"Standard ar bra. Alla borde ha enJ1 Sid 3g 1
"Standard ar bra. Alla borde ha enJ1 Sid 3g 1
"Standard ar bra. Alla borde ha enJ1 Sid 3g 1
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
Lagringstatheten i skiv-<br />
minnena kan oka 150 gån<br />
er. Sedan säge naturlag<strong>ar</strong>-<br />
na stopp. Fortsättninge<br />
<strong>ha</strong>ndl<strong>ar</strong> om tredimensionel<br />
la optiska minnen. Inom tio<br />
Ã¥ kan 250 CD-ROM rym-<br />
mas i en kubikcentimeter -<br />
teoretiskt kan fyra tusen te<br />
rabit rymmas i samma vo-<br />
lym. Det motsv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> en mil-<br />
jon CD-Rom-skivor.<br />
-France Teiecom: 25-50<br />
procent billig<strong>ar</strong>e datakom<br />
*LCD-skär med aktiv ma-<br />
tris billig<strong>ar</strong>e med diodteknil<br />
*<strong>Stand<strong>ar</strong>d</strong>strid om<br />
distribuerade objekt<br />
*Ritprogram for Window~<br />
*Faxprogram for OS2 l<br />
*Philips Cyt u,,<br />
"<strong>Stand<strong>ar</strong>d</strong> <strong>ar</strong> <strong>bra</strong>. <strong>Alla</strong> <strong>borde</strong> <strong>ha</strong> <strong>enJ1</strong> 1 <strong>Sid</strong> <strong>3g</strong><br />
1:<br />
O-)
Dioder ger -<br />
Philips forsk<strong>ar</strong>e h<strong>ar</strong> tagit<br />
i den aktiva matrisen blir det mindre<br />
grejor som sitter i väge fÃ<br />
ljuset ä med transistorteknik.<br />
Därfà släppe skärme igenom<br />
mer lins. TFD-skärme dr<strong>ar</strong> mindre<br />
strà ä TFTvid samma ljusstyrka<br />
eftersom <strong>ha</strong>kgrundsbelysningen<br />
inte behÃve v<strong>ar</strong>a lika<br />
st<strong>ar</strong>k.<br />
TFD-skärme ä ocksà banre<br />
i omgivning<strong>ar</strong> med st<strong>ar</strong>kt lius.<br />
~uimfih&tran&torerna ä ljuskänslie<br />
och måst skärma av om<br />
de sk& fungera ordentligt i ljusst<strong>ar</strong>ka<br />
miljÃer 'hnnfilmsdioderna,<br />
däremot ä helt okänslig fÃ<br />
ljus och behÃve ineen fÃrdyrand<br />
extrautrustning.<br />
Fà att fà en <strong>bra</strong> bildkvalitet pÃ<br />
en grÃ¥skaleskä mÃ¥st strÃm<br />
men kontrolleras exakt fà v<strong>ar</strong>je<br />
bildpunkt. I aktiva skärma sitter<br />
en liten strÃmkontrollerand<br />
krets vid v<strong>ar</strong>je pixel fà detta än<br />
damal. De passiva skärm<strong>ar</strong>n sakn<strong>ar</strong><br />
dessa krets<strong>ar</strong> och styrs iställe<br />
genom ett komplicerat sam<strong>ar</strong>bete<br />
mellan spänningskrets<strong>ar</strong>n som<br />
ligger pà rad läng skärm<strong>ar</strong>na<br />
kanter.<br />
Noggrannheten och upplÃs<br />
ningen blir sämr med en passil<br />
skär ä med en aktiv. Det ä till<br />
tiva skärkam kl<strong>ar</strong><strong>ar</strong> av hur<br />
mång som helst. Dessutom blir<br />
pid<strong>ar</strong>na i en passiv skär inte<br />
billig<strong>ar</strong>e platta skärma<br />
oberoende av v<strong>ar</strong>andra. En ljus strà v<strong>ar</strong>vid pixeln blir mÃr och tankningstiden.<br />
fram ~ en ~~ enkl<strong>ar</strong>e teknik fà ak- ~unkt nà en " er1 bakerund u bruk<strong>ar</strong><br />
tiva ~~~-sk&m<strong>ar</strong> som där kunna ge upphov till en korsforvice<br />
versa. Nä tankningstiden ä<br />
fÃrb stäng transistorerna och de<br />
Id& att använd dioder iställe<br />
fà transistorer ä inte ny. Men<br />
med blir billig<strong>ar</strong>e att tillverka. mad skugga som sträcke sig ut mÃrkergivand elektriska ladd- forsk<strong>ar</strong>na h<strong>ar</strong> <strong>ha</strong>ft svÃ¥righete att<br />
mot skärmen kanter. Den stÃr ning<strong>ar</strong>na blir instängd i pixl<strong>ar</strong>na. gÃr identiska dioder. Ö spän<br />
I konventionella aktiva skärma ningen fÃrsvinne i en aktiv u<br />
styrs v<strong>ar</strong>je pixel, bildpunkt, av en skärm<br />
tunnfilmstransistor (TFT) som sit- Nä en rad med bildpunkter<br />
Sedan vidt<strong>ar</strong> samma orocednr fÃ<br />
näst pixelrad.<br />
Transistorer h<strong>ar</strong> tre kontakningskänslighete<br />
