"De högsta chefernas löner drar ifrån" (pdf) - Kommunal

De högsta chefernas 

löner drar ifrån 

Rapport av Anton Andersson

De högsta chefernas 

löner drar ifrån 

Löner för arbetare, tjänstemän samt deras högsta chefer 

i kommuner, landsting och privata vårdkoncerner 

Rapport av: Anton Andersson 

juni 2011 

2011-05-30

Innehåll 

1. Sammanfattning...................................................................................................... 4 

2. Varför en rapport om chefslöner?..................................................................... 5 

Metod.......................................................................................................................... 5 

3. Inkomstutvecklingen i hela samhället.............................................................. 7 

4. Kommunchefernas löner och löneutveckling................................................10 

Bättre för cheferna än för arbetarna............................................................... 10 

Övriga förmåner..................................................................................................... 12 

5. Landstingsdirektörernas löner och löneutveckling..................................... 13 

Kraftigt ökade löner för landstingsdirektörer.................................................13 

Övriga förmåner......................................................................................................15 

6. Rekrytering av kommunchefer och landstingsdirektörer..............................................16 

7. Vd-inkomster inom välfärdssektorn..................................................................18 

8. Vad är en rimlig lön?............................................................................................. 21 

Referenser......................................................................................................................22 

Bilaga 1 - Metodologisk bilaga............................................................................... 23 

Strukturförändringar........................................................................... 23 

Inkomst och lönebegrepp................................................................. 23 

Metod och dataunderlag................................................................... 24 

Tillförlitlighet -Bortfall, urvalsfel och mätfel.................................... 25 

Enkätundersökning............................................................................. 28 

Bilaga 2 – Tabeller och diagram............................................................................. 29 

5

Diagram och tabellförteckning 

Diagram 

3.1 Inkomstojämlikhet 1975-2009.................................................................................11 

3.2 Topp percentilens och decilens andel av inkomsterna...................................12 

4.1 Löner 2000-2010 för kommunchefer, arbetare och tjänstemän 

anställda i kommuner................................................................................................. 13 

4.2 Löneutveckling 2000-2010 för kommunchefer, arbetare och 

tjänstemän anställda i kommuner.........................................................................14 

4.3 Sammanlagd löneökning 2000-2010 i procent för kommunchefer 

och arbetare i kommuner............................................................................................15 

5.1 Löner 2000-2010 för landstingsdirektörer, arbetare och 

tjänstemän i landsting................................................................................................16 

5.2 Löneutveckling 2000-2010 för landstingsdirektörer, arbetare 

och tjänstemän i landsting.......................................................................................16 

5.3 Sammanlagd löneökningen 2000-2010 i procent för 

landstingsdirektörer och arbetare ........................................................................17 

5.4 Lön för arbetarna om de haft direktörernas löneutveckling 

sedan år 2000.................................................................................................................17 

6.1 Rekrytering av den senaste kommunchefen......................................................18 

6.2 Rekrytering av den senaste Landtingsdirektören..............................................19 

7.1 Årsinkomster 2009. Vd i koncerner med verksamhet inom 

vård, omsorg, hemtjänst och assistans................................................................ 21 

Tabeller 

B1.1 Sammanslaget internt och externt bortfall i frågan om 

kommunchefens lön år 2000................................................................................ 26 

B2.1 Löneökningstakt årsvis kommuner...................................................................... 28 

B2.2 Löneökningstakt årsvis landsting......................................................................... 28 

B2.3 Årsinkomster för vd för företag i välfärdssektorn......................................... 29 

B2.4 Omsättning i vård och omsorgskoncerner....................................................... 30 

B2.5 Totala intäkter för några landsting och kommuner...................................... 30 

B2.6 Löneutvecklingen i för kommunchefer 2000-2010 per kommun.......... 31 

B2. 7 Löneutveckling för landstingsdirektörer per landsting 2000-2010...... 36 

7

1. Sammanfattning 

• Rapporten undersöker löneökningar för de högsta tjänstemännen i kommuner 

och landsting, kommunchefer och landstingsdirektörer, under tidsperioden 

2000-2010. 

• De högsta tjänstemännen de tio senaste åren fått betydligt större 

löneökningar än arbetare och tjänstemän. För arbetarna och tjänstemännen 

har löneutvecklingen legat kring 41 procent medan kommuncheferna 

har fått 51 procent och landstingsdirektörerna 80 procents ökning. 

• Kommuncheferna tjänade redan i snitt mer än tre gånger så mycket som medellönerna 

för arbetare och har ökat avståndet ytterligare. Landstingsdirektörerna 

har gått från fyra gånger till att ha fem gånger så hög lön som arbetarna. 

• Hade arbetarna i kommuner och landsting haft samma löneutveckling 

som kommuncheferna sedan år 2000 skulle de 2010 haft 1 400 kronor mer 

i lön per månad. Om de haft landstingsdirektörernas löneutveckling skulle 

de haft 5 700 kronor mer. 

• Direktörerna för de största företagen i välfärdssektorn har högre inkomster 

än de högsta offentliga tjänstemännen. Vi har granskat deklarerade 

inkomster för inkomståret 2009 för nio verkställande direktörer för de 

stora privata koncernerna med verksamhet inom vård, omsorg och assistans. 

Deras medelinkomst ligger på drygt tre miljoner kronor om året eller 

drygt 13 gånger vad arbetarna i offentlig sektor tjänar på ett år. 

• Kommunal har också undersökt rekrytering av kommunchefer och landstingsdirektörer. 

Resultatet är att de i huvudsak rekryteras från kommunoch 

landstingssektorn och sällan från näringslivet. 

• Förutom Kommunals lönestatistik, statistik från SCB och uppgifter från 

skatteverket har vi också använt oss av en enkät som vi skickat ut till kommuner 

och landsting i Sverige. Denna besvarades under april 2011 och 

gällde lön de senaste tolv åren samt förmåner och rekrytering för de högst 

uppsatta tjänstemännen. Svarsfrekvensen blev 79 procent för kommunerna 

och 100 procent för landstingen. 

9

2. Varför en rapport om chefslöner? 

Kommunal är när detta skrivs på väg in i en avtalsrörelse där en god reallöneutveckling 

ska samsas med en ansvarsfull löneutveckling i förhållande till vad 

ekonomin i kommuner och landsting har resurser för. För att motivera ansvarstagande 

är det viktigt att alla delar av löneskalan är lika ansvarsfulla och att ingen 

grupp drar ifrån. Välfärdens resurser är begränsade och de bör fördelas på ett 

sätt som är både rättvist och effektivt. Därför undersöker vi lönerna hos de högsta 

cheferna i våra sektorer. 

LO:s maktelitutredning (LO, 2000;2011) har visat att maktelitens, men framförallt 

den ekonomiska elitens, inkomster har dragit iväg rejält under de senaste 

tjugo åren. Även den byråkratiska eliten har sedan början av 1980-talet ökat sina 

inkomster något i förhållande till industriarbetarlönen. 

Syftet med denna rapport är att ge en överblick av hur det ser ut i kommun 

och landstingssektorn när det gäller inkomster och löneutveckling för de högsta 

cheferna. Utvecklingen under åren 2000-2010 för de högsta tjänstemännen jämförs 

med den som arbetare och tjänstemän i offentlig sektor haft under samma 

period. Andra rapporter och artiklar har granskat nivåer och utveckling för de 

grupper vi granskar här men vi vill presentera en bredare bild. 

Huvudfokus i rapporten ligger på de högsta offentliga tjänstemännen i kommuner 

och landsting. Däremot är det inte nödvändigtvis dessa chefer som har de 

högsta inkomsterna. För att belysa detta görs även en undersökning av inkomsterna 

för vd i de större företagen i välfärdssektorn. 

Metod 

Uppgifter om direktörer och kommunchefer kommer från en enkät som sändes ut 

till kommunerna och besvarades under april 2011. Svarsfrekvensen var 79 procent 

för kommunerna och 100 procent för landstingen. Statistiken om löner för arbetare 

och tjänstemän bygger på bearbetningar av Kommunals lönestatistikdatabas. Både 

enkäten och lönestatistiken gäller löner från november månad. 

Den högste tjänstemannen i kommunerna kallas inte alltid kommunchef utan i städer 

ofta stadsdirektör eller motsvarande. Motsvarande för landstingen är att vissa 

är regioner och att högste tjänstemannen då kallas regiondirektör. I denna rapport 

använder vi för enkelhets skull namnet kommunchef och landstingsdirektör. 

Enligt det lönebegrepp som används i rapporten ingår grundlön plus fasta ersättningar. 

Därmed räknas OB och motsvarande ersättningar inte in eftersom dessa ses 

som rörliga lönetillägg. För direktörerna och kommuncheferna har fasta ersättningar 

som i vissa fall förekommer för sidouppdrag i kommunen adderats till grundlönen. 

