Nya Dimensioner - BE Group
Nya Dimensioner - BE Group
Nya Dimensioner - BE Group
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
nya<br />
<strong>Dimensioner</strong><br />
En tidning från <strong>BE</strong> group SvErigE AB u nr 3 2012<br />
ny kostym<br />
meD perfekt<br />
passform! sid 8<br />
en utmaning<br />
i skärgårDen sid 4<br />
Här tryggas<br />
återväxten sid 6<br />
Hårt slit ger<br />
utDelning sid 10<br />
gammal bro<br />
blir som ny sid 11<br />
en metallisk<br />
musikgenre sid 12
Ledare<br />
Vi går i rätt<br />
i riktning<br />
TroTs Tider av ekonomisk oro och relativt<br />
svag marknad visar vår huvudverksamhet<br />
i Sverige, <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>-koncernens<br />
enskilt största affär, att vi går i rätt riktning<br />
och att vi har fast mark under fötterna.<br />
Att kärnverksamheten utvecklas<br />
på rätt sätt har flera förklaringar. Vi har<br />
lyckats bra med att skapa affärer inom<br />
ett antal viktiga kundsegment inom verkstadsindustrin,<br />
vi har förstärkt vår lagerhållning<br />
med bred tillgänglighet av rätt<br />
produkter och vi har gjort ambitiösa investeringar<br />
inom produktionsservice.<br />
Andelen produktionsservice av vår<br />
samlade försäljning ökar. Vi har länge<br />
argumenterat för att kunder ska låta oss<br />
utföra delmoment av deras produktion så<br />
att de själva kan fokusera på sin kärnverksamhet,<br />
minska sina kostnader och öka<br />
både produktivitet och lönsamhet.<br />
I takt med att uppdragen inom produktionsservice<br />
blir fler, stärker vi vår kompetens.<br />
Vi utvecklar vårt kunnande inom<br />
en rad olika processer, där vi förädlar stål<br />
och andra metaller för att möta kundernas<br />
specifika behov.<br />
allT fler kunder tar emot fakturor<br />
från <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> per e-post – en rutin som<br />
är snabbare, effektivare och säkrare. Det<br />
är bara att skicka ett e-postmeddelande<br />
till ar@begroup.se och ange den<br />
e-postadress som fakturorna<br />
ska skickas till samt kon-<br />
Snabbare<br />
rutiner<br />
med e-poSt<br />
taktperson på företaget.<br />
Det är allt – sedan aktiveras<br />
rutinen. Motsvarande<br />
rutin finns för leverantörer.<br />
Skicka ett mail till ap@<br />
begroup.se för mer information.<br />
– Kunderna uppskattar att<br />
kunna effektivisera sina rutiner,<br />
säger Kristina Vågfors som arbetar på <strong>BE</strong><br />
<strong>Group</strong>s kreditavdelning i Malmö tillsammans<br />
med Eva Larsson och Åse Anders-<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Roger Johansson<br />
Redaktör:<br />
Jens Karlsson<br />
Marknadssituationen är ändå besvärlig<br />
och svårförutsägbar. Vi tar nya strukturella<br />
grepp för att möta framtiden. Bland<br />
annat har vi bestämt oss för att sälja vår<br />
verksamhet i Tjeckien och koncentrerar<br />
oss nu på våra övriga marknader. Här<br />
hemma stärker vi exempelvis vår organisation<br />
i industritäta Småland samt i<br />
Stockholm genom att anställa nya duktiga<br />
säljare.<br />
du är nu varmT välkommen att ta del av<br />
ett nytt nummer av vår kundtidning <strong>Nya</strong><br />
<strong>Dimensioner</strong>! Här kan du både läsa om<br />
lättmetall med förbättrad spånbrytning på<br />
sid 3 och om heavy metal, en metallurgisk<br />
form av rockmusik på sidan 12. Metallica<br />
är för övrigt ett av mina egna favoritband<br />
sedan länge!<br />
roger Johansson<br />
Koncernchef och VD<br />
roger.johansson@begroup.com<br />
Åse Andersson, Eva Larsson och Kristina Vågfors<br />
erbjuder alla <strong>BE</strong>-kunder att få fakturor via e-post.<br />
Det gör även kollegorna Tina Ahle i Norrköping och<br />
Pia Magnusson i Sundsvall som saknas på bilden.<br />
son. Det är dessutom miljö mässigt rätt att<br />
minska pappershanteringen och inte vara<br />
beroende av en förhållandevis långsam<br />
postutdelning. Framöver planerar vi att<br />
införa rutiner för ren e-fakturering, som<br />
går rakt in i kundernas ekonomisystem.<br />
Adress:<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige AB<br />
Box 225<br />
201 22 Malmö<br />
Tel 040-38 40 00<br />
Fax 040-38 41 63<br />
www.begroup.se<br />
2<br />
Produktion:<br />
Björn Lundquist AB, Malmö<br />
0708-11 35 50<br />
lundquist@me.com<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige<br />
AB i korthet<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige AB ingår i<br />
koncernen <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>, ett ledande<br />
handels- och serviceföretag inom stål,<br />
rostfritt och aluminium med verksamhet<br />
i norra, centrala- och öst ra Europa.<br />
Som företag fristående från producenter<br />
erbjuder <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> värdeskapande<br />
leveranser och<br />
vidareförädling<br />
av stål, rostfritt<br />
stål och<br />
aluminium.<br />
Kunderna återfinns främst<br />
inom bygg- och verkstadsindustrin.<br />
Med säljkontor<br />
samt<br />
lager- och<br />
produktionsanläggningar<br />
strategiskt<br />
placerade i<br />
Sverige har <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> en helhetslösning<br />
för att leverera produkter och<br />
tjänster. Ambitionen är att spara tid,<br />
kostnader och kapital för kunderna<br />
och därigenom öka deras konkurrenskraft.<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> har ett<br />
brett sortiment av<br />
handelsstål, rör,<br />
specialstål, armering,<br />
rostfritt stål<br />
och aluminium.<br />
Förutom ett sortiment<br />
av tusentals<br />
olika produkter från<br />
världens ledande<br />
producenter kan <strong>BE</strong><br />
<strong>Group</strong> erbjuda skräddarsydda<br />
produkter och<br />
produktionsservice för<br />
att tillgodose kundernas specifika<br />
krav, hjälpa<br />
dem att hålla<br />
processtider<br />
så korta som<br />
möjligt och<br />
optimera sina<br />
produktionskostnader.<br />
Exempel på produktionsservice:<br />
– Kapning och sågning av stål, rostfritt<br />
och aluminium<br />
– Blästring och målning<br />
– Kapning, borrning, gradning och<br />
gängning<br />
(integrerad<br />
produktionslinje)<br />
– Gasskärning<br />
– Klippning och<br />
spaltning<br />
– Inläggningsfärdig<br />
armering (ILF).