v<strong>ar</strong>ier<strong>ar</strong> mellan<br />
dioderna blir skärme flammig.<br />
Philips h<strong>ar</strong> en lån tradition av<br />
ter pà skärmglaset Med Philips skall skrivas ut pà en aktiv sk- ter, tvà led<strong>ar</strong>e och en grind. N<strong>ar</strong> grundforskning kring IdselkomlÃsnin<br />
ersatts transistorerna av lägg styrspänninga vÃ¥grä Ãve det ligger en spännin pà grinden ponenter som kommit val till pass<br />
tunnfilmsdioder (VD) som h<strong>ar</strong> skärmen <strong>ar</strong> led<strong>ar</strong>na ihopkopplade och det under utvecklingen av enhetlig<strong>ar</strong>e<br />
en enkl<strong>ar</strong>e konstruktion och t<strong>ar</strong> Styrspänning<strong>ar</strong>n bestämme gå strà genom transistorn. Dio- dioder.<br />
mindre plats. Skärma h<strong>ar</strong> redan hur mÃr v<strong>ar</strong>je pixel i raden skall den h<strong>ar</strong> b<strong>ar</strong>a tvà kontakter och Dessutom h<strong>ar</strong> de tagit fram en<br />
bÃrja tillverkas av dotterfÃreta bli. Sedan slÃ¥ pidamas strÃmbry sakn<strong>ar</strong> grind.<br />
patenterad uppladdningsproceget<br />
Flat Panel Disolav. . .. FPD. i t<strong>ar</strong>e pà med en styrkrets pà skär Vid soänninga UDD till tre volt dur fà pixl<strong>ar</strong>na som ä okänsli<br />
Holland. Ä sÃ¥län ligger pris& mens lodrät sida. Pà en TFT- sätterd~odens~~~~f~rstrÃmme fà vissa v<strong>ar</strong>iationer mellan diona<br />
pà samma nivà som fà TFT- skär utgÃr strÃmbrvtam av Vid Ã¥tt volt leder dioden strÃm derna. Resultatet ä ITB-R-skär<br />
skäkmn men EPD räkna med transistorer. Under 20-30 mikro- Pixl<strong>ar</strong>na laddas upp till ratt ljus- men, dä "R" stå fà denna proatt<br />
kunna sanka dem v<strong>ar</strong>tefter fà sekunder tankas pid<strong>ar</strong>na med styrkor genom att helt enkelt lag- cedur, som <strong>ar</strong> precis lika <strong>bra</strong> som<br />
retagets initialkostnader betalas elektrisk laddning. Om styrspan- ga till ått volt till spänning<strong>ar</strong>n TFT-skärme i prestanda.<br />
av. Datorer med TED-skärma ningen ä hà gå det in mycket<br />
kommer troligen att nà konsumenterna<br />
i slutet av året<br />
Tekniken h<strong>ar</strong> utvecklats vid<br />
med pixelinformationen under<br />
DAVD NORDFO<br />
lubbelmacka med flytande kristaller<br />
Ljusdiffuserande Tunnfilmstransistor (Tl<br />
pol<strong>ar</strong>isator \ Bildelement \<br />
Glasskiva \<br />
\<br />
vis<strong>ar</strong> eii iv<strong>ar</strong>sniii av en akiiv LCD-skär med TFT-teknik. l Phili k, TFD, <strong>ar</strong> transisto<br />
erna utbyiia mot dioder.<br />
n LCD-skär beståraven"dubbel liggerW&&, psltanctelas~... laddas b<strong>ar</strong>a litet grann st3 L~~ - ~<br />
lacka" med pol<strong>ar</strong>oidfilter som brÃd ma <strong>ha</strong>ll. Kristallernavrider pasvang- ningen i kristallen rÃrstil utan att fÃ<br />
(ivor och flytande kristaller som p%- ningsriktningen hos ijuset. Sväng svinna. Kristallens formaga att vrid<br />
gg. En pol<strong>ar</strong>oid kan ses som ett ning<strong>ar</strong>na vrids ailt mer i sidled ju ljuset fÃrsvinnerdÃ¥in helt, utan a!<br />
lailer" som släppe igenom ljus- längr ljuset färda genom de flytan- t<strong>ar</strong> b<strong>ar</strong>a.<br />
igornas svängninga i en riktning. de kristallerna. Pi sà satt lyckas Iju- Det gä att fà alla grhyanser g(<br />
ol<strong>ar</strong>oiderna i LCD-skärme <strong>ar</strong> korade<br />
- deras galler lÃpe vinkelrät<br />
set komma ioenom " aven den andra<br />
pol<strong>ar</strong>oiden som endast släppe igenom<br />
an kontrollera strÃmme sor<br />
ladd<strong>ar</strong> kristallerna. Ju mer oordnin<br />
iot v<strong>ar</strong>andra. Normalt sett gå inget nom ljusvågo som svänge i sidled. det finns i kristallerna, det vill sagaj<br />
JS alls igenom korsade pol<strong>ar</strong>oider Fà att fà en sv<strong>ar</strong>t punkt pà sk<strong>ar</strong>nersomdet<strong>ar</strong><br />