Undersökningen använder sig av medellöner för arbetare som arbetar heltid. Kommunals 

medlemmar har betydligt lägre genomsnittliga utbetalda löner än de medellöner 

som redovisas eftersom del och visstidsarbete är vanligart inom denna kategori. 

För vd:ar i börsbolag bygger rapporten på uppgifter om inkomst av tjänst och 

kapital från skatteverket. Det bör noteras att dessa inkomster kan komma från 

fler källor än den huvudsakliga arbetsgivaren, och ska därför jämföras med en viss 

försiktighet med uppgifter om löner i kommuner och landssting. 

För förklaring av de olika inkomstbegreppen som används i rapporten och resonemang 

om dess tillförlitlighet, se metodologisk bilaga. 

10

3. Inkomstutvecklingen i hela samhället 

För att ge en referenspunkt till de löner i offentlig sektor som redovisas i kapitel 

4 och 5 och de inkomster som redovisas i kapitel 7 ges här först en bild av hur 

inkomster i hela samhället har utvecklats. 

Det mest använda måttet på den totala inkomstojämlikheten är gini-koefficienten 

som är ett mått på den samlade ojämlikheten över hela inkomstskalan. Den kan 

variera mellan 0 och 1 där 1 innebär att hela samhällets inkomster finns hos en 

individ och 0 att den är helt jämt fördelad. Den långsiktiga trenden är att denna 

minskade under mitten av 1900-talet för att sedan trendmässigt börja öka igen 

från och med början av 1980-talet (SCB 2008). Tillfälliga minskningar har dock 

skett även i den senare perioden som efter att IT-bubblan sprack i början av 

2000-talet och efter finanskrisen 2007, framförallt som ett resultat av att vinsterna 

från kapital gick ned under dessa perioder. 

Diagram 3.1 Inkomstojämlikhet 1975-2009 

Gini-koefficient för individer per konsumtionsenhet i familjeenheter 

Källa: SCB (HEK). Disponibel är inkomst efter skatt och transfereringar. Faktorinkomst är inkomster före skatt och 

transföreringar medan disponibel inkomst är inkomster efter dessa. Serien är inte fullständigt jämförbar före och 

efter skattereformen 1990/91. För åren 1989 och 1990 finns skattningar enligt de nya reglerna. 

Mycket tyder på att den yttersta toppen i samhället tillhör de verkligt stora vinnarna. 

En av studierna som visar på detta är LO:s (2011) rapport om maktelitens 

inkomster. LO delar upp makteliten i en demokratisk, byråkratisk och ekonomisk 

elit. De startar sin jämförelse 1950 och deras mått är antalet industriarbetarårslöner 

som de olika kategorierna tjänar. 1950 tjänade makteliten elva gånger en 

industriarbetarlön och 1980 när den var som lägst var maktelitens genomsnittliga 

inkomst fem gånger industriarbetarlönen. 2009 tjänade den samlade makteliten i 

genomsnitt 16 industriarbetarlöner vilket motsvarar en sammanräknad årsinkomst 

före skatt på 4,7 miljoner kronor. Det är dock främst den ekonomiska eliten, vilken 

omfattar 50 direktörer från näringslivet, som dragit ifrån. Från nio gånger industriarbetarlönen 

vid botten 1980 till i snitt 42 industriarbetarlöner 2009. 

11

Den byråkratiska eliten i LO rapporten består förutom av de högsta tjänstemännen 

i de tio största kommunerna också av höga tjänstemän i stat, kommunala bolag, 

arbetsmarknadens parter samt media. Den byråkratiska eliten hade den lägsta 

inkomstnoteringen 1980 med fyra industriarbetarlöner och hade 2009 i genomsnitt 

åtta gånger industriarbetarlönen. Denna ökning drivs till stor del av mycket höga 

inkomster för vd i några statliga företag, kungen och två chefredaktörer. Om dessa 

tas bort är genomsnittet för denna grupp fem istället för åtta gånger. 

I diagram 3.2 visas utvecklingen för andelen av hela ekonomins inkomster 

som de översta tio procenten respektive den översta procenten har. Både den 

översta procenten och de översta tio procenten har ökat sin inkomstandel 

relativt mycket under perioden 1975-2009. Den rikaste procentens andel av 

inkomsterna har förbättrats från fem procent av de totala inkomsterna till 

omkring tio. Motsvarande för de tio rikaste procenten var från tjugofem till 

trettiofem procent av inkomsterna. Framförallt sker denna utveckling under 

1990-talet men den översta procenten har ökat sin inkomstandel även under 

2000-talet. Roine & Waldenström (2008) ger i sin undersökning som delvis 

använder sig av andra data också bilden av ökade toppinkomster och skriver 

att det i huvudsak beror på ökade inkomster från kapital medan inkomsterna 

från arbete inte utvecklats lika ojämnt. 

Diagram 3.2 Topp percentilens och decilens andel av inkomsterna 

Faktorinkomster inklusive kapitalvinster i procent. Inkomst för 

individer i familjeenheter per konsumtionsenhet 

Källa: SCB (HEK). Faktorinkomst är inkomster före skatt och transföreringar. k.e står för konsumtionsenhet. Serien är 

inte fullständigt jämförbar före och efter skattereformen 1990/91. För åren 1989 och 1990 finns skattningar enligt 

de nya reglerna. 

Utvecklingen av kapitalinkomsterna beror bland annat på stigande fastighetspriser 

och en mycket god prisutveckling på börsen. Dessa vinster är koncentrerade till 

dem med högst inkomst eftersom de som har de högsta inkomsterna generellt får 

en större del av sina inkomster av kapitalvinster. Det finns dock en trend mot ökade 

inkomstskillnader mätt genom gini-koefficient även man bara räknar med arbetsinkomster. 

Men denna är betydligt svagare (SCB, 2008; Finansdepartementet, 2011). 

12

Sammanfattningsvis kan man säga att de senaste tretio årens utveckling generellt har 

präglats av en trendmässigt större inkomstojämlikhet och att de inkomstgrupper som 

redan hade de bästa inkomsterna följaktligen också har fått de största procentuella 

förbättringarna samt att den yttersta ekonomiska eliten fått starkt ökade inkomster. 

4. Kommunchefernas löner och löneutveckling 

Bättre för cheferna än för arbetarna 

I grafen nedan visas löneutvecklingen för kommuncheferna samt för arbetare 

och tjänstemän anställda i kommunerna. Kommunchefernas medellöner har 

ökat från i snitt omkring 44 500 kronor per månad 1999 till omkring 67 500 

kronor per månad 2010 . Det innebär en löneökning på knappt 23 000 kronor. 

Ungefär en fjärdedel av kommuncheferna 2010 är kvinnor och deras medellöner 

ligger ungefär på samma nivå som männens. 

Lönespridningen mellan kommuncheferna är stor. Den lägst betalda kommunchefen 

bland de kommuner som svarade hade 2010 en lön på 43500 kronor per 

månad och den högst betalda hade 141 500 kronor per månad. Det är ett fåtal 

kommuner som sticker ut med löner över 100 000. De som betalar ut högre löner 

är oftast större kommuner och kommuner i storstadsregioner. 

När det gäller arbetarnas löner i kommunerna hade de år 2000 en medellön på 

14 600 kronor i månaden och 2010 en lön på 20 700 kronor i månaden. Det innebär 

en löneökning på ungefär 6 000 kronor på tio år. Kvinnornas löneutveckling 

låg ungefär jämsides med männens. 

Diagram 4.1 Löner 2000-2010 för kommunchefer, arbetare och 

tjänstemän i kommuner 

Arbetare Kommunchef Tjänstemän 

Källa: Enkät och Kommunals lönestatistikdatabas. Månadslön i kronor. Kommunchef är här namnet på den högsta 

tjänstemannen i kommunen. 

13

Att jämföra ökningar i kronor kan ha sin poäng; tydligt är att kommuncheferna 

har fått mer av samhällets ökade resurser än vad den genomsnittlige arbetaren i 

kommunerna har fått. Samtidigt har denna metod sina begränsningar eftersom 

inkomster bör ses som något relativt och det mest intressanta är att jämföra om 

relationen mellan de olika inkomsterna förändrats. Tjänstemän anställda i kommuner 

tjänar mer än vad arbetarna gör och har fått något större löneökning i 

kronor, men löneutvecklingen i procent av ursprungslön har varit ungefär den 

samma under perioden. Kommuncheferna har däremot haft en bättre utveckling 

än både arbetarna och tjänstemännen även i procent. 

Diagram 4.2 Löneutveckling 2000-2010 för kommunchefer, arbetare 

och tjänstemän i kommuner (index lön år 2000=100) 

Källa: Enkät och Kommunals lönestatistikdatabas. 

I kronor betyder detta att om arbetarna hade haft kommunchefernas löneökningstakt 

skulle de år 2010 haft en månadslön på drygt 22 100 kronor istället för 

en månadslön på 20 700 kronor, en skillnad på 1 400 kronor. 