miljövänligt svarvaluminium<br />
för bättre proDuktionsflyt<br />
Svarvaluminium 6026 är ett nytt miljövänligt och lättbearbetat material i <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s lagersortiment.<br />
Materialet har vismut som legeringsämne, vilket medger att andelen bly har kunnat<br />
minimeras. Svarvaluminium 6026 ger bättre spånbrytning och effektivare produktion.<br />
Den bearbetande industrin förbrukar<br />
mycket aluminium. För att förbättra<br />
spånbrytningen i produktionen har man<br />
länge tillsatt bly i aluminiumlegeringarna.<br />
Men för att begränsa användningen<br />
av farliga tungmetaller och minska indu-<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s lagersortiment av rundstång<br />
6026 T9/T6 i längder om 3<br />
meter.<br />
Dimension Vikt kg/meter<br />
Ø 20 mm 0,86<br />
Ø 25 mm 1,34<br />
Ø 30 mm 1,92<br />
Ø 32 mm 2,17<br />
Ø 35 mm 2,62<br />
Ø 38 mm 3,08<br />
Ø 40 mm 3,41<br />
Ø 45 mm 4,29<br />
Ø 50 mm 5,34<br />
Ø 55 mm 6,41<br />
Ø 60 mm 7,68<br />
Ø 85 mm (T6) 15,43<br />
Dim Ø 20–60 mm T9 = dragen stång<br />
Ø 85 mm T6 = pressad stång<br />
strins miljöpåverkan, har den ursprungliga<br />
blylegeringen här ersatts av den<br />
nyutvecklade legeringen 6026. Denna<br />
innehåller vismut – ett miljövänligare<br />
legeringsämne som har några av blyets<br />
egenskaper.<br />
Klarar RoHS-direktivet<br />
Legering 6026 är godkänt enligt det så<br />
kallade RoHS-direktivet där det ställs<br />
krav att blyhalten i en legering får uppgå<br />
till maximalt 0,4 procent. RoHS (Restriction<br />
of Hazardous Substances) är ett<br />
EU-direktiv från 2006 som förbjuder<br />
eller begränsar användningen av vissa<br />
tungmetaller och flamskyddsmedel. Förutom<br />
bly begränsar RoHS även användningen<br />
av kvicksilver, kadmium, sexvärt<br />
krom, polybromerad bifenyler och polybromerade<br />
difenyletrar.<br />
– Svarvaluminium 6026 har blivit<br />
väl mottaget på marknaden, inte minst<br />
tack vare att det är lättarbetat, säger Jens<br />
Åström, <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s produktchef för aluminium.<br />
Det lämpar sig utmärkt för anodisering<br />
och passar fint för dekorativa<br />
3<br />
– Svarvaluminium 6026<br />
ger kortare spån i svarven,<br />
vilket gör att vi kan köra<br />
mycket fortare, säger produktionschef<br />
Lars-Göran<br />
Jönsson på EVM Mekanik<br />
i småländska Lönneberga.<br />
Företaget tillverkar detaljer<br />
till Porsche av svarvaluminium<br />
6026.<br />
ytor. Det går bra att svetsa i materialet<br />
och det har god korrosionsbeständighet.<br />
I de flesta fall kan 6026 ersätta 6082.<br />
Vismutlegeringar<br />
Vismut är ett grundämne, en metall i<br />
periodiska systemets grupp 15. De största<br />
vismutfyndigheterna finns i Peru och<br />
Bolivia. Vismut erhålls huvudsakligen<br />
som biprodukt vid framställning av koppar,<br />
bly och tenn. Vismut används i form<br />
av lättsmälta legeringar, något som ökat<br />
kraftigt på senare tid.<br />
Vismut användes redan på 1400-talet,<br />
först för dekorativa ändamål, senare i<br />
ökande omfattning i boktryckarlegeringar.<br />
Vismutföreningar har använts<br />
sedan 1500-talet för medicinska och<br />
kosmetiska ändamål. Industriell vismutproduktion<br />
startade omkring 1830 Sachsen<br />
i Tyskland.<br />
Vill du veta mer om <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s erbjudanden<br />
inom aluminium? Kontakta<br />
produktchef Jens Åström, 040-38 40 00,<br />
jens.astrom@begroup.se
skärgårDsbyggaren<br />
Paul Mattsson är byggmästare i Strömstad. Familjeföretaget Mattsson & Nilsson har under tre<br />
generationer uppfört en stor mängd byggnader på fastlandet och på öarna i havsbandet. Just nu<br />
har Paul ett mycket speciellt uppdrag – Naturum Kosterhavet på Sydkoster.<br />
Kosterhavet är Sveriges första marina<br />
nationalpark och den invigdes i september<br />
2009. Nationalparken ligger i Strömstads<br />
och Tanums kommuner och är nästan<br />
400 kvadratkilometer stor. Vattnen<br />
runt Kosteröarna innehåller unika havsmiljöer<br />
och arter och nationalparken ska<br />
se till att bevara detta mycket speciella<br />
havs- och skärgårdsområde.<br />
Naturum på Sydkostar<br />
har ritats av White med<br />
inspiration från typiska<br />
sjöbodar.<br />
För ett drygt år sedan beslöt regeringen<br />
att Naturvårdsverket skulle uppföra<br />
Naturum Kosterhavet på Sydkoster. Det<br />
är en byggnad som inspirerats av gamla<br />
sjöbodar och som nu uppförs i Ekenäs<br />
hamn. Här ska det finnas en utställning<br />
om nationalparken, kontor för Kosterhavsförvaltningen<br />
och en hörsal för film,<br />
bildspel, föredrag och annat.<br />
Inte en rät vinkel! <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s Ronnie Osbeck<br />
och Paul Mattsson inspekterar bygget.<br />
4<br />
Det var Paul Mattsson och hans företag<br />
Mattsson & Nilsson som fick det<br />
krävande uppdraget att bygga Naturum.<br />
– Bygget är av högsta miljöklass,<br />
berättar han. Vi bygger i trä och det är<br />
olika lutningar och vinklar över allt, så<br />
det krävs mycket hantverksskicklighet.<br />
Logistiken hit ut är en utmaning. Kosterfärjan<br />
måste bokas långt i förväg, det får<br />
inte blåsa för mycket och inte vara för<br />
lågt vatten för då kommer vi inte land<br />
med lastbilarna.<br />
Tur med vädret<br />
Gjutningen av bottenplattan var ett<br />
äventyr i sig. Det gick inte att blanda<br />
betongen på plats utan Paul fick chartra<br />
en båt som körde betongbilar i skytteltrafik<br />
till Sydkoster under de tolv timmar<br />
som gjutningen pågick.<br />
– Jag var rädd att betongen skulle<br />
härda på väg ut,men vi hade tur med<br />
vädret!