bort liussvänanino<strong>ar</strong> - - men maste de flviande kristallerna<br />
J~UC I'J,UOUOCII su i.. Mi.,nuc fc-,a:i s .r _a sei Denansnoef<br />
mer elektrisk laddning som lägg<br />
dem, desto mindre lius kommer a<br />
sappas geiom ac hofiiidt Lo<strong>ar</strong>c<br />
,moe &r • erna ino'ii nA nm'a<br />
at säg an ljusvågorn som passen<strong>ar</strong><br />
T am.:? ,.Dn . . nsn sirim D4<br />
tapp<strong>ar</strong> molekylerna sin inbÃrde<br />
orma _CD-sk<strong>ar</strong>'ne-i<br />
LCD-färgsk<strong>ar</strong>ma <strong>ar</strong> konstruer:<br />
i+ don fÃrst pnl<strong>ar</strong>niden svänge i ordning och motverk<strong>ar</strong> v<strong>ar</strong>andras ef- de med sma rÃda nrfinfl der hl<br />
De flyt; 'istalierna be- fekter pi ljuset. färgfilte pà skärme<br />
oiralfon iolekyler som En gr.3 punkt få nä molekylerna l
Lagringstekniken i skiv-<br />
minnena kan Ãk 150<br />
gånge men sedan ä det<br />
stopp, Fortsättninge pÃ<br />
minnestekniken <strong>ha</strong>ndl<strong>ar</strong><br />
om tredimensionella optis-<br />
ka minnen. Inom tio å kan<br />
motsv<strong>ar</strong>ande 250 CD-Rom-<br />
skivor /ymmas i en kubik-<br />
centimeter.<br />
B<br />
ubbelminnen, gallium<strong>ar</strong>senid och magnetooptiska<br />
skivminnen ä någr cxempel<br />
ur mängde med vastgÃtaklima<br />
under vantctidcn. Men det finns en fysikalisk<br />
grans en vid en IagringstÄthc runt 150 gångc<br />
av vad som <strong>ar</strong> mÃjlig idag. FÃ all Ãk dalasom<br />
st<strong>ar</strong>kt allmanhelens Ãvertygels om den ÃverfÃri~~gs<strong>ha</strong>sligl~et fr& dagens nivÃ¥c<br />
konventionella teknikens oÃvervinnlighet kräv battre elektronik cller franisleg inom<br />
Flash-minnet <strong>ar</strong> nÃ¥go av ett undantag. Det ut- tekniken fà p<strong>ar</strong>allellkÃrnin av skivor.<br />
gà ett gott alternativ till skivminnen i smà por- David A. Tompson ä chef fà Lahoraloriet<br />
tabla datorer, aven om priset och den bcgrän<br />
sade minnesmdngden sätte stopp fà en utskåpning<br />
fà avancerad masnetisk insnelnins vid IBMs<br />
Nästa alla experter vi talat med sager att minnesteknokgin ~ ~IBM.<br />
om skivminnena kan klå sà blir det de holografiska<br />
minnena som klå dem. I somras bygg-<br />
- Tio å <strong>ar</strong> en rimlig tid tà hur läng den<br />
nuv<strong>ar</strong>ande utvecklingen kan h2lla pi. Sedan ä<br />
des fà fÃrst giingen ett fungerande digitalt det slut. Di gÃ¥ det intc att lagra dalan lat<strong>ar</strong>e<br />
holografiskt minne av forsk<strong>ar</strong>e vid univcrsitetet<br />
i Stanford. Optimisterna tror alt tekniken<br />
pà magnetiska skivor, sager <strong>ha</strong>n.<br />
Enligt dagens forskning saller fysikens lag<strong>ar</strong><br />
kan bli kommersiell inom ett decennium. gränse fà lagringstitheten vid mcllan clva<br />
Skivminnena kommer givetvis att fÃrbättr och tolv gigabit per kvadralcenlimeter. Idag<br />
ligger täthete p2 ungefä ålli megabil per<br />
kvadratccntimetcr. Täthete fyrdubblas v<strong>ar</strong>t-<br />
annat å och om utvecklingen forisitler i sam-<br />
ma takt kommer skivminnena n2 taket f6re å<br />
2005.<br />
Skivminnena kv<strong>ar</strong>stå som ett ekonomiskt<br />
fÃrdelaklig näst-bäs alternativ om de holografiska<br />
minnena nå slutmålet De sen<strong>ar</strong>e<br />
kommer att använda f<strong>ar</strong> tillämpninga som<br />
kräve mycke1 minne och snabb minnesåt<br />
komst, exempelvis interaktiv h6gupplÃs television.<br />
Dagcns optiska minnen, CD-skivor och<br />
skrivb<strong>ar</strong>a magnetoopliska skivminnen, v<strong>ar</strong> en<br />
gån tänkt att kunna konknrrcra mcd skivminnen<br />
genom sin Ãverlägs lagringstäthet<br />
Visionerna kom pà skam- lagringstathctcn hos<br />
magnetskivorna kom ikapp och dessutom ä
hmv- och läs<strong>ha</strong>stighete stÃrr hos dessa ä<br />
^ad forsk<strong>ar</strong>na hoppas kunna uppnà med de optiska<br />
skivminnena. Problemet ligger i att de op-<br />
-fiska skivorna inte f& snurras tillräcklig<br />