Den skillnad i löneökningar som visades ovan är ett resultat av att kommunchefernas 

löner har höjts något mer än arbetarnas under en följd av år. Skillnaden 

i löneökning varje enskilt år är i flera fall liten, men eftersom kommuncheferna 

har haft större ökningar under en lång följd av år förklarar det att skillnaden till 

slut inte är oansenlig . Medelårstakten för arbetarna i kommunerna har varit 3,5 

procent medan den har varit 4,2 procent för kommuncheferna. Om man lägger 

samman löneökningarna under den undersökta perioden har arbetarna haft en 

löneökning på 41 procent och kommuncheferna har haft en löneökning på 51 

procent (diagram 4.3). 

14

Diagram 4.3 Sammanlagd löneökning 2000-2010 i procent för kommunchefer 

och arbetare i kommuner 


Om vi använder ett mått som liknar det i LO:s maktelitutredning så hade kommuncheferna 

3,1 gånger lönerna för kommunalarbetare 2000. År 2010 är det 

istället 3,3 gånger. 

Övriga förmåner 

Kommunal har också frågat kommunerna om det finns andra förmåner eller 

rörliga ersättningar knutna till tjänsten som kommunchef. Detta är ersättningar 

som antingen är utöver eller inom ramen för grundlönen och fasta ersättningar. 

En stor majoritet av kommunerna svarade att de inte förekommer förmåner eller 

rörliga ersättningar. 19 procent av kommunerna angav svar som klassificerades 

som att de betalar ut någon typ av större förmåner där bilförmån vr vanligast. Nio 

procent svarade att de betalade ut mindre ersättningar som kilometerersättning, 

traktamente, extra semesterdagar eller andra mindre ersättningar ibland inom 

ramen för kollektivtal. Resultatet från vår enkät stämmer ungefär överens med 

den sammanställning som organisationen Ledarna gjort utifrån en medlemsenkät 

bland sina medlemmar som bland annat är chefer i offentlig sektor. Ledarna pekar 

på att andra ersättningar än grundlön är betydligt mer vanligt förekommande 

i privat näringsliv än i offentlig sektor (Ledarna, 2011). 

15

5. Landstingsdirektörernas löner och löneutveckling 

Kraftigt ökade löner för landstingsdirektörer 

Hälften av landstingsdirektörerna 2010 var kvinnor och medellönerna för kvinnor 

och män var nästan lika höga. Tittar man på lönespridningen 2010 ser man att 

det landsting som betalade minst var landstinget i Värmland som betalade 85 000 

kronor i månaden och det som betalade mest var region Skåne med 160 000 kronor 

i månaden. Medellönen steg under tidsperioden från omkring 64 000 kronor 

i månaden år 2000 till omkring 114 500 kronor i månaden 2010. Mellan 2000 och 

2010 hade de därmed en löneökning på ungefär 50 500 kronor. Detta kan jämföras 

med arbetarna som i landstingssektorn haft en löneökning på 6 300 kronor. 

Diagram 5.1 Löner 2000-2010 för landstingsdirektörer, arbetare och 

tjänstemän i landsting 

Källa: Enkät och egna beräkningar av partsgemensam statistik. Månadslön i kronor. 

Medellönen för landstingsdirektörerna mellan 2000 och 2010 ökade med 80 procent 

att jämföra med 42 procent för arbetarna i landstingen. I landstingsdirektörernas 

löneutveckling är det framförallt perioden 2001-2003 som innehåller stora 

löneökningar. Löneökningarna har också varit större än de som arbetarna har haft 

under varje enskilt år utom ett. 

16

Diagram 5.2 Löneutveckling 2000-2010 för landstingsdirektörer, 

arbetare och tjänstemän i landsting ( Index år 2000=100) 

Källa: Enkät och Kommunals lönestatistik. 

Landstingsdirektörerna har alltså haft en rejält bättre löneutveckling än både 

arbetare och tjänstemän. Uttryckt som antalet arbetarlöner har landstingsdirektörernas 

löner gått från 4,2 gånger arbetarlönen år 2000 till 5,2 gånger arbetarlönen 

år 2010. Diagram 5.3 visar de samlade löneökningarna mellan år 2000 

och 2010 i procent. Landstingsdirektörernas löneutveckling har varit nästan 

dubbelt så hög som arbetarnas. 

Diagram 5.3 Sammanlagd löneökningen 2000-2010 i procent för 

landstingsdirektörer och arbetare 


17

Diagram 5.4 visar vilken lön arbetare i landsting skulle haft om de sedan år 2000 

hade haft samma löneutveckling som direktörerna. Då skulle de 2010 haft en månadslön 

på 27 100 kronor istället för 21 400 kronor, vilket innebär 5 700 kronor 

mer i månaden. 

Diagram 5.4 Lön för arbetarna om de haft direktörernas löneutveckling 

sedan år 2000 

Källa: Enkät och Kommunals lönestatistikdatabas 

Övriga förmåner 

Bland landstingsdirektörer är det betydligt vanligare än bland kommunchefer 

att ha övriga förmåner inom eller utöver lönen. Nära tre fjärdedelar har sådana 

förmåner. Den vanligaste är bilförmån. Detta bryter mot resultaten som Ledarna 

(2011) redovisade och säger att även i offentlig sektor är det mycket vanligt med 

övriga förmåner bland de chefer som har de högsta lönerna. 

18

6. Rekrytering av kommunchefer och landstingsdirektörer 

Kommunal har även frågat om rekryteringen av den senaste kommunchefen 

eller landstingsdirektören för att skaffa sig en bild av i vilken utsträckning deras 

arbetsmarknad präglas av ett inflöde från privat sektor. Eftersom vi endast frågat 

om den senaste rekryteringen går det dock tyvärr inte att uttala sig om trender. 

Enkäten visade att för kommunchefer var den vanligaste rekryteringen från förvaltningen 

på en annan kommun: 43 procent. Efter det följde internrekrytering. 

Ett fåtal kommunchefer har rekryteras från näringslivet eller från statliga/kommunala 

företag eller samarbetsorganisationer. 

Bilden för landstingsdirektörerna är liknande; de flesta rekryteras internt eller 

från andra landsting. Svaren i enkäten tyder på att kommuner och landsting till 

stor del konkurrerar om samma personer och endast i mindre utsträckning rekryterar 

från näringslivet. Möjligen kan man argumentera för att detta är ett bevis på 

att ännu högre löner behövs. Den troligaste förklaringen är dock att den kompetens 

man eftersöker i huvudsak finns inom den egna sektorn. Om det stämmer 

verkar det onödigt att trissa upp lönerna för varandra, om man anser att det är 

oskäligt höga löner. 

Diagram 6.1 Rekrytering av den senaste kommunchefen 

Källa: Enkät. Kommunchef är här namnet på den högsta tjänstemannen i kommunerna. 

19

Diagram 6.2 Rekrytering av den senaste Landtingsdirektören 

Källa: Enkät. Landstingsdirektör motsvarar regiondirektör i regionerna. 

20

7. Vd-inkomster inom välfärdssektorn 

För att ge en bild av hur toppinkomsterna i välfärdssektorn generellt ser ut 

granskar vi här ett antal vd-inkomster. Koncernchefer inom de stora koncernerna 

med verksamhet inom omsorg, hemtjänst-, assistans- och sjukvårdssektorn specialgranskas 

medan uppgifter för några andra vd-inkomster finns bland bilagorna. 

Syftet är inte att ge en heltäckande bild eller att generalisera för alla verkställande 

direktörer i välfärdssektorn utan att ge en bild av vd-inkomsterna i de största 

företagen. Som källa användes individers inkomstuppgifter från Skatteverket 

från 2009. Eftersom det handlar om deklarerade inkomstuppgifter behöver de 

inte nödvändigtvis komma från det bolag som de är verkställande direktörer för 

men det troligaste är ändå att detta är deras huvudsakliga inkomst. De företag 

som redovisas har inte enbart skatter som intäktskälla men de är alla aktörer med 

många stora offentliga kontrakt och inkomsterna i Sverige kommer till största del 

från skatteintäkter. 

Inom privat sjukvård är Praktikertjänst och Capio de största aktörerna. Praktikertjänst 

är en koncern som ägs av de som driver de olika mottagningarna med 

verksamhet inom sjuk- och tandvård. Capio med moderföretaget Ygeia topholding 

äger bland annat s:t Görans sjukhus. Ett flertal koncerner har verksamhet både 

inom sjukvård och inom omsorg. Där finns Ambea som exempelvis äger dotterföretagen 

Carema care och Carema primärvård med verksamhet i Sverige och 

Norge. De driver också privatfinansierad sjukvård under varumärket Mehiläinen i 

Finland. Aleris holding, som ägs av Wallenbergssfärens Investor, driver verksamhet 

inom geriatrik, diagnostik och omsorg. Attendo AB äger bolag som i Sverige främst 

driver verksamhet inom omsorgssektorn och dess huvudägare är August international 

SARL. En annan stor aktör inom omsorg är Förenade Care som är den del av 

Forenade koncernen och ett helägt dotterbolag till Danska Forenade A/S. 

