd är djuromsorg.

Cecilia Widegren

Moderaterna

Moderaterna om Djurskydd

• Vill arbeta för att få en förbättring på transporttiderna

för djurtransporter inom EU.

• Driver ej frågan om obligatorisk ursprungsmärkning.

• Tycker inte man kan jämföra hundar och

katter. Anser att katten är ett halvvilt djur som

klarar sig själv.

• Vill inte ha kvar Djurskyddsmyndigheten.

• Anser inte att djuren har rättigheter som

människan men menar att djuren självklart

ska skyddas och tas väl om hand.

Ann-Christin Nykvist

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna om Djurskydd

• Anser att djurtransporterna och kraven

på minknäringen är två viktiga frågor.

• Arbetar med frågan hur ägarna ska ta ansvar

för sina katter, men vet ännu inte hur

det ska gå till.

• Driver frågan om obligatorisk ursprungsmärkning.

• Vill ha kvar Djurskyddsmyndigheten.

• Tycker att begreppet djurskydd speglar

regelverket mer än djurrätt som är ett mer

filosofiskt och moraliskt begrepp.

Jan Andersson

Centerpartiet

Centerpartiet om Djurskydd

• Vill ha nivå på djurskyddet så produktionen

kan vara kvar i Sverige och kommer

att arbeta för att sänka skatterna på handelsgödsel

och diesel.

• Driver frågan om obligatorisk ursprungsmärkning.

• Är inte intresserade av kattfrågan.

• Vill inte ha kvar Djurskyddsmyndigheten.

• Tycker att djurrätt är ett konstigt begrepp.

Har man rättigheter så har man

också skyldigheter och man kan inte

ålägga djur någon typ av skyldigheter.


Vilken är den viktigaste djurskyddsfrågan som ni

politiskt vill driva?

Folkpartiet Anita Brodén

En mycket viktig fråga är djurtransporterna. Vi har länge drivit den frågan, inte minst Marit Pålsen har drivit frågan inom

EU. Det är viktigt att begränsa transport tiderna dels inom Sverige men framförallt inom EU. Vi kommer driva frågan

inom EU, genom att alltid föra fram frågan på dagordningen, arbeta med opinionsbildning och arbeta för närslakterier.

Om frågan inte löses innan dess så ska detta var en av de viktigaste frågor som Sverige tar med sig till sitt ordförandeskap

nästa gång.

Miljöpartiet Åsa Domeij

Ja det där är ju en jättestor fråga det är svårt att lyfta ur en lagstiftningsfråga eller ett djurslag. Det viktigaste är väl att

få djurskyddslagen att fungera som det är tänkt, att djuren ska få utlopp för sitt naturliga beteende. Minkavvecklingen

handlar mycket om att tillämpa lagen som det är tänkt. Sedan är det jätteviktigt att tillsynen fungerar, där har vi nu

förhandlat om ett nytt system på tillsynsområdet. Det är uppe i samband med hygienpaketet och frågan om livsmedelstillsynen.

Nu blir det ett sammanhållet system med större krav på kommunerna att ta ut avgifter för djurskyddstillsynen

samtidigt som det finns kvar möjligheter att skattefinansiera.

Centerpartiet Jan Andersson

Jag tror inte man kan välja ut en fråga. För oss är det nog viktigt att göra förändringsarbete i det lilla hela tiden. Men det

måste vara en avvägning så att man inte helt slår ut svensk livsmedelsproduktion. Det handlar ju om att ha en nivå på djurskyddet

så att vi kan ha kvar produktionen i Sverige. Om det inte finns lönsamhet i produktionen då byggs det heller inga

nya stallar. Idag är skatterna på handelsgödsel, diesel med mera för höga, vi kommer att arbeta för att sänka skatterna.

Vänsterpartiet Sven-Erik Sjöstrand

Det är väldigt svårt att säga, det är svårt att gradera frågorna. Minkfrågan är en riktig långkörare som vi har arbetat

med och den känns mycket viktig. Ser man till djurskyddslagstiftningen så kan man faktiskt inte hålla djur på det sättet.

Rovdjursfrågan och försöksdjuren är andra viktiga frågor. Den biologiska mångfalden är viktigt och rätten för arter att

finnas till. Där måste man lyssna till den rädsla som finns för framförallt vargen men också vara ståndaktig i frågan. Antal

försöksdjur måste begränsas och mer resurser läggas på alternativa metoder. Vi måste få företagen att själva försöka

minska antalet djurförsök och forskarvärlden att kommunicera resultat med varandra.

Kristdemokraterna Sven-Gunnar Persson

Vi har ju en bra djurskyddslagstiftning, det handlar om att det inte finns tillräckliga resurser för tillsynen. Det gäller att se

till att kommunerna har resurser. Det är väldigt mycket regeringens uppgift att genom sina regleringsbrev, direktiv och

uppdrag till myndigheterna betona att man ska intensifiera rådgivning, uppföljning och tillsyn.

Socialdemokraterna Ann-Christine Nykvist

Vi är ju väldigt angelägna om att djur inte ska utsättas för onödigt lidande och att de ska kunna bete sig naturligt, så

när du ber mig säga den allra viktigaste frågan då får jag svårigheter. För det finns flera frågor som jag tycker är väldigt

angelägna. En fråga som vi hela tiden har på dagordningen som framförallt gäller lantbrukets djur är djurtransporterna.

Det är en europafråga, vi driver den väldigt hårt. Vi måste hela tiden försöka se till att vi lever upp till vår djurskyddslagstiftning

och pröva vad som krävs av djurhållningen för att djur ska kunna bete sig naturligt, då har vi en annan viktig

fråga och det är ju kraven på minknäringen.

Moderaterna Cecilia Widegren

Den fråga som det inte är någon fart i är transporttiderna för djurtransporter inom EU. Sverige har ett ansvar att komma

framåt i denna fråga. Vi är väldigt beroende av att hitta länder att samarbeta med och få en dialog med till exempel Sydeuropa.

Sverige kan inte hela tiden åka ned till Bryssel och säga att vi är bäst i klassen. Frågan är mycket hur vi ska bete

oss för att nå framgång. Och det är regeringens ansvar att välja rätt samarbetspartners i frågan, det har de inte gjort nu.

TEMA

Folkpartiet

Anita Brodén

Miljöpartiet

Åsa Domeij

Centerpartiet

Jan Andersson

Vänsterpartiet

Sven-Erik Sjöstrand

Kristdemokraterna

Sven-Gunnar Persson

Socialdemokraterna

Ann-Christine Nykvist

Moderaterna

Cecilia Widegren

5


6

TEMA

Folkpartiet

Anita Brodén

Miljöpartiet

Åsa Domeij

Centerpartiet

Jan Andersson

Vänsterpartiet

Sven-Erik Sjöstrand

Kristdemokraterna

Sven-Gunnar Persson

Socialdemokraterna

Ann-Christine Nykvist

Moderaterna

Cecilia Widegren

Prisfokusering inom livsmedelshandeln har präglat

utvecklingen sedan många år. Många politiker har

gjort jämförelse mellan svenska livsmedelspriser och

utländska. God djuromsorg kostar. Är låga livsmedelspriser

överordnade god djuromsorg?

Folkpartiet Anita Brodén

Jag tycker inte det, inom folkpartiet så har vi ändrat från att i motionerna skriva så billiga produkter som möjligt till att

använda begreppet prisvärda och det är en himmelsvid skillnad. Det övergripande målet är inte bara att det ska vara

billigt. Det övergripande målet är att pressa så långt det går men kvalitetsbegreppet måste finnas med. Med vettig

konkurrens tror vi att det går att kombinera billiga varor med kvalitet.

Miljöpartiet Åsa Domeij

God djuromsorg är ju viktigare. Vi tycker att det borde ställas samma djurskyddskrav på det som importeras till Sverige

som på produktionen i Sverige. Där finns det två sätt att jobba på. Dels kan man säga att för att få importeras så måste

vissa krav uppfyllas och då ställer man ju inte krav på hela länder utan på enskilda producenter. Dels kan man jobba

med djurskyddsavgifter också. Om man till exempel importerar ägg som är billigare därför att man använt metoder som

inte är tillåtna i Sverige, då kanske man ska lägga på en djurskyddsavgift på äggen så att det blir en rättvis konkurrens.

Vi kommer att driva detta men det är mycket kontroversiellt och känsligt när det gäller handelsregler. Producenterna

måste också bli bättre på att marknadsföra de fördelar som finns med svensk djurskyddslagstiftning. Jag tycker de

ligger lite för lågt där faktiskt och att de kunde göra mer.

Centerpartiet Jan Andersson

Nej, absolut inte. Samtidigt måste man ha ett regelverk som är likvärdigt i Europa. Vi vill att EU ska anpassa sig efter

svenska djurskyddslagen, vi vill inte försämra djurskyddet i Sverige. Vi driver frågan på ministermöten och rådsmöten

där frågan är uppe.

Vänsterpartiet Sven-Erik Sjöstrand

Nej det är det inte, samtidigt är det en svår fråga. Ta en barnfamilj till exempel, de kommer att titta mycket på priset, de

kanske tar det här importerade köttet där djuret många gånger inte haft det så bra.

Kristdemokraterna Sven-Gunnar Persson

Nej, inte generellt sätt, det får det ju inte vara. Det är viktigt att kunskaperna om de här mervärdena som god djuromsorg

innebär sprids och blir en aktiv del av konsumenternas val på ett mer påfallande sätt än hittills. Producenterna

har ett stort ansvar och där är de lite defensiva tycker jag. Jag tror att den hetaste debatten om priserna har gått över

och att den fortsatta diskussionen mer kommer om att handla om kvalitet i dess vidare bemärkelse där de svenska

mervärdena finns med.

Socialdemokraterna Ann-Christine Nykvist

Nej, det är inte överordnat. Som konsument så vill vi ju ha prisvärda produkter och vi är allt fler som tycker att kvalitet

inte bara är hur maten smakar utan hur maten har producerats det handlar om både miljökrav och om etiska krav där

djuromsorg är ett etiskt krav. Jag skulle också vilja säga att det finns fördelar med den goda djuromsorgen för det ger

friska djur och friska djur ger god avkastning.

Moderaterna Cecilia Widegren

Det är inte min roll som politiker att svara på det. Det är upp till näringen, konsumenterna och marknaden att reglera detta.


Många konsumentstudier bekräftar att

konsumenterna vill veta var livsmedlen kommer från.

Speciellt gäller detta kött, kyckling och ägg. Kommer

ert parti att driva frågan om obligatorisk

ursprungsmärkning på livsmedel?

Folkpartiet Anita Brodén

Ja, det kommer vi göra. Vi kommer driva en EU-lagstiftning på obligatorisk ursprungsmärkning. Det är helt ofattbart att

det bromsas upp.

Miljöpartiet Åsa Domeij

Ja, det driver vi. På fågel är det på gång ett frivilligt system. Något sånt är ju inte på gång när det gäller gris. Idag blir konsumenterna

många gånger lurade. Jag tycker det är att främja sund konkurrens att veta varifrån varorna kommer.

Centerpartiet Jan Andersson

Ja, det gör vi redan. Det är ju mycket en EU fråga. Man ska veta så mycket som möjligt om den vara man köper. Sedan ska

man ska inte underskatta det som marknaden kan göra i frågan om svenska producenter bygger starka varumärken.

Vänsterpartiet Sven-Erik Sjöstrand

Märkningsfrågan är mycket viktig. Det är viktigt dels med innehållsförteckning dels med ursprungsmärkning. Vi har

drivigt denna fråga och det är många människor som kräver detta. Man måste också vara klar över att om man märker

ut att det är svenskt kött ska det också vara producerat och packat i Sverige. Ibland kan varan vara packad någon annanstans,

då är ju märkningen inte rätt. Det behövs lagstiftning som reglerar märkningen. Det största problemet med

detta är EU, att vi inte kan ha starkare nationell lagstiftning än unionen.

Kristdemokraterna Sven-Gunnar Persson

Det gör vi redan. Det är en djuromsorgs och djurvälfärds fråga också eftersom det handlar om transporter och det handlar

om just de krav vi har här i Sverige. Vi har i flera år motionerat i frågan men vi har fått otydliga svar från regeringen

till exempel att detta är svårt att genomföra inom EU. Men jag tycker att vi skulle kunna idka lite civil olydnad och våga

ställa krav i Sverige som eventuellt hamnar i en EG domstol och då får man ta det.

Socialdemokraterna Ann-Christine Nykvist

Jag driver redan frågan om ursprungsmärkning. För drygt ett år sedan tog jag fram något som jag kallade mitt matmanifest

där jag gav min bild av hur jag ser på vad konsumenten får för information och jag tycker ju att maten har blivit mer

anonym. Vi har idag ursprungsmärkning på nötkött, på ägg och grönsaker genom EU-regler. Jag driver frågan inom EU

och det är där jag måste driva den eftersom det är ett totalharmoniserat område där vi inte kan göra vad vi vill. Det här

är en fråga som är viktig och något som konsumenterna vill ha och jag hoppas också, innan vi får de här gemensamma

reglerna inom EU, att handeln går före och ger konsumenterna den här informationen. Det är en fråga som jag just nu

har en dialog med handeln om.

Moderaterna Cecilia Widegren

Det hade vi gjort om det var lagligt möjligt men det är förbjudet eftersom det är ett handelshinder. Det är lite utopiskt att tro

att man kan ha en lag om obligatorisk märkning. Däremot kan man som marknadsaktör märka sina varor. Det skulle vara en

av de framkomliga vägarna för producenterna att klara av den kostnadsnackdel de har idag av de importerade varorna.

TEMA

Folkpartiet

Anita Brodén

Miljöpartiet

Åsa Domeij

Centerpartiet

Jan Andersson

Vänsterpartiet

Sven-Erik Sjöstrand

Kristdemokraterna

Sven-Gunnar Persson

Socialdemokraterna

Ann-Christine Nykvist

Moderaterna

Cecilia Widegren

7


8

TEMA

Folkpartiet

Anita Brodén

Miljöpartiet

Åsa Domeij

Centerpartiet

Jan Andersson

Vänsterpartiet

Sven-Erik Sjöstrand

Kristdemokraterna

Sven-Gunnar Persson

Socialdemokraterna

Ann-Christine Nykvist

Moderaterna

Cecilia Widegren

Den fria handeln är en hörnsten inom EU. Det har

varit en bidragande orsak till att det varit omöjligt att

få till stånd en tidsgräns för djurtransporter inom EU.