's<strong>ha</strong>bbt. Fà att läs av en punkt pà en skiva<br />
måst tillräcklig med laserljus samlas i läshu<br />
vudet. Ann<strong>ar</strong>s fÃrsvinne datan i brus. DikfÃ<br />
måstev<strong>ar</strong>j hå i skivan befinna sig enviss mini-<br />
:: . M<strong>ar</strong>knaden kommer sn<strong>ar</strong>t att fà se IBMs nyhtvecklade<br />
CD-teknik dä informationen lie-<br />
; ger i upp till ett tiotal <strong>ha</strong>lvgenomskinliga skikt.<br />
Skivan ä i sialva verket en hel uacke CD-ski-<br />
an p& Ölik djup fà att skilja pà skikten.<br />
pfinningen <strong>ar</strong> en fÃrbättri av konventio-<br />
U teknik och kommer sakert att kunna spela<br />
r roll ganska sn<strong>ar</strong>t. Tekniken ä ÃverfÃ<br />
CD som kan skrivas en gån och magne-<br />
skaminnen som kan skrivas flera gånger<br />
fterlänatad blà <strong>ha</strong>lvled<strong>ar</strong>lasern kommer<br />
Det finns flera optiska metoder fà <strong>ar</strong>t lagra<br />
data tredimensionellt. Den vanligaste <strong>ar</strong> holo-<br />
grafi. Holografi ä mest kant fà att ge verklig-<br />
hetstrogna tredimensionella bilder. Bildvink-<br />
.mu hcli:il.-i I bilden -1,, .iii &-t @r 311 Iilist hd-<br />
om fori.ni:il i hiklen ~301,111, w W IJ~ IM hinn-<br />
det. Vad detta egentigen betyder <strong>ar</strong> att holo-<br />
grammet skick<strong>ar</strong> ut olikabilder iolik<strong>ar</strong>iktning-<br />
<strong>ar</strong>. Vid datalagring använd v<strong>ar</strong>je riktning fÃ<br />
en sida data i form av ett pixelmÃnster V<strong>ar</strong>je<br />
infonnationssida h<strong>ar</strong> alltsà en sneciellvinkel nr<br />
\ilken &ii iir ,->\nli? i liologr.tmniei.<br />
En forsk<strong>ar</strong>grupp - .. vid iuniv:r-iikk-t i Snw<br />
ford i Kalifornien visade i bÃrja av augusti en<br />
experimentuppstalhing med världen fÃrst<br />
fungerande holografiska minne d<strong>ar</strong> datan be<strong>ha</strong>ndlas<br />
helt digitalt. I en fotokänsli kristall av<br />
LiNbO, lyckades de lagra information med en<br />
täthe av 3 gigahit per kubikcentimeter som<br />
kunde läsa av med en <strong>ha</strong>stighet av drygt sex<br />
megabit per sekund. Hastigheten ä i sig inte<br />
sveciellt imvanerande. Dagens maximala Ãver<br />
det slut. Dà g&- det inte aii lagra datan tät<strong>ar</strong> - ~i-anvande inte den bäst utrustningen<br />
pà magnetiska skivor, säge David A. Tomp- utan tog grejor som fanns tillgänglig i laborason,<br />
chef fà LaboratorietfÃravanceradmag toriet, säge Matthew Bas<strong>ha</strong>w som ä en av hu-<br />
, Skivminnena kan däremo slåsordent netisk inspelning vid IBMs forskningscenter i vudmänne bakom projektet.<br />
ligt pà fingr<strong>ar</strong>na i alla tekniska avseenden av Almaden.<br />
Med bättr utrustning skulle lagringstäthe<br />
tredimensionell optisk lagring av data, någo<br />
ten kunna Ãka upp tiil mellan 100 och 1000gisom<br />
ä fuik mÃjlig med hjäl av ljus och ge- ningen kan gà ett tusen ganger snabb<strong>ar</strong>e an i gabit per kubikcentimeter.<br />
nomskinliga minnesmaterial. En genomskinlig dagens skivminnen som be<strong>ha</strong>ndl<strong>ar</strong> datan bit Läs<strong>ha</strong>stighete <strong>ar</strong> nästa helt oberoende av<br />
kub av samma storlek som en sockerbit skulle fà bit.<br />
minnesmaterialet och kan idag utan vid<strong>ar</strong>e<br />
kunna lagra ett tusen gigabit, lika mycket som<br />
, flera hundra magnetiska skivor idag. Datan<br />
En nittio minuters sk<strong>ar</strong>pteve-film innehålle<br />
okomprimerad sex terabit data, motsv<strong>ar</strong>ande<br />
pressas lÃ¥ng fÃrb prestandan hos magnetiska<br />
skivminnen. Med skriv<strong>ha</strong>stigheten ä det tv%-<br />
'Ãverfà med videokameror och projektorer 1500 CD-Rom skivor idag. Kanske kan den rym- tom. Stanford-gruppens kristall sätte stopp<br />
, som <strong>ha</strong>nter<strong>ar</strong> hela sidor med data pà en gång mas i någr fà genomskinliga sockerbit<strong>ar</strong>. De<br />