Bland de som är mer profilerade mot personlig assistans finns Humana gruppen 

som bland annat äger Assistansia. Där finns också Frösunda gruppen som är 

bland de största inom assistans och som 2009 ägdes av P-FR Holding men som 

2010 köptes av HG Capital. Slutligen är det Olivia Holding som bland annat äger 

Olivia personlig assistans men även företag inom hemtjänst, omsorg och rehabilitering. 

Flertalet av dessa koncerner är internationella och har verksamhet i ett 

flertal länder, företrädelsevis i Norden. Tillsammans har dessa en stor del av den 

svenska upphandlade marknaden inom de olika sektorerna. De flesta av dessa 

bolag ägs av riskkapitalbolag. 

För att kunna jämföra vd löner för privata direktörer med varandra och med offentliga 

toppbyråkrater kan det var intressant att titta på de ungefärliga storleksförhållandena 

på de olika enheterna. Stockholms läns landsting hade 2009 totala 

intäkter på 53 miljarder kronor medan ett mindre landsting som Jämtland hade 

intäkter kring 3 miljarder kronor. 

Med viss försiktighet kan detta jämföras med bolagens nettoomsättning. Räknar 

man total omsättning har Capio koncernen den största med 15,7 miljarder. För 

den del av verksamheten som är baserad i Sverige varierar omsättningen för de 

undersökta företagen mellan 8,3 miljarder för praktikertjänst, som har högst, och 

strax under en miljard för Olivia och Förenade care, som har lägst 1 . 

1 Källa till uppgifter om omsättning och verksamhet är respektive organisations årsredovisning. 

21

I diagram 7.1 har vi inkomster för vd i de stora bolagen. För att jämföra har vi 

även fört in uppgifter om kommunchefen i Stockholm, två landstingsdirektörer 

samt medelårslönen för en arbetare i offentlig sektor. Årslöner används som en 

approximation för årsinkomster där sådana inte gick att hitta . 

Medelinkomsten av tjänst för de nio direktörerna i de privata koncernerna är 3,2 

miljoner kronor per år och lägger man till kapital blir det 3,5 miljoner kronor. 

Det motsvarar 13,2 respektive 13,8 årslöner för en arbetare i kommunsektorn. 

Den högst betalda kommunchefen finns i Stockholm och hennes inkomster 2009 

var på 1,7 miljoner kronor. Inkomster för de två högst betalda landstingsdirektörerna 

gick tyvärr inte att hitta men inkomster redovisas istället för den som hade 

tredje högst betalt, direktören för västra Götaland. Hans inkomster av tjänst 

2009 var 1,7 miljoner vilket ligger strax under inkomsterna för koncerncheferna. 

För den högst betalda landstingsdirektören används istället årslönen. Den landstingsdirektör 

som har högst lön är direktören för region Skåne som 2009 hade en 

lön på 140 000 i månaden. Det motsvarar en årslön på 1 920 000 och inkomsterna 

ligger troligen omkring två miljoner vilket är i är något lägre än vad koncerncheferna 

tjänar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att toppinkomsterna 

verkar finnas inom de privata bolagen men de högsta offentliga tjänstemännen 

för de största städerna och landstingen har också höga inkomster som nästan ligger 

i klass med dessa. 

Diagram 7.1 Årsinkomster 2009. Vd i koncerner med verksamhet 

inom vård, omsorg, hemtjänst och assistans 

vd Ambea 

Källa: Skatteverket, enkät samt Kommunals lönestatistikdatabas. 

*Här är årslön använt istället för årsinkomst. Årslön har beräknats genom tolv gånger månadslönen. 

LO:s (2011) maktelitrapport visade att den ekonomiska eliten hade bättre betalt än 

den byråkratiska. Man kan naturligtvis inte dra för stora växlar på jämförelser av helt 

olika typer av organisationer och olika typer av arbetsuppgifter men att den ekonomiska 

eliten verkar ha högre inkomster än den byråkratiska tycks gälla även här. 

22

8. Vad är en rimlig lön? 

Vad är en rimlig lön för ett arbete med mycket ansvar och lång arbetstid? Den 

typen av frågor har hittills undvikits i rapporten och inga enkla svar kan heller 

ges. Svaret att lönen ska vara ”marknadsmässig” räcker dock inte till. I slutändan 

handlar det på en övergripande nivå till stor del om hur olika arbetsinsatser värderas 

och om vad som är rättvisa och rimliga löner. 

Efter en lång period med ökade inkomstskillnader i samhället borde landets 

politiker och SKL tänka efter vilken roll de vill att toppcheferna inom kommun 

och landsting ska spela för lönespridningen i landet. Man kan konstatera att kommuner 

och landsting är med och bidrar till en utveckling där de med de högsta 

inkomsterna drar ifrån genom att de höjde toppinkomsterna mer än vad de höjt 

inkomsterna för arbetarna. Även små skillnader i löneökningar under längre tidsperioder 

leder på längre sikt till stora skillnader. 

Vi avslutar med att ställa några frågor för landets politiker och medborgare att 

fundera på. Finns en ökad acceptans för att en elit drar ifrån inkomstmässigt? 

Ska kommunchefernas och landstingsdirektörernas löner jaga näringslivets topplöner? 

Eller hålla en ansvarsfull löneutveckling jämsides med löneutvecklingen 

för de som utför välfärdens viktiga tjänster? Hur ska man se på att de företag 

man anlitar för att bedriva skattefinansierad verksamhet betalar ut höga vd-löner, 

finns det gränser? Kan politiken alls ha synpunkter på användningen av skattemedel 

inom dessa bolag? Vill politiker bidra till att topplönerna de kommande tio 

åren fortsätter att dra ifrån? Ska vi ha tio nya år där de högsta cheferna drar ifrån 

nästan varje år? 

23

Referenser 

Dagens samhälle (2009) Lön för kommunchefer och landstingsdirektörer. 

Elektronisk artikel. Tillgänglig genom: http://www.dagenssamhalle.se/lista/ 

lon-kommunchefer-och-landstingsdirektorer-8951 

Finansdepartementet (2004) PROP 2004/05:8. Förlängd försöksverksamhet 

med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne och Västra Götalands län, 

Stockholm: Riksdagen 

Finansdepartementet (2011). PROP 2001/11:100, Bilaga 3 Fördelningspolitisk 

bilaga. Stockholm: Riksdagen 

Dagens samhälle (2011). Cheferna leder löneligan, Dagens samhälle, 24 

februari 

LO, Landsorganisationen (2008). Inkomster och inkomstfördelning 2008. 

Stockholm: LO distribution 

LO, Landsorganisationen (2010). Lönerapport år 2010 – Löner och löneutveckling 

1999-2009 efter klass och kön. Stockholm: LO distribution 

Roine, Jesper & Waldenström, Daniel (2009). Wealth Concentration over the 

Path of Development: Sweden, 1873–2006. Scandinavian Journal of Economics. 

111, 1, 151–187 

SCB (2008) Inkomstfördelningsundersökningen 2008. 

SKL (2011) Kommungruppsindelning, Tillgänglig: http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/kommungruppsindelning 

24

Bilaga 1 - Metodologisk bilaga 

Strukturförändringar 

Mindre strukturförändringar finns bland kommunerna då ett fåtal kommundelningar 

och sammanslagningar har ägt rum under perioden. Ett fåtal kommuner 

har också skaffat sig kommunchefer som tidigare inte hade någon. Kanslichefer 

har övergått till att bli kommunchefer. Några kommuner, till exempel Rättvik 

hade ingen kommunchef 2010 men har haft det under tidigare perioder. När alla 

svarande tas i beaktande bör dock detta inte vara de enda förklaringarna även om 

omstruktureringen utgör en delförklaring. 

Strukturen för landstingen är relativt stabil under perioden. Inga landsting eller 

regioner har sammanslagits efter 1999 och alla har haft direktörer under hela perioden. 

Däremot har försöket med regionernas ökade befogenheter inneburit att 

ansvarsområdena för några av landstingen har ändrats. Kalmar, Gotlands, Skåne 

och Västra Götalands län har under perioder tagit över det regionala utvecklingsansvaret 

och vissa andra statliga uppgifter (Finansdepartementet, 2004). Detta 

påverkar tolkningen av resultaten något. Det är dock inte entydigt så att de som 

deltagit i regionförsök har haft högre löneökningar än andra eller att medelvärdena 

endast drivs av dessa ökningar. 

Inkomst och lönebegrepp 

Rapporten innehåller en mängd inkomst och lönebegrepp som har något olika 

innehåll. Skissen nedan kommer från LO:s rapport om inkomster och inkomstfördelning 

2008 och visar förhållandet mellan olika inkomstbegrepp. Förutom de som 

visas upp i skissen använder sig denna rapport även av skatteverkets inkomstslag. 