I bottenplatttan ligger för övrigt 40<br />
ton inläggningsfärdig armering som Paul<br />
Mattsson köpt från Ronnie Osbeck och<br />
Andreas Olsson på <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>.<br />
Från kyrkor till satellitstation<br />
Paul Mattsson är utgör den tredje generationen<br />
i familjeföretaget. Det startades<br />
som handelsbolag 1931 av Pauls farfar<br />
Werner Mattsson tillsammans med<br />
barndomskamraten Knut Nilsson. 1991<br />
lämnade pappa Kjell över företaget till<br />
syskonen Paul och Eva-Marie. Syster<br />
Eva-Marie har ansvarat för löner, bokföring<br />
och fakturering.<br />
Listan över alla projekt som Mattsson<br />
& Nilsson genomfört under åren är lång.<br />
Företaget har varit dominant i trakten<br />
kring Strömstad och har till exempel<br />
byggt kyrkor, fabriker, en satellitstation,<br />
saluhallar, bostadskvarter, skolor och<br />
stora delar av Strömstads sjukhus.<br />
Under åren har sysselsättningen<br />
pendlat upp och ner för familjeföretaget.<br />
Nu har företaget 30 anställda men som<br />
mest har det varit 120 och som minst ett<br />
tiotal.<br />
Byggen i skärgården<br />
Är man byggmästare i Strömstad får<br />
man även uppdrag i skärgården. Firman<br />
har byggt både lägenheter och äldreboende<br />
på Kosteröarna.<br />
Ronnie Osbeck på väg till ett kundbesök på<br />
Sydkoster tillsammans med innesäljaren<br />
Andreas Olsson, bilden nedan.<br />
– Vi är inte ensamma<br />
om att bygga här<br />
ute, säger Paul, men<br />
vi har varit ganska<br />
dominanta. De mindre<br />
byggarna får ta<br />
hand om sommarstugorna.<br />
Naturum blir ett<br />
av Pauls sista byggprojekt.<br />
Han och Eva-Marie har nyligen<br />
sålt företaget till Erlandssons Bygg i<br />
Väst. Paul kommer dock jobba kvar som<br />
ansvarig för bygg projekt Strömstad,<br />
åtminstone fram till sommaren 2013.<br />
kosterHavet – en nationalpark för Havet<br />
kosTerhaveT är Sveriges första nationalpark<br />
för havet. Under ytan finns<br />
skogar av tång och ängar med vajande<br />
ålgräs. Här kravlar krabbor och hummer<br />
på bottnarna, stim av makrill simmar<br />
snabbt genom det salta vattnet.<br />
Ögonkorall, armfotingar och piprensare<br />
döljer sig i de mörka djupen.<br />
Kosterhavet är Sveriges artrikaste<br />
havsområde med över 6 000 olika djur<br />
och alger under ytan. Många av de<br />
sällsynta och unika arterna är knutna<br />
till Kosterfjordens djupränna som löper<br />
genom nationalparken från norr till<br />
söder med ett största djup på 247 meter.<br />
Rännan fortsätter ända ut till Nordatlantens<br />
kontinentalbranter. Därifrån<br />
förs oceaniskt vatten med hög salthalt<br />
och låg temperatur in i Kosterfjorden.<br />
Det gör det möjligt för många djuphavsdjur<br />
att leva här, helt nära kusten.<br />
Kosterhavets unika undervattensnatur<br />
fortsätter norrut över riksgränsen<br />
och vidare in i den norska nationalparken<br />
Ytre Hvaler. Här finns ett flertal<br />
stora korallrev. Genetiska studier visar<br />
att Kosterhavets enda levande korallrev<br />
härstammar från ett av de norska reven.<br />
Tillsammans bildar de båda nationalparkerna<br />
ett skyddat havsområde som<br />
är nästan 800 kvadratkilometer stort.<br />
Kosterhavet är Sveriges<br />
första nationalpark<br />
för havet.<br />
5<br />
Undervattenskog med stora brunalger.<br />
Kuddsjöstjärna, läderkoraller, Död mans<br />
hand, och sjöborrar.<br />
Röd sjösol.<br />
Limamusslor och fotbollssvampdjur.<br />
Foto: toMAS LundäLv och LIS<strong>BE</strong>th JonSSon Foto: toMAS LundäLv och LIS<strong>BE</strong>th JonSSon<br />
Foto: toMAS LundäLv och LIS<strong>BE</strong>th JonSSon Foto: LArSovE Loo
möjLigheternaS<br />
värLd Stärker<br />
ab Sverige<br />
Möjligheternas Värld ska trygga återväxten<br />
inom svensk industri och teknik.<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> är ett av cirka 90 företag,<br />
organisationer, högskolor och<br />
myndigheter som stöttar detta projekt<br />
som ska göra AB Sverige starkare.<br />
Den 9 oktober slås upp portarna upp för<br />
Möjligheternas Värld på Svenska Mässsan<br />
i Göteborg. Här skapas en ny öppen<br />
mötesplats som visar teknik i ett praktiskt<br />
sammanhang. Här möts näringsliv<br />
och skola för att på ett nytt sätt ge inspirerande<br />
bilder av spännande arbetsuppgifter<br />
inom teknik.<br />
– Möjligheternas Värld ska skapa en<br />
plattform för att locka ungdomar innan<br />
de gör sina val, berättar Johan Bengtsson<br />
på Göteborg Tekniska College och<br />
projektets eldsjäl. Vi vill inspirera och ge<br />
en inblick i allt kul man kan göra inom<br />
industri och teknik.<br />
Uppåt 50 000 besökare<br />
Under hösten kommer uppåt 50 000 personer<br />
att besöka Möjligheternas Värld<br />
på olika mässor med början på Scanomatic<br />
och Processteknikmässan 9–11<br />
oktober, Scanpack 23–26 oktober samt<br />
Kunskap och framtid 8–10 november.<br />
På 1 700 kvadratmeter mässyta får besö-<br />
Här monteras robototen till Automationsfabriken<br />
på Möjligheternas<br />
värld. Det blir en komplett<br />