k à Dagens CCD-kameror registrer<strong>ar</strong> 1000 x 1000 mest optimistiska bedÃm<strong>ar</strong>n säge att det hän<br />
& punkter per sida, alltst en hel megabit. Avl'as- der om fem år andra ä betydligt mer skeptiska.<br />
redan vid låg <strong>ha</strong>stigheter. Pà en hel timme<br />
fortsätterp sidan 29<br />
f<strong>ar</strong>gamnen -!an anor<strong>ar</strong> istal el oryt<br />
ningsmdex, js<strong>ha</strong>si gne! I mate1 ale<br />
pi oe sia! en som exponeras. Des!<br />
foloi
J<br />
- De kommer att rymma mellan en och tio-<br />
6 tals terabit och kommer att v<strong>ar</strong>a lika stora som<br />
ekades de inte skriva mer ä 165 kbit. Efter<br />
en byralåda Mekanismen fà skrivning och läs<br />
antal läsninga raderades datan ur minnet<br />
ning kan inte bli lika billig som fà magnetiska<br />
g pà eländet Det finns en fixeringsme-<br />
skivminnen. Det häv videokameror och la-<br />
à kristallen som gà att datan behåll men<br />
serprojektorer som aldrig blir lika billiga som<br />
an den inte längr skrivas Ãver<br />
ett enkelt magnetiskt läshuvud<br />
à att holoerafiska minnen skall <strong>ha</strong> en vet-<br />
Holografiska minnen kommer att skapa<br />
en ny dynasti därfà att de kan lagra datan i tre<br />
l<br />
dimensioner och läs av den i två Det finns<br />
&nga spännand framsteg inom den närmas<br />
dessutom en teknik som kan tillfÃr ytterlig<strong>ar</strong>e<br />
ernårsperioden De tävland materialen ä<br />
en lagringsdimension, färg Den extra dimen-<br />
' aller och polymerer. Polymererna ä be-<br />
sionen press<strong>ar</strong> lagringstatheten någr tusen<br />
gt billig<strong>ar</strong>e an kristaller men kan idag b<strong>ar</strong>a<br />
gÃ¥nge till. Idag finns det minnesmaterial fÃ<br />
s någo tiondels millimeter tjocka. Detta<br />
holografiska flerfärgsminne som i princip kan<br />
b<strong>ar</strong> att det inte kan lagras lika mycket h-<br />
rymma upp till fyra tusen terabit information<br />
rmation som i en kristallkub. Men enligt de<br />
per kubikcentimeter. Detta motsv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> innehål<br />
enaste forskningsrapporterna finns det stora<br />
let i 800 000 CD-Rom-skivor! Men det ä ä sÃ<br />
Ãjlighete att sn<strong>ar</strong>t fà fram polymerer som<br />
läng svår att konstruera ett fungerande minkan<br />
formas till tjock<strong>ar</strong>e lager. - Vi kommer att <strong>ha</strong> prototyper av holografis- ne som utnyttj<strong>ar</strong> materialets fulla kapacitet.<br />
En som tror pà polymerer i kommersiella ka minnen f<strong>ar</strong>diga inom nÃ¥gr <strong>ar</strong>. Om nÃ¥go Phil Heiis<strong>ha</strong>w vid fÃretage Sp<strong>ar</strong>ta i USA<br />
amman<strong>ha</strong>ng ä Glenn Sincerbox vid IBMs åriiond kommer det att finnas kommersiella h<strong>ar</strong> tillsammans med sin forsk<strong>ar</strong>gmpp lyckats<br />
orskningscenter i Almaden, Kalifornien, den<br />
erklige veteranen pà holografiska minnen.<br />
- Jag bÃrjad redan fà 32 Ã¥ sedan pà IBM<br />
minnen. Till att bÃrj med kommer de inte att utveckla ett holografiskt flerfärgsminne Det<br />
konkurrera med maanetiska - skivminnen utan funeer<strong>ar</strong> som ett vanligt holoerafiskt minne dä<br />
u u<br />
<strong>ha</strong> sin egen nisch. FÃrsäljnings<strong>ar</strong>gument det ä mÃjlig att använd flera färge pà lasered<br />
att gÃr ett holografiskt minne som anvane<br />
fotografisk film. Projektet lyckades men<br />
kommer att v<strong>ar</strong>a den enorma dataÃverià Iiuset, V<strong>ar</strong>ie fär kan lagra data pà samma plats<br />
ings<strong>ha</strong>stigheten, säge Glenn Sincerbox vid som de andra Gan stÃrning<strong>ar</strong> "BE? datakan<br />
'nnet använde aldrig av uppdragsgiv<strong>ar</strong>en. IBMs forskningscenter i Almaden, Kaliforni- skrivas Ãve "rÃd data utan att nÃ¥go infor-<br />
Det blev fà lÃ¥ngsam och krÃ¥nglig med foto- en, den verklige veteranen pà holografiska mation fÃrstÃr Det ä mÃjlig att använd upp<br />