Är frihandeln så viktig att vi ska låta djur

transporteras långa sträckor?

Folkpartiet Anita Brodén

Inom frihandelns ram så måste djur kunna transporteras. Man måste särskilja varor och levande varelser.

Miljöpartiet Åsa Domeij

Nej, absolut inte och det är ju inte bara transporterna över gränserna som är ett problem, det finns långa djurtransporter

inom Sverige också. Där behövs ju dels en förbättrad tillsyn och en kortning av transporttiderna. Ett sätt att jobba

är att förbättra möjligheterna för småskalig slakt. Där har vi varit framgångsrika i förhandlingarna och livsmedelsverket

håller just nu på med ett regelförenklingsarbete som ska underlätta för småskalig slakt. Sedan är det förstås

viktigt att driva frågan stenhårt i EU men jag vill poängtera att det går att göra saker inom Sveriges gränser också.

Centerpartiet Jan Andersson

Jag tycker egentligen inte att det ena förtar det andra. För vår del så säger vi att vi ska ha fri rörlighet över gränserna men

vi vill ju inte att levande djur ska transporteras, vi vill ju att de ska slaktas så nära produktionsplatsen som möjligt. För oss

handlar det om att transportera kött. Det är EU-nivån som är aktuell, vi driver frågan genom den svenska linjen, vi vill ha

ned transporttiderna och vi vill också ha bort bidragen för export av djur.

Vänsterpartiet Sven-Erik Sjöstrand

Nej, vi har skrivit motioner om detta, att man inte kan betrakta djur som vilken vara som helst. Man måste se på djur som

de kännande varelser de är. Vi har arbetat med den här frågan under lång tid och haft uppe det i EU-nämnden. Men det

märks verkligen att det inte finns vilja att göra någonting. Det finns vissa länder som till exempel Italien som slaktar av en

tredjedel av allt kött i EU. Så det är ju pengar i det här, det kommer ju kosta att förbättra förhållandena kring djurtransporter

och det vill man inte, man vill ha låga priser. Luften har gått ur lite. Det kommer att behövas utomparlamentarisk aktivitet

för att väcka frågan. Om jag till exempel ska kunna väcka frågan i mitt parti, måste jag kunna visa att här är massor med

människor som vill att vi arbetar med frågan.

Kristdemokraterna Sven-Gunnar Persson

Nej, marknadsekonomin där den fria handeln är en hörnsten måste ha etiska, sociala och ekologiska ramar, det är en

grundbult i kristdemokratisk ideologi. Och här är en sådan både ekologisk och etisk gräns som måste sättas, en normgivning

som är viktig, där produktionskostnaden och vinstintressen inte får vara överordnat.

Socialdemokraterna Ann-Christine Nykvist

Nej, det är absolut inte så att vi kan acceptera att djur lider bara för att vi ska kunna ha en handel. Det här är ju en fråga

som den svenska regeringen drivit mycket tydligt och jag har ju själv varit inblandad när frågan varit uppe skarpt bland EUs

jordbruksministrar och jag var ju väldigt besviken för två års sedan då frågan var uppe. Det var väldigt nära men vi kom

ju inte fram i den så väsentliga frågan vad gäller transporttiderna. Vi fick en presentation av kommissionen då det gäller

handlingsplan för djurskyddsfrågor och i den handlingsplanen stod det ingenting om djurtransporter och då påpekade

jag att det är vår mest angelägna fråga, att vi måste komma till beslut och att jag förväntar mig att kommissionen tar upp

frågan igen.

Moderaterna Cecilia Widegren

Nej, det går inte att sätta det ena mot det andra, det borde inte vara ett hinder för frihandeln, det borde gå hand i hand.


Tusentals katter överges varje år. De flesta dör av

svält och andra umbäranden. Kattproblemet upptar

mycket tid för kommuner, länsstyrelser, polis och de

ideella krafterna på djurhemmen. Genom krav på

obligatorisk märkning och registrering av katter

skulle man kunna komma tillrätta med problemet.

Kommer ert parti att arbeta för en obligatorisk

märkning och registrering av katt?

Folkpartiet Anita Brodén

Detta är ett jätteproblem och vi måste hitta en lösning. Ett allmänt register tror vi inte på men däremot ett kommunalt

register. Vi är inte färdiga än om vi kommer att arbeta för en lagstiftning om detta. Vi har skrivit motion om detta.

Miljöpartiet Åsa Domeij

Vi vet inte än, vi håller på att diskutera det, vi har inte drivit frågan hittills. Vi har väl funderat lite på vad kommunerna gör.

Kan de ställa krav i lokal ordningsstadga med mera men om den kommunala vägen inte fungerar då måste man kanske

göra någonting. Vi har inte pratat färdigt än om det. Vi har börjat prata om det. Det kommer att ta tid att få en lösning.

Centerpartiet Jan Andersson

Nej, frågan står inte särskilt högt på vår agenda och är inte en fråga vi diskuterat.

Vänsterpartiet Sven-Erik Sjöstrand

Ja, jag tror det behövs obligatorisk märkning och registrering av katt. Vi har arbetat med frågan men tyvärr har vi inte

fått gehör från utskottet. Man har sagt att man ska titta på saken och utreda. Jag hoppas att partiet kommer att arbeta

vidare i frågan, skriva motioner och ställa frågor.

Kristdemokraterna Sven-Gunnar Persson

Den här frågan har varit uppe i utskottet men få stöttade det. Vi menar att, detta är ett personligt ansvar som människor

måste ta och att nya byråkratiska system inte gynnar detta.

Socialdemokraterna Ann-Christine Nykvist

Det här är en fråga som har diskuterats en längre tid och vi har också gjort en del utredningsarbete. Vi överväger hur vi

ska gå vidare för att egentligen hantera två problem dels de övergivna katterna men också den olägenhet och sanitära

problem som katterna blir i tätorterna. Vi jobbar med den här frågan med inriktning på att hitta fram till någon typ av

identitet för katterna. Att den som äger katten ska ta sitt ansvar. Exakt hur det ska gå till vet vi ännu inte.

Moderaterna Cecilia Widegren

Det låter ju bra, men nej jag förstår inte hur det skulle gå till i praktiken. Jag är bonde och har katter själv. Katten är

ju ett halvvilt djur som oftast klarar sig bra själv. Man kan inte jämföra hundar och katter. Det låter ju bra men jag tror

inte att det fungerar i praktiken.

TEMA

Folkpartiet

Anita Brodén

Miljöpartiet

Åsa Domeij

Centerpartiet

Jan Andersson

Vänsterpartiet

Sven-Erik Sjöstrand

Kristdemokraterna

Sven-Gunnar Persson

Socialdemokraterna

Ann-Christine Nykvist

Moderaterna

Cecilia Widegren

9


TEMA

Folkpartiet

Anita Brodén

Miljöpartiet

Åsa Domeij

Centerpartiet

Jan Andersson

Vänsterpartiet

Sven-Erik Sjöstrand

Kristdemokraterna

Sven-Gunnar Persson

Socialdemokraterna

Ann-Christine Nykvist

Moderaterna

Cecilia Widegren

10

Hur ser framtiden för Djurskyddsmyndigheten ut om

ert parti vinner valet?

Folkpartiet Anita Brodén

Vi vill ha kvar Djurskyddsmyndigheten. Vi tycker att den har ett berättigande. Det är viktigt att ha ett samlat grepp om

djurskyddsfrågorna. Tidigare kunde vågskålen ofta väga över åt näringen. Djurskyddsmyndigheten har dock fått ta

emot kritik på senare tid, en del befogad, en del obefogad. Vi har gått ut med att Djurskyddsmyndigheten behöver en

ny ledning. Vi tycker att myndigheten har brustit i dialogen.

Miljöpartiet Åsa Domeij

De kommer fortsätta med de uppdrag som de har nu. De kommer till en början inte att få fler nya uppdrag utan kommer

att få fortsätta med de uppdrag de har nu.

Centerpartiet Jan Andersson

Då har vi ingen Djurskyddsmyndighet. Frågorna ska tillbaka till Jordbruksverket.

Vänsterpartiet Sven-Erik Sjöstrand

Vi var ju med och förhandlade fram Djurskyddsmyndigheten. Vi kommer att försöka slå vakt om myndigheten. En myndighets

uppgift är att verkställa de beslut som riksdag och regering har fattat och det är vad Djurskyddsmyndigheten

gör och de är väldigt seriösa och duktiga.

Kristdemokraterna Sven-Gunnar Persson

Det viktiga är inte myndigheten utan framtiden för djurskyddet. Där vill vi inte minska på ambitionen. Just Djurskyddsmyndigheten

har visat sig skjuta över målet, ha fel fokus och drivas av en ambition som ligger över vedertagen tradition.

Vi tycker att jordbrukets djur ska tillbaka till Jordbruksverket och att man eventuellt kan ha en mindre myndighet som

bara ansvarar för sällskapsdjuren.

Socialdemokraterna Ann-Christine Nykvist

Vi har ju varit väldigt tydliga på hur vi ser på djuromsorg, vi har skärpt lagstiftningen, vi har tillsammans med våra samarbetspartier

inrättat en Djurskyddsmyndighet och fått en bra och tydlig uppgiftsfördelning mellan Jordbruksverket och

Djurskyddsmyndigheten. Det här är en myndighet som vi har satsat på och som vi vill ha, för den har en viktig uppgift.

Det är viktigt att Djurskyddsmyndigheten har en stor legitimitet hos allmänheten, den senaste tidens debatt har dock

inneburit att man har fått ett ifrågasättande av Djurskyddsmyndighetens beslut. I ett sådant läge är ju det viktigaste för

den här myndigheten att ha en dialog med de som är berörda. Jag tycker att vi har formulerat ett viktigt uppdrag åt myndigheten

med en tydlig avgränsning och samarbetet mellan Jordbruksverket och Djurskyddsmyndigheten fungerar väl.

Moderaterna Cecilia Widegren

Vi röstade aldrig för ytterligare en myndighet. Problemet är den lokala tillsynen och det löser man inte med en central

myndighet. Vi vill lägga fokus på den lokala tillsynen och att det centrala ansvaret går tillbaka till Jordbruksverket. Vi

måste få bort politiken från djurskyddet. Vi kan tänka oss en separat tillsynsmyndighet för att expertmyndigheter inte

skall bli utförare.


Idag läggs många utredningar ner som rör brott mot

djurskyddslagstiftningen på grund av brist på

resurser eller kompetens hos polis och åklagare.

Kommer ert parti att arbeta för att höja polisens och

åklagarväsendets kompetens i frågorna samt tillsätta

tillräckliga resurser så att brott mot djur kan resultera

i fler fällande domar?

Folkpartiet Anita Brodén

Ja, vi har pekat på att de resurser som finns inte räcker för polisens handräckning för djurskyddsinspektörerna. Djurskyddsinspektörerna

måste också få mer resurser. Vi har pekat på att många djurskyddsinspektörer inte har adekvat

utbildning. Det är ett ansvar som kommunerna har.

Miljöpartiet Åsa Domeij

Vi har förhandlat fram mer pengar till miljöåklagare. Det gäller att få hela kedjan att fungera så att man kan få folk fällda.

Dokumentationen måste bli bättre. Både djurskyddsinspektörer och poliser måste bli mer kompetenta då det gäller

dokumentationen vid olika djurskyddsfall.

Centerpartiet Jan Andersson

När det gäller rättsväsendet som helhet så kommer vi vilja ha mer resurser men sedan hur man fördelar de pengarna

blir en polisfråga. Vilken typ av brott som de prioriterar vågar jag inte säga.

Vänsterpartiet Sven-Erik Sjöstrand

Vi jobbar hela tiden för att få mer resurser. Om det inte bli en fällande dom så kan man heller inte säga att det förekommit

illegal jakt trots att man mycket väl vet att till exempel vargen dött genom illegal jakt. Det är ju inte bra. Det påverkar

hela rättsmedvetandet och visar på att dessa brott inte prioriteras.

Kristdemokraterna Sven-Gunnar Persson

Det är något vi kan tänka oss ja. Det behövs mer resurser och mer kompetens, vi vill ju satsa mer på rättssystemet. Det

behövs också lagförändring då det gäller tidelag.

Socialdemokraterna Ann-Christine Nykvist

Har man en lagstiftning så är det viktigt att man tillämpar den och att den får de effekter som man har tänkt sig och de

som har begått brott ska få de straff som är tänkta enligt lagstiftningen. Vi har uppmärksammat att det finns många som

tycker att man inte når ända fram med den här lagstiftningen och vi tänker oss nu skaffa ett bättre underlag i frågan, helt

enkelt genom att ge ett uppdrag till Djurskyddsmyndigheten. Vi vill ha svar på frågor som, hur ser det ut med tillämpningen

av lagen, vilka beslut har fattats, hur ser det ut med hanteringen hos åklagare och polis och fram till domslut.

Uppdraget kommer att ges till hösten och Djurskyddsmyndighetens analys kommer under nästa år.

Moderaterna Cecilia Widegren

Ja absolut, hellre detta än att nita fortkörare. Vi har idag en hyfsad straffskala, den skulle användas lite mer och rättspraxis

måste bli tydligare. Polisens pengar måste användas på ett bättre sätt. Det handlar om en politisk prioritering.