Dessa är ”inkomst av tjänst” som är ett begrepp som är ganska nära arbetsinkomsten 

men det är lite vidare och innehåller även bland annat pensionsutbetalningar. 

Vidare är ”inkomst av kapital” inkomster som till exempel kapitalvinster, räntor och 

utdelningar. En tredje inkomstslag enligt denna uppdelning är inkomst av näringsverksamhet 

som dock ej redovisas och är obetydlig i sammanhanget. 

Bilden visar att faktorinkomster är inkomster före skatt och transföreringar 

medan disponibel inkomst är inkomster efter dessa. Transföreringar är ett ord för 

sådant som sjukpenning, barnbidrag och så vidare. 

Figur B2.1 Sambandet mellan olika inkomstbegrepp 

Sjukpenning, 

föräldrapenning, 

ersättning vid 

militärtjänstgöring 

Direkt skatt 

och egenavgifter 

Hämtad från: LO, 2008 

Arbetsinkomst 

25 

Lön 

Faktorinkomst 

Disponibel inkomst 

Räntor och 

utdelningar 

Kapitalvinster 

Transfereringar

Ett annat inkomstmått som förekommer är disponibel inkomst per konsumtionsenhet. 

Det är ett mått som används för att spegla att individer ingår i hushåll med 

gemensamma inkomster och utgifter och att dessa hushåll ser något olika ut och 

att det därmed behövs olika inkomst för att nå samma ekonomiska standard. För 

varje familj beräknas detta genom att den disponibla inkomsten divideras med en 

vikt som beror av familjens sammansättning. En vuxen och två barn ger exempelvis 

ett visst antal konsumtionsenheter medan tre vuxna ger en annan. 

Det lönebegrepp som används bygger på månadslöner och i det räknas fast 

grundlön inklusive fasta tillägg in men inte rörliga lönetillägg som till exempel 

ob-, jour- och beredskapsersättning. Löner är uppräknade till heltidslöner. För 

2007 har en speciallösning valts för ökad jämförbarhet vid beräkning av arbetarnas 

löner. Löneökningen för arbetarna på kommunals avtal kom som en retroaktiv 

löneförhöjning genom en klumpsumma som inte finns med i statistiken men 

som motsvarade en löneökning på 600 kronor i månaden. För att få jämförbara 

årstakter har detta belopp lagts till för år 2007 vilket jämnar ut löneökningarna 

istället för att det ser ut som att hela ökningen kommer 2008. 

Metod och dataunderlag 

De data som redovisas om Sveriges inkomstspridning kommer ifrån SCB:s statistik 

om hushållens ekonomi. Detta är en årlig urvalsundersökning. För närmare beskrivning 

av statistiken och resonemang om tillförlitlighet och osäkerhetskällor se Scb.se. 

Lönestatistiken för arbetare respektive tjänstemän bygger på bearbetningar av 

Kommunals lönestatistik för anställda i kommuner och landsting. Statistiken 

baseras på en totalundersökning som hämtas genom ett registerutdrag som sker 

kring november varje år. Arbetaryrken definieras som yrken som traditionellt 

organiseras av LO-förbund och tjänstemanna yrken är yrken som traditionellt 

organiseras av TCO- eller SACO-förbund. 

Statistik för kommuncheferna kommer från en enkät som skickades ut elektroniskt 

till Sveriges kommuner och landsting. Frågor ställdes om lön, förmåner, 

rekrytering och om innehavare av posten. När det gäller lönen så efterfrågades 

löneuppgifter för november respektive år för att få jämförbarhet med lönestatistiken. 

Se frågeformuläret i slutet av denna bilaga. 

Flera kommuner har ingen kommunchef utan endast personer som är underställda 

respektive förvaltning. Dessa kommuner togs inte med eftersom det inte blir fullt 

jämförbart med kommunchefer . Det kan tilläggas att konsulter förekommer men 

deras löner redovisas inte. Inte heller redovisas lönen för de kommuner som inte 

har någon kommunchef utan bara förvaltningschefer. Titeln kanslichef som förekommer, 

framförallt i början av perioden, har dock likställts med kommunchef. 

De sektorer som valdes ut för granskning av vd-löner är till största delen de skattefinansierade 

branscherna. Vi valde att specialgranska nio koncerner och deras 

koncernchefer inom vård, omsorg, hemtjänst och personlig assistans. Syftet är 

inte att ge en heltäckande bild men att redovisa några av inkomsterna för chefer 

för de största bolagen inom sektorn. Inkomstuppgifterna för verkställande 

direktörer hämtades från Skatteverkets offentliga inkomstuppgifter, och information 

om vilka som var de största bolagen inom respektive bransch hämtades från 

largestcompanies.se och uppdelningen bygger på SNI grupper. 

26

Medelårslöner har beräknats genom att multiplicera medellönen för en månad 

med tolv. Detta förbiser semestertillägg med mera. Eftersom löner vanligtvis inte 

ändras vid årsskiften tar det heller inte i beaktande att löneökningar, som finns 

med i novemberlönen, eventuellt inte gäller för hela året. Dessa två faktorer går 

åt olika håll och motverkar varandra. 

Tillförlitlighet -Bortfall, urvalsfel och mätfel 

De medelvärden som redovisas i rapporten är i flera fall skattningar av ”sanna 

värden”. Skillnader och snedvridningar kan uppstå på grund av faktorer som 

bortfall, urvalsfel och mätfel. När det gäller lönen för arbetare och tjänstemän i 

offentlig sektor är det registerdata och urvalsfel bör därmed inte förekomma. Däremot 

kan det förekomma mindre bortfall och mätfel, något som dock är okänt. 

När det gäller den egna enkätundersökningen har 231 av 290 kommuner och alla 

landsting svarat. Det motsvarar ett bortfall på 21 procent för kommunerna. Det 

interna bortfallet, det vill säga att en viss fråga inte besvarats, är högre. Speciellt 

gäller detta för kommunerna där många inte svarat för hela den undersökta perioden, 

men det gäller även för några landsting. 

Medelvärdet av löneökningarna för kommuncheferna har skattats på två sätt. 

Dels genom att titta på hur medelvärdena för kommunchefslöner totalt utvecklat 

sig och dels genom att titta på medelvärdet av de individuella ökningarna. De två 

sätten ger ungefär samma resultat 52 respektive 51 procent för tidsperioden där 

det lägre värdet kommer av jämförelserna av medelvärden för alla svarande och 

det högre från skattningar som är ett medelvärde av individuella ökningar mellan 

2000 och år 2010. Att de skiljer sig kan bero på att det eventuellt är mindre 

kommuner som inte svarat för hela perioden och att individuella ökningar för 

dessa därmed inte kan skattas. Konfidensintervallet på 95 procents nivån kring 

medelvärdesskattningen är 49-55 procent och värdet skiljer sig signifikant från 

arbetarnas värde på 41 procent. Det är alltså mycket liten risk att detta resultat 

uppkommit av slumpen beroende på vilka kommuner som svarat. Risken finns 

dock om svaren är väldigt snedfördelade. Det kan därför vara värt att säga något 

mer om bortfallet. 

Detta är en totalundersökning men problemen vid bortfall är de samma som 

vid urvalsundersökningar det vill säga att risken finns att de som inte svarat på 

ett tydligt sätt skiljer sig från de som svarat på enkäten. Det totala bortfallet på 

frågan om lönen för år 2000 har därför undersökts närmare och samband med 

befolkningsmängd och kommuntyp som var två tillgängliga jämförelsegrunder 

har undersökts. Tyvärr så visade undersökningen att de kommuner som inte 

svarat något oftare är mindre kommuner och mer sällan de större städerna. Det 

visade att det fanns ett svagt samband med antalet kommuninvånare och att inte 

ha svarat på den frågan eller att inte svarat på enkäten alls. Riktningen på detta 

var att mindre kommuner svarade något mer sällan. Parsons r var -0,105 vilket 

tyder på är ett svagt samband. 

Tabellen på följande sida visar externt och internt bortfall för samma fråga 

uppdelat på SKL:s (2011) kommungrupper. Tabellen visar att svarsfrekvensen 

skiljer sig mellan olika kommungrupper där större städer och storstäder har en 

högre svarsfrekvens. Detta kan snedvrida medelvärdena. Ett sätt att kompensera 

för detta är genom att väga upp de kategorier som inte har svarat genom 

att medelvärden för kommuntyperna multipliceras med antalet i kategorin och 

sedan divideras totalsumman med antalet kommuner. En sådan vägning tyder 

27

på att vi överskattar lönerna för kommuncheferna med ungefär tusen kronor. 

En liknande vägning av löneökningstakter visar att skillnaden är mindre och 

löneökningstaken tycks istället öka en halv procentenhet. I rapporten har dock 

ovägda resultat presenterats. 