grafisk framkallning och resultatet blev ett minnen.<br />
till tiotusen olika färge som alla samsas om<br />
Rom-minne som inte kunde skrivas Ãver Vi<br />
samma utrymme i minnet.<br />
<strong>ha</strong>de ocksi behÃv mÃ¥ng av dagens elektro- om nÃ¥gr &. Om nÃ¥go Ã¥rtiond kommer det - VÃ¥r minne innehÃ¥lle en kubikcentimeniska<br />
komponenter som inte fanns pà den ti- att finnas kommersiella minnen. Till att bÃrj ter minnesmaterial som kan rymma en terabit,<br />
den, till exempel CCD-kamerakrets<strong>ar</strong>, säge med kommer de inte att konkurrera med mag- ett tusen gigabit, data. Det g& att hitta en da<strong>ha</strong>n.<br />
Den senaste tidens utveckling gà honom netiska skivminnen utan <strong>ha</strong> sin egen nisch. FÃr tasida - eii bild med en megabit data - pÃ<br />
upphetsad infà framtiden.<br />
säljnings<strong>ar</strong>gumente kommer att v<strong>ar</strong>a den<br />
- Vi kommer att <strong>ha</strong> prototyper f<strong>ar</strong>diga in- enorma dataÃverfÃrings<strong>ha</strong>stighete<br />
fortsätte pà sidan 31<br />
seras besthr av 2 112-<br />
tums skivor täckt med<br />
fotokanslig polymer pa<br />
vilken data kan bränna<br />
viduelit i holoqrammet<br />
med v<strong>ar</strong> sin infallsvinkel p8 laserljuset. bast h<br />
V<strong>ar</strong>je bild <strong>ar</strong> en kvadratmillimeter stor hos e<br />
Tam<strong>ar</strong>acks holografiska multimedia-floppy <strong>ar</strong> 2 I _<br />
och rymmer Stta kilobit information i<br />
pixelform Genom att lagga minga hoten<br />
ho<br />
stor som las<strong>ha</strong>sigheten och s<br />
tum stor och wmmer 650 megabyte. . . Skivan kan skrivas<br />
en gdng. Kostnaden ligger under hundralappen.<br />
lo<strong>ar</strong>am P& en snurrande skiva ger det<br />
att &d av en slor mango dala med en<br />
vas mer an en gbg<br />
Tam<strong>ar</strong>acks nornmers el a proo-kt Mu t sore,<br />
! te1 ltisn-LO oir en ,L-oox me0 30 sdior pA l. sammans 160<br />
- - - -<br />
Tam<strong>ar</strong>ack h<strong>ar</strong> taoit v<strong>ar</strong>a DA det som <strong>ar</strong> tekniskt En skivammer fem aiaabit dataoch kan iasas aiaabit. Priset raknas <strong>ha</strong>mna runt 6000 doll<strong>ar</strong> Den<br />
mol QI ncm ho ograf ioag ocn fon nop oel iwd me0 t o megao t Per sekã-i En CD-rom kraler illa noroyafiska si< van <strong>ar</strong> OC& tand air p aceras<br />
oot 56a sn i/'n,nnen Presianoan <strong>ar</strong> ocryo g1 oahre 2-bbla ra0 en for samma oaiamango ocn h<strong>ar</strong> som en PCMCIA-non for potabla oalorer
FORTS. Holografi...<br />
ner till en tiondels millisekund, alltsà ett hmdra<br />
gånge snabb<strong>ar</strong>e an ett vanligt skivminne.<br />
V<strong>ar</strong>ie sida bestå av tusen eän tusen data-<br />
u -<br />
pn"kter. ÃverfÃrings<strong>ha</strong>stighet ä tio gänge<br />
. ..<br />
snabb<strong>ar</strong>e an dagens raskaste skivminnen. UDD<br />
till ett hundra megahit per sekund. Hela minnet<br />
skulle kosta mindre an 100 000 doll<strong>ar</strong> att<br />
tillverka.<br />
Priset per megabit blir lågt under en krona.<br />
Det maximala antalet pixl<strong>ar</strong> pà en datasida<br />
satts inte av minnesmaterialet utan av upplÃs<br />
ningen hos video-kameran som använd fà att<br />
registera datan. En bild registreras i en videokamera<br />
av en CCD-komnonent. en <strong>ha</strong>lvled<strong>ar</strong>krets<br />
som omvandl<strong>ar</strong> Ijus till elektricitet. Det<br />
finns idag CCD-komponenter med 2000 x 2000<br />
bildpunktersom skulle fyrdubbla säva minneskapaciteten<br />
som ÃverfÃrings<strong>ha</strong>stighet - - i<br />
~p<strong>ar</strong>tas minne.<br />
Det finns ett allv<strong>ar</strong>ligt hinder fà teknikens<br />
kommersiella mÃjligheter Aterigen rà det sig<br />
om brister i materialegenskaper, denna gån<br />
betydligt allv<strong>ar</strong>lig<strong>ar</strong>e an hos de vanliga holografiska<br />
minnena.<br />
- Minnet funger<strong>ar</strong> b<strong>ar</strong>a vid mycket läs<br />