TEMA

Folkpartiet

Anita Brodén

Miljöpartiet

Åsa Domeij

Centerpartiet

Jan Andersson

Vänsterpartiet

Sven-Erik Sjöstrand

Kristdemokraterna

Sven-Gunnar Persson

Socialdemokraterna

Ann-Christine Nykvist

Moderaterna

Cecilia Widegren

11


12

TEMA

Folkpartiet

Anita Brodén

Miljöpartiet

Åsa Domeij

Centerpartiet

Jan Andersson

Vänsterpartiet

Sven-Erik Sjöstrand

Kristdemokraterna

Sven-Gunnar Persson

Socialdemokraterna

Ann-Christine Nykvist

Moderaterna

Cecilia Widegren

Gör partiet skillnad på djurrätt och djurskydd? Hur

skulle ni definiera begreppen?

Folkpartiet Anita Brodén

Vi har som en grundprincip att människan har ansvar för djuret, hela livet och hela vägen och måste visa respekt för

djur. Men vi särskiljer väldigt noga på djur och människan, där har vi en skillnad. Vi använder sällan begreppet djurrätt.

Det är klart att man kan säga djuren har rätt att bli omhändertagna men vi tycker inte att det behövs någon som driver

djurens talan om vi sköter djuren, tar ansvar för dem och har ambitionen att förbättra. Djurskyddet kan utvecklas på

många håll, det är inte fullgått.

Miljöpartiet Åsa Domeij

Jag tror inte att vi har tagit någon partisynpunkt. Vi pratar om djurrätt men vi har inte den gamla traditionella synen på

djurrätt där man inte anser att djur får nyttjas. Jag tycker att begreppen har närmat sig varandra. Vi säger ofta djurrätt

när vi också menar djurskydd. Djuren har rättigheter. Människan tar hand om djuren och de ska inte vara rättslösa.

Centerpartiet Jan Andersson

Ja, djurrätt är ett lite konstigt begrepp därför att om du har rättigheter så har du också skyldigheter och jag kan inte

ålägga djur någon typ av skyldigheter. Vi människor har däremot skyldigheter gentemot djuren och de skyldigheterna

är det jätteviktigt att vi uppfyller. I de skyldigheterna ligger att ha ett bra djurskydd.

Vänsterpartiet Sven-Erik Sjöstrand

Ja, det gör vi ju. Djurrätt är ett vidare begrepp, det handlar om solidaritet och rättvisa. Djurskydd är djuromsorg. Vi har

inte tagit en ståndpunkt i frågan men däremot har vi diskuterat frågan på seminarium.

Kristdemokraterna Sven-Gunnar Persson

Ja, vi menar i grunden att rättigheter följs av skyldigheter. Därför har vi svårt att diskutera i termer av djurrätt. Vi skiljer

väldigt tydligt vad gäller människa och djur värde. Däremot är förvaltaransvaret centralt. Djur ska behandlas med respekt

och omsorg. All hantering ska ske med minsta möjliga lidande.

Socialdemokraterna Ann-Christine Nykvist

Ja, det skulle jag vilja säga. Djurskydd för mig är mycket regelverket och den tekniska frågan. Djurrätt är mera filosofisk,

moralisk. Vi hade ett rådslag i partiet förra året just kring djuretik och livsmedelshantering då vi resonerade kring de

här frågorna. Den etiska frågan har människan funderat kring i tusentals år eftersom vi har tagit djuren i vår tjänst. Den

etiska frågan handlar om att vi har ett ansvar, att djuret har ett eget värde, djuret inte ska utsättas för lidande, må bra

och kunna bete sig naturligt. Vi använder båda begreppen, vi har inget problem med att använda djurrätt men man kan

inte bara säga ett ord man måste också säga vad som ligger bakom det ordet och det har vi gjort ganska noggrant.

Moderaterna Cecilia Widegren

Ja, det gör vi. Djuren har inga rättigheter som du och jag. Vi anser inte att djuren är likställda människan men självklart

ska djuren skyddas och tas väl om hand. Omsorg, kärlek och omtanke behöver även våra djur. Partiet resonerar utifrån

båda begreppen.


Levande betesfisk

– inte förenligt med djurskyddslagen

Nu har Djurskyddsmyndigheten förtydligat vad som redan står i lagen,

att djur inte ska utsättas för onödigt lidande. Att använda levande fisk

som agn kan vara djurplågeri anser myndigheten.

Text och foto: Elsa Frizell

Det var en privatperson som kontaktade

Djurskyddsmyndigheten för att få klarhet

vilka regler som gäller vid hållande

och försäljning av betesfisk. I yttrandet

som kom i slutet av mars 2006 besvarade

Djurskyddsmyndigheten frågan

hur betesfisken skulle hållas och förtydligade

också att betesfisken som sedan

agnas måste vara död. Det är inte förenligt

med djurskyddslagen att använda

sig av levande fisk som agn, det kan vara

att anse som djurplågeri enligt 16 kap

13 § brottsbalken, anser Djurskyddsmyndigheten.

Få använder levande betesfisk

Djurskyddsmyndighetens yttrande har

fått stor uppmärksamhet i media. Ändå

är det enligt Sportfiskarna, Sveriges

sportfiske- och fiskevårdsförbund få som

använder sig av detta sätt att fiska.

– Det är inte ens 1% av alla sportfiskare

som använder sig av levande fisk

som agn. De allra flesta använder artificiella

beten eller mask och fluglarver,

säger Håkan Carlstrand fiskevårdskonsulent

på Sportfiskarna.

Sportfiskarna tycker inte att yttrandet

från Djurskyddsmyndigheten är

något problem eftersom det kommer

att beröra sporfiskarna så lite. Sportfiskarna

kommer dock inte att gå ut med

någon rekommendation till sina medlemmar

i frågan.

– Självklart ska man följa lagen.

När lagen blir prövad i framtiden får

vi se om Djurskyddsmyndighetens tolkning

var rätt. Vi har sedan tidigare tagit

fram ett studiematerial om fiske och

etik, i det finns etiska resonemang ur

olika perspektiv, fiskens, människans,

ekosystemets. Var och en ska kunna

bilda sig en egen uppfattning, vi vill inte

komma med några pekpinnar.

Fisken känner smärta

När en fisk agnas dras kroken längs med

insidan av skinnet, längs med fiskens sidlinje,

från stjärtfenan och framåt. För att

kunna känna av vattnets rörelser är det

just där, längs med sidlinjen, som fisken

har sina flesta känselceller.

Att fisk har förmåga att känna smärta

är idag vedertaget, deras smärtsystem

fungerar på precis samma sätt som människans.

Mer diskuterat är dock på vilket

sätt de känner smärtan. Fiskar har

inte samma uppbyggnad av hjärnan och

man tror att de saknar förmåga att tänka

framåt, därför kan en fisk till exempel

inte känna ångest inför smärtan. Lars

Lindqvist är ledamot i Djurskyddet Sveriges

styrelse och är djurskyddsinspektör

i Vaxholms kommun. Han har lång erfarenhet

av fiske och han menar att det är

uppenbart att fisken upplever en mycket

obehaglig situation.

– När en fisk agnas visar den på alla

tänkbara sätt att den tycker det är en

obehaglig situation, den sprattlar och

försöker undkomma. Den beter sig på ett

helt annat sätt än fisk som man bara håller

i handen. Man ska komma ihåg att

fiskar inte kan skrika, säger han.

Att agna med levande fisk ger verkligen

ett onödigt lidande, för det är helt

onödigt med levande agn, menar Lars.

– Om du får upp fisk beror på var

du fiskar, när och hur, inte på vilket agn

man använder. Det finns ingenting som

talar för att man skulle få upp mer fisk

med levande agn. Det finns många alternativ

som är lika bra. Jag tror många

agnar med levande fisk av gammal tradition,

det ska sprattla lite, säger Lars.

Vi lever i ett samhälle som blir mer

och mer högteknologiskt och utvecklat

fortsätter Lars.

– Vi har fått förfinade redskap och

teknologi. Det har blivit lättare att fiska

med dagens redskap. Förhållningssättet

till fiske måste utvecklas i takt med detta.

Vi behöver inte göra fisken illa, varför

ska vi då göra det? .

13


14

AKTUELLT

Det inte finns några effektiva metoder att

döda val på, dödskampen kan vara upp

till en timme lång. Djurskyddet Sverige

kräver att Sveriges regering tar tydlig

ställning mot kommersiell valfångst

under IWCs möte i juni.

Sverige har nyckelroll för

valarnas framtid

Världens valar är på väg att utrotas. Ändå pågår valjakten, i

forskningssyfte, säger man. Länder som Japan, Norge och

Island vill införa kommersiell valjakt och det är en av de stora

frågorna på Internationella Valfångstkommitténs årliga möte

den 20-25 Juni. Sveriges ställning har en avgörande roll.

Text: Elsa Frizell

Foto: Jeremy Sutton-Hibbert, Greenpeace


Djurskyddet Sverige kräver att regeringen återtar den

positiva och bevarandevänliga

hållningen inom IWC


Hur många valar det finns kvar i våra

hav vet man inte riktigt, säkert är att

antalet har minskat drastiskt under modern

tid. Mindre än en procent av Antarktis

ursprungliga blåvalar finns kvar

trots att blåvalen varit fridlyst sedan

40 år. Blåvalens nära släkting gråvalen

i västra Stilla havet är den mest utrotningshotade

i världen. Endast cirka 100

individer återstår.

Ändå pågår jakt på havens valar. En

jakt som, förutom att den leder till utrotning

av våra största däggdjur, innebär

stort lidande för de individer som

drabbas eftersom det inte finns några effektiva

metoder att döda val på. Väderförhållanden,

valens och båtens fart och

vågor gör det mycket svårt att skjuta

och det är sällsynt att harpunerna som

används dödar vid första skottet. Valens

dödskamp kan vara upp till en timme

lång. Ingen hänsyn tas till om valarna är

dräktiga, något som är oetiskt och bryter

mot lagstiftning om fredande under

dräktighetsperioden.

Öppnar för kommersiellt valfångst

Den Internationella Valfångstkommissionen,

(IWC) är det internationella organ

som reglerar valfångsten. På grund

av det snabbt minskande antalet valar

förbjöd IWC all kommersiell valjakt

1986. Det skulle endast vara tillåtet att

jaga val i forskningssyfte. Detta är något

som utnyttjas av Norge Island och Japan

som årligen jagar cirka 2000 valar.

Sverige har som medlemsland sedan

1980 varit ambitiös på både valarnas

och den marina miljöns sida. De senaste

åren har dock Sverige medverkat till att

de krafter inom IWC som vill återinföra

kommersiell valfångst har fått vind i seglen.

År 2004 röstade Sverige in Island som

medlem i IWC trots landets ambition att

återuppta kommersiell valfångst. Island

är ett av de länder som driver frågan om

tillåten valjakt hårdast. Dessutom har

Sverige vid flera tillfällen under senare år

förhandlat öppet inom IWC om planer

och förvaltningsmetoder för kommersiell

valfångst. Inför förra årets möte gick

miljöminister Lena Sommestad tydligt ut

med att regeringen vill att IWC tar beslut

om en förvaltningsplan för kommersiell

valfångst och att denna ska ersätta förbudet

mot kommersiell valfångst.

Internationella valkommissionens

nästa möte är i St. Kitts i Västindien 20-

25 juni 2006. Djurskyddet Sverige hoppas

då att det nuvarande beslutet om

bannlysning av kommersiell valjakt kommer

att ligga fast. Ett växande antal länder

inom den internationella valfångstkommissionen,

IWC, vill dock rösta för

en återgång till kommersiell valfångst.

Några av dessa länder är Benin, Gabon,

Tuvalu och Nauru. Världsopinionen har

inte svängt i valfrågan, men röstbalansen

i IWC kan komma att ändras med dessa

länders hjälp. De här länderna har rekryterats

för att gå med i IWC och rösta för

vad som kallas ett ”vote consolidation

program” av Japans fiskerimyndighet

(the Fisheries agency of Japan). Risken

för en tillbakagång till kommersiell valjakt

är överhängande och hur Sverige

röstar i frågan kan bli avgörande.

Sverige har nyckelroll

WSPA, World Society for the Protec-

AKTUELLT

tion of Animals, anser att Sverige har en

nyckelroll för valarnas framtid. Sverige

har stor möjlighet att påverka våra nordiska

grannars åsikt i frågan, anser man.

Därför är det extra viktigt att Sverige tar

tydlig ställning i valjaktsfrågan. På uppdrag

av WPCA har Djurskyddet Sverige

tillsammans med Djurens Rätt fått i uppgift

att genomföra en enkätundersökning

som ska visa var svenska folket står i frågan.

Denna ska vara klar till IWCs möte

går av stapeln i juni. Med hjälp av resultatet

från undersökningen hoppas man

kunna påverka de svenska politikerna så

att de tydligt tar ställning mot kommersiell

valjakt.

-Djurskyddet Sverige kräver att regeringen

återtar den positiva och bevarandevänliga

hållningen inom IWC och inte

förhandlar om kommersiell valfångst.

Vi kräver att så länge det inte finns något

humant sätt att döda val på och så

länge Sveriges befolkning vill att Sverige

har en ambitiös anti-valfångstpolitik – så

ska Sveriges representanter enbart jobba

för valarnas framtid, säger Sven Stenson

ordförande i Djurskyddet Sverige.

Källa:

Greenpeace

World Society for the Protection

.

of

Animals, WSPA

Läs mer

www.iwcoffice.org

www.wspa-international.org

15


Risken för vådaskott är ungefär dubbelt så stor för hundar som risken för rovdjursangrepp visar en undersökning av försäkringsbolaget Agrias statistik.

Lösspringande jakthundar

drabbas ofta av olyckor

En genomgång av försäkringsbolgaget Agrias olycksstatistik 2000-2005 för hundar visar att trafikskadorna

var helt dominerande. Bland dessa stod jakthundraserna för den största delen av olyckorna. En siffra som

skulle minska med bättre tillsyn över hundarna. Tvärtemot medias traditionella bild utgör hundar rivna av

rovdjur cirka 1% av alla olyckor.

Text och foto: Ulf Stridsberg

Försäkringsbolaget Agria Djurförsäkringar

svarar för ca 70% av tecknade

hundförsäkringar i landet och eftersom

cirka hälften av landets hundar är försäkrade,

så motsvarar Agrias del cirka

en tredjedel av landets hundar. Om man

förutsätter att oförsäkrade hundar och

hundar försäkrade i andra försäkringsbolag

drabbas av olyckor i liknande

utsträckning som de i Agria försäkrade

hundarna gör, kan nedan redovisade siffror

multipliceras med tre för att ge en

ungefärlig bild av den totala olycksrisken

för hundar.