bilfabrik som med hög automationsgrad<br />
ska montera leksaksbilar<br />
av märket Volvo. Till höger<br />
projekt ledaren och eldsjälen<br />
Johan Bengtsson från Göteborg<br />
Tekniska College.<br />
karna uppleva Automationsfabriken,<br />
olika workshops, yrkeslandskampen<br />
samt montrar som visar olika yrkes- och<br />
studievägar inom teknik.<br />
I Automationsfabriken konstrueras<br />
och byggs en komplett bilfabrik med<br />
kundordersystem, utvecklingsavdelning<br />
och produktionslina som med hög<br />
automationsgrad spottar ut fyra fordon<br />
i minuten – färgglada leksaksbilar i plast<br />
med former som är produktplacerade av<br />
Volvo.<br />
Stål från <strong>BE</strong> <strong>Group</strong><br />
Automationsfabriken byggs helt med<br />
komponenter som företag i branschen<br />
ställer upp med – <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> leverar<br />
förstås stål. Projektet stöds på olika sätt<br />
Lyckad rekordSatSning under vätternrundan<br />
Tennce Carlsson och Marcus Larsson<br />
från Lecor Stålteknik, <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s dotterbolag<br />
i Kungälv, deltog i en rekordsats-<br />
Ride of Hope med Tennce Carlsson som nr 3 och Marcus<br />
Larsson som nr 7 från vänster.<br />
ning under cykelloppet Vätternrundan i<br />
juni. Tillsammans med flera proffs cyklade<br />
de i laget Ride of Hope med målet att<br />
slå bröderna Fåglums gamla<br />
banrekord på 6:41:45. Ride<br />
of Hope lyckades med att<br />
cykla Vätternrundans 30<br />
mil på 6:37 och slog alltså<br />
rekordet! I rekordlaget<br />
fanns 18 startande deltagare,<br />
där tio allvarligt försökte<br />
slå rekordet. Övriga delta-<br />
gare i gruppen hade ett mål<br />
att cykla under 9 timmar.<br />
6<br />
av cirka 90 samarbetspartner och får en<br />
omsättning på cirka 15 miljoner kronor<br />
under hösten utan yttre finansiering.<br />
Upplevelsebaserade workshops<br />
På dagtid kommer Möjligheternas Värld<br />
att vara öppen för mässbesökare. Eftermiddag<br />
och kväll reserveras för gymnasiebesökare.<br />
Det ska bland annat att<br />
finnas aktiviteter för grundskole-, yrkeslärare,<br />
studie- och yrkesvägledare samt<br />
upplevelsebaserade workshops för att<br />
till exempel prova CAD, flödessimulering<br />
och robotprogrammering. Svenska<br />
Mässan planerar att projektet skall växa<br />
ytterligare under 2013 och 2014.<br />
Läs mer om Möjligheternas Värld på<br />
www.mojligheternasvarld.se<br />
Marcus Larsson<br />
kämpar<br />
under Vätternrundan.<br />
Marcus Larsson hängde länge med i<br />
täten, men fick punktering och gick in<br />
på 6:48, annars hade han också varit<br />
med på rekordtiden. Tennce fick släppa<br />
elitgruppen och gick in på 7:44 med en<br />
snitthastighet på nära 40 km/h!<br />
Ride of Hope är annars ett motionslopp<br />
som Barncancerfonden arrangerar.<br />
Foto: chrIStEr hEd<strong>BE</strong>rG
priser & råvaror<br />
skrot – en bristvara?<br />
Sjunkande skrotpriser och<br />
en vikande efterfrågan har<br />
dragit ner priserna på produkter<br />
som balk, stång och<br />
armering. Även priserna på<br />
plåt och rör har fallit. Hösten<br />
inleds dock med att priset<br />
på skrot vänder uppåt<br />
– vad som sedan händer är<br />
högst osäkert.<br />
av aneTTe sJölin<br />
Chef Produkt & Inköp<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige<br />
sTålTillverkning baseras som<br />
bekant antingen på järnmalm eller<br />
skrot. Skrot är en global handelsvara<br />
som kommer från olika håll: rester<br />
från stålverkens egen tillverkningen,<br />
insamlade och uttjänta produkter<br />
samt verkstadsskrot. Även om stål kan<br />
återanvändas i stort sett hur många<br />
gånger som helst (skrot kan vara en<br />
dag eller över 100 år gammalt!) finns<br />
det tecken på att skrotet på sikt inte<br />
kommer att räcka till. En stor fördel<br />
med skrotbaseradståltillverkning är<br />
annars att energiåtgången endast är en<br />
femtedel jämfört med malmbaserad<br />
ståltillverkning. Efter ett par månaders<br />
sänkningar höjs nu skrotpriset. Turkiet<br />
som är världens största skrotimportör<br />
justerade priserna uppåt i slutet av<br />
juli, vilket har betydelse för den globala<br />
marknaden. Prisutvecklingen under<br />
hösten är osäker, men vi anar att det<br />
kan ske en viss prisökning. I Europa<br />
stod flera verk stilla under augusti i<br />
avvaktan på vad som sker senare.<br />
när efTerfrågan på stål är svag<br />
förväntar sig många förbrukare<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
2009 2010 2011 2012<br />
Skrotprisutvecklingen, USD/ton (FOB Rotterdam).<br />
ytterligare prissänkningar, men så är<br />
nödvändigtvis inte fallet. Fallande<br />
efterfrågan leder inte ofelbart till<br />
sänkta priser. För producenterna är<br />
det nämligen billigare att strypa produktionen<br />
eller rent av lägga verk i<br />
malpåse och skicka hem personal än<br />
att driva verksamheten med förlust.<br />
Runt om i Europa är många masugnar<br />
redan stängda och fler släcks ner. De<br />