Ett annat sätt är att jämföra med andra datakällor. Enligt Dagens Samhälles 

undersökning låg medellönerna för kommunchefer på 62 000 kronor i månaden 

år 2009 istället för 64 600 kronor i månaden som vår enkätundersökning 

visade (Dagens samhälle, 2009). Detta är dock inte helt jämförbart eftersom 

deras undersökning till skillnad från vår är i början av året innan alla löner för 

det året är framförhandlade. Den korrekta medellönen för den tidsperiod vi 

undersöker ligger nog någonstans mitt emellan denna rapports och Dagens 

Samhälles uppgifter. 

Tabell B1.1 Sammanslaget internt och externt bortfall i frågan 

om kommunchefens lön år 2000 

Kommungrupp 2011 Fullständigt svar Ej fullständigt svar Totalt 

Antal Procent Antal Procent Antal Procent 

Storstäder 3 100,0% 0 0,0% 3 100% 

Förortskommuner 

till storstäderna 20 52,6% 18 47,4% 38 100% 

Större städer 25 80,6% 6 19,4% 31 100% 

Förortskommuner 

till större städer 16 72,7% 6 27,3% 22 100% 

Pendlingskommuner 29 56,9% 22 43,1% 51 100% 

Turism-och 

besöksnäringskommuner 11 55,0% 9 45,0% 20 100% 

Varuproducerade 

kommuner 30 55,6% 24 44,4% 54 100% 

Glesbygdskommuner 14 70,0% 6 30,0% 20 100% 

Kommuner i tät- 

befolkad region 18 51,4% 17 48,6% 35 100% 

Kommuner i gles- 

befolkad region 9 56,3% 7 43,8% 16 100% 

Summa 175 60,3% 115 39,7% 290 100% 

28

Enkätundersökning 

De frågor vi ställt i enkäten var: 

Utvecklingen för grundlönen: 

1.Vilken var grundlönen för personen som innehade posten som kommunchef i 

november för respektive år? 

(Med grundlön avses avtalad lön inklusive fasta lönetillägg däremot ej löneförmåner 

så som tjänstebil och pensionsförsäkring. Ange heltidslön i kronor per månad.) 

(a) (nuvarande lön): 

(b) 2010: 

Och så vidare till och med 1999 

Formen för övriga ersättningar: 

2.Vilka andra förmåner än grundlön utgick till kommunchefen under 2010? Uppskatta 

värdet i kronor för respektive förmån. Exempelvis tjänstebil, pensionsförsäkring 

och bonus. Om inga förmåner finns att redovisa skriv inga. 

Här vill vi veta storleken på summan av eventuella skattepliktiga övriga 

ersättningar: 

3.Hur stora var skattepliktiga övriga förmåner för kommunchefen respektive år? 

Räkna med rörliga ersättningar dock ej grundlön. Exempelvis tjänstebil, bonus 

dock ej ex friskvårdsbidrag. Uppskatta i kronor per år. Om inga förmåner finns 

att redovisa skriv 0. 

(a) Hittills i år: 

(b) 2010: 


Postens innehavare: 

4.Vad är namnet på personen som innehade jobbet som kommunchef den 

första november respektive år? 

(a) Nuvarande: 

(b) 2010: 


Rekrytering: 

5.Varifrån rekryterades den senaste kommunchefen? 

Det vill säga vilket var kommunchefens tidigare arbete. 

29

Bilaga 2 – Tabeller och diagram 

Tabell B2.1 Löneökningstakt årsvis för kommuner 

Kommunchef Arbetare i kommuner 

2000-2001 4,6% 3,8% 

2001-2002 5,2% 4,2% 

2002-2003 3,6% 3,9% 

2003-2004 4,5% 3,5% 

2004-2005 3,4% 2,9% 

2005-2006 4,1% 2,8% 

2006-2007 3,2% 3,6% 

2007-2008 6,3% 5,3% 

2008-2009 3,0% 3,4% 

2009-2010 4,2% 1,7% 

Medelvärde 4,2% 3,5% 

Källa: Egen enkät. Egna beräkningar av partsgemensam statistik. 

Tabellen visar löneökningarna mellan åren i procent. 

Tabell B2.2 Löneökningstakt årsvis landsting 

Landstingsdirektör Arbetare i landsting 

2000-2001 5,75% 4,3% 

2001-2002 7,34% 3,8% 

2002-2003 12,62% 4,6% 

2003-2004 3,40% 2,7% 

2004-2005 7,84% 3,3% 

2005-2006 2,20% 2,1% 

2006-2007 8,41% 4,2% 

2007-2008 5,47% 5,5% 

2008-2009 4,71% 3,1% 

2009-2010 3,66% 1,8% 

Medelvärde 6,1% 3,6% 

Källa: Enkät och egna beräkningar av partsgemensam statistik 

30

Tabell B2.3 Årsinkomster för vd i företag i välfärdssektorn 2009 

Branch titel VD 

31 

Från tjänst Från kapital 

kr i tusental kr i tusental 

Oms vd Attendo Care AB Ammy Wehlin 2 472 23 

Oms vd Carema affärs- 

område Omsorg Bengt Marcusson 2 079 47 

Oms vd Förenade Care AB Christer Henriksson 2 662 -135 

Oms vd Aleris Omsorg AB Cecilia Halvars Öhrnell 1 590 28 

Oms/vård vd och koncernchef 

Attendo Henrik Borelius 3 698 1 047 

Oms/vård vd Ambea Ralph Ribber 3 095 318 

Oms/vård Ygeia Topholding AB Bernt Robert Andrén * * 

Oms/vård vd och koncernchef Aleris Jan Brodén 2 477 - 37 

Vård vd Praktikertjänst Carola Elisabet Lemne 4 876 0 

Vård vd Södersjukhuset AB Christina Söderholm 1 695 -52 

Vård vd Danderyds Sjukhus AB Peter Graf 1 655 -587 

Vård vd Capio S:t Görans Sjukhus Britta Wallgren 2 081 13 

Vård vd Capio Gunnar Németh 4 936 71 

Trafik vd Veolia transport Tomas Wallin 3 150 -77 

Trafik vd Nobina Sverige AB Jan Olof Allan Bosaeus 4 214 -572 

Trafik vd Nobina Ragnar Norbäck 9 801 1 504 

Trafik vd Keolis (tidigare buslink) Anders Lundström 1 794 -187 

Trafik vd Arriva Johnny Hansen * * 

Ass Humana investment holding Per Granath 2 384 344 

Ass vd Frösunda LSS AB Göran Fredriksson 2 246 -30 

Ass vd Assistansia AB Harald Wessman 1 255 57 

Ass vd Olivia holding AB Karsten Torbjörn Inde 980 2 074 

Ass vd HSB Omsorg AB Anders Henry Svensson 1 142 355 

Utb vd Chalmers 

Tekniska Högskola AB Karin Erika Markides 1 888 -82 

Utb vd AcadeMedia AB Marcus Strömberg 2 577 327 

Utb vd Lernia AB Tor Matthias Kjellberg 2 498 327 

Utb Extern vd John Bauer 

Utb vd Pysslingen 

Lands Regiondirektör 

education AB Susanna Marcus 1 744 106 

Förskolor och Skolor AB Hans Johan Göterfelt 1 347 10 145 

Västra Götalandsregionen Johan Assarsson 1 738 -155 

Kommun Stadsdirektör Irene Svenonius 1 696 -149 

Källa: Largetscompanies.se och skatteverket 

*Uppgift saknas

Tabell B2.4 Omsättning i vård och omsorgskoncerner 

Koncern Omsättning miljarder kr Huvudsaklig verksamhet inom 

totalt varav i 

Sverige 

Capio 15,7 3,2 Sjukvård 

Praktikertjänst 8,3 8,3 Sjukvård och tandvård 

Ambea 7,3 5,3 Omsorg, sjukvård, 

Attendo 6,3 3,7 Omsorg, sjukvård (finland) 