Trafikskador dominerar

De typer av olycksskador som regleras

domineras helt av trafikskador. Bil- och

16

AKTUELLT

tågtrafiken förorsakar i genomsnitt årligen

ca 1250 ärenden hos bolaget och

under perioden år 2000 till 2005 finns

7238 ärenden av den sortens olyckor i

skaderegistret. Så farligt är det att inte

ha full kontroll över sin hund. Schäfer

är en populär ras med många trafikskador,

men de mest utsatta hundtyperna

är inte oväntat hundraser som används

vid jakt. Förutom blandrashundar så

gäller det främst raser som drever, gråhund,

jämthund och tax men även andra

typiska jakthundraser. Trots att antalet

jakthundar i aktiv ålder i landet enligt

tidigare beräkningar anses utgöra någonstans

mellan 10 – 12 % av landets

cirka 1 miljon hundar, så svarar dessa

jakthundraser för cirka två tredjedelar

Skadade eller dödade hundar enligt statistik

från Agria Djurförsäkringar som försäkrar

ungefär en tredjedel av landets hundar.

Trafik

Rovdjur

Annat vilt

Vådaskott

Totalt

År 2000-2005

7238 1206

84

14

51 9

135 23

7508 1251

Årligt genomsnitt

av alla årliga trafikolycksskador. Detta

trots att löshundjakt endast får bedrivas

under hälften av året. Det betyder, lågt

räknat, att mer än treundra hundar av

jakthundraser trafikdödas varje månad,

eller tio om dagen, under den tid då löshundjakten

är tillåten.

Med något enstaka undantag är det

också endast dessa raser som drabbas

av skador förorsakade av rovdjur eller

vådaskott. Jämthundar blir till och med

oftare vådaskjutna än de blir påkörda av

tåg. Totalt under senaste sexårsperioden

betalade Agria ut ersättning för 135 vådaskjutna

hundar. Under samma period

ersattes ägare till 84 hundar som angripits

av något av de tre rovdäggdjuren

varg, björn och lo samt kungsörn och i



51 fall vars skador på hund var orsakade

av annat vilt.

Lösspringande hundar ger risk

Det kan vara svårt att förstå den senaste

tidens fokusering på rovdjurskadade och

rovdjursdödade hundar när problemet

egentligen är sekundärt om man ser till

den totala riskbilden för lösspringande

hundar. Släpper man sin hund utan kontroll

så utsätter man den för betydande

risker vare sig det finns rovdjur eller inte,

så enkelt är det och jaktmiljön med vapen,

kulor och krut är betydligt störreriskfaktor

som rovdjursförekomst enligt

Agrias statistik. Media, och särskilt jaktpressen

skapar ofta känslomässiga skildringar

av rovdjursdödade jakthundar.

Den drabbade jakthunden beskrivs, säkert

ofta riktigt, som en kär familjemedlem

som man mistat under dramatiska

former. Men är det mindre tragiskt att få

sin vän massakrerad av tåget eller dödad

under bilhjul? Kan det finnas något mer

traumatiskt än att genom egen försumlighet

i en jaktsituation skjuta sin egen

familjemedlem hunden? Att då komma

hem till resten av familjen och berätta

vad som hänt måste väl ändå vara den

mest ångestfyllda situationen. Men om

sådant får vi aldrig läsa i jaktmedia

och sådana händelser föranleder knappast

något nytt förhållningssätt till den

nya jakthunden man i de allra flesta fall

skaffar sig. Man fortsätter att släppa sin

hund ut till de faror man är väl medveten

om för sitt eget höga nöjes skull.

Om alla rovdjur, inte bara varg, som

skadat eller dödat hundar fått skjutas

under åren 2000 - 2005 så hade det i alla

fall inte motsvarat mer än cirkam 1% av

alla olyckor som lösspringande hundar

drabbats av.

Därför är det närmast obegripligt

att vd för Svenska Kennelklubben, Ulf

Om alla rovdjur, inte bara varg, som skadat eller dödat

hundar fått skjutas under åren 2000 - 2005 så hade

det i alla fall inte motsvarat mer än 1% av alla olyckor

som lösspringande hundar drabbats av.

Uddman, i ett anförande vid Jägareförbundets

manifestation för en bättre rovdjurspolitik

i december 2005 la allt krut

på att få till stånd ökade möjligheter att

skjuta varg för att skydda hundar. Kennelklubben

är även delaktig i en av Jägareförbundet

initierad budkavle för att

lättare få skjuta rovdjur som uppfattas

som hot mot hundar och andra tamdjur.

Rätt att få skydda hunden kräver SKK

Har då Ulf Uddman och Kennelklubben

inte något mer konstruktivt förslag att

komma med som kan minska de stora

riskerna för människans bästa vän?

– Enligt SKKs uppfattning måste en

framgångsrik rovdjursförvaltning ha ett

starkt stöd hos dem som lever med rovdjur

i sin närmiljö och därför driver bland

annat SKK kravet på att förvaltningen

ska ske lokalt och även en rätt att få

skydda hundar i likhet med tamboskap.

I en nyligen publicerad forskningsrapport

ifrån Grimsö viltskadecenter, sägs

” även om lagstiftningen ändras på ett

sådant sätt att det blir möjligt för envar

att skjuta en varg före, under eller efter

ett angrepp på hund så blir inte påverkan

så stor att den äventyrar vargstammens

tillväxt eller bevarandestatus”, säger Ulf

Uddman.

SKK kan inte förstå varför inte ett

förtroende kan ges till de som berörs att

få skydda sina hundar.

Anser Kennelklubben att det är förenligt

med Djurskyddslagen att låta

hundar springa lösa och utsätta dem för

så omfattande olycksrisker som Agrias

olycksstatistik visar?

På den frågan svarar Uddman:

– Våra stora viltstammar vi har i

vårt land kräver en aktiv förvaltning

där jakt med hund är en oersättlig hjälp.

Beträffande frågan som ställs så är den

ett exempel på när olika lagstiftningar


AKTUELLT

och intressen ställs mot varandra. Enligt

SKKs uppfattning bedrivs jakt med hund

i Sverige enligt de gällande lagstiftningar

som finns.

En symbolfråga enligt Jägarförbundet

Olycksstatistiken presenteras för Svenska

Jägareförbundets ordförande Owe

Wiktorin och han får frågan om inte den

sammanlagda olycksrisken för familjemedlemmen

och jaktkamraten hunden

gör att nöjet att jaga med lösdrivande

hund är ett allt för dyrköpt nöje?

Wiktorin undviker att svara direkt

på frågan men säger:

– Det är ett förfärande stort antal

hundar som skadas/dödas enligt artikeln.

Allt måste självklart göras för att minska

antalet. Trafiken står för huvuddelen av

olyckorna, helt utan koppling till jakt.

Artikeln fokuserar trots detta på de

olyckor som sker vid jakt med lösdrivande

hund. Denna jaktform är för många

en del av landsbygdens livskvalitet. Därför

har debatten om den självklara rätten

att få försvara sin hund vid rovdjursangrepp

blivit en symbolfråga för en förändrad

och bättre rovdjurspolitik. En

bättre rovdjurspolitik, kombinerad med

det omfattande arbete som Jägareförbundet

bedriver för att öka säkerheten

vid jakt kommer med stor sannolikhet

att minska denna del av olycksriskerna.

Vad vill då Jägareförbundet göra

för att minska de stora trafikolycksriskerna?

– Utbildning av såväl hundar som

deras ägare, inklusive lydnadsträning

är viktigt. Ökad användning av pejlutrustning

likaså. Jägareförbundet driver

sedan lång tid utbildning i dressyr, och

hundträning. Denna inkluderar hur

olycksrisker förknippade med trafiken

skall reduceras säger Wiktorin. .

17


Djurskyddet kan förbättras både

genom lagstiftning och genom att

utnyttja marknadskrafterna anser

EU-kommissionen i sitt förslag till

handlingsplan för ett bättre djurskydd.

Handlingsplanen fastställer

ett antal åtgärder som ska genomföras

de närmaste fyra åren.

Det handlar om att förverkliga det som

skrevs in i Amsterdamfördraget från 1997

om vikten av djurskydd i all lagstiftning

inom EU. Planen innehåller 28 olika förslag.

Allt ifrån att ordna en djurskyddskonferens,

att göra konsumentstudier och

att utarbeta rapporter kring olika aktuella

områden. Mycket handlar också om det internationella

perspektivet, där EU har svårt

att få förståelse från andra länder för att

djurskyddsaspekter måste ingå i världshandelsfrågorna.

Viktiga frågor i planen är välfärden

för EU:s värphöns och grisar, frågan

kring hund - och kattskinn och djurvälfärdsmärkning

på livsmedel. När det gäller

försöksdjur ska frågan om alternativ till

djurförsök drivas. Kommissionen vill också

inrätta ett speciellt europeiskt centrum för

djurvälfärd. Tranportfrågorna ingår inte

18

INTERNATIONELLT

EU-kommissionens handlingsplan för

bättre djurskydd

Text: Gunnela Ståhle, Djurskyddet Sveriges

representant i Eurogroup

bland de 28 förslagen, men vid djurskyddskonferensen

i Bryssel i Mars lovade EUkommissionären

Marcus Kyprianou att

han skulle ta tag i den viktiga frågan.

Djurvälfärdsprojekt

Flera europeiska konsumentstudier har visat

att en majoritet av konsumenterna inom

unionen bryr sig om djurskydd., men precis

som i Sverige anser man att man inte får

tillräcklig information på livsmedlen för att

kunna välja enligt sina värderingar. EU driver

ett stort djurvälfärdsprojekt, som syftar

till att ta fram ett sätt att mäta välfärden på

djuren istället för att ställa detaljkrav på

djurens miljö och skötsel. Hittar man bra

parametrar ska dessa samordnas och kunna

användas inom hela EU. En poängsättning

ska kunna användas för att märka livsmedlen

med en djurvälfärdsmärkning. På det

sättet kan EUs konsumenter göra medvetna

val. Man brukar jämföra den planerade

märkningen med stjärnmärkningen på hotell.

Målet är att det inom tre år ska finnas

djurvälfärdsparametrar framme. Ledningen

för projektet hoppas på ökat intresse från

detaljhandeln. I Sverige drivs ett motsvarande

projekt för att utveckla välfärdsparametrar

för mjölkkor av Charlotte Sandgren,

som fick Djurskyddet Sveriges Djurskyddsstipendium

2004.

Viktiga frågor i handlingsplanen är välfärden för EU:s värphöns och grisar, frågan kring hund - och kattskinn och

djurvälfärdsmärkning på livsmedel. Foto: European Community 2006

Ny samlad strategi

Eurogroup for animal welfare ser dock svårigheterna

med att driva djurskyddsfrågorna

inom EU med den omvärldsförändring

som skett och sker - nya medlemsstater i

EU, EU-skepticismen, globalisering och fokusering

på EU:s konkurrenskraft.

Under Eurogroups årliga konferens i

april kom man dock fram till att Eurogroups

nya utmaningar ska mötas genom en

ny samlad strategi: Ett starkt och effektivt

nätverk med en eller flera aktiva medlemmar

i varje EU:s medlemsland, som arbetar

tillsammans för att kontinuerligt uppnå

förbättringar i djurens välvärd genom lobbyarbete

och kampanjer riktade mot EU:s

lagstiftning, nationell lagstiftning eller hög

industriell standard. Eurogroup ska uppfattas

som en stark och inflytelserik rörelse

med hög profil som respekteras av privata

och offentliga institutioner. Den nya strategin

kan innebära att Djurskyddet Sverige

blir fullvärdig medlem och inte som nu dela

en röst med Djurens Rätt. Eurogroups strategi

innehåller 19 olika rekommendationer

som mycket handlar om organisation och

hur man ska effektivisera arbetet för att nå

sina mål. Under det kommande året ska

handlingsplanen preciseras i ett antal olika

åtgärder. .

Eurogroup for Animal Welfare

Eurogroup for Animal Welfare är en nätverksorganisation

inom EU som bildats för att påverka

EU-organ som behandlar djurskyddsfrågor.

Organisationen består av 19 djurskyddsorganisationer

inom EU, däribland Djurskyddet

Sverige. Djurskyddet Sverige och Förbundet

Djurens Rätt har tillsammans 1 röst i Svenska

EU-gruppen som ingår i Eurogroup for Animal

Welfare. Eurogroup driver frågorna i EU genom

direkt påverkan på EU-kommissionen och

EU-parlamentet. Eurogroup har samarbete

med andra intressenter som miljörelsen, veterinärerna

och konsumentorganisationer och

samarbetsprojekt med detaljhandeln. Eurogroup

driver kampanjer där medlemsorganisationerna

i respektive medlemsland agerar. De

utarbetar också rapporter, som underlag för

sina ställningstaganden.

www.eurogroupanimalwelfare.org


De är viktigt att se varje hund som en individ med sina speciella förutsättningar, att använda positiv förstärkning och beröm vid inlärning, inte våld, koppelryck,

obehag och skrämsel. Foto: Arkiv

SVT:s program Hundkoll kan ge

rädda och aggressiva hundar

De hårdhänta, bestraffande metoder för att uppfostra hundar som SVT:s program Hundkoll lär ut kan ge

rädda och aggressiva hundar. Djurskyddet Sverige tycker att det är anmärkningsvärt att public service lär

ut ett sådant synsätt på djur och riktar i en skrivelse skarp kritik mot SVT.

Text: Elsa Frizell

Under våren har Svt sänt programmet

Hundkoll som lär ut sätt att träna hundar

som bygger på korrigeringar, bestraffningstänkande

och hårdhänt behandling.