europeiska ståltillverkarna tvingas<br />
sannolikt till ytterligare kapacitetsminskningar<br />
under de kommande tolv<br />
månaderna på grund av en generellt<br />
svag efterfrågan på stål.<br />
kina är världens största stålproducent<br />
(till största delen malmbaserad<br />
tillverkning). Hittills har det mesta<br />
av det kinesiska stålet konsumerats i<br />
Kina. Med stor egen produktion får<br />
kineserna avsättningsproblem vid<br />
sviktande tillväxt. Mycket riktigt<br />
tvingas nu även kineserna ta produktion<br />
ur drift och för första gången<br />
på 31 år väntas råstålproduktionen<br />
2500<br />
2400<br />
2300<br />
2200<br />
2100<br />
2000<br />
1900<br />
1800<br />
Aug Okt Dec Feb Apr Jun Aug<br />
Aluminiumprisets utveckling 2011-2012,<br />
USD/ton (London Metal Exchange).<br />
7<br />
i Kina minska. Enligt China Iron &<br />
Steel Association, CISA, minskar<br />
produktionen med 10 procent andra<br />
halvåret i år. Förutom redan aviserade<br />
produktionsminskningar är ytterligare<br />
kraftiga minskningar av produktionen<br />
i ett stort antal kinesiska stålbolag att<br />
vänta, enligt CISA. Skulle statsägda<br />
kinesiska stålbolag ändå fortsätta att<br />
producera, trots utebliven lönsamhet,<br />
är det något som kan bidra till att<br />
pressa stålpriserna ytterligare i västvärlden.<br />
forTsaTT finansiell oro i världen<br />
har sänkt metallpriserna på LME-börsen,<br />
London Metal Exchange – världens<br />
ledande marknad för handel med<br />
terminskontrakt för basmetaller och<br />
andra metaller. Både nickel och aluminium<br />
har haft en nedåtgående trend,<br />
men det är inte i första hand efterfrågan<br />
som styr priserna på LME utan<br />
ren finansiell spekulation. Bland annat<br />
fordonsindustrin påverkas negativt av<br />
den volatila prisutvecklingen på LME.<br />
23 000<br />
22 000<br />
21 000<br />
20 000<br />
19 000<br />
18 000<br />
17 000<br />
16 000<br />
15 000<br />
Aug Okt Dec Feb Apr Jun Aug<br />
Nickelprisets utveckling 2011-2012, USD/<br />
ton (London Metal Exchange).
lankglöDgat!<br />
När lastbilar extrautrustas, då duger bara blankglödgat rostfritt stål.<br />
Peter Jissbom är med sitt företag Svetsab utanför Höganäs flitigt anlitad<br />
av åkare som vill ge sina fordon det där lilla extra – det handlar om<br />
modifieringar från 20 000 kronor upp till 1,6 miljoner kronor!<br />
8
PeTer Jissbom har bråttom. Han har<br />
just varit och hämtat posten och de 560<br />
hästarna i hans fyrhjulsdrivna Audi R8<br />
väsnas duktigt när han kommer till vårt<br />
avtalade möte. Fordon av alla de slag<br />
är hans liv. Han är uppvuxen i Höganäs<br />
och har sysslat på med fordon av olika<br />
slag sedan han var 13 år. När han slutat<br />
trimma mopeder och köra motocross<br />
på tippen i Höganäs började han bygga<br />
A-traktorer av gamla Volvo Duetter. När<br />
han väl fick sitt körkort (det dröjde lite<br />
på grund av moppetrimningen) blev det<br />
personbilar och sedan lastbilar.<br />
Fortfarande sabbatsår<br />
Peter gick fordonsteknisk utbildning och<br />
kom in på lastbilslinjen.<br />
– Efter någon vecka bad jag om ett<br />
sabbatsår. Det har jag fortfarande. Jag<br />
ville ut och jobba.<br />
Helt följdriktigt startade Peter bilverkstad<br />
och billackering utanför Höganäs<br />
– en verksamhet som successivt vuxit<br />
till dagens Svetsab. Till en början tillverkade<br />
företaget påbyggnader till lastbilar<br />
på lego, för att sedan bygga i egen regi<br />
i en stor monteringshall som stod klar<br />
2002. Här står lastbilar på kö för att<br />
komma in. Förfrågningarna är många.<br />
– Vi har anpassat våra dimensioner<br />
efter Svetsabs behov, säger<br />
kundansvarige Stefan Nilsson som<br />
dessutom är produktchef rostfritt<br />
på <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige.<br />
Egenproducerade detaljer<br />
Svetsab modifierar nybyggda<br />
färdiga lastbilar med detaljer och<br />
utföranden som lastbilstillverkarna<br />
inte kan erbjuda. Svetsab<br />
bygger till exempel diesel- och<br />
hydraultankar, verktygs- och<br />
batteri lådor, avgasspjäll, ljusbågar<br />
i rostfritt. Man utför även lackeringar<br />
och arbeten med el, hydraulik<br />
och pneumatik.<br />
– Åkarna vill ha vår design på sina<br />
bilar så vi sliter av originalgrejorna och<br />
sätter dit våra egenproducerade detaljer.<br />
Det är som att gå till skräddaren och få<br />
en kostym med perfekt passform. Om<br />
inte fordonstillverkaren kan tillgodose<br />
kundens alla önskemål lämnas bilen till<br />
Svetsab för kompletterande utrustning.<br />
Lackeringarna är ett kapitel för sig.<br />
Svetsab hyr in ambulerande specialister<br />
på motivlack som likt forna tiders vand-<br />
Superblank yta<br />
– Successivt hittade jag fram till en unik<br />
egen design av rostfria sidor på bilar, förvaringsutrymmen<br />
och dieseltankar och<br />
mycket mer, berättar Peter. Vi tillverkar<br />
allt från scratch. Förr använde vi rostfri<br />
plåt med 2b-yta, i dag blankglödgad<br />
rostfri plåt som ger den där superblanka<br />