Aleris 3,9 2,2 Omsorg, sjukvård 

Humana 1,7 1,7 Personlig assistans 

Frösunda LSS 1,6 1,6 Personlig assistans 

Olivia** 1,0 1,0 Personlig assistans, hemtjänst 

Förenade care* 0,9 0,9 Omsorg 

*Dotterbolag i Forenede A/S koncernen 

** Avser 18 månader 

Tabell B2.5 Totala intäkter för några landsting och kommuner 

Organisation Totala intäkter miljarder kr 

Stockholms läns landsting 53 

Västra Götalandsregionen 43 

Region Skåne 33 

Stockholm stad 40 

Jämtlands läns landsting 6 

Värmland 3 

32

Tabell B2.6 Löneutvecklingen för kommunchefer 2000-2010 

per kommun 

Län Kommun Lön, 2010 Lön, 2000 Löneutveckling 

Stockholms läns landsting Upplands Väsby 94000 56000 67,9% 

Stockholms läns landsting Vallentuna 80000 50000 60,0% 

Stockholms läns landsting Österåker 

Stockholms läns landsting Värmdö 

Stockholms läns landsting Järfälla 123000 74200 65,8% 

Stockholms läns landsting Ekerö 84500 50715 66,6% 

Stockholms läns landsting Huddinge 93000 Inget svar 

Stockholms läns landsting Botkyrka 92700 Inget svar 

Stockholms läns landsting Salem 77000 Inget svar 

Stockholms läns landsting Haninge 85600 Inget svar 

Stockholms läns landsting Tyresö 

Stockholms läns landsting Upplands-Bro 82925 55000 50,8% 

Stockholms läns landsting Nykvarn 86500 37200 132,5% 

Stockholms läns landsting Täby 93000 52500 77,1% 

Stockholms läns landsting Danderyd 81000 50200 61,4% 

Stockholms läns landsting Sollentuna 

Stockholms läns landsting Stockholm 141500 84000 68,5% 

Stockholms läns landsting Södertälje 105200 68700 53,1% 

Stockholms läns landsting Nacka 104000 Inget svar 

Stockholms läns landsting Sundbyberg 82000 69200 18,5% 

Stockholms läns landsting Solna 117000 73000 60,3% 

Stockholms läns landsting Lidingö 92500 Inget svar 

Stockholms läns landsting Vaxholm 65000 Inget svar 

Stockholms läns landsting Norrtälje 

Stockholms läns landsting Sigtuna 

Stockholms läns landsting Nynäshamn 77520 52500 47,7% 

Landstinget i Uppsala län Håbo 64000 Inget svar 

Landstinget i Uppsala län Älvkarleby 

Landstinget i Uppsala län Knivsta 64500 Inget svar 

Landstinget i Uppsala län Heby 

Landstinget i Uppsala län Tierp 67000 43000 55,8% 

Landstinget i Uppsala län Uppsala 106800 58165 83,6% 

Landstinget i Uppsala län Enköping 

Landstinget i Uppsala län Östhammar 61000 39600 54,0% 

Landstinget i Sörmland Vingåker ej klar 31900 

Landstinget i Sörmland Gnesta 73000 40900 78,5% 

Landstinget i Sörmland Nyköping 80000 Inget svar 

Landstinget i Sörmland Oxelösund 

Landstinget i Sörmland Flen 76000 41564 82,9% 

Landstinget i Sörmland Katrineholm 74000 43000 72,1% 

Landstinget i Sörmland Eskilstuna 87100 53000 64,3% 

Landstinget i Sörmland Strängnäs Inget svar Inget svar 

Landstinget i Sörmland Trosa 73500 59000 24,6% 

Landstinget i Östergötland Ödeshög 

Landstinget i Östergötland Ydre 46050 32300 42,6% 

Landstinget i Östergötland Kinda 57000 43900 29,8% 

Landstinget i Östergötland Boxholm 51200 40650 26,0% 

Landstinget i Östergötland Åtvidaberg 

Landstinget i Östergötland Finspång Inget svar Inget svar 

Landstinget i Östergötland Valdemarsvik 56900 40000 42,3% 

Landstinget i Östergötland Linköping 86000 Inget svar 

Landstinget i Östergötland Norrköping 

Landstinget i Östergötland Söderköping 56200 41100 36,7% 

Landstinget i Östergötland Motala 65766 45900 43,3% 

Landstinget i Östergötland Vadstena 62000 Inget svar 

Landstinget i Östergötland Mjölby 75000 47700 57,2% 

Landstinget i Jönköpings län Aneby 62000 36550 69,6% 

Landstinget i Jönköpings län Gnosjö 52500 37500 40,0% 

Landstinget i Jönköpings län Mullsjö 54000 36400 48,4% 

Landstinget i Jönköpings län Habo 55400 36650 51,2% 

33


Landstinget i Jönköpings län Gislaved 60000 41000 46,3% 

Landstinget i Jönköpings län Vaggeryd 

Landstinget i Jönköpings län Jönköping 93500 51000 83,3% 

Landstinget i Jönköpings län Nässjö 72300 45650 58,4% 

Landstinget i Jönköpings län Värnamo 68100 42500 60,2% 

Landstinget i Jönköpings län Sävsjö 67000 42500 57,6% 

Landstinget i Jönköpings län Vetlanda Inget svar Inget svar 

Landstinget i Jönköpings län Eksjö 

Landstinget i Jönköpings län Tranås 64500 Inget svar 

Landstinget Kronoberg Uppvidinge 58900 38000 55,0% 

Landstinget Kronoberg Lessebo 59400 40700 45,9% 

Landstinget Kronoberg Tingsryd 54500 Inget svar 

Landstinget Kronoberg Alvesta 56500 45000 25,6% 

Landstinget Kronoberg Älmhult 61000 35300 72,8% 

Landstinget Kronoberg Markaryd 63000 38500 63,6% 

Landstinget Kronoberg Växjö 

Landstinget Kronoberg Ljungby 69000 Inget svar 

Landstinget i Kalmar län Högsby 62000 33000 87,9% 

Landstinget i Kalmar län Torsås 55500 Inget svar 

Landstinget i Kalmar län Mörbylånga 59000 42500 38,8% 

Landstinget i Kalmar län Hultsfred 61 550 Inget svar 

Landstinget i Kalmar län Mönsterås Inget svar Inget svar 

Landstinget i Kalmar län Emmaboda 51450 37600 36,8% 

Landstinget i Kalmar län Kalmar 70380 45000 56,4% 

Landstinget i Kalmar län Nybro 60770 40800 48,9% 

Landstinget i Kalmar län Oskarshamn 62800 42000 49,5% 

Landstinget i Kalmar län Västervik 54500,6 47000 16,0% 

Landstinget i Kalmar län Vimmerby Inget svar Inget svar 

Landstinget i Kalmar län Borgholm 57900 39232 47,6% 

Gotland Gotland 

Landstinget Blekinge Olofström 51600 Inget svar 

Landstinget Blekinge Karlskrona 63 000 43 700 44,2% 

Landstinget Blekinge Ronneby 57000 Inget svar 

Landstinget Blekinge Karlshamn 

Landstinget Blekinge Sölvesborg 55650 Inget svar 

Region Skåne Svalöv 

Region Skåne Staffanstorp 79000 53300 48,2% 

Region Skåne Burlöv 66200 40500 63,5% 

Region Skåne Vellinge 

Region Skåne Östra Göinge 68000 45500 49,5% 

Region Skåne Örkelljunga 53000 40800 29,9% 

Region Skåne Bjuv 62000 41100 50,9% 

Region Skåne Kävlinge 90000 64550 39,4% 

Region Skåne Lomma 66755 47817 39,6% 

Region Skåne Svedala 

Region Skåne Skurup 

Region Skåne Sjöbo 71000 46000 54,3% 

Region Skåne Hörby 62 000 40000 55,0% 

Region Skåne Höör 66830 48000 39,2% 

Region Skåne Tomelilla 68000 36000 88,9% 

Region Skåne Bromölla 

Region Skåne Osby Inget svar Inget svar 

Region Skåne Perstorp 61200 Inget svar 

Region Skåne Klippan 

Region Skåne Åstorp Inget svar 38660 

Region Skåne Båstad 70000 Inget svar 

Region Skåne Malmö 110000 69800 57,6% 

Region Skåne Lund 84500 53000 59,4% 

Region Skåne Landskrona 81000 52209 55,1% 

Region Skåne Helsingborg 88269 62000 42,4% 

Region Skåne Höganäs 

Region Skåne Eslöv 74000 51400 44,0% 

Region Skåne Ystad 

Region Skåne Trelleborg 77000 57500 33,9% 

Region Skåne Kristianstad 74000 Ingen kommunchef 

34


Region Skåne Simrishamn 67750 43000 57,6% 

Region Skåne Ängelholm 

Region Skåne Hässleholm 72650 45500 59,7% 

Landstinget Halland Hylte 59500 39900 49,1% 

Landstinget Halland Halmstad 87000 51500 68,9% 

Landstinget Halland Laholm 

Landstinget Halland Falkenberg 71500 47896 49,3% 

Landstinget Halland Varberg 67700 48700 39,0% 

Landstinget Halland Kungsbacka 96000 68052 41,1% 

Västa Götalandsregionen Härryda 

Västa Götalandsregionen Partille 49172 50000 -1,7%* 

Västa Götalandsregionen Öckerö 77 500 39 000 98,7% 

Västa Götalandsregionen Stenungsund 64250 Inget svar 