– Det är anmärkningsvärt att public

service sänder ett program som lär ut

ett sådant sätt att träna hundar på. Det

finns många alternativa träningsmetoder

där positiva förstärkningsmetoder används

och det med bättre resultat. Ytterst

handlar det om värderingar som ger olika

synsätt på djurens värde och samspelet

mellan människor och djur, säger Kerstin

Malm ledamot i Djurskyddets Sveriges

styrelse och fil. dr. i hundars beteende.

Genom en skrivelse till programmets

redaktion riktar Djurskyddet Sverige

skarp kritik mot SVT.

– Hundarna vet inte vad som förväntas

av dem och effekterna kan bli många,

rädsla, osäkerhet och stress. Följden blir

att människor behandlar sina hundar respektlöst

och utan förståelse för vad det

kan medföra. De hårdhänta metoderna i

programmet används redan på unga hundar

under inlärningsfasen och det gör detta

extra allvarligt, säger Kerstin Malm.

Hundägare som använder metoderna

kan senare upptäcka att det kan bli andra

effekter än de trodde av träningsmetoderna,

till exempel att deras hund blir rädd

och skyggar för dem, att den får minskad

tillit för dem eller människor i allmänhet

och blir aggressiv i olika situationer.

Se varje hund som individ

Det synsätt som programserien Hundkoll

kännetecknas av leder inte till att människor

förstår sina hundars behov anser

Djurskyddet Sverige. En etisk och välbalanserad

syn på hundar innebär bland annat

att man ser varje hund som en individ

med sina speciella förutsättningar, använder

positiv förstärkning och beröm vid inlärning,

inte använder våld, koppelryck,

obehag och skrämsel, och har förståelse

för att hela hundens livsmiljö påverkar

den. I en hunds livsmiljö finns mycket som

påverkar hur lätt hunden är att träna och

hur hundens välbefinnande är. Hur mycket

hunden lämnas ensam, om den får motion

och tillräcklig stimulans, om behoven av

samvaro och gemenskap tillgodoses och

om ägarens krav på hunden är rimliga är

några exempel. Om det finns brister i livsmiljön

behöver man åtgärda det istället för

att öka kraven vid träningen.

– Vi hoppas att public service och

Hundkoll tar sitt ansvar och även låter andra

synsätt på hundar och hur de ska behandlas

komma till tals. Den påverkan man

nu bidrar till går tyvärr i en annan riktning

än den internationella professionella hundträningen.

Tyvärr bidrar programmet inte

till en syn på hunden som en levande och

kännande varelse som leder till att de behandlas

med respekt och att förståelsen för

dem ökar, säger Kerstin Malm..

19


20

REPORTAGE

Värdföreningen i år var Södertälje Katthem som representerades bland annat av Lars Hjerpe

och Anita Berglund.

Vi-känsla och framåtanda på

årskonferens 2006

Det blev ja till nya stadgar för riksförbundet,

ja till en gemensam policy

värdegrund och ja till en budget

som innebär en större satsning på

marknadsföring. Djurskyddet Sveriges

årskonferens som samlade

84 personer från 33 föreningar och

organisationer genomsyrades av

vi-känsla och framåtanda.

Text och foto: Elsa Frizell

Det nya greppet med inledande workshops

istället för att traditionsenligt börja med mötesförhandlingar

uppskattades av många. Föreningarna

kunde till exempel välja att fördjupa sig

i föreningsteknik, Djurskyddet Sverige i framtiden,

arkivering, djurskyddslagen och policy.

För de som hade tid över fanns möjlighet att

titta på Djurskyddet Sveriges utställning med

arbetsgruppernas arbete och det material som

finns att beställa från kansliet.

Mötesförhandlingarna leddes med fast

hand av Christina Lind, Göteborgs djurskyddsförening,

som satt ordförande. Stämman

röstade igenom det nya stadgeförslaget

för riksförbundet likaså kunde stämman ta

en gemensam policy för Djurskyddet Sverige.

En större budget med mer personal till

kansliet och en större satsning på marknadsföring

med bland annat sponsring av TV-program

i TV 4 klubbades också igenom. Under

lördagens festmiddag delades 2005 års

Djurskyddsstipendium ut till veterinär Johan

Beck-Friis och till tidningen Norrbottens-Kuriren.

Sven Stenson ordförande Djurskyddet

Sverige var mycket nöjd med mötet.

– Jag upplevde att detta var den bästa

konferens vi haft hittills och det kändes som

om alla i organisationen är på väg mot samma

mål. Jag känner mig glad och uppfylld.

Jag och hela centralstyrelsen tror att det

kommande året kommer att bli mycket bra

för hela Djurskyddet Sverige. Vi känner stor

tillförsikt inför framtiden.

Röster från

konferensen

Styrelseledamöterna Björn Dahlén och

Ingrid Redbo på gott humör.

Toni Wisth

Djurskyddet Gotland

Vad tycker du om årskonferensens

nya upplägg

med workshops?

– Det är ett bra upplägg

med workshops så att alla blir mer insatta i

frågorna. Jag tycker dock att man skulle ha

klarat av valen redan på lördagen.

Hur upplever du arbetet i organisationen

idag?

– Att man verkligen vill framåt, synas och finnas

med.

Vilka frågor tycker du är viktigast för organisationen

nu?

– Jag tycker att frågan hur vi ska bli större

och hur vi ska få ett brett allmänt stöd är jätteviktig.

Vi ska ses med självklarhet, man ska

inte behöva fråga vad Djurskyddet Sverige

är, då menar jag både internt och externt.

Mikael Grönlund

Djurskyddet Kronoberg

Vad tycker du om årskonferensens

nya upplägg

med workshops?

– Jättebra med workshops,

jag gick på föreningsworkshop och

arkiv, det är sånt man behöver.

Hur upplever du arbetet i organisationen

idag?

– Proffsigt, väldigt proffsigt. Man har samlat

ett gäng som är väldigt kompetenta, inspirerande

människor som brinner för detta, det

smittar av sig, man får med sig något hem.

Vilka frågor tycker du är viktigast för organisationen

nu?

– Jag tror att frågan hur vi syns utåt är viktigast.

Där tror jag att TV är modellen och att

Djurskyddet Ronneby och Djurskyddet

Karlshamn tar frisk luft.

vi samlas under samma namn, det tror jag

är A och O.

Anneli Skog

Huskatten Västerås

Vad tycker du om årskonferensens

nya upplägg

med workshops?

– Jag tycker att det var

bra. Intressant att det fanns så många olika

saker att välja på.

Hur upplever du arbetet i organisationen

idag?

– Allting känns väldigt positiv, viktigt att bli

större, suveränt med TV.

Vilka frågor tycker du är viktigast för organisationen

nu?

– Att bli mer kända och större, då tvingar vi

bestämmande politiker att lyssna på oss.

Sofia Sturesdotter

Fiahemmet i

Norrköping

Vad tycker du om årskonferensens

nya upplägg

med workshops?

– Informativt och bra, tydligt och välplanerat.

Hur upplever du arbetet i organisationen

idag?

– Jag tycker det verkar vara en bra anda med

sunda värderingar. Framtidsplaneringen tycker

jag är bra och väldigt viktig och känns som

något vi kan uppnå.

Vilka frågor tycker du är viktigast för organisationen

nu?

– Det här med namnbytet är viktigt så att vi

kan bli större. Stödet till lokala föreningar är

stort och viktigt, det är det redan idag. Det

märks att de lokala föreningarna är betydelsefulla

och har mycket att säga till om.


Kalle Hammarberg från KFV Cecilia Göransson från Södertälje katthem

Viktor Hedén från kansliet och Iréne Laigar

från Djurskyddet Norra Halland.

Djurskyddsstipendiater

2005

Varje år delar Djurskyddet Sverige ut

Svenskt Djurskyddsstipendium på 40 000

kronor. Stipendiet delas ut för att uppmuntra

djurskyddsbefrämjande insatser som kan

bestå i utvecklingsarbete, forskningsarbete

eller informationsinsatser. Centralstyrelsen

har i år beslutat att utse två stipendiater som

vardera får 20.000 kronor, veterinär Johan

Beck-Friis och tidningen Norrbottens-

Kuriren.

Motivering Johan Beck-Friis

Johans starka sida är att ständigt driva på

för ett bättre djurskydd. Ingen kan ifrågasätta

hans engagemang och även om han blir

ifrågasatt av sina veterinärkollegor gör han

inte avkall på det som han tycker är viktigt

att åtgärda från djurskyddssynpunkt. Han

drar sig inte för att kritiskt granska svagheter

i svensk och utländsk djurhållning och

hantering. Han har medverkat till att FVE,

den europeiska veterinärfederationen, har

drivit ”svenska” djurskyddsfrågor som

djurtransporter och krav på att genomföra

förbudet mot konventionella burar inom

EU. Johan har utan tvekan gjort stor nytta

för djurskyddet i Sverige och internationellt

och är därför en värdig mottagare av hälften

av 2005 års Djurskyddsstipendium, 20

000 kronor.

Johan Beck Friis

Hur känns det att få

stipendiet?

– Det kändes jätteroligt.

Det vet ju alla som håller

på med djurskyddsarbete

att det är rätt motigt

många gånger. Att få stipendiet kändes

som en bekräftelse. Det var speciellt roligt

stipendiet var från Djurskyddet Sverige just,

jag delar Djurskyddet Sveriges värderingar

Per-Olof Carlfalk från Djurskyddet Kronoberg

spanade in PR-gruppens material.

Lördagens Workshops var uppskattade.

Djurskyddet Landskrona tittade på barn- och

ungdomsgruppens projekt REDE.

och det är den djurskyddsorganisation som

ligger mig närmast.

Vad ska du göra med pengarna?

– Jag kommer att använda dem till att resa

och i det sammanhanget utöka mina kunskaper

om djurskydd. Min förra semesterresa

åkte jag till Österrike och inspekterade

djurtransporterna vid gränsen under nattetid

tillsammans med en kollega.

Vilken djurskyddsfråga tycker du är

viktigast nu?

– Det finns flera, jag tycker att kattproblematiken

är viktig, att katten har inte har något

skydd och att folk inte ställs inför ett ansvar.

Jag skulle vilja se en kattansvarsutredning.

En annan viktig fråga är extremaveln på

hund som är något av en dold fråga. Många

av våra medlemmar i veterinärförbundet har

börjat höra av sig. Man avlar framförallt med

utseendet som mål, det ger hundar som inte

kan föda valpar utan kejsarsnitt och som har

svårt att andas och det är fullständigt onödigt.

Djurtransporterna är också fortfarande

en mycket viktigt fråga.

Motivering Norrbottens-Kuriren

Det är sällan tillfälle ges att till media utdela

stipendier för annat än bild eller text. Men nu

ska Norrbottens-Kuriren få ett erkännande

för sitt innehåll. Norrbottens-Kuriren har,

varje vecka under många år haft en helsida

om husdjur och djurskydd. Under veckorna

har de haft reportage om vilda och tama

djur, artiklar i ämnen som rör djurskydd till

exempel fyrverkerier och dess konsekvenser

inför nyår och valborg, informerat om aktuella

djurskyddsärenden och mycket annat.

Informationsinsatser som sker för att öka

kunskapen hos allmänheten är en mycket

viktig del i djurskyddsarbetet och genom

sitt innehåll har Norrbottens-Kuriren bidragit

till att höja kunskapsnivån i Norrbotten med

omnejd. Det är därför extra roligt att få lämna

hälften av 2005 års Djurskyddsstipendium,

20 000 kronor till Norrbottens-Kuriren för det

REPORTAGE

Djurskyddet Bollnäs- Ovanåker var på plats.

Policy och stadgeförslag röstades igenom

av stämman.

goda arbete som prioriteras av djurintresserade

medarbetare.

Norrbottenskuriren

Hur känns det att få stipendiet?

– Jätteroligt, inte bara för

tidningens del utan för

att den här typen av artiklar

uppmärksammas. De har haft lite lågstatus,

läsarna finns redan, det handlar om

att frågorna ska få plats på redaktionerna.

Vad ska ni göra med pengarna?

– Pengarna ska användas till reportageresor.

Formellt finns ingen budget för denna typen

av artiklar men stipendiepengarna ska öronmärkas

till dessa frågor.

Kommer ni att fortsätta att bevaka djurskyddsfrågorna?

– Jajemän, både på nyhetsplats och på Husdjurssidan

med de mer långsiktiga djurfrågorna.

Val av ledamöter

Val till centralstyrelsen

Eva Norberg och Björn Dahlén omvaldes

på tre år som ordinarie ledamöter i centralstyrelsen.

Björn-Fredrik Tollin omvaldes

på ett år som ordinarie ledamot och

Henriette Westholm omvaldes på tre år

som suppleant.

Ny valberedning

I den nya valberedningen invaldes Johnny

Strömberg från Kristinehamns djurskyddsförening,

Pelle Bratell från Göteborgs djurskyddsförening

och Stefan Hamnstedt

från Djurskyddet Uppsala Län.

21


NOTISER

Foto: Ulf Stridsberg

Regeringen presenterar

paket för bättre samexistens

mellan människor och

rovdjur

Regeringen satsar cirka 30 miljoner i år och

nästa år i ett särskilt rovdjurspaket med start

för akutgrupper redan i år. I paketet finns åtgärder

för att människor som lever och har

sin försörjning i rovdjurstäta områden ska

känna sig tryggare.

Utgångspunkten för Sveriges rovdjurspolitik

är att våra fem stora rovdjur ska ha en

självklar plats i den svenska naturen.

– Vi har ett gemensamt ansvar att värna

och bevara våra rovdjur. Samtidigt är det

viktigt att vi har en rovdjurspolitik som är väl

förankrad i hela befolkningen. Det här paketet

tillsammans med arbetet som regeringens

rovdjursutredare gör är viktiga steg för

att skapa förtroende, säger miljöminister

Lena Sommestad.

Regeringen gör en särskild satsning beträffande

rovdjurspolitiken med inriktning på

förstärkning för länsstyrelsernas arbete med

rovdjursfrågor, akutgrupper vid rovdjursangrepp,

information och kunskapsuppbyggnad

samt metodutveckling av förebyggande

åtgärder mot rovdjursangrepp.