ytan. Vi har stor yrkeskunskap på det här<br />
området och polerar med stor envishet.<br />
Blankglödgad plåt har en närmast<br />
spegelblank yta och är ett populärt val<br />
för många dekorativa ändamål. Den väldigt<br />
jämna och blanka ytan erhåller man<br />
genom en speciell glödgning. <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s Stefan Nilsson tillsammans med<br />
Peter Jissbom.<br />
Peter Jissbom<br />
i en Scania 730<br />
med Iron Man<br />
och stora mängderblankglödgad<br />
plåt.<br />
iron man, det vill säga Tony Stark,<br />
tidigare även kallad Järnmannen på<br />
svenska, är en seriehjälte från Marvel<br />
Comics, skapad av Stan Lee,<br />
Larry Lieber, Don Heck och Jack<br />
Kirby. Iron Man har flera likheter<br />
med Batman från DC Comics, men<br />
Tony Stark har inga superkrafter<br />
utan använder sig i stället av högteknologisk<br />
utrustning.<br />
Iron Man har förekommit i flera<br />
olika Marvelserier och blev 2008<br />
film med Robert Downey Jr. och<br />
Jeff Bridges i huvudrollerna.<br />
Marvel Comics, grundat 1939,<br />
är ett av de två största serieförlagen<br />
i USA – det andra är DC Comics.<br />
På 1960-talet utvecklade man Marvelkonceptet<br />
för superhjältar, där<br />
de klassiska superhjältehistorierna<br />
om hjältedåd och heroiska insatser<br />
blandas upp med superhjältarnas<br />
privatliv och psykologiska konflikter.<br />
De flesta historierna utspelar sig<br />
i ett gemensamt Marveluniversum<br />
där de olika karaktärerna kan<br />
mötas, till exempel Spindelman-<br />
9<br />
Fort ska det gå. Peter Jissbom vid sin Audi R8, en muskulös<br />
skönhet med 560 hästkrafter under bakluckan. I garaget har den<br />
sällskap av en Harley Davidson och en Yamaha R1.<br />
rande kyrk- och kloster målare kommer<br />
körande för att smycka lastbilarna med<br />
fantasieggande airbrushmålningar. Svetsabs<br />
egen showtruck, en Scania R 730,<br />
är till exempel prydd med Iron Man på<br />
förarhytten. Bilen fick förresten första<br />
pris på Sweden Truck Meet på Anderstorp<br />
Raceway i somras.<br />
För att få mer information om <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s<br />
kapacitet inom rostfritt, kontakta produktchef<br />
Stefan Nilsson, 040-38 40 00,<br />
stefan.nilsson@begroup.se<br />
Mer info om Svetsab: www.svetsab.se<br />
Ernest Szreieber slipar fogen på ett avgasrör<br />
av blankglödgat stål.<br />
nen, Hulken, X-Men och Iron<br />
Man. 2009 köptes Marvel Comics<br />
av Disney.
slitsamt men<br />
inspireranDe!<br />
Frykenmontage ligger vackert i slutet av<br />
en liten grusväg i Vitteby, några kilometer<br />
utanför Sunne. Chauffören från <strong>BE</strong><br />
<strong>Group</strong> kan mörka vinterdagar ha det<br />
kämpigt att ta sig fram till verkstaden<br />
med det beställda stålet. Den här dagen<br />
skiner dock solen och utsikten över<br />
Värmland är vidunderligt vacker.<br />
Här möter vi Mattias Nilsson och<br />
Patrik Olsson som äger 40 procent<br />
var av Frykenmontage. Resterande 20<br />
procent ägs av Martin Lövstrand och<br />
Andreas Olsson som är i Stockholm för<br />
tillfället och jobbar.<br />
Jobb tolv timmar om dagen<br />
Ingen av delägarna har tid att studera<br />
utsikten. Här är det jobb som gäller<br />
– ofta tolv timmar om dagen, i regel även<br />
lördagar, ibland också några timmar på<br />
De erbjöds att köpa Frykenmontage utanför<br />
Sunne och slog till efter kort betänketid.<br />
Sedan följde ett drygt år med många och<br />
långa arbetsdagar för de fyra delägarna.<br />
I dag har de fått ordentlig snurr på verksamheten<br />
med uppdrag över hela landet och<br />
även i Norge.<br />
Mattias och Patrik vid den nya skärmaskinen.<br />
söndagar. Företaget går bra, men framgångarna<br />
sker till priset av stora personliga<br />
uppoffringar. Som småbarnspappor<br />
försöker de vara hemma till läggdags.<br />
Frykenmontage jobbar brett, med allt<br />
från snabba serviceinsatser och underhåll<br />
till tillverkning och montage av<br />
10<br />
Patrik Olsson, bilden till vänster, och Mattias<br />
Nilsson är två av fyra delägare till Frykenmontage<br />
– ett företag som de framgångsrikt driver<br />
sedan ett drygt år.<br />
industriutrustningar inom en rad olika<br />
branscher. De monterar nytt, de monterar<br />
ner och de bygger om. I verkstaden<br />
i Vitteby tillverkar de kompletterande<br />
komponenter för uppdragen.<br />
Första året gick bra<br />
Den avgörande faktorn för dem att ta<br />
över var att de ville rädda jobben och det<br />
har de gjort. Betydelsen av Frykenmontages<br />
verksamhet när det gäller sysselsättningen<br />
i Sunne med omnejd ska inte<br />
underskattas. Här sysselsätts för närvarande<br />
15 kvalificerade svetsare och montörer.<br />
Till detta kommer projektanställd<br />
personal. Verksamheten spiller även över<br />
på olika samarbetspartner.<br />
– Det var ett stort beslut när vi<br />
bestämde oss för att ta över, men vi vis-<br />
Mattias och Patrik får besök av Catarina Granestad,<br />
kundansvarig på <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>.