nus 263 grader Celsius, men om det hlir v<strong>ar</strong>m<strong>ar</strong>e<br />
suddas datan ut. Därfà ingÃ¥ det en sÃ<br />
kallad kryostat, en kylanläggnin fà låg kmperaturer,<br />
i mimet, sager Phil Hens<strong>ha</strong>w.<br />
Fenomenet som utnyttjas i flerfärgs<br />
minnet kallas "spektral hälhrännin och ut-<br />
WE. Moerner vid<br />
1BMs forskningscenter,<br />
i Almaden<br />
lagr<strong>ar</strong> ett hologram i<br />
ett nytt fotokansligt<br />
polymer material.^<br />
Polymeren kan an.<br />
vandas som minnes-'<br />
material i holografiska<br />
minnen som kan ' '<br />
aqra fem tusen sidor<br />
text i en volym<br />
IHptsv<strong>ar</strong>ande ett<br />
knappnålshuvud En<br />
av nyheterna med<br />
polymeren <strong>ar</strong> att det<br />
&f att gÃr minnen<br />
som kan skrivas<br />
- - -<br />
Ãve mÃ¥ng gÃ¥nuer<br />
Moerner <strong>ar</strong> en av,<br />
--"ciens ledande<br />
ik<strong>ar</strong>e kring poly-<br />
"material for ho-<br />
ber<strong>ar</strong> Ijus Ãve ett brett färgspektrum N<strong>ar</strong> en<br />
såda molekyl träffa av en laserstrål ahsorbe- längr hålla fast i sina former v<strong>ar</strong>vid minnet<br />
r<strong>ar</strong> denljusets energi som fä de kemiska bind- raderas.<br />
ningama att andra utseende. Exempelvis kan - Det galler att hitta en plast som ger ett<br />
envateatom flytta pà sig. Molekylen gà sig pà skriv- och läsb<strong>ar</strong> minne vid hÃgr temperatudetta<br />
satt okänsli fà just den fär som laser- rer. Det finns redan material som <strong>ar</strong> tillräcklig<br />
stråie h<strong>ar</strong>. Det uppstä ett "häl if<strong>ar</strong>gspektret härdavi rumstemperatur, men de h<strong>ar</strong> inte de<br />
Holografiska minnen ä naturliga databaser<br />
Holografiska minnen verk<strong>ar</strong> duga till mer an b<strong>ar</strong>a<br />
datala<strong>ar</strong>ina. - - Enliat - ett nvtt oatent skall de ocksa<br />
Lngera som natur ga oalaoaser som mle dra-e'<br />
naoon p'oacamrier na Pro<strong>ar</strong>anmel f nns redan<br />
naturlag<strong>ar</strong>ia fà optik&. SÃkninge sker bokstavligen<br />
med ljusets <strong>ha</strong>stighet.<br />
Ven >aten: ca ier nonater gen<strong>ha</strong>nr. ng holo.<br />
grafsa n1 nnen som on den f~nger<strong>ar</strong> grad1 kei,<br />
ger sÃkmÃjlighet som inte h<strong>ar</strong> nigon motsv<strong>ar</strong>ighet<br />
i skivminnen. DatabassÃkninga kan ske med<br />
oerhÃrd <strong>ha</strong>stigheter, säge Phil Hens<strong>ha</strong>w vid det<br />
amerikanska fÃretage Sp<strong>ar</strong>ta.<br />
N<strong>ar</strong> data skrivs i ett holo<strong>ar</strong>am använd en referensstrål<br />
frå en vinkel som kan v<strong>ar</strong>ieras och en<br />
llusstr3le med information som alltid skickas fran<br />
samma na i Inform91 onen Ligors a. en p xe monsler<br />
som Kan .<strong>ar</strong>a t i 'ixemoe ei s oa o n<strong>ar</strong>aaia en<br />
foto<strong>ar</strong>afi " eller en sida text Vid avlasninuen skickas<br />
b<strong>ar</strong>a referensstralen in i minnet som sv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> med att<br />
-<br />
sanda ut informationsstrAlen. Adresseringen utgÃr<br />
av referensstrålen vinkel.<br />
Phil Hens<strong>ha</strong>w h<strong>ar</strong> visat teoretiskt andet skall gi att kÃr minnet "baklanaes" " for mÃnsteriaenkä "<br />
ning. N<strong>ar</strong> en informationsstrhle med ett visst motiv<br />
skickas in sv<strong>ar</strong><strong>ar</strong> minnet med att sanda ut referensstralen<br />
fà den bild i minnet d<strong>ar</strong> motivet finns lagrat.<br />
Om informationen pass<strong>ar</strong> in p2 flera bilder i hologrammet<br />
sands flera referensstral<strong>ar</strong> ut, en fà v<strong>ar</strong>je<br />
matc<strong>ha</strong>nde bild. StrAl<strong>ar</strong>nas intensitet kommer att<br />
v<strong>ar</strong>iera med hur val indatan Ãverensstämm med<br />
respektive bild i minnet.<br />