Paketet innehåller bland annat att en

försöksverksamhet inrättas i Dalarnas och

Värmlands län med rovdjursakutgrupper på

länsstyrelserna som ska rycka ut snabbt vid

rovdjursangrepp, oro för angrepp eller förekomst

av rovdjur.

Viltskadecenter vid SLU får fem miljoner

per år extra i tre år för förebyggande åtgärder.

Det kan till exempel handla om ett

22

utökat och intensifierat arbetet med att göra

jakthundar ”vargrena”, och utvecklingen av

sändare på tamdjur.

På länsstyrelserna i de län där rovdjuren

ökat den senaste tiden har arbetet blivit omfattande

de senaste åren. Därför bedömer

regeringen att anslaget till dessa länsstyrelser

bör ökas med 11 miljoner om året för

att de snabbare och effektivare ska kunna

handlägga rovdjursfrågor.

Regeringen gör också en stor landsövergripande

utbildningssatsning på rovdjursinformation.

Satsningen beräknas kosta tio

miljoner under två år.

Elsa Frizell

Foto: Arkiv

Märkning av snöskoter kan

förhindra illegal rovdjursjakt

Våra stora rovdjur är hårt utsatta av illegal

jakt med snöskoter. Därför måste svenska

snöskotrar märkas så att man kan spåra

skoterspår i snö till skoterägaren.

Illegal jakt med snöskoter sker på alla

våra stora rovdjur. I flera fall verkar jakten

dessutom bedrivas för att skapa största

möjliga lidande för djuren som hetsas till

utmattning och körs över om och om igen

och lämnas att dö i snön. Det är inga vanliga

jaktbrott, det är hatbrott.

Jakt med snöskoter skapar en situation

där det ofta är lätt att hinna ifatt och döda

ett djur och sedan komma bort från brottsplatsen.

Trots att spåren ofta är tydliga i terrängen

har det visat sig mycket svårt att fälla

någon för dessa jaktbrott. Detta skulle kunna

underlättas betydligt genom att Sverige i lik-

het med Kanada och Finland ställer krav på

märkning av snöskotrarnas drivmattor.

Djurskyddet Sverige har framfört förslaget

om obligatorisk märkning av skotrar till

departementet tillsammans med Svenska

Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen,

Sveriges Veterinärförbund och

Riksförbundet Katastrofhjälp Fåglar och Vilt.

Elsa Frizell

Foto: Arkiv

Nya djurskyddsregler för

häst - ett lyft för Sveriges

hästar

Djurskyddsmyndigheten har utarbetat förslag

till nya djurskyddsföreskrifter för häst.

Myndigheten föreslår bland annat att alla

hästar dagligen ska få röra sig fritt, ha kontakt

med andra hästar och inte ska behöva

stå i spiltor i framtiden. Hästarna måste också

få grovfoder för att må bra.

Djurskyddet Sverige välkomnar att Djurskyddsmyndigheten

nu utarbetat regelverk

så att hästarna i Sverige ska få det bättre.

Djurskyddet Sverige tycker det är självklart

att hästar ska få röra sig fritt dagligen och

att man på sikt avvecklar spiltorna till häst.

Att hästar vill leva med andra hästar är i linje

med hästens beteende som flockdjur. Djurskyddsmyndighetens

förslag innebär väsentliga

förbättringar för Sveriges alla hästar,

säger Sven Stenson ordförande i Djurskyddet

Sverige.

Elsa Frizell


Foto: International Fund for Animal Welfare

Kanada låter döda 325 000

sälar

Under de senaste tre åren har Kanada låtit

döda en miljon sälar. Den 25 mars inleddes

2006 års säljaktsäsong som uppskattas till

att omfatta 325 000 djur.

Det är främst sälkutar som jagas. Enligt

Kanadas regering dödades 329 829 förra

året. 98 procent av sälarna som jagades var

under tre månader gamla. Experter är överens

om att jaktens omfattning i kombination

med osäkra miljöaspekter, som klimatförändringar,

utsätter populationen av grönlandssäl

för stora risker. Kanadas säljakt får

stark internationell kritik. Dels för brutaliteten

och dels för slöseri eftersom sälarna jagas

enbart för sin päls.

- För cirka tio år sedan trodde vi att säljakten

skulle dö ut. EU beordrade importstopp

av sälskinn vilket ledde till att jaktkvoten

sjönk till 5000 djur mot dagens 325 000. Men

på grund av Asiens efterfrågan på sälskinn

har jakten vuxit kraftigt i omfattning istället.

Säljakten är en skamfläck för Kanada. Med

tanke på det stora antalet djur som jagas

är det ofrånkomligt att många djur endast

bedövas av slagen och blir flådda levande.

Inte minst när det inte sker några kontroller

av jakten, säger Sven Stenson ordförande i

Djurskyddet Sverige.

På initiativ av den schweiziska djurrättsorganisationen

Franz Weber Foundation anordnades

en sex dagar lång resa till Kanada

för att bevaka säljakten. Miljöpartiets EU-parlamentariker

Carl Schlyter som medverkade

på resan upplevde ett stort motstånd från

lokalbefolkningen som inte ville låta någon

se säljakten. De stötte på flera hinder under

resans gång. Tillstånden för att dokumen-

tera jakten skulle förnyas varje dag vilket var

svårt att ordna från de otillgängliga platserna

i närheten av jaktområdena. Gruppen möttes

också av protesterande folkmassor, de blev

prejade av vägen och hotade med våld.

Viktor Hedén

Antal djurskyddskontroller

har ej ökat

Djurskyddsmyndigheten redovisar varje år

till regeringen hur djurskyddstillsynen sett ut

kommunalt och regionalt. 2005 års tillsynsrapportering

visar enligt Djurskyddsmyndigheten,

att arbetet med djurskyddet behöver

likriktas med fortsatt vägledning från centrala

och regionala myndigheter.

Antal anställda på landets länsstyrelser har

minskat med 18 % jämfört med år 2004 och

mer än halverats jämfört med år 2002. Det

finns nu endast 18 årsarbetskrafter för landet

totalt. Djurskyddsmyndigheten ser mycket

allvarligt på den fortsatta minskningen. De

begränsade resurserna medför att besök hos

kommuner och övrig tillsynsvägledning inte

kunnat bedrivas i nödvändig utsträckning.

Handläggning av djurskyddsärenden av

allvarligare karaktär har dock prioriteras hos

länsstyrelserna som har beslutat om fler

djurförbud och omhändertagande av djur

än föregående år.

Kommunernas antal årsarbetskrafter som

avsätts för djurskyddstillsynen har ökat med

6 % jämfört med föregående år. Kommunernas

har satsat stora resurser på tillståndsprövningar

av djuranläggningar enligt det

nya tillståndskravet 16 § djurskyddslagen.

Kommunernas djurskyddskontroller har dock

inte ökat. Kommunernas handläggning av

ärenden varierar mycket i landet. En djuranläggning

inspekteras i genomsnitt vart 5:e år

i Sverige.

Djurskyddsmyndigheten utreder för närvarande

hur ett djurskyddskontrollsregister

ska kunna införas för att kunna vara ett stöd

för kommunernas arbete med djurskyddet.

Elsa Frizell

NOTISER

Foto: Worls Society for Protection of Animals

Vietnam påbörjar avveckling

av björnfarmer

Påtryckningar mot vietnamesiska myndigheter

har lönat sig. Den internationella

djurskyddsorganisationen World Society for

Protection of Animals (WSPA) har fått Vietnam

att börja fasa ut björnfarmerna i landet.

Björngalla har använts i traditionell kinesisk

medicin i över 3000 år. Medicinerna används

mot allt från feber till hjärtsvikt.

Björnarna fångas i det vilda och hålls

i minimala burar där de varken kan sitta,

vända på sig eller ligga normalt. Själva utvinningen

av gallan är extremt plågsam för

djuren och utförs ofta av människor utan

veterinärkunskaper.

Björnfarmer finns i Kina, Korea och i

Vietnam. Industrin är inte bara plågsam mot

djuren, den är även ett hot mot de vilda bestånden

i Asien. I Vietnam har WSPA bland

annat hjälpt till med att chipmärka björnarna

på farmerna för att förhindra att nya björnar

fångas in och placeras på farmerna.

Djurskyddet Sverige har i en skrivelse

uppmanat Kinas beslutsfattare att följa Vietnams

goda exempel och förbjuda framställning

av björngalla.

WSPA & Djurskyddet Sverige

WSPA är en internationell djurskyddsorganisation

som representerar 663 djurskyddsorganisationer

från 142 länder (bland andra

Djurskyddet Sverige).

www.wspa-international.org

Viktor Hedén

23


En stjärna på djurskydd

Man växer som människa i föreningslivet,

det säger Christina

Lind som har ägnat mycket tid

åt djurskydd i Blå Stjärnan, Göteborgs

Djurskyddsförening och

Djurhemsföreningen. Att låta alla

få utrymme, att lyssna och se

människor är A och O i det ideella

arbetet anser hon.

Text och foto: Elsa Frizell

Man måste nästan skriva engagemang med

stort E när man beskriver Christina Lind.

Det är många möten och många föreningar.

Centralt är engagemanget för djur och

hennes relation till djur känns självklar och

praktisk. Synsättet är positivt, det mesta går

att ordna, problem är till för att lösas.

Christina Lind är vice ordförande i

24

Göteborgs Djurskyddsförening, sekreterare

i Djurhemsföreningens styrelse men

framförallt ordförande i Svenska Blå

stjärnan. När jag frågar om hon inte är

med i någon mer styrelse skrattar hon och

lägger till att hon sitter med i styrelsen för

Blå Stjärnans Djursjukhus stiftelse också.

Men det är inte bara ideellt hon arbetar

för djuren, Christina är också anställd av

Svenska Blå Stjärnan i Göteborg.

Vad gör man i Svenska Blå Stjärnan?

– Blå Stjärnan är en frivillig försvarsorganisation

som nästa år fyller 90 år. Blå

Stjärnans uppgift från början var att se

till att hästar i krig fick en så bra vård

som möjligt. Vid sidan om hästsjukvården

fick medlemmarna även utbildning

i mjölkning och annat ladugårdsarbete.

Dagens Blå Stjärnor utbildas i djursköt-

”Jag ser relationen som ett

ömsesidigt givande och tagande,

djuren behöver oss och

vi behöver djuren. Djuren ger

oss så mycket glädje och kärlek

och betyder så oerhört mycket

för många människor, men vi

måste visa dem respekt

och hänsyn.


sel på våra naturbruksgymnasier och

kompletterar med kurser i bland annat

smittskydd, etologi och djurskydd.

Denna utbildning gör att stjärnorna

idag kan göra en stor nytta vid kriser i

samhället där djur är inblandade. Efter

stormen ”Gudruns” framfart i Småland

hjälpte medlemmar till med djurskötseln

på ett flertal strömlösa gårdar och vi är

beredda att rycka in om fågelinfluensan

sprider sig till tamfågelbesättningar. Förutom

att utbilda oss själva i djurskötsel

vill vi också förmedla kunskaper om god

djurhållning till allmänheten genom kurser

och föredrag.

Det låter som om du är ganska upptagen?

– Ja, jag har nästan inte en enda helg ledig

på hela våren, det är ganska stressigt. Det


känns så hemskt när man känner att man

inte hinner allt man vill. När jag är ledig

brukar jag åka till familjegården vid Målilla

i Småland, det har varit ett lantbruk

med djur men nu är det bara skogsbruk.

Jag tycker det är härligt att vistas i skog och

mark och i skogarna runt Målilla är dessutom

mobiltäckningen dålig och det kan

vara ganska skönt.

Vad ger dig motivation i det ideella arbetet?

– Jag tycker det är roligt att lära mig nya

saker. Man blir aldrig fullärd. Det är också

roligt med gensvaret. Att se glädjen hos

folk som till exempel har gått på våra kurser

eller seminarier, speciellt när ungdomar

är entusiastiska över ett arrangemang som

man varit med och ordnat. Det är roligt att

träffa folk med ett intresse.

Vilka är dina viktigaste erfarenheter

från föreningslivet?

– Man växer som människa i föreningslivet.

Diskussionerna som ofta uppstår är jättelärorika,

jag utvecklar och lär mig hela tiden

och kan också lära andra. Den sociala samvaron

är förstås också jätteviktig. Det ska

vara roligt och högt i tak och man måste

låta alla få ta plats. Om jag ser det utifrån

ordförandeskapet så är det jätteviktigt att

låta alla komma till tals och viktigt att man

ser alla i styrelsen och att alla får vara med,

det är viktigt att se folk och bekräfta dem.

Alla behöver en klapp på axeln och få höra

att de gör något bra, det är jätteviktigt.

Har du djur?

– Nej, jag har inte det nu och det tycker

jag är tråkigt. Vi har haft hästar och nästan

alltid haft hund. Jag skulle vilja ha en hund,

men man måste ha tid och ork. Det är ett

fattigt liv utan djur. Djuren ger oss människor

så mycket. Jag tror att barn som växer

upp med djur lär sig ansvar och medkänsla.

Men det måste vara en ömsesidighet, man

måste ha tid och man måste ta på sig ansvaret

för djuret. Jag är uppväxt med djur,

mina föräldrar hade kennel så vi hade alltid

många hundar hemma. Jag gick redan som

liten med i Blå Stjärnan och fick tidigt lära

mig mycket om många olika djur.

Vilka djurskyddsfrågor tycker du är

viktigast nu?

– Djurtransporterna och slakten tycker jag

är de viktigaste djurskyddsfrågorna idag

och det är något som måste skötas på ett

humanare sätt. Det är för långa transporter

och djuren stressas ofta och tvingas vänta

alltför länge innan de slaktas. Vid i och

urlastning är det ofta för mycket hets och

stress eftersom transporttiden räknas från

och med att ilastningen börjar.

En annan viktig djurskyddsfråga är insmugglingen

av hundar till Sverige. Jag tänker

då på den stora smittorisk, som finns

när vi får in hundar som vi inte vet var de

kommit ifrån och om de är vaccinerade

mot rabies eller rävens dvärgbandmask.