Västa Götalandsregionen Tjörn 

Västa Götalandsregionen Orust 66050 44000 50,1% 

Västa Götalandsregionen Sotenäs 68000 36000 88,9% 

Västa Götalandsregionen Munkedal 59000 34000 73,5% 

Västa Götalandsregionen Tanum 49000 35000 40,0% 

Västa Götalandsregionen Dals-Ed 55700 39530 40,9% 

Västa Götalandsregionen Färgelanda 58000 38000 52,6% 

Västa Götalandsregionen Ale 75100 46600 61,2% 

Västa Götalandsregionen Lerum 80000 58000 37,9% 

Västa Götalandsregionen Vårgårda 69360 43200 60,6% 

Västa Götalandsregionen Bollebygd 56500 38000 48,7% 

Västa Götalandsregionen Grästorp 

Västa Götalandsregionen Essunga 

Västa Götalandsregionen Karlsborg 

Västa Götalandsregionen Gullspång 65000 35322 84,0% 

Västa Götalandsregionen Tranemo 54700 37542 45,7% 

Västa Götalandsregionen Bengtsfors 

Västa Götalandsregionen Mellerud 64000 Inget svar 

Västa Götalandsregionen Lilla Edet 

Västa Götalandsregionen Mark 68500 44800 52,9% 

Västa Götalandsregionen Svenljunga 56400 Inget svar 

Västa Götalandsregionen Herrljunga 57700 35000 64,9% 

Västa Götalandsregionen Vara 72440 46500 55,8% 

Västa Götalandsregionen Götene 

Västa Götalandsregionen Tibro 57000 Inget svar 

Västa Götalandsregionen Töreboda 54300 

Västa Götalandsregionen Göteborg 101000 83200 21,4% 

Västa Götalandsregionen Mölndal 73000 56821 28,5% 

Västa Götalandsregionen Kungälv 72000 Inget svar 

Västa Götalandsregionen Lysekil 68000 Inget svar 

Västa Götalandsregionen Uddevalla 79000 47000 68,1% 

Västa Götalandsregionen Strömstad 64000 Inget svar 

Västa Götalandsregionen Vänersborg 60000 Ingen kommunchef 

Västa Götalandsregionen Trollhättan 69400 49550 40,1% 

Västa Götalandsregionen Alingsås 72500 45753 58,5% 

Västa Götalandsregionen Borås 70000 50600 38,3% 

Västa Götalandsregionen Ulricehamn 63000 43000 46,5% 

Västa Götalandsregionen Åmål 

Västa Götalandsregionen Mariestad 58000 40777 42,2% 

Västa Götalandsregionen Lidköping 

Västa Götalandsregionen Skara 

Västa Götalandsregionen Skövde 

Västa Götalandsregionen Hjo 

Västa Götalandsregionen Tidaholm 

Västa Götalandsregionen Falköping 

Landstinget i Värmland Kil 

Landstinget i Värmland Eda 64000 Inget svar 

Landstinget i Värmland Torsby 55000 36500 50,7% 

Landstinget i Värmland Storfors 51600 34000 51,8% 

Landstinget i Värmland Hammarö 57700 Inget svar 

Landstinget i Värmland Munkfors 53000 Inget svar 

35


Landstinget i Värmland Forshaga 60000 36400 64,8% 

Landstinget i Värmland Grums 55146 38400 43,6% 

Landstinget i Värmland Årjäng 56000 36100 55,1% 

Landstinget i Värmland Sunne 

Landstinget i Värmland Karlstad 88000 49700 77,1% 

Landstinget i Värmland Kristinehamn 77000 44000 75,0% 

Landstinget i Värmland Filipstad 

Landstinget i Värmland Hagfors 62800 39000 61,0% 

Landstinget i Värmland Arvika 72800 46000 58,3% 

Landstinget i Värmland Säffle 59350 42500 39,6% 

Örebro läns landsting Lekeberg 54000 35945 50,2% 

Örebro läns landsting Laxå 

Örebro läns landsting Hallsberg 62000 35900 72,7% 

Örebro läns landsting Degerfors 

Örebro läns landsting Hällefors 66000 43900 50,3% 

Örebro läns landsting Ljusnarsberg 

Örebro läns landsting Örebro 100000 56000 78,6% 

Örebro läns landsting Kumla 61200 Inget svar 

Örebro läns landsting Askersund 52500 33800 55,3% 

Örebro läns landsting Karlskoga 

Örebro läns landsting Nora 58098 32770 77,3% 

Örebro läns landsting Lindesberg 67500 41200 63,8% 

Landstinget Västmanland Skinnskatteberg 

Landstinget Västmanland Surahammar Inget svar Inget svar 

Landstinget Västmanland Kungsör 54000 39000 38,5% 

Landstinget Västmanland Hallstahammar 60000 32300 85,8% 

Landstinget Västmanland Norberg 50000 35700 40,1% 

Landstinget Västmanland Västerås 93700 69500 34,8% 

Landstinget Västmanland Sala 62000 38300 61,9% 

Landstinget Västmanland Fagersta Inget svar Inget svar 

Landstinget Västmanland Köping 58700 44000 33,4% 

Landstinget Västmanland Arboga 52600 40200 30,8% 

Dalarnas län Vansbro 52800 35000 

Dalarnas län Malung-Sälen 50000 Inget svar 

Dalarnas län Gagnef 61836 42650 45,0% 

Dalarnas län Leksand 50600 Inget svar 

Dalarnas län Rättvik ingen kommunchefstjänst


Jämtlands län Bräcke 58000 43000 34,9% 

Jämtlands län Krokom 69000 38500 79,2% 

Jämtlands län Strömsund 59000 37000 59,5% 

Jämtlands län Åre 63000 40500 55,6% 

Jämtlands län Berg 

Jämtlands län Härjedalen 60000 Inget svar 

Jämtlands län Östersund 81000 47700 69,8% 

Västerbottens län Nordmaling 56000 Inget svar 

Västerbottens län Bjurholm 51704 32469 59,2% 

Västerbottens län Vindeln 45000 38000 18,4% 

Västerbottens län Robertsfors 

Västerbottens län Norsjö 57000 Inget svar 

Västerbottens län Malå 43457 34000 27,8% 

Västerbottens län Storuman 60000 35350 69,7% 

Västerbottens län Sorsele 56100 38359 46,2% 

Västerbottens län Dorotea 46000 35360 30,1% 

Västerbottens län Vännäs 53100 35100 51,3% 

Västerbottens län Vilhelmina 

Västerbottens län Åsele 48000 32000 50,0% 

Västerbottens län Umeå 92250 62700 47,1% 

Västerbottens län Lycksele 60000 36500 64,4% 

Västerbottens län Skellefteå 72000 51000 41,2% 

Norrbottens län Arvidsjaur 

Norrbottens län Arjeplog 46500 33800 37,6% 

Norrbottens län Jokkmokk 56800 40193 41,3% 

Norrbottens län Överkalix 

Norrbottens län Kalix 63304 47000 34,7% 

Norrbottens län Övertorneå 52000 38700 34,4% 

Norrbottens län Pajala 51500 Inget svar 

Norrbottens län Gällivare 59800 40000 49,5% 

Norrbottens län Älvsbyn 

Norrbottens län Luleå 82250 60600 35,7% 

Norrbottens län Piteå 61000 46354 31,6% 

Norrbottens län Boden 61260 53000 15,6% 

Norrbottens län Haparanda 61500 44000 39,8% 

Norrbottens län Kiruna 60000 46200 29,9% 

Totalt medelvärden 67272 44491 52,6% 

(51,2%)** 

*Har kommunchef 2009 har ett vd uppdrag som ej är redovisat. 

** Inom parantes är värde för (Medellön 2010-medellön 2000)/(medellön 2000). 

37

B2.7 Löneutveckling för landstingsdirektörer per landsting 

2000-2010 

Namn på Landsting Lön 2010 Lön 2000 Löneökning 

Landstinget Gävleborg 118000 ej svar 

Jämtlands läns landsting 97274 58000 67,7% 

Landstinget i Uppsala län 115000 61500 87,0% 

Landstinget i Värmland 85000 59000 44,1% 

Örebro läns landsting 105600 62500 69,0% 

Landstinget Västernorrland 140000 62500 124,0% 

Landstinget Sörmland 105000 67000 56,7% 

Landstinget Blekinge 94860 55700 70,3% 

Västra Götalandsregionen 140000 90000 55,6% 

Region Halland 110000 62000 77,4% 

Norrbottens läns landsting 112000 59000 89,8% 

Landstinget i Jönköpings län 117000 65000 80,0% 

Landstinget i Östergötland 110000 70000 57,1% 

Landstinget Dalarna 113000 54000 109,3% 

Stockholms läns landsting 155173 71000 118,6% 

Landstinget Kronoberg 96500 ej svar 

Landstinget i Kalmar län 94400 47300 99,6% 

Region Skåne 160000 80000 100,0% 

Landstinget Västmanland 124000 57000 117,5% 

Västerbottens läns landsting 98000 67200 45,8% 

Totalt medelvärde 114540 63817 81,6%(79,5)* 

* Inom parantes är värde för (Medellön 2010-medellön 2000)/(medellön 2000). 

38

Art Nr 978 91 7141 983 5 De högsta chefernas löner drar ifrån rapport av Anton Andersson Kommunal 2011

"De högsta chefernas löner drar ifrån" (pdf) - Kommunal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?