Le1 saga an m nnei <strong>ar</strong> aooai me0 registeron<br />
p8 a la ansia aa en f rm2 Genon <strong>ar</strong>t sn c
Ronald Reagan<br />
\&r <strong>ha</strong> bestäm sig<br />
l& St<strong>ar</strong> W<strong>ar</strong>s-projektet<br />
etter att <strong>ha</strong> y<br />
settfilmenmedsam- v<br />
l<br />
ma namn. Resultatet<br />
blev en kosmisk forsk<strong>ar</strong>f<strong>ar</strong>s<br />
I mfing-gigadoll<strong>ar</strong>klassen,<br />
men med lysande spin-off<br />
effekter, exempelvis stora<br />
framsteg Inom laserteknlken.<br />
B<br />
iii Clintonverk<strong>ar</strong> <strong>ha</strong> tittat<br />
p& Robocop och 'Iterminator,<br />
vilket lett till ett<br />
nytt sciencefiction projekt, om<br />
ä mycicet blygsamm<strong>ar</strong>e och mer<br />
genomf<strong>ar</strong>b<strong>ar</strong>t Sn St<strong>ar</strong> W<strong>ar</strong>s. De<br />
amerikanska fÃm<strong>ar</strong>smyndighe<br />
tema h<strong>ar</strong> f6rsett Motorola med<br />
44 miljoner doll<strong>ar</strong> for att utveckla<br />
L<br />
Wst Centwy Land W<strong>ar</strong>rior<br />
Generation II Soldier", en stridsdräk<br />
som täcke hela kroppen<br />
L<br />
p& en infanterist.<br />
Den ä fullproppad med hÃg än Vag<strong>ar</strong> vi<br />
teknologisk utrustning for data- mpas PS<br />
be<strong>ha</strong>ndiing, kommunikation och "Windows<br />
&sv<strong>ar</strong>. Soldaten skall bland an- for W<strong>ar</strong>nat<br />
kunna se i mfiricer, <strong>ha</strong> takoii- nors"? Det<br />
takt med de sina, skilja fiender kommer i alla fall att finnas en<br />
frå allierade och f& reda p& de- musiilcnande fj$irrkontroll inras<br />
positioner med s3 kallad byggd i dräkte och systemet<br />
GPS, ett satellitkontrolierat sys- komer att v<strong>ar</strong>a utrustat med<br />
tem f&r positionsbesthnhg och menyer som kan modifieras efnavigering.<br />
ter soldatens situation,<br />
Hjäime iir utrustad med ett Genom visiret kan <strong>ha</strong>n lasa<br />
visir som funger<strong>ar</strong> som bild- k<strong>ar</strong>tor och se video som skickas<br />
skann tiil den dator som finns in- via ett digitalt telefonsystem.<br />
byggd i dräkten Vilket system Dä finns ock& kontrollpanelersom<br />
kommer att visas vet ingen na f<strong>ar</strong> andra finesser i dräkten<br />
som det inbyggda kylsyste-<br />
met. FÃruto att kylningen<br />
liter soldaten utfÃr sitt des-<br />
truktiva v<strong>ar</strong>v under bekv&m<strong>ar</strong>e<br />
omständighete kan det ocksÃ<br />
använda fik att g6ra honom<br />
osynlig f6r motsthd<strong>ar</strong>nas IR-<br />
kameror.<br />
Dr3kten. som ä savä kemi-<br />
kalie- som skottsäker blir upp-<br />
byggd i moduler. Det ä knap-<br />
past meningsfullt att ta md sig I<br />
ett kylaggregat till Ant<strong>ar</strong>ktis och<br />
det <strong>ar</strong> inte tiUrAdligt att lita sol-<br />
daten slfipa p4 onddig utrust- '<br />
çling Hela drukten kommer att<br />
vaga runt tjugo Mo och beräk<br />
oas v<strong>ar</strong>a f<strong>ar</strong>dig och testad till au-<br />
gusti 1999.<br />
Motorola bir huvudansv<strong>ar</strong>et<br />
f6r projektet och ŸUverka kom-<br />
munitationsutrustningen.<br />
&iga deltag<strong>ar</strong>e Sr Honey-<br />
well, specialister p& hjäimdis<br />
player, Hughes, militärteknolo<br />
ger, Arthur D. Little, specialist<br />
PS kroppsskyddande system, Ba-<br />
telle, auktoriteter inom riskana-<br />
iys och mikrokylaggregat samt<br />
Gentex, erf<strong>ar</strong>na tillverk<strong>ar</strong>e av h-<br />
tegrerade livsuppehåiiand<br />
skyddssystem,<br />
Den amerikanska krigsindus-<br />
trin verk<strong>ar</strong> pigg<strong>ar</strong>e pfi. filmvärl<br />
dens fantasiupptig h vad vi ä i<br />
v<strong>ar</strong>t kalla stela land. Tag till ex-<br />
empel "Asa- iss se flyger och<br />
f<strong>ar</strong>", en h m raketer, som<br />
passerade helt obemärk fÃrb<br />
det svenska militärindustriell<br />
komplexets näsor<br />
m-<br />
1 UPPSNAPPAT
Change language