Det skulle vara en stor katastrof, tycker jag,

om vi skulle få in dvärgbandmask i landet.

När det gäller sällskapsdjuren och

dit räknar jag också hästarna, så saknar

många idag den kunskap som behövs för

att djuren ska må bra och kunna leva ut

sina naturliga beteenden. Många djur lämnas

ensamma alldeles för länge, vilket får

till följd att de blir stressade.

Ett sorts djurskyddsproblem är också

alla dessa småhundar som blivit så populära.

Hundarna är ofta utklädda och får

tillbringa större delen av dagen i jackfickan,

på armen eller i en väska. Vi får inte

förmänskliga djuren genom att klä dem

moderiktigt. Då är vi farligt ute.

Varför då?

– Djuren blir en sak. Självklart ska även en

liten hund få vara på marken. Det är fel sätt

att visa att man tycker om sitt djur, det är

inte på djurets villkor, det är bättre att visa att

man tycker om det genom att leka med det.

Hur ser du på relationen mellan djur

och människa?

– Jag ser relationen som ett ömsesidigt givande

och tagande, djuren behöver oss

och vi behöver djuren. Djuren ger oss så

mycket glädje och kärlek och betyder så

oerhört mycket för många människor, men

vi måste visa dem respekt och hänsyn. Vi

är skyldiga att behandla djuren väl, vilket

vi tyvärr inte alltid gör.

Är det ömsesidighet när det gäller lantbruksdjuren

också?

– Om vi nyttjar djuren och ser till att de

har ett bra liv under den tid de lever så ser

jag inget fel i det. Men de djur som vi håller

måste ha det bra, det är vår skyldighet.

Ser vi på våra livsmedelsproducerande

PORTRÄTT

djur så sköter de allra flesta lantbrukare

dessa bra idag, men visst finns det tyvärr

undantag. Jag tror att med tätare besök av

djurskyddsinspektörer så kommer vi att

få en ännu bättre djuromsorg bland våra

bönder.

Hur skulle ett samhälle som är bra för

djuren se ut?

– Först och främst skulle vi genom kunskap

och utbildning lära människan från tidiga

barnsben hur man behandlar djur för att

förhindra onödigt lidande. Som jag tidigare

sagt så gäller det att visa respekt och

hänsyn och utgå från djurens naturliga beteende.

Djuren skulle få ta större plats och

accepteras på ett naturligt sätt i samhället.

De långa stressiga djurtransporterna skulle

förbjudas och djurens skulle slaktas på närliggande

små slakterier. Skapa ett samhälle

där djurens väl betyder mer än ekonomiskt

tänkande.

Hur kan Djurskyddet Sverige arbeta för

att närma sig ett sådant samhälle?

– Jag tycker att vi är på rätt spår. Jag tror

på skolinformation, att jobba för att få bort

avarter, vara tydligare, blir större och märkas

bättre i samhället. Tillsynen måste bli

bättre, lagar och förordningar är bra men

det hjälps inte om det inte efterlevs. .

Kort om Christina

Född: 1943

Familj: Man och två döttrar

Bästa djurbok: Per Jensens böcker om djurs

beteende

Finaste djurminne: De gånger jag har fått

vara med och se valpar och kalvar födas.

Favoritdjur: Hundar, tätt följt av häst

Lyssnade senast på: Radio

Äter gärna: Vegetariskt

Gillar: Min familj och djur!

Svenska Blå Stjärnan och

Djurskyddet Sverige

Djurskyddet Sverige har arbetat fram förslag

till kriterier för att kunna ansluta andra riksorganisationer

till Djurskyddet Sverige i syfte att

bli fler medlemmar, få bättre geografisk täckning

i Sverige och få ökad kompetens. Samtal

har inletts med Katastrofhjälp Fåglar och Vilt

KFV riks, Djurhemsföreningen och Svenska

Blå Stjärnan.

25


Fråga etologen veterinären

Ingrid Redbo, doktor och

docent i etologi och suppleant

i Djurskyddet Sveriges

centralstyrelse

Hej!

Jag har en grå bondkatt som är 17 år. Ända sedan han var liten har

han alltid slickats, både på oss i familjen, men även på de flesta av

våra bekanta. Till exempel när han kommer och lägger sig vid mig i

soffan så slickar han på mina händer och även i ansiktet innan han

lägger sig till rätta. Ett annat exempel är när man sitter i en stol, sitter

han då bredvid och man sträcker ner handen, så slickar han på den.

Vad visar katten med det beteendet? Är det vanligt att katter gör så?

Andra katter jag träffat slickas inte alls.

Mattias Hedberg

Hej Mattias!

Katter som känner varandra väl slickar ibland varandra. Det är ett

vänligt och socialt beteende som stärker relationen mellan individerna.

Men, olika katt-individer har olika hög toleranströskel för

beröring av andra. Vissa katter vill inte bli klappade av oss eller

slickade av andra katter annat än under korta stunder. De visar det

genom att t.ex. vända huvudet mot handen och markera ett bett,

utan att direkt bita, s.k. intensionsbett. Inte så sällan går även ömsesidig

slickning överstyr, och katterna övergår till att bita varandra

varpå en av katterna drar sig undan.

Det är inte så vanligt att katter slickar människor så intensivt

och ofta som du beskriver att din katt gör. Som djurägare belönar

och förstärker man ofta helt omedvetet vissa beteenden som djuret

gör. Kanske har du och dina vänner smekt honom och gett honom

uppmärksamhet då han slickat t.ex. händerna. Jag tycker att du

verkar ha en väldigt social och trevlig katt, och att du gott kan tolka

hans beteende som något positivt.

Hej!

Vad betyder det egentligen att katten spinner? Är det alltid ett tecken

på att katten är nöjd? Och hur får katten fram det spinnande

ljudet? / Martina Bergsjö

Hej Martina!

Genom att sätta på katter halsband med små mikrofoner i har man

sett att spinnandet sätter igång eller avbryts i specifika situationer.

Katter spinner tillsammans med oss, under digivning, när de hälsar

på en välkänd social partner, under beröring som när de rullar sig

eller gnider sig mot något/någon, under ytlig och lätt sömn m.m. En

rad situationer stänger också av spinnande som t.ex. uppdykande

av ett bytesdjur, vissa sociala interaktioner, vissa lukter etc. Katter

spinner på både in- och utandning, och ljudet går samma väg som

andra ljud, dvs. över ”talapparaten”.

Det är inte bara under positiva, avslappnade situationer som

man kan höra katter spinna, de kan faktiskt även spinna under stark

stress eller smärta. Man vet inte vad spinnande har för biologisk

funktion, och man har spekulerat om olika funktioner. Min högst

personliga reflektion är att spinnande ursprungligen kanske kan ha

fungerat som en aggressionsdämpande form av kommunikation till

artfränder, eftersom katter använder spinnande när de är i utsatta

situationer med sänkt uppmärksamhet på omgivningen.

26

Vill du fråga våra experter?

Skicka dina frågor till redaktionen@djurskyddet.se

Björn Dahlén arbetar som

länsveterinär i Kronobergs

län och är ledamot

i Djurskyddet Sveriges

centralstyrelsen.

Hej!

Jag bor i Stockholmsområdet och har tamhöns. Med tanke på fågelinfluensan

undrar jag hur farligt det egentligen är för hönsen att

vistas ute. Jag har anmält att jag har höns till länsstyrelsen men inte

fått någon mer information. Jag undrar också om det finns risk att

mina barn eller min hund blir smittad av hönsen?

Susanne Andersson

Hej Susanne!

Alla dessa regler syftar till att genom förebyggande åtgärder minska

risken för överföring av aviär influensa från vilda fåglar till bruksfjäderfän

eller andra fåglar.

Om du till exempel säljer ägg till grannen eller att Du på något

sätt får in aldrig så lite pengar från Dina höns så räknas djurhållningen

som kommersiell, då måste hönsen hållas inne eller i en

heltäckt hönsgård.

För övriga fåglar, till exempel hobbyhöns där man bara äter ägggen

i egna hushållet, gäller att Jordbruksverket rekommenderar att

de hålls inne på samma sätt som kommersiella djurhållningar. Om

det inte går så får man släppa ut dem i friska luften under förutsättning

att de får foder och vatten inomhus eller under ett sådant

skydd utomhus som hindrar vilda fåglar att komma i kontakt med

foder, vatten eller tamfåglarna.

Hur stor risken är kan man inte säga, men naturligtvis finns risken

och därför måste reglerna följas. Om tamfåglar blir smittade innebär

det mycket stora konsekvenser för hela landet.

Nej, så länge hönsen inte visar symtom på sjukdom finns ingen

risk alls för smitta med fågelinfluensa till hundar eller barn. Om hönsen

skulle få fågelinfluensa är risken för smitta till hund eller människa

fortfarande oerhört liten om man iakttar normal hygien och

inte låter hunden äta hönsavföring eller döda höns.

Smitta med aviär influensa från däggdjur till människa eller från

vilda fåglar till människa har aldrig konstaterats.

Smitta med aviär influensa från däggdjur till människa eller från vilda

fåglar till människa har aldrig konstaterats. Foto: Arkiv


Den mjuka hudvårdsserien

för din hund

I vår produktserie för VetriDerm ingår:

· Fyra olika schampon

· Balsam och Fuktspray

· Rengöringsspray

· Öronrengörare

· Produkterna kan köpas på apotek

eller hos din veterinär

Beställ broschyr via vår hemsida -

www.vet.bayer.se eller ring oss

på tel. 031-83 98 00.

Animal Health Division, Box 5237,

402 24 Göteborg, tel 031 - 83 98 00

27


Boktipset

DJURSKYDDET SVERIGE

28

Hästfolk

Mattias Klum,

Priit Vesilind

Bokförlaget Max

Ström, 2003.

Ca 173 sidor.

Hästfolk i vitt skilda miljöer, beroendet av

hästen förenar. Vesilinds personligt berättande

texter och Klums suggestiva, ibland

lite närgångna, bilder i svart-vitt blir en lärorik

bok att njuta av:

I BALLYMUN, EN SLITEN irländsk förort, bor

Grace. Hon är 18 år och hennes ögonsten är

Pegasus, en cob (liten häst av blandras). Pegasus

ger livet mening, någon att bry sig om

och ta ansvar för. Ungdomsbrottslighet och

gängbråk hör till vardagen. Intresset för djur

innebär en ljusglimt i hopplösheten, men har

en baksida. Att hålla häst har blivit populärt i

vissa förortsområden och alltför många djur

får inte rätt skötsel. Hästen har blivit en statussymbol

i fattigdomen och utanförskapet

och används ibland som ett maktmedel.

FRÅN MONGOLIETS STÄPPER härstammar vår

tamhäst. Här lever nomadfolket med sina

djur som förfäderna gjorde. Livet är hårt.

Sommarens jakt på regn och bete samt

vinterns kamp mot den stränga kylan styr

tillvaron. Allt hos hästen nyttjas, såväl egenskaper

som produkter. Nöjesridning i form

av kapplöpningar hör till de få nöjena. Djuren

får ingen speciell omvårdnad och gallras

genom det naturliga urvalet. Hingstarna

skyddar flocken mot anfallande rovdjur. Att

åderlåta en sjuk häst anses välgörande enligt

den mongoliska läkekonsten. Veterinärer,

däremot, fnyser de gamla hästkarlarna

åt. Här känner man sina djur, men har ingen

nära relation till dem. De är namnlösa och

kallas till exempel ”Den stora svarta”.

I TILLBURG, NEDERLÄNDERNA, har en cirkus

slagit läger. Gabrielle är konstryttare och gör

avancerade framträdanden med sina hästar.

Som flertalet cirkusar håller man inte längre

vilda djur, utan uppträder (förutom hästarna)

med tamkatter, kakaduor och jerseykor

(Undrar med vilka konster?). Och en noshörning

som är en attraktion genom att vara just

noshörning. Gabrielle menar att djuren trivs

med sin tillvaro, kanske med undantag av

transporterna.

I ARIZONA, USA, BOR WARNER - en tvättäkta

cowboy och ranchägare och tillika en tjusig

karl (av fotona att döma). ”Det är nästan

som ett slags förförelse”, säger han. ”Jag

vill vinna deras förtroende.” Warner’s hästar

är både kamrater och oersättliga redskap i

arbetet med de stora boskapshjordarna.

Mulorna (korsning mellan en åsnehingst och

ett häststo) kompletterar med sin uthållighet

och goda förmåga att ta sig fram i svår terräng.

Förståelse och ett mjukt handlag, ”att

tala hästar till lydnad”, är metoden Warner

använt sig av långt innan ”horsewhispering”

blev på modet.

YVETTE, NEW YORK, IFRÅGASÄTTER ofta sitt yrkesval

- ridande polis. Men hon gillar sitt jobb

och framför allt sin partner Sonny, polishäst

till professionen. Det värsta Sonny vet är

cementbilar och bussarnas tryckluftsbromsar.

Hästen är ett flyktdjur och varje dag på

Manhattan är en utmaning. Parets främsta

uppgift är att kontrollera stora folkmassor

och upprätthålla ordningen. Här gäller lugn

istället för panik. Yvette har varit ridande polis

i åtta år och aldrig behövt använda sitt

tjänstevapen. Men Sonny är också ett charmerande

inslag i stadsbilden. Folk ler, händer

vill klappa. Det finns barn här som aldrig

sett andra djur än hundar och katter.

Text: Birgitta Imander

Lärare, beteendevetare,

har två katter och är medlem

i Djurskyddet Uppsala län.

Den svenska

hästhandboken

Cecilia Löfgren,

Birger Larsson

Prisma, 2005.

Cirka 272 sidor.

ATT SKAFFA ETT DJUR är oftast lättare än att

sköta ett. I Sverige har antalet hästar, och

hästfolk, ökat betydligt. Kunskapen (och

det sunda förnuftet) har dessvärre inte hållit

jämna steg med det ökade intresset för

hästhållning. För att förstå en häst är det

viktigt att känna till något om dess natur och

sinnen. Synen är av central betydelse, men

fungerar inte riktigt som hos oss. Något att

beakta! Och när vi själva huttrar i stallet kan

det vara perfekt temperatur för hästen, som

vill ha det lite svalt. Man kan lära mycket

bara genom att studera hästar i frihet.