Mattias Nilsson<br />
tillsammans<br />
med delägaren<br />
Andreas Olsson<br />
och montören<br />
Peter Gunnarsson<br />
på <strong>Nya</strong><br />
Karolinska Sjukhuset<br />
i Solna<br />
ste att vi kunde utveckla företaget. Det<br />
fanns kunder och vi fick in nya. Första<br />
året gick onekligen bra, konstaterar<br />
Patrik.<br />
– Vi insåg direkt att det var viktigt att<br />
vi breddade oss, säger Mattias. Därför<br />
har vi till exempel investerat i en skärmaskin<br />
och vi kan göra CAD-ritningar i<br />
3D av konstruktioner till kunduppdrag,<br />
egna tillverkningsjobb eller montage.<br />
Vi har även egen blästring och målning.<br />
Många kontakter<br />
I år har Frykenmontage haft uppdrag<br />
från Piteå i norr till Dalby i söder, i<br />
Norge och har två stora projekt i Stockholmstrakten:<br />
Norra länken och <strong>Nya</strong><br />
Karolinska Sjukhuset – det nya toppmoderna<br />
sjukhus som byggs vid det gamla<br />
Karolinska Universitetssjukhuset Solna.<br />
Sjukhuset planeras öppna 2016. Frykenmontage<br />
har även gjort mycket underhåll<br />
inom pappersindustrin.<br />
– Att kunderna är nöjda och har fått<br />
förtroende för oss betyder mycket, inflikar<br />
Patrik. Vi ska nu ordna bättre flöde i<br />
fabriken så att vi kan öka produktionen,<br />
få ner priserna till kund och bli ännu mer<br />
konkurrenskraftiga.<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> spelar rollen som huvudleverantör<br />
för Frykenmontage. Catarina<br />
Granestad vid kontoret i Karlstad är<br />
kundansvarig.<br />
– Vi noga detta äventyr och kommer<br />
hit med vår stora bil ett par gånger i<br />
veckan med konstruktionsrör, balk, slitplåt<br />
och rostfritt.<br />
Utbyte tvärbalkar på järnvägsbron över Ljusnan.<br />
vägvinnanDe brosamarbete<br />
Ett långt drivet tekniskt samarbete med <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> och dess dotterbolag<br />
Lecor Stålteknik gjorde det möjligt för Sjölins Smide i Söderhamn att ta<br />
sig an ett brobygge av en storlek som man inte tidigare gett sig på.<br />
Trafikverket rustar upp den drygt tre<br />
mil långa järnvägen mellan Ostkustbanan<br />
i Söderhamn och Norra stambanan<br />
i Kilafors för att klara ökad<br />
trafik när Botniabanan och Ådalsbanan<br />
blir färdiga. Totalkostnad:<br />
800 miljoner kronor. En tung post är<br />
renoveringen av järnvägsbron över<br />
Ljusnan i Segersta. Broförstärkningen<br />
kostar 48 miljoner kronor. Entreprenör<br />
för arbetet med järnvägsbron<br />
över Ljusnan är Skanska som anlitade<br />
Sjölins Smide<br />
i Hudiksvall.<br />
Ulrik Jonasson,<br />
VD för Sjölins<br />
Smide, insåg tidigt<br />
att ett samarbete<br />
med <strong>BE</strong> <strong>Group</strong><br />
– Det är en stor<br />
fördel att Lecors<br />
och <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s<br />
resurser finns i<br />
Sverige. Annars<br />
får man söka<br />
dem i Polen eller<br />
Östeuropa, säger<br />
Ulrik Jonasson.<br />
11<br />
och dess dotterbolag<br />
Lecor<br />
Stålteknik vore<br />
perfekt för detta<br />
uppdrag. Lecor<br />
Stålteknik har<br />
lång erfarenhet av<br />
att bygga avance-<br />
rade stålkonstruktioner för väg- och<br />
järnvägsbroar. En helautomatiserad<br />
produktionsenhet i Kungälv tillverkar<br />
prefabricerade ståldetaljer för<br />
krävande stålbyggen.<br />
– Vi har tidigare inte byggt broar<br />
av den här omfattningen, säger Ulrik<br />
Jonasson. När Lecor Stålteknik blev<br />
en del av <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> insåg jag att vi i<br />
samarbete med dem kunde ta oss an<br />
större uppdrag. Brokonstruktionen<br />
över Ljusnan hålls samman av 3 500<br />
skruvar. Det hade varit för många hål<br />
och för snäva toleranser för att hinna<br />
med allt i vår egen produktionsanläggning<br />
kort tid.<br />
Lecor har levererat tvär- och<br />
långbalkar på sammanlagt 210 ton<br />
medan <strong>BE</strong> <strong>Group</strong>s har levererat 40<br />
ton kapat och borrat stål från sin<br />
anläggning i Norrköping.<br />
Kan ta sig an större objekt<br />
Per Persson på <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> i Sundsvall<br />
är ansvarig för stålleveranser till Sjölins<br />
Smide.<br />
– Brobygget är ett talande exempel<br />
på hur ett samarbete med <strong>BE</strong><br />
<strong>Group</strong> och Lecor medger att kunden<br />
kan ta sig an större objekt än vad<br />
som annars vore möjligt.<br />
Ulrik Jonasson håller med och<br />
menar att samarbetet med Lecor och<br />
<strong>BE</strong> lovar gott inför framtiden. Han<br />
räknar på flera nya projekt som bygger<br />
på ett fortsatt tekniskt samarbete.<br />
sJölins smide är anrikt företag som<br />
startades redan 1883 i Hudiksvall. Efter<br />
den stora branden i Sundsvall 1888<br />
levererade man stålsmide till stadens<br />
omfattande återuppbyggnad. 129 år efter<br />
starten tillverkar och monterar företaget<br />
stålbyggnadssmide av alla de slag och<br />
sysselsätter cika 60 personer.<br />
För mer information om <strong>BE</strong> <strong>Group</strong> och Lecor Stålteknik, kontakta:<br />
Thore Andersson, thore.andersson@begroup.se, 031-742 28 00<br />
Tennce Carlsson, tennce@lecor.se, 0303-24 66 71, 0708-70 08 97
Avsändare:<br />
<strong>BE</strong> <strong>Group</strong> Sverige AB, Box 225, 201 22 Malmö<br />
HEAVY METAL är inte ett legerat stål, utan en musikstil som kännetecknas av hög volym, virtuost gitarrspel<br />
och kraftfull sång. Anhängarna är många, skivorna säljs i stora upplagor, konserterna är ofta utsålda och de<br />
främsta artisterna i genren har blivit ruskigt rika.<br />
Om man frågar vilket band<br />
som var först med hårdrock i<br />
början av 1970-talet blir det<br />
garanterat gräl, men att Led<br />
Zeppelin, Deep Purple och<br />
Black Sabbath var pionjärer<br />
är ganska klart. Men Jimi<br />
Hendrix då – spelade inte<br />
han hårdrock? Cream? Steppenwolf?<br />
Det är svårt att dra<br />
gränsen, men man är överens<br />
om att heavy metal utvecklades<br />
ur 1960-talets hårda<br />
rockmusik.<br />
extraläsning om en metallurgisk<br />
form av rockmusik<br />
Foto: MArc SErotA/ScAnpIx,corBIS<br />
Allt vanligare begrepp<br />
Heavy metal blev under<br />
1970-talet ett allt<br />
Metallicas James<br />
vanligare begrepp<br />
Hetfield, sång och<br />
för att beskriva den<br />
växande musikgenren,<br />
men i slutet av årtiondet<br />
gitarr, och Robert<br />
Trujillo, bas.<br />
fick hårdrocken en svacka.<br />
Nedgången blev emellertid<br />
kortvarig och renässansen<br />
kom redan i början av 1980talet.<br />
Band som Iron Maiden,<br />
Saxon, Judas Priest och Def<br />
Leppard slog igenom och The<br />
New Wave of British Heavy Heavy metal<br />
Metal med förkortningen (!)<br />
var en syntes mellan äldre typer av hård- framgångar med albumet The Final<br />
NWOBHM, blev ett nytt begrepp i rock och punk. Man spelade i ursinnigt Countdown.<br />
musikvärlden. I historiskt perspektiv<br />
bedöms det årtionde som sedan följde<br />
tempo och sjöng ofta svartsynta texter<br />
om död och ondska. Death metal som Fyller idrottsarenor<br />
som nyckelperioden och den egentliga inriktning bygger på komplicerade riff, Hårdrock eller heavy metal är en utpräg-<br />
storhetstiden för heavy metal.<br />
groteskt distorderade lågstämda gitarrer lad scenmusik med spektakulära scen-<br />
Olika inriktningar<br />
Under 1980- och 90-talen började det<br />
och karakteristisk guttural sång.<br />
Bredare publik<br />
shower – se bara på Alice Cooper och<br />
Kiss. Genren går däremot inte alltid hem<br />
på tidningarnas kultursidor och de artis-<br />
också ske en uppdelning av hårdrocken Många hårdrocksband har haft fanter som ägnar sig åt skräck, ockultism,<br />
i olika inriktningar, till exempel speed-, tastiska karriärer och bland de artister och vissa extremfall satanism har gett<br />
thrash-, death- och power metal. Även som nådde en riktigt bred publik under genren ett dåligt rykte.<br />
den Seattlefödda grungemusiken, med 1980- och 90-talen kan nämnas ame- Är heavy metal en subkultur, som<br />
grupper som Nirvana och Soundgarden, rikanska Bon Jovi och Guns N’ Roses. vissa förståsigpåare säger? Det kanske<br />
har rötterna i heavy metal.<br />
Även Metallica har haft enorma fram- var så förr, men i dag när Metallica fyl-<br />
Skillnaderna mellan stilarna kanske gångar och sedan 1990-talet framstår ler idrottsarenor över hela världen, när<br />
är diffusa för en vanlig lyssnare men kanske de som genrens mest tongivande Yngwie Malmsteen sommarpratar i<br />
knappast för kännarna. Speed- eller band.<br />
radions P1 och när finska hårdrockspas-<br />
thrash metal, med grupper som Metal- Vänder man blickarna mot Sverige tischen Lordi vinner Eurovision Song<br />
lica, Megadeth och Slayer, kom fram i så är Europe den mest kända gruppen, Contest, ja då har nog denna musikstil<br />
Los Angeles i början av 1980-talet och 1986–87 hade de stora internationella blivit mainstream.