DEN SVENSKA HÄSTHANDBOKEN, med passande

undertitel ”Den kompletta handboken

för hästägare och ryttare”, är ovanligt

informativ med kapitel om bl a juridik, trafikfrågor,

utbildningar och hästens friskvård.

Medförfattare har bidragit med specialkompentens

– veterinär, jurist, hovslagare m fl.

En mycket välskriven text kompletteras med

utsökt bildmaterial. Vad sägs om blicken på

pärmens insida?


“toa-lätt”

är ett utmärkt

strö för oss

smådjur!

…det suger

upp dubbelt

sin vikt!

det är marknadens

lättaste strö!

…enkelt att

använda!

och…

www.toa-latt.se

29


30

DJURHEM

Karantänen avgörande

En väl fungerande karantän på djurhemmen är avgörande för att klara

sig från de många smittsamma sjukdomar som övergivna katter kan

bära på. En minutiös hygien och tillräcklig lång tid i isolering är de viktigaste

faktorerna för att klara sig.

Text: Eivor Karis, vice ordförande i Djurhemsföreningen

Kattproblem beror inte på katterna, problemen

är att söka hos kattägarna. Det

är djuren som får utstå obehagen. Djurvänner

och kattälskare arbetar heroiskt

för att omhänderta övergivna djur runt

om i landet på våra djurhem. I samband

med djurhemsverksamheten sker också

information och vägledning för att öka

kunskap och medvetandet hos de tänkta

djurägarna. Vi går nu mot sommar vilket

innebär att kattungar föds och många

gånger är det oplanerat. Vid semestertid

är det vanligt att någon blir helt betagen

i de söta kattungarna och plötsligt blir

man kattägare. Det är i många fall oplanerat

så när kattungen vuxit och inte är

så ”kattungegullig” längre tonar problemen

upp sig. Kostnaden för vaccinering,

öronmärkning, kastrering, försäkringar,

kattmat och veterinärkostnader kan

skapa följden att katten blir ett problem

och i värsta fall lämnas åt sitt öde för att

bli en kringströvande hemlös katt. En

följdverkan av det hårda liv hos dessa

övergivna och förvildade katter är att det

uppstår hälsoproblem. Smittsam diarré,

öronskabb, kattsnuva och ringorm drabbar

dem allt som oftast.

När ett sådant eller sådana djur skall

tas omhand på våra djurhem krävs det

en godkänd karantän. Personal ute på

Med tanke på virussjukdomar är en isolering på

cirka två veckor att rekommendera. Foto: E Frizell

våra djurhem har, trots minutiös skötsel

av djurhemmen och de omhändertagna

katterna, drabbats av smittsamma sjukdomar.

Detta kräver total sanering och

förlusten av de drabbade djuren är både

fysiskt och psykiskt påfrestande för de

drabbade. En väl genomtänkt karantän

eller mottagningsavdelning bör djurhemmen

eftersträva. Tillräcklig lång tid i isolering

och hygien är A och O för att få

smittkedjan att brytas.

Isolering i karantänen

Isolering innebär att nyinkomna djur

skall vara åtskilda från de som redan

finns på djurhemmet. Nyinkomna djur

ska också vara åtskilda från varandra.

Detta betyder också att man inte ska ha

samma skor och kläder på sig hos djuren

i karantän som hos övriga djur. Med

tanke på virussjukdomar är en isolering

på cirka två veckor att rekommendera.

Hygien

För att ha möjlighet att hålla rent gäller

vissa grundförutsättningar för byggnadsmaterial

i burar och rastgårdar. Det är

också viktigt att det är lätt att rengöra

där maten tillreds. Vid byggande av karantän,

burar och utrymmen i ett djurhem

kan olika material förekomma. Det

kan till exempel vara formplyfa, våtrumsmatta

eller plexiglas. Dessa material har

en slät och hård yta och är lätta att hålla

rena. Om man väljer våtrumsmatta skall

alla skarvar vara svetsade. Ett måste är

tillgång till kallt och varmt vatten för att

kunna rengöra på bästa sätt. Mekanisk

rengöring som disk- och tvättmaskin bör

finnas på djurhemmen. Desinfektion är

också mycket viktigt, ett verksamt desinfektionsmedel

är Virkon, som ofta

används på djurhemmen. Vid smittsam

sjukdom rådgör alltid med veterinären.

Brandkåren räddade katt

i träd

Vi som valt att göra en insats för djuren har

säkert många minnen där hjälpinsatser lyckats

eller misslyckats. I nedanstående fall lyckades

räddningsaktionen av en katt som i fem dygn

suttit uppe i ett träd i 20 graders kyla. Vilken tur

att den brandman som var vakthavande hade

både ett gott hjärta och en vilja att rädda det

stackars djuret, även om det ”bara gäller en

katt” som så många dessvärre uttrycker sig.

Räddningskåren tog utryckningen som en övning

och kostnaden kunde därför godkännas.

Som framgår av bilden kan läsarna säkert

förstå hur det kändes i ett ”gammalt” djurskyddshjärta

då jag fick lägga den nästan ihjälfrusna

katten i ägarinnans famn. Den känsla

som infinner sig hos oss djurvänner när ett djur

blivit räddat är den lön vi får för vårt arbete och

strävan för att djur skall behandlas väl och ej

utsättas för lidande.

Läsaren vill säkert också veta hur det

gick för den räddade katten. Vid uppföljning

av äventyret berättade kattägaren att katten

inte gärna gick ut på flera dagar men att den

lyckligtvis inte fick några men av det hemska

äventyret.

Eivor Karis

Katten satt fem dagar i 20 minusgraders kyla i trädet

innan den kunde räddas av brandkåren.

Foto: Djurhemsföreningen

Har du någon solskenshistoria att

berätta? Skriv till redaktionen:

redaktionen@djurskyddet.se

.


Material att beställa

Kontakta kansliet för beställning

Telefon: 08-673 35 11 E-post: info@djurskyddet.se

Materialet är gratis för medlemmar i Djurskyddet Sverige

För icke-medlemmar kostar materialet 2-5 kronor styck.

Djurskyddet

Gamla ex

Vykort

Häst

Vykort

Hund

Klistermärke

Vid fara rädda oss

Broschyr

Förening

Broschyr

Att ha katt

Vykort

Katt

Bildekal

En del har det bra, men alltför många lider

Broschyr

Problemhund

Affisch

Katt

Nästa nummer

Tema: Häst

Kommer i september

SISTA ORDET

Det är viktigt att ställa politikerna

mot väggen

VI SOM ARBETAR MED att förbättra för djuren, har rätt

att få veta var partierna står, i för oss viktiga frågor. Det

kan påverka vårt eget val, men också ge oss kunskap

om var Djurskyddet Sverige kan finna politiskt stöd, för

att exempelvis påverka lagstiftningen i Sverige och i EU.

Men politiker är inte bara lagstiftare. Man påverkar de

allmänna förutsättningarna i samhället och är viktiga

opinionsbildare. Lågprishetsen kring livsmedel, som har

påverkat djurskyddet negativt, har inte bara drivits av

handeln och media utan också av politikerna. En eloge

till jordbruks/konsumentminister Ann-Christine Nykvist,

som numera både talar om prisvärt och djuromsorg och

som jag uppfattar det, också driver viktiga frågor i EU,

som hund – och kattskinn, djurtransportfrågorna och

märkningen av livsmedel. Fortsätt med det. Det behövs

envishet och uthållighet för att lyckas i EU.

DET FINNS ETT ENGAGEMANG för djurskydd hos de

flesta svenskar, inte minst bland ungdomar. Politiska

partier, som inte förstår det gör ett strategiskt misstag.

Det finns olika uppfattningar om vad man kan och bör

göra. Moderaterna tror inte på lagar och regler utan förlitar

sig på marknadskrafterna. Ett sådant exempel är

ursprungsmärkning. Men nu är det faktiskt så, att man i

EU-kommissionen på allvar diskuterar märkning av ursprungsland,

eftersom många konsumenter vill ha det.

Kommer vi in på frihandel och djurtransporter blir svaren

också ganska luddiga. När det gäller registrering av katt

känns det tufft för Djurskyddet Sverige att komma vidare.

Cecilia Widegrens uppfattning om katter skrämmer.

Oenigheten kring Djurskyddsmyndigheten är ju känd

där Kristdemokraterna, Centern och Moderaterna vill

lägga ned myndigheten. Detta gläder säker flera bönder,

vissa fiskare och minkuppfödare, men gynnar inte

djurskyddsfrågorna. Vad Djurskyddsmyndigheten dock

behöver är en bättre kommunikationskompetens.

SLUTLIGEN – DET GÄLLER att ständigt ställa politikerna

mot väggen. Efter valet kanske det är dags och ställa

frågorna igen. Vad vill man och framför allt vad gör partiet?

Vad händer exempelvis i djurtransportfrågan, som

många tycker är så viktig?

Gunnela Ståhle

Ledamot i centralstyrelsen

31


32

POSTTIDNING B

Djurskyddet Sverige

Rökerigatan 19

121 62 Johanneshov

Har du varit inne på vår nya webbsida?

Gå in och ta en titt på www.djurskyddet.se

Arv och gåvor gör vårt arbete möjligt

Det ideella djurskyddet överlever inte utan goda generösa

själar som donerar arv och gåvor till organisationen.

Vill du hjälpa djurskyddet? Det finns flera sätt. Hör av dig

till kansliet så berättar vi vad du kan göra.

Gåvor kan sättas in direkt på Djurskyddet

Sveriges plusgiro 1499-3, bankgiro

677-8047 eller på din lokala förenings

post- eller bankgiro, med angivandet att

beloppet avser gåva. Har du frågor om

arv, gåvor eller testamenten kan du

kontakta kansliet eller gå in på vår webbsida

www.djurskyddet.se

Föreningarna

Djurskyddet Sverige är en ideell organisation

med 52 anslutna föreningar.

För kontaktinformation till föreningarna

se www.djurskyddet.se eller

kontakta kansliet:

Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov

Telefon 08 673 35 110

E-post info@djurskyddet.se

Blekinge

Djurskyddet Karlshamn, Karlshamn

Djurskyddet Ronneby, Ronneby

Dalarna

Djurskyddet Dalarna, Rättvik

Gotland

Djurskyddet Gotland, Visby

Gävleborg

Djurskyddet Bollnäs-Ovanåker, Bollnäs

Djurskyddet Norra Hälsingland, Hudiksvall

Hudiksvalls Kattsamarit, Hudiksvall

Halland

Djurskyddet Norra Halland, Kungsbacka

Falkenbergsortens Djurskyddsförening, Falkenberg

Halmstadortens Djurskyddsförening, Halmstad

Jämtland

Djurskyddet Jämtlands Län, Östersund

Jönköping

Djurskyddet Eksjö, Eksjö

Kalmar

Djurskyddet Kalmar, Kalmar

Djurskyddet Oskarshamn, Oskarshamn

Djurskyddet Västervik, Västervik

Kronoberg

Djurskyddet Kronoberg, Växjö

Norrbotten

Djurskyddet Norrbotten, Luleå

Skåne

Djurskyddet Kullabygden, Höganäs

Djurskyddet Landskrona, Landskrona

Djurskyddet Malmö, Malmö

Helsingborgs Djurskyddsförening, Helsingborg-

Stiftelsen Lunds Djurskyddsfond, Lund

Stockholm

Kattvärnet, Haninge

Djurvännernas förening i Stockholm, Stockholm

Hundfrämjandet, Tumba

Djurhjälpen, Vaxholm

Södertälje Katthem, Södertälje

Södermanland

Djurskyddet Eskilstuna, Eskilstuna

Djurskyddet Mariefred, Mariefred

Djurskyddet Nyköping, Nyköping

Strängnäs Djurskyddsförening, Strängnäs

Ruth Berggrens Minne

Utgiven av Djurskyddet Sverige, Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov

Det finns nu möjlighet att ansöka om bidrag från Ruth

Berggrens Minne. Ändamålet är att ge ekonomiskt bidrag

för att ”inköpa röntgenapparat för större hund”.

Vi vänder oss därför till djurkliniker, veterinärstationer,

djursjukhus m.m. som bedriver verksamheter där behov

finns av röntgenapparat till större hund. Ansökan om bidrag

skickas/mejlas till Djurskyddet Sverige. Ansökan

ska innehålla en kortare beskrivning av er verksamhet

som kan styrka ändamålet samt storlek på önskat bidrag.

Maxbelopp är 100 000 kr. Ansökan om bidrag ska vara

Djurskyddet Sverige tillhanda senast den 28 juli 2006.

Adress Djurskyddet Sverige, Rökerigatan 19 121 62 Johanneshov

E-post lena.hallberg@djurskyddet.se

Uppsala

Djurskyddet Uppsala Län, Uppsala

Värmland

Djurskyddet Karlstad, Karlstad

Djurskyddet Säffle-Åmål, Säffle

Djurskyddet Västra Värmland, Arvika

Filipstads Djurskyddsförening, Filipstad

Kristinehamns Djurskyddsförening, Kristinehamn

Sunne Djurskyddsförening, Sunne

Västerbotten

Djurskyddet Västerbotten, Umeå

Västernorrland

Djurskyddet Härnösand, Härnösand

Djurskyddet Sundsvall, Sundsvall

Djurskyddet Ådalen, Sollefteå

Djurskyddet Örnsköldsvik, Örnsköldsvik

Västmanland

Föreningen Huskatten, Västerås

Västra Götaland

Djurskyddet Skaraborg, Töreboda

Djurskyddet Uddevalla, Uddevalla Göteborgs

Göteborgs Djurskyddsförening, Göteborg

Örebro

Djurskyddet Örebro, Örebro

Östergötland

Djurskyddet Mjölby, Mjölby

Föreningen Nöd, Norrköping

Linköpings Djurskyddsförening, Linköping

More magazines by this user
Similar magazines